Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Obegripligt att regeringen slopar nytt reseavdrag till förmån för ökad bilism

    Biltrafik i storstad

    Det nya reseavdraget, som röstades igenom i riksdagen så sent som i somras, skulle träda i kraft vid årsskiftet. Nu väljer den nya regeringen att skrota avdraget, som skulle vara färdmedelsneutralt, avståndsbaserat och bidra till minskat fusk.
    – Sverige fungerar inte om människor inte har möjlighet att ta bilen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om det nya reseavdraget, som samlade en bred majoritet i riksdagen: sju av åtta partier röstade ja. Dagens reseavdrag har bedömts gynna de som pendlar med bil och minska det kollektiva resandet, samtidigt som det framförallt utnyttjas av höginkomsttagare i storstad snarare än pendlare i glesbygd. Nuvarande system har dessutom gett upphov till enorma mängder fusk, som kostar staten 2,4 miljarder kronor per år enligt Skatteverket. 

    Beslutet går emot forskningen och leder till ökade utsläpp 

    Eftersom utsläppen från transportsektorn behöver minska rejält om vi ska nå klimatmålen bör förstås ett nytt reseavdrag bidra till att vi når nyss nämnda mål. Klimaträttsutredningens slutbetänkande pekar tydligt på vikten av en omställning till ett transporteffektivt samhälle, med mindre bilism och mer gång, cykel och kollektivtrafik. Elektrifiering av fordonsflottan räcker inte – vi måste också dra ner på biltrafiken. IPCC har varit övertydliga med att 1,5-gradersmålet endast kan nås om det sker en helomställning av alla sektorer, i en takt som aldrig tidigare skådats. 

    Men när det nya förslaget slopas och ersätts av version två av nuvarande system, med högre subventioner för bilresor än tidigare, kan man undra om regeringen vill kännas vid klimatkrisen över huvud taget. Bilister gynnas ännu mer – det blir billigare att ta bilen jämfört med att åka kollektivt – och utsläppen kommer med stor sannolikhet att öka. Regeringen beslutade dessutom nyligen om att sänka reduktionsplikten till lägsta tillåtna nivå, ett beslut som enligt Naturvårdsverket innebär fem miljoner ton ökade CO2-utsläpp per år de första åren förslaget genomförs. 

    Klimatet behöver mindre bilism – inte mer 

    Med det nya reseavdraget skulle kollektivtrafikresenärer ha samma möjligheter som bilister att göra avdrag. Dessutom drogs en skiljelinje mellan storstadsregioner och övriga landet: kraven för att kunna göra avdrag är högre för de som bor i storstad. I storstadsregionerna var den nedre avståndsgränsen från hemmet till jobbet 30 kilometer, medan gränsen i övriga landet låg på 15 kilometer. Med tanke på att hälften av invånarna i såväl Stockholm som Göteborg har mindre än 30 minuters cykelresa till jobbet hade ett sådant system kunnat uppmuntra till andra färdmedel än bilen i storstäder. 

    Men nu väljer alltså den nya regeringen att slopa det klubbade systemet, som skulle träda i kraft om drygt två månader. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) motiverar beslutet med orden “Sverige fungerar inte om människor inte har möjlighet att ta bilen”. Men argumentet håller inte – inte ens om vi bortser från klimat- och miljöaspekten. Nuvarande system nyttjas som bekant främst av höginkomsttagare i storstad, inte av de glesbygdsbor som Ebba Busch säger sig bry sig om. 

    Är det så här ”få ordning på klimatet” ser ut?

    Beskedet har fått enorm kritik från alla möjliga håll och kanter, bland annat från Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter på Naturskyddsföreningen, Daniel Helldén, riksdagsledamot för Miljöpartiet, Frances Sprei, forskare inom miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola och Martin Åhdal, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet. Christer Ljungberg, trafikforskare och grundare av Trivector, går så långt som att beskriva den nya regeringen som “en fullständig katastrof för miljön och klimatet”. 

    Man kan fråga sig hur det kan vara möjligt för en regering att mitt under brinnande klimatkris aktivt bidra till ökade utsläpp – när varje beslut borde leda i motsatt riktning.

    Supermiljöbloggen har under veckan sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för intervju eller kommentar, men inte fått några svar.

    Klimatåret 2021: Miljoner på flykt och miljarder i förluster

    En ny rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) visar att miljontals människor behövde fly från klimatrelaterade katastrofer i fjol.

    En ny rapport från WMO har sammanställt klimatåret 2021. Bland annat ledde väderkatastrofer i Kina till att över 1,4 miljoner människor fick fly sina hem, samtidigt som 664 000 personer i Vietnam och 600 000 personer behövde fly i Filippinerna. I Mozambique påverkades över 441 000 människor av cyklonen Eloise, som förstörde 45 000 hektar jordbruksland och tvingade över 44 000 människor att fly.

    Många länder drabbades hårt ekonomiskt. Översvämningar i Kinesiska Henan-provinsen innebar över 17,7 miljarder dollar i ekonomiska förluster för landet, där en miljon hektar jordbruksland påverkades. I Tyskland innebar sommarens översvämningar förluster på över 20 miljarder dollar, medan orkanen Ida kostade amerikanska Louisiana över 75 miljarder dollar.

    Nya värmerekord

    Runtom i världen innebar värmeböljor flera nya rekord. Bland annat uppnådde Death Valley i USA 54,4 grader och toppnoteringen på Italienska Sicilien uppgick till 48,8 grader. Torka påverkade bland annat Kanada, USA, Iran, Afghanistan, Pakistan, Turkiet och Turkmenistan, vilket gav konsekvenser för vattennivåer och grödor.

    Under sommaren drabbades också Grönland av en värmebölja som ledde det första registrerade regnfallet över Summit Station, den högsta punkten på Grönlands istäcke, 3 216 meter över havet. Globalt har havsnivån höjts med 4,5 mm per år sedan 2013.

    De sju senaste åren, 2015-2021, har varit de varmaste som uppmätts.

    Havsreservaten gynnar klimat, djur och människa

    Marina reservat gynnar inte bara de djur som lever inom dem. Även för klimatet och människor ger reservaten fördelar. Det visar en stor metastudie som gått igenom forskning om 241 havsreservat.

