Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Tågresandet nådde nya rekordnivåer under 2019

    Efter att 2018 slog rekord i tågförseningar vände trenden och förra året kom 9 av 10 tåg fram i tid. Det är den bästa siffra sedan Trafikverket började mäta 2013.

    250 miljoner resenärer reste med tåg under 2019. Det är den högsta siffran sedan järnvägen introducerades i Sverige 1856. Samtidigt kom mer än 91 procent av alla passagerare fram i tid, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna började 2013. Det rapporterar Ekot.

    Även antalet persontåg som kördes på landets järnvägar slog rekord under fjolåret, när det för första gången gick över en miljon. På 25 år har persontrafiken på järnväg fördubblats. I snitt reser dagligen 420 000 personer med tåg.

    De svenska persontågen kör varje dag en sträcka som motsvarar nio varv runt jorden. Dessutom har antalet järnvägsstationer ökat kraftigt under senare år. Det finns nu 530 stationer i det svenska järnvägsnätet.

    Att 91,3 procent av tågen kommer fram till slutdestinationen i tid innebär en rejäl uppgång från 2018 års bottennotering på 88 procents punktlighet. Men det är forfarande en bit kvar till målet om att 95 procent av tågen ska vara i tid, något som enligt Trafikverkets definition innebär att tågen är högst fem minuter sena vid slutdestinationen.

    Det är dock inte alla tåg som har hög punktlighet. För fjärrtåg (till exempel SJ:s X2000-tåg) ligger punktligheten så lågt som på 79,1 procent, medan punktligheten för kortdistanståg (till exempel pågatåg) ligger på hela 94,6 procent.

     Roberto Maiorana, verksamhetschef på Trafikverket, säger till Ekot att för att få fler tåg att komma i tid så ska bland annat banarbeten planeras bättre och ändringar av tidtabellerna göras på vissa sträckor.

    Det handlar om att lägga på lite extra tid på vissa tåg under de intensiva perioderna under sommaren när vi har väldigt mycket arbeten i anläggningen.

    Om den allt ökande tågtrafiken är en tillfällig trend eller fortsätter hålla i sig återstår att se. En ökad punktlighet är dock viktig för att konkurrera med flyget som 2018 för första gången på nio år började uppvisa en minskande trend. En förbättrad tågtrafik till Europa under året kan också komma att spela en viktig roll.

    Trots klimatnödläge körs EU-bilar utan passagerare 100-tals mil varje månad

    Varje månad kör chaufförer närmare hundra bilar 90 mil tur och retur Bryssel-Strasbourg, utan passagerare, för att vara till EU-ledamöternas förfogande. Det rapporterar Dagens Nyheter.

    Europaparlamentet röstade i november för att utlysa klimatnödläge i EU. Trots det används parlamentets bilar på ett allt annat än klimateffektivt sätt, rapporterar DN. I Bryssel har ledamöterna 120 bilar med chaufför som de kan använda. 105 av dem kör tur och retur Strasbourg (15 är elektriska och klarar inte sträckan). Nu visar det sig att få av dem har passagerare med sig.

    Tolv gånger om året möts EU:s 751 folkvalda parlamentariker under fyra dagar i Strasbourg, 44 mil från Bryssel, för att fatta beslut. Att de sammanträder både i denna franska gränsstad och i Bryssel beräknas kosta över en miljard kronor årligen och belastar dessutom miljön. Kampanjen Single Seat (ett säte) – som motsätter sig flytten mellan städerna – har räknat ut att klimatbelastningen för enbart transporterna årligen motsvarar 4.900 returresor med flyg Berlin–New York.

    Enligt DN körs EU-parlamentets bilarna ofta kör tomma från Bryssel till Strasbourg för att kunna användas av ledamöterna där. I Strasbourg hämtas ledamöterna bland annat vid flygplatsen för att köras till hotell eller parlamentets byggnad i stadens utkant. Av 105 bilar som användes till sessionen I Strasbourg i november 2019 hade enbart 25 av bilarna passagerare. I resten fanns bara chauffören i bilen.

    Siffrorna är likartade för andra månader, bekräftar Europaparlamentets presstjänst för DN:

    Bilarna körs till Strasbourg för att ledamöterna behöver dem där också. Annars skulle 120 bilar vara stationerade i Strasbourg, men bara användas under sessionerna.

    Enligt DN har talespersonen har inget svar på varför parlamentarikerna inte kan ta taxi eller använda offentliga transportmedel. I ett uppföljande mejl skriver personen (som inte får uttala sig med namn) till DN att arrangemanget även handlar om säkerhet.

    Det har länge funnits en kritik kring kring att EU-parlamentet varje år måste flytta på sig och DN har tidigare skrivit om hur Svenska EU-parlamentariker vill stoppa flyttkarusellen mellan städerna. Men att enbart ha parlamentet i Bryssel kräver dock att EU-länderna är eniga. Hittills har framför allt Frankrike motsatt sig en förändring.

    Militären sätts in i bränderna i Australien

    Hettan och bränderna fortsätter plåga Australien och temperaturen närmar sig 50 grader i Sydney. Särskilt utsatt är delstaten New South Wales som nu har 150 aktiva bränder varav tretton är förenade med katastrofvarningar, enligt den nationella meteorologimyndigheten.

    Australiens hittills högsta uppmätta temperatur är 50,5 grader från 1960 är nu på väg att slås i den rådande värmeböljan i Australien. 48,2 grader har nu uppmätts i Sydneys förort Penrith och inget regn är vänta, enligt DN. Sedan tidigare är nödläge utlyst i delstaten New South Wales.

    Premiärminister Scott Morrison, som länge har kritiserats för att göra för lite för att undsätta delstaterna, kommer nu att skicka landets största amfibieskepp HMAS Adelaide för att bistå i evakueringen. Redan har massevakueringar skett med fartyg och helikoptrar när tusentals personer omringades av bränderna i delstaten Victoria. Nu kommer även 3.000 reservofficerare skickas till New South Wales, Victoria, South Australia och Tasmanien, något som aldrig tidigare gjorts i Australien.

    Därtill utökar regeringen det federala biståndet med 130 miljoner kronor och inrättar en myndighet för återhämtning, så som tidigare gjorts vid översvämning och torka, rapporterar DN.

