Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Svampar och mikrober avgörande för att lagra kol

    Mikroorganismer spelar långt större roll för att binda in kol i marken än vad som tidigare varit känt. Det visar en studie från Stockholms universitet.

    Att mark på jordklotet är mycket viktig för att binda och lagra kol är känt sedan länge. Jordens marklager innehåller tre gånger mer kol än atmosfären. Att snabbt öka kollagringen i marken blir en mycket viktig uppgift, eftersom kol i atmosfären uppträder i form av växthusgasen koldioxid.

    Vi har lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen, säger docenten Stefano Manzoni till forskning.se.

    Enkelt uttryckt: de oerhörda ”extra” volymerna koldioxid i atmosfären som släpps ut sedan industrialismens början, via människans eldning av fossila bränslen (samt avskogning), måste återföras till marken och bindas där.

    Fyra gånger viktigare med mikroorganismer än övriga processer

    Den forskning om kolcykeln som bedrivits hittills, under mycket lång tid, har framförallt handlat om när kol binds i marken från trädrötter och hur mycket jordlagren tar upp från dött organiskt material.

    I den nu aktuella studien tittade forskarna på hur mycket kol som svampar och bakterier använde i sin tillväxt nere i jorden. Detta har tidigare gjorts i mycket ringa utsträckning. Och man visade att den här processen är hela fyra gånger viktigare än andra processer i kolcykeln mellan mark och atmosfär.

    Det behövs mer kunskap, menar nu forskarna, för att undersöka hur kolbindningen kan öka med hjälp av mikroorganismer.

    Den här studien hjälper oss genom att bekräfta att mikroorganismer är nyckelspelare i processen. Det är ett starkt argument för att ytterligare förbättra de modeller som simulerar mikroorganismernas ekologi, säger professorn och forskaren Gustaf Hugelius, till forskning.se.

    Studien vid Stockholms universitet har publicerats i tidskriften Nature och kan läsas här.

    Hjälper de nya rönen att få bort kalhyggena?

    Det återstår att se om de här rönen blir ytterligare starka argument för att snarast möjligt upphöra med de skadliga kalhyggena som gängse bruksmetod i det svenska skogsbruket.

    Det verkar finnas samband med vad Supermiljöbloggen tidigare berättat om. Det finns forskningsrön som visar att svamparna i marken klarar sig väsentligt bättre vid så kallat kontinuitetsskogsbruk, där träd sparas istället för att alla huggs ned.

    SMB har även berättat om att markens mikrober har avgörande betydelse för att gynna tillväxten av biomassa. Ändå är dessa mycket utsatta för, och dåligt skyddade mot, skadlig miljöpåverkan.

    —

    Sveriges största solpark invigd – energin ska driva nöjesparker

    I veckan invigdes Sveriges största solpark utanför Nyköping. Energin som produceras i solparken kommer att driva Gröna Lund, Kolmården och Skara Sommarland under sommarmånaderna. 

    Solparken i Fjällskär utanför Nyköping, som ska generera drygt 20 GWh per år, är ett samarbete mellan Svea Solar, Bixia och Park and Resorts. Energiproduktionen motsvarar en årsförbrukning av el hos cirka 4 000 villor i Sverige. 

    Tre av Sveriges största nöjes- och djurparker, Gröna Lund, Kolmården och Skara Sommarland, kommer helt och hållet att drivas av solenergi under sommarsäsongen. Överskottet av el kommer att tillföras det allmänna elnätet.

    För att bevara och förstärka den biologiska mångfalden kommer får att beta i solparken under sommarmånaderna. Det har dessutom anlagts en passage som gör att vilda djur kan passera fritt genom parken, skriver aktörerna bakom projektet i ett pressmeddelande.

    2021 stod solkraft för mindre än en procent av Sveriges totala elproduktion – 2022 hade den växt blygsamt till 1,18 procent. Drygt 60 procent av svensk elproduktionen kommer från förnybara energikällor (vattenkraft, vindkraft och solkraft). Solenergi är det energislag som allmänheten är mest positiva till. 78 procent av befolkningen ger tummen upp.

    Världens klimatmål i linje med Parisavtalet – om de hålls

    Det hann gå sju år, men i juni 2022 var summan av världens annonserade klimatlöften inom Parisavtalets ramar, enligt en ny studie. Om alla klimatlöften skulle hållas stannar den globala uppvärmningen av innan den passerar två grader. Samtidigt är världen på väg mot betydligt högre 2,7 grader.

    Tidigare i maj publicerades en vetenskaplig studie som beaktat alla världens annonserade klimatmål och klimatlöften fram till och med juni 2022 i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change, vilket amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg News rapporterat om.

    Forskarna bakom studien använder fyra olika klimatmodeller för att undersöka hur hög den globala uppvärmningen blir om alla världens klimatlöften och klimatmål hålls och uppnås. Slutsatsen är entydig, och positiv: enligt alla fyra modeller är det som mest sannolikt att uppvärmningen begränsas till 1,7 eller 1,8 grader jämfört med förindustriell tid om världens regeringar håller vad de lovar. Parisavtalets tvågradersgräns skulle i sådana fall hållas intakt.

    ”1,5 grader är en fysisk gräns, inte ett politiskt mål”.

    Dock bör noteras att det här är ett så kallat bästa fall-scenario, just eftersom studien förutsätter att alla regeringar uppfyller alla sina klimatmål och klimatlöften. I själva verket är världen med nuvarande politik på väg mot en uppvärmning om 2,7 grader, något SMB tidigare i veckan rapporterade om.

