Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Enorm skyddsvall i Vellinge ska skydda mot havshöjningen

    Mark- och miljödomstolen ger klartecken för Sveriges hittills största skyddsvallsprojekt. De två mil långa vallarna ska skydda skånska Falsterbonäset från stigande havsnivåer och översvämningar.

    I torsdags blev det klart att Vellinge kommun får bygga de omdiskuterade skyddsvallarna på Falsterbonäset, meddelar mark- och miljödomstolen i Växjö. Nästan all bebyggelse (95 procent) på näset kommer att hamna under vatten med en havsnivåstigning på bara 3 meter.

    Domen innebär att de upp till tre meter höga och sju meter breda vallarna får byggas runt delar av Falsterbohalvön vid Öresund. För flera kommuner i södra Sverige som står inför samma hot om stigande havsnivåer och ökad risk för översvämningar, kan domen vara av stor vikt.  Alternativet skulle kunna bli att tvingas flytta bebyggelse till säkrare områden på högre mark.

    EU-kommissionen: Klimatåtgärder avgörande för återhämtning efter pandemin

    Europeiska kommissionen vill satsa på vätgas, energieffektiv bostadsrenovering och grön fordonsteknik för att få igång ekonomin igen efter Covid19-krisen.

    Förste vice ordförande France Timmermans i kommissionen är ansvarig för Europas gröna giv. Hans stabschef Diedrik Samsom lyfter fram grön återhämtning som ett sätt att leverera tillväxt och jobb efter pandemin.

    Jag tror att klimatåtgärder kan användas som en katalysator för återhämtning, säger Diedrik Samsom.

    Bara energieffektiv bostadsrenovering kommer att generera en enorm mängd jobb, enligt Samsom. Han anser också att större investeringar i system för produktion, distribution och vätgasdrivna transporter kan göras snabbare än man tidigare trott. Bilindustrin har en stor betydelse för jobben i EU och genom att satsa på grön fordonsteknik finns möjlighet att både rädda jobb och påskynda utvecklingen för elbilar och laddningsinfrastruktur, menar han.

    Kommissionen arbetar fortfarande med ett återhämtningspaket och det ska lanseras någon gång under nästa månad.

    Sill, strömming och makrill toppar ny lista över hållbar havsmat

    En ny studie framtagen av forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden (RISE) listar de arter av fisk och skaldjur som är både mest klimatsmarta och hälsosamma. Högst på listan finns skarpsill, följt av makrill, strömming, och sill.

    I studien, som gjordes inom forskningsprojektet ”Sea Win Sustainable Seafood”, testades cirka 40 sorters havsmat som konsumeras i Sverige. En del arter har låg miljöpåverkan och högt näringsinnehåll (t.ex. sill) medan andra har en relativt hög klimatpåverkan i kombination med ett lägre näringsvärde (t.ex. nordhavsräkor).

    De med minst hälsofördelar till högst miljömässig kostnad var pangasius, pilgrimsmusslor och nordhavsräkor. Norsk odlad lax, den fisk som i särklass konsumeras mest i Sverige idag, hamnade långt ner på listan på grund av hög klimatpåverkan. Den kan med fördel bytas ut mot pinklax, som rankades i topp.

    Samtidigt rankades majoriteten (21 av 37) av de studerade fiskarna och skaldjuren som både mer hälsosamma och miljövänliga än de huvudsakliga landbaserade djurproteinerna; nöt, fläsk och kyckling.

    I Sverige äter vi årligen mellan 25 och 27 kilo hel fisk och skaldjur per person och år. Forskarna bakom RISE-studien tycker att de sorters fisk och skaldjur som rankades högst – sill, makrill, skarpsill och strömming – bör lyftas fram mer i kostråden.

    Miljögifter har dock inte tagits med i någon större utsträckning i den här studien. Det är därför att följa Livsmedelsverkets riktlinjer om fisk från Östersjön och insjöar, eftersom hög konsumtion av vissa fiskar kan innebära att man får i sig höga halter av miljögifter såsom dioxiner, aluminium, eller kvicksilver.

    Stora ekonomiska fördelar med gröna coronaåtgärder

    Flera framstående ekonomer har utvärderat effekterna av att kombinera klimatåtgärder med den ekonomiska återuppbyggnad som pågår världen över. Deras nya rapport visar att ekonomin stärks av att satsa på grön omställning.

    Bakom den nya Oxford-studien finns namnkunniga ekonomer som nobelprisvinnaren Josepg Stiglitz och Nicholas Stern, känd för att ha författat den banbrytande Sternrapporten.

    Det är den första studien som som utvärderar fördelarna med att sammanlänka klimatsatsningar med coronapandemins ekonomiska krisåtgärder. Författarna har granskat över 700 stimulerande styrmedel från 2008 och framåt. De har också intervjuat 231 experter från centralbanker, finansministerium, akademin och tankesmedjor runt om i världen.

    Resultatet visar att långsiktig, klimatvänlig stimulanspolitik är överlägsen när det gäller ekonomisk effekt – inte bara när det gäller att hejda den globala upphettningen.

