Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Vändning om ny brittisk kolgruva – regeringen tar över frågan

    Planerna på att bygga en ny kolgruva i Whitehaven ser ut att gå upp i rök. Efter stark kritik har nu Storbritanniens regering beslutat att utreda saken.

    I oktober 2020 fick företaget West Cumbria Mining grönt ljus för att börja planera bygget av en ny kolgruva i Whitehaven. Gruvplanerna har pågått sedan 2014, ett år innan Parisavtalet slöts.

    Den nya gruvan har fått enorm kritik, inte minst med tanke på att Storbritannien är värd för höstens klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Med hjälp av starka röster såsom Greta Thunberg, Greenpeace och ett öppet brev från Lord Deben, ordföranden för brittiska Climate Change Committee, har projektet nu pausats av Whitehavens regionala ledning.

    I Lord Debens brev lyfts bland annat faktumet att kolgruvan skulle öka Storbritanniens koldioxidutsläpp med 400 000 ton per år.

    Efter att tidigare kallat gruvan för ett lokalt beslut tar nu regeringen över frågan. Enligt den ansvariga ministern kommer regeringen starta en statlig utredning om gruvans klimatpåverkan, vilket av många tolkas som att planerna kan komma att slopas.

    Regeringen har nu en andra chans att göra det rätta och ta tillbaka det. Storbritannien kan inte göra anspråk på att vara klimatledare samtidigt som man öppnar en ny kolgruva. Ministrarna måste inse att de genom att göra det undergräver vår trovärdighet både hemma och utomlands, sa Ed Miliband, Labours talesperson för energi och industriell strategi, i ett uttalande till BBC.

    Beslutet välkomnas också av landets miljöorganisationer.

    Detta beslut kan förhindra att Boris Johnsons klimatimage begravs under ett ton kol, säger Greenpeace i samma BBC-artikel.

    Få bostadsbolag bygger för framtidens värmeböljor

    Värmeböljan 2018 var en väckarklocka för många i Sverige för vad ett framtida varmare klimat kan innebära. Trots det är det få bostadsbolag som anpassar sina byggprojekt eller renoveringar för att möta framtidens värme.

    Med ökade utsläpp av växthusgaser fortsätter världen värmas upp. Antalet värmeböljor verkar ha blivit fler och värre sedan 1950-talet och antas förvärras under fortsatt global upphettning. 2020 innebar ett nytt värmerekord i Europa, och globalt var fjolåret lika varmt som rekordåret 2016.

    I Sverige var 2020 det varmaste året sedan mätningarna startade och även 2019 blev varmare än normalt. Enligt SMHI är det tydligt att vi går mot varmare årstemperaturer.

    Trots det är det nog den historiska värmeböljan 2018 som de flesta svenskar tänker på när ordet värmebölja nämns. Redan i maj det året etablerade sig värmen i Sverige och under sommaren drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. Juli månad blev den varmaste i Sverige på 260 år och var 3-5 grader varmare än normalt. Sammanlagt beräknas 600 personer ha dött till följd av värmeböljan.

    Extremtorkan 2018 innebar därmed en dyster inblick i framtiden för vad som väntar oss ifall vi inte får ner utsläppen eller klimatanpassar i tillräcklig grad. Trots detta uppvaknande är det få bostadsbolag som anpassar sin verksamhet för en varmare framtid, enligt en undersökning som SVT Nyheter gjort tillsammans med tidningen Hem och hyra.

    Av 50 kommunala bostadsbolag i Skåne, Halland, Kronoberg och Kalmar län är det bara tre av bolagen som uppger att de jobbar aktivt med att anpassa sina lägenheter för en framtid med fler värmeböljor och ett ökat kylbehov av bostäder.

    Det verkar med andra ord råda en viss kognitiv dissonans i frågan. Samtidigt som bostadsbolagen uppger att sommaren 2018 de facto var en väckarklocka för dem gällande värmeböljor är man samtidigt långsam med att göra de nödvändiga anpassningar som krävs.

    Alla är dock inte inaktiva i frågan. HFAB i Halmstad jobbar med att minska effekten av värmeböljor. Genom att använda solskyddsfönster, kylande ventilation och stommar i betong kan de minska inomhustemperaturen vid en värmebölja med två, tre grader.

    Detta – tillsammans med gröntak – borde vara ett minimikrav för alla nybyggen, eftersom det blir avsevärt svårare att ordna i efterhand när väl bygget är på plats och värmeböljorna ett faktum. Ett enkelt sätt att komma tillrätta med problemet är att kommuner börjar ställa krav på klimatanpassning när nya bostäder eller renoveringar planeras.

    Klimatanpassade bostäder är inte bara livsviktigt för de boende, det kan dessutom ge en konkurrensfördel till de proaktiva byggbolagen. För vem vill sitta och svettas i en ny lägenhet om det finns svalare alternativ?

