Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Skärpta krav på finansmarknaden att nå Parisavtalet

    Regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörernas klimatrapportering och hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Förhoppningsvis kan det en gång för alla styra bort fossila investeringar och stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.

    De senaste åren har det finansiella systemets betydelse för klimatomställning börjat betonas mer i Sverige, vare sig det gäller de svenska AP-fonderna, SPP Fonder, gröna aktier eller försäkringsvillkor för klimatrelaterade händelser.

    Nya krav

    Nu kan dessutom kraven på hur den svenska finansmarknaden redovisar klimatpåverkan skärpas. Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att granska hur lån och investeringar ligger i linje med Parisavtalets mål om cirka 1,5 graders uppvärmning, något Finansmarknadsminister Per Bolund tror är välkommet.

    Jag tror att många konsumenter som vill låna till en bostad eller investera i en fond vill veta hur exponerad banken är för fossila investeringar och också hur hållbar investeringen blir. Det har varit svårt för konsumenter och vanliga medborgare att få den informationen.

    Ett första steg

    Finansmarknadsministern varnar för stora klimatrisker i vissa branscher och ser kartläggningen som ett första viktigt steg:

    Jag ser fram emot att få en bra lägesbild av hur banker och kapitalförvaltare är exponerade mot klimatrisker och i vilken utsträckning aktörerna bidrar till att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Finansinspektionens analys kommer bli ett viktigt underlag för ytterligare åtgärder. 

    Sker inte en ökad transparens och ökad rapportering från bankerna är regeringen beredda att ändra reglerna.

    I uppdraget ingår också att Finansinspektionen ska bidra till utvecklingen av verktyg och metoder som underlättar processen för de svenska finansmarknadsaktörerna att mäta och rapportera effekter på klimatet, att integrera klimataspekter och Parisavtalets 1,5-gradersmål i sina strategier.

    En instabil marknad

    Ekonomer har länge varnat för att investeringar i fossila branscher är riskabla och riskerar att bli värdelösa i framtiden, vilket nuvarande prisras på olja vittnar om. Prisraset har kommit under Coronapandemin som gick från att vara en hälsokris till att även bli en enorm social och ekonomisk kris.

    Utöver det har klimatkrisen en stor global inverkan och tydliga kopplingar till den finansiella stabiliteten. När Världsekonomiskt forum presenterade sin årliga riskrapport i Davos tidigare i år var för första gången samtliga fem risker i toppen relaterade till klimat och miljö. Ironiskt nog betraktades pandemi inte som en sannolik risk.

    Ställa om

    Finansinspektionen ska också ansvara för genomförandet av lämpliga åtgärder inom ramen för det frivilliga initiativ som regeringen ställde sig bakom i samband med klimattoppmötet i New York i september 2019. Per Bolund betonar att företag nu behöver börja minska sina innehav i fossila tillgångarna för att minska risken och ställa om:

    Det här är bara en försmak av vad som kan komma. Vi ser hur stora internationella kolbolag har gått i konkurs i stor skala både i Europa och USA. Vi ser att aktierna i olja, kol och gas har lägre värderingar i dag än de hade för fem år sedan. Som jag ser det är det här bara början på en omvärdering av de här tillgångarna som kommer att behöva ske.

    Finansinspektionen ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 22 mars 2021.


    SMHI: Nordpolen snart utan is på sommaren

    Arktiska oceanen kommer mycket troligt att vara isfri under sommaren redan innan år 2050. Hur ofta och hur länge beror på de åtgärder som sätts in för att begränsa klimatförändringarna. Det visar en ny studie.

    För närvarande är Nordpolen täckt av havsis året runt, men för varje sommar minskar området som är istäckt. Som en konsekvens av den pågående globala uppvärmningen minskar nu det totala området i Arktiska oceanen som är täckt av havsis snabbt. Detta, enligt en ny forskningsstudie som involverar 21 forskningsinstitut världen över, däribland SMHI.

    Enligt studien kan Arktiska oceanen vara isfri under sommaren redan innan år 2050, åtminstone under vissa år. Detta kommer i sin tur få stor påverkan på det arktiska ekosystemet och klimatet. Havsisen är inte bara jaktplats och livsmiljö för isbjörnar och sälar utan håller Arktis svalt genom att reflektera solljus.

    Hur ofta havsisen i Arktis kommer att smälta i framtiden beror framför allt på nutida och framtida koldioxidutsläpp, visar studien. Med högre utsläpp kommer Arktiska havet att vara isfritt de flesta år, men även om utsläppen minskar snabbt kommer påverkan vara påtaglig. Detta var något som förvånade forskarna enligt Dirk Notz som leder gruppen för havsisforskning vid Universität Hamburg:

    Om vi minskar de globala utsläppen snabbt och kraftigt, och därmed håller den globala uppvärmningen under 2 °C i förhållande till förindustriella nivåer, kommer arktisk havsis troligen ändå att försvinna ibland på sommaren, även före 2050. Detta förvånade oss verkligen.

