Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    12 extra miljarder till klimat och miljö i budgeten

    Regeringen satsar totalt 22 miljarder kronor i miljöbudgeten 2022 – mer än dubbelt så mycket som ifjol.

    Vi befinner oss i en klimatkris och vi ser att det får stora effekter för samhället, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) på en pressträff.

    Budgeten för 2022 får ett tillskott på ytterligare 12 miljarder till miljö- och klimatsatsningar. Pengarna ska bland annat gå till ökade medel till Klimatklivet, ett produktionsstöd för biogas och förstärkning av elbusspremien på 1,1 miljarder kronor. Det blir även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner. Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Energimarknadsinspektionen får ökade anslag för att samordna klimatomställningen.

    Regeringen satsar också pengar på rening av läkemedelsrester och insatser inom det kommande havsprogrammet. Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om går även 2,4 miljarder till skydd och skötsel av värdefull natur, liksom en halv miljard till klimatanpassning.

    Förra årets miljöbudget – som redan då beskrevs som ”rekordstor” – uppgick till nära 10 miljarder.

    Skogsbruket het fråga i kyrkovalet

    Svenska Kyrkans kritiserade skogsbruk har seglat upp som en viktig stridsfråga inför söndagens kyrkoval. Flera av nomineringsgrupperna vill att kyrkan ska sluta med trakthyggesbruk och värna biologisk mångfald.

    Med 466 000 hektar skogsmark är Svenska Kyrkan den femte största skogsägaren i landet. Kyrkan har återkommande fått svidande kritik för att bedriva ett skogsbruk med mycket trakthyggesbruk, det vill säga kalhuggning. Enligt DN rör dessutom 40% av avverkningsanmälningarna i så kallade kontinuitetsskogar. Det är skogar som aldrig tidigare kalavverkats och som därför är extra viktiga för den biologiska mångfalden.

    Inför kyrkovalet 19 september driver flera av nomineringsgrupperna ett hyggesfritt skogsbruk, visar en utfrågning som Sveriges Natur har gjort.

    Det blir speciellt konstigt när just kyrkan inte visar miljöhänsyn och bidrar till artutrotning, försämrad vattenbalans och spridning av kvicksilver som ju kalhyggesbruket leder till. Det är långt ifrån den kristna värdegrunden, säger Ulrika Karlsson, som grundat den nya nomineringsgruppen Himmel och jord, till DN.

    Inför valet har Fältbiologerna anordnat en stor debatt om kyrkans miljöarbete med företrädare från nio nomineringsgrupper. Hela debatten går att se i efterhand här.

    Mer kol i marken skyddar grödorna mot klimatförändringarna

    Mindre intensiv beredning av åkerjordar ökar kolinnehållet i marken och skyddar grödor från klimatförändringarnas effekter. Det visar en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.

    Forskarna har tittat närmare på vad som händer med vete och korn, två vanliga svenska grödor, när kolinnehållet i åkrarna ökar. Svaret är att de visade sig mer motståndskraftiga mot de variationer i vädret som förknippas med ett varmare klimat.

    Det vill säga såväl högre temperaturer och mer torka, men även kraftiga skyfall – alltså vad som även Sveriges lantbrukare fått känna på i ökat mått under de senaste åren, inte minst denna sommar och rekordtorra och heta 2018.

    Det är väl känt sedan tidigare att högre halter av kol i marken bidrar till en ökad förmåga att hålla kvar vatten och näring, men inte hur denna faktor samspelar med olika extrema väderhändelser. I studien visar lundaforskarna att vete alltid gynnas av mer markkol oavsett väderstörning, och att korn gör det i vissa fall.

    Samtidigt är det ett faktum att många av dagens intensiva markbearbetningsmetoder just minskar kolinnehållet i marken. Förutom risken för sämre skördar vid extremvädet medför utarmningen också förlust av biologisk mångfald i form av bra svampar och daggmaskar. Så mycket som 24 miljarder ton välmående jord förstörs årligen på grund av denna hantering.

    Ytterligare en klimataspekt är att jordbrukets klimatpåverkan i sig skulle minska om kolet i ökad utsträckning blev kvar i marken istället för att avgå till atmosfären i form av växthusgasen koldioxid.

    En klar nackel är att det blir kostsamt för lantbrukarna att tillämpa metoder som ökar kolbiningen, som att införa mellangrödor eller öka inslaget av gräsvall, säger forskarna i sin studie.

    Därför kan det under en period krävas riktade styrmedel till jordbruket för att underlätta övergången till mer jordvänliga brukningsmetoder. Dagens miljöersättningar är för låga, säger forskaren Mark Brady i universitetets pressmeddelande.

    Mer om studien finns att läsa på Agrifoods webbsida.

    Lagrådet säger nej till regeringens Cementa-undantag

    Lagrådet anser att regeringens förslag om att luckra upp miljölagstiftningen strider mot grundlagen: ”Skadar tilltron till det svenska rättssystemet.”

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hur regeringen förbereder ett undantag i miljölagstiftningen för att cementproducenten Cementa ska kunna fortsätta sin verksamhet, trots stora brister i företagets miljökonsekvensbeskrivning.

    Nu bedömer Lagrådet, som är den myndighet som granskar viktiga lagförslag innan de anförs i riksdagen, att förslaget strider mot regeringsformen.

    I sammanhanget måste också beaktas risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet, skriver Lagrådet.


    Läs mer om fallet:
    Cementa tappar tillstånd – grundvattnet hotas
    Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Varmare klimat hotar livsmedelsförsörjningen i hela världen

    Det allt varmare klimatet utgör en påtaglig risk för hela världens livsmedelsförsörjning, enligt en forskningssammanställning som Stockholm Environmental Instititute, SEI, nu lägger fram. Hotet omfattar såväl utvecklingsländerna som den rika världen – och Sverige pekas ut som en av de särskilt utsatta nationerna på grund av det höga importbehovet av mat.

    SEI har i sin forskningssammanställning koncentrerat sig på att studera sex av de stora handelsgrödorna majs, ris, vete, soja, sockerrör och kaffe och hur skördarna av dessa kan se ut vid seklets slut, med utgångspunkt från IPCC:s scenarier. Endast en av dessa, vete, bedöms kunna öka i produktion med 14 procent, men ändå kan påverkan på den internationella handeln med vete bli stor och problematisk som en följd av USA:s stora roll som producent.

    De båda huvudsakliga kaffeslagen Arabica respektive Robusta minskar stort i produktion när värmen ökar på de höga latituderna där de odlas, med 45 respektive 24 procent. Ekot rapporterade nyligen hur delstaten Sao Paulo i södra Brasilien upplever den värsta torkan på 90 år, vilket drabbar kaffebönderna hårt. Brasilianska myndigheter varnar nu för att landet allt oftare får svårare och mer ihärdiga torkperioder. Vattenbrist, som förut inträffade med 50 till 100 års mellanrum, sker nu vart och vartannat år, enligt miljöorganisationer som Ekot pratat med.

    För sockerrör är siffran -59 procent, för den viktiga fodergrödan sojabönor minus sju procent, majs -27 och ris minskar med åtta procent.