    Det är forskare vid Stockholm Resilience Centre som granskat hela 22 000 vetenskapliga rapporter om utvecklingen i reservaten. Och resultaten ser alltså lovande ut:

    Den här studien visar att marina naturreservat kan vara ett nyckelverktyg för att uppnå FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet, säger forskaren Robert Blasiak vid Stockholm Resilience Centre till forskning.se

    Genomgången visar att ett villkor för god utveckling är att reservaten utgör ett rättsligt starkt och långvarigt skydd av området.

    Vad som händer när dessa villkor uppfylls är att havets koldioxidupptag ökar, samtidigt som den biologiska mångfalden vidmakthålls. Detta innebär i sin tur gynnsamma fiskemöjligheter i anslutning till reservaten – alltså bättre villkor även för människor.

    Tyvärr minskar andelen havsreservat där skyddet är starkt, istället för tvärtom, framhåller forskarna bakom studien.

    Mer fiskar utanför marinreservatet

    Den här forskningsnyheten anknyter till vad Svt nyligen berättat om, gällande ett mycket stort marint reservat i Stilla havet utanför Hawaii.

    Utanför reservatet, som är fyra gånger större än Sveriges yta (alltså totalt drygt 1,6 miljoner kvadratkilometer) hade fångsterna ökat kraftigt av bland annat gulfenad tonfisk.

    Fångsten hade ökat med över 50 procent och förklaras med att fiskbestånden inom reservatets gränser hade ökat så kraftigt att de även spred sig utanför det.

    Metastudien vid Stockholms universitet kan läsas i sin helhet här.

    PFAS ger dubbel skada visar ny svensk studie

    De globalt spridda kemikalierna PFAS orsakar inte bara försämrat immunsystem hos människan. De leder också till att bakterier får bättre förmåga att infektera, visar en studie vid universitetet i Örebro.

    Det är en unik studie som inte bara visar att kemikalierna påverkar människan utan också bakterierna. Den dubbla effekten gör människor mer utsatta. Det säger Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet och en av författarna i ett pressmeddelande.

    PFAS, eller perfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en oerhört stor ämnesgrupp som omfattar cirka 5 000 kemikalier. De är samtliga svåra, till nästan omöjliga, för naturen att bryta ned vilket skapat ackumulering av dem i vatten och sediment.

    Deras egenskaper att till exempel vara såväl fett- som vattenavvisande och ändå fästa bra på olika underlag har lett till ett mycket utbredd användning under flera decennier: brandsläckningsskum, hudkrämer, textilimpregnering, skidvalla, ytbehandling av stekpannor, med mera.

    Sedan forskningen visat på stora negativa effekter för bland annat immunsystem och fertilitet, och att vissa PFAS även kan vara cancerframkallande, har utmönstringen påbörjats. Men processen har riktats mot enskilda kemikalier i gruppen och varit för långsam. Spridningen i hela jordens miljö pågår för fullt, vilket SMB berättat om i flera artiklar.

    Alla PFAS ska bort från EU:s inre marknad

    EU:s kemikaliemyndighet inledde i fjol arbetet att fasa ut ämnesgruppen i sin helhet från den gemensamma marknaden, utom i absolut nödvändiga fall, vilket SMB också berättat tidigare.

    Och nu kommer alltså ännu ett medicinskt argument, utöver de redan kända, för att skynda på avvecklingen. Forskarna vid Örebro universitet visar i sin studie att bakterier gynnas av förekomsten av PFAS. Därmed ökar risken att drabbas av infektioner, utöver den risk som ett försämrat immunsystem också medför.

    I experiment använde forskarna sig av rundmaskar, vars arvsmassa kartlagts väl och vars immunsystem har likheter med människans. I experiment studerades hur stafylokocker, en vanlig hudbakterie, påverkades av förekomsten av PFAS.

    Vi kunde se att kemikalierna gjorde bakterierna farligare. Bakterierna kunde döda celler, påverka tarmen och sprida infektionen mer effektivt, säger doktoranden i biologi Jagadish Mangu vid universitetet.

    Studien har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Pollution och kan läsas i sin helhet här.

    Volkswagen stäms för icke-transparent klimatlobbyism

    Hur transparent måste företag vara med sitt lobbyarbete? Det är en fråga som nu ska utredas i tysk domstol. Under lupp står Volkswagens klimatlobbyism, med stora svenska, danska och brittiska investerare på klagandesidan. 

    Tidigare har SMB uppmärksammat ett ökande intresse från investerare för bolags hållbarhetsarbete. Nu blir detta ställt på sin spets i och med de aktuella domstolsförhandlingarna i Tyskland. 

    De som stämmer tyska Volkswagen är de svenska allmänna pensionsfonderna AP2, AP3, AP4 och AP7, danska Akademiker Pension och Church of Englands pensionsfond. Syftet tycks vara att investeringsjättarna önskar mer transparens för alla aktieägare, även så kallade minoritetsägare.  

    Som långsiktig ägare uppmuntrar vi Volkswagen att se till att deras påverkansarbete på politiken överensstämmer med deras uttalade klimatambition. Andra tyska börsbolag har publicerat granskningar av sin lobbyingverksamhet. Det är därför oroande att Volkswagen motarbetat denna transparens och att vi som aktieägare inte fått ta upp detta på årsstämman. Tillsammans tar vi detta till domstol för att klargöra denna gråzon inom bolagsrätten i Tyskland, säger Emma Henningsson, ansvarig för aktivt ägande på AP7.

    Den här juridiska utvecklingen är en spännande fortsättning på det tidigare noterade uppsvinget av hållbarhetsintresse bland investerare.

    Läkare varnar: Miljögifter kan orsaka neurologiska störningar

    Neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers ökar stadigt. Nu varnar läkare att orsaken kan vara en ökad exponering för miljögifter, rapporterar the Guardian.

    Inför en kommande läkarkonferens har kopplingen mellan neurologiska sjukdomar och en ökad exponering för miljögifter – som luftföroreningar, bekämpningsmedel, mikroplaster och evighetskemikalier – uppmärksammats. Det läkarna varnar för är att genetik och åldrande inte fullt ut står för den kraftiga ökningen av neurologiska sjukdomar.

    Till exempel har sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS (amyotrofisk lateralskleros) tidigare varit sällsynta sjukdomar, men ökar nu kraftigt. En faktor som enligt läkare och neuroforskare kan ha stor påverkan är exponeringen för farliga kemikalier.