    Forskarna har analyserat de senaste resultaten från 40 olika klimatmodeller. Med modellerna har de beräknat den framtida utvecklingen av havsistäcket i Arktis i ett scenario med höga framtida koldioxidutsläpp och liten begränsning av klimatförändring. Som förväntat försvann den arktiska havsisen i nästan alla modeller under sommaren i dessa beräkningar innan år 2050.

    Forskare från SMHI:s Rossby Centre har deltagit med beräkningar gjorda med den senaste versionen av den globala klimatmodellen EC-Earth. Den nya modellen har lett till en del oro då uppvärmningen verkar sker snabbare än i tidigare beräkningar. Det tror man beror på en högre klimatkänslighet jämfört med tidigare version av beräkningsmodellen.

    Följaktligen har mänskligheten fortfarande en inverkan på hur ofta Arktis förlorar sitt ständiga havsistäcke. Samtidigt blir klimatkrisens fysiska tecknen allt tydligare. Idag firar Earth Day 50 år med digitalt firande, och förhoppningsvis kan påminnelsen om ett klimat i fortsatt försämring leda till en grön mobilisering när fokus så småningom flyttar från pandemin.

    Europas flyg kräver 140 miljarder i stöd – utan miljökrav

    Över hela kontinenten förbereds gigantiska statliga räddningspaket till flygindustrin. Det sker helt utan motkrav på omställning och utsläppsminskningar.

    För att rädda sina krisande bolag vill den europeiska flygindustrin få statliga direktstöd om hisnande 12,8 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 140 miljarder svenska kronor. Det visar data som Greenpeace, Transport & Environment, och Carbon Market Watch publicerade under onsdagen.

    Flygandet har gått ner dramatiskt de senaste månaderna, som en följd av coronaviruset. I Sverige har antalet resenärer minskat med 97 procent. Bedömare menar att viruset kommer få långsiktiga konsekvenser för flygindustrin.

    Flygets kris borde vara ett utmärkt tillfälle för att ställa om en i grunden ohållbar bransch. Hittills har dock inga bindande miljökrav över huvud taget införts för flygbolagen, enligt granskningen.

    Flygbolagen tjänar på gigantiska skattelättnader och gratis utsläppsrätter på EU:s koldioxidmarknad. Det har gett dem stor ekonomisk vinst, men nu vill de att skattebetalarna ska axla deras förluster. Utsläppen från flygen lär öka igen så fort pandemin är över, och tills dess måste luftfartsindustrin börja betala för klimatskadan den orsakar, säger Gilles Dufrasne från Carbon Market Watch i ett pressmeddelande.

    Om flygbolagen räddas av skattepengarna lär utsläppen återgå till business as usual så snart pandemin är under kontroll. Det är dags att regeringar slutar kasta pengar på en stor utsläppsbransch utan att förvänta sig något i gengäld.

    Protect all of Karatj-Råvvåive

    The scientific evidence is clear – protecting the last remaining old-growth forests is our best tool in the battle against climate change! Preserved healthy forests lower the amount of greenhouse gas in the atmosphere. Protecting old-growth and large pristine forests like Karatj-Råvvåive, which is part of Europe’s few remaining intact forest landscapes, is of such tumescence importance for all of us I feel the need to remind you what’s at stake, says Lina Burnelius from Protect the Forest Sweden.  

    At current emission levels, our remaining carbon budget will be gone within little but a decade. That is if we are to have a 67% chance of limiting the global temperature rise to 1.5 degrees. Every decision made during this brief moment in time counts and the challenge is to respect human rights and implement scientific evidence-based policies that enable everyone to meet their needs – within the means of the planet.

    We urgently need to ensure that no one falls short on lives essentials whilst ensuring that we collectively stop the overdraft of our planetary boundaries. Few topics, as well as the way we carry out our relationship to land, represents both the challenges – and the solutions – to the same dilemma. 

    Due to lower the already too high levels of greenhouse gases in the atmosphere, whilst halting the loss of biodiversity on earth is of utmost importance naturally, decisions that would result in the opposite, like allowing further fragmentation of Europe’s very few last intact and primary forest landscapes, will have devastating consequences. 

    However, even though the entire Karatj-Råvvåive forest was originally planned to be given long-term formal protection, this is now under threat because Swedish authorities are wavering in fulfilling the plan. 

    And before you thinking of replying to me with greenwashing about “sustainable logging” or fast-growing stocks: No, not inventions that might be ready in the future, neither our tree-plantations nor climate-compensation schemes in any shape or form, will serve as a truly functional puzzle-piece to the climate-mitigation puzzle. Protecting healthy nature and all its biodiversity will though. 

    In the old-growth Karatj-Råvvåive forest was over 1,500 individual findings of 85 different red-listed species made. Moreover, the forest is key for the survival of Sami community Tuorpon and their reindeer husbandry culture. Today, indigenous societies are standing on the last frontier, literally losing their culture and risking their lives to safeguard what keeps all of us safe, i.e. healthy nature and rich biodiversity.