    Dessvärre visade modellerna också att det med nuvarande löften och mål inte verkar möjligt att begränsa uppvärmningen till Parisavtalets undre gräns om 1,5 grader. Det är här viktigt att påminna om vilken stor skillnad för mänsklighetens fortsatta säkerhet och blomstrande en uppvärmd värld på 1,5 respektive två grader innebär. Exempelvis, med riskerna för så kallade ’tipping points’ i åtanke, benämner den svenske klimatforskaren Johan Rockström 1,5-gradersgränsen som “en fysisk gräns, inte ett politiskt mål”. Världen har hittills värmts upp med 1,1 grader, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

    Det finns således starkt fog för många av planetens regeringar att sätta upp än mer ambitiösa klimatmål, i synnerhet rikare länder då de i många fall redan släppt ut mer än sin rättvisa del.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 27 maj på 424,57 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,58 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 423,91 ppm, vilket är en ökning med 2,60 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 400,25 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 422,73 ppm i april, vilket är en ökning med 2,71 ppm jämfört med april 2022. Temperaturen i mars var +1.48°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya värmerrekord och temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Det var 0,1 °C högre än det tidigare extremåret 2016 som präglades av en ovanligt kraftig upplaga av väderfenomenet El Niño. Världen har redan i år fått uppleva ännu tidigare extremvärme, torka och skogsbränder på flera håll, vilket oroar klimatforskare. Och sommaren har inte börjat ännu.

    Plasten kan bli fossilindustrins överlevnadsstrategi

    En ny rapport visar att plastindustrin har en snabb tillväxt. Det i sin tur gynnar fossila industrier eftersom plasttillverkningen är beroende av olja, gas och kol.

    Rapporten från Lunds universitet visar på hur det djupt rotade bandet mellan plastnäringarna och fossilindustrierna fortskrider. Bandet som binder handlar om allt från behov i tillverkningen till ägarförhållanden och politisk samverkan.

    Dessutom visar resultaten att många länder med stora fossila bränslereserver stödjer plastindustrin. Deras förhoppningar verkar vara att säkra en framtid för olja, gas och kol. Stödet visar sig bland annat genom att investeringsnivåerna i plast ökar. Produktionen av plast förväntas nu mer än fördubblas fram till 2050.

    Fredric Bauer, medförfattare till rapporten och forskare på Lunds Universitet, uttrycker till Sveriges Radio vilka negativa konsekvenser det här kan få:

    Det betyder att de klimatskadliga utsläppen riskerar att fortsätta, även efter att bilar och lastbilar har slutat gå på bensin och diesel.

    I rapporten pekar forskarna även på brist på transparens kring finansieringen av plastprojekt, vilket gör det svårare öka pressen för mer hållbarhet och minska branschens koldioxidavtryck.

    Hur ska regeringen få ihop skogspolitiken?

    Statens myndighet Skogsstyrelsen kräver tydlighet och klarspråk från regeringen om de skyddsvärda skogarna. Och den har goda skäl till detta, skriver SMB:s krönikör Leif Öster. Regeringen skissar just nu på en ny skogsutredning för att förhoppningsvis reda ut de många konflikterna – men samtidigt fortgår avverkningarna av de biologiskt värdefulla skogar alla partier sagt sig vilja just skydda.

    KRÖNIKA I ett skarpt formulerat brev till regeringen pekar Skogsstyrelsen nu på hur ”de motsägelsefulla politiska signalerna om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras”.  Jag anser att myndigheten har helt rätt i sin undran.  

    Bakgrunden är att inget politiskt parti anser att skogar med mycket höga naturvärden ska avverkas. Inte heller EU accepterar att sådana skogar avverkas.  I skogarna närmast fjällen får skogsägare nu regelmässigt ut ersättning om de inte får avverka skogar med höga naturvärden. Men nedanför fjällskogarna finns det allt mindre pengar till att ersätta privata skogsägare. Detta går inte ihop. Och det är vad Skogsstyrelsen lyfter i sitt brev. Det enda rimliga vore att samma regelverk gällde i hela Sverige och att privata skogsägare med höga naturvärden ersätts av det allmänna. 

    Virkesköparna vill inte ha mer skydd

    Men samtidigt som politiken inte vill att skogar med höga naturvärden ska avverkas, finns det bland de som köper in virke en underliggande motvilja mot att skydda fler skogar med höga naturvärden. 

    För LRF är den här balansgången extra knepig. Väldigt många små skogsägare är just positiva till att skydda värdefulla skogar. Hela 83 procent av LRF:s skogsägare säger i en ny undersökning att de är positiva eller mycket positiva till att skydda höga naturvärden, om staten erbjuder ersättning och all form av skydd är frivilligt.

    Den svenska skogsnäringens trumfkort har alltid varit nära och goda relationer med de politiska partierna. Med undantag för V och MP förstås. Så, alltsedan 1800-talet har näringens virkesbehov fått politiskt stöd. Den första skogsvårdslagen och den första riksskogstaxeringen var beställningsverk från industrin.  LRF och industrin har tidvis haft schemalagda möten med regeringskansliet där de fått föra fram sina beställningar. Och det är nog här förvirringen uppstår. För politiken styr inte allt i skogsbruket.

    Självpåtaget ansvar bottnar i kundkrav

    En betydande del av dagens skogsbruk styrs av de certifieringar som skogsbruket själva har utvecklat helt vid sidan om politiken. Eftersom nästan alla virkeköpande bolag och skogsägareföreningar tillämpar FSC-standard så får man inte avverka skogar med höga naturvärden. 