    Problemet kan bara lösas genom internationellt samarbete, påpekar forskaren Kevin M Adams i ett inslag i morgonekot i P1.

    Det har varit en utbredd uppfattning att det huvudsakligen är utvecklingsländerna som är utsatta, vilket rapporten alltså tillbakavisar. Även rika länder är till exempel starkt beroende av stor livsmedelsimport från USA, Kina och Brasilien som utpekas som nyckelländer i det avseendet.

    Till dessa hör Sverige, som ju under de senaste decennierna upplevt en påtaglig minskning i självförsörjningsgraden, till idag cirka 50 procent inom livsmedel. Denna situation har ifrågasatts allt mer, inte minst efter de senaste årens sämre skördeutfall på grund av torka, värmeböljor och skyfall. Rapporten från SEI lär inte minska debatten.

    Detta är särskilt problematiskt för importörer som är beroende av den här handeln… (med länderna ovan). Nyckelexempel är Central- och Latinamerikanska, samt karibiska nationer som är beroende av USA, och länder i Asien och Afrika som importerar föda från Kina. Små utvecklingsländer bland ö-nationerna och små länder med stark global integration, som Singapore och Sverige, är också speciellt känsliga” heter det i institutets pressmeddelande om studien.

    2,39 miljarder till naturskydd

    Regeringen skjuter till extra pengar till skydd av värdefull natur i budgetpropositionen för 2022. Samtidigt kvarstår frågetecken om den infekterade skogsfrågan.

    I början av veckan presenterade regeringen nya storsatsningar på skog och natur. 2,39 miljarder totalt under nästkommande år ska bland annat gå till stärkt skydd av fjällnära skog, ökade bidrag till friluftsorganisationer, skötsel av naturreservat och ersättning till markägare vars skog skyddas.

    De senaste åren har regeringen lagt allt mer resurser på naturskydd. Den här satsningen är en ökning med 40 procent jämfört med förra årets budget, som i sin tur var en fördubbling jämfört med 2019.

    Regeringen skriver även i sitt pressmeddelande att man arbetar vidare på en proposition om hur skogsutredningen ska behandlas. För att den totala budgeten ska gå igenom måste Miljöpartiet – som vill skydda mer skog – och Centerpartiet – som vill avverka mer skog och ge markägarna större rättigheter – komma överens om skogsfrågan.

    Företrädare för WWF oroas av formuleringar som tyder på att Centerpartiet kommer få igenom sitt förslag om att skyddet ska bygga på skogsägarnas frivillighet snarare än tillståndet i skogen. Naturskyddsföreningen poängterar att en hållbar skogspolitik bygger på hushållning av skogsråvaran och inte ”mer av allt”.

    Förorenad luft en hälsorisk för halva jordens befolkning

    Luftföroreningar benämns alltmer som det största miljöhotet mot den globala folkhälsan och dödar varje år sju miljoner människor. Utan politiska ingripanden för att minska utsläppen väntas för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050. Det skriver FN:s miljöprogram UNEP i sin nya luftrapport.

    Det brukar kallas ”den tysta mördaren” för sin indirekta påverkan på hälsan. Luftföroreningar står för uppskattningsvis sju miljoner för tidiga dödsfall varje år världen och ökar risken för luftvägsinfektioner, hjärtsjukdomar och lungcancer, men även demens och depression och ångest. Det är den fjärde ledande riskfaktorn för tidig död världen över och endast överträffad av högt blodtryck, tobaksbruk och dålig kost och kostar världen uppskattningsvis 8 miljarder dollar om dagen.

    Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP, var tydlig med att betona hälsoaspekterna, men även kopplingen mellan luftföroreningar och klimatförändringar, när FN:s Internationella dag för ren luft för blåa skyar nyligen uppmärksammades med temat ”Healthy Air, Healthy Planet”:

    Luftföroreningar är ett globalt problem som påverkar människors hälsa, planetär hälsa och klimatförändringar”. Vi måste se till att ren luft är tillgänglig för alla, oavsett geografi eller socioekonomisk status. För att göra det måste världen vidta avgörande, brådskande åtgärder.

    FN:s generalsekreterare António Guterres i sin tur kommenterade dagen med att poängtera hur luftföroreningar – liksom samhälleliga sjukdomar – återspeglar globala ojämlikheter:

    Fattigdom tvingar människor att leva nära föroreningskällor, som fabriker och motorvägar, och bränna fasta bränslen eller fotogen för matlagning, uppvärmning och belysning. Föroreningarna som skadar vår hälsa driver också klimatkrisen. Jag uppmanar alla länder att göra mer för att förbättra luftkvaliteten, investera i förnybar energi istället för fossila bränslen, fasa ut kol och övergå till fordon utan utsläpp.

    Denna ojämlikhet är otvetydig. Cirka 95 procent av dödsfallen till följd av luftföroreningar sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Exponeringen för PM2.5 – de särskilt fina inandningsbara aerosolpartiklar som är skadliga för människors hälsa – är fem till tio gånger högre i Sydasien, Mellanöstern och Afrika än i exempelvis Nordamerika. Hårdast drabbade är små barn som är särskilt känsliga för luftföroreningar och över 90 procent av världens barn utsätts för nivåer över Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år. 

    Därför är det extra allvarligt att EU, Japan och USA dumpar miljontals smutsiga och osäkra bilar i låg- och medelinkomstländer som leder till ökade utsläpp i dessa länder samt försvårar en omställning av fordonsflottan, enligt en rapport från UNEP. Inger Andersen har därför tidigare krävt regler för handeln med begagnade fordon:

    Att städa upp inom den globala fordonsflottan är en prioritet för att nå globala och lokala luftkvalitets- och klimatmål.

    Luftrapporten

    Lämpligt nog publicerade UNEP på den internationella dagen sin senaste luftrapport Actions on Air Quality: A global summary of policies and programmes to reduce air pollution som är en global sammanfattning av policyer och program för att minska luftföroreningar. I rapporten betonar UNEP vikten av ren luft och det brådskande behovet av insatser för att förbättra luftkvaliteten för att skydda människors hälsa. Utan en stor vändning väntas, enligt UNEP, för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050, men som Roger Sedin på Naturvårdsverket säger till Ekot finns det stora vinster att göra:

    Gör vi smarta klimatåtgärder får vi snabbt bättre luftkvalitet, samma utsläpp som skadar klimatet, försämrar också luften.

    Att förbättra luftkvaliteten kan snabbt ge bättre hälsa, mer nettoutveckling och miljöfördelar, tillsammans med mildrande av klimatförändringar, menar UNEP. Enligt en WHO-rapport kan en miljon liv räddas årligen runt år 2050 om Parisavtalet uppnås, och då är skador som vi undviker genom att begränsa klimatförändringarna inte ens medräknade.