    Therefore, the best way for everyones sake is to start respecting indigenous rights to Free, Prior, and Informed Consent (FPIC). In other words, nothing should happen to – or affect – these people’s rights to their land or resources. This must always apply, also in the far north of Sweden! 

    In addition, a recently published scientific article shows that even though timber production increased up to a forest age of 70-100 years, which is when forests are normally felled, the highest levels of most other ecosystem services were found in forests older than 120 years. In addition, forests older than 120 years were able to deliver more different ecosystem services at the same time than younger forests. The study is based on data from the Swedish National Forest Inventory and supports previous studies.

    Therefore, mixed stands and stands that are allowed to grow older than 100 years are of outermost importance, if we aim to create forests that also deliver ecosystem services other than timber. These services are, among many others: the growth of berries and mushrooms, clean water, recreation spots, fire barriers, deadwood in order to halt the ongoing loss of biodiversity. By preserving these valuable areas, you will save both biodiversity and the carbon-storages held in the trees, and foremost – on this latitude – in the soils.  

    Dear Christian Rimpi, steward at Jokkmokks Allmänning, Herman Sundqvist, Director-General at Swedish Forest Agency, Carina Olofsson Boström, at Swedish Forest Agency in Norrbotten, Björn O. Nilsson, County Governor in Norrbotten, Per-Anders Jonsson, County Administrative Board of Norrbotten – the Karatj-Råvvåive area, with all its values for carbon storage, biodiversity and importance for Tuorpon Sami community, is still intact.

    It is your responsibility, and yours only, to keep it that way. I urge you to stand your ground against pressure from the forest industry and keep the carbon, where it belongs, in the ground. 

    To create so-called eco-parks in Karatj-Råvvåive, with such high conservation value, is nothing but pure green-washing and nothing else than a loophole for the forest industry to continue to cut down old-growth forests. And no! They will not be able to carry out ”sustainable forestry” in the area. Clear-cutting forest and replanting trees is not sustainable forestry. No! Nature does not need anyone to ”manage its biodiversity”. No! We do not need single-used products, nor biofuels. We need climate-justice and respect for human rights!

    Today’s conversion from natural forest to plantations releases greenhouse gases, not the other way around. We need you to stop the expansions into our last remaining untouched forest landscapes! 

    Lina Burnelius, Climate-justice and Land-use Expert, board member Protect the Forest, Sweden 

    The organization Protect the Forest Sweden strongly opposes these plans and is now launching an international campaign in order to raise awareness of the threat against the forest. The organization has made a film and urges everyone to sign a petition, which will be sent to the authorities before their eco-park investigation is finished this fall.


    This is an opinion piece published for Supermiljöbloggens debate forum. The opinions in the article belongs to the writer. The article i also available in Swedish.

    Svensk skokedja skär sönder osålda skor

    Under veckan har Skopunkten avslöjats med att förstöra helt funktionsdugliga skor. Det är långt ifrån de resurseffektiva och cirkulära affärsmodeller som framtiden ställer krav på.

    I Nilson Group ingår Skopunkten och varumärkena Din Sko, Nilson Shoes, Skopunkten, Jerns, Radical Sports och Ecco Stores. Det är Sveriges största skokoncern med en omsättning på 2,5 miljarder kronor förra året.

    Under ett par månaders tid har tidningen Expressen gjort stickprover av innehållet i Skopunktens butikscontainrar. De har hittat mängder av sönderskurna skor som förutom snittet i skorna annars ser ut att vara oanvända och felfria.

    Ibland reklamerar kunder skor som fortfarande är funktionsdugliga. En sådan sko ska vi inte skära sönder. Den ska skänkas till Human Bridge, som vi samarbetar med över hela landet, säger produktionschefen Daniel Ganstrand på Nilson Group till Expressen.

    I vissa fall har Expressen hittat hela partier av skor av samma modell sönderskurna och Daniel Ganstrand gissar att det då handlar om ett produktionstekniskt fel. Eftersom man inte vill att skorna ska hamna på marknaden skär man sönder dem.

    I förlängningen vill vi ha återbruk där, men som det ser ut i dag finns det begränsade möjligheter för det, säger Daniel Ganstrand.

    Författare Jennie Dahlén har granskat mode- och skoindustrin ur ett hållbarhetsperspektiv. Hon menar att de stora klädmärkena har kommit en bit med sitt hållbarhetsarbete medan skoindustrin har lång väg kvar. Samtidigt innebär ofta skotillverkning en stor belastning på miljön. Det är framförallt på grund av att nästan allt läder som används till skor garvas med giftiga kemikalier, bland annat krom.

    För att få bukt med problemet behöver kvaliteten på skorna kontrolleras långt tidigare i processen, innan de når butik i Sverige, säger Jennie Dahlén.

    Tyvärr finns det många exempel på klädproducenter och återförsäljare som av olika anledningar förstör fullt användbara kläder. Klädkedjan XXL hamnade i blickfånget i somras då det visade sig att de förstörde och slängde funktionsdugliga kläder. Frankrike har tidigare meddelat att de ska införa ett förbud mot att slänga osålda varor. Sveriges finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har påtalat att en liknande lagstiftning behövs även här.