    EU beskylls för fiskplundring i Indiska oceanen

    EU anklagas för hyckleri och nykolonialism efter otillräckliga åtgärder för att minska sitt överfiske av gulfenad tonfisk i Indiska oceanen. 

    Forskare har redan länge konstaterat att de bevarandeinsatser som genomförts för att minska fångsterna av gulfenad tonfisk i Indiska Oceanen är otillräckliga och ineffektiva. Enligt en rapport som WWF publicerade i november 2020 finns det stora brister i de rättsliga ramarna för fisket i Indiska oceanen, vilket resulterar i oreglerat fiske i hela regionen. Enligt rapporten fiskas minst 30 procent av fiskbestånden i den Indiska Oceanen på en ohållbara nivå.

    Trots att Indiska oceanen gränsar till Afrika, Asien och Australien är det EU som står för den största andelen fångst av den hotade gulfenade tonfisken. EU har kritiserats för sitt överfiske, och en del aktörer menar att EU dessutom förnekar de vetenskapliga bevis som pekar på att beståndet är i risk för kollaps. 

    Den globala tonfiskalliansen (GTA) har efterlyst en minskning av fisket på den gulfenade tonfisken med minst 20 procent för att skydda fiskebestånden. EU har uttalat sig villig att minska med sex procent 2021 jämfört med 2014-nivåerna. EU:s oambitiösa förslag har inte tagits emot väl, särskilt då andra länder har varit villiga att satsa mera. Maldivernas förslag skulle innebära en minskning med 14 procent, ett betydligt mer ambitiöst mål då man tar i beaktande att en femtedel av arbetskraften i Maldiverna arbetar inom fiske. 

    Föga förvånande har EU lagt fram ett förslag som är totalt otillräcklig, inte skulle leda till snabb återhämtning av beståndet och faktiskt kan göra det möjligt för EU:s fiskeflotta att öka sin egen fångst, jämfört med 2019, säger Joe Rattle från the Blue Marine Foundation till The Guardian. 

    Miljontals människor bosatta runt Indiska oceanen är beroende av beståndet av gulfenad tonfisk. Dessutom är tonfisken en viktig del i havets ekosystem. Genom att inte vidta tillräckliga åtgärder anklagas EU för att vara ”grovt oansvarigt” och bryta mot principen om den gemensamma fiskeripolitiken för att påverka fiskeriförvaltningen när det finns en stor risk för beståndskollaps. 

    Utländska fiskefartyg, som EU:s fartyg, kommer att flytta över till andra hav, men vi kommer inte att kunna flytta, vi kommer vara fast här utan fisk, säger Stephen Ndegwa, biträdande fiskeridirektör vid Kenyas jordbruksministerium, till The Guardian.

    205 miljoner till fler och bättre cykelbanor

    Trafikverket har beslutat att fördela 205 miljoner till 26 kommuner i en särskild cykelutlysning. Pengarna ska nyttjas för att förbättra kommunernas cykelinfrastruktur och då främst genom att bygga nya cykelbanor och förbättra de som redan finns.

    Pengarna ges till kommunerna så att de kan förbättra sin cykelinfrastruktur och fördelas via så kallade stadsmiljöavtal som kan sökas från Trafikverket. Det övergripande syftet är att kommuner och regioner ska främja hållbara stadsmiljöer. Främjandet av hållbara stadsmiljöer ska ske genom åtgärder som kan leda till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik samt hållbara godstransportlösningar. Totalt kommer en miljard kronor per år fram till 2029 att delas ut via stadsmiljöavtalen. 

    De kommuner som den här omgången fått mest stöd via stadsmiljöavtalen är Göteborgs stad (32 miljoner kronor), Stockholms stad med Region Stockholm (21,075 miljoner kronor), Helsingborgs stad (20,6 miljoner kronor), Nybro kommun (15,5 miljoner kronor), Haninge kommun med Region Stockholm (15,375 miljoner kronor).

    Nybro kommun är en av de mindre kommunerna som fått ett relativt stort stöd. Kommunen avser att använda pengarna för att utveckla cykelnätet i tätort och i miljonprogramsområden.

    Det är positivt att en liten kommun som Nybro sökt och beviljats ett omfattande stöd. De får 15,5 miljoner kronor och bland annat ska gång- och cykelbanor byggas i Kungshall. Det är Nybros största bostadsområde, byggt kring 60- och 70-talet. Medelåldern i området är relativt ung och med en förhållandevis stor andel nyanlända. Utrymmet till de nya gång- och cykelbanorna tas från yta som idag används för biltrafik, säger Rami Yones, enhetschef på Trafikverket, i ett pressmeddelande.

    Totalt beräknas det anläggas fyra mil nya gång- och cykelbanor i de 26 kommunerna. Andra planerade åtgärder är breddning och förbättrad belysning för befintliga gång- och cykelbanor. 