    Dessvärre är det få länder som följer WHO:s rekommenderade gränsvärden i nationell lag och nio av tio människor på jorden andas förorenad luft och bor i områden där föroreningsnivåerna överskrider riktlinjerna, enligt UNEP. Även i Europa som gjort stora förbättringar för att begränsa utsläpp utgör luftföroreningar fortfarande den största hälsorisken och ligger bakom fler än 400 000 dödsfall varje år, enligt Europeiska miljöbyrån. En ny studie visar dessutom på bekymrade samband mellan långsiktig utsatthet av luftföroreningar med jämförelsevis låga partikelkoncentrationer – generellt under EU-standarder – och risk för dödlighet. I Sverige vars luft är bättre än i många andra länder uppskattas fortfarande så många som 7 600 personer dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar som dessutom beräknas kosta samhället cirka 56 miljarder kronor varje år.

    Vikten av att kunna mäta

    För att åstadkomma förändring och minska luftföroreningar världen över är det därför viktigt att kunna mäta och följa förekomsten av dålig luft. Men bland 124 länder med luftkvalitetsstandarder övervakar endast 57 kontinuerligt luftkvaliteten, enligt UNEP:s luftrapport, medan 104 länder inte har någon övervakningsinfrastruktur på plats alls. Detta återspeglar tyvärr dålig tillgång till data och nödvändig kapacitet som i sin tur hindrar nödvändiga globala åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. En anledning är den ojämlika åtkomsten till mätinstrument över världen. Höginkomstländer har till exempel ett övervakningssystem för varje 370 000 människor medan låginkomstländer bara har en för varje 65 miljoner. Trots utvecklingen av satelliter kan inte dessa ersätta nödvändig övervakning på marknivå.

    Samtidigt har fler länder idag idag regler och åtgärdsprogram för för att minska utsläpp från industri, fordonstrafik, sopförbränning samt hushållens eldning. När det gäller just hushållsrelaterade luftföroreningar har världen sett en ökad tillgänglighet till renare bränslen och en uppskattad global minskning av sjukdomsbördan i samband med uppvärmning och matlagningskällor sedan förra luftrappporten 2016.

    Återhämtning och omställning

    När regeringarna nu påbörjar den svåra processen att återuppliva ekonomier som drabbats av pandemin, menar UNEP att stater måste skapa politik för att hantera luftföroreningar främst om de ska hjälpa till att leverera det gröna återhämtning planeten så desperat behöver. Nedstängningar av samhällen för att skydda mot covid-19 medförde snabba och ”aldrig tidigare skådade” förbättringar av luftkvaliteten i vissa delar av världen.

    Enligt Världsmeteorologiska organisationens (WMO) Air Quality and Climate Bulletin såg Sydostasien en minskning med 40 procent av skadliga luftburna partiklar orsakade av trafik och energiproduktion under 2020. Kina, Europa och Nordamerika såg också utsläppsminskningar och förbättrad luftkvalitet under pandemins första år, medan länder som Sverige såg mindre dramatiska förbättringar eftersom befintlig luftkvalitet innehöll jämförelsevis lägre mikropartikelnivåer.

    Trots detta var de inte tillräckliga för att stoppa klimatförändringar orsakade av global uppvärmning, enligt FN:s väderexperter och allt eftersom har utsläppen börjat öka igen. Nu gäller det att ta lärdom av pandemin för att införa varaktiga och hållbara minskningar i den omställning som världen nu alltmer desperat behöver. Att det går vet vi, frågan är bara hur.

    Moderaterna presenterar klimatförslag

    Under måndagen lanserade Moderaterna nio klimatpolitiska förslag. Flera välkomnar högerns ansats, men förslagen får kritik för att vara både otillräckliga, teknikoptimistiska och alldeles för långsamma.

    På DN Debatt listar Moderaterna nio förslag som ska läggas fram på partiets stämma i höst:

    • Mer kärnkraft, bland annat en ny ”forskningsreaktor”
    • Skogsbruk med stark äganderätt
    • Ny gruvdrift för att utvinna metaller och mineraler som används i grön teknik
    • Bättre miljötillståndsprövningar för näringslivet
    • Nya tekniker för industrins omställning
    • Klimatberäkningar vid svensk export
    • Satsningar på fossilfri bilflotta
    • Ökat klimatbistånd
    • Driva på för globalt koldioxidpris

    Förslagen har fått ett ljummet mottagande. DN:s ledarskribent Emma Høen Bustos sågar förslagen med att Moderaterna inte vill införa några åtgärder som snabbt kan minska utsläppen.

    https://twitter.com/EmmaHBustos/status/1437426891896631298?s=20

    Liknande kritik kommer från TV4:s vetenskapsreporter Susanna Baltscheffsky. Många av Moderaternas förslag, som exempelvis kärnkraft, CCS och globalt koldioxidpris, ligger väldigt långt fram i tiden. Moderaterna erkänner själva att de inte ens har räknat på hur mycket deras klimatpolitik kan minska utsläppen.

    https://twitter.com/klimatbevakaren/status/1437369487263772672?s=20

    Svante Axelsson, samordnare för industrins omställningsmotor Fossilfritt Sverige, tycker att ansatsen kan lägga grund för blocköverskridande samarbete.

    https://twitter.com/svanteaxelsson/status/1437317402207916036?s=20

    Delar av förslagen, som satsningar på biobränsle och bättre utbyggnad av elsystemet, ingår redan i processer som även andra partier driver sen flera år. På DN Debatt varnar Centerpartiet för att Moderaternas besatthet vid kärnkraft riskerar sinka den betydligt snabbare utbyggnaden av förnybar energi. Miljöpartiet, även de på DN Debatt, pekar även på att Moderaterna saknar trovärdighet när de samtidigt alltid vill skära ner i klimat- och miljöbudgeten.

    Sett till Moderaternas historia har klimatet alltid haft låg prioritet. I SMB:s partigranskningar hamnade M:s miljöpolitik i botten tillsammans med Sverigedemokraterna både inför riksdagsvalet 2018 och EU-valet 2019. Partiet har gjort sig känt för att vurma för bilism och mot styrmedel som flygskatt och bensinskatt.

    Det finns också frågetecken om Moderaternas vilja till samarbete med SD, som driver en uppenbart klimatskeptisk politik.


    För lustigkurrarna: det är inte bara i klimatpolitiken som M jobbar med att klippa och klistra.

    https://twitter.com/elinlarssn/status/1437422116941484032

    Britterna i täten – alla nya hem måste utrustas med elbilsladdare

    Ett brittiskt lagförslag som innebär att alla nya hem och kontorsbyggnader måste utrustas med elbilsladdare förväntas bli lag i Storbritannien från 2022. Går förslaget igenom blir landet först i världen med den typen av lagkrav. 

    Tanken bakom det nya lagförslaget är att det ska hjälpa omställningen till elbilar, vilket är särskilt viktigt i Storbritannien eftersom planen där är att införa förbud mot nya fossilenergidrivna fordon från år 2030. Den nya lagen ses som ett ytterligare incitament för att britter ska omfamna omställningen till elbilar.

    I synnerhet tror man att det här nya förslaget ska kunna förebygga den så kallade räckviddsångest som människor kan känna, alltså en rädsla för att inte bilen ska kunna laddas vid behov.