    Totalt ska minst 24 människor ha dödats av brandrelaterade orsaker, varav 17 i New South Wales. Även 480 miljoner djur beräknas ha dött i bränderna. Vissa skribenter menar att Australien kan se som klimatkatastrofens ”ground zero” och att vi nu ser de tidiga stadierna av klimatkrisen.

    SMHI: ”Vi går mot varmare och varmare årstemperaturer”

    År 2019 blev varmare än normalt i hela Sverige, enligt SMHI. Det gäller i synnerhet i sydligaste delen av landet. På de flesta håll var det även blötare än normalt.

    Vi går mot varmare och varmare årstemperaturer.

    Det säger Malva Lindborg, meteorolog på SMHI till TT. När 2019 års väder summeras av SMHI visar det sig att temperaturen på nytt ligger över det normala. Året blev varmare än normalt i hela Sverige. Baserat på preliminära siffror fick några mätstationer i södra delarna av landet en årsmedeltemperatur över 10 grader, vilket bara inträffat åren 1990, 2014 och 2018. Årets varmaste dag var i Markusvinsa i Norrbotten med 34,8 grader.

    De senaste tre åren har varit varmare än normalt och all forskning tyder på att det går åt det hållet. SMHI kunde även nyligen konstatera att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena.

    Nyåret började också med extrema värmetemperaturer i Skottland och i Norge. I skotska Cassley noterades den högsta temperaturen som registrerats så sent på året i Storbritannien med 16,8 grader.

    Två gånger om har värmerekordet i Norge för januari månad redan slagits, rapporterar NRK. Först uppmättes 18,6 grader i Åndalsnes i västra Norge. En temperatur som sedan slogs i närliggande Sunndalsøra när temperaturen nådde upp till 19 grader.

    Även Ryssland kunde notera sin högsta medeltemperatur under 2019. I Moskva tvingades man får ovanlighetens skull använda låtsassnö på gatorna inför nyårsfirandet. Då hade Rysslands president Vladimir Putin nyligen hävdat att ”ingen vet” vad som orsakar klimatförändringarna. Han tillstod dock att värmen stiger något snabbare i Ryssland än på andra håll och varnade för att situationen är väldigt allvarlig.

    Ett dystert rekordår väntas även i Alaska där extrema temperaturer uppmättes under 2019. Klimatförändringar har bland annat orsakat massdöd bland fåglar och extrema terrängbränder sommartid. Ingen har heller missat utvecklingen med extremvärme och skogsbränder i Australien.

    Denna utveckling ligger i linje med den globala temperaturökningen som var varmare än normalt för året, enligt Meteorologiska världsorganisationens preliminära årsrapport för 2019 som presenterades under COP25. Enligt rapporten ser decenniet ut att bli det varmaste som hittills har uppmätts, tätt följt av de tre föregående decennierna. Enligt FN kan omfattningen och kostnaden av humanitär hjälp på grund av klimatrelaterade händelser bli rekordstor redan under 2020. 

    I veckan publicerades en intressant studie i Nature Climate Change där forskarna hävdade att de nu för första gången kan se det mänskliga avtrycket på en pågående klimatförändring i det dagliga vädret globalt. Om denna upptäckt kan bekräftas ytterligare kan det innebära att det går att förutsäga den långsiktiga klimattrenden i den globala medeltemperaturen utifrån enskilda väderprognoser världen över. Därmed skulle klimat och väder kunna kopplas samman för första gången.

    Slut med svavel för sjöfarten

    Nu träder nya regler för den internationella sjöfarten i kraft. Från 2020 måste svavelinnehållet i sjöfartsbränsle sänkas rejält, vilket väntas leda till minskade luftföroreningar och lägre koldioxidutsläpp. Men det finns en risk att haven drabbas.

    Från och med 1 januari i år får fartyg endast använda bränsle med väldigt lågt svavelinnehåll, 0,5% jämfört med tidigare 3,5%.

    Redan 2008 kom beslutet från det internationella sjöfartsorganet IMO, men det tog tolv år innan de sänkta halterna blev verklighet. Trots ett decennium av förberedelser väntas nästan all sjötransport runt om i världen nu få böter, skriver The Guardian.

    Fartygsolja har länge varit en av de smutsigaste fossila bränslena, tillverkat av billig råolja som inte går att förädla till andra drivmedel. Utsläppen från fartygen sker oftast långt ifrån land, vilket gjort att medföljande luftföroreningar och klimateffekter ignorerats.

    Men med de nya reglerna ska svavelorsakade luftföroreningar som exempelvis surt regn minska. Förhoppningen är också att satsningen ska få positiva konsekvenser för klimatet. Svavelfyllt fartygsbränsle är ofta väldigt kolintensivt, och kostnaderna för att minska svavlet kan motivera sjöfartsbolagen att bli mer effektiva med bränslet.

    Det skulle vara väldigt välkommet, särskilt med tanke på att sjöfartsindustrin länge stått utanför den allmänna debatten om höjda klimatambitioner. Branschens utsläpp omfattas exempelvis inte av Parisavtalet, men utdragna diskussioner förs för att få ett klimatmål för sjöfarten på plats.

    Det finns dock en risk att de nya reglerna kan komma att slå mot haven. På en del av fartygen används så kallade skrubbrar som ”tvättar” utsläppen. I somras visade IVL Svenska miljöinstitutet hur svavelhaltigt restvatten från skrubbrarna släpps ut i havet, och där riskerar att skada den marina miljön.

    Nödläge utlyst på nytt i Australien – invånare tvingas till massevakuering

    Flottan och militärhelikopter har satts in i bekämpningen mot markbränderna i sydöstra Australien och nödläge är utlyst. Nu förbereder myndigheterna sig för ännu fler bränder när temperaturerna på nytt förväntas öka.

    Ett veckolångt nödläge till följd av bränderna i Australien kommer att utlysas från och med fredag morgon i delstaten New South Wales i Australien. Nödläget ger lokala myndigheter befogenhet att tvångsevakuera människor, stänga vägar och vidta andra nödvändiga åtgärder för att rädda boende och fastigheter, skriver SvD.

    Ett väderomslag har gett tillfällig lindring, men redan till helgen förbereder sig den östra delen av Australien för ännu fler bränder och svåra förhållanden när temperaturer på över fyrtio grader kommer att dra in över det eldhärjade området.