    Ibland för markägareorganisationerna fram uppfattningen att alla hänsyn som inte skogsägare vill ta, ska ersättas av staten. Certifieringarna och det självpåtagna så kallade sektorsansvaret innebär naturligtvis merkostnader för landets skogsägare, men eftersom många kunder kräver FSC-certifiering är det hänsynen som ger skogsbruket en sorts ”licens to operate”.  Här har staten ingen roll. 

    Mindre skogsägare behandlas orättvist

    Man kan och bör naturligtvis diskutera hur mycket naturhänsyn en skogsägare förväntas ta utan ersättning. Rennäringen har exempelvis accepterat en ”toleransnivå” på tio procent skador av rovdjur, dock med viss ersättning.  Pågående markanvändning i form av skogsbruk innebär numera att markägaren ska visa den miljöhänsyn som Skogsstyrelsen anger i sina föreskrifter, så länge pågående markanvändning inte avsevärt försvåras – den så kallade toleransnivån – vilket följer av 30:e paragrafen i skogsvårdslagen. Skogsutredningen har beskrivit modellen noga på sid 196. 

    Problemet är att samhället kräver mer hänsyn av små skogsägare än stora skogsägare. I praktiken krävs det mer hänsyn utan ersättning på små hyggen än stora. Det är inte rimligt. 

    Ny skogsutredning på gång? 

    Alla de här frågorna måste lösas. Nu verkar det som om regeringen tänker starta en ny skogsutredning. Enligt Altinget processas just nu på regeringskansliet ett 26-sidigt kommittédirektiv som föreslår lösningar på detta och på många andra konflikter kring dagens skogsbruk.  

    Under tiden kommer troligen avverkningar av skogar med höga naturvärden att fortsätta. Just de där skogarna som alla politiska partier var ense om att inte de skulle avverkas. Framtida generationer kommer nog undra varför. 

    Vindkraftsparker till havs bidrar till mer fisk

    Oro finns kring hur vindkraftsparker till havs kan påverka den marina biologiska mångfalden. Nu visar dock forskning att påverkan åtminstone delvis är positiv med ett ökat antal fiskar.

    Orsaken till att antalet fiskar ökar är att vindkraftsparkerna skapar miljöer där fiske med bottentrål förhindras. Det skonar i sin tur havsbottnen och gynnar bottenlevande arter. Det visar resultaten av den litteraturstudie med över två tusen vetenskapliga artiklar i ämnet som Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet, har gjort.

    Enligt Dahlgren bidrar även de hårda ytorna på vindkraftverkens fundament till att skapa konstgjorda rev, vilka blir skyddsområden och matplatser för fiskar. Det här har även observerats av dykare vid vindkraftsparken Lillgrund, belägen söder om Öresundsbron.

    Vi har sett massor av liv och kan likställa det med ett konstgjort rev, säger Erik Skog, ordförande i föreningen Swedish Coast and Sea Center, till Svt.

    Påverkan är emellertid inte enbart positiv, men enligt forskning sker den största negativa påverkan under anläggningsfasen. Genom att undvika installation under känsliga perioder kan sådan negativ påverkan begränsas.

    Miljarder hotade om världen missar Parisavtalet

    Uppemot en dryg tredjedel av mänskligheten förväntas leva under ohälsosamma omständigheter vid sekelskiftet med dagens politik. Två miljarder förväntas leva i farligt varma klimat och en miljard migrera, enligt en ny studie. Att istället begränsa uppvärmningen till 1,5 grader utgör en drastisk skillnad.

    Redan idag är 60 miljoner människor exponerade för farligt höga temperaturer. Det vill säga årliga genomsnittstemperaturer om 29 grader Celsius eller mer. Om den nuvarande kursen och politiken bibehålls som förväntas leda till en uppvärmning på 2,7 grader, kan samma siffra öka till två miljarder människor vid seklets slut. Det säger Boris Sakschewski, en av forskarna i en ny studie som publicerats i Nature Sustainability.

    Studien, som motiveras med att forskarna är trötta på klimatforskningens tendens att räkna på den globala uppvärmningen i monetära termer, har räknat på vad världens länders nuvarande politik beräknas få för humanitära konsekvenser. Dagens politik beräknas leda till 2,7 graders uppvärmning.

    Genom att både beakta 2,7 graders uppvärmning och förväntad befolkningsökning, beräknar studien att så mycket som en tredjedel av världens befolkning vid sekelskiftet kommer uppleva en tillvaro där människan inte längre kan frodas eller leva hälsosamt. Forskarna tror att så många som en miljard människor kan komma att söka sig till kallare platser och länder.

    3,7 miljarder utanför mänsklighetens två klimatnischer

    Inom biologin är ekologisk nisch ett etablerat begrepp. En ekologisk nisch utgör det levnadsområde som en art kan överleva och reproducera sig i. Forskarna bakom studien, som är unik i sitt slag, använder sig av vad de benämner som mänsklighetens klimatnischer för att utföra sin analys. Nischerna är två; världens människor lever i stora antal på platser med en medeltemperatur på antingen 13 grader (tänk Europa och Nordamerika) eller 27 grader (tänk delar av Afrika såsom Nigeria, och Sydostasien). Att leva utanför dessa nischer är generellt för kallt eller för varmt. Att leva emellan är ofta för torrt. 

