Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Största korallblekningen hittills i Australien

    Forskare konstaterar nu en rekordstor korallblekning av Australiens Stora barriärrev efter en omfattande undersökning genomförd förra månaden. Det är den tredje massblekningen på bara fem år.

    Miljöutmaningarna duggar tätt i Australien. Efter ett tungt miljöår 2019 som Supermiljöbloggen skrivit om här, kommer nu nästa slag i form av den mest utbredda korallblekningen som någonsin noterats.

    För första gången har svår blekning drabbat alla tre regionerna i Stora Barriärrevet – de norra, centrala och nu stora delarna av de södra sektorerna, säger Professor Terry Hughes vid James Cook universitetet till AFP.

    Februari gav de högsta månatliga havstemperaturerna sedan Australien började föra statistik år 1900. De höjda temperaturerna orsakar stress hos korallerna genom att skada algerna som ger revet sin näring och färg. Det gör korallerna vita och kan leda till att de dör.

    Det allt varmare havet riskerar att beröva revet sin världsarvsstatus. Det skulle innebära stora förluster för den australiensiska ekonomin. Varje år genererar revet cirka 4 miljarder dollar bara i turismintäkter.

    Ungefär 25 procent av fiskarna i havet är beroende av friska korallrev för att hitta mat, skydd och för att kunna reproducera sig.

    Här är Sveriges 20 största utsläppare

    Under 2019 minskade utsläppen från svenska industrier för första gången på sex år. Samtidigt finns det mycket klimatarbete kvar att göra. SMB presenterar topplistan som inga företag vill hamna på!

    Utsläppen från de stora industrierna står för ungefär 40 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. De är avgörande pusselbitar i arbetet med att göra landet fossilfritt. Efter att ha ökat i flera år minskade industriutsläppen under 2019 med 1,1 miljoner ton, vilket motsvarar ungefär 5 procent av de tidigare utsläppen. Nedgången är allra störst inom kraft och värme.

    Bakgrunden till minskningen är skärpta regler för verksamheter som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, vilket SMB rapporterat om tidigare. Minskningen beror också på en ny svensk skatt på fossilvärme.

    Den svenska industrins klimatarbete vägleds av Fossilfritt Sverige, där alla industrisektorer har tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria. Men det finns fortfarande mycket kvar att jobba på. Sveriges Natur har listat landets 20 största utsläppare av koldioxid.

    Här är de svenska värstingindustrierna:

    1. SSAB
      Ståltillverkare som står för ungefär fjorton procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ökade sina utsläpp under 2019 med nästan 600 000 ton till 5 230 000 ton. Har planer på att börja använda vätgas istället för kol. Verksamma i Luleå och Oxelösund.
    2. Cementa
      Tillverkar cement. Minskade utsläppen med 384 000 ton. Verksamhet på Gotland och Öland samt i Skövde. Cementindustrin slipper underligt nog betala några utsläppsrätter, de tilldelas gratis.
    3. Preem
      Oljeraffinaderiföretaget minskade sina utsläpp under 2019, framför allt på grund av ett planerat startstopp. Preem planerar att bygga ut sin anläggning rejält, vilket skulle fördubbla deras nuvarande utsläpp.
    4. LKAB
      Utvinner och förädlar järnmalm i Kiruna, Malmberget och Svappavara. De har liksom SSAB planer på att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el.
    5. Borealis
      Kemikalieproduktion för plast, där en del av råvaran utgörs av kontroversiell fracking-gas från USA. Verksamma i Stenungsund.
    6. Nordkalk m.fl.
      Kalkindustri som ökade sina utsläpp under 2019. Har drivit en lång process mot miljörörelsen för att få bryta kalk i den skyddade Ojnareskogen på Gotland.
    7. Stockholm Exergi
      Producerar värme och el av kol, biobränslen och avfall. Från och med våren 2020 upphör koleldandet.
    8. ST1 (tidigare Shell)
      Oljeraffinaderi i Göteborg som även arbetar med biodrivmedel. Sveriges Natur har dock avslöjat att företaget planerar att använda colombiansk palmolja.
    9. Vattenfall Uppsala
      Slutade elda torv våren 2019 och minskade därmed sina utsläpp rejält.
    10. Tekniska verken Linköping
      Eldar avfall. Under 2019 slutade de elda kol.

    På plats 11 till 20 hittas i fallande ordning: Boliden Rönnskärsverken, Sysav, Mälarenergi, SSAB Borlänge, Eon Värme Händelöverket Norrköping, Göteborg energi, Renova Avfall, Vargön Alloys, Höganäs och Eon Värme Heleneholm.