    Det här är en efterlängtad satsning. Det syns bland annat genom cykeluppropet som arrangerats av Cykelfrämjandet där man vill uppmärksamma att det behövs bättre förutsättningar för cyklister. Miljömässigt vet vi dessutom att cykeln är, i jämförelse med bilen, ett fordon med minimal klimatpåverkan. Att åka bil kräver minst 30 gånger mer energi i jämförelse med att cykla räknat per kilometer.

    Två tredjedelar av regnskogen är borta

    En ny rapport från den norska Regnskogsfonden visar att två tredjedelar av världens tropiska regnskogar har förstörts av människor. Konsekvenserna är allvarliga, bland annat eftersom regnskogar är ett skydd mot klimatförändringar. Ett annat problem är att mindre regnskogar inte kan skapa den fukt som behövs för skogarnas överlevnad.

    Den nya rapporten från norska Regnskogsfonden visar hur människor förstört två tredjedelar av världens regnskogar. Förstörelsen har främst skett via avverkning och markomvandling kopplat till jordbruk. Mer än hälften av regnskogarna som hittills försvunnit fanns i Sydamerikas Amazonas.

    Amazonas har varit under intensivt tryck de senaste decennierna i samband med en jordbruksboom som drivit bönder och markspekulanter att bereda mer mark för produktion av nötkött, sojabönor och andra grödor. Den situationen har ytterligare försämrats sedan 2019 då Jair Bolsonaro tillträdde som president i Brasilien och började försvaga miljöskyddet.

    Ett annat område med mycket regnskog är de Sydostasiatiska öarna, som till största delen tillhör Indonesien. Där har skogarna huggits ner för att ge plats för palmoljeplantager. I Centralafrika finns också en stor del av världens återstående regnskogar och där avverkas skogen för att ge plats åt jordbruk.

    Bevarandet av regnskogar är viktigt eftersom regnskogar är naturliga kolsänkor och därmed en buffert mot klimatförändringarna. Ytterligare ett problem med de krympande regnskogarna är att de kan få svårt att uppnå den fuktighetsgrad som nu skapas i regnskogarna och som är nödvändig för deras överlevnad.

    Det krävs en viss storlek på skogen för att fukten och regnet ska kunna skapas. Enligt Anders Krogh vid Regnskogsfonden förvärras fuktighetsproblemet vid mellan 20 och 30 procents avskogning. I nuläget är Amazonas avskogningsgrad beräknad till 17 procent.

    Vegoprodukter ökade med 40 procent ifjol

    Det starka intresset för vegetariskt håller i sig. Under 2020 ökade matbutikernas försäljning av köttfria hel- och halvfabrikat rejält.

    Ökningen för färska vegoprodukter var nära 40 procent jämfört med föregående år. Bland frysta produkter ökade vegovarorna med 15 procent. Det visar data som SVT tagit fram.

    Enligt undersökningar av Axfood äter 56 procent av svenskarna vegetariskt en gång i veckan. De vanligaste vegokonsumenterna är unga kvinnor.

    Uppsvinget för vegetariskt är goda nyheter för den som bryr sig om klimat och miljö. WWF:s vegoguide visar att även fabrikatsprocessade vegoprodukter, som till exempel vegetarisk korv, är bra för biologisk mångfald och minskade utsläpp.

    Men trots den ökade efterfrågan på klimatsmarta och vegetariska produkter är köttkonsumtionen fortfarande hög i Sverige och världen.

    Den totala köttmarknaden omsätter över 1000 miljarder dollar globalt. Än så länge står vego-marknaden för omkring två procent av detta, säger Karl Lans, aktieanalytiker till SVT.

    De senaste åren har dock den svenska köttkonsumtionen minskat med några procent om året.

    Karlstad kommun ersätter nyckelbiotop med shoppingcenter

    Ännu ett shoppingcenter på bilängds avstånd – mitt i en av Sveriges sista nyckelbiotoper. Värmlands Fältbiologer och Fridays for Future säger stopp till kommunens avverkningsplaner.

    SMB har tidigare i veckan skrivit om ”En rättsprocess som ger hopp om ett mer hållbart skogsbruk” där föreningen Rädda Skogen överklagade flera skogsavverkningar med Århuskonventionen som grundprincip. Nu har ännu Värmlands Fältbiologer och Fridays for Future startat en namninsamling för att rädda den artrika skogen vid Månsberget utanför Karlstad.

    Karlstads kommunfullmäktige har godkänt avverkningen trots att miljönämnden har sagt nej, inte bara en utan två gånger.

    En stor del av skogen har så höga naturvärden att den klassats som nyckelbiotop enligt en inventering av skogsstyrelsen 2017 och trädens genomsnittsålder beräknas vara 175 år. Bara två procent av den produktiva skogsmarken i landet idag är klassad som nyckelbiotop.