    Kemikalier omöjliga att undvika – och kan ha farliga biverkningar

    Farliga kemikalier är emellertid svåra att undvika. I The Guardian beskrivs hur vi kan stöta på häpnadsväckande 80 000 eller fler giftiga kemikalier i vardagen när vi arbetar, leker, sover eller lär oss. Det är så många att det är omöjligt att såväl undvika dem som att avgöra deras individuella effekter på en person.

    Kemikaliernas enorma påverkan märks även i tidigare rapportering från SMB, och då framförallt deras negativa påverkan på miljön som hälsan. Bland annat har man sett hur kemikalier påverkar fertiliteten.

    Epidemiologiforskaren Shanna Swan uppmärksammar i boken Count Down hur kemikalierna runt omkring oss kan göra så att mänsklighetens fertilitet hamnar på noll till år 2045 om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu. 

    Orättvis exponering

    Även om ingen kan undvika farliga kemikalier helt, till exempel finns så kallade evighetskemikalier i regnvatten runtom hela världen, är exponeringen inte rättvist fördelad. 

    The Guardian beskriver hur familjer i större socioekonomisk utsatthet utsätts för fler föroreningar genom bland annat osäkra bostäder, vatten, jobben, närhet till vägar och förorenande industrianläggningar.

    Vidare skriver de att det visserligen är troligt att genetik spelar en roll i hur mottagliga människor är för effekterna av olika kemikalier, men att forskning visat på högre frekvens av cancer och luftvägssjukdomar i just miljötyngda samhällen. Det vill säga där socioekonomiskt utsatta grupper oftare bor eller jobbar. 

    Kemikaliers neurologiska påverkan 

    Det läkarna nu varnar för är att genetik och åldrande inte fullt ut står för den kraftiga ökningen av neurologiska sjukdomar. Sjukdomar de hänvisar till är bland annat Alzheimers, Parkinsons och ALS. 

    Emellertid, det finns även neuropsykiatriska diagnoser som kopplats samman med miljögifter. I Sverige har dessa diagnoser diskuterats flitigt eftersom de ökat explosionsartat bland barn. Forskning har bland annat kunnat koppla samman kemikalien bisfenol och ADHD, men även här menar forskare att fler studier behövs.

    Kritiskt läge – men ännu görs inte många åtgärder

    Trots att kunskapen numera ökar kring skadorna som farliga kemikalier orsakar, fortsätter spridningen av dem. De finns i våra mest vanliga produkter; i bland annat våra bostäder, mat, kläder och hudprodukter.

    Utifrån detta kritiska läge kom FN:s medlemsländer tidigare i år överens om att påbörja inrättandet av en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier. Panelen ska till sitt arbetssätt likna FN:s klimatpanel IPCC.  

    Dock, i den inhemska politiken syns kemikaliefrågan sällan. Inför valet nämnde exempelvis endast hälften av riksdagspartierna ordet ”kemikalier” i sina partiprogram.

    Sverige bildar lobbygrupp mot EU:s skogsprogram

    Jordbruksministrarna i Sverige, Finland, Slovenien och Österrike har bildat en informell lobbygrupp för att motverka genomförandet av EU:s unionsprogram för ökad kollagring och biologisk mångfald i skogarna. I Finland har det blivit politiskt bråk efter bildandet, medan det är tyst i Sverige.

    Gruppen har tagit namnet ”For forests” och startade härom veckan i samband med att EU-ländernas jordbruksministrar möttes i Bryssel.

    Varken den avgångna socialdemokratiska regeringen eller den tillträdande högerregeringen har tillkännagett beslutet. Det fattades vid det absolut sista ministermötet för den socialdemokratiska landsbygdsministern Anna-Caren Sätherbergs del. Dagen efter tillträdde Ulf Kristerssons regering.

    I Finland har initiativet nämnts i korta ordalag på regeringens hemsida. For forests ”främjar skogssamarbete utanför rådets dagordning” heter det kortfattat och neutralt.

    Kritik i Finland från grönt håll ”Gått bakom ryggen”

    Men det kom genast kritik från finske EU-parlamentarikern, miljöpartisten Ville Niinistö.

    Han anser att jordbruksminister Antti Kurvinen (C) gått bakom miljöminister Maria Ohisalos (MP) rygg som inte förankrat initiativet i regeringen. Ett påstående som Ohisala själv bekräftar.

    Lobbygruppens uppgift är att värna den finska skogsindustrins intressen, istället för att främja det allmänna intresset bland finländarna att värna miljön, säger han till till Svenska Yle.

    I ett uttalande i webbtidningen Euractiv framhåller den finske jordbruksministern att ett av lobbygruppens syften är att blockera initiativ från Bryssel som är baserade på ”falska eller ovetenskapliga fakta”.

    Massivt politiskt motstånd i Sverige mot EU:s skogsprogram

    Det svenska och finska skogsbruket är likartat i sina hårdhänta produktionsmetoder och ekonomiskt mycket betydelsefullt i båda länderna. Men politiskt finns det skillnader. I Sverige råder massiv politisk majoritet för uppfattningen att EU inte ska lägga sig i hur skogsbruket hanteras nationellt.

    Den här uppfattningen manifesterades tydligt när EU-förslaget om att återställa 30 procent av ”skadad natur” behandlades i Sverige. I Finland godkändes det, om än inte enhälligt, medan det i Sverige avvisades av samtliga partier utom V, MP och L, vilket SMB berättat om.

    Supermiljöbloggen har frågat nytillträdda landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) pressekreterare om denne blivit tillfrågad av sin företrädare inför bildandet av lobbygruppen. Svaret är ja. Samråd om saken skedde i riksdagen innan Brysselmötet, vilket betyder att den nya regeringen samtycker om bildandet av lobbygruppen för att motverka EU:s inflytande över svensk skogspolitik.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,06 miljondelar (ppm). Det är något mer jämfört med förra veckans notering på 415,85 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,39 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,95 ppm i september, vilket är en ökning med 2,65 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Cyklisterna säger sitt: så cykelvänliga är Sveriges kommuner

     25 000 cyklister har svarat på Cykelfrämjandets nöjdhetsundersökning Cyklistvelometern, som kartlägger Sveriges bästa cykelkommuner. I år hamnar Vänersborg, Karlstad och Linköping i topp. 