    Efter finanskrisen 2007-2009 kom ett antal klimatsmarta åtgärder som får högt betyg i studien, bland annat höghastighetståg i Italien och inrättandet av Europeiska Investeringsbankens klimat- och infrastrukturfond. Bland de klimatpositiva åtgärder som haft god ekonomisk effekt märks också omskolning till fler arbetare inom grön energi och teknik. Även utbyggnad av grön infrastruktur, såsom bredband och laddning för elfordon, gav gott resultat.

    Vissa av förändringarna vi tvingats till av pandemin, som exempelvis mer hemmaarbete och mindre resande, har oavsiktligt gett oss en lockande skymt av hur en framtid med tystare, renare gator och mindre stressande pendling kan se ut. Att stötta dessa förändringar genom ökade investeringar i elfordon såväl som koldioxidneutrala och energismarta hem är mycket förståndigt ur både en ekonomisk och miljömässig synvinkel, säger Ajay Gambhir, medförfattare till studien och forskare vid Imperial College London.

    Samtidigt visar studien att räddningspaket för flyg var en riktigt dålig affär för att stabilisera ekonomin.

    Supermiljöbloggen väljer ny styrelse

    I april hade Supermiljöbloggen sitt konstituerande årsmöte där den nya styrelsen valdes. Styrelsen utökades därmed med ytterligare fem personer som alla handplockats för sin möjlighet att bidra till arbetet med Sveriges grymmaste hållbarhetsblogg.

    Vi har fått in fantastisk kompetens inom exempelvis admin, ekonomi och verksamhetsledning som kommer ta styrelsearbetet till en helt ny nivå. På så sätt kan vi bättre stötta skribenterna i deras arbete att bevaka och rapportera miljöfrågor. Det ger oss också möjlighet att utforska viktiga områden som ligger utanför själva skrivandet, såsom strategiska samarbeten, utökad omvärldsbevakning och fundraising, säger ordförande Belinda Retourné.

    För närvarande håller styrelsen på att lägga sin plan för året som kommer. Så nu vill vi höra från er läsare! Vad gillar ni att läsa om? Är det något ni saknar? Vilken roll borde SMB ha i miljödebatten? Finns det andra saker som ni tycker att SMB borde syssla med?

    Släng iväg ett mail till styrelsen på: styrelse@supermiljobloggen.se.

    Hela styrelsen och deras kontaktuppgifter hittas på https://supermiljobloggen.se/om-oss/.

    Frankrike ställer miljökrav för att stödja flyget

    Frankrike ställer miljökrav för att ge stöd till flygbolaget Air France. Om bolaget ska få stödet på 7 miljarder euro får de inte konkurrera med järnvägen.

    Det betyder i praktiken stopp för inrikes flygresor som tar mindre än 2 timmar och 30 min. Dessutom innebär villkoren att Air France ska öka användningen av förnybart flygbränsle, förnya sin flygplansflotta och minska koldioxidutsläppen med 50 procent till år 2030 jämfört med år 2005 års nivå.

    Sverige vägrar klimatkrav i stödpaket – trots löften om grön omställning

    Nordens miljöministrar har gemensamt konstaterat att grön omställning måste utgöra motorn i återbyggnaden av världsekonomin efter coronakrisen. Men löftena klingar falskt. Nu får SAS miljardlån av Sverige och Danmark, helt utan krav på minskade utsläpp.

    Coronakrisen kanske har fått världen att slå av på takten, men klimatförändringarna pågår med oförminskad styrka. Det kommer redan larm om att år 2020 kan bli det varmaste året som hittills uppmätts.

    Åtgärderna som ska lindra pandemins ekonomiska effekter är ett unikt tillfälle att främja hållbara klimatlösningar. Den uppfattningen har redan tidigare framförts av bland andra Internationella energimyndigheten (IEA). Ett bra exempel på hur krispaket och klimatkrav kan kombineras är Frankrike, där staten har villkorat stödet till flygbolaget AirFrance med krav på att flyget minskar sina utsläpp och slutar konkurrera med inrikeståget.

    Miljöministrar: ”Vill se grön omställning”

    Även de nordiska klimat- och miljöministrarna har uttryckt att den gröna omställningen ska vara drivande i återuppbyggnaden av ekonomin. Inför förra veckans digitala möte med de nordiska ministerkollegorna sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP):

    Efter den akuta krisen när vi ska bygga upp ekonomierna igen har vi varken råd eller tid att göra fel vägval. Grön återhämtning måste vara i centrum för de satsningar som görs.

    Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister Dan Jørgensen sammanfattade efter ministermötet:

    Vi befinner oss i ett klimatmässigt vägskäl där det är helt avgörande att vi behåller fokus på gröna lösningar. Därför är jag mycket nöjd med signalerna från dagens möte, där alla var överens om att vi aktivt måste utnyttja synergierna mellan ekonomisk återuppbyggnad och grön omställning.