    Det finns ett helt gäng andra svenska bolag som också släpper ut hiskeliga mängder, fast utanför Sveriges gränser. Jättarna H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut mer än hela Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, enligt Dagens industri. Även flygindustrin har stora utsläpp som inte räknats med i värstinglistan.

    EU:s industriutsläpp minskar kraftigt

    Efter åtstramning av systemet för utsläppsrätter är nu koldioxidutsläppen från Europas industrier på rejäl nedgång. Preliminära siffror visar på hela 9 procents minskning. I Sverige minskade utsläppen under 2019 med 5 procent.

    Utsläppen från de stora industrierna står för en stor del av Europas utsläpp av växthusgaser. Nu minskar industriutsläppen rekordsnabbt. Preliminära analyser visar på nära 9 procents nedgång under 2019.

    Anledningen är framför allt minskad produktion av kolkraft. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om den historiskt snabba avvecklingen av europeisk kolindustri.

    Bakgrunden till kolets fall och de minskade utsläppen är skärpta regler för alla verksamheter som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter.

    Under 2018 och 2019 stramades systemet åt rejält, efter pådrivning från bland annat Sverige. Priset på koldioxid höjdes från 50 kronor per ton till 250 kronor per ton.

    Även i Sverige syns betydande utsläppsminskningar. Under 2019 minskade de svenska industriutsläppen med över en miljon ton, vilket motsvarar ungefär 5 procent av de tidigare utsläppen. I landet finns totalt 740 anläggningar för industri eller energiproduktion som ingår i EU-systemet.

    Det är bra att Sverige nu bidrar med utsläppsminskningar i systemet, det är första gången på sex år som detta sker. Utsläppen ska vara nära noll för dessa verksamheter inom 25 år och då behöver vi årliga minskningar av den här omfattningen, säger Fredrik Hannerz, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.

    Fortfarande antibiotikaresistenta bakterier i svensk kyckling

    År 2015 fanns antibiotikaresistenta bakterier i var tredje kyckling i svenska kyldiskar, rapporterade SVT. Förekomsten ska ha minskat med 68 procent sedan dess, men det finns alltså fortfarande antibiotikaresistenta bakterier i svensk kyckling.

    Efter att siffrorna framkom år 2015 meddelade Svensk Fågel att de inte tänkte upphöra med importen av de smittade avelsdjur som bar på bakterierna. Trots detta kunde det i mars 2020 visas på en minskning med 68 procent av ESBL-producerande antibiotikaresistenta bakterier i svensk kyckling, enligt Svensk Fågel själva.

    Utöver höns och kyckling är det bland grisar som den högsta andelen antibiotikaresistenta bakterier återfinns i Sverige. Andelen djur med ESBL-producerande antibiotikaresistenta bakterier år 2018 var 13 procent hos kycklingar, respektive 4 procent hos grisar (2017).

    Detta innebär i praktiken att antibiotikaresistenta bakterier fortfarande kan hittas i svensk kyckling, även om det minskat. Följden blir att det inte finns något sätt för konsumenten att veta vilka djur som bär på bakterierna, och vilka produkter som bör undvikas i butiken.

    ”I dagsläget finns ingen systematisk övervakning av förekomsten av vare sig antibiotika eller antibiotikaresistenta bakterier i miljön” – från regeringens handlingsplan för antibiotikaresistens 2018-2020.

    Svensk kycklingindustri är den enda djurindustri i landet som fortfarande tillåts använda antibiotika i förebyggande syfte. Antibiotikat koccidostatika ges idag av Svensk Fågel till kycklingarna via fodret. Antibiotikan anses nödvändig för att förebygga sjukdom eftersom kycklingarna lever så nära in på varandra, upp till 25 kycklingar tillåts på en kvadratmeter. Koccidostatika är en typ av antibiotika som kan skapa resistens hos människor.

    ”När antibiotika används i onödan till människor och djur sprids snabbt bakterier som står emot antibiotika –antibiotikaresistenta bakterier. Det gör det allt svårare att behandla bakterinfektioner och är i dag ett av de största hoten mot folkhälsan”, skriver Livsmedelsverket.

    Trots förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i svensk djurindustri har Sverige bland den lägsta användningen av antibiotika i världen.

    Igelkotten hamnar på rödlistan

    Igelkottarna minskar i Sverige och ingen vet varför. En förhandstitt på Rödlistan 2020 visar att den populära kotten är på nedgång.