    Flera studier visar att minskad biologisk mångfald gör naturen mindre resilient, med färre pollinerare och naturliga fiender till skadedjuren. Nyckelbiotoper som vid skogen Månsberget har med andra ord inte bara ett högt naturvärde i sig, utan skapar ekosystemstjänster som hela skogsbruket drar nytta av.

    Det är dessutom väldigt tveksamt om Karlstad ens behöver ett nytt shoppingcenter. Så nyligen som 2018 stängde handeln i Gallerian Valvet ner eftersom de länge kämpat med lönsamhetsproblem och låga besökarsiffror.

    Dessutom beräknas det nya handelsområdet på Månsberget orsaka många tusen extra bilresor per dygn. Det innebär mer luftföroreningar och ökad klimatpåverkan. SMB har tidigare i veckan skrivit om hur världens länders individuella klimatmål tillsammans beräknas leda till 0,5 procents utsläppsminskning 2030 – långt ifrån de 45 procent forskarvärlden menar är nödvändigt. Mer bilresor är det sista vi behöver.


    Om du vill vara med och rädda den artrika skogen vid Månsberget hittar du namninsamlingen här.

    Ökat artskydd med ny EU-dom

    Under torsdagen underkände EU-domstolen den svenska tillämpningen av EU:s artskydd. Avgörandet kommer efter att Naturskyddsföreningen i Härryda begärt att en skogsavverkning i kommunen skulle anpassas efter EU:s naturvårdsdirektiv.

    Innan domen kom tolkade svensk domstol förbudet mot att döda, störa eller skada vissa skyddade arter som endast gällande om en hel population av den skyddade arten påverkas. Med EU:s nya dom förväntas skyddandet av arter underlättas och förbättras.

    Regeringen har tillsatt en utredning, som ska presenteras i maj, för att fastställa exakt vad domen innebär. 

    Det här en väldigt positiv dom för den biologiska mångfalden och för skyddade arter. Det är glädjande att EU-domstolen lutar sig mot försiktighetsprincipen och tar krisen för den biologiska mångfalden på allvar, säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda, i Naturskyddföreningens pressmeddelande.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,53 miljondelar (ppm), vilket är en ökning jämfört med förra veckan (416,51 ppm) och en rejäl ökning jämfört med för ett år sedan (+4,30 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Världens största isflak har fortfarande inte smält

    I juli 2017 lossnade ett isflak lika stort som Gotland, Öland och Åland tillsammans. Under de senaste fyra åren har isflaket som döpts till A68 förlorat knappt 25% av sin massa och fortsätter nu sin resa ut i Atlanten.

    Satellitbilden som tagits ombord på NASA: s satellit ”Terra” den 12 februari visar att isflaket har delats i mer än ett dussin bitar varav elva är tillräckligt stora för att namnges och spåras av US National Ice Center.

    Isflaket som knappt rörde sig under sina första år har under 2020 följt den antarktiska cirkumpolära strömmen (ACC), en havsström som sveper runt den avlägsna, pingvinfyllda ön Sydgeorgien. Trots detta har de återstående fragmenten av det ursprungliga A68-isflaket förblivit i ungefär samma position den senaste månaden.

    De återstående isflaken förväntas dock följa den här strömmen och driva dem tillbaka mot och runt södra Georgien, men vi kommer att fortsätta att övervaka deras rörelse, sa kartläggningsspecialisten för British Antarctic Survey, Laura Gerrish, till MailOnline.

    Den allt mer förekommande iskalvningen på Antarktis oroar forskare, eftersom kontinenten har tillräckligt med sötvatten för att höja den globala havsnivån med cirka 2,5 meter. För närvarande uppgår havsnivåhöjningarna till ungefär 3 millimeter årligen enligt NASA. Det låter kanske lite, men redan efter några decennier kan detta få stora konsekvenser. 

    Vi behöver inte vänta till seklets slut för att se problem knutna till havsnivåstigningar. De är här redan nu, säger Jason Box, professor vid det danska institutet GEUS till SvD.

    Utsläpp av tallolja spolas in längs kusten

    Ett stort utsläpp av tallolja till havs har spolats iland längsmed kusten utanför Norrtälje, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

    Det var den 27 februari som Räddningstjänsten tillsammans med Kustbevakningen upptäckte knytnävsstora klumpar av klibbig olja längs en fyra mil lång remsa av Roslagskusten. Enligt de två myndigheternas analys rör det sig om tallolja.

    Utsläppet kommer sannolikt från ett fartyg som tömt och rengjort sina tankar till havs, vilket inte är olagligt eftersom talloljan är biologiskt nedbrytbar. Därför kommer Norrtälje kommun inte att göra någon anmälan om miljöbrott till polisen.

    Det är ett stort utsläpp och det ställer till det för bland annat fåglar eftersom oljan är så kladdig, säger Charlotta Tillberg, t f trygg- och säkerhetsdirektör i Norrtälje kommun.

    Kommunen vädjar nu om hjälp från allmänheten att plocka upp oljeklumparna.