    Men miljöminstrarnas uttalanden verkar inte ligga i linje med hur resten av regeringarna tänker. I praktiken agerar både Sverige och Danmark helt tvärtemot sina gröna löften.

    Svenska skattepengar går till flygindustrin – utan motkrav

    Under tisdagen kom nyheten att SAS beviljas 3,3 miljarder kronor i kreditgaranti av den svenska och danska staten. Samtidigt meddelade Sveriges infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) att miljardlånet inte kommer innebära några klimatkrav över huvud taget.

    I Frankrike riktar man särskilda krav på ett enskilt bolag. Utgångspunkten för den svenska regeringens politik är att vi är tydliga mot alla bolag när vi säger att flygbolag som opererar i Sverige har att förhålla sig till de riktlinjer som vi har här, säger Eneroth till DN.

    Som exempel på riktlinjer nämner Eneroth redan existerande styrmedel som flygskatten och reduktionsplikten. Regeringen har alltså ingen tanke på ge nya villkor, som Frankrike har gjort, till utsläppsintensiva branscher som flyget. Istället räddar de klimatbovarna och låter svenska skattebetalare ta riskerna.

    Räddningspaket för flygbolag har dessutom visat sig vara en riktigt dålig ekonomisk affär. I en ny forskningsrapport som utvärderar krispaketen pekas flygräddningar ut som ett av de sämsta alternativen för att stabilisera ekonomin på långt sikt.

    Frågan är om de svenska skattebetalarna är särskilt nöjda med att våra gemensamma resurser går till att rädda förlusttyngda och miljöförstörande bolag. Om det fortsätter såhär lär förtroendet för Sveriges regering och samarbetspartier dala lika fort som flygbranschens passagerarsiffror.

    2019 blev det varmaste året i Europa – 2020 kan bli ännu värre

    2019 blev det varmaste och mest solrika år som någonsin har uppmätts i Europa. Det innebär att elva av de tolv varmaste åren nu har inträffat sedan år 2000, och temperaturerna lär öka ytterligare. Det rapporterar den europeiska klimattjänsten Copernicus.

    Uppvärmningstrenden är nu otvetydig överallt på planeten. Och som en konsekvens ökar frekvensen för dessa rekordartade noteringar.

    Det säger Carlo Buontempo, chef vid EU:s klimatövervakning C3S (Copernicus Climate Change Service).

    Den nya rapporten, som sammanfattar det europeiska klimatåret 2019, är ännu en bekräftelse på en trend med allt högre temperaturer i Europa. Medan 2019 globalt var det näst varmaste år som har uppmätts, var året det varmaste som någonsin har uppmätts i Europa.

    Alla årstider var varmare än genomsnittet och sommartemperaturerna låg 3 till 4 grader högre än normalt. I bland annat Frankrike och Tyskland sattes en rad nya temperaturrekord under flera intensiva värmeböljor i juni och juli. Värmen bidrog till utbredd torka i södra Europa och Arktis var under året nästan en grad varmare än ett genomsnittligt år.

    Det innebär att att elva av kontinentens tolv varmaste år sedan mätningarna började har inträffat sedan år 2000.

    Värmerekordet avspeglade sig även i antalet soltimmar som var det högsta sedan mätningarna startade 1983. Det nya rekordet är något högre än andraplatsen 2015 och är en del i en utveckling av ökande antal soltimmar som noterats i Europa de senaste 40 åren. Spanien, delar av Frankrike, Centraleuropa och större delen av Östeuropa var de områden som låg mest över genomsnittet när det gäller soltimmar.

    Och det blir ännu varmare

    Enligt forskarna kommer läget förvärras i takt med att jorden värms upp ytterligare. Redan 2020 kan gå till historien som det varmaste året som hittills uppmätts, skriver The Guardian. 

    Olika vädermyndigheter räknar med att en sannolikhet mellan 50 till 75 procent att 2020 kommer slå det globala rekordet från 2016. Halvvägs inne på året är rekordet redan på god väg. Årets januari blev den varmaste som uppmätts. De 10 varmaste januarimånaderna någonsin har nu ägt rum sedan 2002.

    Koldioxidutsläpp på nya rekordnivåer

    Men, innebär inte de minskade utsläpp som pandemin medför att dessa prognoser inte slår in? Dessvärre inte.

    För samtidigt som nedstängning och karantän i syfte att hindra spridningen av covid-19 leder till klarare luft och minskade luftföroreningar stoppar det inte den globala uppvärmningen, eftersom den koldioxid vi redan släppt ut ansamlas i atmosfären och inte bryts ner förrän om flera decennier.

    Mängden koldioxid i atmosfären är nu den högsta på tre miljoner år, enligt preliminära siffror från observatoriet på Mauna Loa på Hawaii, rapporterar Svenska Dagbladet. För första gången har halten passerat 418 ppm (miljondelar).

