Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimatförändringar orsakat svält för miljoner

    Akut hunger har ökat med 123 procent i länder som pekats ut som extra drabbade av extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna, visar en ny rapport från Oxfam. Klimatförändringar och svält har därmed en tydlig koppling. 

    SMB har tidigare rapporterat om att klimatkrisen är påtaglig i södra Afrika. FN:s livsmedelsprogram varnade 2021 för att 45 miljoner människor i södra Afrika riskerade svält. 

    Orsakerna bakom svälten är olika slags extremväder som torka, översvämningar, varmare temperaturer, regnstormar och cykloner. Extremväder förstör i sin tur skördarna med livsmedel. 

    Förstörda skördar i kombination med avskogning, ett eftersatt jordbrukssystem, stigande matpriser och boskap som dör på grund av torka, har resulterat i en akut matbrist. 

    10 länder särskilt drabbade

    Enligt Oxfam finns det tio länder som är särskilt drabbade av klimatförändringarna: Somalia, Haiti, Djibouti, Kenya, Niger, Afghanistan, Guatemala, Madagaskar, Burkina Faso och Zimbabwe. Dessa länder har flest antal nödrop relaterade till klimatförändringarna och hungern i dem har ökat med hela 123 procent de senaste sex åren.  

    Gabriela Bucher, Oxfams internationella verkställande direktör, kommenterar rapporten med följande ord: 

    Klimatförändringen är inte längre en tickande bomb, den exploderar framför våra ögon. Det gör extremt väder som torka, cykloner och översvämningar – som har femdubblats under de senaste 50 åren – vanligare och mer dödligt.

    Svält och klimatförändringar kopplas tydligt samman av Oxfam.

    Strukturella förändringar krävs

    Långsiktigt handlar det här om att minska klimatförändringarna genom att släppa ut färre klimatpåverkande växthusgaser. Det kan bland annat ske genom att minska världens fossilberoende.  Men det handlar även om andra strukturella förändringar.

    Exempelvis pekar FN:s livsmedelsprogram WEP, World Food Programme, på att skogs- och jordbruk behöver anpassas. Det handlar till stor del om att undvika jorderosion och att maximera kolinlagring. De menar även att jordbruken måste klimatanpassas genom att bland annat införa hållbara och mer motståndskraftiga grödor.

    Svält och krig orsakar stora migrationsströmmar

    Sett ur ett längre perspektiv handlar detta även om vilka migrationsströmmar som uppstår till följd av dessa extremväder. Dels flyr människor undan svält, och dels undan de väpnade konflikter som ofta uppstår efter klimatrelaterade katastrofer. 

    Att människor tvingas fly är givetvis katastrofalt för de som tvingas till sådana omvälvande livsbeslut. Det kan emellertid även bli problematiskt för länderna som tar emot många flyktingar.

    Fram till 2050 förväntas hela 143 miljoner människor fly till följd av ett förändrat klimat och de extremväder som detta för med sig. Det blir därmed många länder som kommer att bli mottagare av dem.

    18 dagars vinst skulle kunna bekosta nödhjälpen

    Nu behöver människorna som utsätts för extrema väderhändelser, missväxt och svält, hjälp. Emellertid, den hjälpen är dyr. Eftersom extremväder i vissa fall lett till många års missväxt i hela länder, och kanske även deras grannländer, råder akut matbrist på flera platser i världen. 

    Det är ekonomiskt svårt för dessa länder att köpa in stora mängder mat. Ännu svårare blir det om även omgivande länder drabbats av förstörda skördar och maten behöver köpas in från länder längre bort. Det behövs därmed såväl mat som ekonomiska medel att köpa maten.

    Oxfams rapport visar dock att färre än 18 dagars vinst från fossila bränsleindustrin skulle kunna täcka kostnaden för att hjälpa de som, på grund av klimatförändringar, nu svälter i världen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,33 miljondelar (ppm). Det är en något mindre jämfört med förra veckans notering på 415,90 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,78 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,95 ppm i september, vilket är en ökning med 2,65 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Stora förhoppningar om koldioxidinfångning – men storskalig produktion är långt borta

    Inför valet fokuserade flera partier tydligt på en sak i klimatfrågan: teknisk innovation. Ett exempel är infångning av koldioxid, som pekats ut som avgörande för att Sverige ska klara Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning. Men än så länge är koldioxidinfångning i Sverige att betrakta som science fiction – ingen fullskalig anläggning är påbörjad.

    Forskare har konstaterat att tekniska innovationer kommer att behövas om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet. Men det räcker inte, inte minst eftersom många av de innovationer som lyfts fram som avgörande endast kommer att kunna användas långt fram i tiden – om vi får dem att funka. Klimatkrisen är akut och kräver handlingar som gör skillnad här och nu. 

    Till Dagens Nyheter säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, att vi också måste fokusera på förändrade beteenden: det handlar om energieffektivisering, konsumtion, rörelsemönster, att ställa om hur vi ser på lyx. Han betonar att det krävs både politik och individuellt ansvar. 

    Stora förhoppningar om koldioxindinfångning

    CCS, Carbon Capture and Storage, är metoder för att få fånga upp koldioxid för att sedan lagra den under mark eller havsbotten. På svenska används begreppen avskiljning och lagring av koldioxid. 

    För att nå klimatmålet om ett netto nollutsläpp 2050 förutsätter organisationer som FN:s klimatpanel i flera scenarier en storskalig användning av koldioxidinfångning. Flera svenska partier lägger stort fokus på tekniken i sin klimatpolitik. 

    Nej till livsstilsförändringar – ja till framtida teknik 

    I DN:s klimatutfrågning inför valet ombads partiledarna välja ut en symbol för sitt partis klimatpolitik. Moderaternas Ulf Kristersson valde en bit kalksten från ett besök vid cementfabriken i Slite, som har planer på att bygga en anläggning för koldioxidinfångning. I en intervju med DN säger han att koldioxid är avgörande för att rädda klimatet – och att han inte vill lägga fokus på livsstilsförändringar. 