    Den totala ytan av de områden som eldhärjats är nu lika stort som hela Danmark och i det området har fler än 1 300 hem förstörts. Minst 18 människor har hittills omkommit och minst 17 personer saknas fortfarande i delstaten Victoria. Runt 480 miljoner däggdjur, fåglar och reptiler beräknas ha dött antingen direkt eller indirekt sedan bränderna startade, enligt ekologer vid Universitetet i Sydney. Runt en tredjedel av koalorna i de värsta drabbade områdena beräknas ha dött i bränderna.

    I delstaten Victoria har myndigheterna tvingats flyga in förnödenheter till de strandsatta och ny räddningspersonal som avlöser de brandmän som i flera dygn har jobbat med att stoppa elden från att sprida sig. Det är en åtgärd man aldrig tidigare har gjort i delstatens historia.

    Röken från bränderna ligger nu som ett täcke över stora delar av sydöstra Australien och röken har nu spridit sig till grannlandet Nya Zeeland.

    Regeringen har fått mycket kritik för att inte relatera bränderna och torkan till en klimatförändring och allt fler politiker och kändisar världen över stämmer in i kritiken. Premiärminister Morrisson kritiseras dessutom allt hårdare av den egna befolkningen och särskilt de som påverkas av bränderna.

    Även om Scott Morrison nu försiktigt betonar att regeringen inte förnekar att det kan finnas ett samband mellan bränderna och klimatförändringar fasthåller han att hans klimatpolitik är tillräcklig och att fokus också måste ligga på att landet ska ha en bra ekonomi.

    Journalisten och författaren David Wallace-Wells skriver i New York Magazine att Australiens bränder visar hur snabbt vi verkar normalisera klimatkrisens effekter, vilket riskerar leda till en slags global apati. Förhoppningsvis hamnar vi inte där utan istället kan reagera mot dessa katastroftillstånd och mobilisera globala lösningar. Denna kris är inte över på ett tag, eftersom det är flera månader kvar innan regnsäsongen kommer. Innan dess kan mycket hända.

    Johan Rockström: ”2020 är ett sanningens år för klimatet.”

    På fem år har Johan Rockström gått från att vara optimist till att vara genuint orolig för om vi kommer lösa klimatkrisen. Det säger han i sitt Vinterprat i P1 på nyårsdagen.  

    I mitt sommar i P1 för fem år sedan var jag fortfarande optimistisk. Fönstret var fortfarande på vid gavel och planeten gav inte allt för stora skäl till katastrofal oro. Nu är det annorlunda. I dag är jag genuint orolig. Jag vet inte om vi kommer att klara det här. Jag kommer att bikta mig, strö vetenskapligt salt i såren, utlysa krig, uppmana till revolution och berätta vad som måste ske i världen de kommande tio åren.

    Johan Rockström leder ett av världens främsta klimatforskningsinstitut, Potsdaminstitutet i Tyskland och har varit chef för både Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre. I sitt andra Vinter i P1 som sändes årets första dag presenterar han fakta och forskning som bör vara obligatorisk för alla att ta del av.

     I sitt första Sommar i P1 i juli 2015 blandade Rockström forskning med en stor optimism och tillförsikt till vad som var möjligt medan han i sitt aktuella program blivit alltmer bekymrad och orolig som en konsekvens av uteblivna resultat de fem år som passerat mellan programmen. Rockström menar att våra utsläpp inte enbart behöver halveras till 2030, utan de måste sedan halveras igen till 2040 för att sedan nå noll 2050. Av den anledningen ser han därför att 2020 blir ett sanningens år för klimatet, att det är nu förändringen måste ske, men att tiden är knapp:

    Fönstret för att undvika de stora katastroferna är fortfarande öppet, men bara på glänt.

    Han nämner att till skillnad från vad forskare tidigare trott så startar med stor sannolikhet processer som vi inte kan kontrollera redan om vi passerar 1,5 graders uppvärmning och att nio stycken av femton så kallade tröskelpunkter för klimatet redan är på väg att sättas ur balans. I sin forskning har Rockström med kollegor kunnat se att jordens klimat varit oväntat självreglerande under de senaste tre miljoner åren medan människan de senaste 150 åren alltmer börjat rucka på detta system.

    I programmet listar han tio steg som han menar behöver genomföras inom de kommande tio åren för att vi ska klara av att förhindra de farliga klimatförändringarna. En viktig del är är att vi omgående behöver stoppa subventioner och investeringar i fossilindustrin och att pensionsfonder behöver bli fossilfria. Han nämner som exempel nya kolkraftverk men även Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil.

    Johan Rockström säger också att vi behöver införa ett globalt pris på kol. Ett ton koldioxid ska kosta minst 50 euro och länder ska även kunna införa importtullar på kol. Ytterligare punkter som listas är krav på att säkra kolsänkor, ställa om livsmedelsförsörjning och matintag, samt införa nya principer för ekonomin.

    Han menar att klimatet borde rama in alla andra politikområden och att alla länder därmed måste ha en klimatlag. Han vill även att EU:s medlemsländer ”satsar allt” på att unionens nya klimatlag för att nå klimatneutralitet och att fasa ut fossila investeringar. Med USA:s tillbakadragande poängterar han att det nu bara finns ett ledarskap för klimatet och det är EU.

    Slutligen vill Rockström se ett eget Tellusprojekt för jorden, liksom det fanns ett Apolloprojekt som medveten satsade pengar och resurser under en längre tid för att nå månen.

    Som Rockström redan tidigare argumenterat för menar han att att bevisen är tillräckligt starka för att världens ledare nu bör agera med full kraft och utlysa ett planetärt nödläge och lyfter fram att så många kommuner, regioner, organisationer och länder redan utlyst klimatnödläge.

    Han ser framförallt hopp i ungdomsrörelserna och Greta Thunberg och det är egentligen där det främsta argumentet finns för att skyndsamt agera:

    Det handlar om mina och dina barns och deras barns framtid. 

    Det är vad klimatfrågan egentligen handlar om. Johan Rockströms Vinterprat kan mycket väl vara en av de viktigaste programmen att lyssna på i år och därmed ett bra sätt att inleda ”sanningens år 2020” och ett nytt decennium.

    Regeringen skärper kraven mot universitetens flygresor

    Svenska universitet och högskolor måste stärka sitt arbete för en hållbar utveckling. Det kräver regeringen i sitt regleringsbrev. 