    Högtryck orsakade rekordstor issmältning på Grönland

    Isarna på Grönland rymmer tillräckligt med vatten för att kunna höja världens havsnivåer med hela sju meter om alltihop skulle smälta. Det är tyvärr också vad som håller på att hända.

    År 2019 har smältiningen av grönlandsisarna orsakat en höjning av den globala vattennivån med 1,5 millimeter. Det är cirka 40 procent av den totala havsnivåstigningen.

    Isarna har inte smält enbart på grund av varmare lufttemperaturer, utan snarare som följd av ovanliga högtrycksväder som får molnen att skingras. Det leder till att mer direkt solstrålning når fram till isens yta. Färre moln betydde dessutom mindre snöfall, vilket exponerar mörk is som absorberar värme snarare än reflekterar den.

    Oregelbundna atmosfäriska förhållanden har blivit allt vanligare under de senaste decennierna och är en följd av den globala uppvärmningen. Det är troligt att man underskattar den framtida smältningen på Grönland eftersom det är så många faktorer som spelar in. Supermiljöbloggen rapporterade nyligen om hur de rekordhöga havstemperaturerna kan ge värre extremväder under 2020.

    Kommuner tar på sig ledartröjan – ska vara klimatneutrala 2030

    Flera svenska kommuner vill öka tempot i klimatomställningen. På torsdag möts företrädare från åtta städer för att teckna en överenskommelse om klimatneutralitet.

    Under veckan kommer den politiska ledningen från Växjö, Uppsala, Umeå, Enköping, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund träffas för att lägga fram en gemensam avsiktsförklaring. Kommunerna lovar att vara klimatneutrala till 2030, femton år innan Sveriges nationella klimatmål. Löftet är en del av projektet Viable Cities, som bland annat vill se bättre finansiering från myndigheter och regeringen för att uppnå fossilfrihet i svenska städer.

    Tanken är att de åtta kommunerna ska fungera som föregångare för andra städer, både i Sverige och världen. Idag varierar ambitionerna i klimatarbetet mycket mellan olika svenska kommuner. Flera saknar ordentliga klimatmål, medan andra har kommit betydligt längre i klimatomställningen.

    Greenpeace oljemål går till Högsta domstolen

    En flera år lång rättprocess har pågått sedan Greenpeace stämde den norska staten för att ha tillåtit oljeborrning i Arktis. Efter förlust i tingsrätt och hovrätt överklagar nu miljöorganisationen till sista instans.

    Sedan 2016 har Greenpeace och Natur og Ungdom drivit stämningen mot Norges oljeintressen i Barents hav, som de menar bryter mot medborgarnas grundlagsskyddade rätt till en miljö som går att leva i. 

    Staten har hittills fått okej att fortsätta oljeexploateringen i flera instanser, först i tingsrätten och nu senast i januari då hovrätten friade Norge från miljöansvar.

    Enligt Greenpeace är målet helt avgörande för Norges klimatarbete.

    Vi ser fram emot en grundlig undersökning av om regeringen bröt mot grundlagen när de valde att bevilja nya oljelicenser i Arktis trots att de visste att världen befann sig mitt i en klimatkris. Vi anser att den norska staten måste hållas ansvarig och att oljelicenserna omedelbart måste bedömas ogiltiga. En seger kommer att vara historisk och få verkliga konsekvenser för klimatet, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge i ett pressmeddelande.

    Över en halv miljon människor har skrivit under en namninsamling mot oljeborrning i de känsliga arktiska områdena.

    Oljepriset ner på noll

    Efter den senaste tidens nedgång och det senaste dygnets kraftiga fall har priset på WTI-råolja sjunkit till noll för första gången någonsin.

    Det var på måndagen som en priskollaps för den amerikanska så kallade WTI-råoljan rapporterades. Priset har aldrig tidigare sjunkit till noll. Det stora överskottet och minskade efterfrågan på olja ligger delvis bakom. De svenska och europeiska oljepriserna påverkas dock inte lika mycket av prisfallet som de berörda oljeproducerande staterna i den amerikanska mellanvästern.

    Det svenska bensinpriset hänger samman med priset på den så kallade Brent-oljan och det faller inte lika dramatiskt. Men på marginalen kan även svenska bensinpriset sjunka lite ytterligare, säger oljeanalytikern Samuel Ciszuk, till Aftonbladet.

    Medan prisfallet på den amerikanska WTI-oljan var mer än 100 procent under måndagen, är motsvarande siffra på Brent-oljan som produceras i Nordatlanten endast 8 procent. Priset på denna Brent-olja påverkar våra bensinpriser i Sverige mer än priset på WTI-olja. Den stora skillnaden i prisfallet beror delvis på en större lagringskapacitet av överskottsolja i Europa än i USA.