    Att koldioxidrekordet slås nu beror bland annat på årstiden. Förra året inträffade toppnoteringen på 415,7 ppm den 15 maj. Det är nämligen under våren som den årliga toppen nås för att sedan gå ner under sommaren, uppger klimatforskaren Michael Tjernström, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet till SvD:

    Det mesta av jordens landmassa finns på norra halvklotet så när vi har sommar binds mycket kol i i växtligheten och koldioxidhalten sjunker. På hösten börjar den gå upp igen, när växterna förmultnar. Det gör att rekordet inträffar i slutet av vintersäsongen varje år.

    Ökningen är även här en del i en långsiktig trend. Enligt FN:s världsmeteorologiska organisation WMO:s rapport Global Climate 2015-2019 har koldioxidnivåerna legat 18 procent högre under perioden 2015-2019 jämfört med de föregående fem åren.

    Rapsfälten lyser gula

    Även här i Sverige syns oroväckande tecken på klimatförändring. Efter en ovanligt mild och varm vinter lyste de skånska rapsfälten gula ett par veckor tidigare än vanligt.

    SMHI kunde dessutom meddela meteorologisk sommar lokalt redan 24 april när två stationer, Örebro och Göteborg, under de senaste fem dygnen haft en dygnsmedeltemperatur på minst 10,0°. Det innebär att för tredje året i rad har den meteorologiska sommaren anlänt tidigt till Sverige.

    Normalt sett sker det mellan den 10 och 15 maj, enligt SMHI. Myndigheten har dessutom tidigare meddelat att varmare årstemperaturer är att vänta framöver.

    Att koppla ihop kriserna

    Som så många kriser i historien innebär även coronakrisen att vi har en möjlighet till förändring. Enligt en rapport från IEA beräknas koldioxidutsläppen minska med 8 procent under 2020 jämfört med 2019 som en konsekvens av att den globala efterfrågan på olja, kol och gas minskar på grund av pandemin.

    Kanske kan covid-19 ändra på det ovanstående mönstret av upphettning och ökade koldioxidkoncentrationer. Kanske kan den, som Björn Wiman skriver i söndagens DN, få oss att acceptera hur djupt beroende vi är av naturen och av varandra, att blir krisen den ”mentalitetshistoriska tipping point” som många klimatforskare väntat på. I all bedrövelse som präglar vår nutid kan man enbart hoppas att så är fallet.

    Sveaskog avverkningsanmäler skyddsvärd skog

    Sveaskog beskriver själva Hornsö ekopark som ett område med unika förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden. Ändå är stora delar av skogen nu avverkningshotad.

    På deras hemsida läser vi budskap såsom ”investera i framtiden” och ”Sveaskogs skogsbruk är hållbart”. I själva verket bidrar deras verksamhet till kalhyggesskövling, markskador och att hela ekologin för djur och natur förstörs. Skogar med höga naturvärden försvinner i en allt snabbare takt (…)

    Så skriver Jordens Vänner om Sveriges största skogsägare, det statliga bolaget Sveaskog, som organisationen nominerat till det årliga Greenwash-priset år 2020.

    För bara någon månad sedan avverkade det kontroversiella bolaget en 200 år gammal naturskog utanför Arvidsjaur, trots protester från såväl miljörörelsen som forskare.

    Och nu är det dags igen.

    Den här gången är det 6,4 hektar i Högsby kommun i Småland som avverkningsanmälts av Sveaskog. Skogspartiet ligger i Hornsö Ekopark, ett område som Sveaskog själv ironiskt nog på sin hemsida påstår har unika förutsättningar för att bevara en stor biologisk mångfald.

    Naturskyddsföreningen har i 25 år lobbat för att hela området, vars artrikedom omfattar minst 700 arter av vedlevande skalbaggar (varav mer än 200 är rödlistade) ska förvandlas till nationalpark.

    Sven G Nilsson, professor i biologi vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta skogsexperter, har reagerat starkt på avverkningshotet.

    Det är oroande mycket värdefulla gamla tallskogar som Sveaskog vill hugga ned. Det strider mot vad man kan förvänta sig av hänsyn i en ekopark. Inget annat område i hela Norden hyser så många hotade insektsarter [som Hornsö]. Det är förvånande att man inte avsatt hela området för naturskydd. 

    Avverkningshotet är dock inte unikt, utan en del av ett större mönster. Efter att staten för några år sedan höjde avkastningskraven för Sveaskog, har skogsbolaget nämligen slutavverkat flera värdefulla skogar i Götalands ekoparker. Detta enligt Naturskyddsföreningen, som även menar att de hänsynsområden Sveaskog lämnar i de avverkade skogarna är för små för att upprätthålla biologisk mångfald efter det att omgivande arealerna förvandlats till skogsplantage. Detta gör att hänsynsområdena i praktiken reducerats till en symbolisk eftergift till kritikerna.

    Det finns dock fortfarande en smula hopp för den hotade skogen i Hornsö. Efter att rödlistade arter påträffats i området har Skogsstyrelsen nu möjligheten att gå in och klassa området som nyckelbiotop, varpå Sveaskog i teorin skulle bli skyldiga att skydda skogen. Sveaskog har meddelat att avverkningsplanerna tillfälligt pausats och att en ny inventering ska göras efter sommaren.

