Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Varningsklockorna ringer: En summering av vårens klimathändelser

    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Det är inte bara här i Sverige som vädret och temperaturerna är allt annat än normala. Våren och försommaren har på många håll i världen varit extrem. Rekord har slagits, några av dem saknar motstycke. Dessutom verkar världshavstemperaturen vara satt ur spel – en utveckling som påtagligt oroar världens forskare och experter. Vad är det som händer?

    Det råder eldningsförbud i nästan hela Sverige: söder om Västerbottens län bortsett från Åre och Krokom kommun i Jämtlandsfjällen. Maj månad var ovanligt torr och påminde om maj 2018, som föregick en sommar präglad av torra värmeböljor, förstörda skördar, nödslakt och ödeläggande skogsbränder.

    Den första skörden i Skåne var på sina håll endast 25 procent av vad den brukar vara, och köerna till slakten radar upp sig. Regn är att vänta till helgen på sina håll i landet, men inte tillräckligt. Innan dess väntar en värmebölja med temperaturer upp mot 30-strecket.

    Det här kommer dock inte som en överraskning. Bortsett från att ett allt varmare klimat är att vänta när planeten fortsätter att värmas upp, förespåddes sommarens varma väder redan i april. Flera meteorologiska institut presenterade då sommarprognoser som till stor del liknar det väder vi upplevde för fem år sedan. 

    Den värsta starten på Kanades brandsäsong någonsin

    Men det är inte bara i Sverige som vi har sett en ovanligt varm och torr vår och försommar. Våren karakteriserades av långvariga och ovanliga värmeböljor världen över. Flera lokala och nationella värmerekord slogs, kanske framför allt i april.

    Vi har alla nåtts av domedagsbilderna från nordamerikanska städer där brandrök från nordöstra Kanada fick himlen att bli orange. Plötsligt var New York den stad i världen med hälsofarligast luftkvalitet – 58 gånger värre än Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade nivåer.

    New York förtäckt av kanadensisk brandrök. Källa: EarthCam.

    I Kanada har 4,7 miljoner hektar skog brunnit upp till följd av skogsbränderna, ett areal som motsvarar storleken av hela Jämtlands län. Tiotusentals har evakuerats.

    De nordöstra provinserna drabbades under april och maj månad av flertalet så kallade ‘värmekupoler’ (engelska: ‘heat domes’) – ett väderfenomen där varm luft inom ett storskaligt högtryck pressas ner över ett begränsat område och fastnar tills att det storskaliga högtrycksområdet bryts upp. En värmekupol stänger även ute nederbörd och moln, vilket medför att området i fråga snabbt blir väldigt torrt (ett fenomen som påminner om Sveriges nuvarande regnfria väder).

    Dessutom var klimatet i Kanada genomgående ovanligt varmt under föregående månad – delar av landet utgjorde epicentrumet i världens kraftigaste värmeanomaliutveckling i maj. Inget område i världen var alltså mer onormalt varmt. Kanada upplever nu sin värsta start någonsin på sin årliga brandsäsong.

    Värmerekord på värmerekord

    Utvecklingarna i New York och Kanada är extraordinära, men det är inte bara i Kanada det har slagits rekord. Under våren drabbades människor och länder i Sydostasien av en kraftig värmebölja som slog värmerekord och dessutom var fuktig – en kombination som är extra hälsofarlig.

    Bangladesh huvudstad Dhaka upplevde sin högsta temperatur på decennier, medan flera städer i norra och östra Indien uppmätte temperaturer på över 44 grader. 15 april slog Thailand nytt värmerekord i staden Tak när det var 45,4 grader varmt. Fyra dagar senare slog Laos sitt nationella rekord när 42,9 grader noterades, innan rekordet den 6:e maj återigen slogs och uppnådde 43,5 grader. Samtidigt fick även Vietnam sitt rekord se sitt rekord slaget när människorna där drabbades av 44,1 graders värme.

    På den iberiska halvön var det inte nödvändigtvis bättre. Södra Spanien slog ett nytt månatligt värmerekord på över fem grader när 38,7 grader uppmättes i Córdoba i slutet av april. Även Portugal slog värmerekord för samma månad.

    På andra sidan Gibraltar sund noterade även både Marocko och Algeriet värmerekord. Mer eller mindre hela regionen befinner sig i en historisk flerårig torka, som den extrema värmeböljan i sin tur förstärker. Den vetenskapliga organisationen World Weather Attribution gör bedömningen att värmeböljan var så pass extrem att den till och med är ovanlig i dagens varmare klimat.

    Klimatförändringarna stor faktor

    Båda extremvärmeböljorna, i Sydostasien respektive runt västra Medelhavet, var enligt World Weather Attribution vetenskapligt betydligt mer sannolika att inträffa på grund klimatförändringarna.

    Medelhavsvärmeböljan bedöms vetenskapligt som minst dubbelt så sannolik att den skulle inträffa nu vid 1,2 graders uppvärmning än utan någon uppvärmning. Organisationen poängterar dock själva att bedömningen troligtvis är konservativ på grund av att vetenskapliga klimatmodeller just nu inte hinner med hastigheten som Europa värms upp och slår rekord efter rekord i. 

    Värmen i Sydostasien bedöms å sin sida som åtminstone 30 procent mer sannolik, samtidigt som en sådan värmebölja också blir cirka två grader varmare, precis som i fallet runt västra Medelhavet.

    Oroväckande global temperatur

    På ett globalt plan var mars den näst varmaste av sitt slag. Påföljande månad uppmättes som den fjärde varmaste april någonsin. Motsvarande sammanställning för maj har ännu inte utkommit. Risken att 2023 blir världens hittills varmaste år någonsin uppskattades i början av maj månad till 56 procent av amerikanska Berkeley Institute. 

    Men nio dagar in i juni var även den globala medeltemperaturen rekordhög för den här tiden på året. Efter att 2023 års temperaturkurva i början av månaden börjat tydligt avvika från alla tidigare års kurvor sedan mätningarna startade 1979 är nu avvikningen extrem. Den 9:e juni avvek kurvan med 0,9 grader, vilket är den största uppmätta avvikelsen någonsin. Samtidigt är utsläppen av växthusgaser även de rekordhöga, enligt en ny studie. 

    Planetens dagliga medeltemperatur på land fördelat per år. Den fetstilta graflinjen är 2023:s. Källa: Climate Reanalyzer.

    Den globala havstemperaturen avviker kraftigt

    Det är dessvärre inte bara på land som planetens varningsklockor ringer; förbluffande saker händer även under ytan. Världens globala havstemperatur tycks vara satt ur spel.

    Varje dag sedan mitten av mars har havens genomsnittliga havstemperatur (vid ytan) slagit nya rekord. I skrivande stund har de senaste 89 dagarna varit varmare än sin motsvarande kalenderdag sedan mätningarna startade 1981. De flesta av dessa historiska dagsrekord är ofta gjorda med extrem marginal. En nyhetsartikel i den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar att haven “förmodligen inte varit såhär varma på 100 000 år”.

    Världens havs dagliga medeltemperatur fördelat per år. Den fetstilta linjen är 2023:s. Källa Climate Reanalyzer.

    Utvecklingen är inte bara oroande på grund av temperaturrekorden. Haven spelar även en nyckelroll för klimatförändringarna då den både lagrar koldioxid och hittills har absorberat ungefär 90 procent av all den extra värme och energi som större koncentrationer av växthusgaser i atmosfären håller kvar på jorden. Detta har dämpat effekterna av klimatförändringarna på land.

    Forskare benämner det extraordinärt varma havet som “outforskad mark”, och är i många fall genuint oroliga. Vanligtvis bidrar det regionala klimatfenomenet El Niño i Stilla havet till varmare havstemperaturer världen över, men den utgör här inte en relevant förklaring för vårens avvikelser. Regionen har istället precis lämnat en period av klimatfenomensmotsvarigheten La Niña – som istället har en kylande effekt – och har därmed befunnit sig i en övergångsperiod. Det var inte förrän nu i dagarna som El Niño officiellt kunde konstateras, något SMB skriver om och förklarar här. Således är ytterligare temperaturhöjningar att vänta.