    Vart femte år uppdateras den svenska Rödlistan som bedömer och sammanställer enskilda arters risk att dö ut i Sverige och som därmed ger en överblick över arternas tillstånd. I år är det äntligen dags igen och den 22 april presenteras Rödlistan 2020 av Artdatabanken i Uppsala som samtidigt byter namn till SLU Artdatabanken.

    Naturskyddsföreningens medlemstidskrift, Sveriges Natur, har fått en förhandstitt på däggdjurslistan. Tyvärr är det är ingen munter läsning för flera arter och för första gången finns det nu finns belägg för att igelkotten minskar, enligt Henrik Thurfjell, ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur:

    Nu har vi säkra siffror på att igelkotten minskar.

    Igelkotten har inte tidigare inventerats systematiskt, men nu har Artdatabanken fått siffror från Svensk fågeltaxering som sedan 2010 noterar igelkottar under sina nattrutter. Underlaget är ganska litet, men pekar på en kraftig nedgång. Trots det hamnar igelkotten i den lägsta hotkategorien ”nära hotad”, vilket Henrik Thurfjell beror på klassificeringssystemet: 

    Minskningen skulle egentligen motivera en starkare klassning, men arter flyttas i regel bara ett steg i taget på Rödlistan.

    Rödlistan innebär inte i sig en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården, men utgör ett stöd för att göra dessa prioriteringar. Därmed kan den vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar. Den kan bidra med kunskap för att nå uppsatta miljömål.

    Varför igelkotten minskar vet man dock inte ännu. Här behövs mer forskning, men en av orsakerna är troligen att antalet grävlingar har ökat. Andra förklaringar som har diskuterats är bekämpningsmedel eller någon okänd sjukdom. Även färre öppna komposter, riskhögar och lövhögar kan spela in, tror Henrik Thurfjell som menar att vi behöver mer kunskap:

    Rödlistningen väcker förhoppningsvis ett intresse hos forskare och allmänhet så att vi kan få fram säkrare svar på varför igelkottarna minskar.

    Har man sett en igelkott kan detta rapporteras in till Artportalen.

    Andra nykomlingar på rödlistan över däggdjur är skogshare och östersjötumlare. Skogsharens päls blir vit på vintern och konkurreras ut av fältharen i ett varmare klimat med allt färre dagar med snö. Vargen förflyttas till en starkare hotkategori och anses nu vara ”akut hotad”.

    Allt är dock inte negativt på den nya listan. För samtidigt som vissa arter hotas går det bättre för andra. Både uttern och den naturliga kronhjortstammen kommer förmodligen att hamna utanför rödlistan 2025 om de fortsätter som nu. Många fladdermöss har också hamnat i lägre hotkategori på årets lista.

    Rödlistan 2020 kan förbeställas hos Artdatabanken och beställer man nu får man den hemskickad innan den 22 april.

    Australiens tunga miljöår 2019

    År 2019 mötte Australien på miljöutmaningar som aldrig förr. Orsaken är de klimatförändringar som lett till svår torka och rekordhöga temperaturer. 

    Skogsbränder har orsakat enorm förödelse över kontinenten. Hundratals hem har förstörts, habitat gått förlorade och ekologer från Sydneys universitet uppskattar att en miljard djur har har förlorat livet till följd av bränderna. 40 nya australienska arter har lagts till på FN-organet IUCN:s rödlista över hotade arter.

    I december nådde luftföroreningarna i Sydney och Brisbane det inte så eftersträvansvärda rekordet för mest skadliga nivåerna i världen. Landet har också drabbats av svåra översvämningar och sandstormar och tillståndet är fortfarande oroväckande för Stora barriärrevet.

    Detta är inte det nya normala, det blir bara värre och värre, säger Albert van Dijk från Australian National University’s Fenner-skola för miljö och samhälle till The Guardian. 

    Australiens växthusgasutsläpp är fortfarande bland de högsta i världen på grund av hög energianvändning och förbränning av kol för elektricitet. År 2019 var Australien den näst största exportören av kol i världen. Utsläppen har bara ökat de senaste fyra åren och regeringen har inga seriösa planer på att vända utvecklingen. Premiärminister Morrison har vägrat att koppla orsakerna till de förvärrade skogsbränderna till klimatförändringarna. Istället lovade han inför gruvintressenter att förbjuda kampanjer för klimatbojkotter.