    Men trots att USA nu producerar mer olja än de kan göra av med är det tydligen inget alternativ att tillfälligt stoppa utvinningen.

    Det går inte bara att skruva av kranen, det kan skada oljekällan, säger Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea till DN.

    På sikt menar bedömare att det ändå kan finnas miljövinster med prisraset. Trots att det blir billigare att använda fossila bränslen kommer de de låga priserna antagligen leda till färre investeringar i olja och ett antal producenter lär gå omkull. Tider med billig olja kan också öka den allmänna acceptansen för hårdare miljölagstiftning.

    Rekordvärme i haven kan ge extremväder under 2020

    Prognosmakare förutspår extremväder i Australien, Amazonas och USA till följd av rekordvärme i haven.

    Sedan 1970-talet har haven blivit varmare och efter 1990-talet har uppvärmningen gått dubbelt så snabbt som tidigare. Det leder bland annat till smältande havsisar, höjd havsnivå och korallblekning, vilket Supermiljöbloggen skrivit om tidigare.

    Under förra månaden uppmättes rekordhöga temperaturer för delar av Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen, skriver Bloomberg. De som arbetar med att ta fram väderprognoser förutsäger att dessa höga temperaturer kommer att generera extremväder senare under året i form av skogsbränder i Australien och Amazonas och tropiska stormar i USA.

    Det är helt otroligt när man tittar på de tropiska haven och ser hur varma de är, säger Michelle L’Heureux vid U.S. Climate Prediction Center.

    Över hela världen var havstemperaturen 0,8 grader över genomsnittet i mars. Det är den näst högsta nivån som registrerats sedan 1880 för mars månad.

    Så kan covid-19 påverka klimatomställningen

    Mycket tyder på att hanteringen av coronapandemin kommer påverka samhällsutvecklingen under en lång tid framöver – något som även antagligen kommer få stora konsekvenser för klimatomställningen.

    “När världen återhämtar sig från covid-19 måste det leda till en ny slags ekonomi. Allt vi gör under och efter den här krisen måste syfta till att skapa mer jämlika, inkluderande och hållbara ekonomier och samhällen, som är bättre rustade att klara av pandemier, klimatförändringar och andra globala utmaningar.” 

    Det sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande i slutet av mars. 

    Samma budskap, om att coronakrisen ger oss en unik möjligheten att omvärdera och ställa om samhället, har de senaste veckorna framförts av ett antal kommentatorer. Färska siffror från en undersökning i Storbritannien visar att denna inställning också i hög utsträckning återfinns i de breda folklagren. Så lite som 9 procent svarar nämligen att de vill gå tillbaka till hur livet var innan corona när pandemin är över. En stor mängd svarande menar att coronaviruset lett till en del förbättringar i deras liv, såsom mer tid över till att umgås med vänner och familj samt bättre luftkvalitet.

    Om corona kommer leda till någon bredare omställning bestäms dock främst av vad som händer politiskt under de närmaste månaderna. I veckan sker bland annat G20-, Världsbanken- och IMF-möten som kan ha stor påverkan, samtidigt som utformningen av de åtgärdspaket som syftar till att stimulera den sjukdomsdrabbade ekonomin pågår för fullt i ett antal länder.

    Inom miljörörelsen finns oro för att ledare inte kommer fånga den historiska möjlighet till systemförändring som coronakrisen utgör. Om inte åtgärdspaketen specifikt utformas för att generera nya och grönare giv så är chanserna nämligen stora att dessa i stor utsträckning kommer gå till att hålla sårbara och miljöskadliga branscher som till exempel flygindustrin under armarna.

    Åtgärdspaketen som följde på finanskrisen 2008 ledde till en av de största utsläppsökningarna i modern tid. Dess storlek översteg fyrfaldigt de utsläppsminskningar som den ekonomiska nedgången ursprungligen orsakat. Vissa bedömare menar att risken för att historien upprepar sig är stor.

    Redan nu har USA:s regering tagit tillfället i akt att avveckla viktig miljölagstiftning. Detta skedde delvis till följd av ett intensivt lobbyarbete från stora utsläppande sektorer av ekonomin som vill använda coronakrisen till att motverka omställningsåtgärder. Samtidigt har en rad viktiga klimatmöten, inte minst COP26 som skulle hållits i Glasgow i november i år, skjutits upp – många på obestämd tid.

    Om den ekonomiska krisen efter pandemin blir långvarig så riskerar även det att leda till en långsammare omställningstakt eftersom ekonomisk nedgång leder till att privata investeringar minskar i omfång samtidigt som en högre andel av investeringarna går till mer etablerade sektorer med säkrare kapitalavkastning, något som i allmänhet gynnar smutsigare snarare än renare energiproduktion.

    Fult spel under coronapandemin

    Världen befinner sig på grund av covid-19 i ett undantagstillstånd. Detta ger flera länders regeringar extraordinära befogenheter att gå emot lagstadgade krav. Till ingens förvåning utnyttjas instabiliteten av förorenande industrier som ägnar sig åt lobbying och andra fula trick.