    Endast elbilar från 2030 – men Volvo har mycket kvar att bevisa

    Volvo slutar med all försäljning av bilar med förbränningsmotorer. Det är goda nyheter, men vänta med att hylla bolaget som miljöhjälte.

    Det finns ingen långsiktig framtid för förbränningsbilar.

    Så lät det när Volvo Cars vd Håkan Samuelsson kommenterade beslutet under tisdagen. Volvos elektrifieringsplaner mottogs med glädje av många, som menar att det är ett stort steg i riktning mot fossilfria transporter. Sedan tidigare har företaget lovat att hälften av alla bilar som säljs 2025 ska vara helt elektriska och resten hybrider.

    Ett orosmoln är dock att Volvo slirat på sina tidigare elektrifieringslöften. 2017 lovade biltillverkaren att alla bilar som lanserades två år senare skulle vara helt eller delvis elektriska. Men flera år senare lanserades fortfarande nya dieselbilar.

    Volvo har också kritiserats för att storsatsa på SUV:ar, trots att stadsjeeparna är en välkänd klimatbov. Mellan 2009 och 2018 tredubblades Volvos SUV-försäljning, samtidigt som stadsjeeparna globalt sett stod för gigantiska utsläppsökningar.

    Under perioden åt SUV:arnas framfart upp alla minskade utsläpp i den globala transportsektorn, visar data från IEA (Internationella Energiorganet). IEA konstaterar dessutom att jättebilarna var den enda sektor i hela världen som ökade sina utsläpp under 2020 – på alla andra områden sjönk utsläppen.

    Oavsett ovanstående är det positivt att Volvos personbilsföretag sätter hårda datum för utfasningen av fossilt. Vd:n Samuelsson har helt rätt i att förbränningsmotorns tid är förbi. Nu återstår att se om Volvo Cars ställer om resten av verksamheten och håller deadline den här gången.

    Bland Volvo Cars tidigare systerbolag i Volvo Group finns fler exempel på mindre smickrande affärer. Under tisdagen avslöjade Sveriges Natur att Volvo Groups dotterbolag säljer grävmaskiner, hjullastare och lastbilar till kolgruvor i Kina, Indonesien och Sydafrika. Detta trots att ländernas fortsatta kolgruveexpansion är ett av världens största hot mot klimatmålen. Volvo Group har dessutom fått statliga exportgarantier för kolgruveaffärerna.


    Artikeln har tillfogats en rättelse om skillnaden mellan Volvo Cars och Volvo Group.

    Länders nya klimatlöften fortfarande otillräckliga

    Endast 75 länder höll deadline och lämnade in sina uppdaterade klimatmål förra året. Tillsammans beräknas målen endast leda till 0,5 procents utsläppsminskning 2030 – långt ifrån de 45 procent forskarvärlden menar är nödvändigt.

    Enligt Parisavtalet måste världens länder uppdatera sin klimatmål vart femte året. Inför toppmötet COP26 i Glasgow senare i år har FN nu sammanställt en rapport om hur uppdateringarna, kallade NDC:s, ser ut.

    Resultaten är nedslående, rapporterar Climate Change News. De sammanlagda utsläppsminskningarna från de 75 länder som lämnat in nya åtaganden – däribland alla EU-länder – väntas bara bli en halv procent under det kommande decenniet.

    Höga förväntningar på eftersläpande länder

    113 länder, däribland de stora utsläppsjättarna USA, Kina och Indien har ännu inte lämnat in sina planer. FN:s klimatchef Patricia Espinosa uppmanar alla länder, inklusive de som redan har satt nya NDC:s, att steppa upp och presentera ”mycket radikalare” planer.

    I höstas hintade Kina om skärpta klimatmål, men det är ännu högst oklart hur mycket substans löftet har. Även Indien är en oklar spelare, då landet trots internationella påtryckningar ännu inte sagt något om vad de kommer presentera till COP26.

    Även USA:s vägval kommer spela mycket stor roll i utgången av förhandlingarna i höst. President Biden har med sitt återinträde i Parisavtalet potential att välja en betydligt mer ambitiös klimatväg än vad landet haft de senaste åren.

    Klimatmålen som missar målet

    Bland de länder som lämnat in nya mål har flera stora utsläppare inte förbättrat sina ambitioner över huvud taget, trots att det är själva syftet med Parisavtalets kontinuerliga uppdateringar. I både Mexiko och Brasilien har klimatarbetet snarare gått bakåt sedan 2015.

    Australien, Ryssland, Sydkorea, Schweiz, Vietnam, Japan och Nya Zealand tillhör också de länder vars nya mål inte imponerat, men de två sistnämnda har åtminstone lovat att uppdatera sina NDC:s en gång till innan Glasgow-mötet.