    Varje år mottar svenska universitet och högskolor ett regleringsbrev från regeringen, där uppdrag som kan röra allt från jämställdhet till utbildningsutbud skrivs in. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2020 får lärosätena i uppdrag att stärka sitt arbete för en hållbar utveckling, att redovisa hur det gjorts och hur man planerar att arbeta framöver. Arbetet ska vara kopplat till de globala målen för hållbar utveckling.

    Hur detta ska gå till är dock inte inte tydligt definierat. Matilda Ernkrans, ansvarig minister för högre utbildning och forskning, säger att varje universitet och högskola måste hitta sin egen väg. 

    Universiteten är självständiga myndigheter. Jag och regeringen styr med hjälp av regleringsbrev. Nu förstärker vi skrivningen och inför tydliga redovisningskrav.

    Högskolor och universitet tillhör de myndigheter som släpper ut allra mest koldioxid. Tjänsteresorna är en av lärosätenas stora utsläppspost och majoriteten av utsläppen kommer från flygresor. Och det spelar roll vad universitet och högskolor gör för klimatet. 76.000 personer är nämligen anställda vid lärosäten i Sverige.

    Som stöd för lärosätena har regeringen tagit fram en klimathandlingsplan. Bland annat kan universiteten införa så kallad klimatväxling, vilket innebär att man vid resor som ger stor klimatpåverkan sätter in pengar på en särskild fond. Pengarna ska sedan kunna användas till exempelvis resor med kollektivtrafik. Ett annat sätt att minska klimatpåverkan från resor är att hålla fler digitala möten.

    Redan tidigare har dock universiteten kritiserats för att släpa efter när flyg ska ersättas av digitala möten. DN har tidigare rapporterat om att studenter vid Göteborgs universitet kritiserat de anställdas flygvanor. Bland annat gjordes drygt 8.000 flygresor på sträckor som var kortare än 50 mil under förra året.

    En utmaning är att de stora universiteten är decentraliserade och heterogena organisationer och att resekulturen sitter i väggarna. För att förändra detta rekryterade Lunds universitet nyligen en person som på heltid ska arbeta med digitala möten. Peter Arnfalk, forskare på Internationella miljöinstitutet, välkomnar universitetets nya resepolicy, som uppmanar anställda att noga överväga alternativ till flyg. Samtidigt betonar han att flyget signalerar status inom den akademiska världen, vilket kan utgöra ett hinder till förändring:

    Någon tycker jag är så viktig att de är beredda att betala för att jag ska resa hit eller dit. Kanske för att flyga till Bangkok och tala i femton minuter på en miljökonferens, som jag gjorde en gång. Där kan man verkligen ifrågasätta nyttan kontra miljökostnaden.

    Matilda Ernkrans säger att universiteten och högskolornas många internationella samarbeten innebär en utmaning för klimatomställningen:

    Man måste hitta en balans där man fortsätter att bidra med att producera ledande forskning och kunskap, samtidigt som man också behöver förstärka arbetet med hur de tar ansvar för egna utsläpp. 

    Som ett självpåtaget åtagande har 36 svenska lärosäten anslutit sig till ett klimat­ramverk där de ska ta fram en konkret klimatstrategi för att bidra till att uppfylla 1,5-gradersmålet för år 2030 genom sin utbildning, forskning och samverkan, samt minska sina egna utsläpp. Satsningen är dock frivillig och det finns ingen organisation som följer upp så det faller istället på den egna personalen och studenterna att göra detta. Om detta räcker återstår att se, men det är ett steg i rätt riktning.

    Över 8 000 koalor befaras döda i bränder i Australien

    Skogsbränderna fortsätter att rasa i Australien och enligt landets miljöminister kan runt en tredjedel av koalorna i de värsta drabbade områdena ha dött i bränderna.

    Mellan 15 000 och 28 000 koalor beräknas leva i kustområdet i delstaten New South Wales där skogsbränderna pågått en längre tid. Nyligen utlystes ytterligare ett nödläge när rekordtemperaturer drog in. Flera människor har redan omkommit i bränderna i Australien och de materiella skadorna är omfattande. Fortfarande kämpar räddningstjänsten mot över 100 mark- och skogsbränder.

    Enligt Australiens miljöminister Sussan Ley kan dessutom så många som en tredjedel av koalorna i New South Wales omkommit, eftersom uppemot 30 procent av deras livsmiljö har förstörts. Det rapporterar The Guardian. Sammantaget kan det röra sig om 8 000 koalor, men ministern är noga med att betona att det än så länge rör sig om en osäker uppskattning:

    Vi kommer att veta mer när bränderna har lugnat sig och en ordentlig bedömning kan göras.

    Samtidigt är det inte bara koalan som lider av bränderna. Andra hotade eller sårbara arter som den västliga markpapegojan i västra Australien och det redan hotade pungdjuret Sminthopsis aitkeni i landets södra del har drabbats. Enligt The Guardian har runt fem miljoner hektar brunnit upp i Australien sedan bränderna startade i september.

    Nu väntas höga temperaturer på nytt i delar av Australien under nyår och myndigheterna varnar för extremhettan och uppmanar människor att göra om sina resplaner. Det rapporterar SVT.

    Trots brandkrisen ska det berömda nyårsfyrverkeriet i Sydneys hamn genomföras som vanligt, meddelar premiärminister Scott Morrison, med argumentet att varje år tittar världen på Sydneys livfullhet, passion och framgång:

    Under de utmaningar vi har ställts inför, med all säkerhetshänsyn, kan jag inte tänka mig ett bättre tillfälle att inför världen uttrycka precis hur optimistiska och positiva vi är som nation.

    Det stora nyårsfyrverkeriet i Sydney har dock fått kritik för att vara en miljöbov och dyrt. Fyrverkeriet kostar ungefär 40 miljoner kronor. Samtidigt har premiärminister Scott Morrisson vägrat att betala ut ersättning för alla de frivilliga brandmän som kämpat mot bränderna i månader, men där fick han nyligen backa efter massiv kritik.

    Världens äldsta skog funnen – i New York

    Ett revolutionerande fynd.

    Det konstaterar de forskare som säger sig ha funnit spår efter världens äldsta kända skog i delstaten New York.

    Fossilerna efter skogen är 385 miljoner år gamla och finns i ett övergivet stenbrott nära den lilla staden Cairo i delstaten New York, enligt en rapport publicerad i tidskriften Current Biology. Skogsresterna uppges vara några miljoner år äldre än de som hittills varit de äldsta.