    Förorenande sektorer runt om i världen utnyttjar coronavirus-pandemin för att extrahera tiotals miljarder dollar i statliga subventioner och som en ursäkt för att reducera miljökrav. Världen närmar sig en ekonomisk kris, och att avblåsa miljöreglement anses av somliga vara ett rimligt drag för att lätta på arbetsbelastningen. Detta kan leda till att flera industrier obemärkt får fortsätta med sin ”business as usual” och ta för sig en oproportionerlig stor bit av kakan.

    Supermiljöbloggen har redan tidigare rapporterat om Trump-administrationens upphävda utsläppslagar. Sedan dess har avvecklingen av miljölagstiftning hunnit bli en världsomfattande trend.

    I Indonesien har vissa miljöreglement för skogsindustrin avskaffas. För att begränsa olaglig avverkning krävdes tidigare certifiering på att träet producerats lagligt. Dessa regler upphävdes i mars som svar på lobbyverksamhet för att öka exporten. De indonesiska regnskogarna är hem för den snabbt minskande populationer av orangutanger och för flera andra hotade arter.

    Även plastindustrin har tagit tillfället i akt. Bland annat genom att försöka framställa återanvändbara kassar som ”virusbärare”. Detta är oroväckande i en tid då många länder börjat ta steg för att begränsa försäljningen av engångsplastpåsar och sugrör. Dessutom stämmer uttalandet inte eftersom coronaviruset visat sig kunna vara mera långlivat på plastytor än tyger.

    Även i Frankrike har politikerna kritiseras för fult spel. I fredags motsatte sig den franska regeringen att ge ekonomiskt stöd på 20 miljarder euro som skulle tilldelas bland annat förorenande företag. Det låter kanske som goda nyheter men det hela har kritiserats som en stor greenwashingkupp.

    Regeringen har nämligen i all hast samtidigt godkänt ett ändringsförslag på företagsstöd, som skenbart är förenligt med Parisavtalet, men ändå inte har några som helst begränsningar eller sanktionsmekanismer. Ändringsförslaget var en kontraproposition till de ursprungliga förslaget. Men det hela skedde mitt i natten med mindre än 30 suppleanter närvarande. Det har förargat fransmännen eftersom framförande av ett alternativt och mera ambitiöst klimatförslag under omständigheterna försvårats.

    Dessutom avvisades förslaget att rådfråga det franska klimatrådet om hur de 20 miljarder eurona borde användas. Greenpeace varnar för att så länge de inte är bestämt vad som händer med understödet kan det ändå hitta fram till förorenande industrier.

    Runt världen utformas nu räddningspaket och förslag som ska säkerställa en ekonomisk återhämtning. Med tanke på miljön gäller det alltså att hålla ögonen öppna för hur dessa pengar används. Det finns dock starka politiska krafter som försöker säkerställa en grön återhämtning efter pandemin, inte minst inom EU. Dessutom har både privatpersoner som engagerat sig för klimatet och miljörörelser fått mycket uppmärksamhet under coronakrisen. Låt oss lyssna på dem.

    Allt vi gör under och efter denna kris måste handla om att bygga upp ett mera inkluderande och hållbart system. Vi måste inse att våra samhällen inte är tillräckligt motståndskraftiga vare sig det gäller pandemier eller klimatförändringar. Just nu är coronaviruset den globala prioriteringen, men när vi fått bukt med pandemin kommer klimatkrisen fortfarande vara här.

    Vera Arhippainen, skribent för Supermiljöbloggen

    Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är vera-arhippainen.jpg

    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

    Tydligt samband mellan luftföreningar och covid-19

    Sambandet mellan luftföroreningar och risken för att dö av covid-19 är betydligt starkare än vad forskningen tidigare sett. Det menar i alla fall forskare vid Harvard-universitetet som undersökt tusentals platser i USA.

    Det är sedan tidigare välkänt att människor som utsätts för höga halter av luftföroreningar löper större risk att drabbas av bland annat andningsproblem, vilket kan spela roll för dödligheten. Därmed är det en utsatt grupp om de drabbas av det nya coronaviruset. 

    Tidigare har den icke vinstdrivande civilorganisationen European Public Health Alliance, EPHA, kopplat ihop den höga dödligheten av covid-19 i norra Italien med regionens höga halter av kvävedioxid. Enligt organisationen finns det ett tydligt samband mellan dålig luftkvalitet och ökad dödlighet vid virusepidemier. EPHA hänvisar bland annat till en studie från 2003 som granskat dödligheten vid utbrott av coronaviruset SARS som visade att risken att dö var hela 84 procent högre i områden med höga halter av luftföroreningar.

    Nu bekräftar amerikansk forskning att luftföreningar ökar risken för att dö av covid-19 och att sambandet är starkare än man tidigare trott. I en ny studie har forskare vid Harvard T.H. Chan School of Public Health analyserat statistik över luftföroreningar och dödsfall i covid-19 i 3 000 regioner i USA. Statistiken täcker 98 procent av befolkningen och visar att halterna av luftföroreningar bara behöver vara något högre för att dödligheten i covid-19 ska öka markant.