    Den globala uppvärmningens förlopp medför att fler och fler hamnar utanför sina klimatnischer. Detta sker och förväntas ske främst inom varmare klimat än 27 graders-nischen, vilket också är den farligaste utvecklingen.

    Forskarna uppskattar alltså att 3,7 miljarder människor kommer att leva utanför sin klimatnisch vid sekelskiftet, varav två miljarder kommer att uppleva farligt höga temperaturer. 

    Men för varje tiondels grad som vi lyckas stävja uppvärmningen minskar antalet människor som kommer att drivas utanför sin nisch med ungefär 140 miljoner. En uppvärmning på Parisavtalets mål om 1,5 grader förväntas göra drastisk skillnad. Här blir 3,7 miljarder istället “endast” 400 miljoner människor. Med studien blir det allt tydligare hur ett undvikande av varje tiondels grad kommer att medföra betydligt mindre mänskligt lidande.

    Sidnot: Världens befolkning förväntas uppgå i 9,5 miljarder i sin ‘peak’ 2080, för att sedan dala till 9 miljarder 2100, enligt studien.

    ”Enbart elektrifiering räcker inte för omställning”

    Regeringen har ett alltför ensidigt fokus på ökad elektrifiering som den huvudsakliga klimatåtgärden. Detta riskerar att sända fel signaler att det inte behövs något mer, framhåller professor Patrik Söderholm, ledamot av regeringens Klimatpolitiska råd.

    Patrik Söderholm, som är professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska universitet, uttalar sig i tidningen Extrakt om sina farhågor:

    Elektrifiering är en jätteviktig del av klimatomställningen och det finns goda skäl att tro att den kommer lyckas på många håll. Däremot är det dumt att lägga för många bollar i samma korg och tona ned betydelsen av andra områden som vi också behöver satsa på, betonar han.

    Såväl Löfvenregeringen som regeringen Kristersson har fått kritik från Klimatpolitiska rådet för att inte ägna övriga klimatåtgärder, utöver elektrifieringen, tillräckligt intresse.

    Sittande regering har dock, i än högre grad än den förra, markerat att ökad elektrifiering, med el från framför allt ny och befintlig kärnkraft, utgör grundbulten i svensk klimatpolitik. Flera andra åtgärder som redan fanns framme eller var på gång att sjösättas har rent av stoppats eller avbrutits av regeringen Kristersson.

    Det gäller till exempel ett nytt skatteavdrag för arbetspendling som främjar kollektivtrafikresande (SMB kommenterade beslutet här) miljöbilsbonus för elbilar, samt den skärpta reduktionsplikten De här besluten fattades mycket snabbt efter höstens regeringsbildning, och höstbudgeten fick en mycket miljö- och klimatfientlig framtoning.

    Detta har lett till att klimatmålen som riksdagen (ännu) står bakom, förutom Sverigedemokraterna, inte kan nås om inte andra kompenserande åtgärder läggs fram.

    ”Svenskt jordbruk släpar efter jämfört med EU”

    Att förbättra energieffektiviteten, och öka kollagringen är också viktiga åtgärder för att klara klimatmålen, framhåller professorn och manar till ökat engagemang. Inte minst beträffande jordbruket som idag står för 15 procent av utsläppen:

    Här släpar Sverige efter jämfört med andra EU-länder, det saknas en tydlig politik. EU:s nya klimatpolitiska paket kräver att vi i högre grad ska använda skog och mark som kolsänkor, vilket vi behöver lägga mer fokus på för att lyckas, säger Patrik Söderholm.

    Den här attitydförändringen kan medföra, befarar han, att till exempel biobränsletillverkare drar sig för de investeringar som krävs, och att allmänheten inte inser att det krävs långt mer än ökad elanvändning.

    Extrakt har inte erhållit någon kommentar till professorns synpunkter från miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari (L). Som ett svar på kritiken mot omläggningen av klimatpolitiken har ministern tidigare utlovat att besked kommer till hösten om vad annat som ska göras för att klara utsläppsmålen. Hon har i flera intervjuer försäkrat att regeringen håller fast vid målen, trots att hon samtidigt medger att samma regerings beslut nu skapar utsläppsökningar istället för tvärtom.

    Studie ska undersöka varför så få röstar för klimatet

    I ett nytt forskningsprojekt studeras varför så få medborgare röstar med utgångspunkt i klimatfrågan. För trots att klimatfrågan är akut och engagerar många, ger det inte utslag när människor lägger sin röst i demokratiska val.

    Inför valet 2022 visade SOM-institutet som regelbundet undersöker trender i svenska befolkningen att klimatfrågan inte var en prioriterad fråga hos svenska folket när de skulle välja parti. Det är i stället andra vardagsnära frågor som sjukvård och skola som engagerar.

    Överlag finns en bred konsensus om att klimatfrågan är viktig, men forskare vid SOM-institutet menar att det ändå finns starka skäl att fortsatt studera svenska klimatförnekare. En anledning är att förändringar i uppfattningar kan förändras snabbt, en annan de kopplingar som finns mellan klimatförnekelse och högernationalistiska uppfattningar i befolkningen.

    Nu ska svenska och amerikanska väljares beteende när det gäller klimatfrågan studeras av en grupp internationella forskare. I ett nytt tvärvetenskapligt projekt studeras klimatkrisen och passiva medborgare. Arbetet leds av Per Adman vid Uppsala Universitet:

    Många människor är oroliga över klimatet, men ytterst få engagerar sig politiskt i frågan. Vi vill ta reda på varför. Har medborgarna givit upp om att politikerna kan påverka klimatet? Eller hindras engagemanget av olika slags normer, t.ex. om vad som ingår i ett framgångsrikt liv eller hur vi bör förhålla oss till naturen? säger projektledare Per Adman på Uppsala Universitets hemsida.