    Dessutom är Jordens energiimbalans – mängden solstrålning som når Jorden minus den mängd som reflekteras tillbaka ut – även den rekordhög. Samtidigt, som Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto noterat, har halten koldioxid i atmosfären ökat ovanligt mycket under våren.

    Varningsklockorna ljuder exceptionellt högt

    En oroväckandeinledning på den svenska sommaren. Den värsta starten på en brandsäsong i Kanadas historia och rök som ödelade kanadensiska och amerikanska städer som om det vore en framtidsdystopi. Temperaturrekord efter temperaturrekord som en följd av värmeböljor som vetenskapligt konstateras var mer troliga att inträffa på grund av den globala uppvärmningen. En ovanligt varm vår samtidigt som utsläppen är rekordhöga, med en ovanligt hög ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En global junimedeltemperatur som slår rekord med störst marginal någonsin, samtidigt som havets motsvarighet verkar helt satt ur spel. Många experter frågar sig vad som nu sker.

    Men forskarna står just nu utan robusta svar som vetenskapligt kan förklara de exceptionella temperaturökningarna i havet med någon form av konsensus, och kan som skrå inte förklara varför vi ser så många ytterextremer just nu. Världen och politiken verkar hittills fortsätta som vanligt. Men varningsklockorna slår högt – kanske högre än någonsin.

    El Niño nu officiellt bekräftad

    Väderfenomenet El Niño är nu officiellt pågående. Sannolikt väntar ännu högre temperaturer och ännu fler värmerekord.

    Nu är det bekräftat att det naturliga väderfenomenet El Niño är igång. Detta kunde konstateras efter att det amerikanska vetenskapliga organet National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) utlyst att så är fallet under torsdagen.

    El Niño är ett återkommande regionalt väderfenomen i Stilla havet, vars påverkan sträcker sig till flera andra regioner. Forskare förväntar sig exempelvis att nuvarande El Niño kommer att medföra torrare klimat i Australien och delar av södra Asien, samt eventuellt reducera monsunen i Indien. Södra USA förväntas likväl bli temporärt blötare, medan väderfenomenet även kan komma att förvärra torka i Afrika.

    Eventet i Stilla havet förväntas pågå till nästkommande vår innan den drar sig tillbaka, men dess effekter är ofta fördröjda med några månader. Utöver att påverka andra klimat regionalt är det typiskt för El Niño att den också bidrar till att temporärt höja den globala medeltemperaturen, varför rekordvarma år – inklusive världens hittills varmaste år, 2016 – ofta inträffar året efter att El Niño inträffat.

    Fenomenet brukar höja temperaturen med cirka 0,2 grader. Med den redan rådande uppvärmningen på 1,1-1,2 grader kommer världen temporärt nära 1,5-gradersgränsen. Sannolikheten att 2024 blir världens varmaste år har alltså ökat, rapporterar brittiska BBC. Men risken för att 2023 får samma beteckning vid årets slut är även den hög, vilket SMB skriver om här när vårens och försommarens oroväckande klimathändelser sammanfattas.

    El Niño har de senaste tre åren föregåtts av sin motsvarighet La Niña, som i stället har en kylande effekt. Värt att notera är dessvärre att samma tre år var tre av de åtta varmaste åren någonsin, La Niña till trots.

    H&M fuskar med ”hållbar” klädinsamling

    Klädjätten H&M samlar varje år in miljontals använda plagg i sina butiker, med löftet att de ska tas omhand på ett ansvarsfullt sätt. När Aftonbladets journalister Staffan Lindberg och Magnus Wennman bestämde sig för att fästa air tags i tio inlämnade plagg växte en annan sanning fram.

    H&M säger sig vara mitt uppe i omställningen till cirkulärt mode. Ett centralt argument är insamlingsboxarna i butiken – kunderna uppmanas att lämna in plagg de inte längre använder, så att de kan få nytt liv. 

    Men så är inte alltid fallet. Aftonbladets granskning visar att H&M på kort tid dumpat över en miljon plagg i Ghana. I huvudstaden Accra är havsbotten och stranden täckta av klädesplagg. Tillsammans reser de spårade plaggen ett och ett halvt varv runt jorden under våren. 

    De plagg som inte hamnar i Ghana dyker upp i Benin, Indien och Rumänien, och två av plaggen mals ner till fibrer. Trots att H&M lovar att kläder i bra skick – som dessa var – ska återbrukas. 

    Att plagg från västvärlden hamnar i utvecklingsländer är tyvärr inte ovanligt. SMB har tidigare rapporterat om sopberget på Jamestown Beach i Ghana, där second hand-kläder från bland annat Sverige skapar stora problem. Bland annat hamnar mikroplaster i haven, samtidigt som havssköldpaddor och fisk slås ut. 40 procent av kläderna som kommer till Ghana beräknas gå till spillo.

    H&M har tidigare varit i blåsväder för sina ouppfyllda hållbarhetslöften. Företaget har bland annat stämts för att ha målat upp en bild av återvinningsverksamheten som större och mer tillgänglig än vad den egentligen är, något som bland andra Aktuell Hållbarhet har rapporterat om. 

    Modeindustrin, särskilt fast fashion-delen, är högst problematisk ur klimat- och miljöperspektiv. De låga priserna möjliggör konsumtion långt över planetens gränser och skapar överflöd av kläder – både i butiken och garderoben. Plagg som köps används för få gånger – snittantalet är sju – och bristande kvalitet, fast fashion-världens signum, gör att shoppingbehov snart uppstår igen.

    H&M är förstås inte den enda boven i dramat, men de sticker ut: dels som en av de största modekedjorna i världen, dels som en av de mest offensiva i sin hållbarhetskommunikation. Det här visar än en gång att hållbarhetslöften måste granskas – och att modeindustrin har mycket arbete framför sig. Särskilt eftersom branschen beräknas stå för tio procent av de globala utsläppen – mer än internationella flygningar och internationell sjöfart tillsammans.

    Debatt: Regeringsbeslut kan göra dricksvatten från Vättern otjänligt

    Det här är en debattartikel. Ställningstaganden och analyser är skribentens/skribenternas egna, inte Supermiljöbloggens.


    Regeringen beslutade den 27 april att Karlsborgs flygplats får släppa ut stora mängder giftiga PFAS-kemikalier i dricksvattnet. Samtidigt ska flygverksamheten femdubblas. Varken kommuners, enskildas eller miljöorganisationers överklaganden har lyckats stoppa de hälsofarliga planerna. Aktion Rädda Vättern kommer nu att försöka få Högsta förvaltningsdomstolen att upphäva regeringsbesluten eftersom de är olagliga.

    Karlsborgs flygplats som ligger invid Vätterns västra strand är kraftigt förorenad av fluorerade brandskumskemikalier, så kallade PFAS. Dessa kemikalier är hälsofarliga och kan förorsaka bland annat njur- och testikelcancer, leverskador, sköldkörtelproblem och försvagat immunförsvar.

    Livsmedelsverket har tagit fram ett nytt gränsvärde för PFAS4 i dricksvatten på högst 4 nanogram per liter. Örebro universitet har 2019 mätt upp halter på mellan 3 och 5 ng/l i Vätterns utlopp genom Motala ström. Alla krafter måste alltså omedelbart sättas in för att minska tillförseln av PFAS till sjön.

    Men istället tillåter regeringen nu att grundvattennivån på Karlsborgs flygfält får sänkas och ökade mängder PFAS-förgiftat grundvatten får pumpas ut i dricksvattentäkten Vättern. Det kan bli det tillskott som definitivt gör vattnet otjänligt och kan komma att kosta kommunerna hundratals miljoner kronor i ny reningsutrustning.