    I praktiken har detta system dock inte alltid fungerat som det ska. Så sent som förra året slog svenska Greenpeace larm om att Sveaskog systematiskt avregistrerar nyckelbiotoper för att kunna avverka dem.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att professorn och skogsexperten Sten G Nilsson i riksdagen framfört kritik mot att produktivitet och miljö är jämställda politiska målsättningar för den svenska skogen, något han menar inte har fungerat i praktiken.

    När Sveaskogs uppdrag uttryckligen är ”att bedriva verksamhet på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning” och ekoparker inte är undantagna bolagets höga lönsamhetskrav blir nämligen resultatet lätt att skyddsvärd skog gång på gång huggs ner för att bereda plats för trädodlingar.

    Uppdatering 5/6 13.50: Texten har tillfogats en rättelse.

    De kan bli årets greenwashare

    Företag som vill utmåla sin verksamhet som grönare än den är finns det gott om. Vissa är dock betydligt fräckare än andra. Nu är det dags att rösta fram Svenska Greenwashpriset 2020.

    Sedan år 2010 har miljöorganisationen Jordens Vänner delat ut Svenska Greenwashpriset. Den ironiska utmärkelsen sätter ljuset på aktörer som framställer sig som betydligt mer miljövänliga än de i själva verket är.

    Efter att ha mottagit mängder av nomineringar har organisationens styrelse nu sållat ut årets tre finalister. Vinnaren röstas fram av allmänheten. De som har chans att få årets osmickrande utmärkelse är:

    1. Klimatkompensationsbranschen

    En mängd företag erbjuder stora miljöbovar möjligheten att få en grön image med hjälp av klimatkompensation, istället för att göra skillnad på riktigt. Klimatkompensation är en kontroversiell metod som oroväckande sällan får faktisk effekt, visar granskningar av Dagens Nyheter.

    Arla, hamburgerkedjan Max och resebolag som Tui, Bra Flyg och Ving är exempel på företag som köper klimatkompensation i ett försök att hålla ryggen fri och framstå som att man gör vad man kan för att minska sin klimatpåverkan, istället för att minska sina faktiska utsläpp.

    Klimatkompensation där konsumenter luras att kunna fortsätta flyga och äta hamburgare är miljöförvillande budskap och väl värt ett greenwashpris, skriver Jordens Vänner i sin motivering.

    2. Svemin – branschorganisation för gruvor, mineral- och metallproducenter

    Gruvbolagens branschorganisation, där bland andra LKAB och Boliden ingår, framhåller i sin kampanj #mineralbidraget att ansvarsfull och utökad produktion är ett måste för att klara Agenda 2030. Vidare skriver de att ” i den här klimatdrivna omställningen är metaller och mineral oersättliga byggstenar”.

    Det må vara hänt att ökad elektrifiering kräver mineraler, men gruvbranschen tar inte tar så stort ansvar som de vill göra gällande. Branschen står för åtta procent av hela Sveriges koldioxidutsläpp och 77 procent av landets avfall.

    Utvinningen bidrar också till lokala konflikter, användning av enorma markområden, hög avfallsmängd samt negativ påverkan på grundvatten och biologisk mångfald, går att läsa i motiveringen.

    3. Sveaskog

    Det statliga företaget är Sveriges största skogsägare. Med uppmaningar som ”investera i framtiden” och påståenden som ”Sveaskogs skogsbruk är hållbart” på sin hemsida menar företaget att de sköter skogen på bästa sätt. Men sanningen är att Sveaskog på många håll ersätter skogar med höga naturvärden med artfattiga trädplanteringar, vilket Supermiljöbloggen rapporterat om flera gånger tidigare.

    Deras verksamhet bidrar till kalhyggesskövling, markskador och att hela ekologin för djur och natur förstörs, skriver Jordens Vänner.

    Rösta själv!

    Förra årets omgång av Greenwashpriset vanns av Preem. Oljebolaget fick priset för sin idoga kamp för att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil, samtidigt som de satsar stort på reklam för ”grön” diesel.

    Årets resultat kan bli minst lika rafflande, med tre väldigt förtjänstfulla kandidater. Lägg din röst här!

    Hur får vi en hållbar e-handel?

    E-handelns klimatavtryck ökar. För att minska den snabbt växande sektorns miljöpåverkan har den nya organisationen Hållbar e-handel bildats. Organisationen ska hjälpa till med både köp, leveranser och transporter.

    Fri frakt och fria returer, är det verkligen rimligt? frågar sig Patrik Rees som är ordförande i Hållbar e-handel.

    Varje år skickar svenska konsumenter tillbaka 3,3 miljoner varor som de har köpt på nätet. Inom klädhandeln skickas drygt var femte köp tillbaka skriver tidningen Forskning & Framsteg. En del returer färdas långa sträckor för att packas om, vilket Supermiljöbloggen skrivit om tidigare.