    Projektet pågår 2023-2025 och finansieras med 3 000 000 kronor från statliga forskningsrådet Formas.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 19 maj på 422,39 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,10 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 423,45 ppm, vilket är en ökning med 2,25 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 400,14 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 422,73 ppm i april, vilket är en ökning med 2,71 ppm jämfört med april 2022. Temperaturen i mars var +1.48°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya värmerrekord och temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Det var 0,1 °C högre än det tidigare extremåret 2016 som präglades av en ovanligt kraftig upplaga av väderfenomenet El Niño. Världen har redan i år fått uppleva ännu tidigare extremvärme, torka och skogsbränder på flera håll, vilket oroar klimatforskare. Och sommaren har inte börjat ännu.

    Allt fler kommuner slutar kalhugga sin skog

    Luleå sällar sig nu till de allt fler kommuner som slutar att kalhugga sina skogar och i stället går över till mer skonsamma metoder. Lägre koldioxidutsläpp, bättre biologisk mångfald och en mer attraktiv kommun för både invånare och inflyttande, lyder argumenten från Luleå kommun.

    Med totalt 6 800 hektar skog hör Luleå till en av landets större kommunala skogsägare. På 60 procent av arealen bedrivs skogsbruk i någon form. Nu upphör det traditionella så kallade trakthyggesbruket helt på dessa ytor.

    Initiativet kommer från kommunens majoritetspartier S, V och MP. Så här förklarar stadsbyggnadsnämndens ordförande Ulrika Lundberg vad man är ute efter:

    Vi vill värna den biologiska mångfalden och även stoppa trakthyggesbruken (kalhyggesbruk) som kortsiktigt ger upphov till stora koldioxidutsläpp. Vi vill vara med och ta ansvar för kommande generationer genom att dels bevara gamla skogar, men också göra vad vi kan för att begränsa klimatförändringarna som vi redan idag ser effekterna av i norra Sverige genom kortare vintrar och mer lynnigt klimat, säger hon till Natursidan.se.

    På senare tid har Luleå haft sällskap av bland andra Trollhättan, Söderhamn, Ovanåker och Nordanstig, som också valt att gå över till skonsammare skogsbruk.

    Borås prioriterar avkastning i reda pengar istället

    Men alla tänker inte så. Borås stad, med landets tredje största kommunala skogsinnehav, totalt cirka 9 500 hektar, prioriterar hög avkastning mätt i kronor istället.

    En del av skogarna är avsatta till reservat och som tätortsnära strövområden. Men 5 800 hektar är ren produktionsskog. Tekniska förvaltningen som förvaltar skogarna har sex miljoner kronor i årligt avkastningskrav.

    Trots påstötningar från en livlig lokal opinion vill inte Borås gå över till hyggesfritt skogsbruk, vilket däremot grannstaden Göteborg gjorde för tio år sedan. Göteborgs stad har även helt släppt avkastningskraven på sina skogar. Men trots utebliven kalhuggning går man ändå med viss vinst.

    Vi säljer mindre volym men bättre kvalitet, och slipper många extra kostnader som markberedning, plantering, hjälpplantering och röjning. Med en mer blandad skog, som är en följd av kontinuitetsbruk, minskar risken för angrepp av granbarkborre, stormskador och skador på marken och vattendrag, säger skogsförvaltaren Xavier de Maupeou till Borås Tidning.

    Kalhuggning är den allt överskuggande bruksmetoden i Sverige. Detta trots att de vetenskapliga beläggen blivit allt starkare för att kontinuitetsskogsbruk gynnar inte bara biologisk mångfald, utan även kolbalansen.

    Den svenska regeringen försökte tidigare i vår in i det längsta stoppa kravet i EU på att öka kollinlagringen i skogs- och jordbruksmark som ett led i EU:s klimatsatsning ”Fit for 55.” Regeringen har brett stöd för den uppfattningen i svensk riksdag, även hos SD, C och S och hos skogsindustrin som lobbat intensivt för fortsatt traditionellt hårdhänt skogsbruk.

    I ministerrådet röstade man emot förslaget, men det gick ändå igenom. Sverige krävs på en ökning av kollagringen med cirka fyra miljoner ton per år från och med 2030. Idag är inlagringen av kol i svenska skogar cirka 43 miljoner ton per år, sedan kolläckaget i samband med avverkning räknats av.

    Först torka sedan översvämningar: norra Italien drabbat av katastrof

    Efter att under nästan ett års tid ha upplevt den värsta torkan på sju decennier drabbas norra Italien helt plötsligt av kraftiga översvämningar och jordskred. Drygt tio har omkommit och tiotusentals har lämnat sina hem. Ett sådant abrupt väderskifte är en tragisk illustration av klimatförändringarna.

    Norra Italien har drabbats av förödande översvämningar efter kraftiga regn och stormväder de senaste dagarna. Värst drabbat är regionen Emilia-Romagna med städer som Bologna och Parma. I skrivande stund har elva personer omkommit och 13 000 evakuerats medan hundratusentals är utan ström. Under de senaste två dygnen har vissa platser fått mer regn än vad som är normalt för hela maj, enligt Dagens Nyheters rapportering.