    Det gamla stenbrottet, som är lite större än en fotbollsplan, har varit föremål för forskares intresse sedan 2009, men det är först nu som skogens ålder har kunnat fastställas. Det har man gjort genom att undersöka koldioxiden som finns i trädens rötter.

    William Stein, en av rapportförfattarna och biologiprofessor vid Binghamton University i delstaten New York, säger i ett uttalande i USA Today att uråldriga skogar har haft stor betydelse för jordens utveckling.

    Det har skett så många dramatiska förändringar till följd av de ursprungliga skogarna, världen blev i princip aldrig densamma igen.

    Fastän New York har visat sig vara hemvist för världens äldsta skogsrester så efterfrågas mer forskning på ett globalt plan. Vidgad kunskap om uråldriga skogar kan rymma ledtrådar till skogars möjligheter och förmåga att påverka klimatet även i vår tid. De nya rönen är ett tydligt kvitto på att trädarten bidrog till att stöpa om sin tids klimat, vilket William Stein betonar:

    Det har haft största betydelse när det gäller förändringar i ekosystem, vad som händer på jordens yta och i haven, koldioxidkoncentration i atmosfären och det globala klimatet.

    Bland de ”levande” skogar som pryder vår jord i dag anses regn­skogen Daintree i Australien vara den äldsta, med en ålder på omkring 100–180 miljoner år.

    De statliga AP-fonderna ökar sitt flygresande – trots hållbarhetskrav

    Samtidigt som de fyra allmänna pensionsfonderna ställer allt tuffare miljökrav på sina portföljbolag stod de för 660 flygresor och 395 ton koldioxidutsläpp under 2018. Det rapporterar SvD.

    Enligt Svenska Dagbladet sammanställning över AP-fondernas flygvanor har tjänstemän, inklusive vd, vid de fyra allmänna pensionsfonderna gjort närmare 1 600 flygresor sedan 2017. Detta trots att AP–fonderna är relativt små organisationer med 60–70 anställda och där långt ifrån alla flyger.

    Under 2017 genererade de fyra AP–fondernas flygresor utsläpp motsvarande 391 ton koldioxid, visar SvD:s sammanställning. Året därpå, 2018, ökade utsläppen till 395 ton. Totalt blir det 786 ton koldioxid på två år. Det motsvarar drygt 600 resor tur och retur till New York, beräknat på Transportstyrelsens lista på utsläpp till kända turistdestinationer.

    Allra flest står Andra AP-fonden för, och som därtill även står för mest ton koldioxid som släpps ut. Bara under 2018 gjordes över 260 flygresor, tur och retur. Det blir fem flygresor i veckan, året om. Det skiljer över 180 flygresor mellan Andra AP–fonden och Fjärde AP–fonden, som är den fond som har minst antal flygresor under den aktuella perioden.

    Samtidigt försvarar Andra AP–fondens kommunikationschef i ett mejl till SvD de långa och utsläppstunga resorna till exempelvis Sao Paulo och Chicago.

    Självklart var resorna till Chicago och Sao Paulo nödvändiga, annars hade de inte gjorts.

    Samtidigt tycks Andra AP–fonden medveten om att det finns mer att göra på miljöområdet. Enligt SvD kallade man i våras samtliga anställda till en workshop. Syftet var att minska resandet och därmed få ner koldioxidavtrycket och kostnaderna. Trots detta verkar antalet flygresor för 2019 bli lika många som för 2018.

    Flygresorna sker samtidigt som fonderna dramatiskt har skärpt sina utsläpps– och klimatkrav för bolagen i sina portföljer. Sedan den 1 januari i år har samtliga AP-fonder en skyldighet att ta hänsyn till miljön i sina placeringar.

    Enligt information som Greenpeace tagit fram fortsätter dock AP-fonderna, trots de nya reglerna, att investera i fossilenergi. Idag har AP-fonderna investerat cirka 16 miljarder kronor i 92 av världens 200 största börsnoterade fossilbolag.

    Greenpeace Sverigechef Parul Sharma reagerar starkt på de statliga AP-fondernas återkommande flygresor, parallellt med att regeringen har gett fonderna allt tuffare krav för att nå miljö– och klimatmål. Hon efterlyser både ett nytt ledarskap på AP-fonderna och ett fossilförbud när det gäller de statliga fondernas investeringar.

    Jag tycker AP-fonderna börjar bli skamlösa. Under 15 års tid har de talat om sina höga ambitioner inom hållbarhet. Men inte mycket har hänt.

    SvD:s uppskattning har gjort med hjälp av ICAO:s utsläppskalkylator. ICAO står för International Civil Aviation Organization och är ett specialorgan inom FN, vars uppgift är att underlätta flygning mellan världens länder och bidra till ökad flygsäkerhet, genom att verka för gemensamma och ändamålsenliga regler.

    41 positiva miljönyheter från året som gått

    När man följer nyheterna är det lätt att nedslås av nattsvarta rubriker om artdöd, smältande isar och ineffektiva politiker. Men faktum är att 2019 ändå bjöd på flera glada nyheter för miljön och klimatet. Gott nytt miljöår önskar SMB-redaktionen!

    Kemikalier & föroreningar

    1.Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

    2. Nytt globalt avtal ska lösa kvävekrisen. På initiativ av Sri Lanka och FNs Miljöorgan UNEP har FNs medlemsländer nu antagit en åtgärdsplan för att försöka lösa krisen. Colombodeklarationen, som den kallas, ska stärka internationella åtgärder mot kväveföroreningar och läckage. Målet är att halvera kväveläckaget till år 2030.

    3. Nytt globalt avtal ska stoppa plastavfall från att hamna i havet. Ett nytt globalt avtal ska förhindra att plastavfall hamnar i havet, enligt FN.

    4. Dispens för insektsdödande värstingmedel stoppas. I december gav Kemikalieinspektionen dispens till svenska sockerbetsodlare för att använda ett förbjudet bekämpningsmedel. Bekämpningsmedlet har lyfts av forskare som ett av det absolut värsta bedragarna till insektsdöd. Nu stoppar Nacka tingsrätt dispensen, efter överklagande från bland annat Naturskyddsföreningen.

    Klimat: Ekonomi & politik

    5. EU-banken slutar investera i fossila bränslen. I en ny klimatstrategi siktar banken på att bli världens första klimatbank.