    Men här måste branschen ställa sig bakom initiativ för att bryta det beteendemönster som skapats och avstå från att uppmuntra till returer, säger Patrik Rees till Dagens industri.

    Den nybildade organisationen kommer att arbeta med att få ned returgraden i branschen, emballagehanteringen och själva frakten.

    Transportdelen måste produktifieras så att kunderna ges olika möjligheter att välja och blir mer eftertänksamma. Om du ska vara med i Hållbar e-handel ska du ha ett hållbart fraktalternativ högst bland valen.

    Alla företag inom e-handelsbranschen kan vara med i Hållbar E-handel.

    Matsvinnet ökar under coronapandemin

    Trots goda skördar hotas matförsörjningen just nu på många platser av den arbetskraftsbrist och de handelsstörningar som uppstått i spåren av covid-19. Detta riskerar paradoxalt nog att ge upphov till en ökning både av antalet människor som går hungriga och av andelen mat som blir till svinn.

    Ett vanligt år brukar man uppskatta att en tredjedel av den mat som produceras slängs, vilket gör matsvinnet till ett enormt klimatproblem. Enligt beräkningar från FAO står matsvinn för så mycket som åtta procent av de antropogena växthusgasutsläppen.

    Hur mycket svinnet ökat sedan coronapandemin bröt ut är fortfarande oklart – men många livsmedelsaktörer har under de senaste veckorna slagit larm och varnat för att pandemin kommer tvinga fram masslakt av djur, nedplöjandet av hela årsskördar samt svinnandet av mjölk värd miljontals kronor.

    Svinnet har de senaste veckorna ökat på grund av arbetskraftsbrist, men också för att livsmedelskedjorna har haft svårt att anpassa sig till förändringarna i konsumtionsmönster som skett under coronakrisen då inte minst matintaget i hemmet ökat på bekostnad av uteätandet. Utbudet har alltså inte hunnit anpassa sig till förändringarna i efterfrågan, vilket lett till en situation där enorma mängder matsvinn producerats samtidigt som stormarknaderna har svårt att fylla sina hyllor.

    Det ökade svinnet kan sägas vara strukturellt i den mån att dagens livsmedelsförsörjningssystem bygger på ”slimmade” varukedjor med tidskänsliga beställningar, små lager och långa transporter, något som gör det känsligt för både externa och interna störningar. Även normala år händer det att detta system ger upphov till svinn på producentnivå då stora prisfall gör det mer lönsamt för bonden att spara på arbetskostnaderna i samband med skörden och istället plöja ner grödan.

    Samtidigt som matsvinnet skjuter i höjden så har också matosäkerheten ökat bland utsatta grupper. Om inget görs riskerar pandemin att leda till att antalet människor som lider av kronisk hunger ökar från dagens 800 miljoner till det dubbla. Inte minst i utvecklingsländer slår de uteblivna inkomsterna i och med covid-19 hårt mot stora delar av befolkningen.

    Buller försvårar livet i haven

    Mänsklig aktivitet orsakar oljud i haven som leder till stora problem för marina ekosystem. Flera arter är totalt beroende av ljud för sin överlevnad och kommunikation. Covid-19 pandemin har medfört en unik möjlighet för forskarna att undersöka livet under haven utan det frekventa bullret.

    Under havsytan är ljud det mest effektiva kommunikationsmedlet för många marina arter. Det är så de får information om sin närmiljö. De använder sig av ljud och hörsel för att hitta föda, undvika rovdjur, navigera och kommunicera med varandra.

    Under det senaste århundradet har mänskliga aktiviteter ökat längs våra kuster och i djupare havsmiljöer. Mellan 1950 och 2000 fördubblades fartygstrafiken på haven. Detta har lett till ökade och förändrade ljudnivåer under havsytan. I närhet av borrnings- och industrianläggningar, vatten- och vindkraftverk kan det rentav vara omöjligt för vissa arter att leva. Ljudvågorna kan dessutom färdas otroliga avstånd under vattnet. Vissa frekvenser kan höras hundratals kilometer bort. 

    Det har varit nästintill omöjligt för forskarna att undersöka arterna i en neutral, bullerfri miljö. Men lägre ljudnivåerna under havsytan i samband med Covid-19 pandemin har gett forskare (och havsorganismer) en unik möjlighet att uppleva haven med mindre oljud. 

    Oljuden ökar arternas stresshormonnivåer. Bullret försvårar deras livsvanor, inte minst deras fortplantning, och kan således rentav hota deras överlevnad. 

    Då de omgivande ljudnivåerna är höga förändrar delfiner ljudfrekvensen de vanligtvis kommunicerar med. Följderna är att de har mindre möjlighet till variation i deras visslande och gör kontakten mellan individerna svårare. Vissa knölvalar slutar helt och hållet att sjunga. Då ljudnivåerna blir riktigt höga kan de utlösa panikreaktion hos en del arter av valar och delfiner som snabbt dyker för att komma undan oljudet. Men dyker de för snabbt kan förändringen i vattentrycket ha dödliga följder för djuren i form av blödningar i både hjärna och hjärta. 