    23 floder har har översvämmat, vilket medfört att hela 41 byar och städer hamnat under vatten. Ovädret har även medfört farliga jordskred, som i sin tur har skördat liv. Regionens guvernör uppskattar att kostnaden kan uppgå till motsvarande tiotals miljarder svenska kronor, enligt nyhetsbyrån Reuters. Brittiska The Guardian benämner översvämningarna som de värsta som drabbat Italien på 100 år. Lokala myndigheter varnar för både mer regn och fler jordskred, enligt DN och The Guardian.

    En illustration av klimatförändringarna

    Norra Italien var innan maj mitt uppe i en nästan ett år lång torka. En uttorkad jord är sämre på att absorbera vatten, något som italienska meteorologer understryker som en bidragande faktor. Men den mest uppenbara faktorn bakom översvämningarna och jordskred som sprider förstörelse är den kraftiga nederbörden.

    Emilia-Romagna upplevde även omfattande regn i början av denna månaden. Presidenten för den italienska motsvarigheten till SMHI säger att regnrekordet i regionen har slagits två gånger inom loppet av 15 dagar. “Att ha två intensiva regnhändelser under en så pass kort period, och inom samma region, är vad som är verkligt överraskande”, sa presidenten enligt Reuters. 


    Översvämningarna i norra Italien kommer efter att regionen upplevt allvarlig torka sedan fjolårets rekordvarma sommar. Förra sommaren upplevde regionen sin värsta torka på hela sju decennier. Men torkan fortsatte på det stora hela även efter sommaren. Alperna fick 63 procents mindre nederbörd under den gångna vintern. I mars rapporterade SVT att floden Po hade rekordlåga vattennivåer. Italien hade då upprättat en expertgrupp som en följd av de låga reserverna av dricksvatten för miljoner av människor. Rekord efter rekord.

    Händelserna i norra Italien framstår som en tragisk men illavarslande illustration av klimatförändringarna, när regionen gått från en typ av skadlig klimatförändringskonsekvens till dess raka motsats inom loppet av ett dygn. Sådana här abrupta väderskiften har tidigare inte utgjort det normala för regionen.

    Stockholms stad häver avtal för hyrcyklar

    Nu skrotas till slut de problemtyngda hyrcyklarna i Stockholm. Staden säger upp avtalet med leverantören Inurba Mobility, som driver uthyrningen genom dotterbolaget Stockholm E-bikes.
    – Vi undersöker just nu vilka möjliga alternativ som ligger framför oss. Målet är att det ska finnas nya lånecyklar i Stockholm så snart som möjligt, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).

    Efter många turer med huvudstadens hyrcykelsystem står det nu klart att kommunen häver avtalet och påbörjar arbetet med att hitta en ny leverantör. 

    Frågan om hyrcyklar har diskuterats länge. När den tidigare leverantören skulle bytas ut följde fyra år utan cyklar – upphandlingen drog ut på tiden och vunna avtal överklagades. Och problemen fortsatte, även efter att det nya avtalet kommit på plats.

    Trasiga cyklar och strulande app

    Stockholm E-bikes, den aktör som till slut fick uppdraget, har haft svårt att leverera det som utlovats. 

    Starten blev försenad och företaget fick ut betydligt färre cyklar än vad som avtalats. När cyklarna väl placerades ut var många av dem defekta. Appen, där cyklarna hittas och bokas, strulade rejält.

    I vintras samlades en stor mängd cyklar in på grund av risk för brand i batteriet, och för ett par veckor sedan stoppades uthyrningen helt. Orsaken var att man upptäckt flera fall av sprickor i ramen, efter att en användare ramlat av cykeln då ramen brustit helt. 

    Vill ha nya cyklar på plats så snart som möjligt

    Tidigare har Stockholms stad försökt kräva leverantören på pengar, eftersom man anser att de brustit i sin leverans. Och nu häver kommunen alltså, till slut, avtalet.

    Beslutet innebär att kommunen måste upphandla ett nytt system, något som kan ta tid. 

    Stockholms trafikborgarråd Lars Strömgren säger till SMB att man just nu undersöker vilka möjliga alternativ som finns, och att målet är att det ska finnas nya cyklar så snart som möjligt. 

    Lars Strömberg (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

    Och det ser ut att bli elcyklar även framöver: 

    – Min bild är att många stockholmare har uppskattat elassistansen när cyklarna har fungerat som de ska. Jag tror att elcyklar sänker tröskeln till cykling och gör att fler vill använda ett lånecykelsystem, säger Lars Strömgren till SMB.

    Det nuvarande systemet har haft större geografisk täckning än det tidigare, vilket trafikborgarrådet hoppas kunna erbjuda stockholmarna även framöver. 

    – Det är för tidigt att säga hur många cyklar som kommer att finnas i en framtida lösning. När det gäller den geografiska utbredningen har inriktningen för det här systemet varit att cyklarna ska finnas i hela Stockholm. Jag har svårt att se att vi skulle ha en annan inställning framöver. När staden tar initiativ till ett lånecykelsystem är det rimligt att det är tillgängligt för alla stockholmare, säger Lars Strömgren.

    Klimatförvillare anmäler Svt för medverkan i ”vänsternätverk” för redaktioner

    Högerdebattören och klimatförvillaren Rebecca Weidmo Uvell vill att granskningsnämnden utreder om Sveriges Television bryter mot kravet på opartiskhet och saklighet – i all sin klimatbevakning. Enligt henne är beviset på detta Svt:s samarbete med journalistnätverket Covering Climate Now.