    Även Liberalerna har höga förväntningar på koldioxidinfångningen. De skriver på sin hemsida att de vill att Sverige 2030 fångar in 10 miljoner ton koldioxid per år. Men tidplanen ser inte ut att hålla. 

    Optimistisk tidsplan ser ut att spricka

    Energimyndigheten har sammanställt vilka svenska projekt som beviljats stöd för CCS-satsningar inom det så kallade Industriklivet: det handlar om ett tjugotal. Majoriteten befinner sig i stadiet för genomförandestudier – man undersöker om tekniken är möjlig att applicera vid till exempel ett kraftvärmeverk. Några av aktörerna har börjat bygga pilotanläggningar, men ingen fullskalig anläggning är påbörjad. 

    Värtaverket i Stockholm hör till de som kommit längst. De har planer på en fullskalig anläggning år 2026, men Stockholm Exergi, som driver Värtaverket, betonar att flera bitar ska på plats innan planerna går i lås. Bland annat måste den komplexa frågan om slutlagring besvaras – i dag finns inga förvaringsanläggningar i Sverige, och den norska anläggningen Northern Lights som öppnar 2024 är redan fullbokad.

    På Cementa i Slite är målet att ha koldioxidinfångning igång år 2030. Men för att det ska ske krävs nya tillstånd och en rejäl förbättring av elnätet på Gotland – driften av den nya anläggningen skulle kräva en femdubbling av verksamhetens elenergi, uppger moderbolaget Heidelberg Cements vice vd Karin Comstedt Webb till DN. 

    Klimatomställningen går för långsamt 

    Nuvarande klimatplaner innebär en global uppvärmning på omkring 2,7°C till 2100, förutsatt att planerna implementeras, uppger Naturvårdsverket. I Sverige, där vi gärna vill beskriva oss själva som föregångare i klimatfrågan, går utvecklingen bakåt. Våra klimatutsläpp ökade under 2021 jämfört med 2020. 

    Även Sveriges klimatmål i sig, och regeringens arbete med målen, har fått kritik. Johan Rockström, professor i Miljövetenskap och chef för Potsdam-Institutet för klimatforskning, säger att det idag inte finns något vetenskapligt stöd för de svenska klimatmålen. 

    Bakgrunden är att regeringen inte haft några möten i det klimatkollegium som Stefan Löfven inrättade, enligt ett avslöjande i DN, och att nuvarande regering valt att inte fullfölja planerna på ett klimatvetenskapligt råd. Johan Rockström menar att den svenska politiken därmed inte levererar det som vetenskapen säger är nödvändigt.

    Flexitariantrenden ökar – har många fördelar

    Vegansk och vegetarisk mat fortsätter att trenda, framförallt genom att fler blir så kallade flexitarianer. Och det är positivt för såväl planeten som hälsan och ekonomin, visar forskningen. 

    Matvarujätten Hilton Foods publicerade nyligen resultat som visar att deras veganska och vegetariska livsmedelsalternativ ökat i försäljning. Faktiskt hela 40 procent bara i år. De befinner sig framförallt på den brittiska marknaden, men liknande trender syns även här i Sverige. 

    Enligt Hilton Foods drivs inte den här utvecklingen främst av veganer och vegetarianer, utan av så kallade flexitarianer. Det är personer som äter mestadels vegetabliskt protein, men då och då även animaliskt.

    Bra för planeten, hälsan och plånboken

    Flexitariantrenden följs även inom forskningen och hittills ser den här typen av kostalternativ ut att ha flera fördelar. Enligt studier väljer människor att vara flexitarianer bland annat av hälsoskäl, etiska skäl och minskade matkostnader. 

    När det kommer till hälsan har den visat sig vara den näst bästa dieten när det kommer till hälsofördelar. Detta indikerar att människor mår bra av vegetarisk och vegansk kost. 

    Annan forskning visar på minskad klimatpåverkan med ökad flexitariankost. Studier visar till och med att vego är den mest effektiva individuella klimatåtgärden. Det har även konstaterats andra planetära fördelar med just vegetarisk och vegansk kost.

    Även vad gäller minskade matkostnader visar forskning att vego är bättre. Och där kan nog även de flesta som stått i butiken och jämfört priserna mellan exempelvis kött och bönor hålla med om att det finns en rejäl prisskillnad. 

    Ökade satsningar

    I Sverige märks ett ökat intresse från livsmedelsproducenter att utveckla växtbaserade livsmedelsprodukter. Redan omsätter den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel miljardbelopp. I synnerhet kategorin vegetabiliska proteiner, det vill säga alternativ till köttprodukter, drar till sig många investerare.

    Även för Hilton Foods del har man nu planer på att att anslå mer medel för forskning och utveckling av veganska och vegetariska produkter. Enligt dem är vegetariska färdigrätter, veganskt bageri och bättre köttalternativ nästa stora steg. 

    Klimatanpassning inom naturvården viktig för bevarad biologisk mångfald

    Det behövs mer klimatanpassningar inom naturvården för att bevara den biologiska mångfalden. Det visar forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i en sammanställning av forskningsläget.

    Biologisk mångfald är livsviktigt, vilket också är varför världen enats om att åtgärder krävs för att bevara den. Bland annat åtgärder för att uppnå de så kallade Aichimålen. Trots detta dör arter ut i en accelererande hastighet.