    En person som under en längre tid bott i ett område med höga luftföroreningar löper omkring 15 procent högre risk att dö av covid-19 än en person som bor i ett område med lägre halter. Områden med högre nivåer av luftföreningar kommer dessutom att ha högre nivåer av sjukhusinläggningar. Därför menar forskarna bakom studien att sjukvårdsresurserna borde därför koncentreras till förorenade platser, menar forskarna bakom studien.

    Studien är den första att titta på sambandet mellan den långsiktiga exponeringen av de särskilt farliga mikroskopiska partiklarna PM2,5, som uppstår framför allt vid förbränning av fossila bränslen, och risken för att dö i covid-19 i USA. Tusentals liv hade kunnat räddas om luftföroreningarna bara var marginellt lägre, enligt forskarna.

    Studien är ytterligare ett bevis hur miljöförstöring och pandemin hänger ihop och att arbetet för minskade utsläpp även kommer ha tydliga effekter på andra viktiga hälsoområden.

    Klimatpepp med digital bokcirkel i coronatider

    Prepp och pepp inför nästa kris? Göteborgs universitet startar digital bokcirkel för hemmasittare som vill diskutera klimat.

    – Vår idé är att sprida positiva berättelser – vi drunknar i apokalypser och dystopier, säger Camilla Brudin Borg vid Göteborgs universitet.

    På den nya sajten Gröna Cirklar presenteras ett antal olika böcker som passar för diskussion. Bland böckerna hittas både skönlitteratur och populärvetenskap. Så småningom kommer även ungdoms- och barnlitteratur finnas med.

    Du kan antingen skapa en egen bokcirkel med kompisarna eller gå med i projektets facebookgrupp.

    Flygandet ner med 97 procent

    Covid-19 spridning slår hårt mot både internationell och svensk flygtrafik och många flygbolag har helt eller delvis stoppat sin trafik. Ny statistik visar att flygtrafiken på de större svenska flygplatserna nästan helt upphört.

    Förutsättningarna för att bedriva reguljär flygtrafik, men också kommersiell flygplatsverksamhet har i princip upphört. Men vi gör vårt yttersta för att upprätthålla Sveriges tillgänglighet för den person­trafik som fortfarande finns, men också samhällsviktigt flyg såsom post- och frakt- samt ambulansflyg .

    Det säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef, i ett pressmeddelande.

    Under mars månad reste bara drygt 1,3 miljoner resenärer via Swedavias tio flygplatser visar ny statistik. Det är en minskning med 60 procent jämfört med samma månad förra året. Nedgången har även fortsatt in i april, med en minskning på hittills cirka 97 procent. Flera av Swedavias flygplatser saknar idag helt reguljär flygtrafik.

    Som SMB tidigare rapporterat tror bedömare att covid-19 kan få effekt på flyget även på långt sikt, eftersom flygbranschens globala klimatavtal Corsia bygger på hur många resor som genomförs 2020 och därmed påverkas av nuvarande resestopp. 

    Förhoppningsvis finns det en möjlighet att göra verksamheten mer hållbar efter krisen. Kanske kan covid-19 leda till en långsiktig minskning av flygandet efter att krisen visat hur stor andel av resorna som är ”onödiga” och därmed inte behöver återupptas. Möjligtvis kan även en satsning på snabbtåg också komma att ses från politiskt håll som mer ekonomiskt motiverat efter pandemin.

    Bränder runt Tjernolbyl oroar – risk för radioaktiv rök

    I Ukraina har räddningstjänsterna sedan den fjärde april kämpat för att släcka bränder i området runt Tjernobyl. Elden orsakar dels oro för att röken kan sprida radioaktiva partiklar i luften, dels för att bränderna skadar zonens unika natur.

    I Tjernobyl ägde historiens värsta kärnkraftsolycka rum år 1986. Mycket av det radioaktiva materialet som släppts ut efter olyckan har absorberats av växter och träd, och strålningsnivåerna i riskzonen är därför relativt stabila.

    Men det finns befogad oro om att radioaktiva partiklar kan frigöras nu när jord och vegetation brinner. Röken kan snabbt röra sig över stora områden och de radioaktiva partiklarna andas in av människor och djur. Många är oroliga att röken kommer att svepa in över miljonstaden Kiev, som ligger runt 100 kilometer från uteslutningszonen.

    Skogsbränder i närheten av Tjernobyl är inget nytt, men varma och torra vintrar har fått bränderna att förvärras under de senaste åren. Environmental International varnar för att framtida bränder skulle kunna sprida betydande mängder strålning till samhällen i Öst- och Centraleuropa. Lokala experter har sagt att årets skogsbränder är de värsta de någonsin har sett. Med en fortsatt global uppvärmning ökar riskerna för torka och värme flera gånger om.