    Sveriges kommuner ansvarar för en stor del av cykelinfrastrukturen och är därmed viktiga i arbetet mot det föreslagna nationella målet för cykling: att den ska fördubblas till 2035. Ökad cykling kan ge stora vinster både för folkhälsan och klimatet, och är en naturlig del av det transporteffektiva samhälle vi bör sträva efter för att nå de transportpolitiska klimatmålen.

    Cyklister i större städer mer nöjda

    För tredje gången har Cykelfrämjandet undersökt hur Sveriges cyklister ser på den egna kommunen ur ett cykelperspektiv. Resultatet visar bland annat att cyklister i större kommuner är mer nöjda med förutsättningarna än cyklister i mindre kommuner. 67 procent av cyklisterna i större kommuner skulle rekommendera andra att cykla i sin kommun – för mindre kommuner är siffran 48 procent. Det finns också ett tydligt samband mellan kommunernas cykelsatsningar och hur nöjda cyklisterna är. 

    Årets undersökning visar tydligt att det krävs helhetstänk, långsiktighet och tålamod för att skapa bra cykelförutsättningar och få nöjdare cyklister. Att fler väljer cykeln över andra transportmedel vinner både kommunerna och deras invånare på, säger Sonja Nettelbladt, kommunikationsansvarig på Cykelfrämjandet.

    Små, mellanstora och stora kommuner – här är vinnarna

    Vinnarna presenteras i kategorierna små kommuner (mindre än 50 000 invånare), mellanstora kommuner (50 000-100 000 invånare) och stora kommuner (mer än 100 000 invånare). Så här ser årets topp tre-lista ut i respektive kategori

    Små kommuner

    1. Vänersborg
    2. Finspång
    3. Katrineholm

    Mellanstora kommuner

    1. Karlstad
    2. Östersund
    3. Järfälla

    Stora kommuner

    1. Linköping
    2. Malmö
    3. Örebro 

    Otrygghet sätter käppar i hjulen

    Undersökningen visar att bara 25 procent anser att det är tryggt för barn och unga att cykla i deras kommun. 41 procent svarar att otrygga trafiksituationer hindrar dem från att cykla mer – 38 procent anger bilen som den faktor som skapar mest otrygghet. Dessutom upplevs cykelstölder som vardagsmat: ynka 7 procent anser att cykelstölder är sällsynta i deras kommun.

    En viktig slutsats från årets Cyklistvelometer är att många kommuner behöver fokusera på att höja tryggheten för cyklister, exempelvis genom sänkta hastigheter, separerade och sammanhängande cykelvägar, liksom att prioritera cykeltrafiken i korsningar, säger Sonja Nettelbladt.

    Resultaten visar också på en tydlig efterfrågan på sammanhängande cykelvägar. 70 procent av landets cyklister vill att deras kommuner prioriterar att bygga ut sammanhängande cykelvägar där det idag saknas. 38 procent vill se bättre väghållning året runt och 34 procent att cykeltrafiken bör prioriteras i trafikkorsningar.

    Årets Cyklistvelometer och Sonja Nettelbladt, kommunikationsansvarig på Cykelfrämjandet.

    Många positiva till cykling – trots bristande förutsättningar

    En majoritet av cyklisterna uppskattar miljön runt cykelvägarna och skulle rekommendera andra att cykla där. Många är också nöjda med belysning, information och system för felanmälan. Men några saker råder det stor missnöje kring. Det flest ger låga betyg till i årets undersökning är, efter “cykelstöld är sällsynt i min kommun”, möjligheten att ta med cykeln i kollektivtrafiken och att cyklister och bilar respektive cyklister och fotgängare inte hamnar i konflikt med varandra.

    63 procent svarar “håller inte alls med” eller “håller inte med” om påståendet “cyklister och bilar kommer inte i konflikt med varandra”. För konflikter mellan cyklister och fotgängare är motsvarande siffra hela 68 procent. Konflikter mellan olika trafikslag tycks med andra ord vara ett frekvent förekommande inslag i cyklisternas vardag.

    Det är intressant att det är betydligt fler skulle rekommendera andra att cykla i sin kommun än som uppger att de är nöjda med cykelförutsättningarna i kommunen. Det kan tolkas som att många cyklister, trots bristande förutsättningar, föredrar cykeln framför andra transportmedel, och gärna ser att fler tar efter, säger Cykelfrämjandets Sonja Nettelbladt.

    Stor potential i kombinationsresor

    På påståendet “det finns en bra möjlighet att ta med cykeln i kollektivtrafiken” svarar endast 2 procent att de instämmer helt. Andelen som svarar att de inte instämmer alls är 45 procent. Möjligheterna till kombinerad mobilitet i form av resor med cykel och kollektivtrafik verkar alltså vara begränsade runt om i landet. 

    Det är beklagligt att möjligheten att ta med cykeln i kollektivtrafiken är så begränsad. Kombinationsresor är verkligen en nyckel till att ersätta bilen på längre sträckor och utanför tätort, säger Sonja Nettelbladt.

    I en kommentar till rapporten lyfter Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg vikten av att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna – något som kräver ökade nationella resurser. Om det föreslagna nationella cykelmålet antas kommer storsatsningar på cykelinfrastrukturen att krävas. Samtidigt var cykelpotten i den nationella infrastrukturplan som presenterades tidigare i år mycket liten, något som fått kritik från cykelorganisationerna.

    Ta del av hela undersökningen och fördjupande kommunrapporter på Cykelfrämjandets hemsida.

    Förbryllande faktafel från statsministern om Sveriges klimatutsläpp

    Nye statsministern Ulf Kristersson (M) serverade flera uppseendeväckande nyheter i sin regeringsförklaring: nedläggning av miljödepartementet och uttalandet att Sverige redan på 70-talet blev en av världens första ”nästan fossilfria industrinationer” fick många att höja ögonbrynen.

    Det uttalades tidigt flera farhågor om att miljö och klimat skulle få en mycket underordnad roll i högerblockets nya regering. Inte minst med tanke på att det, i många avseenden, klimatförnekande partiet Sverigedemokraterna står för det helt avgörande stödet för minoritetsregeringen Kristersson.

    I det omfattande dokumentet ”Tidöavtalet” där samarbetet först presenterades, var det tunnsått med åtgärder för miljöns vidkommande, konstaterade bland andra SMB.

    ”Skrämmande ovarsamhet med fakta”

    I Ulf Kristerssons regeringsförklaring från riksdagens talarstol under tisdagen kom så fler uttalanden och besked som spädde på farhågorna än mer.