    Regeringen godkänner även femdubbling av flygverksamheten på den förorenade flygplatsen trots att mark- och miljödomstolen förklarat att det finns ”risk för otillåten skada på Natura 2000-områden, risk för otillåten skada på skyddade arter, risk att inte följa miljökvalitetsnormen för yt- och grundvatten samt risk för oacceptabla störningsnivåer vad avser buller.”

    Regeringsbesluten strider mot både svensk och europeisk miljölagstiftning. Aktion Rädda Vättern kommer därför försöka få Högsta förvaltningsdomstolen att upphäva tillstånden till markavvattning och ökad flygverksamhet.

    Aktion Rädda Vättern inser att Försvarsmaktens uppgift är att stärka försvarsförmågan och att i det nuvarande säkerhetspolitiska läget finns krav på fler militära övningar. Men vi instämmer också i uttalandet från Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten: ”Vi kan inte försvara ett land genom att förstöra det vi lever av, det vill säga dricksvatten eller den miljö vi har”.

    Elisabeth Lennartsson, Aktion Rädda Vättern

    Beatrice Rindevall: Framtiden är upp till oss alla att försvara

    Hur frivilligt ska det vara att värna miljön, och hur samhällsfarliga ska verksamheter få vara? I veckans krönika undrar Beatrice Rindevall vart samhällets gränser går, var anständigheten tagit vägen och om politiken verkligen motsvarar våra krav när stora delar av livet på vår planet riskeras.

    Nyligen sågs representanter från miljörörelsen i Stockholm för Europeiska miljöbyråns årsmöte. På scen hölls ett panelsamtal om miljögifter där professor Christina Rudén undrade varför vi lägger massor av skattepengar för att begränsa kemikalier som industrin vetat varit farliga sedan 60-talet. “Varför slutar inte företagen att använda ämnena själva? Var är anständigheten?”, undrade hon.

    Strax därefter publicerade hon en studie som visade att tillverkare av bekämpningsmedel rutinmässigt undanhåller kritisk information om giftigt innehåll. Bland annat har företag undanhållit information om att gifterna kan orsaka skador på växande hjärnor. Man kan verkligen undra var anständigheten har tagit vägen, men också varför politiken låter potentiellt samhällsfarliga eller miljöskadliga verksamheter sköta kontrollen av sig själva.

    Vi finansierar krisen

    Ett av svaren är att företag bedriver en effektiv lobbying för så lite kontroll och regleringar som möjligt. Likt kemikalieföretagen har också fossilföretag fortsatt driva på för en oreglerad verksamhet, trots att de har känt till sin påverkan på klimatet i decennier. De lyckas också med sitt påverkansarbete alldeles för väl, och utsläppen och jordens temperatur har stadigt ökat genom åren.

    Nu har sommaren knappt börjat och torkan är redan så svår i Sverige att LRF startar krisgrupper och varnar för minskad livsmedelsproduktion. Det är redan en brinnande klimatkris, och värre kommer det att bli. Ändå fortsätter fossilindustrin subventioneras globalt, under 2020 med 11 miljoner dollar i minuten.

    Företagens ansvar brister

    Det är en självklarhet att titta mot politiken när företagens ansvar brister och konsekvenserna av deras verksamhet är samhällsskadliga, men när politiken svarar för dåligt behöver fler börja protestera. Som exempel kan man nu börja undra vart de hållbara företagen håller hus.

    För var finns protesterna från medlemmar i Svenskt näringsliv när deras tankesmedja Timbro fördröjer miljöpolitik, motverkar klimatmål eller säger att det är “förakt mot företag” att vilja förbjuda fossil reklam? Houdini sportwear AB:s VD Eva Karlsson har i en intervju sagt att hon tycker att Svenskt näringsliv uppvisar självskadebeteende, men hon är än så länge en alltför unik röst.

    Hållbara företag borde se det som en självklarhet att driva förbättringar både mot politiken och inom sina medlemsorganisationer, och de borde inte acceptera att finansiera fördröjande eller miljöförstörande verksamheter. Det behövs nödvändiga politiska förbättringar, och ökade hållbarhetskrav i företagens medlemsorganisationer skulle snabbt kunna leda till stärkt miljöpolitik.

    Ska det vara frivilligt att förstöra planeten?

    Hållbara företag borde vilja ha regleringar, för alltför mycket “frihet” kan bana väg för de sämsta företagen och uppenbart leda till storskaliga samhällsproblem. Trots att många företag vill göra rätt för sig, gäller det tyvärr inte alla. Snarare verkar motstånd mot miljöhänsyn för vissa vara ideologisk, som för skogsägaren som erbjöds ersättning på 25 procent över marknadsvärdet för att skydda sin gammelskog, men ändå valde att skicka in en avverkningsanmälan.

    Ännu värre är rapporteringen om skogsföretaget Hvalfisken utanför Jokkmokk som olagligt och systematiskt huggit ner områden med höga naturvärden, vilket anmälts som naturvårdsbrott men preskriberats. Företagets ägare, finansmannen Jonas Wahlström, har även låst bommarna till sin mark för att försvåra för Skogsstyrelsens som behöver cykla långa sträckor för att kunna utföra sina jobb. 

    Här liknar inte Sverige ett frihetligt land, utan ett laglöst.

    Dags att stärka försvaret för miljön

    Grundfrågan är hur frivilligt det ska vara att värna miljön, och exakt hur hälso-, miljö- eller samhällsfarliga verksamheter ska få vara. Ska det vara upp till fiskeföretagen att bestämma om det ska finnas fisk kvar i havet? Ska fossilföretag få styra hur mycket planeten ska värmas upp? Vart går samhällets gränser, och motsvarar politiken våra krav när stora delar av livet på vår planet riskeras?

    Frivillighet måste ske under ansvar. För att värna samhällsintressen behöver vi en mycket starkare miljöpolitik och krav på att våra miljömål faktiskt ska nås. Där kan många samhällsaktörer ta mycket större ansvar, för framtiden är inte upp till andra att fritt få förstöra. Den är upp till oss alla att försvara.


    Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 10 juni på 424,10 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 3,18 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 424,38 ppm, vilket är en ökning med 3,09 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 399,37 ppm.

    Koncentrationen av koldioxid nådde 424 ppm i maj, vilket är en ökning med 3,01 ppm jämfört med april 2022. Det är den fjärde största årliga ökningen sedan registreringen började för 65 år sedan. Temperaturen i april var +1.27°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya värmerrekord och temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Med klimatet- och väderfenomenet El Niño på ingång kommer nya rekord att slås, frågan är bara med hur mycket och vad konsekvenserna blir.

    Hoppfullt med satsningar på miljöforskning

    Det är hoppfullt när nya forskningsprojekt tilldelas pengar. Så även nu när forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Luleå tekniska högskola nyligen tilldelats pengar från Naturvårdsverket för att forska om återställande av våtmarker respektive hur man ska lyckas förena motstridiga intressen för att uppnå våra klimat- och miljömål.

    Utan forskning hade vi haft bristfällig kunskap om den miljöförstöring som kommit med industralisering och det moderna samhället. Forskning identifierar problem, och visar ofta även på möjliga lösningar. En av de myndigheter som stödjer miljöforskning är Naturvårdsverket och de gick nyligen ut med två nya projekt som de ska stödja.

    Dessa forskningssatsningar binder samman viktiga frågor om minskning av klimatpåverkan, anpassning till klimatförändringar och förbättring av biologisk mångfald för att stärka vår resiliens. Vi ser fram emot att följa dessa insatser i deras sökande efter hållbara och genomförbara lösningar, säger Mats Andersson, chef för Forskningsenheten, i ett pressmeddelande.