    Konsekvenserna av bullret är många, men i vilken utsträckning det påverkar livet under haven är ännu okänt. Resultat av pågående undersökningar kan leda till nya upptäckter och i bästa fall också bättre naturskydd för haven.

    Cykeln blir Frankrikes svar på pandemier och utsläpp

    De Franska myndigheterna vill att så många som möjligt skall börja cykla när samhället öppnar upp igen efter den nationella karantänen. Målen är att minska spridning av coronaviruset, öka folkhälsan och minska på trafikutsläppen. 

    För att uppmuntra invånarna kommer staten bland annat att erbjuda att stå för upp till 50 euros cykelreparationer per person. Det räcker att gå till en cykelreparatörer med sin cykel, få den reparerad, och sedan gå utan att betala. 

    Denna åtgärd är en del av en plan på 20 miljoner euro för att uppmuntra cykling framför bil och kollektivtrafik. Staten kommer också att finansiera bättre cykelparkering och gratis cykellektioner för de som vill. Dessutom planeras flera tillfälliga vägar för cyklar och fotgängare för de kommande månaderna.

    Den franska miljöministern Elisabeth Borne meddelade att regeringen också kommer att införa ett program som gör det möjligt för arbetsgivare att täcka upp till 400 euro i resekostnader per år för personal som cyklar till arbetet.

    Solceller ökade globalt förra året

    Installationer av solceller ökade globalt med 12 procent förra året. Inom EU ökade Spanien mest, medan Sverige hamnade på åttonde plats. Kina backade för andra året i rad. Det visar preliminära siffror från internationella energiorganet IEA.

    Som SMB tidigare rapporterat om riskerar efterfrågan på solel minska på grund coronapandemin och effekterna av stängda gränser, pausad verksamhet och inställda investeringar.

    En positiv nyhet är därför att solcellsmarknaden fortsätter att växa och ökade rejält under förra året, visar preliminära siffror från IEA PVPS, det internationella energiorganiets solcellsgrupp. Globalt installerades det motsvarande nästan 115 gigawatt soleel, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2018 då cirka 100 gigawatt installerades. Det innebär att det i slutet av 2019 totalt fanns nästan 630 gigawatt installerad solcellskapacitet.

    Bland de tio länder med störst solcellskapacitet installerad finns nu Kina, Indien, Japan, Vietnam, Australien, Sydkorea, Spanien, Tyskland, USA och Ukraina.

    Kina backade dock för andra året i rad. Under 2019 installerades runt 30 gigawatt solel, viket var en minskning jämfört med 2018 då det handlade om runt 43 gigawatt 2018 och som i sin tur var en minskning från 53 gigawatt år 2017. Landet står ändå i en klass för sig med nästan en tredjedel av den globalt installerade kapaciteten med totalt 205 gigawatt.

    Lyckligtvis ökade den globala tillväxten utanför Kina kraftigt med 44 procent, jämfört med året innan och stod för en ökad installation för minst 85 gigawatt. EU hamnade på andra plats efter Kina med 16 gigawatt följt av USA på cirka 13 gigawatt. Inom EU var Spanien den största marknaden med 4,4 gigawatt, följt av Tyskland på 3,9, Nederländerna 2,4 och Frankrike 0,9 gigawatt. Sverige kom först på åttonde plats med 287 megawatt. Här finns alltså en del att göra.

    Solcellskapaciteten står nu för cirka 3 procent av elproduktionen globalt och 5 procent i EU. Enligt IEA, så bidrog solelenergin till att globalt minska utsläppen av växthusgaser med motsvarande 720 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

    En positiv effekt av covid-19 är dock att städer fått renare luft. Det i sin tur har gjort att solen skiner ännu mer på landets solceller, vilket skulle kunna öka produktionen ytterligare. Som Fatih Birol, chef för IEA, poängterat har politiska och finansiella ledare nu en unik historisk möjlighet att inleda en ny era för globala klimatåtgärder om de stora ekonomiska stimulanspaketen går till investeringar i energiomställningen. Det är massiva finansiella åtgärdspaket i omlopp för tillfället och att inte villkora dessa för en grön klimatomställning är att missa en chans som inte kommer igen.

    Guteland kräver höjda klimatmål för EU

    Huvudförhandlaren för EU:s nya klimatlag tar strid mot kommissionens klimatlöften. Nu vill Jytte Guteland se skärpta ambitioner med 65 procents utsläppsminskningar till 2030.

    Svenska Jytte Guteland är socialdemokrat och leder Europaparlamentets arbete med EU:s nya klimatlag. Under tisdagen presenterades hennes förslag för hur EU ska bli klimatneutralt till år 2050. Guteland vill se höjda ambitioner i delmålen, bland annat genom att ett mål om 65 procents minskning av utsläppen till 2030.