    När statsministern i sitt första tal betecknade Sverige på 1970-talet som ”en av världens första nästan fossilfria industrinationer” lät inte reaktionerna vänta på sig. Sverige var ju vid denna tid en stor förbrukare av olja, och i mindre grad kol, och enligt all tillgänglig statistik mycket långt från fossilfritt. Uppsalaforskaren och docenten i miljövetenskap Mikael Karlsson gav en skarp kommentar i DN:

    Att kalla den situationen för nästan fossilfritt är en ovarsamhet med fakta som är direkt skrämmande. Man skulle kunna skratta åt att Ulf Kristersson inte vet vad han talar om, men det här är ett av statsministerns viktigaste dokument, säger han till tidningen.

    Karlsson menar att problemet med uttalandet, förutom att det i sak är helt fel, är att statsministern ger en bild av att det knappt föreligger något problem med fossila utsläpp i Sverige, och att det därför inte behövs så mycket miljöpolitik.

    DN har, uppger man, utan resultat sökt statsminister Kristersson för en kommentar till kritiken. Enligt uttalanden på Twitter från den Kristdemokratiska staben under onsdagen var statsministerns uttalande i riksdagen dock ryckt ur sitt sammanhang Dessutom, tillägger man, avsåg Ulf Kristersson läget i Sverige beträffande elproduktionen, och inte energianvändningen i sin helhet.

    Betydande oljeimport även idag

    Gällande enbart elproduktionen, som några år in på 70-talet snabbt ökade i och med kärnkraftutbyggnaden, är Kristersson korrekt ute. Storsatsningen på kärnkraft gjorde i kombination med den redan utbyggda vattenkraften att landets elproduktion oftast varit helt fossilfri, när inte oljedrivna reservkraftverk behövde köras under tillfällen med toppbelastning.

    Men som framgår av statistiken är Sveriges oljeimport högst betydande även idag, och landet långt ifrån att klara utsläppsmålen för fordonstrafiken enligt Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2022.

    Regeringsdeklarationen är, påpekade Mikael Karlsson i sin DN-kommentar, dock ett viktigt dokument som passerar många granskande ögonpar.

    Detta är ett dokument som många personer i (Ulf Kristerssons) stab bör ha lusläst flera gånger, utan att reagera på det här påståendet, som är i stil med att jorden skulle vara platt, säger Karlsson.

    Beskedet om nedläggningen av miljödepartementet, som inrättades för 35 år sedan, fick omgående även det kritiska kommentarer. Miljö- och klimatfrågorna blir nu näringsdepartementets och näringsminister Ebba Buschs (KD) ansvar, även om ärendena först ska handläggas av klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

    ”Ett historiskt och förödande beslut för miljöfrågorna” ansåg bland andra MP:s språkrör Per Bolund.

    Sänkt reduktionsplikt får kritik – från oljebolag!

    Som väntat sänker den nya regeringen reduktionsplikten för förnybara drivmedel till lägsta möjliga nivå. Det betyder mer bensin och diesel i tankarna på svenska fordon.

    ”Ett monumentalt felsteg i en kritisk tid” lyder dock ändå kommentaren från oljebolaget OKQ8:s hållbarhetschef.

    Det var ett uttryckligt och unisont vallöfte från samtliga de vinnande partierna SD, M, KD och L att sänka de svenska bränslepriserna genom att minska ambitionerna i reduktionsplikten.

    Den avgående S-regeringen lade redan tidigare i år, på riksdagens förslag, fram en proposition där skärpningen av reduktionsplikten gör paus under 2023 för att inte höja drivmedelspriserna än mer.

    Ulf Kristersson bekräftar nu att den tillträdande regeringen går längre än så. ”Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden” sa han i riksdagens talarstol under tisdagen.

    Ett olyckligt besked. Man kunde sänkt skatten istället. Nu skapas en osäkerhet för de producenter som vill satsa på ökad produktion av biodrivmedel, löd kommentaren i Aktuell hållbarhet från nationella samordnaren på Fossilfritt Sverige, Svante Axelsson.

    Oljebolaget OKQ8:s nytillträdda hållbarhetschef Lina K Wiles var skarpare än så i sin kritik av statsministerns besked:

    Ett monumentalt felsteg i en kritisk tid. Jag kan inte se det som något annat. Det viktiga här och nu är att dramatiskt minska utsläppen….Jag är extremt oroad över en regeringsförklaring som visar en förfärande brist på krisinsikt gällande klimatfrågan. Vi kan inte vänta och hoppas på minskade utsläpp i framtiden, eller någon annanstans, säger hon i sin kommentar på Linkedin.

    I siffror betyder regeringen Kristerssons besked att dagens väsentligt högre svenska nivå på 30 procents inblandning i diesel och cirka sju i bensin sänks till tio respektive två procent om drygt ett år. Enligt Svt:s inslag med en talesperson från Naturvårdsverket innebär detta cirka fem miljoner ton ökade fossila koldioxidutsläpp årligen från när förslaget genomförs.

    Även det svenska etappmålet 2030 för transportsektorns minskade klimatpåverkan är i stor fara att inte uppnås, framhåller man.

    Rekordsatsning på CCS – men är det en teknik att satsa på? 

    I världen har rekordmånga CCS-projekt startat i år med syftet att fånga in och lagra koldioxid. Trots detta fångar projekten in mindre än en procent av koldioxiden. Kan CCS ändå anses vara en effektiv och bra metod för att minska klimatförändringarna?

    Inför valet var fokus på teknikutveckling stort, däribland förhoppningen om att CCS-teknik skulle kunna vara lösningen på klimatkrisen. Och helt galet är det inte: FN:s klimatpanel IPCC har kommit fram till att vi behöver få bort ungefär tio miljarder ton redan existerande koldioxid ur atmosfären. Om det inte sker kommer det bli svårt att stabilisera temperaturen på den tvågradiga ökning som vi förbundit oss till i Parisavtalet. 

    Men som SMB redan konstaterat, CCS är ovanligt i Sverige. Utifrån nuvarande situation är det därför snarare science fiction att se det som lösningen på just Sveriges nuvarande klimatpåverkande utsläpp. Men, hur ser det ut i världen?