    Karin Eklöf vid SLU leder ett av de här projekten som fått 11,255,973 kronor för att undersöka bästa praxis för restaurering av skogliga våtmarker. Målet är att minimera risker för skogsbränder, översvämningar och torka samt att öka biologisk mångfald. Deras strategi inkluderar att bygga modelleringstekniker och bedöma genomförda restaureringar av våtmarker ur olika perspektiv.

    På samma gång kommer Simon Matti vid Luleå tekniska högskola att leda det andra projektet som erhållit 11,119,765 kronor. Forskarna kommer att kartlägga problem och hitta sätt att undvika hinder på vägen för att uppnå våra klimat- och miljömål. De kommer även att utforska hur olika befintliga och framtida strategier för klimat och biologisk mångfald kan samverka. Forskningens mål är att ge rekommendationer för att överkomma hinder och öka samarbetet mellan olika strategier.

    Dessa betydande investeringar i miljöforskning är ett klart tecken på engagemang i att hitta långsiktigt hållbara lösningar. Forskningen är en av nyckelarna till att förstå och hantera de utmaningar vi står inför på grund av klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra miljöaspekter. SMB ser fram emot projektens framtida resultat!

    Skadliga kemikalier i mat: forskare slår larm

    Ny forskning från Stockholms universitet avslöjar oroande brister i rapporteringen av farliga kemikalier i vår mat. Studien visar att tillverkare av bekämpningsmedel rutinmässigt undanhåller kritisk information om giftigt innehåll.

    Som SMB tidigare rapporterat är bekämpningsmedel ett välkänt problem. Det påverkar människors hälsa och den biologiska mångfalden, men ändå minskar inte användningen, utan ökar. Det är särskilt i skenet av det här som den nya studien från Stockholms universitet oroar.

    När tillverkare av farliga bekämpningsmedel undanhåller information om gifter för myndigheter, trots lagkrav, ökar det hot mot miljö och hälsa vi redan vet finns. Det kan skapa en snedvridning i riskbedömningen kring ett bekämpningsmedel för såväl myndigheter som kunder och konsumenter. Det kan leda till att vi omedvetet förgiftar miljön och oss själva.

    Som toppen av isberget visar studien även att bland de gifter som undanhållits är sådana som orsakar skador på växande hjärnor.

    Forskarna uttalar sig kritiskt till om dessa bekämpningsmedel ska få finnas i EU:

    Vi vet inte hur producenterna har resonerat i de här fallen, men vi vet att om ett bekämpningsmedel är känt för att skada hjärnans utveckling så kanske det inte ska tillåtas på EU-marknaden, säger Axel Mie, forskare vid Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet och delförfattare av studien, i ett pressmeddelande.

    Dessutom indikerar forskarna att undanhållandet har satts i system. För att få bättre kontroll på dessa gifter föreslår de att framtida tester och studier av bekämpningsmedel, samt dess effekter, beställs av myndigheterna och inte företagen själva.

    Utredare: ”Svensk klimatpolitik halkar efter EU – och det kan bli dyrt ”

    bild på bilkö

    EU:s klimatpolitik har hunnit ikapp den svenska – eller har rent av kört om den. Nu måste Sverige skärpa sin politik för att öka kollagringen i skog och mark, och minska utsläppen från trafiken. Det vill säga gå i motsatt riktning mot vad den svenska regeringen idag strävar efter.

    Miljökonsulten Magnus Nilsson lade i veckan fram rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken” som studerar hur EU:s nu väsentligt skärpta klimatpolitik påverkar Sverige och svensk politik. Uppdraget kommer från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som är ett fristående utredningsorgan under finansdepartementet.

    Nilsson beskriver i sin rapport om den stora scenförändring som skett mellan svensk politik och EU:s politik på klimatområdet. I Sverige utformades via riksdagsbeslut en nationell politik 2017, då klimatlagen antogs och vissa sektorsmål preciserades.

    Sverige var i framkant för ett antal år sedan

    Det är inte fel att beskriva läget som att Sverige då var i framkant med sin klimatpolitik. I såväl Europa som globalt. Men med EU:s klimatpaket ”Fit for 55” som nu antagits i sina huvuddrag och ska börja tillämpas är läget annorlunda.

    Magnus Nilsson konstaterar att dagens svenska klimatmål inte längre är mer radikala än vad EU:s skärpta politik innebär. Utan snarare alltså det motsatta. Eftersom EU:s samordnade lagstiftning går före svensk dito, måste Sverige börja fundera på hur EU:s krav ska uppfyllas. Han påtalar också risken att Sverige drabbas av höga straffavgifter om inte de bindande lagarna följs.

    EU:s klimatpaket har huvudsakligen tre delar. Det är komplex och omfattande materia. Delmålet, och skälet för dess namn, är att unionens samlade koldioxidutsläpp år 2030 ska minska med 55 procent jämfört med 1990. År 2050 ska unionens utsläpp ligga på noll, eller netto noll, vilket anger att fossila utsläpp måste kompenseras av koldioxidinfångning eller annat som neutraliserar dem.

    Det handlar om krav på ökad kollagring vilket regleras inom det så kallade LULUCF-protokollet (Land Use, Land Use Change and Forestry), samt ansvarsfördelningsmekanismen ESR, och slutligen utsläppshandeln, ETS (European Trade System).

    Utsläppshandeln skruvas upp allt mer

    ETS-systemet har varit igång i mer än tio år och är mest känt. Från att ha fungerat dåligt har det gradvis blivit ett allt vassare vapen mot klimatutsläppen och nu inträder ytterligare skärpning. Alla industrier, tjänsteföretag (europeisk luftfart kommer nu med i systemet) och energiproducenter som lyder under det tvingas till förändringar.

    Processen kommer att innebära prövningar, men också möjligheter, betonar utredaren:

    Skärpningen ökar samtidigt motiven för näringslivet att satsa mer på forskning och utveckling av lösningar som sänker och helst eliminerar utsläppen. Möjligheterna till stöd från EU kommer att vara omfattande. Som nämnts, kommer enbart Innovationsfonden under de närmaste åren att dela ut mer än 50 miljarder euro, skriver Magnus Nilsson bland annat.

    Han utdelar flera råd till svenska beslutsfattare. Politiken måste bli mer konkret när det gäller kollagring i framförallt skogsmark, där svenska mål saknas idag. Sverige har fått ett ökat beting i klimatpaketet att öka nettoinbindningen av kol i skogsmark från dagens cirka 43 till 47 miljoner ton per år.

    Dessutom gäller det att få fram verksamma beslut som minskar utsläppen inom transportsektorn och jordbruket, som står för en stor andel av svenska utsläpp.

    Mångfald i skogarna ökar kollagringen automatiskt!

    Intressant nog kommer Magnus Nilsson med ett förslag om hur kollagringen ska öka, som träffar hjärtat i den heta och polariserade debatten om svenskt skogsbruk. Att sträva mot de mångfaldsmål som redan uttalats för skogarna (och som inte är i närheten av att nås) skulle automatiskt höja kollagringen. Så här uttrycker Nilsson saken:

    Om förändringar av skogs- och naturvårdspolitiken genomförs som innebär att det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” nås kommer de naturliga kollagren att öka utan till- kommande kostnader inom klimatområdet.

    Detta är inte det enda rådet som ESO-rapporten utdelar till regering och riksdag, som går i motsatt riktning mot åtgärder som regeringens Kristersson strävar mot, eller redan har fattat beslut om.

    SMB har i en rad artiklar beskrivit hur regeringen med näbbar och klor alltså försökt kämpa mot EU-kraven på ökad kollagring för att inte äventyra den svenska skogsindustrins glupande hunger efter biomassa. Och hur man i sin budget infört en rad försämringar för miljö och klimat, samt slopat införandet av ett mindre bilgynnande reseavdrag – vilket även kommenterades i SMB:s ledarartikel.

    Och inte minst också hur reduktionsplikten, en successivt höjd inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel, slagits i spillror i ett tidigt beslut av regeringen.