    Torbjörn Ebenhard, disputerad zooekolog, forskningsledare och ställföreträdande föreståndare vid Centrum för biologisk mångfald på SLU, har beskrivit situationen så här:

    Utdöende är en naturlig process, precis som artbildning. Av de fyra miljarder arter som utvecklats på jorden har minst 99 procent redan dött ut. Under större delen av jordens historia har dock utdöendehastigheten varit lägre än artbildningstakten, vilket givit en stadig ökning av artantalet. Men under ett fåtal, relativt korta perioder (kortare än två miljoner år) i jordens historia har utdöendehastigheten varit kraftigt förhöjd, vilket resulterade i massiva nettoförluster av arter. Ett sådant massutdöende definieras som att utdöendehastigheten ökar signifikant och att minst 75 procent av arterna dör ut.  

    Klimatförändringarna är ett hot mot den biologiska mångfalden 

    Det finns flera orsaker till att arter dör ut, varav användning av syntetiska gödselmedel och kemikalieanvändning är det huvudsakliga hotet mot insekter. Dock, ett ytterligare och mycket allvarligt hot, är klimatförändringarna, vilket uppmärksammats i den nya forskningsbaserade sammanställningen av nödvändiga insatser för att bevara den biologiska mångfalden som gjorts av forskare på SLU. 

    I den framgår att klimatförändringarna ändrar livsvillkoren för många arter och att det leder till att arter dör ut. För att lyckas bevara dem krävs bland annat att områden där hotade arter bor skyddas. 

    Vidare menar forskarna att det inte räcker med att skydda dessa områden, utan att man även behöver skydda nya områden där arter kan tänkas bo vid ett varmare klimat.  

    Att skydda ett område räcker inte för att undvika konsekvenserna av klimatförändringar. Därför behöver vi anpassa områdesskyddet så att det gör stor nytta även när klimatet blir varmare, säger Thomas Ranius, professor i naturvårdsbiologi vid SLU.

    Rekommendationer till naturvårdare

    Det är sammanlagt fem huvudsakliga rekommendationer som ges i sammanställningen:

    • Den första är att värna spridningen genom att bevara och förbättra förutsättningarna för att arter ska kunna sprida sig mellan områden. Ett exempel på varför det här är viktigt vid ett förändrat klimat är när fjärilar dör ut på en plats under en torr och varm sommar, men som sedan lyckas återetablera sig igen om de överlevt på en annan plats.
    • Den andra rekommendationen är att skydda stora områden. Orsaken är att lokalklimatet varierar mer i ett större område och att arter därmed har större möjligheter att hitta lämpliga livsmiljöer under en längre tid inom ett större område när det globala klimatet förändras. 
    • En tredje rekommendation är att skydda så kallade överlevnadsplatser. Exempel på sådana platser är bergsbranter och bryn samt andra gränser mellan olika livsmiljöer.
    • Att beakta den snabba förändringen av livsmiljöer är den fjärde rekommendationen. Genom att göra det kan skyddet av områden och platser även vara mer tillfälligt. Det kan till exempel vara aktuellt i viktiga successionsstadier.   
    • Den femte rekommendationen handlar om att identifiera områden som är värdefulla för framtiden och skydda dem. Det vill säga, inte enbart skydda områden som uppfattas som viktiga i nutid. 

    Det handlar om att klimatanpassa naturvården

    Forskningen och rekommendationerna visar att arbetet för att bevara biologisk mångfald är kopplat till klimathotet, men framförallt till att klimatanpassa naturvården. 

    För att leva upp till uppsatta mål inom naturvården krävs mer omfattande insatser på grund av att klimatet förändras. Det beror på att det krävs mer insatser när man både ska bevara dagens livsmiljöer och områden som kommer att vara lämpliga i ett framtida klimat. När osäkerheterna blir större så krävs det också mer för att vara på den säkra sidan. Men variationen kan vara stor mellan olika artgrupper och ekosystem. Inte minst i ett nordligt land som Sverige skulle klimatförändringar kunna bidra till att det blir lättare att bevara vissa arter, säger Thomas Ranius.

    Frågan är nu om Sveriges naturvårdare tar till sig av forskarnas rekommendationer, SMB fortsätter att följa frågan.

    Miljöorganisationer avbryter dialog om skogen

    WWF Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen avbryter sitt samarbete med statliga Skogsstyrelsen om så kallade gröna steg i skogsbruket. Skogsstyrelsen har slagit fast att miljöargumenten är mindre värda än skogsbranschens åsikter, framhåller organisationerna. Och faktiskt, generaldirektören instämmer.

    Det var i fjol som Skogsstyrelsen inledde en samverkan där skogsnäringen och miljöorganisationerna bjöds in i arbetet att nå miljömålet Levande skogar genom så kallade gröna steg.

    Men nu ett år senare hoppar alltså miljörörelsens företrädare av, och anger flera motiv. Det tyngsta skälet, framhåller man, är att Skogsstyrelsen klart deklarerat att skogsnäringens synpunkter ska väga tyngre än de miljömässiga i det här arbetet.

    Vi kan inte medverka i en process där ansvarig myndighet inte tar sitt ansvar att slå vakt om miljömålet, utan i stället prioriterar skogsnäringens synpunkter, skriver de båda ordförandena Johanna Sandahl och Gustaf Lind i ett debattinlägg i Altinget.

    Utvecklingen går åt fel håll

    Dessutom fruktar man att de ”gröna stegen” blir det huvudsakliga verktyget för att följa upp hur arbetet går för att uppfylla riksdagens miljömål om biologiska mångfald och levande skogar. De årliga miljökvalitetsuppföljningarna som Skogsstyrelsen hittills gjort visar tydligt att utvecklingen går åt motsatt håll, påpekar organisationerna och underkänner metoden:

    Det är tveksamt om de nu föreslagna gröna stegen kommer att leda till några väsentliga förändringar för tillståndet i skogen. Däremot riskerar de att öka otydligheten i vad Skogsstyrelsen baserar sin miljömålsuppföljning på, samt vad som krävs för att Levande skogar ska nås. 

    Avgörande för att nå framsteg beträffande miljömålet är tvärtom att skogsnäringen radikalt lägger om produktionen och upphör med avverkning av skogar med höga naturvärden och kalhyggesbruk, skriver de.

    Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist svarar i en replik att organisationernas oro är obefogad – även om han faktiskt ger dem rätt i att branschens uppfattning går före.

    Skogsindustrins åsikt går före

    Han betonar att det är nödvändigt att få med sig skogsnäringen, som länge uttryckt misstro och ”uppgivenhet” i arbetet att nå miljömålen. Och framhåller också att det från start stått klart att det är deras uppfattning som ska väga tyngst i arbetet:

    Vi gjorde från början klart att skogsbrukets synpunkter skulle väga tyngst om vi inte fick en samsyn. Det finns en naturlig förklaring till varför vi gör så: Åtgärderna och arbetet med att nå målen ska utföras av skogsbruket, inte av miljörörelsen, skriver Sundqvist i sitt inlägg i samma forum.

    Skogsstyrelsens rapporter visar att miljöorganisationerna har rätt

    Det saknas inte precis färska uppgifter om hur illa det står till med utvecklingen för den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Helt nyligen kom en rapport från Sundqvists eget statliga verk som ännu en gång slår fast att den går i helt fel riktning.

    Vi förlorar just nu naturvärden som inte går att återskapa under överskådlig framtid. Därför behövs de kraftfulla åtgärder som vi nu lägger fram och det snabbt, säger Camilla Andersson, miljöstrateg vid Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

    De kraftfulla åtgärder som åsyftas handlar bland annat om att skapa affärsmodeller som stimulerar och främjar att värdefull skog står kvar. Intressant nog vill man även ha klarare styrning från politiskt håll:

    Skogsstyrelsen ska undersöka möjligheten att göra en hemställan till regeringen om ett förtydligande av dagens motsägelsefulla signaler om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras. Till exempel ska skogar med höga naturvärden inte avverkas, lyder ett av förslagen i rapporten.

    Skogsstyrelsens rapport kan läsas i sin helhet här.

    Succé för utplanterat ålgräs – tiodubblades på ett år

    Förra året planterades 80 000 ålgräsplantor för hand i en grund havsvik mellan Tjörn och Orust. När området inventerades i år hade plantorna i området ökat till 860 000 stycken. 

    Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter. De fungerar som barnkammare åt arter som torsk och strandkrabba och kan motverka klimatförändringarna då de tar upp mängder av koldioxid. De förhindrar även erosion och uppgrumling, men på flera håll behövs insatser för att försöka få tillbaka eller restaurera ålgräset som nu blivit en hotad naturtyp.

    Satsningar på tångodlingar har blivit ett allt vanligare sätt att återställa balansen i rubbade marina ekosystem, och förra våren testades sandtäckning som metod för att återfå ålgräsängar i södra Bohuslän. Sand spreds ut i en vik för att ge fäste till ålgräsplantor som sedan planterades för hand i området. 

    – Ålgrässkotten har haft en oväntat bra tillväxt. Sannolikt har vi nu passerat en tipping point där ålgräset bidrar till att minska uppgrumlingen av sediment, förbättra ljusförhållandena och att ålgräsängen kan fortsätta att breda ut sig, säger Per Moksnes, forskare på institutionen för marina vetenskaper i ett pressmeddelande. 

    Vid besöket i september kunde forskarna konstatera att det myllrade av krabbor, havsanemoner, fiskar och andra havslevande djur.

    –  Vi är glada att metoden fungerar. Men det är viktigt att komma ihåg att det både är dyrt och att riskerna att misslyckas är stora. Det är därför både billigare och bättre att skydda befintliga ålgräsängar än att restaurera, säger Per Moksnes.

    Restaureringen är en del av ett fyraårigt projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten.

    SEB, Nordea och Swedbank lägger miljardbelopp på att leta olja i Arktis

    Under en tvåårsperiod har SEB, Nordea och Swedbank lagt 43 miljarder kronor på att finansiera bolag som letar nya olje- och gasfyndigheter i norska delen av Arktis. Det visar en granskning från Fair Finance Guide, Naturskyddsföreningen och Greenpeace.

    Enligt det internationella energirådet (IEA) måste all ny utvinning av olja, gas och kol upphöra för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Bankerna fortsätter däremot att finansiera sökande efter olja i Arktis, trots att de lovat att följa Parisavtalet.

    – Det är ofattbart att bankerna fortsätter stödja den här otroligt klimatskadliga verksamheten. Jag tror många svenska bankkunder blir rejält besvikna, inte minst eftersom det sker med hjälp av deras pengar på banken, säger Jakob König, projektledare för initiativet Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

    Bankerna har bland annat finansierat Aker BP:s, Lundin Energys och Equinors sökande efter fyndigheter i området Wisting, kallat ”Norges lilla regnskog” på grund av sin unika biologiska mångfald. Det ligger också nära naturreservatet Björnön där några av världens största fågelkolonier finns och man bland annat kan hitta lunnefågel.

    – Bankerna sätter planetens gränser och vår gemensamma framtid på spel. De måste ta sitt ansvar, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

    Även Handelsbanken granskades i rapporten, men utan anmärkning då de har sagt nej till utvinning i Arktis.

    – Vi uppmanar fler svenska bankkunder att protestera så att bankerna slutar stödja oljejakten i Arktis. På Fair Finance Guides webbsida kan man enkelt skicka ett förskrivet klagomål till sin bank, säger Jakob König.

    Här kan man skicka ett klagomål till sin bank.

    Blivande regeringen: ”Nej till höghastighetståg”

    Det nya regeringsblocket SD, M, KD och L vill skrota mångmiljardbygget av ny höghastighetsjärnväg. Kostnaden är för hög och riskerar att tränga undan satsningar på andra viktiga projekt, framhåller man. Men hur pengarna istället ska fördelas framgår dock inte – ännu.