    Förslaget innebär dock inte enbart att nya fastigheter ska utrustas med elbilsladdare, utan även att det ska göras på ett sätt så att bilarnas batterier fylls på utan att överbelasta nätet. Det innebär bland annat att laddning på natten ska främjas genom nya digitala lösningar. 

    Förslaget följs därmed av nya tekniska innovationer som ska underlätta laddningen av elbilar. Bland annat har den nya smarta applikationen EV8 Switch presenterats som på olika sätt ska stödja de britter som väljer elbil. 


    Rekordmånga miljöaktivister mördade 2020

    desperata forskare blir klimataktivister

    Ny rapport från ideella organisationen Global Witness visar att fler än 200 miljöaktivister mördades 2020. Det är därmed året med hitintills flest dödade miljöaktivister.

    Totalt sett mördades minst 227 mark- och miljöaktivister 2020 enligt rapporten från Global Witness, det vill säga fler än fyra mördade per vecka. Global Witness tror dock att det är en underskattning eftersom en del mord på miljöaktivister inte utreds ordentligt.

    Majoriteten av de mördade aktivisterna jobbade för att skydda skogsmark och då framförallt regnskogen i Sydamerika. Det dödliga våldet mot miljöaktivister var även väldigt synbart i Filippinerna där hela 29 miljöaktivister mördades 2020.

    I rapporten kopplas ökningen av dödligt våld mot miljöaktivister samman med ökade klimatförändringar och den politik som förs kring miljö, klimat och mark. Särskilt ser Global Witness en koppling mellan girigheten som driver överutnyttjandet av naturresurser och att tysta motståndet genom hot och våld.

    C vill skärpa kraven på miljöorganisationer

    Centerpartiet uppmanar regeringen att se över reglerna för vilka miljöorganisationer som får statligt stöd. ”Flera stycken som aktivt motverkar energi- och klimatmålen”, säger Rickard Nordin (C). På frågan om vilka organisationer C menar är svaret otydligare.

    Varje år delar Naturvårdsverket ut ekonomiska bidrag till ideella miljöorganisationer. Kravet för att kunna ansöka om pengar är att organisationen ska bidra till att uppfylla de nationella miljömålen eller något av de prioriterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram.

    Naturskyddsföreningen, Jordens vänner, Coalition Clean Baltic, Birdlife Sverige och Älvräddarna är några av de 26 organisationer som fick dela på 10 miljoner kronor 2021. Tilldelningen avgörs av medlemsantal.

    I en skrivelse från 6 september till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) menar Rickard Nordin, Centerpartiets talesperson för klimat och energi, att delar av Naturvårdsverkets stöd går till miljöorganisationer som motverkar Sveriges energi- och klimatmål:

    …det finns flera stycken som aktivt motverkar de svenska energi- och klimatmålen, främst på elsidan där det finns organisationer som vill minska både befintlig förnybar el och utbyggnaden av förnybar el. Att använda de statliga resurserna till att stötta organisationer som motarbetar de statliga målen är varken lämpligt eller särskilt effektivt.

    Skrivelsen avslutas med en uppmaning till regeringen om att se över kraven för de miljöorganisationer som får ta del av statliga medel.

    När Supermiljöbloggen frågar vill Nordin inte säga vilka ideella miljöorganisationer han menar skulle arbeta emot energi- och klimatmålen.

    – Vad jag vet ställer man idag inga krav på att miljöorganisationerna ska arbeta i linje med klimat- och energimålen.

    Vilka miljöorganisationer menar du motverkar målen?

    – Man får själv dra slutsatser utifrån listan (över de organisationer som beviljats stöd, reds.anm.) För mig är det en ren hygienfaktor att både statliga myndigheter och statliga medel till organisationer ska redovisa hur de arbetar för att nå våra klimat- och energimål, säger Nordin.

    Har du några konkreta exempel på när miljöorganisationer blivit ett problem?

    – Konkreta exempel har jag inte på rak arm. Det här är del i något större där staten behöver ställa krav för att stödet ska användas på rätt sätt. Risken är att det kommer ta längre tid att ställa om, till exempel bygga ut förnybar energi. Man kan ha synpunkter på målen, men då får man också arbeta för att ändra målen.

    Jordens vänner, som utnämnde Centerpartiet till Årets greenwashare 2018 och i år fick 260 000 kronor av Naturvårdsverket, är kritiska till C:s angrepp på miljörörelsen.

    – Centerpartiets ifrågasättande är vagt utan några som helst konkretiseringar över vad Nordin och hans parti anser att detta ”aktiva motverkande” innebär. Men med tanke på den ytterst förenklade problembild som Centerpartiet gång på gång målar upp –  där man bland annat vill lösa klimatkrisen på bekostnad av andra miljömål så som till exempel biologisk mångfald – så är en sådan här attack mot de miljörörelser som söker vidga perspektiven inte helt oväntad. Det är av största vikt att omställningen tar fler mål i beaktande än enbart minskning av fossilt koldioxid. Och den omställningen verkar inte vara förenlig med Centerpartiets politik, säger Sofia Hedström, kamapanjchef på Jordens vänner, till Supermiljöbloggen.

    Enligt Rickard Nordin vill partiet inte minska de totala anslagen.

    Är det Centerpartiets officiella hållning att skära ner bidragen till ideella miljöorganisationer?

    – Vi vill prioritera klimatfrågan. Då kan vi inte fragmentisera, all offentlig verksamhet och offentliga medel ska gå till verksamheter som följer målen för energi och klimat. Det handlar inte om att minska bidragen, utan om att ställa högre krav, säger Nordin.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hur politiker från Centerpartiet backat upp förslag för att minska miljöorganisationers rätt att överklaga miljömål.

    Hälften av USA:s el från solen till 2050 enligt ny rapport

    Förra året kom bara cirka tre procent av amerikansk el från solenergi. Enligt en rapport från amerikanska energidepartementet kan denna siffra öka till 45 procent år 2050 om Bidenadministrationen kan få satsningen genom kongressen.

    Den demokratiska presidenten Joe Biden var tydlig redan under sin kampanj för ett år sedan att han ville se kraftfulla klimatsatsningar och gav ett löfte om att satsa 2 000 miljarder dollar på fyra år.

    Efter att ha kommit till makten försöker han nu få igenom omfattande infrastruktursatsningar i kommande budget som även ska inkludera klimatet. USA har redan lovat att halvera landets utsläpp till 2030 och vill införa avgifter för metanläckage. Samtidigt har Biden fått kritik för att utfärda ytterligare borrtillstånd och att inte vara tydlig med hur fracking ska kunna minskas.

    Därför var det extra intressant när det amerikanska energidepartementet nyligen släppte en rapport som beskriver en väg som dramatiskt skulle öka USA:s användning av solenergi med målet att nästan hälften av landets el ska komma från solen i mitten av århundradet. Enligt rapporten Solar Futures Study skulle den snabba utplaceringen av solpaneler och tillhörande teknik kunna sätta USA på rätt spår för att uppnå 40 procent solenergi år 2035 och 45 procent år 2050.