    6. EU föreslår straffskatt på varor från länder som inte uppfyller Parisavtalet. Kina och USA står för 20 respektive 18 procent av världens koldioxidutsläpp. Om de inte sänker sina koldioxidutsläpp lika mycket som EU-länderna väntar en straffskatt vid import till EU.

    7. Regeringen stoppar myndighetslån till fossila verksamheter. Senast 2022 ska svenska investeringar som går till utvinning och prospektering av fossila bränslen stoppas. Under 2017 utfärdades tre miljarder kronor till sådana projekt.

    8. Sverige har en ny handlingsplan för att nå klimatmålen. Den är långt ifrån tillräcklig, men ett steg på vägen.

    9. Ny grön giv ska göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel. Både hyllning och kritik när EU ökar sina klimatambitioner med presentationen av en ny grön giv och målet att nå klimatneutralitet till år 2050.

    10. Det blev nej till fossilgasterminalen i Göteborg. Regeringen säger nej till att ansluta Swedegas fossilgasanläggning till stamnätet för gas.

    11. Globala strejker för högre klimatambitioner . Under hela 2019 har människor från hela världen demonstrerat för en tuffare klimatpolitik.

    12. Italien inför klimatlära i skolan. Som första land kommer Italien göra klimatlära till ett obligatoriskt ämne i skolan. Minst 33 skoltimmar per år ska handla om klimatförändringar och hållbar utveckling.

    Näringsliv & industri

    13. Dagens Industri börjar publicera företags utsläppssiffror. Dagens Industri börjar lyfta in klimatsiffror på börssidorna, vilket kan behövas för att sätta press på företagen. Idag väljer en tydlig majoritet att inte redovisa sina utsläpp.

    14. SPP gör fonderna fossilfria. SPP Fonder gör sina tillgångar på 230 miljarder fossilfria.

    15. Svensk industri går samman och kräver åtgärder för fossilfrihet. Snabbare tillståndsprocesser och en tydlig CCS-strategi är två av de politiska åtgärder som industrin behöver för att bli fossilfria till 2045. 

    16. Nytt samarbete ska göra cementtillverkning koldioxidfri. Det näst största utsläppsområdet inom industrin är produktionen av cement, något som nu Vattenfall och företaget Cementa vill göra något åt.

    17. Klimatrapporteringen i media ökar kraftigt. Under fjolåret publicerade svenska medier fler klimatartiklar än någonsin, enligt en ny rapport. Totalt 85 000 klimatartiklar såg dagens ljus under 2019. 

    18. Oljefond slutar investera i norsk olja. Den norska oljefonden har beslutat att sluta investera pengar i oljebolag.

    Biologisk mångfald

    19. Valarna är havets okända klimathjältar – lagrar koldioxid. Valars förmåga att lagra stora mängder koldioxid är ytterligare ett bevis på hur klimatkris och biologisk mångfald hänger ihop. I en ny analys uppskattar Internationella valutafonden att valarnas koldioxidlagring är värd 10 biljoner kronor.

    20. 10 miljoner hektar skog skyddas i Centralamerika. I samband med COP25 i Madrid lovar åtta centralamerikanska länder att skydda och återställa de fem största skogarna i regionen.

    21. Växter och svampars samarbete minskar klimatförändringarna. Med bättre kolbindning i mark och växter skulle koldioxiden i atmosfären minska med hundratals gigaton, enligt en ny studie. Symbiosen mellan växter och svampar har en avgörande roll för detta.

    22. Biologisk mångfald ger större skördar. Åkrar med större biologisk mångfald ger också större skördar. Det visar en omfattande internationell studie med data från nästan 1500 jordbruksfält världen över.

    23. Miljöorganisation köper skog för att hindra exploatering. Skogen är en av världens bästa kolsänkor och måste bevaras till varje pris. Det förtydligade den amerikanska organisationen Save the Redwoods League när de köpte 200 hektar skogsmark för 15 miljoner dollar.

    24. Borneos skogar restaureras – med svensk hjälp. Återplanteringen av skog inleddes 2014 och har återställt över 18 000 hektar av bränd och avverkat skog.

    25. Urinvånare tar tillbaka skogsrättigheter. En miljon hektar av regnskog har räddats av en stam i Ecuador efter år av kamp.

    26. En av världens största sjöar blir egen juridisk person. Lake Erie har efter en folkomröstning i den amerikanska staden Toledo fått lagliga rättigheter motsvarande en juridisk person. ”Lake Erie Bill of Rights” gör det möjligt för stadens invånare att företräda Lake Erie i domstol och stämma den som smutsar ner sjön.

    Mat

    27. Det nya köttet spås en allt ljusare framtid. Den växtbaserade marknaden har på senare tid exploderat. Nya köttfria, men köttliknande, produkter dyker upp till höger och vänster i form av blödande burgare, salt bacon, kryddiga korvar och nymalen köttfärs. Nu spår en ny analys att köttsubstituten kan roffa åt sig allt större marknadsandelar från köttindustrin.

    28. Svenskarnas köttkonsumtion fortsätter minska. För andra året i rad minskar svenskarnas köttkonsumtion. 2018 minskade förbrukningen av kött med 2,5 procent, eller 2,2 kilo per person. 

    29. Ny mätning: fyra av tio svenskar avstår kött av klimatskäl. I en ny undersökning av DN/Ipsos uppger fyra av tio svenskar att de under det senaste året har minskat eller avstått helt från kött av klimatskäl. 

    Transporter

    30. Bättre tågtrafik till Europa från nästa år. Från nästa år kommer du kunna ta dig från Stockholm till Hamburg på 10-12 timmar. Dessutom utökas trafiken på västra och södra stambanan med 10 000 nya platser per vecka.

    31. Svenskarna flyger mindre 2019. Efter nio år av oavbruten ökning väntas antalet passagerare på svenska flygplatser minska med närmare 5 procent 2019, enligt Transportstyrelsens vårprognos.

    32. Stor ökning av sålda tågluffarkort. Försäljningen av tågluffarkort hade i maj ökat med 90 procent jämfört med 2018.

    33. Flygskammen sprider sig i stora utsläppsländer. Svenskarnas flygande minskar, och det sprider sig över resten av världen. I en enkät gjord av schweiziska UBS uppgav 21 procent av svarande från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA att de minskat flygandet av miljöskäl under 2018. Enligt UBS lär den nya medvetenheten slå hårt mot flygets tillväxt det närmaste decenniet.