    Det är en markant skärpning mot kommissionens förslag, som bara vill ner till 50 procents minskning det kommande decenniet. Kommissionens förslag har fått mycket kritik från forskare och miljövänner, som menar att åtagandena behöver vara betydligt kraftigare. I kommissionens förslag gäller det bindande målet om nollutsläpp till 2050 unionen som helhet och inte de enskilda medlemsländerna.

    Det tycker jag var en svaghet från kommissionen, att man inte fokuserade på medlemsländerna. Risken är annars att vissa medlemsländer halkar efter väldigt mycket. Jag kommer även i arbetet framåt driva att medlemsländerna också ska ha bindande mål för klimatneutralitet, säger Jytte Guteland till Sveriges Radio.

    Nu ska Gutelands linje förhandlas i parlamentet. Därefter börjar diskussionerna med EU:s medlemsländer och kommissionen.

    Antalet hotade arter ökar i Sverige

    Den svenska rödlistan har uppdaterats för 2020, och visar på en försämring för Sveriges arter. Några nykomlingar är igelkotten, skogsharen och kråkan.

    Vart femte år reviderar och publicerar SLU Artdatabanken och Världsnaturfonden rödlistan. Sverige har en lång tradition av att följa arternas status och årets rödlista är nummer fyra i ordningen.

    Resultatet som presenteras i listan över rödlistade arter i Sverige 2020 visar en försämring för Sveriges arter. Andelen rödlistade arter har ökat med 11 procent i jämförelse med den senaste rödlistan, och många arter har förflyttats till högre hotkategorier. Bland annat har vargens status ändrats från ”sårbar” till ”starkt hotad”. Läget är även kritiskt för tumlarna i Östersjön. Bland nykomlingarna på rödlistan hittar vi arter som igelkotten, skogsharen och kråkan.

    Rödlistan visar att arterna behöver mer skydd, stärkt hänsyn och återskapade livsmiljöer. Det är dags att på allvar tackla de här frågorna om vi vill ha ett hållbart skogs- och jordbruk, säger Linda Berglund, avdelningschef för skog & arter på WWF.

    Det finns dock några ljusglimtar. Några arter går det bättre för, tack vare åtgärder såsom minskade utsläpp av miljögifter. Bland annat har statusen förbättrats för utter, och havsörn, och flera arter av fladdermöss.

    Antalet rödlistade arter har ökat gradvis under de senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden. Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter.

    Corona påverkar nästa klimatrapport

    FN:s nästa stora klimatrapport som planeras vara färdig 2021 ska undersöka kopplingen mellan pandemier och mänsklig påverkan. Nu planerar klimatpanelen att föra in lärdomar av covid-19 i detta arbete. Samtidigt försenas arbetsprocessen av pandemin.

    Nästa stora klimatrapport, den sjätte i ordningen, från FN:s klimatpanel (IPCC) planeras att släppas under 2021. Som för så många andra verksamheter påverkas dock arbetet av coronapandemin genom inställda arbetsmöten och distansarbete. IPCC har därför nu meddelat att de tvingas skjuta fram arbetsprocessen med ungefär fyra månader.

    Forskarna tänker dock ta lärdom av pandemin och väva in erfarenheterna i redogörelsen för den naturvetenskapliga grunden till den kommande rapporten, rapporterar Climate Home News. Det mänskliga trycket på naturen ökar nämligen risken för pandemier, vilket covid-19 är ett bra exempel på.

    Klimatförändringarna gör dessutom att växter och djur rör på sig, att gränser suddas ut och förflyttas. Ett förändrat klimat kommer därför att påverka smittspridningen i allt högre utsträckning.

    Redan före coronapandemin hade FN:s klimatpanel planerat att utforska kopplingar mellan klimatförändringar och biologisk mångfald genom att hålla en gemensam workshop under maj månad med FN:s vetenskapspanel för biologisk mångfald, IPBES. Nu blir samarbetet alltmer angeläget, även om workshopen tvingas hållas på annat sätt eller skjutas upp.

    Smittor från djur är något som blir allt vanligare. De senaste 50 åren har en mängd zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan smitta från djur till människa, drabbat mänskligheten. När det gäller nya infektionssjukdomar som har upptäckts de senaste tio åren kommer hela 75 procent från djurvärlden, exempelvis ebola, zika, sars och hiv.

    Även om zoonoser nämndes redan i den vetenskapliga sammanställningen till den förra IPCC rapporten som kom 2013-2014 var inte pandemier ett fokusområde, men med coronapandemin står det bortom allt tvivel att klimat och pandemi hänger ihop. .

    Den massiva insatsen för att hantera covid-19 behöver därför direkt omvandlas för att även hantera klimatomställningen. Världen måste ta tillfället i akt och minska utsläppen när mycket ändå befinner sig i ett pausläge. Bevisen finns för vad minskade utsläpp leder till, som renare luft och färre dödsfall av luftrelaterade sjukdomar. Forskare har även sett ett tydligt samband mellan luftföreningar och covid-19.

    Varken djur eller människor har råd med att återinföra business as usual.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.