    Magnus Nilssons huvudbudskap är att Sverige helt enkelt inte har någon möjlighet att slippa undan EU:s bindande bestämmelser att minska utsläppen till noggrant angivna nivåer från och med nu och fram till 2030.

    Fastslaget: Arktis sommaris kommer försvinna

    Forskare ser nu att Arktis sommaris oundvikligen helt kommer att försvinna under somrarna. Den första havsisfria sommaren kan inträffa så tidigt som under 2030-talet. I normalfall – utan mänsklighetens klimatförändringar – täcks Nordpolen och stora delar av Norra ishavet av sommaris.

    Nu är sommarisen i Arktis utom räddning, visar ny forskning. I sin senaste syntesrapport från mars 2022 skrev FN:s klimatpanel IPCC att Norra Ishavet och Nordpolen kan bli utan sommaris 2050 om världen fortsätter släppa ut växthusgaser.

    Detta gäller inom både scenarion med höga utsläppsnivåer och med måttliga nivåer. IPCC:s rapporter må utgöra en sammanställning av världens kunskap om klimatförändringar, men den senaste rapporten – som publicerades i mars i år – tog forskning publicerad efter oktober 2021 i beaktning. Att förlita sig helt på syntesrapporten har sina brister – bland annat just av detta skäl – påpekade Dagens Nyheters Peter Alestig då.

    Klimatforskning är ett explosivt fält och går ofta snabbt framåt. Den nya studiens slutsats är också mycket riktigt kraftfull: Arktis kommer förlora sin sommaris även om världen drastiskt börjar minska utsläppen nu. Även om 1,5-gradersmålet nås. Om utsläppen istället minskar långsamt – eller fortsätter att öka – kan Arktis vara helt havsisfritt för första gången under 2030-talet.

    ”Vi har varnat er hela tiden”

    Under vintrarna brukar nästintill hela Norra ishavet vara täckt av havsis, medan havsisen smälter till ungefär hälften när den är som minst i september. Men sedan Arktis havsis utbredning började övervakas 1979 har den minskat med cirka 50 procent. En fortsatt minskning av Arktis havsis är en av de komponenter inom det så kallade ”jordsystemet” (’The Earth System’ på engelska) som reglerar jordens klimat och bibehåller dess stabilitet.

    Utöver en höjning av havsnivån, kan fortsatt minskning av havsisen – vinteris inkluderat – leda till att jetströmmen förändras och att än mer permafrost smälter, vilket i sin tur släpper ut mer växthusgaser i atmosfären. Dessutom kan ytterligare avsmältning i Arktis även öka avsmältningen på Grönland, rapporterar amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg News.

    Forskaren Dirk Notz – en del av teamet som gjort studien – säger till engelska The Guardian att “vi forskare har varnat om förlusten av arktisk sommaris i decennier”. ”Människor lyssnade inte på våra varningar.”

    I Bloomberg News fortsätter han:

    “Jag förväntar mig att fler och fler av sådana här typer av studier kommer att komma ut, som kollar på andra delar av jordsystemet. Även de kommer att säga ”Vi har varnat er hela tiden; ni reagerade inte och nu är det försent.”

    Annie Croona: Miljöaktivister är inte ett hot mot svensk säkerhet

    LEDARE. Svenska marinen övar på att försvara sig mot miljöaktivister i en tid då reella hot inte kommer från miljörörelsen, utan från främmande makt – och klimatförändringarna som miljöaktivisterna varnar för. Det är inget annat än obegripligt, särskilt med tanke på att aktivister redan utsätts för stora mängder hat och hot.

    Marinens minröjningsfartyg övade närförsvar i Stockholms skärgård förra helgen. I ett scenario var det Återställ våtmarker som utgjorde fiktiv fiende när de via ribbåt tog sig för nära, rapporterar Expressen. 

    – Följer ni inte mina instruktioner kommer jag vara tvungen att öppna eld, lyder en ljudfil från övningen.

    Agerandet väcker frågor. Varför väljer man att måla ut en fredlig miljöaktivistorganisation som ett hot i en försvarsövning? Finns det inte andra hot att öva inför, som har betydligt högre sannolikhet att bli verklighet? Jo, förstås. 

    En rysk invasion, till exempel. Eller det hot som miljö- och klimataktivister varnar för, men som ingen någonsin verkar ta på allvar: klimatförändringar och artdöd. Skogsbränder, vattenbrist, extremväder, uteblivna skördar. Just marinen borde väl åtminstone intressera sig för frågan om havets överlevnad, om de vill ha sina båtar, och sina jobb, kvar.

    Den svaga rapporteringen säger något

    Det är dessutom anmärkningsvärt att den enda fråga Expressen ställer, eller åtminstone presenterar i sin artikel, får ett svammel om radiokanaler till svar. Och reportern hakar på: ”Om det hade varit en riktig situation hade man sänt på kanal 16, som är nöd- och anropskanal. Vid övningar är det dock inte främmande att använda andra kanaler”, står det i artikeln.

    Vi får inget svar på varför Försvarsmakten gjorde bedömningen att Återställ våtmarker är ett lämpligt fiktivt hot. Inte heller har andra medier varit kritiska eller ens skrivit om händelsen (med undantag för Omni som återberättade Expressens nyhet).

    Det är oroväckande att vi inte verkar förstå vad som händer: fredliga klimataktioner framställs som ett hot mot rikets säkerhet, utan att någon reagerar, än mindre protesterar. Vi gör … ingenting. Det är inte bara slappt – det är farligt.

    Inte miljöaktivister som är hotet

    Det är ingen nyhet att klimat- och miljöaktivister utsätts för hot och hat. När de genomför sina aktioner är det större sannolikhet att media och politiker rapporterar om problemen de ställer till med – lite längre bilköer och två sekunders pinsam stämning i Let’s Dance – än de gigantiska frågor man försöker lyfta.

    Att marinen väljer ett övningsscenario där Återställ våtmarker – som driver en fråga där lösningen både är lättillgänglig och har potential att göra stora effekter – säger ganska mycket om samtiden. I stället för att lyssna och agera väljer vi att skapa konflikt och motsättning. De som hatar Återställ våtmarker och liknande organisationer fick just vatten på sin kvarn, direkt från marinens båtar. 

    Faktum är att aktivister nog önskar att de inte behövde vara aktivister. Det är sista utvägen: det man tar till när man försökt och försökt, men ingen lyssnat eller agerat. Så länge vi lägger mer fokus på att vara arga på miljöaktivister än på att vara förskräckta över jordens undergång, kommer världen inte att bli bättre. 

    Det är inget annat än sorgligt att vi inte inser det. Och att Försvarsmakten lägger krut på att försvara sig mot undergångens budbärare snarare än undergången i sig är faktiskt riktigt mörkt.

    SIS-standard för agenda 2030

    SDG

    För de som vill ha hjälp med att arbeta strukturerat med agenda 2030-målen: Nu tas en ny standard fram.

    Det finns flera initiativ för att implementera och följa arbetet med de globala målen, alltså de av FN antagna agendan 2030-målen (på engelska SDG = Sustainable Development Goals). Många organisationer behöver visa hur de arbetar systematiskt för att uppnå Agenda 2030. Nu har standardiseringsorganisationen ISO startat en internationell kommitté som tagit sig an uppgiften att utveckla ISO 52001. Det är ett nytt ledningssystem som ska möjliggöra certifiering mot agenda 2030-målen. Svenska Institutet för Standarder, SIS, hakar på.

    Många ISO-standarder stöttar FN:s hållbarhetsmål, men det finns inget övergripande, certifierbart ledningssystem som kan styra verksamhetens systematiska arbete, säger Ulrika Edholm, SIS projektledare i kommittén för organisationers samhällsansvar, i en kommentar på SIS hemsida.

    Möjlighet att certifiera dröjer

    Det första utkastet på den nya standarden beräknas vara klart redan i december i år. Ett år senare ska standarden ut på remiss. Först i december 2025 kan de första verksamheterna certifieras mot ISO 52001 – om allt går enligt plan.