    Många nya CCS-projekt i år 

    I världen har intresset gått upp för att utveckla CCS-tekniken, detta i takt med stigande kolpriser och att olika statliga incitament införts. Det här har lett till att det i år startade upp rekordmånga CCS-projekt, visar en rapport från det Melbourne-baserade Global CCS Institute.

    USA leder vägen med 34 nya föreslagna CCS-projekt, tätt följt av Kanada, Storbritannien, Norge, Australien, Nederländerna och Island. Det länderna har gemensamt är en gynnsam politik som stimulerar CCS-investeringar samt högre koldioxidpriser, skattelättnader och direkta bidrag.

    Emellertid, rapporten visar även att den samlade effekten av världens CCS-projekt ändå är relativt låg. Totalt sett minskar nuvarande CCS-teknik endast 244 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mindre än en procent av de 36 miljarder ton koldioxid som Internationella energiorganet uppskattar tillfördes atmosfären förra året.

    En av institutets slutsatser är därför att fler CCS-projekt måste till för att kunna minska tillräckliga mängder koldioxid i atmosfären. Kritiker menar dock att CCS är en dyr, ineffektiv, energi- och markkrävande teknik som tjänar till att förlänga livslängden för fossila bränslen. 

    Olika metoder för att fånga in koldioxid

    Det finns flera sätt att uppnå målet att minska mängden koldioxid i atmosfären. Bland metoderna återfinns bland annat tämligen icke-kontroversiella sätt som återplantering av skog, minskad avskogning och restaurering av våtmarker. 

    Utöver dessa mer naturliga metoder har även tekniska infångningsmetoder tagits fram och dessa går under samlingsnamnet CCS (Carbon Capture and Storage) tekniker. Det handlar bland annat om DACCS (Direct Air Carbon Capture and Storage) och BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). 

    Infångning genom DACCS-tekniken innebär att kemikalier nyttjas för fånga koldioxiden. Gasen kan sedan antingen förvaras någonstans och därmed bli en kolsänka, eller nyttjas i nya produkter. Till exempel har kol från den infångade koldioxiden börjat ersätta råolja i flera plastprodukter såsom madrasser, golv och isolering.

    BECCS-tekniken innebär att koldioxid fångas in i samband med förbränning av biobränslen. Den infångade gasen komprimeras sedan till flytande form för att därefter lagras som kolsänka. Bland annat har energibolaget Stockholm Exergi en BECCS-anläggning i Stockholm. 

    Hur effektivt är CCS för att minska klimatförändringarna?

    CCS är både dyrt och resurskrävande. Samtidigt är klimatkrisen akut och alla lösningar behövs. CCS kan alltså vara en övergångslösning för att snabbt minska utsläppen, men får inte riskera att fördröja riktiga utsläppsminskningar. 

    Det som framförts är vikten av att kombinera CCS med andra åtgärder för att lagra koldioxid. Till exempel att inte missa att ta hand om våtmarker och skogar som är redan existerande kolsänkor och där fokus kan vara att inte förstöra dem.

    Fortfarande billigast att köra elbil

    Trots högre elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil, konstateras i ny rapport. Men det finns stora regionala skillnader.

    Elbilar är billigare att köra än bensin- och dieselbilar, något som konstaterats i flertalet studier. Trots detta är många skeptiska, något som spätts på i takt med att elpriserna ökar. 

    Nu konstaterar Mobility Sweden i en ny rapport att det, trots kraftigt höjda elpriser, fortfarande är billigare att köra elbil i jämförelse med bensin- eller dieselbilar.

    Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, säger Mattias Bergman VD på Mobility Sweden.

    Billigare i hela Sverige trots stora regionala skillnader

    Dock visar rapporten på stora regionala skillnader. Under årets åtta första månader ökade elpriserna i södra Sverige med 82 procent, medan de enbart ökade med en procent i norra Sverige.

    Elbilen i norra Sverige som enbart laddas hemma är 12,60 kronor billigare per mil att köra jämfört med en bensinbil. Under perioden januari-augusti var den genomsnittliga milkostnaden ca 2,60 kronor i norra Sverige, vilket kan jämföras med ca 5,50 kronor i södra Sverige, säger Mattias Bergman.

    Resultaten i studien är alltså tydliga: trots stora regionala skillnader är det, i jämförelse med bensin- och dieselbilar, fortfarande billigare att köra elbil i hela Sverige. 

    Den skillnaden gäller även miljöpåverkan. Elbilar är mindre påverkande än bilar drivna på fossila bränslen. Allra bäst för miljön är emellertid fortfarande att välja annat trafikslag än just bil, exempelvis kollektivtrafik, cykel eller gång.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 415,85 miljondelar (ppm). Det är en något mer jämfört med förra veckans notering på 415,33 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,06 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,95 ppm i september, vilket är en ökning med 2,65 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Med ett nytt politiskt styre snart på plats och ett avtal som lämnade mycket övrigt att önska på klimatområdet bedömer Naturvårdsverket att enbart den minskade reduktionsplikten troligen gör att Sverige kommer missa sina klimatmål. Inte riktigt den utveckling som behövs just nu.


    Tunt på klimat- och miljöfronten i högerpartiernas överenskommelse

    Drygt en månad efter valet har nu högerpartierna kommit överens. M, KD och L presenteras som regeringspartier medan SD blir samarbetsparti och får tunga ordförandeposter i utskotten. De fyra partierna presenterar nu en gemensam överenskommelse med titeln Tidöavtalet: överenskommelse för Sverige – där klimatfrågan hamnar i skymundan.

    I linje med M:s och KD:s tidigare hållning ligger stort fokus på elektrifiering och kärnkraft i det nya avtalet. Två åtgärder som presenteras är ett utökat antal laddstolpar och kortare miljötillståndsprocesser. De skriver också att CCS, Carbon Capture and Storage (koldioxidavskiljning och lagring), ska genomföras. 

    Ny kärnkraft ska byggas

    Kärnkraft lyfts fram som huvudsaklig energikälla av högerpartierna, som vill ge Vattenfall i uppdrag att planera upphandling av ny kärnkraft. Vindkraft anser partierna fortsatt ska vara en viktig del av energipolitiken, men basen ska utgöras av kärnkraft.

    – Sverige ska klara klimatomställningen. Vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet, men utan att slå sönder företag och svenska familjers ekonomi. Då är målet framåt elektrifiering och vägen dit stavas kärnkraft, sa KD:s partiledare Ebba Busch under partiernas gemensamma pressträff.