    Det är inget oväntat besked som nu läggs fram i en flerpartimotion i riksdagen, där omtaget tillkännages. De fyra partierna har under en längre tid kritiserat den avgående S-regeringen, och den förra S-MP-regeringen och anser att dessa prioriterat ett omfattande nybygge med såväl osäker prislapp som oklar nytta.

    Stambanornas kostnad har beräknats till cirka 325 miljarder kronor (exklusive stationer och resecentra). I förslaget till ny så kallad Nationell plan för infrastruktur 2022-2033 finns avsatt drygt 100 miljarder till de första delarna av satsningen. Det finns även nya beräkningar som antyder att byggkostnaden kan stiga mot 400 miljarder kronor.

    Fråga om prioritering

    De fyra högerpartierna skriver nu i motionen att viktiga satsningar på andra järnvägar och vägar, men även flyg och sjöfart, prioriterats ned för att ge plats för höghastighetsbanorna, HH-banorna. Liksom även underhållet av det befintliga väg- och järnvägsnätet.

    Regeringen ökar medvetet underhållsskulden genom att inte att finansiera de anslag som Trafikverket sagt behövs för att bibehålla nuvarande standard på väg och järnväg… Den direkta konsekvensen av regeringens politik är att viktiga satsningar på omställning, underhåll och nybyggnation i hela Sverige skjuts på framtid eller inte blir av, heter det bland annat.

    Regeringen Reinfeldt var för höghastighetståg

    Den borgerliga regeringen under Fredrik Reinfeldt lade år 2014 visserligen själv fram megaprojektet ”Sverigebygget” med nya stambanor för höghastighet mellan Stockholm, Göteborg/Borås och Malmö via Jönköping som grundbult.

    Det här paketet byggde även på finansiell medverkan från kommunerna med nya bostadsområden, moderna resecentra med mera.

    Sverigepaketet lanserades av Allianspartierna i Almedalen sommaren 2014 och får nog ses som ett utspel i det årets valrörelse. Och det såg ett tag ut som det fanns en gedigen majoritet i riksdagen för ett sådant här projekt, eftersom de rödgröna partierna också velat se en sådan satsning.

    Men när de beräknade kostnaderna steg i höjden svalnade partiernas intresse undan för undan. Och eftersom Sverigedemokraterna redan från början sagt nej till att bygga stambanor för höghastighetsjärnvägar finns nu en klar riksdagsmajoritet emot projektet.

    Ostlänken inte aktuell att stoppa

    Närmast i tid att börja byggas, med start inom något år, är etappen mellan Järna (väster om Södertälje) och Linköping, den så kallade Ostlänken via Nyköping och Norrköping.

    Denna järnväg har legat med i den statliga planeringen mycket längre än HH-banorna varit på tal och ses som viktig och nödvändig för att öka kapaciteten mellan huvudstaden och de stora städerna längs sträckningen, och avlasta den hårt belastade Södra stambanan.

    Enligt Moderaternas undertecknare av motionen, Maria Stockhaus, är Ostlänken inte aktuell att stoppa:

    Moderaterna har sedan länge varit emot de dyra höghastighetstågen. Vi vill istället satsa resurserna på befintligt järnvägsnät. Det finns dock inte några planer på att stoppa Ostlänken, skriver hon i en skriftlig kommentar till Supermiljöbloggen.

    Begreppet höghastighetsjärnväg står för farter över 250 km i timmen, upp till 320 km/h eller än mer. Ostlänken ska emellertid byggas för just 250 km i timmen, vilket idag är ordinarie planeringshastighet för nya svenska järnvägsbyggen.

    Den avgående regeringens proposition för infrastrukturbudgeten de kommande tolv åren bereds för närvarande i riksdagen. Det återstår att se om det blir fler stora förändringar av förslaget när det nu är högerblocket som håller i taktpinnen.

    Ny rekordsträcka med vätgaståg

    Utvecklingen med vätgastågtekniken går framåt – nyligen nåddes ännu ett rekord i form av lång sträcka på bara en tankning. Förhoppningen är att kunna nå klimatneutralitet genom vätgastågen, men framställningen av vätgas är fortfarande till övervägande del fossilbaserad. 

    Tåg har generellt sett en relativt liten klimatpåverkan i jämförelse med andra transportslag. I synnerhet gäller det tåg i länder som Sverige där energimixen till stor del består av förnybar energi.

    På kontinenten är emellertid tåg drivna med diesellok fortfarande ett stort problem, liksom energimixen i övrigt som driver tågen framåt. Förhoppningen står nu till de nya vätgastågen. Bränslet till dessa tåg genereras genom att ta syre från luften som därefter blandas med vätgas i tågets bränsleceller. 

    Nytt rekord med vätgaståg

    Tester med vätgastågen har pågått i åratal, bland annat i Sverige och ett fåtal har dessutom funnits i bruk. Det nya är att det nu även tagits fram vätgaståg som kan färdas längre sträckor. 

    Det franska vätgaståget Coradia iLint, tillverkat av Alstrom, satte nyligen ett nytt rekord i räckvidd: över 1175 kilometer på bara en tankning. Tidigare är det enbart dieseldrivna tåg som klarat det.

    Förhoppning om att vätgastågen ska bidra till klimatneutralitet 2040

    Coradia iLint är ett av flera vätgaståg som är tänkta att bidra till Deutsche Bahns mål om att uppnå klimatneutralitet till 2040. Studier visar att vätgaståg är en viktig pusselbit för att uppnå verklig klimatneutralitet. Enligt Alstom som tagit fram det nya tåget beror det på att vätgaståg inte kräver några större förändringar mot dagens infrastrukturlösningar:

    Det fina med vätgasteknik är att operatörer kan köra tågen som de gjorde förut – en ”drop-in” ersättning för diesel. Dieseltåg kör över 600 eller 800 kilometer om dagen och tankar sedan i slutet av dagen. Det kan du göra med ett vätgaståg också. Du behöver inte göra några infrastrukturförändringar; Du behöver bara en tankstation för vätgas istället för en med diesel.