    Ett stort problem med de flesta länders klimatmål är att de är satta långt fram i tiden utan tuffa delmål. Enligt FN:s klimatpanel IPCC behöver de globala utsläppen minska med 45 procent redan till 2030 för att vi ska ha den minsta chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

    Nu krävs extraordinära åtgärder för att världens länder ska skärpa sina åtaganden rejält inför klimattoppmötet.


    Tycker du precis som vi att det här är helt åt skogen illa? Engagera dig! Du kan till exempel bli aktiv i en miljöorganisation, gå med i ett politiskt parti, skriva under namninsamlingar och fortsätta stötta Supermiljöbloggen. Nu är det allvar.

    Den norska statens klimathyckleri

    I en analyserande artikel i CNN beskylls Norge tillsammans med Kanada och Storbritannien för att vara klimathycklare genom att ha högt uppsatta klimatmål men finansiera målen genom att exportera fossil energi. Så vad är det egentligen vårt grannland håller på med?

    Enligt CNN kommer den norska olje- och gasutvinningen, om den fortsätter som planerat, äta upp 6,5 procent av den globala koldioxidbudgeten. En koldioxidbudget anger den maximala mängden koldioxid som kan släppas ut för att nå klimatmålen som är uppsatta i Parisavtalet.

    Samtidigt har norrmännen paradoxalt nog ett internationellt rykte om sig som klimatmedvetna. Regeringens nya klimatplan innehåller både världens högsta koldioxidskatt och stora satsningar på fossilfria transporter. Invånarna står på kö för att köpa elbil. Dessutom har landet som mål att vara ”koldioxidneutralt” redan 2030.

    Tyvärr struntar Norge i alla utsläpp som den exporterade norska oljan och gasen genererar. I de nationella klimatmålen räknas bara de utsläpp som sker inom landets gränser. Under 2017 var utsläppen i landet 53 miljoner ton, samma år var utsläppen för den olja och gas som de exporterade 470 miljoner ton.

    Det ironiska med Norge är inte bara att gröna investering finansieras med intäkter från fossilindustrin. Det mest ironiska är ändå att till och med den norska fossilindustrin låtsas att den är grön.

    Öppnar nya oljefält

    Sedan Norge skrev på Parisavtalet 2015 har det varit svårt att se någon minskning i deras fossilindustri. I Norge invigdes 2020 västeuropas största oljefält, Johan Svedrup-fältet. En så stor utbyggnad av den norska oljeindustrin har inte skett sedan 1980-talet. Johan Svedrup-fältet förväntas pumpa upp olja i minst 50 år till.

    Tidigare i år bedrev miljöorganisationerna Natur og Ungdom och Greenpeace ett rättsmål mot att den norska staten öppnat upp för att borra efter olja i Arktis. Miljöorganisationerna menade att det bröt mot miljöparagrafen i den norska grundlagen. Under rättegången i december vann dock den norska staten och friades på alla punkter.

    Equinor – oljeföretaget som låtsas vara klimathjälte?

    Förut hette det oljebolag som den norska staten äger majoriteten i ”Statoil”. I Sverige minns vi kanske mest Statoil som en bensinmack, föregångaren till Cirkel K. Själva bensinstationerna är sålda till ett kanadensiskt bolag, men själva utvinnandet av olja och gas sker fortfarande av Statoil, men de bytte 2018 namn till Equinor.

    Bytet till Equinor ska symbolisera ord som ”equality” och ”equlibrium”, begrepp som är raka motsatsen till dagens klimatkris. Om man besöker företagets hemsida så känns det som att vara inne på hemsidan till en miljöorganisation. Förutom massor av artiklar om klimat så har Equinor också en podcast om klimat och energi. Koncernchefen Anders Opedal ser företaget som en viktig spelare i att nå de globala klimatmålen:

    Equinor ska vara ett ledande företag i det gröna skiftet (reds.övers.)

    Det är som om Equinor låtsas som om de vore något annat än ett statsägt fossilbolag. Som om Equinor och norska staten vägrar att ta in att de faktiskt är en del av den fossilindustrin som orsakat klimatkrisen.

    Equinors huvudargument är ”fossilfri oljeutvinning”. I det nya Johan Svedrup-oljefältet är koldioxidutsläppen vid själva exploateringen nämligen bara fyra procent av det globala genomsnittet, eftersom förnybar energi används som energikälla till utvinningen av oljan.

    Norge använder alltså grön el främst från vind- och vattenkraft till att pumpa upp olja. Men saken är den att den absoluta majoriteten av koldioxidutsläppen från olja, inte alls kommer från utvinningen, utan från de miljontals förbränningsmotorer som varje dag matas med drivmedel som producerats av oljan. Då är ingen olja ”renare” än den andra.