    Den ukrainska regeringen anklagas för att försöka tysta ner allvaret med bränderna. Förra veckan meddelade myndigheterna att en liten ökning av strålningsnivåerna hade upptäckts i hjärtat av bränderna, men att nivåerna förblivit normala längre bort. Myndigheterna insisterar på att situationen är under kontroll och att bränderna för närvarande inte utgör något direkt strålningshot. 

    Utöver den potentiella strålningsrisken finns också andra negativa miljökonsekvenser av Tjernobylbränderna.

    Den största oron är att vi förlorar vårt naturarv, för oss är uteslutningszonen ett friluftsmuseum. Det är en av de största naturreservaten i hela Europa. Så det är en stor tragedi att den här naturen nu skadas, säger Olena Gnes, en turistguide som arbetar på Tjernobyl turisttjänster, till ABC News.

    I uteslutningszonen i Tjernobyl har växter och djur fått leva fritt i frånvaro av människor. Trots radioaktiviteten har området blivit ett naturreservat. Sällsynta djur som till stor del har försvunnit i andra delar av Europa har hittat sin plats i de övergivna områdena. 


    Vill du läsa mer om Tjernobyl? Trettio år efter olyckan sammanfattade Supermiljöbloggen konsekvenserna för människor och miljö.

    New York satsar på en grönare framtid

    Trots den hårda belastningen av covid-19 har delstaten New York drivit igenom lagstiftning för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Det rapporterar Dagens ETC.

    USA är nu epicentrum för coronakrisen och blev det första enskilda landet att registrera över 2 000 avlidna i sviterna av det covid-19 under ett dygn. Med över 160 000 coronafall har delstaten New York nu fler bekräftat smittade personer än något land utanför USA.

    Trots dessa monumentala utmaningar och katastrofbeskrivningar inifrån sjukhusen ser delstaten mot en framtid bortom covid-19 för att även kunna hantera klimathotet. Man menar helt enkelt att man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Beslutsfattare offentliggjorde därför The Accelerated Renewable Energy Growth and Benefit Act, en ny grön lagstiftning som ska förse delstatens invånare med 70 procent förnybar el till 2040.

    I korthet så innebär lagen att processen kring att bygga ut anläggningar för förnybar energi förenklas, samt gör skillnad mellan fossila bränslen och förnybara energikällor när det gäller att få tillgång till markområden.
    En särskild myndighet kommer skapas för att lokalisera platser där gröna anläggningar kan byggas ut.

    Med denna satsning sätter New York ett viktigt exempel. Det är just dessa satsningar mot en klimatsmartare framtid som måste fortsätta trots det prekära läge världen befinner sig. Förhoppningsvis kan denna satsning vara ett viktigt skyltfönster för andra amerikanska delstater.

    Gator desinfekteras – riskerar förgifta miljön

    Flera länder har börjat bespruta gator och allmänna utrymmen med desinfektionsmedel för att stoppa coronavirusets framfart. Men metodens effektivitet ifrågasätts, särskilt eftersom giftet kan få allvarliga konsekvenser för miljön.

    Det handlar framför allt om länder, bland annat Frankrike, Italien och Kina, som hittills drabbats hårt av viruspandemin. Desinfektionen påstås vara en försiktighetsåtgärd men det finns ännu ingen egentlig kännedom av behandlingens effektivitet mot viruset. Detta har ändå inte bromsat en storskalig besprutning på flera platser. I vissa städer, så som Cannes i Frankrike, besprutas gatorna till och med dagligen.


    Vi befinner oss i en period där människor är rädda och desinfektion av gatorna är en handling som lugnar dem, förklarar Claude Capillon, borgmästaren i Rosny-sous-Bois för Le Parisien.

    Produkterna som används varierar. Till exempel har olika former av klorider, blekningsmedel och desinfektionsmedel med en ”efterhängande doft av citron” använts.

    Det är för tidigt att säga exakt vilka desinfekteringens konsekvenser är, men en sak är säker och det är att medlen inte bara kan påverka viruset. Produkterna som används är biocider som hotar alla mikroorganismer och allt liv som kommer i giftets väg. Efter att gator behandlas med gifterna sköljs de av med vatten. Det innebär att produkterna sannolikt hittar ut till vattendrag. Trots det har man ingen koll på desinfektionens miljökonsekvenser.

    Desinfekteringen har även kritiserats för att vara ett slöseri på resurser. Även om medlet skulle ta kål på viruset anses ett storskaligt besprutande av gator inte lönsamt. Det är föga troligt att människor smittats av att ha rört vid trottoaren.

    Det är också oroande att de desinfektionsmedel som används kan vara skadliga för människan. Medlen kan irritera hud, ögon och andningsorgan – samma organ som drabbas hårdast vid smitta av covid-19.

    I Indien har myndigheterna fått hård kritik efter att arbetslösa människor sprejats med stora mängder giftiga medel.

    https://twitter.com/KanwardeepsTOI/status/1244508599038009344

    Att sprida miljögifter i naturen har aldrig varit en bra idé, vare sig det doftar citron eller inte. Inte före covid-19, och inte nu heller.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.