    New Tork Times betonar dock att det knappt finns några historiska exempel på att det går att expandera solenergi så snabbt som rapporten föreslår. För närvarande står solenergi enbart för tre procent av USA:s el och för att uppnå den föreslagna tillväxten måste landet fördubbla mängden solenergi som installeras varje år under de kommande fyra åren för att sedan fördubblas igen år 2030.

    Konkret innebär det att landet skulle behöva installera 30 gigawatt av ny solkapacitet varje år under de kommande fyra åren för att sedan behöva fördubblas till att installera 60 gigawatt varje år fram till 2030. En så stor ökning, skriver Washington Post, överensstämmer med vad de flesta klimatforskare säger att det behövs för att avvärja de värsta effekterna av den globala uppvärmningen. För att uppnå det kommer det krävas en omfattande omvandling inom teknik, av energibranschen samt hur människor lever.

    Även om administrationen inte har satt upp ett specifikt mål för solenergi, har presidenten tidigare krävt att 100 procent av landets el ska komma från ren energi år 2035.

    Samtidigt är det inte klart hur hårt Bidenadministrationen kommer att driva för att främja solenergi genom lagar och regler. Tjänstemän har med solrapporten endast gett en bred översikt över hur en omställning kan uppbås. Många detaljer kommer i slutändan att avgöras av kongressen, som just nu arbetar med en gemensam infrastruktursatsning och ett mycket större demokratisk förslag på 3,5 biljoner dollar på infrastruktur som även rymmer massiva klimatsatsningar.

    Det ska bli en spännande process att följa med ett USA som än en gång kan agera föregångsland istället för de fyra år med förra administrationen som enbart var förödande för klimat och miljö.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,22 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 413,43 ppm. På ett år har det skett en ökning med 2,01 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA

    Miljörörelsen vann viktig klimatstrid i EU-domstolen: ”Mycket goda nyheter”

    Det kontroversiella handelavtalet ECT, Energy Charter Treaty, som ger energibolag rätten att stämma stater som vill minska koldioxidutsläppen, får inte användas inom EU. Det beslutet har EU-domstolen nu fattat.

    Upplösningen av den här konflikten, som mött begränsad uppmärksamhet i förhållande till sin stora betydelse, mottas med stor tillfredsställelse av bland andra miljöorganisationen Friends of the Earth/Jordens Vänner:

    Klimatkrisen har inte råd att kompensera företag med miljardbelopp varje gång våra regeringar fattar beslut om klimatåtgärder. Det är mycket goda nyheter att EU-domstolen konstaterar att sådana investeringsskydd inte är förenliga med unionens lagar, säger organisationens samordnare för ekonomisk rättvisa, Paul de Clerck i en presskommentar till domen.

    Energy Charter Treaty (ECT) slöts mellan de flesta EU-länderna och cirka 25 ytterligare nationer år 1994. Det ger rätten för energiföretag inom de undertecknade staterna att begära ersättning för gjorda investeringar, om dessa riskerar att bli olönsamma som en följd av politiska beslut. Besluten kan ligga inom såväl klimatområdet som gällande exempelvis arbetsvillkor inom bolagen.

    EU-domstolen fäller sitt avgörande i en konflikt som inte direkt berör vare sig något EU-land eller något företag inom EU. I samband med att det ukrainska företaget Komstroy Investment stämt Moldavien säger domstolen att ECT-bestämmelserna inte är förenliga med unionens lagstiftning och alltså inte får användas här.

    En lång rad EU-parlamentariker har länge tryckt på för att unionen ska göra ECT ogiltigt, med motiveringen att avtalet är förödande för de politiska ambitionerna att klara klimatkrisen. I en stor interpellation i fjol pekade politikerna på att detta fram till år 2050 innebär en möjlighet för energibolagen att kräva ersättningar på upp till närmast ofattbara summan 21 biljoner kronor.

    Svenska statligt ägda Vattenfall hör till de bolag som försökt klämma ut enorma skadestånd. 2012 stämdes tyska staten på 65 miljarder kronor med hänvisning till ECT för dess beslut att inleda utfasningen av kärnkraft. I fjol bilades tvisten då Vattenfall fick 17 miljarder kronor i ersättning, enligt uppgifter i tidningen ETC.

    Vattenfall har dock även investerat mångmiljardbelopp i bland annat tysk kolkraft, exempelvis i kraftverket Moorburg i Hamburg, trots omfattande folkligt och politiskt motstånd. Den här synnerligen tveksamma satsningen på massiv kolförbränning fick avvecklas i förtid, men förlusten på cirka 27 miljarder kronor har inte Vattenfall försökt få tillbaka via ECT-bestämmelserna. De kommer att bäras av ägarna, de svenska skattebetalarna, berättade SVT i fjol.

    Ett år till val – 12 tips för att påverka miljöpolitiken

    Den 11 september är det prick ett år kvar innan Sveriges befolkning möts vid valurnorna för att välja våra företrädare till riksdag, kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Miljö och klimat är viktigare än någonsin – nu måste vi hjälpas åt för att lyfta frågorna högst upp på valagendan!

    Det här kan du göra:

    1. Granska din kommun eller region
    Ta reda på hur det lokala och/eller regionala miljöarbetet ser ut och utvärdera mot miljömålen. Du kan kanske fokusera på din hjärtefråga: hur har kommunen jobbat med till exempel kust, skog eller klimatåtgärder under den senaste mandatperioden? Här hittar du en bra guide för hur man kan påverka kommunpolitiken.

    2. Skriv ett medborgarförslag
    I många kommuner och vissa regioner finns det möjlighet att skriva förslag till kommun/regionfullmäktige. Du kan till exempel be dem införa en koldioxidbudget, höja parkeringsavgifterna eller sluta slösa skattepengar på att stötta flygplatser.

    3. Sprid information i lokala sociala medie-grupper
    Många invånare har faktiskt rätt dålig koll på lokalpolitiken, inte minst när det gäller miljö och klimat. Nyttja lokala facebookgrupper (finns på de flesta orter) för att lyfta dina viktigaste frågor.

    4. Gå samman och skriv en debattartikel/insändare till lokaltidningen
    Av samma anledning som ovan – opinionsbilda lokalt! Bäst effekt får det om ni är flera stycken som undertecknar.

    5. Arbeta för att din lokala klimat- eller miljöförening ska anordna partiutfrågningar
    Vad vill politikerna egentligen göra när de väljs? Sätt ihop en spännande helkväll där ni frågar ut partiernas företrädare inför publik!

    6. Stötta en miljöorganisation
    I valrörelsen är miljöorganisationerna en väldigt viktig opinionsbildande röst. Samtidigt har de aktörer som inte vill se bättre miljö- och klimatpolitik ofta tyngre ekonomiska resurser än miljörörelsen. Ge miljöorganisationerna mer kraft att påverka rikspolitiken genom att skaffa ett medlemskap eller öka ditt bidrag. Här hittar du en lista över miljöorganisationer du kan engagera dig i.

    7. Tipsa en journalist
    Vet du något som media borde rapportera om? Tipsa tv, radio och tidningar! Gäller såväl lokala frågor som rikstäckande.