    Det finns enligt SIS ett stort intresse för det nya ledningssystemet som kommer att tillhöra samma ”familj” som ISO 9001, 14001 och 45001. En av de som engagerar sig i den nya standarden är hållbarhetschefen Carina Tollmar.

    Jag tycker att man ofta använder SDG:erna som pynt lite här och där. Vi behöver bättre hjälp för hur de ska användas och få ihop en mer effektiv process som synkar med hållbarhetsarbetet. Ett ledningssystem som ger input till rapporteringen är superintressant och skulle innebär win-win-win, säger Carina Tollmar E.On:s hållbarhetschef i ett uttalande på SIS hemsida.

    Arbetet är igång

    Under juni månad håller SIS flera informationsmöten, den 1 juni, 12 juni och 26 juni, för alla som är intresserade av att veta mer om arbetsgruppen och hur man kan delta.

    Det är endast 7 år kvar tills målen i agenda 2030 ska vara uppfyllda. Ur detta perspektiv kommer standarden sent, vilket pekar på det stora behovet av att parallellt med standardiseringsarbetet fortsätta arbeta tillsammans, oavsett standardens utformning, för att nå målen. SIS Sverige är också tydliga med att arbetet med standarden ska ses som ett sätt att accelerera arbetet med de globala målen.

    Kött och klimat vinnarämne i tävling för teknikelever

    Det var ett klipp på Youtube med den välkände Mark Rober, ingenjör och uppfinnare, som gav teknikeleven Lucas Sundström i Falun inspirationen. Han skrev om det känsliga ämnet kött och klimat när SMB och Future Minds anordnade debattartikeltävling – och korades till vinnare av SMB:s jury.

    Lucas går andra årskursen i en av de båda teknikklasserna på Lugnetgymnasiet i Falun som antagit Future Minds utmaning: att skriva en debattartikel med klimat och miljö som tema. 40 elever deltog, och bidragen höll god klass.

    Eleverna fick själva välja ämne, och vanligast var kärnkraft, transporter och matsvinn. Men texterna visade stor bredd: även områden som överfiske, fast fashion, kemikalier, barnarbete och egen odling av mat, med flera, togs upp.

    Supermiljöbloggen imponerades av det engagemang och driv som kom fram i texterna. Ämnesvalen var intressant och kunskapsnivån hög – och berättartekniken imponerade på juryn. Det blev tydligt att många brinner för frågan och vill se konkret förändring.

    Alla debattartiklar skrevs på engelska: elevernas engelskalärare passade nämligen på att lägga in den utmaningen också, utöver själva tävlingsuppdraget. Lucas bidrag, liksom flera av hans kamraters, kännetecknas av en mycket god och rik engelska, som krävde flera tittar i lexikon hos undertecknad.

    – Som så många andra unga idag är jag uppvuxen på internet. Där är det nästan bara engelska. Jag känner mig i stort sett tvåspråkig, förklarar han.

    Artikeln finns nu även översatt till svenska, och den svenska versionen av Lucas vinnande bidrag finns att läsa hos oss på SMB.

    Inspirerades av Youtube

    Lucas tog inspiration från Youtube när han skrev sin debattartikel, mer specifikt teknikprofilen Mark Rober.

    – Mark Rober är en av mina favorit-youtubers. Han tog upp köttfrågan i en video. Rober gick igenom köttfrågan noga, och förklarade vilken roll den spelar i klimatkrisen. Men inte bara det, det lagades även alternativ mat och diskuterades lösningar. Och Bill Gates var med. Videon var underhållande och satt liksom kvar, säger Lucas om sitt val av debattämne.

    Detta hade han redan en del kunskap om. Och som framgår av det breda upplägget i hans artikel finns verkligen mycket att diskutera kring köttets roll. Det finns en hel radda goda skäl att radikalt dra ned köttkonsumtionen.

    Hur tänker du själv kring att ändra matvanor?

    – Att det är mycket svårt. Det sitter djupt i vår kultur, och det är alltid svårt att ändra på kulturer. Man kan väl också säga att kött sedan mycket länge marknadsförs som mannens mat. Nötkött är kulturellt maskulint, eftersom män generellt och historiskt sett behövt en proteinrik kost. Därför är det svårare att få män att offra köttet eftersom det undermedvetet kan kännas som att offra sin maskulinitet. 

    – Och köttdiet sitter djupt även hos unga. Fast många vet om problemen äter man det ändå. De flesta har vuxit upp med kött och vet kanske inte riktigt vad man ska göra.

    Fast, påpekar Lucas, mycket håller på att ändras. Massiv forskning har skapat vegetabiliska varianter av kött, som tilltalar honom själv.

    – Min favorithamburgare är en vegetarisk chili-cheeseburgare som är mycket god, och det finns allt mer sådana alternativ.

    Vill att politikerna leder vägen

    Fast Lukas har inte tagit steget att ställa om till helt vegansk eller vegetarisk kost.

    – Nej, jag äter väl det som står på bordet, men föredrar fisk, kyckling och vegoalternativ. Om pappa ställer fram köttbullar bråkar jag inte med honom, skrattar Lucas.

    Men vart tror du vi är på väg i den här frågan?

    – Det är svårt att säga, men det finns glimtar av hopp. Inte minst kring all forskning om alternativen. Men vi måste bli mer förändringsbenägna. Utsläppen måste minska, och inte minst även antibiotikaanvändningen i djurindustrin.

    Lucas avslutar sin debattartikel med konstaterandet att det är politikernas ansvar att ta de steg som krävs för att köttkonsumtionen begränsas – eller rent av elimineras, skriver han – och att folk förlitar sig på att ledarna gör rätt.

    Vad borde politikerna göra?

    – Jag förstår verkligen om politikerna tycker det är svårt. De måste informera om och presentera problemet med köttet på ett snällt sätt, och visa på vilka alternativ som finns. Så måste det vara, säger Lucas Sundström.

    Om någon dryg vecka har han sommarlov. Det sista innan studenten.

    Vad ska hända sedan?

    – Jag vill utbilda mig till ett kreativt yrke. Grafisk designer, arkitekt eller något liknande, svarar Lucas.

    Kreativ vid tangentbordet har han definitivt redan varit.


    Vi på SMB tackar det ödmjukaste för att vi fått ta del av kloka tankar och idéer. Det var en glädje att läsa elevernas bidrag och vi hoppas att de fortsätter att utveckla sitt engagemang. Det bådar gott inför framtiden!

    Läs Lucas vinnarbidrag HÄR (översatt till svenska).

    Klimatboven gömd mellan kniv och gaffel

    Det här är en artikel skriven av teknikeleven Lucas Sundström, som gick vinnande ur SMB:s och Future minds tävling som gick ut på att skriva en debattartikel om ett klimatrelaterat ämne. Läs mer Lucas och tävlingen här. Vi är glada att kunna publicera Lucas vinnarartikel här på Supermiljöbloggen – trevlig läsning!


    Vad brukar du tänka på när du hör ordet “klimatbov”? Många tänker på bensindrivna fordon som förorenar atmosfären. Andra tänker på industriella byggnader och deras tjocka rökpelare, men vad många sällan kommer att tänka på är en mör entrecôte. Köttindustrin fortsätter att skada klimatet och vår hälsa. Att reducera vår köttkonsumtion är livsviktigt om vi ska kunna leva hållbart.

    Enligt Oxfordprofessorn Julian Savulescu står djurhållning för 18 procent av våra globala utsläpp av växthusgaser, vilket överstiger våra sammanlagda transportutsläpp med två procentenheter. Det innebär ett utsläpp större än det från varje bil, skepp, tåg, flygplan, och så vidare, i hela världen.