    34. Instagramkontot som exploderade – kritiserar influencers flygvanor. Aningslösa Influencers är instagramkontot som öppet kritiserar hur kända sociala medier-profiler glorifierar ett hejdlöst flygande. SMB har intervjuat grundarna bakom årets hetaste opinionsbildare. 

    Konsumtion & återvinning

    35. Företag åtalas för planerat åldrande. Kan ett företag fällas för att ha tillverkat produkter som går sönder eller behöver bytas ut i förtid? Under hösten har en fransk domstol prövat just detta. Snart kommer världens första dom om planerat åldrande. 

    36. Snart kan ALL plast få nytt liv. Vid Chalmers i Göteborg har en ny teknik utvecklats för att bryta ned vilket plastskräp som helst till molekylnivå. Det går sedan att tillverka nya plastmaterial av gasen som bildas av samma kvalitet som innan återvinningen.

    37. Frankrike förbjuder att osålda kläder och elektronik förstörs. Frankrike kommer bli först i världen med ett förbud mot att affärer och producenter förstör osålda kläder och elektronik, enligt landets premiärminister Edouard Philippe.

    Energi

    38. Kolkraften i Stockholm läggs ner i förtid. Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) lägger ner det koleldade kraftvärmeverket under våren 2020, två år tidigare än planerat.

    39. Solenergi kan revolutionera tillverkningen av cement och stål. Det av Bill Gates backade företaget Heliogen som har meddelat att man har utvecklat en teknik som kan göra det möjligt att använda koncentrerad solenergi vid tillverkning av cement och stål.

    40. Hundra procent förnyelsebar el med havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft har potential att förse hela världen med förnyelsebar el. Det framkommer i en ny rapport från International Energy Agency som undersöker hur vindkraft kan driva på omställningen till ett fossilfritt samhälle.

    41. Investeringsboom för svensk vindkraft. Det görs rekordinvesteringar i svensk vindenergi. Inom bara fyra år kan produktionen ha fördubblats. 

    Klimatkrisen sätter tydliga spår i språket: här är årets nyordslista

    Klimatfrågan är en otroligt tydlig trend i år, inte bara i Sverige. Flera stora ordboksförlag i den engelskspråkiga världen har egna nyordslistor och i stort sett alla har ett tydligt klimattema.

    Det säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, som står bakom den svenska nyordslistan till DN.

    Trenden märks även där nära en tredjedel av de 35 orden i årets nyordslista betecknar fenomen relaterade till klimat och miljö. Förutom klimatnödläge som Europaparlamentet nyligen utlyste och tidigare även flera nationer, organisationer, såväl som svenska kommuner, finns ord som artdöd, växtbaserat kött och klimatstrejk.

    Ola Karlsson tar upp förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, som i år har knoppat av sig och lett till en hel uppsjö av skamord med miljö- och klimattema. Som köttskam, klädskam, plastskam och flerbarnsskam, som inte kvalade in på listan.

    De nya klimatorden används ofta avsiktligt av internationella medier för att förmedla ett nödlägesbudskap, berättar Karlsson för DN. Som exempel tar han The Guardians beslut att ändra språkbruk och istället för klimatförändringar skriva klimatkris och klimatförnekare istället för klimatskeptiker.

    Klimat- och miljörelaterade nyord har under hösten även uppmärksammats av den brittiska ordboken Collins Dictionary. Bland annat utsågs ”climate strike” till årets ord.

    Brist på julgranar i ett varmare klimat

    Snabba klimatförändringar och ett varmare klimat kan komma att hota den svenska barrskogen. Särskilt utsatt är granen som inte är särskilt anpassningsbar.

    Nästan 70 procent av Sveriges landyta är täckt av skog och en stor del av skogen är granskog. Granen sägs vara känslig och i och med ett varmare klimat verkar det som att barrträdet kommer att drabbas hårt. Enligt en studie som undersökt hur arter av tall och gran reagerar när temperaturen går upp kan snabba klimatförändringar och ett varmare klimat komma att hota den svenska skogen. Resultatet visar att tallen klarar sig bra och växer mer, men att granen inte gör det.

    Vaughan Hurry, vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi på SLU i Umeå och en av studiens författare, förklarar för Dagens Nyheter granens särskilt utsatta position.

    Tallen och många andra arter kan anpassa sig när nivån av koldioxid förändras för att dra nytta av det. Granen gör inte det. Den är inte särskilt anpassningsbar, och därför känsligare.

    Jonas Rönnberg som arbetar på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Skåne, förklarar att en orsak till att granen är mer sårbar är på grund av att arten kommer norrifrån. Tallen har sitt ursprung från söder och är därför inte lika känslig för ett varmare klimat, berättar Jonas Rönnberg för Dagens Nyheter.

    Han är orolig för för granen och dess framtid, eftersom de snabba klimatförändringar vi ser just nu aldrig tidigare funnits, och att många arter därmed har svårt att hänga med. Trädslagen som planteras idag kommer därför inte vara anpassade till klimatet som råder när träden vuxit färdigt om cirka 70-80 år.

    Jonas Rönnberg säger till Dagens Nyheter att det är viktigt att arbeta på alla fronter och inte fokusera på en sak för att rädda granen.

    Naturen har alltid förändrats, men nu är det vi människor som förändrar förutsättningarna på ett sätt vi inte klarar av att hantera och där vi inte kan förutse konsekvenserna. Vi kan förädla eller genförändra granen så att den klarar ett varmare klimat, men det är att behandla symtomen i stället för själva orsaken till sjukdomen, som att ta en Alvedon utan att ta reda på vad huvudvärken kan bero på.

    SMHI skapar nytt system för vädervarningar

    Sverige ska byta varningssystem. Bland annat ska skalan som används i dag bytas ut mot färger för att göra systemet lättare att förstå.

    Med klimatförändringar följer en ökad risk för extremväder, vilket i sin tur innebär en ökad påfrestning på samhället. En viktig del blir därför att kunna mobilisera beredskap utifrån lokala och regionala behov. Sedan några år tillbaka varnar SMHI för höga temperaturer utifrån svenska behov och nu är det dags att byta varningssystem.

    Det är SMHI i Norrköping som tar fram det nya systemet som ska vara infört i april 2021, rapporterar SVT. Röd kommer att vara den allvarligaste varningen, medan gul kommer att indikera den lägsta varningsgraden och orange den näst lägsta.