    Den norska staten och Equinor måste slutar låtsas som de driver ett omställningsprojekt. De driver ett oljebolag. De planerar att pumpa upp olja i minst 50 år till. De planerar att börja utvinna olja i Arktis. Det kan aldrig ses som grönt. Equinor behöver förändras betydligt mer för att bli ”det ledande företaget i det gröna skiftet”. Det räcker inte med att ta bort ordet ”olja” ur företagets namn, de måste sluta pumpa upp oljan också.

    Nytt konstgräs ska minska mängden mikroplaster

    Årets fotbollssäsong är på ingång och med det tyvärr även en ny säsong med mikroplaster från konstgräsplanerna. Som tur är finns det flera alternativ. Förra veckan korades det mest hållbara alternativet på IVL Svenska Miljöinstitutets innovationstävling. 

    Enligt tidigare studier publicerade av IVL Svenska Miljöinstitutet uppskattas konstgräsplanernas totala mikroplastförluster, det vill säga hur mycket av konstgräsplaners mikroplaster som förorenar naturen, till ungefär 500 ton per år i Sverige. Som SMB tidigare rapporterat förorenar mikroplaster både naturen och oss människor.

    Den innovationstävling som IVL Svenska Miljöinstitutet arrangerat, och som finansierats av Naturvårdsverket, har haft som mål att hitta hållbara alternativ till konstgräs med mikroplaster. Vinnaren blev företaget Nordic Surfaces ”Corkeen Play Original”.

    Vinsten är ett kvitto på att vi tänkte rätt när vi valde att utveckla produkter för hållbara lekplatser, säger Erik Wallén-Widell, vd på Nordic Surface, i ett uttalande till IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Nordic Surfaces bidrag består av ett korkbaserat material som tagits tillvara från annan typ av korkproduktion för att på det sättet minska spill och svinn i korkproduktionen. Juryns motivering till vinsten handlade om att det här är en lösning med naturmaterial som kan utmana konstgräs innehållandes mikroplaster.

    En mycket bra presentation av en lösning som kan lösa utmaningen med att gå ifrån mikroplaster. För lekplatser är det ett spännande material både visuellt men också taktilt. Vi ser fram emot att följa en vidareutveckling för att ta lösningen med ett naturmaterial till nästa nivå, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet.

    De andra två finalisternas, Capillary Concrete och Turfs, tävlingsbidrag var en gummigranulatfri lösning som nyttjar kapillärkraft till bevattning underifrån och en modulär systemlösning som fångar upp mikroplaster genom smarta dräneringssystem.

    Och varför inte naturgräs? Man har i studier kommit fram till att naturgräs totalt sett har högre miljöbelastning än konstgräs. Främst är det uppvärmningen som är mer belastande, det förbrukas ungefär fyra gånger så mycket energi när naturgräsplaner ska värmas upp i jämförelse med konstgräsplaner. Gräsklippning, gödsling och harvning är annat som är belastande för miljön när det kommer till naturgräsplaner.

    Plastföroreningar upptäckta i luften

    Problemen som plastavfall orsakar i vatten är välkända. Nu visar ny forskning att plast även bidrar till att förorena luften, rapporterar the Guardian. 

    SMB har tidigare rapporterat om plasten i havet, något som det talats mycket om. Den nya forskningen som The Guardian rapporterat om visar på hur plast även förorenar luften. Hushållssopor som innehåller plast och som förbränns utan nödvändiga filter har upptäckts vara en huvudsaklig orsak till vissa typer av av luftföroreningar i indiska städer. 

    Upptäckten gjordes i New Delhi och Chennai, som förbryllande nog har en tätare så kallad smog, tät förorenad dimma, än exempelvis Peking som också är en mycket förorenad stad. Forskarna fann då att smogen i New Delhi och Chennai innehöll fler små kloridpartiklar än väntat, som i sin tur samlat fler vattendroppar i smogen.

    Vanligtvis återfinns kloridpartiklar nära kuster, där partiklarna kommer upp från havsvattnet. Att även New Delhi, som inte är en kuststad, hade smog med höga halter kloridpartiklar var därför ett mysterium.

    Efter att ha undersökt olika typer av potentiella källor, upptäckte forskarna att det kemiska fingeravtrycket från kloridpartiklarna matchade förbränningen av hushållsavfall som innehåller plast. Efter vidare undersökningar såg man att det var själva förbränningen av plasten som orsakade de höga halterna av kloridpartiklar i luften. 

    Kloridpartiklarna från den brända plasten orsakade inte bara en extra tät smog, utan även kemiska reaktioner som bland annat lett till marknära ozon. Den täta smogen är farlig för hälsan och beräknas dessutom minska avkastningen av vissa indiska grödor med 20 till 30 procent. 

    Plast orsakar även koldioxidutsläpp vid förbränning. Forskare från Londons King’s and Imperial Colleges har uppskattat att sotet från förbränning av avfall har en global uppvärmningspåverkan motsvarande 2 till 10 procent av de globala koldioxidutsläppen. Dessutom orsakar bränd plast stora mängder dioxiner och andra slags giftiga föroreningar.