    Genom den förstärkta växthuseffekten bidrar utsläppen till global uppvärmning, vilket kan leda till katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvenser som förhöjda havsnivåer, sämre luftkvalitet, regelbunden torka, och massiva förluster av biologisk mångfald finns att förvänta sig om vi fortsätter att äta kött med dagens takt. Forskning visar att en vegansk diet kan klyva ditt koldioxidavtryck i två, men tyvärr så ligger problemets rötter djupare än bara klimatet.

    Kopplingar mellan köttkonsumtion och hälsa

    Storbritanniens National Health Service menar att det finns kopplingar mellan köttätande och en mängd olika hälsobesvär och sjukdomar, såsom höga kolesterolvärden, hjärt- och kärlsjukdomar, och cancer.

    Köttindustrin använder sig också av stora mängder antibiotika för att öka tillväxthastigheten hos deras kor, samt för att minska spridandet av sjukdom bland dem. Genom att vi äter det via nötköttet bidrar vi till bakteriell immunitet mot antibiotika, vilket är en hälsokris som bara i USA dödar över 23000 människor varje år. På en global skala kan dödssiffran överstiga globala pandemier.

    Men trots potentiella hälsorisker finns det faktiskt viktiga näringsämnen och mineraler i kött, såsom järn, protein, och vitamin B12. Tack vare vetenskapen har däremot kompromissfria alternativ framförts. Enligt en video av teknikprofilen och Youtubern Mark Rober får köttätare faktiskt hälften av sitt dagliga proteinintag från växter, såsom linser och sojabönor, som i sig även är bra veganska järnkällor. Vitamin B12 är svårt att hitta i växter, men kan enkelt kompenseras för med kosttillskott.

    Köttindustrin slösar på jordens resurser

    Köttindustrin motsvarar även ett ineffektivt resursanvändande. Enligt Yale University så odlas 25 kalorier grödor för varje kalori nötkött som produceras. Och eftersom den växande köttindustrin skapar ett så stort begär för spannmål så blir det för dyrt för världens fattiga att köpa. Om vi skulle omfördela grödor och spannmål från djur till människa visar forskning att hundratals miljoner hungriga magar skulle mättas. Kombinerar du detta med att djurhållning tar upp 26 procent av jordens landyta börjar du se varför köttindustrin är så ineffektiv.

    Så vad är lösningen? Reducera mängden boskap genom att skapa ett underskott på uppfödda djur. Begränsa eller eliminera sedan konsumtionen av kött. På så sätt kommer vi mycket närmare att trivas i en värld med mindre fattigdom, bättre hälsa, och bättre klimat. Som politiker är det ni som ansvarar för mänsklighetens framtid. Folket förlitar sig på att ni ska göra det rätta.

    Lucas Sandström, Lugnetgymnasiet i Falun

    Anna Ljungström: ”EU-valet blir ett eldprov för klimatet”

    Med skakigare ekonomi och extremhögerpartier på frammarsch är framtiden osäker för EU:s ledande roll i omställningen. Samtidigt ser Moderaterna i Sverige EU-reglerna som en förevändning för att slippa agera på hemmaplan. SMB:s krönikör Anna Ljungström analyserar klimatpolitiken post 2024.

    Skärpta klimatmål, klimattullar, försäljningsförbud för fordon drivna på fossila bränslen, färre utsläppsrätter, krav för flyg och sjöfart, ökad kolinlagring, en social klimatfond, mer förnybar energi. Det är bara några exempel på de klimatåtgärder som klubbats igenom i EU:s stora Fit for 55-paket inom Green Deal.

    Siffran 55 syftar på att EU lovat att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030. Tjugo år senare, 2050, ska unionen nå nettonoll. Paketet är exceptionellt i sitt slag. Visst har en del lagstiftning urholkats på väg genom EU:s tröskverk. Men det finns ingen som tvivlar på att Green Deal – eller gröna given – som helhet är en stor framgång för klimatarbetet. 

    Gröna kommissionärer hänger löst

    Frågan är vad som händer efter EU-valet 2024. Med skakigare ekonomiskt läge och extremhögerpartier – knappast kända för progressiv klimatpolitik – på frammarsch i flera europeiska länder är det långt ifrån säkert att nästa parlament kommer vara lika peppade på att ta vidare Fit for 55. Den europeiska miljörörelsen varnar redan nu för att klimatåtgärder ställs mot välfärd och ekonomi. Ett färskt exempel är den viktiga lagen om restaurering av natur, där M/KD-gruppen EPP i dagarna hoppade av förhandlingarna i parlamentet.

    En annan faktor som kommer att påverka EU:s klimatarbete är kommissionens sammansättning . Som läget ser ut nu lär flera personer som varit viktiga för Fit for 55 bytas ut efter valet. Både miljökommissionär Virginijus Sinkevičius, energikommissionär Kadri Simson och klimatpaketets grand old man Frans Timmermans hänger löst.

    Det är också därför både nuvarande kommission, den breda miljörörelsen och andra intressenter är mån om att klubba igenom så mycket av Fit for 55 som möjligt innan nästa års valrörelse börjar.

    Något som också försvårar förutsättningarna är att Spanien, som tar över ministerrådets ordförandeklubba efter Sverige i juli, precis utlyst eget parlamentsval. Vid spanskt regeringsskifte riskerar tempot i EU sakta ner på upploppet.

    Kommer Sverige strunta i egen klimatpolitik?

    Hur konstellationerna i parlament och kommission blir vet vi först efter valet 6-9 juni nästa år. Det är fortfarande möjligt med en majoritet som är positiva till Fit for 55, men förhandlingsläget lär bli svårare.

    Klart är i alla fall att medlemsländerna under nästa mandatperiod på allvar kommer att behöva implementera de EU-åtgärder som nu har klubbats. Och där finns det intressanta saker att notera redan nu, inte minst i Sverige. Här har de ökade ambitionerna inom EU paradoxalt nog börjat användas som argument för att backa på hemmaplan.

    I en uppmärksammad debattartikel anser Christofer Fjellner, Moderaternas oppositionsborgarråd i Stockholm och ansvarig för att utforma partiets nya klimatpolitik, att EU:s regelverk innebär att utrymmet för nationella klimatåtgärder bör begränsas i Sverige.

    Det är också möjligt att regeringens omtalade klimathandlingsplan, som ska presenteras i höst, också kommer att gömma sig bakom EU-beslut. På så sätt skulle EU:s skärpta politik kunna användas som en förevändning för att försvaga nationella styrmedel.

    EU som ett golv för ökade ambitioner

    Givetvis behöver EU:s och Sveriges lagstiftningar harmonisera med varandra. De nya klimatreglerna kommer på många punkter tvinga regeringar och företag till fler klimatåtgärder. Men att sätta ett totalt likhetstecken mellan EU:s och Sveriges klimatregelverk skulle innebära flera risker.

    EU:s utsläppshandel täcker långt ifrån alla sektorer. Jordbruk, avfall och mindre industrier inkluderas inte. Dessutom: klimatmålen som styr Green Deal säger att EU ska ha nettonoll utsläpp 2050. Det svenska klimatramverket slår fast 2045 – fem år tidigare.

    Forskare som Johan Rockström anser i likhet med Fjellner att Sverige bör omforma det klimatpolitiska ramverket – men av helt motsatta skäl. Om Sverige ska bidra rättvist till den globala omställningen krävs i själva verket klimatmål som ligger tidigare än 2045.

    Forskningens slutsatser rimmar alltså väldigt illa med att öppna för nettonoll 2050. EU och Fit for 55 är snarare ett golv att stå på, en solid grund för ökade klimatambitioner. Att ge upp nationella mål och åtgärder är en riskfylld väg att gå, särskilt när parlament och kommission kan se helt annorlunda ut efter EU-valet.

    Dessutom – vad sker med Sveriges klimatpolitik om det (mot förmodan) blir en Swexit om några år? Att Sverigedemokraterna nu börjar försöka få igång en diskussion om vi ens ska vara med i EU talar också för att man bör vara vaksam med att släppa den nationella ratten.


    Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon sitter i SMB:s styrelse och var redaktör 2017-2022. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 2 juni på 424,58 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,94 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 424,63 ppm, vilket är en ökning med 2,92 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 399,94 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 422,73 ppm i april, vilket är en ökning med 2,71 ppm jämfört med april 2022. Temperaturen i mars var +1.48°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya värmerrekord och temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Det var 0,1 °C högre än det tidigare extremåret 2016 som präglades av en ovanligt kraftig upplaga av väderfenomenet El Niño. Världen har redan i år fått uppleva ännu tidigare extremvärme, torka och skogsbränder på flera håll, vilket oroar klimatforskare. Och sommaren har inte börjat ännu.

    Färre elsparkcyklar med de nya parkeringsreglerna

    En ny studie visar att färre parkeringsställen långt från användarens destination är anledningen till att färre nyttjar delningstjänsterna för elsparkcyklar. Samtidigt har elsparkcyklar stor potential som länk till, från, eller mellan kollektivtrafik.

    Efter klagomål från allmänheten och politisk debatt infördes nationella parkeringsregler för elsparkcyklar förra hösten. Från och med den 1 september kunde användarna inte längre parkera sina elsparkcyklar var som helst. Parkering är nu endast tillåten i cykelställ eller på angivna platser.

    Emellertid verkar de nya reglerna vara orsaken till en minskad användning av elsparkcyklar, visar en ny studie från KTH. I studien har trafikforskare frågat användare av elsparkcyklar från operatören Voi i Stockholm, Göteborg och Malmö om hur de ser på de nya reglerna. I svaren syns såväl missnöje som uppskattning av striktare regler.

    För få parkeringszoner

    Enligt användarna har tillgången till elsparkcyklar och möjligheten att parkera nära sin destination försämrats efter den 1 september. Missnöjet gällde både placeringen av parkeringszonerna och hur långt ifrån varandra de placerats.

    I Stockholm uppgav 62 procent och i Malmö 60 procent att de efter att reglerna införts minskat sitt användande av elsparkcyklar. Enligt forskarna är det visserligen naturligt att användningen av elsparkcyklar minskar under hösten, men de tror ändå att de nya reglerna ligger bakom nedgången. Detta stöds av siffror från Göteborg. Där har restriktionerna ännu inte införts och användningen inte minskat lika mycket.

    Nöjda med striktare regler

    Samtidigt uppgav många användare att de var nöjda med att striktare parkeringsregler har införts. Orsaken till detta verkar vara att även användarna ser att det finns problem.

    Jag blev förvånad över att så många människor var positiva till förändringarna. Jag trodde att det skulle vara tvärtom. Men tydligen tycker många att reglerna är nödvändiga. De som använder elsparkcyklarna har själva sett ett problem, säger Boel Berg Wincent, doktorand vid Centrum för trafikforskning.

    Enligt undersökningen var stockholmare mest nöjda med den nya situationen. 38 procent var positiva och 20 procent var neutrala till de nya reglerna.

    Störst potential som länk till kollektivtrafik

    Forskarna har även undersökt varför människor använder delningstjänster för elsparkcyklar. Över hälften av användarna i alla tre städer sa att de använder elsparkcyklar som länk till kollektrivtrafiken.

    Det vill säga, att de åker till, från, eller mellan befintlig kollektivtrafik. Resultaten indikerar även att det är som sådan kollektivtrafiklänk som delade elsparkcyklar har störst potential.

    Textilberg tragisk följd av en växande klädkonsumtion

    Ett nytt berg av snabbmodekläder har upptäckts i Chiles Atacamaöknen, rapporterar nyhetsbyrån Agence France-Presse (AFP). Det är bara ett i raden av nya textilberg orsakad av en växande klädkonsumtion och oansvarig avfallsexport.

    Som SMB tidigare rapporterat har svenskarnas konsumtion av ny textil har stigit med över 40 procent de senaste fyra åren . Enligt Naturskyddsföreningen köper varje person i Sverige 13 kilo textilier per år, varav det mesta är kläder och hemtextil. Störst miljöpåverkan har ett klädesplagg vid produktionen, exempelvis sker 80 procent av koldioxidutsläppen i producentledet.

    Samtidigt visar statistik att ett genomsnittsplagg i Sverige har ett kort liv, faktiskt i genomsnitt bara 2,2 år, innan det blir avfall. Större delen av det textila avfallet sorteras som brännbart, vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp. Enligt Naturvårdsverket leder svenskarnas textilkonsumtion till hela fyra miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Det kan likställas med utsläppen från att köra bil runt jorden 850 000 gånger.

    Sedan hamnar en hel del textilfibrer i haven. Naturskyddsföreningen uppskattar att hundratusentals textilfibrer har bidragit till 1,4 miljoner biljoner plastfibrer i havet. Och då är det ändå inte den mest häpnadsväckande konsekvensen av västvärldens överkonsumtion av kläder och andra textilier.

    Återanvändning och materialåtervinning

    Det som världen just nu häpnas över kan relateras till den mindre mängden av det totala textilavfallet som materialåtervinns eller återanvänds. Textilavfallet som materialåtervinns blir ofta råmaterial till nya produkter som kompositmaterial, isolering och fyllning. Det som återanvänds går typiskt in på andrahandsmarknaden, exempelvis till second handaffärer.

    Hur stor andel textila kläder som hamnar på andrahandsmarknaden finns det ingen säkerställd statistik kring, men det är en marknad som blivit allt populärare. Att handla kläder och andra textilier second hand är betydligt bättre ur miljösynpunkt än att handla nyproducerade kläder eftersom begagnade kläder är ungefär 200 gånger mindre klimatskadliga än nyproducerade kläder.

    Baksidan av andrahandsmarknaden

    Dock är andrahandsmarknaden för textilier problematisk eftersom stora mängder som lämnas för återanvändning, aldrig återanvänds. Istället hamnar stora mängder kläder och andra textilier på deponi. Om man nu kan kalla spontant framväxande textilberg för deponier, kanske är det mer simpla ordet ”avdumpningsplats” mer passande.

    SMB har tidigare rapporterat om textila sopberg i Ghana och nyligen upptäcktes ett nytt textilt sopberg i chilenska Atacamaöknen. Enligt satellitbilder uppskattas sopberget i Chile ha samlat minst 39 000 ton kläder.

    Klädavfallet i Chile – del av den globala avfallsexporten

    Klädavfallet är en del av en global avfallsexport från väst. Från länder där mest kläder konsumeras, till andra delar av världen där man ofta varken har råd att säga nej till avfall, eller har lämpliga avfallsanläggningar ur miljö- och hälsosynpunkt. Här ser textil ut att ha liknande exportmönster som exempelvis plast som exporteras till Polen och Turkiet, farligt avfall som smugglas från Sverige till andra delar av världen och gamla bilar som dumpas i utvecklingsländer.

    Avsaknaden av lämpliga avfallsanläggningar märks tydligt när det kommer till textilavfallet. Enligt Business Insider kan textilavfallet som skickas till Chile inte skickas till kommunala soptippar eftersom det inte är biologiskt nedbrytbart och ofta innehåller kemiska produkter. Istället växer de mer spontana textildeponierna likt gigantiska textilberg.

    Lösningar behövs – och ansvar tas

    Västvärldens överkonsumtion kan konstateras ha resulterat i allvarliga miljöproblem. Till dessa hör avfallsexporten till fattiga länder som saknar kraft att säga nej, eller i många fall tillräckliga medel att ordna bra avfallssystem ur miljö- och hälsosynpunkt.

    Lösningar behöver utforskas mer, samt framförallt implementeras, för att minska denna växande miljöpåverkan, på en global skala. Och i den bästa av världar börjar väst, både producenter och konsumenter, ta ansvar för sitt eget avfall.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.