    8. Supporta medias miljögranskningar
    Visa landets redaktioner att publiken vill ha mer miljö och klimat i valrörelsen. Maila din lokaltidning och berätta att du gärna vill höra mer om miljö- och klimatpolitik, ifrågasätt okritiska publiceringar och teckna en prenumeration på seriösa medier med gedigen miljöbevakning. Du kan stötta Supermiljöbloggens granskningar av partiernas miljöpolitik här.

    9. Gå med i ett parti
    Passa på att påverka politiken inifrån. Vi behöver fler politiker som tar miljö och klimat på allvar, i alla partier.

    10. Dela och skriv under namninsamlingar
    Under det kommande valåret kommer massvis med viktiga namninsamlingar startas i sociala medier. Redan nu finns till exempel Klimatklubbens initiativ #klimatval2022.

    11. Maila en riksdagspolitiker
    Initiativet Riksdagen för framtiden har färdigskrivna mail till alla riksdagsledamöter. Här kan du enkelt se vilka ledamöter som har svarat på klimatuppmaningarna – och vilka som behöver en ytterligare push.

    12. Sist men inte minst – prata med familj och vänner om valet
    Forskning visar att vi är mer benägna att påverkas av personer i vår närhet än av andra. Se till att prata med dina närstående och bekanta om partiernas miljö- och klimatpolitik. Utgå gärna från de oberoende granskningar som brukar släppas månaderna innan valet, här hittar du exempel från tidigare val.

    Nu börjar supermiljövalåret!

    Lovade fossilbränslefritt 2020 – ändå stora utsläpp i Skåne

    För tolv år sedan beslutade regionpolitikerna att Skåne skulle vara fritt från fossila bränslen 2020. Supermiljöbloggen har granskat hur det går med den skånska klimatomställningen.   

    Skåne ligger strax under riksgenomsnittet gällande växthusgasutsläpp i relation till BNP. Regionen har endast klarat ett av Sveriges 15 miljökvalitetsmål från 1999 fram till 2020, det om skyddande ozonskikt. Svårast är att uppnå målen om biologisk mångfald och begränsad klimatpåverkan.

    Ett av målen har varit att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent mellan 1990 och 2020. Enligt Emissionsdatabasens senaste statistik från 2019 hade Skånes territoriella växthusutsläpp minskat med 37 procent. Men redan i Region Skånes klimatstrategi 2009 insåg man att första målet var långt ifrån tillräckligt och skärpte det – det var viktigt att snarast helt avskaffa fossil energi.  

    Samma år startades uppropet ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020”. Regionen, länsstyrelsen och kommunförbundet bildade nätverket Klimatsamverkan Skåne. De bjöd in alla att visa att skåningarna går före i klimatfrågan och slutar använda fossilbränsle. Några föreningar ställde sig bakom, men bara 73 av regionens drygt 155 000 företag och endast 150 av Skånes snart 1,4 miljoner invånare hakade på.

    De flesta utanför det offentliga har nog inte tagit ställning, speciellt om energifrågan är långt ner i prioriteringen, säger Johannes Elamzon, klimat- och energistrateg på miljöavdelningen vid länsstyrelsen i Skåne och projektledare för Fossilbränslefria kommuner.

    Bäst uppslutning stod kommunerna för, men skillnaden mellan olika kommuner blev stor. De flesta deltog bara i projekt under något år och 10 av 33 skånska kommuner – Bjuv, Bromölla, Burlöv, Höganäs, Klippan, Perstorp, Svedala, Skurup, Vellinge och Örkelljunga – antog aldrig utmaningen.

    Svårt att följa upp resultatet

    Nu efter bokslutet 2020 kan ingen säga hur fossilbränslefritt Skåne blivit.

    Det finns statistik, men den är inte helt lättillgänglig. En del av problematiken är att vi har en stor elimport, cirka en tredjedel av hela energianvändningen. Hur elen produceras i Norden från år till år varierar mycket, till exempel 13 procent fossilt 2013 och 21 procent 2018, fortsätter Johannes Elamzon.

    Projektredovisningen säger inget om hur det går för kommunerna som geografiska enheter, endast de offentliga verksamheterna mäts och enbart gällande el, uppvärmning, tjänsteresor och drivmedel. Det saknas fortfarande information om hur mycket fossilbränsle som används av skånska privatpersoner och företag, liksom de kommuner som inte deltog i projekten.

    Leveranserna av fossila bränslen till Skåne som helhet minskar inte så mycket längre visar data från Energimyndigheten. Sedan 2009 har de bara gått ned 14 procent (228 000 m3) när det gäller bensin, diesel och eldningsolja 1 (sekretessbelagd statistik för övriga eldningsoljor). ”Vi använder inte längre fossila bränslen i trafiken, utan har ersatt dessa med biogas och el”, var en av många visioner för 2020 i skånska klimatstrategin 2009. Facit visar att ingen skånsk kommun klarade målet för sina tjänsteresor och drivmedel, många var inte ens halvvägs enligt senaste rapporten. 

    I kommunprojekten bedöms spillvärme som fossilbränslefri, även om den kommer från fossileldad industri. Fjärrvärmen beräknas utifrån avfallstypernas viktandel, vilket ger lägre fossilbränsleresultat jämfört med att räkna andel fossilt energiinnehåll. Det gör att flera av kommunerna rapporterar fossilbränslefri uppvärmning, trots att uppvärmningen genererar ansenliga mängder koldioxidutsläpp.

    Flera kommuner har lyckats väl

    Jämfört med el och uppvärmning är resor och drivmedel en så liten andel, så flera av de deltagande kommunorganisationerna har ändå lyckats relativt bra med att fasa ut fossila bränslen, men ingen har ännu nått 100% fossilfrihet. Längst har Eslöv, Lomma och Lund kommit, med 98 procent fossilbränslefritt i sina organisationer enligt rapporten som kom 2020. Av de 18 medverkande kommunerna uppgavs 13 nått över 90 procent. Men många av dessa kommuner har bara deltagit något år, så de kan inte följas upp. 

    I senaste rapporten från i år har fortfarande ingen kommunorganisation blivit helt fossilbränslefri, trots pandemins utsläppsminskande effekter. I genomsnitt minskade flygresorna i skånska kommuner med 85 procent jämfört med år 2019. Flygresor från Skåne till Stockholm minskade 76 procent. Tågresor utanför Skåne minskade med 55 procent. Körning med privat bil i tjänsten minskade med cirka en tredjedel jämfört med föregående år. Kommunernas fordon använde ungefär lika mycket drivmedel som tidigare, det minskade bara med fem procent.

    Det finns indikationer på att kommunerna som inte deltagit i Fossilbränslefritt Skåne 2020 ändå minskat sina bränsleutsläpp i liknande takt. Medianvärdet för de tio kommuner som aldrig deltog var en utsläppsminskning på 29 procent. Resterande projektmedverkande kommuner minskade 28 procent. Sedan projektstarten 2009 har samtliga skånska kommuner minskat de totala territoriella koldioxidutsläppen enligt Nationella emissionsdatabasen – om än alldeles för långsamt.