    Men är vätgastågen verkligen bra?

    Naturskyddsföreningen har sammanställt för- och nackdelar med vätgas. Det som huvudsakligen avgör huruvida vätgas är en bra idé handlar om hur vätgasen framställts. 

    Det vanligaste sättet att framställa vätgas är genom så kallad ångreformering där processen domineras av fossila råvaror, framför allt naturgas. Den typen av vätgas innebär en rad nackdelar, däribland att det är klimatpåverkande processer. 

    Dock, vätgas kan även framställas med hjälp av förnybar energi och orsakar i dessa fall inga koldioxidutsläpp. Sådan vätgas kallas grön vätgas och har en rad fördelar. 

    Svaret på om framtidens vätgaståg är bra beror därmed till stor del på vilken typ av vätgas som nyttjas. Emellertid, med förnybar energi kan det här vara ett nytt revolutionerande steg framåt för klimatneutrala tågresor i hela världen. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,90 miljondelar (ppm). Det är en något högre jämfört med förra veckans notering på 414,60 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,49 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 417,19 ppm i augusti, vilket är en ökning med 2,72 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Dessvärre gör inte metanutsläpp från saboterade naturgasledningar saken bättre i ett redan prekärt läge.


    Svenska skogarnas bindning av kol minskar stort

    Rekordstor avverkning, granbarkborrar, torka och höga temperaturer ligger med stor sannolikhet bakom en mycket kraftig minskning av koldioxidbidningen i Sveriges skogar. För 2021 redovisas nu hela fem miljoner ton lägre lagring jämfört med året innan!

    Dessa mycket ovälkomna nyheter presenteras under torsdagen gemensamt av Skogsstyrelsen, Naturvårdverket och Sveriges Lantbruksuniversitet och bygger på färska, ännu preliminära siffror som räknats fram med den så kallade riksskogstaxeringen som underlag.

    Att kolinbindningen minskar i levande biomassa i skogarna leder till en direkt klimatpåverkan, eftersom mer kol stannar kvar i atmosfären som värmande koldioxid istället för att sugas upp i växande träd. För att klara klimatkrisen behöver dels världens skogsarealer öka, och de skogar som finns öka inbindningen av växthusgaser istället för tvärtom.

    Enligt klimatanalytiker Malin Kanth på Naturvårdsverket syntes trenden redan i våras och bilden har klarnat sedan dess.

    Vi ser att tillväxten planar ut, samtidigt som avverkningsnivåerna är höga. Skogarnas kolbindning har legat på en stadig nivå, men något händer kring åren 2017-18. Och nu visar siffrorna att fem miljoner ton mindre koldioxid bundits i levande biomassa 2021 jämfört med 2020, säger hon till Supermiljöbloggen.

    Minskningen av tillväxten är hela 20 miljoner skogskubikmeter under de senaste sex åren, enligt myndigheternas beräkning. Samtidigt har avverkningen ökat med sex miljoner kubikmeter mellan åren 2015 och 2021. Dagens nivåer är de högsta som någonsin redovisats.

    Siffrorna kommer att redovisas officiellt till EU först under våren i en särskild kollagringsrapport, enligt det så kallade LULUCF-protokollet (Land Use, Land Use Change and Forestry). Här redovisar alla EU-länder kolflödena inom skogar, jordbruksmark och andra arealer.

    EU kräver av Sverige att lagringen av kol ska öka från den gällande nivån, räknat totalt för all markanvändning, cirka 43 miljoner ton till 47 miljoner ton per år till år 2030. Detta som ett led i att klara EU:s klimatmål. Sveriges regering, och även oppositionen och skogsindustrin har kraftigt motsatt sig det här betinget, eftersom avverkningsnivån sannolikt inte kan hållas på den extremt höga nivå som är fallet nu.

    Frågan är inte avgjord. För närvarande pågår så kallad trilog, förhandlingar mellan EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen, om var nivåerna ska ligga.

    Men beskedet att svenska skogar nu lagrar miljontals ton mindre koldioxid på bara något år kommer öka temperaturen i den glödheta frågan än mer.

    Europas vilda djurliv på återhämtning

    Bilden föreställer en varg

    En ny rapport visar att lagstadgat skydd, acceptans för vilda djur bland människor och naturvård gynnar Europas vilda djurliv. Tyvärr verkar inte våra svenska politiker ha stort intresse av att skydda vilda djur.

    Den nya rapporten från Rewilding Europe, en stiftelse som arbetar med åtgärder för att återinföra ett vilt djurliv runt om i Europa, är en uppdatering av rapporten Wildlife Comeback in Europe från 2013.

    Den innehåller en trendanalys för 50 vilda djurarter (24 däggdjur, 25 fåglar och en reptil) i Europa. Utgångspunkten är att det vilda djurlivet har trängts undan på grund av mänsklig aktivitet.

    Många arter har fortsatt att återhämta sig

    Analysen visar att de flesta av arterna som även analyserades i rapporten från 2013, har fortsatt att öka i antal individer. Brunbjörnen, vargen, havsörnen och bävern återfinns bland de arter som återhämtar sig i Europa. 

    Bland de däggdjur som återhämtar sig finns flera stora rovdjur, men sett över samtliga arter är det ändå växtätarna som verkar klara sig allra bäst bland de vilda djuren i Europa. Sju arter, ett däggdjur och sex fågelarter har emellertid minskat sedan senaste rapporten 2013. 

    Lagstadgat skydd och ökad acceptans viktigt för återhämtningen

    Analysen visar att det som påverkat återhämtningen mest positivt är olika typer av lagstadgade skydd. Dit hör exempelvis EU:s art- och habitatdirektiv. 