    Det här nätverket är, framhåller anmälaren, grundat av en vänsterjournalist och två vänstermedier. Det förpliktar därtill alla som anslutit sig till det att ”alltid ha klimatet som huvudfråga och skildra det som mänsklighetens största kris.”

    På nätverkets hemsida förklarar man sin uppgift annorlunda:

    CCNow samarbetar med journalister och nyhetssajter för att producera informerade och brådskande berättelser om klimatet, för att göra klimatet till en naturlig del i allt redaktionsarbete – från politik och väder till näringsliv och kultur – och för att främja en öppen diskussion som skapar en engagerad läsekrets.

    Nätverket har idag cirka 500 olika medier inom dagspress, radio och magasin runt om i världen som medlemmar, varav några världsledande. Bland dessa återfinns Deutsche Welle, Al Jazeera, CBS News, NBC, Scientific American och Rolling, Teen Vogue och Rolling Stone.

    ”Alla Svt-program om klimatet bryter mot kraven”

    Granskningsnämnden får inte något särskilt program att granska i Weidmo Uvells anmälan. Istället vill hon alltså att nämnden ska undersöka om all klimatrapportering bryter mot kraven i sändningstillstånden. Hon beklagar att anmälningsrutinerna inte har konstruerats på passande sätt. ”Formuläret är tyvärr inte designat för att pröva om SVT bryter mot tillståndet i hela sin klimatbevakning”, skriver debattören.

    På sin egen blogg har Rebecca Weidmo Uvell publicerat många inlägg på temat att klimatförändringen visserligen nog existerar, men knappast är allvarlig. Den kan till och med vara av godo, eftersom ”koldioxid är livets gas”, som hon skriver i ett inlägg. Det är en formulering som är vanligt förekommande bland inbitna klimatförnekare.

    Weidmo Uvell ger i samma inlägg faktiskt klimatrörelsen rätt i att politikerna bara pratar om klimatet, men kommer till en helt motsatt slutsats än denna.

    Att försöka ingripa mot uppvärmningen av planeten innebär för en politiker tvärtom att man förstör sitt eget land, menar hon:

    Klimatrörelsen har rätt i att politikerna bara pratar och ingen vill eftersom det vore inte bara politiskt självmord att göra det utan att man dessutom som politiker har ett ansvar att göra tillvaron och landet bättre för det land man representerar, inte totalt kvadda det.

    ”Kostar för mycket att göra något mot uppvärmningen”

    I inlägget snuddar Weidmo Uvell även vid tanken att det kanske inte är värt pengarna och uppoffringen att försöka göra något åt uppvärmningen av jorden, även om, måhända, ”mänskligheten kan påverka klimatet”:

    Det kostar nämligen ofantligt mycket pengar, och miljörörelsens krav handlar dessutom mycket om att skicka mänskligheten rätt ner tillbaka till 1800-talets ekonomiska situation. Eftersom frågan har kidnappats av en extrem vänster som alltid använt miljöfrågan som hävstång för att avskaffa kapitalismen, skriver hon.

    Weidmo Uvell nämner i sin granskningsanmälan särskilt en reporter, vars ”alla inslag” enligt hennes synsätt gör sig skyldiga till osaklighet och partiskhet. Denna är Erika Bjerström, Svt:s globala klimatkorrespondent.

    Erika Bjerström råkar vara en av de svenska TV-journalister som tvingats utstå mest näthat och trakasserier för sin bevakning. Hon har fått tillmälen som ”klimathora” och rentav dödshot, enligt en granskning som DN gjorde, och där Bjerström själv lämnade vittnesbörd om de obehagliga inläggen på sociala medier.

    Bjerström kritisk i analys av Thunberg-tal

    Det ska dock också sägas att Bjerström fått kritik även från det ”motsatta hållet” i klimatopinionen.Till exempel när hon i en analys av ett tal som Greta Thunberg höll slog fast att Thunberg lät som en ”populistisk vänsterpolitiker.”

    (Men enligt Weidmo Uvell var även detta inslag från Bjerström tydligen partiskt och osakligt, märkligt nog).

    Supermiljöbloggen har mejlat Rebecca Weidmo Uvell och ställt frågan varför hon särskilt pekar ut Erika Bjerström – och om detta faktum kan tolkas som en passning till alla klimatskeptiker och förnekare att ”uppvakta” TV-reportern med fler inlägg och kommentarer. Något svar har inte inkommit.

    Anmälan till granskningsnämnden registrerades den 16 maj. Eftersom den inte riktas direkt mot ett eller flera programinslag återstår det att se om nämnden gör någon prövning.

    —

    Grönt ljus för vindkraft motsvarande två kärnkraftsreaktorer

    Vindkraft Syd Vattenfall

    Vid en pressträff om vindkraft den 16 maj gav regeringen besked om att tillåta havsbaserad vindkraft utanför Hallands kust. Det handlar om två nya vindkraftsparker utanför Falkenberg och Varberg.

    Vindkraftsparken Kattegatt Syd planeras att byggas utanför Falkenberg och ägs av Vattenfall Vindkraft AB. Den omfattar upp till 80 vindkraftverk och beräknas bidra med elproduktion på ca fem terawattimmar, TWh.

    Galene vindkraftspark ägs av Galatea-Galene Vindpark AB som är ett delägt dotterbolag till OX2 AB. Parken som planeras byggas utanför Varberg omfattar upp till 21 vindkraftverk. Den beräknas bidra med elproduktion på ca 1,5 TWh.