    Utbyggd laddinfrastuktur i fokus

    Partierna har tidigare kommunicerat att det blir nej till höghastighetståg. Inom transportsektorn lägger de stort fokus på elektrifiering och utbyggd laddinfrastruktur. Kostnaden för att bygga ut laddinfrastrukturen ska minska, enligt överenskommelsen. Transporteffektivitet, det vill säga en omställning till ökad gång, cykel och kollektivtrafik och minskad energiintensiv trafik, nämns inte.  

    Överenskommelsen berör även förkortade miljötillstånd, energieffektivisering och priskompensation för medborgare med höga elkostnader. Bland annat vill man implementera ett högkostnadsskydd för drabbade hushåll och företag så snart det är möjligt, och göra retroaktiva utbetalningar.

    Kritik mot överenskommelsen

    Tidöavtalet har mötts av kritik från flera håll. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi säger till SVT att det här är en “mörk dag i Sveriges historia”. Centerpartiers partiledare Annie Lööf kallar överenskommelsen för en “liberal kraschlandning”, en hänvisning till det faktum att L särskiljer sig från sina samarbetspartier – deras miljö- och klimatpolitik har fått betydligt högre betyg av experter än vad övriga högerpartiers politik fått.

    Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén är skeptisk:

    – Jag känner mig både besviken och djupt oroad. Utifrån vad som hittills framkommer så verkar det vara väldigt tunt med politik som tar itu med miljöproblemen, i stället riskerar problemen att förvärras med de åtgärder som läggs fram, säger hon till Sveriges Natur.

    Tidigare i veckan skrev representanter för nio klimat- och miljöorganisationer under en debattartikel i Dagens Nyheter, med rubriken “Liberalerna måset hålla linjen i klimatfrågan”. Tidöavtalet visar istället på en förlängning av den politik M, KD och SD drivit sedan länge, som forskare kritiserat brett.

    Skrotade höghastighetståg vållar fortsatt debatt

    Högerblockets beslut att skrinlägga planerna på nya stambanor för höghastighetståg kritiseras skarpt av projektets starkaste förespråkare, Miljöpartiet. Men förre språkröret Birger Schlaug välkomnar tvärtom beskedet i ett inlägg. Andra hoppas på omtag i planeringen.

    Som SMB nyligen berättat var de fyra högerpartiernas besked som SMB berättat om att skrota projektet inte oväntat. M, SD, KD och L har efter valet majoritet i riksdagen, om än liten, och har varit emot planerna under senare år. Detta trots att alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt lade fram sin version av projektet, ”Sverigebygget” sommaren 2014.

    De anser att bygget, som beräknas till 325 miljarder kronor, ger för liten nytta och trycker undan andra viktiga infrastrukturprojekt och minskar utrymmet för underhåll av det som finns. Nu signalerar man ett omtag inför det beslut som riksdagen ska fatta senare i år om ny infrastrukturplan för perioden 2022 – 2033.

    Från C, V, S och framförallt MP kom omgående kritiska kommentarer. MP:s tidigare trafikborgarråd i Stockholm, Daniel Helldén, anser att den enda effekten av högerpartiernas stopp för de så kallade HH-banorna är att ”alla projekt försenas och fördyras” säger han till Järnvägar.nu.

    Höghastighetsbanorna är viktiga för att öka kapaciteten i det svenska järnvägsnätet och för att snabba upp många resor. Vi vill göra tågresorna mer attraktiva, minska miljöpåverkan och rädda klimatet, fortsätter han.

    Men alla miljöpartister är inte upprörda. Förre språkröret Birger Schlaug skriver i ett inlägg på sociala medier att höghastighetstågen är ett uttryck för en ”naiv ekomodernism” som partiledningen och många, men långt ifrån alla, MP-sympatisörer omfamnar:

    MP:s ledning gillar höghastighetståg, de har gjort det till en symbolfråga för grön modernism. Det parti som skapades av avhoppade miljöpartister – Partiet Vändpunkt – är däremot emot satsningarna. Klokt av dem, skriver han bland annat.

    Enligt Schlaug är två av höghastighetsbanornas många nackdelar att de mindre orterna mellan stora städer får färre stopp och att även städerna ofta får de nya stationerna förlagda i utkanten av sin bebyggelse. Förtar inte detta en av fördelarna med tåg framför flyg? undrar han.

    Just den här sortens invändningar och kritik mot HH-projektet luftas nu också från företrädare för småkommuner längs en av projektets deletapper, sträckan Göteborg-Borås.

    Varken Bollebygd eller Härryda kommun skulle få något stationsläge vid sina tre tätorter, det vill säga Bollebygd, Landvetter och Mölnlycke. Det skulle man först få enligt tidigare planering, men stationerna ströks när konceptet ”höghastighet” infördes.

    Från dessa orter pendlar många tusen människor varje dag in till Göteborg med bil eller buss, vilket man alltså skulle få fortsätta med.

    Nu kräver kommunstyrelsens ordförande i Bollebygd, Michael Plogell, att kommunen måste komma med på kartan igen för en ny modern järnväg, om det nu blir ett omtag i planeringen:

    Vi politiker i Bollebygd accepterade under galgen att det inte skulle anläggas en station i vår kommun, eftersom vi insåg att landets nytta var större än vår kommuns. Men med regeringsskiftet kommer sannolikt korten åter att kastas upp och det ligger i politikens intresse att de landar rätt, skriver han i ett debattinlägg.

    Härryda kommun har tidigare fått nej på sitt förslag om att få ett stationsläge längs den nya banan och har kontrat med att vägra delta i planeringen. Ett kommunalt nej är svårt även för staten att gå emot eftersom kommunerna har planmonopol inom sina gränser.

    Historiskt sett inleddes hela diskussionen om en ny snabbjärnväg mellan Göteborg och Stockholm så tidigt som i mitten av 1980-talet, med beteckningen ”Götalandsbanan.”

    Det var då enbart tal om denna sträcka, och med Jönköping som knutpunkt i mitten. Lobbygruppen för järnvägen bildades i Ulricehamn, en mindre stad mellan Borås och Jönköping, som förlorat all sin järnvägstrafik några år tidigare.

    Ironiskt nog har Ulricehamn sedan flera år strukits som anhalt för den nya höghastighetsjärnvägen, som istället enligt den planering som gällt hittills ska susa förbi några kilometer utanför staden i över 300 km i timmen.