    En annna viktig faktor för återhämtning är acceptans bland människor. Ökad acceptans i den mänskliga befolkningen kan i sin tur påverka mänskliga aktiviteter. Det kan exempelvis handla om hur man inom jord- och skogsbruk skördar, exploaterar eller brukar mark. Det kan sedan bidra positivt eller negativt till återväxten av ett vilt djurliv i Europa. 

    Däremot visar analysen att annan mänsklig aktivitet såsom viss markexploatering och försämrade livsmiljöer är faktorer som hämmar ett vilt djurliv. Den visar även vikten av att människor lär sig leva nära större rovdjur. 

    Utöver lagskydd och acceptans visar analysen även att närvaron av olika typer av naturvårdsförvaltning och att andra bevarandeåtgärder är på plats. 

    Skydd för vilda djur viktigt – men inte lika viktigt för svenska politiker 

    Trots att rapporten visar på vikten av lagstadgat skydd för att skydda Europas vilda djur, rapporterar Sveriges Natur om ett svalt intresse från svenska politiker. Sverige säger nej till stärkt naturskydd inom EU. Föregående vecka röstades förslaget ned med en majoritet i riksdagen.

    Motiveringen var att lagen kan försvåra för svenskt jord- och skogsbruk. Därmed ställs intressena inom de gröna näringarna mot att bevara ett vilt djurliv i Europa.

    Rekordstort intresse för stöd till fossilfria investeringar

    Fler aktörer än någonsin vill ställa om till fossilfria alternativ. Under september lämnade företag och organisationer in ansökningar om stöd för investeringar på 10,2 miljarder kronor till Klimatklivet, vilket är rekord – och lika mycket som Klimatklivet delat ut sedan starten 2015. 

    Klimatklivet är ett investeringsstöd från Naturvårdsverket som gör det möjligt att satsa på lösningar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet delas ut till åtgärder som ger hög klimatnytta och kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela landet.

    Ökande efterfrågan och större investeringar 

    Sedan Klimatklivet startade 2015 har företagens efterfrågan på investeringsstöd ökat. De senaste åren har storleken på efterfrågat stöd skjutit i höjden. Mellan 2021 och 2022 har genomsnittligt sökt stödbelopp nästan fördubblats: från 5 miljoner kronor till 9,9 miljoner kronor per ansökan. 

    – Vi ser allt fler stora ansökningar till Klimatklivet. Många av investeringarna handlar om att ställa om hela processer eller introducera nya tekniker inom industrin för att skapa en fossilfri verksamhet. Drygt 80 procent av stödet går till företag. Det är väldigt glädjande att se denna vilja att ställa om, det visar att klimatomställningen är på riktigt nu. Tyvärr har vi inte möjlighet att bevilja alla bra projekt då konkurrensen är hård.

    Carl Mikael Strauss, chef för industrienheten på Klimatklivet, i ett pressmeddelande.

    Åtgärder som ger störst minskning av utsläpp prioriteras

    När Klimatklivet delar ut stöd tittar man på vilka fysiska investeringar som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per minskad krona. Ansökningarna tävlar mot varandra. De ansökningar som det kommer flest av handlar om energikonvertering, biogas och energieffektivisering.

    Stöd ges till både stora och små åtgärder. Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd. Anslaget för 2022 är 2,8 miljarder kronor.

    Läs mer om Klimatklivet här.

    Ladda bilen på minuter – nytt superbatteri på ingång

    Harvardforskare har lyckats skapa ett nytt elbilsbatteri med till synes superkrafter och som är sensationellt på flera sätt. Batteriet håller i minst 20 år och tar bara tre minuter att ladda fullt. Men laddningsinfrastruktur och energitillgång ser ut att fördröja en bredare marknadsanvändning.

    Det nya batteriet ska alltså enligt forskarna hålla i minst 20 år, vilket är uppemot 10 000 laddningscykler. Detta är verkligen sensationellt eftersom andra elbilsbatterier normalt enbart klarar 2000 till 3000 cykler. 

    En annan sensation, och kanske än mer häpnadsväckande, är att det enbart tar tre minuter att ladda batteriet. En snabbladdning med andra batterier tar sällan mindre än 30 minuter. 

    Fortfarande i utvecklingsfas 

    En tredje senasation med det nya elbilsbatteriet är att forskarna bakom innovationen menar att batteriet kan vara på marknaden inom kort. Det som gör detta möjligt är att teknikföretaget Adden Energy valt att investera stort. 

    I första hand handlar utvecklingen av batteriet nu om att skala upp storleken, från en cell i handflatan till ett fullskaligt fordonsbatteri. Planen är att det totalt ska ta tre till fem år innan batteriet kan introduceras på marknaden. 

    Kortare laddtid – viktigt ur ett konsumentperspektiv

    Enligt Adden Energys VD William Fitzhugh är laddtiden väldigt viktigt ur ett konsumentperspektiv. Han menar att det nya batteriets snabba laddtid kan bli en game changer eftersom det då kan matchas mot tiden vid bensinpumpen: 

    Fullständig elektrifiering av fordonsflottan är ett av de mest meningsfulla stegen vi kan ta för att bekämpa klimatförändringarna. Men en bred användning av elfordon kräver batterier som kan möta en mängd olika konsumentbehov. Till exempel har 37 % av amerikanerna inga garage hemma, så laddning hemma över natten är inte möjlig. För att elektrifiera detta segment måste elbilar laddas vid jämförbara tider med förbränningsfordon, i huvudsak under den tid du för närvarande spenderar vid bensinpumpen.

    Infastrukturen inte på plats

    Men det finns kritiker som menar att det ändå kommer att dröja innan sådana här superbatterier kommer ut på marknaden. Skälet är att infrastrukturen inte finns på plats. 

    Søren W. Rasmussen, jurymedlem i den europeiska ”car of the year”-kommittén och bilteknisk redaktör hos FDM, Danmarks största intresseorganisationen för bilägare, säger så här till Illustrerad Vetenskap: 

    Det är mycket möjligt att det går att skapa ett batteri som klarar allt det. Men vi förväntas oss inte att inom de närmast åren lyckas skapa en infrastruktur som gör det möjligt att flytta så mycket energi på så kort tid. 