    Skånes utsläppsminskning släpar efter

    Dessutom går det ibland helt fel. Projektrapporten från fossilbränsleutmaningen 2020 visar att nästan hälften av de medverkande kommunorganisationer som deltog ökade sina totala koldioxidutsläpp jämfört med 2018. Enligt Elamzon på länsstyrelsen beror det på att även utsläpp från tjänsteresor inkluderats de senaste åren. Men även om tjänsteresorna räknas bort ökade de totala utsläppen i Höör, Landskrona, Osby och Östra Göinge de senaste åren.

    Enligt Emissionsdatabasens årliga uppdatering häromveckan var Bromölla, Burlöv och Landskrona de skånska kommuner som minst minskat sina koldioxidutsläpp sedan Skåne antog 100 % fossilbränslefritt 2020, alla mindre än 15 procent. Jämfört med 1990 har Höganäs sämst utsläppsminskning, bara 8 procent.

    Höganäs Kommunalråd Ulf Molin (C) satt i projektets initiativtagare, Kommunförbundet Skåne, 2015 och skrev då: ”Vi som utgör Klimatsamverkan Skåne kommer att fortsätta jobba med att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi säkrar samhället mot klimatförändringar”. Men hans egen kommun gick alltså aldrig med i nätverket och antog inte heller utmaningen om ett fossilbränslefritt Skåne 2020.

    Personligen var jag för, men kommunen som helhet var restriktiv att gå med, säger Molin och framhåller hellre Höganäs förstaplats förra året i kategorin svenska städers måluppfyllelse inom Agenda 2030.

    Region Skåne saknar en fullständig ekonomisk uppföljning över hur mycket pengar som gått till skånska klimatprojekt för att minska växthusutsläpp sedan uppropet 2009. Vår granskning visar att över en miljard kronor i statliga bidrag har satsats mellan 2015 och 2020. Av dessa fick regionens fyra projekt för ”fossilbränslefria kommuner” 41 miljoner kronor.

    Utsläpp lika höga i Malmö som 1995

    Nyligen utsågs Malmö till Årets miljöbästa kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet. Enligt stadens egen miljöbarometer utvecklas 39 av 118 bedömda nyckeltal negativt, till exempel ökade halter av marknära ozon, ökade besvär av avgaser från trafik och industri, försämrat kommunindex hos Håll Sverige Rent och minskad andel miljödiplomerade skolor. 2019 krävdes fortfarande 16 procent fossilt bränsle för att värma upp staden, av fjärrvärmen var 21 procent fossil. Bara tre av miljöprogrammets 19 delområden uppnåddes innan 2020.

    Malmö har länge kallat sig Sveriges klimatsmartaste stad, trots att kommunen efter flera förstaplaceringar (2010, 2013, 2014) halkat ned i  kommunrankingen, till 44:e plats 2018. Malmös territoriella utsläpp av växthusgaser var då ungefär lika stora som 1995, alltså knappt någon minskning trots alla satsningar. 

    Det är mycket riktigt, men utsläppskategorierna skiljer sig åt ganska mycket, sedan 1995 har de minskat med cirka 25 procent i transportsektorn, medan utsläppen från energi och industrisektorn har ökat, säger miljöförvaltningens klimatstrateg Jonas Persson.

    Han menar minskningstakten speglar samhället i stort, lokala behovet av transporter och industrins sammansättning, rådande konjunkturläge och globala händelser, som oljekriser och IT-bubblor spelar in.

    Teknik, beteendevanor och global, nationell och lokal lagstiftning och styrmedel är också faktorer som styr utsläppsminskningstakten, fortsätter Jonas Persson.

    Även i den skånska huvudstaden saknas en helhetsbild över satsningarna, trots att kommunen har en central avdelning för analys och hållbarhet. Staden själv bedömer vad som räknas som en grön investering. Av de totala lånen på cirka 13,5 miljarder kronor kvalificerade investeringar för 4 miljarder som gröna 2017-2019.

    Serviceförvaltningen kan inte uppge de totala bidragen för klimat- och energiprojekt 2009-2020, men senaste decenniet har man fått 4,6 miljoner kronor i statligt solcellsstöd via länsstyrelsen. Miljöförvaltningen har sedan fossilbränsleuppropet startade 2009 fått drygt 197 miljoner kronor i olika projektbidrag. Enligt Malmö stads Anna Lindblad, projektledare för Fossilbränslefria kommuner, har staden ett 50-tal andra klimatprojekt. Hon vet ingen som följer upp alla.

    Lund tog in klimatforskare

    Framgångsrika Lund, som halverat sin kommunorganisations utsläpp i fossilbränslefriprojekten 2015-2018, är den enda skånska kommunen där politikerna tagit fasta på regionstrategin om att lyssna på forskningen. Universitetsstaden var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd (finns nu även ett i Linköping). Rådet består av tvärvetenskaplig kompetens från Lunds universitet och SLU Alnarp, bland andra klimatforskaren Markku Rummukainen som årligen återfinns på listor över landets mest hållbarhetsmäktiga, samt sju andra forskare.

    De utvärderar om kommunens arbete, är tillräckligt för att nå etappmålen i klimatplanen. I 2020-rapporten listar rådet flera utmaningar och ger råd för att minska transportutsläppen och öka takten av utsläppsminskningar. Universitetet skrev tidigt under uppropet för 100% fossilbränslefritt 2020, men ingen forskare har räknat på eller vill uttala sig om de skånska fossilfriprojekten.

    Alla utsläpp spelar roll för klimatet, att utsläppen behöver minska för klimatmålen är klart. En viss aktör har förstås rådighet för sin egen verksamhet, men påverkas även av omvärlden, till exempel nationella styrmedel. Internationellt har man ett gemensamt mål, Parisavtalet, men att nå det målet kräver nationella beslut och åtgärder. Det som händer i Skåne spelar roll, tillika det som händer på annat håll, säger Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.

    Han och två andra forskare från universitetet skrev också, på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne 2015, om hur regionen kunde minska klimatpåverkan. De menade då att projektarbete gör att kunskap och idéer sprids, samt ger en signal utåt om att frågan tas på allvar. Men också att klimatfrågan riskerar bli en specialistfråga för de som deltar och att andra därmed hamnar utanför den demokratiska beslutsprocessen.

    Behövs tillförlitlig statistik

    Transportekonomen Lena Hiselius forskar om samhällsekonomiska effekter vid Lunds tekniska högskola och utvärderar infrastrukturprojekt åt bland annat Trafikverket.

    Vilken är största utmaningen med klimatprojekt?

    – Att man inte ser den omedelbara nyttan. Man får skapa incitament att jobba med de här frågorna, till exempel med ersättningssystem – och så ska det vara enkelt att göra rätt, säger Lena Hiselius.

    Även hon har tidigare suttit i lokala rådet och granskat målsättningarna i Lund.

    – De har tagit de lågt hängande frukterna. Mål till 2020 eller 2030 kan se bra ut kortsiktigt, men ser man på målen längre bort, ser man att takten med utsläppsminskningar måste öka. Det göms lite i klimatrapporter. Man måste dra ut linjen för målen och det måste finnas viss takt i utsläppsminskningen. Vi är lite dåliga att hålla koll på den där linjen. Vi måste jobba mot 2045 redan nu.