    Världsnaturfonden: ”Kritiskt läge för mångfalden”

    Världens populationer av vilda ryggradsdjur minskar i katastrofal takt. Mellan 1970 och 2018 har antalet djur inom drygt 5 200 undersökta arter minskat med 69 procent. Det visar Världsnaturfonden WWF i Living Planet Report 2022 som nu presenterats.

    Den snabba utarmningen av de vilda djurpopulationerna och den likaledes snabba uppvärmningen av jorden är sammanlänkade problem. Dessa måste angripas och lösas samtidigt, slår Världsnaturfonden fast i sin rapport. De presenterar nu en lång rad krav på vad regeringarna och det globala samfundet måste göra.

    I rapporten har WWF undersökt läget inom sammanlagt cirka 32 000 olika populationer av fiskar, däggdjur, fåglar samt grod- och kräldjur runtom i världen. Informationen samlas i ”Living Planet Index” där förändringen av bestånden följs över tid.

    Mer än 90 procents nedgång av bestånden i tropikerna

    Indexet visar att nedgången av bestånden är störst i tropiska områden och i sötvattenmiljö. I Sydamerika har populationernas storlek minskat med 94 procent under det senaste halvseklet.

    Det är vår användning av naturen som ligger bakom krisen. Vi konverterar skog till plantager, dämmer upp dammar, odlar intensivt och förändrar därmed livsbetingelserna för många ryggradsdjur. Även överexploatering i form av jakt och fiske, invasiva arter och miljöfarliga utsläpp bidrar till krisen, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på svenska WWF till DN.

    Minskningen av djurpopulationerna är lägst i Europa och delar av Centralasien. Här visar indexet istället på måttliga 18 procents nedgång. Skillnaden mot tropikerna är dock mindre än vad det verkar. I Europa skedde den avskogning och övrig exploatering av markerna som lett till stora beståndsminskningar tidigare än 1970.

    Världsnaturfonden listar i sin rapport sex huvudfaror för ryggradsdjuren på land: jordbruk, jakt, avskogning, föroreningar, invasiva arter samt klimatförändringar.

    Svenskarnas konsumtion kräver fyra jordklot

    Centralt för att kunna klara mångfalden för framtiden är att ställa om produktions- och konsumtionsmönster – allra främst i de länder som förbrukar mest resurser. Hit hör i mycket hög grad Sverige. Medan världens invånare i snitt överanvänder jordklotets resurser 1,75 gånger är samma siffra för Sveriges del fyra gånger. Sverige hör till de 15 länder med högst överförbrukning, enligt rapporten.

    Världsnaturfonden betonar att radikala åtgärder måste läggas fram på två viktiga globala möten inom kort. Dels vid FN:s 27:e klimatoppmöte som hålls i november, dels vid det mindre kända mötet för FN:s mångfaldskonvention CBD, Convention on Biological Diversity, som hålls för 15:e gången i december.

    Om inte världen kan samla sig till att minska de fossila utsläppen, kommer klimatförändringarna att bli den största och allvarligaste orsaken till fortsatt nedgång av de vilda djurpoulationerna, varnar man.

    Det finns dock hopp om och möjligheter att vända utvecklingen, slår rapporten fast:

    Det är desto viktigare att världen antar ett gemensamt globalt mål för naturen, för att vägleda och driva på så att regeringar, företag och samhället agerar. Mer än 90 världsledare har hittills ställt sig bakom ett upprop ”Leaders’ Pledge for Nature”, där man förbinder sig att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Även G7-länderna har signalerat sin ambition att säkra en naturpositiv värld, skriver fonden i en slutkläm.

    Sjunkande elpriser tack vare vindkraften

    Elpriserna har sjunkit, något som uppmärksammats stort i media de senaste dagarna. Orsakerna till de lägre elpriserna är flera, men vindkraft har pekats ut som den mest signifikanta. 

    Skyhöga elpriser i såväl Sverige som i resterande Europa har sannolikt inte undgått någon i år. Positivt är dock att trenden ser ut att, åtminstone tillfälligt, ha vänt: elpriserna har gått ner.

    Enligt experter finns det flera orsaker till det här. Exempelvis har flera länder i Europa lyckats fylla sina gaslager och exporten av el till Europa har tillfälligt legat nere. Emellertid, huvudorsaken tycks vara vindkraft.

    Kärnkraft vs. vindkraft 

    Valrörelsen handlade till stor del om hur kärnkraft skulle vara svaret på energikrisen. Nu visar en simulering utförd av forskningsinstitutet Energiforsk att det snarare är vindkraft som skulle kunna bidra till ett lägre elpris. 

    Simuleringen visade visserligen att nedstängda Ringhals 1 och 2 hade kunnat sänka elpriset med 30-45 procent om de fortfarande varit i drift. Den visade dock även att ny havsbaserad vindkraftpark i södra Sverige skulle ha kunnat ge uppemot ett 50-procentigt lägre pris.

    Även andra experter har jämfört kärnkraft med vindkraft:

    Just nu i Sverige produceras det ungefär 8 000 MW (megawatt) vindkraft i snitt, vilket kan jämföras med knappt 5 000 MW kärnkraft just nu. Det har installerats väldigt mycket vindkraft de senaste åren. När det blåser mycket blir det hög vindkraftsproduktion, nästan lika hög som den samlade vatten- och kärnkraften, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på konsultföretaget Merlin och Metis, till Aftonbladet. 

    Vindkraft bidrar till att vattenkraft kan sparas

    Vindkraften är inte bara bra för att generera mycket energi, den ger även fördelen att vattenkraft kan sparas. 

    Det hänger samman med att om det inte finns ett lika stort behov av vattenkraft kan man hålla kvar vatten i dammarna. Det kvarhållna vattnet kan sedan användas för att generera vattenkraft när det blåser mindre och vindkraften minskar i effektivitet. 

    Spara på elen – också viktig åtgärd

    En annan föreslagen åtgärd för att få ner elpriset är att privatpersoner och företag ska spara på elen. 

    Aldrig någonsin har det varit viktigare än nu med hur vi konsumenter agerar. Att använda den el vi har, i varje hem och företag, på ett effektivt sätt, är viktigt eftersom en minskad elkonsumtion pressar elpriset nedåt, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning. 

    Att hushålla med resurserna är dessutom i linje med en hållbar konsumtion.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.