    Bromsklossen för att växla om till elbilar verkar därmed inte bero på batteritekniken, utan snarare på bristen på utvecklad laddningsinfrastruktur och energitillgång. 

    Kommuner kritiska till utredning om konsumtionsmål för klimatet

    Organisationen Klimatkommunerna kritiserar i sitt remissvar den statliga utredningen om konsumtionsmål för koldioxidutsläppen. Utredningen saknar nästan helt förslag om styrmedel för att klara målet, konstaterar man.

    Utredningen lades fram i mitten av mars av riksdagens miljömålsberedning och väckte en hel del internationell uppmärksamhet. Detta eftersom utsläppen av växthusgaser i de internationella överenskommelserna som regel bokförs i de land de uppkommer. Var produkterna eller tjänsterna som skapats av utsläppen konsumeras har inte varit reglerat.

    Utredningen slog fast att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp från import också måste minska. År 2045 ska de vara nere i ”netto-noll.” Det vill säga samma mål som gäller för våra territoriella utsläpp, innanför landets gränser.

    Det handlar om mycket stora volymer koldioxid. Enligt Scb:s statistiska beräkningar har 2019 års importerade konsumtion, inklusive utrikesflyg, gett upphov till utsläpp av cirka 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

    Det är mer än de svenska nationella utsläppen som nu uppgår till cirka 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Svenskarnas beting för att klara att bli nollutsläppare i mitten av seklet, år 2045, är alltså dubbelt så stort med det här synsättet.

    Hur det ambitiösa konsumtionsmålet om 23 år ska nås ger utredningen dock ytterst liten vägledning om. Och den bristen får nu kritik i Klimatkommunernas remissvar:

    Det föreslagna målet signalerar att tekniska lösningar kommer att vara tillräckliga, men ska vi lyckas vända utsläppskurvan i tid behöver vi också förändra hur vi konsumerar, det är både forskningen och IPCC eniga om, skriver man.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 414,60 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 415,54 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,52 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 417,19 ppm i augusti, vilket är en ökning med 2,72 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Effektivt och billigt att skapa nya våtmarker

    Att återskapa våtmarker och sumpskogar ger både stor klimatnytta och förbättrad biologisk mångfald. Dessutom är kostnaden låg. Dessa glädjande besked kommer från Naturvårdsverket, som nu utvärderat de insatser som gjordes förra året.

    Det har länge varit väl känt att återvätning av tidigare utdikade våtmarker, och så kallade sumpskogar på torvrik skogsmark, är en lovande metod för att undvika läckage av koldioxid från de ytor som tidigare torrlagts.

    Supermiljöbloggen berättade i fjol om en satsning som Skogsstyrelsen fick klartecken från regeringen att dra igång med syftet att återskapa sumpskogar på dikade skogsarealer. Tekniken är enkel: dräneringsdikena grävs och pluggas igen så att grundvattnet sakta stiger upp till markytan. Då avbryts nedbrytningen av den kolrika marktorven och de klimatpåverkande utsläppen minskar kraftigt.

    Goda resultat för både klimat och miljö

    Projektet finansieras med 169 miljoner kronor till och med 2023. Förhoppningsvis – och rimligen – förlängs det.

    För nu kommer för första gången en rapport om hur bra det fungerar. Naturvårdsverket har studerat miljö- och klimateffekterna av återvätningen i fjol av totalt 18 kvadratkilometer mark, både jordbruks- och skogsmark.

    Återvätningen av de 18 kvadratkilometrarna beräknas ha reducerat växthusgasutsläppen med 7000 ton koldioxidekvivalenter. Här handlar det inte enbart om koldioxid, utan även om metan som är en mycket kraftfull men kortlivad växthusgas.

    Ordet koldioxidekvivalenter anger att effekten av de båda växthusgaserna räknats ihop till en sammanlagd nettoeffekt på klimatet. Och nyttan är stor: siffrorna visar att koldioxidläckaget har minskat så mycket som 3,8 ton per hektar mark. För jordbruksmark som restaurerats till våtmark är effekten på den biologiska mångfalden och vattenkvalitén också mycket positiv. Nyligen beskrev tidskriften Sveriges Natur hur våtmarksprojekten gynnat fågellivet, till exempel.

    Det är enbart en mindre del av de undersökta markytorna som gäller just skog. Skogsstyrelsens projekt startade rätt sent i fjol och startsträckan är lång. Enbart två hektar återbildad sumpskog ingår i granskningen, men mer är på gång. Enligt skogsstyrelsens projektledare Hillevi Eriksson finns nu avtal framme om återvätning om ytterligare 117 hektar skog.

    Mycket dyrare med oprövad CCS-teknik

    Enligt Eriksson, som uttalar sig för Altinget, är kostnaden för att minska koldioxidutsläppen från torvrik skogsmark enbart kring 150 – 200 kronor per ton genom återvätning.

    Om siffrorna stämmer borde detta borga för ett stort politiskt intresse att kraftigt öka användandet av metoden. Man kan jämföra med den på många håll kraftigt upphaussade och inte alls utvecklade så kallade CCS-tekniken, det vill säga avskiljning, insamling och lagring av koldioxid i berggrunden. Lagring av ett ton koldioxid med CCS beräknas kosta cirka 1000 kronor.

    Potentialen för att minska utsläppen från dikad jordbruks- och skogsmark genom återvätning är mycket stor i Sverige. Enligt utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid som lades fram år 2020 kan årligen utsläppen minskas med en miljon ton koldioxidekvivalenter från år 2045. Detta kräver att återvätning görs av 1000 kvadratkilometer skog och 100 kvadratkilometer jordbruksmark.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.