    Som systemet är uppbyggt idag är den starkaste varningen en trea, men i ett äldre system betecknades den allvarligaste varningen med en etta, något som kan skapa förvirring.

    Utöver ett färgbaserat varningssystem kommer SMHI även införa konsekvensbaserade vädervarningar. Dessa innebär att SMHI gör en grundbedömning av vädersituationen som förmedlas till berörd länsstyrelse tillsammans med ett förslag på ett varningsbeslut.

    Länsstyrelsen bedömer sedan vilken påverkan som kan förväntas i länet. Beroende på den aktuella väderhändelsen involverar länsstyrelsen flera regionala och lokala aktörer i bedömningsarbetet.

    Caroline Vahlberg, meteorolog på SMHI, betonade vikten av regionalt fokus under presentationen av de nya systemen:

    En tydlig skillnad är att med konsekvensbaserade vädervarningar anpassas varningarna till regionala förhållanden i stället för att som idag utfärda dem utifrån i stort sett samma kriterier för hela landet. 10 cm snö i Kiruna får andra konsekvenser än 10 cm snö i Stockholm.

    Nödläge i Australien

    En veckas nödläge har utlysts i den australiska delstaten New South Wales efter att en värmebölja med rekordtemperaturer och bränder har dragit in över regionen. Efter massiva protester har nu landets premiärminister avbrutit sin semester.

    Australien har slagit flera värmerekord i veckan och i torsdags var den genomsnittliga temperaturen 41,9 grader samtidigt som de värsta skogsbränderna på ett decennium pågår. Just på grund av de höga temperaturerna är bränderna värre än vanligt i delstaterna Victoria och South Australia.

    I flera delstater varnar myndigheterna för både rök och eld och människor med astma eller andra andningsproblem uppmanas att stanna inomhus. På grund av bränderna var luftkvaliteten i västra Sydney redan i november så dålig att luftföroreningsnivån var två till tre gånger högre än det nationella genomsnittet.

    Det är andra gången sedan årets skogsbrandsperiod började som nödläge utlyses i New South Wales. Nödläget innebär att räddningstjänsten nu får extra befogenheter, skriver SVT. Det innebär bland annat att de kan avgöra hur statliga resurser ska fördelas, men även att stänga vägar, tvångsevakuera människor och ta över privata fastigheter om det bedöms vara nödvändigt under räddningsinsatser.

    Omkring 2 000 brandmän i delstaten arbetar med att släcka branden. Flera personer har redan dött under skogsbränderna och förhållandena beskrivs som katastrofala. Det lilla samhället Balmoral, cirka tio mil sydväst om Sydney, blev så gott som helt utplånat i en av bränderna. Samhällets 400 invånare hade lyckligtvis redan evakuerats och ingen av de boende rapporteras ha omkommit i branden.

    Trots att flera experter har kopplat bränderna i New South Wales till förändringar i klimatet har landets premiärminister Scott Morrisson förnekat att det skulle finnas ett sådant samband. Istället har han fortsatt försvara fossila bränslen. Tillsammans med USA och Brasilien ingick Australien nyligen i skaran av länder som under COP 25 i Madrid anklagades för att medvetet försöka förhala och sabotera förhandlingarna mot en gemensam regelbok. Morrison har nu efter massiv kritik avbrutit sin semester på Hawaii efter att två brandmän dött.

    För brandmännen som befinner sig i frontlinjen är i alla fall sambandet tydligt och det är därför de har protesterat utanför parlamentet. Dagens ETC citerade en av dessa brandmän:

    Bland dem som håller i slangen kommer du inte att hitta en enda klimatförnekare, eftersom vi vet att brandsäsongen bara blir längre och längre och längre.

    Regering tvingas minska klimatutsläpp i unik dom

    Regeringen i Nederländerna har dragits inför domstol anklagade av miljöorganisationen Urgenda för att ha gjort för lite för att minska landets utsläpp. Nu har domstolen beslutat att regeringen måste göra mer för att få ner koldioxidutsläppen.

    För Nederländernas del innebär domen att regeringen måste minska utsläppen från växthusgaser med minst 25 procent till slutet av 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Det i sin tur kan betyda att flera koleldade kraftverk tvingas stänga, varav två byggdes så sent som 2015 och 2016.

    Två instanser har redan tidigare gett Urgenda rätt och beordrat regeringen att öka takten för att minska utsläppen och nu har Högsta domstolen fällt den slutliga domen.  

    Domen kan komma att inspirera till processer även i andra länder, enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Det pågår redan nu rättsprocesser i 28 länder världen runt kopplade till kampen mot klimatförändringar.

    Jonas Ebbesson är dock tveksam till om en liknande process som den i Nederländerna skulle vara möjlig även i Sverige:

    Att stämma regeringen allmänt blir svårt utifrån hur svensk rätt ser ut idag. Däremot tror jag att staten kan hållas ansvarig för vissa saker, både när det gäller förebyggande åtgärder för att minska mängden växthusgaser och åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarna.

    Förbud mot PFAS i EU förbereds

    Ett förslag för att fasa ut poly- och perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) i EU planeras av medlemsländerna.

    PFAS är en ämnesgrupp som omfattar cirka 4700 olika ämnen. De används brett och i stora volymer i till exempel stekpannor, utomhuskläder, bekämpningsmedel och kosmetika. Eftersom PFAS är väldigt långlivade, samlas de i människor och miljön över tid.

    Nederländerna vill förbereda ett förslag för att begränsa all användning av PFAS samt produkter med PFAS, utom när det är nödvändigt, enligt ett dokument inför Europeiska rådets möte den 19 december. Bland annat Sverige och Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) stödjer planerna. Europeiska rådet har tidigare i år efterlyst en PFAS-strategi.

    Europeiska miljöbyrån (EEA) publicerade förra veckan en rapport som visar att PFAS finns i miljön och i människor över hela Europa. I vissa områden fanns PFAS i dricksvatten i halter som överskrider säkra nivåer. Enligt EEA betyder det stora antalet olika PFAS att det inte räcker att hantera eller förbjuda varje ämne enskilt. Därför bör PFAS hanteras som en grupp.

    Det vetenskapliga beviset på hälsoeffekterna av PFAS har förstärkts nyligen av en svensk studie på 1533 spädbarn. Studien visar en koppling mellan exponering för PFAS under graviditet och låg födelsevikt.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.