    Situationen har ändå fått australienarna att reagera och blivit mer medvetna om klimatförändringarna. Försäljningen av solenergi har ökat och under den internationella klimatstrejken i september representerade Australien med över 300 000 personer landet runt.

    EU stoppar spökflygen

    Trots minskade passagerarsiffror har flygbolagen flugit med halvfulla plan för att inte förlora sina start- och landningstillstånd vid EU:s flygplatser. EU-parlamentet har nu äntligen röstat bort det kravet, rapporterar Dagens ETC.

    EU står inför två kriser: coronakrisen och klimatkrisen. Att flyga tomma flygplan över världen förvärrar båda. Det är bra att EU-parlamentet nu sätter stopp för denna galenskap.

    Det säger EU-parlamentariker Jakop Dalunde (MP) med anledning av att EU-parlamentet nu tagit ett beslut i frågan när de för första gången sammanträdde på distans.

    Hittills har flygbolag varit tvungna att använda 80 procent av sina tilldelade start- och landningstider vid EU:s flygplatser för att få behålla dem. Det har lett till mängder av flygresor med halvtomma plan, så kallade spökflygningar. Men nu sätter EU-parlamentet äntligen stopp för detta. Beslutet är ett förslag med tillfälliga regler, som ska gälla retroaktivt från 1 mars till och med 15 september i år. Alla flygningar kommer därmed att räknas som att de ägt rum fast de ställts in. Liknande undantag infördes i samband med Sars-epidemin år 2003 och finanskrisen år 2009.

    Det var i ett brev till EU-kommissionen för några veckor sedan som Miljöpartiets parlamentariker Jakop Dalunde och Pär Holmgren och flera andra i kommissionen uppmanade till en snabb ändring av bestämmelserna. Jakop Dalunde är nöjd med resultatet:

    Detta visar att EU kan agera snabbt när den politiska viljan finns. Det är särskilt viktigt i kristider.

    Haven kan fortfarande räddas

    En ny studie studier tyder på att vi fortfarande har en möjlighet att kunna hjälpa haven återhämta sig inom bara en generation. Men bara om de nödvändiga åtgärderna, framför allt att minska klimatförändringarna, tas på allvar. 

    Haven är hem för 80 procent (av allt liv på planeten. De spelar en avgörande roll för att upprätthålla vårt klimat och absorberar över 90 procent av värmen från den globala uppvärmningen. För närvarande är minst en tredjedel av fiskbestånden i världen överfiskade, runt hälften av utsatta marina livsmiljöer har gått förlorade, och kusthaven lider av föroreningar, övergödning, syrebrist.

    Ändå visar flera studier på att många marina ekosystem fortfarande kan återhämta sig.

    Målet med att skydda haven kan inte vara att återföra dem till någon speciell tidigare referenspunkt. Haven har redan oåterkalleligt förändrats. Det finns heller ingen enskild lösning för att uppnå havens återhämtning. Snarare krävs flera kompletterande åtgärder. Bland annat genom att skydda utsatta livsmiljöer, införa hållbara jordbruk, kontrollera fisket, förhindra föroreningar och åtgärda klimatförändringarna. 

    Utmaningarna kan verka svåra men belöningen mångfaldig. Görs åtgärderna i stor skala antas haven kunna återfinna sina rika, naturliga och hållbara strukturer. Förändringen måste ändå ske direkt, för inte ens haven har en oändlig resistens.

    Kinas beslut att öppna djurmarknaderna igen kritiseras

    Tidigare i mars rapporterade Supermiljöbloggen att Kina infört ett förbud mot djurmarknader och konsumtion av vilda djur i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Nu när spridningen sägs ha avstannat i Kina hävs förbudet och marknaderna tillåts öppna igen.

    Det är konstaterat att Coronaviruset kommer från en fiskmarknad i Wuhan i Kina, där vilda djur såldes. Den marknaden, som varit stängd sedan smittan upptäcktes, har nu öppnat igen. Detsamma gäller många andra djurmarknader runtom i Kina.

    Beslutet kritiseras från flera håll. Fredrick Federley (C) kräver att EU sätter press på Kina om vikten av att stoppa marknaderna av folkhälsoskäl och djurvälfärd. Det har till och med startats ett upprop som kräver att djurmarknaderna stängs ner för gott, som har fått över 600 000 namnunderskrifter i skrivande stund.

    Infektionsprofessor Björn Olsen vid Uppsala universitet går längre och menar att även en minskad köttkonsumtion globalt skulle minska risken för nya pandemier.