    Vad måste till nu för att Skåne ska få ner utsläppen?

    – Den lokala nivån där vi bor är jätte-, jätteviktig, men vi rör oss också mycket regionalt. Det gäller ha strategier som synkar och en transportplanering som är regional. Man gör ansatser till det i Skåne, men faller tillbaka på starkt kommunalt styre och då är det ett begränsat arbete man kan göra. Man kan samverka mer och ha mer förståelse för varandras planer, säger Lena Hiselius.

    Behövs tillförlitlig statistik

    Utsläppen har börjat öka igen på senare år hos frifräsarna Bromölla och Burlöv, men hos ännu fler kommuner som deltagit i fossilbränslefriprojekt; Hässleholm, Landskrona, Osby, Simrishamn, Sjöbo och Skurup. Först om några år vet vi om det är ett beständigt trendbrott, för färsk kommundata saknas.

    – Det tar tid att få fram uppgifterna eftersom de bearbetas grundligt. Data för 2019 kom nu i augusti, säger Birgit Nielsen på länsstyrelsen i Skåne, statistikansvarig för Nationella emissionsdatabasen.

    Nyligen flyttades emssionsdatabasen över till SMHI och uppgifter för 2020 blir inte tillgängliga förrän sista juni nästa år. På samma sätt släpar SCB:s statistik. Enligt den senaste uppdateringen hade skånsk offentlig verksamhet, alltså just det som kommunprojekten mäter, rekordlåg förbrukning av flytande fossilbränsle 2015. Men 2018 ökade den häftigt med drygt 96 procent. Ingen på Energikontoret Skåne kan kommentera varför. Enligt SCB ökade även industri och byggsektorn sin förbrukning. Icke förnybar gas är näst största bränslet efter el inom sektorn och användes i Skåne 2018 i nästan samma utsträckning som när fossilbränsleupproret startade.

    SCB bekräftar att data är ofullständig på regionnivå, men den data som finns visar att fossilt bränsle inom skånska jordbruket minskade stadigt fram till 2016, för att därefter öka igen. Även projektstatistiken väcker skepsis, det är kommunerna själva som rapporterar sina utsläpp och måluppfyllelse, tillförlitligheten analyseras inte.

    En variant av det skånska fossilbränslefriprojektet fortsätter till 2022, men endast för sju kommuner.

    Oavsett om det tas nya gemensamma initiativ eller inte, så är målen fastslagna i den regionala klimat- och energistrategin, säger Johannes Elamzon på länsstyrelsen.

    Den här gången heter det ett ”klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne år 2030”.


    Text & research: Lill Eriksson

    Artikeln är ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och reportern Lill Eriksson. Lill är frilansjournalist inom klimat och hållbarhet med uppdrag i fackpress, svenska dagstidningar och public service. Vill du veta mer om arbetet bakom granskningen eller tipsa om andra uppslag, kontakta Lill här.

    Europa upplevt sin varmaste sommar hittills

    Extremväder och värmerekord. Efter en sommar som inte liknar någon annan meddelar nu EU:s observationsprogram Copernicus att Europa upplevde sin varmaste sommar hittills uppmätt.

    Efter en sommar av extremväder börjar nu sammanställningarna kunna göras av olika väder- och klimattjänster. Först ut är EU:s observationsprogram Copernicus och deras Climate Change Service (C3S). Andra beräkningsinstitut kan senare komma fram till en något annorlunda rangordning av månaderna än vad C3S gör.

    Årets europeiska sommar den allra varmaste enligt Copernicus Climate Change Service. Den genomsnittliga temperaturen i juni-augusti för Europa 2021 var nära 1°C över genomsnittet för 1991-2020, vilket gör den till den varmaste sommaren i C3S-datan, även om de tidigare varmaste somrarna 2010 och 2018 bara var cirka 0,1°C svalare.

    Den europeiska sommaren präglades av våtare förhållanden än genomsnittet med översvämningar i Centraleuropa och torrare än genomsnittliga förhållanden i söder och nordost. Extrema skyfall och översvämningar i framförallt Tyskland och Belgien chockade Europa, men även Luxemburg, Nederländerna och Schweiz och senare även Gävle.

    För första gången någonsin observerades nederbörd på toppen av Grönland, vilket är ytterligare ett oroande tecken på den globala uppvärmningen som blir allt synligare.

    I medeltal låg temperaturen i Europa i augusti runt den normala för referensperioden 1991-2020, men i detta inrymdes stora regionala variationer. Exempelvis hade den europeiska delen av Ryssland en mycket varm augusti. Det gäller också Island där man enligt isländska vädertjänsten noterade nytt nationellt värmerekord för augusti månad med 29,4°C.

    11 augusti, tätt efter en rekordvarm julimånad, fick även Europa ett nytt värmerekord på Sicilien med 48,8°C. Samtidigt dominerade värmeböljan Lucifer med sitt högtryck över branddrabbade Medelhavsländerna där tusentals bränder bröt ut. Globalt var augusti 2021 tillsammans med augusti 2017, den tredje varmaste uppmätta augustimånaden med lite mer än 0.3°C varmare än snittet under 1991-2020. Jämfört med den varmaste augustimånaden 2016 var den globala medeltemperaturen under årets augusti 0,1°C lägre.

    I medeltal låg temperaturen i Europa i augusti runt den normala för referensperioden 1991-2020, men i detta inrymdes stora regionala variationer.

    Copernicus Climate Change Service (C3S), som genomförs av European Center for Medium-Range Weather Forecasts på Europeiska unionens vägnar, publicerar månatliga klimatbulletiner om förändringar i global yttemperatur, havsisutbredning och hydrologiska variabler. Alla rapporterade fynd baseras på datorgenererade analyser av miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.

    Majoritet av svenskarna vill förbjuda klimatpåverkande produkter

    63 procent av svenskarna är positiva till förbud av varor och tjänster som orsakar stor klimatpåverkan. Samtidigt har färre än förut dåligt samvete för sina egna utsläpp.

    Det visar Naturvårdsverkets rapport Allmänheten och klimatet. Klimatmedvetenheten hos svenskarna är fortsatt hög: 93 procent tror att Sverige kommer drabbas av klimatkrisens effekter. Befolkningen är också positiv till att sätta större press på företag och förbjuda varor med stor klimatpåverkan.

    Vi ser en trend att jobba mer med lagstiftning och förbud internationellt och i Sverige. Resultatet visar på att det finns en acceptans för det, säger Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket.

    Samtidigt visar rapporten att svenskarna tycker frågor som vård och omsorg, brottslighet och arbetslöshet är viktigare än klimatet. En fjärdedel uppger att de aldrig får dåligt samvete för sina egna klimatpåverkande utsläpp.

    Naturvårdsverket har också frågat hur svenskarna tror att den egna livskvaliteten skulle påverkas av ett helt klimatanpassat samhälle. Sju av tio anser att livskvaliteten skulle förbättras eller förbli oförändrad.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.