    I moderna avfallsanläggningar undviks den här typen av luftföroreningar genom att filter används, men i låginkomstländer hamnar uppemot 90 procent av avfallet i öppna soptippar eller bränns utomhus. I studien från Indien kom forskarna fram till att en förbättrad avfallshantering måste prioriteras, men även till att en eliminering av plastföroreningar kräver en förändrad produktion och användning av plast.

    Ett av fem barn upplever klimatångest

    I måndags publicerade Folkhälsomyndigheten en miljöhälsorapport om barns miljörelaterade hälsa. Den visar bland annat att var femte tolvåring “ofta eller väldigt ofta” upplever oro för klimatförändringar.

    Rapporten, vid namn BMHE 19, presenterar resultaten av en enkät som 2019 undersökte barn i tre åldersgrupper: 8 månader, 4 år och 12 år. Enkäten fokuserade på frågor om miljörelaterad exponering och hälsa, och har tidigare genomförts även 2003 och 2011.

    Enligt BMHE 19 är det flickor, vars vårdnadshavare har högskoleutbildning, som uttrycker mest oro för klimatet. Pojkar vars vårdnadshavare har grundskoleutbildning är minst oroliga. Barn med utlandsfödda vårdnadshavare uttrycker oftare oro för klimatet än barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige och barn boende i storstäder är mer oroliga än barn i resten av landet. 

    Rapporten beskriver också att barn till vårdnadshavare med låg utbildning och barn till utlandsfödda vårdnadshavare påverkas mer negativt av luftkvalitet och bullernivå än andra barn. Detta korrelerar med att barn från dessa grupper enligt rapporten oftare har minst ett fönster mot en högtrafikerad gata och spenderar mer tid i trafiken.

    Enligt BMHE 19 vistas flickor mera sällan i grönområden om deras vårdnadshavare har grundskola som högsta utbildningsnivå jämfört med om de har föräldrar med högre utbildning. Denna skillnad syns dock inte på samma sätt bland pojkar.

    Direkt citat ur BMHE 19

    I skrivande stund har inga politiker kommenterat eller lyft rapporten.

    En rättsprocess som ger hopp om hållbart skogsbruk

    En anmälan om skogsavverkning var nionde minut och avverkad skog motsvarandes Blekinges storlek. Så såg snittsiffrorna ut för 2020. Men nu har föreningen Skydda skogen synat Skogsstyrelsens slarv och förhindrat avverkning av skogsområden med rödlistade arter i en rättsprocess som ger hopp om ett mer hållbart skogsbruk.

    Enligt skogsvårdslagen och Skogsstyrelsens föreskrifter ska skogsägare ta hänsyn till känslig natur och till rennäringen – men hittills klarar Sverige varken miljömålet levande skogar eller målet om ett rikt växt- och djurliv, och tusentals arter hotas av skogsbruket.

    Men det finns hopp. I veckan utspelade sig en rättsprocess som ger allmänheten större makt i skogsbruket. SCA anmälde fyra planerade avverkningar till Skogsstyrelsen fjol. Efter att föreningen Skydda skogen fann rödlistade arter i området har nu mark- och miljödomstolen i Östersund beslutat att pausa avverkningsplanerna tills det att Skogsstyrelsen granskat ärendena.

    Här införs en ny rättsordning som vi inte vet vart den tar vägen, säger SCA:s kommunikationsdirektör Björn Lyngfelt till DN.

    Domstolen hänvisade till Århuskonventionen som knyter samman frågor om miljö med mänskliga rättigheter. Den ger Sveriges medborgare rätt att få tillgång till miljöinformation, möjlighet att påverka miljöbeslut och rätt att överklaga miljöbeslut om deras rättigheter enligt lagstiftning som relaterar till miljön har kränkts.

    Domen visar att Skogsstyrelsens beslut att inte vidta några åtgärder är ett överklagbart beslut. På det hela taget tydliggörs det nu att det finns många verktyg tillgängliga för oss som vill att Sverige ska börja bedriva skogsbruk i linje med artskyddsförordningen och miljöbalken, säger Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator för Skydda Skogen till DN.

    SCA är certifierat av FSC – vars certifikat ska gå i god för att skyddsvärd skog inte avverkas. Trots detta överklagar SCA domen och anser att de inte gjort något fel, utan fallet gäller en brist på tillsynsrutiner från Skogsstyrelsen.

    Vi överklagar för att se hur rättsordningen ser ut: har miljöorganisationer rätt att överklaga en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen? Vem ska ta vid då? Det skiljer sig ganska radikalt från hur frågor om naturvården hanterats tidigare, säger Björn Lyngfelt, SCA:s informationsdirektör till DN.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att Skogsstyrelsen allt mer sällan gör fysiska tillsynsbesök. Antalet fältbesök har minskat stadigt från en redan låg grad av 9 procent 2011, till färre än en procent förra året. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.