    Länsstyrelsen i Halland har lämnat så kallat Natura 2000 – tillstånd. Särskild hänsyn kommer att tas avseende fladdermöss, fåglar och för yrkesfisket. Även säkerhet, återvinning och avveckling i framtiden finns med i länsstyrelsens beredning. SVT har tidigare rapporterat om att beslutet vid länsstyrelsen Halland varit ifrågasatt internt hos länsstyrelsen. De företag som nu får tillstånd att bygga ska också samråda med Försvarsmakten angående höjder, placering och antal vindkraftverk.

    Det var statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som gemensamt höll pressträffen. Totalt innebär utbyggnaden ca 100 vindkraftverk. Statsminister Kristersson var noga med att lyfta kärnkraftens betydelse, även om pressträffen handlade om vindkraft. Kristersson påminde om att han är fast besluten att driva igenom ändring av Sveriges energimål från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfri el. I fossilfri el inkluderar regeringen sol, vind, vatten och kärnkraft.

    Vid pressträffen gjorde statsministern klart att långsamma beslut är ett problem i sig i Sverige. Framöver ska svåra beslut fattas i högre tempo och helheten i större utsträckning beaktas, menade statsministern.

    Därefter tog energi- och näringsminister Ebba Busch vid och förklarade att det inte finns några snabba genvägar.  Hon betonade vindkraftens betydelse för att få fram el till lägre priser.

    7-10 år tar det innan vindkraftsparkerna kommer leverera maximal kapacitet i elnätet. Det är snabbt i energisammanhang.

    Det här ger lika mycket el som ett normalstort kärnkraftverk, säger statsminister Ulf Kristersson.

    De båda vindkraftsparkerna kan producera el för ungefär en miljon hushåll. Kattegatt Syd har ett intentionsavtal med Svenska Kraftnät om anslutning till stamnätet för el. Miljöministern berättade vidare att regeringen med dagens besked gett klartecken till två nya vindkraftsparker inom 7 månader och att dessa tillsammans beräknas bidra med 6,5 TWh.

    Regeringen framhöll det stora intresset från industrin och övrigt näringsliv när det gäller utbyggnad av havsbaserad och landbaserad vindkraft. Vidare betonades den stora betydelsen av att de nya vindkraftsparkerna byggs just i sydvästra delen av Sverige, där behovet av el är stort. Etableringen beräknas minska behovet av överföring av el från norra till södra delarna av landet.

    TT undrade vid pressträffens frågestund om kravet på samråd med Försvarsmakten innebär att försvaret kan stoppa vindkraftsparkerna. Statsministern svarade att regeringen redan gjort en samlad avvägning inklusive Försvarsmaktens intressen. Kravet på samråd med försvarsmakten rör enligt statsministern endast detaljer, inte tillståndet att bygga i sig.

    Hälften av världens befolkning upplevde rekordvärme senaste decenniet

    Tre och en halv miljard människor upplevde rekordhöga temperaturer mellan 2013 och 2022. Det är en av slutsatserna från en analys publicerad av klimathemsidan Carbon Brief i veckan. Västeuropa är en av de regioner som sett flest rekord.

    I takt med att jordens värms upp och klimaten förändras blir extremväder, däribland värmeböljor – eller ‘heat waves’ på engelska – både vanligare och än mer extrema. Det har bland annat fastställts av FN:s klimatpanel IPCC. 2022 års rekordsommar i västra Europa, som orsakade svår torka och innebar att drygt 16 000 människor dog till följd av värme, är den senaste i raden av exempel.

    I onsdags publicerades en ny analys med hisnande starka slutsatser av organisationen Carbon Brief. Analysen, som utförts av klimatmodellforskaren, tillika IPCC-medförfattaren Zeke Hausfather, undersökte vilka delar av världen som upplevde rekordnoteringar på termometern någon dag under ett år. Carbon Brief undersökte åren 1950 till och med 2022. Genom att addera data över Jordens befolkning utspridd över världens alla hörn kunde organisationen visa att 40 procent av jordens yta och 3,5 miljarder upplevt värmerekord de senaste 10 åren. Ytterligare påvisar analysen att 6,3 miljarder människor lever idag i områden som sett värmerekord de senaste 30 åren.

    Carbon Brief / Carbonbrief.org

    Europa bland de värst drabbade

    Noterbart ur ett svenskt perspektiv är att Västeuropa – inklusive vårt land – är en av världens mest drabbade regioner. Detta syns i bilden ovan, där rött innebär värmerekord. Svenske klimatforskaren Johan Rockström har tidigare benämnt Europa som “ground zero” för den globala uppvärmningens konsekvenser, bland annat som en följd av de extrema värmeböljor som beaktats ovan.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 13 maj på 424,48 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,53 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 424,29 ppm, vilket är en ökning med 3,54 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 399,74 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 422,73 ppm i april, vilket är en ökning med 2,71 ppm jämfört med april 2022. Temperaturen i mars var +1.48°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya värmerrekord och temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Det var 0,1 °C högre än det tidigare extremåret 2016 som präglades av en ovanligt kraftig upplaga av väderfenomenet El Niño. Världen har redan i år fått uppleva ännu tidigare extremvärme, torka och skogsbränder på flera håll, vilket oroar klimatforskare.

    Nu är det allt fler forskare som tror att El Niño kan återkomma redan i juli med värmerekord som följd. Just nu är det 70 procents sannolikhet. I så fall riskerar världen passera 1,5 °C 10 år tidigare än beräknat.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.