    Björn Olsen har länge pekat ut den globala industriella djurindustrin som en grogrund för virus som sprids till människor. I en intervju i Vetenskapspodden säger han att om alla hade ätit en vegetarisk kost ”hade vi sannolikt inte haft några pandemier.” Han beskriver i sin bok Pandemi hur konsumtionen av djur och den djurhållning vi har i dag påverkar uppkomsten och spridningen av pandemier.

    ”Jag har lekt med tanken på vad som skulle ha hänt om vi från början var vegetarianer. Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier, eftersom alla mikroorganismer som orsakar pandemier kommer från djur”, säger han till Syre. 

    Och det ligger något i det han säger. Båda de tidigare Coronavirusen SARS, som upptäcktes 2003, och MERS, som upptäcktes 2012, kommer troligtvis från djur enligt Folkhälsomyndigheten. Likaså Ebola och HIV som vi känner till väl vid det här laget för att vi inte lyckats bli av med dem.

    Sverige bara självförsörjande på tre livsmedel

    Socker, morötter och spannmål. Det är alla livsmedel Sverige producerar sitt eget behov av. Försörjningen av mat är dessutom skör och bygger på att EU-länderna förblir solidariska med varandra.

    Corona sätter strålkastarljuset på att Sverige i dag har låg självförsörjning av livsmedel.

    Det säger Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket till Sydsvenskan. Utbrottet av covid-19 har nämligen satt fingret på ett problem som måste uppmärksammas mer – den svenska beredskapen i händelse av kris. På sistone har vi kunnat höra och läsa att beredskapslager för både skyddsutrustning och läkemedel i princip är icke existerande. Nu visar det att det även gäller vår mat.

    I dag är Sverige självförsörjande på endast tre livsmedel. Vi producerar spannmål, morötter och socker så vi klarar oss, men inte ens potatisen skulle räcka om gränserna stängdes. Precis som med beredskapen i stort har nedmonteringen gått fort. På 1980-talet var Sverige 100 procent självförsörjande på alla viktiga baslivsmedel. Nu är siffran nere på under 50 procent, och istället importeras drygt 50 procent av allt vi äter.

    Denna utveckling är inget problem när allt fungerar som det ska, men med en värld i kris, med ekonomiska svårigheter och fokus på stängda gränser, kan det utgöra en oerhörd risk. Än så länge håller leveranskedjorna för livsmedel till Sverige, men detta kan komma att ändras ju längre coronapandemin pågår.

    Vi riskerar nu även få problem med den egna produktionen i fall krisen håller i sig. Redan nu går grönsaksodlingen i Sverige in i en kritisk period, och snart drar även frukt- och bärsäsongen igång. Dessa områden är traditionellt beroende av utländsk arbetskraft, som får svårt att komma hit i och med stängda gränser och ett fortsatt osäkert läge.

    Lantbrukare och även Försvarsmakten har försökt att lyfta upp frågan som ett hot i händelse av kris eller krig, men det har skett i motvind. Nu blev det inte ett krig utan i stället ett virus som ställer frågan på sin spets, men resultatet är detsamma.

    Therese Frisell på Livsmedelsverket tror dock att dagens snabbt uppkomna situation kan komma att leda till en förändring:

    Jag tror vi kommer få en helt ny debatt kring vilken förmåga vi behöver ha för vår livsmedelsförsörjning. Men det är ju så att det är först när någon blivit överkörd som man sätter upp ett övergångsställe.

    Det ser inte likadant ut hos våra grannar. Oavsett hur man räknar är skillnaden mellan Sverige och våra nordiska grannländer stor. I Danmark är siffran för självförsörjning 130 procent. Norge ligger ungefär som Sverige, men med en tredjedel så mycket åkermark. Finland har en tydlig strategi att vara självförsörjande och klarar att försörja sig själv till 80 procent. De har dessutom ett beredskapslager att kunna utnyttja under pågående kris, eftersom man, till skillnad från Sverige, aldrig avvecklade detta.

    I den senaste nationella livsmedelsstrategin från 2017 finns det med ett mål om att producera mer livsmedel i Sverige, men det finns ganska lite konkret om hur det ska göras.

    Nu är är det inte bara i Sverige som fokus alltmer hamnar på livsmedel under pandemiutbrottet. Enligt The Guardian varnar FN att de åtgärder som världens länder tar till för att skydda sig mot smittspridning kan orsaka matbrist på flera håll i världen. Hoten ligger i dels protektionistiska åtgärder såsom stoppad export och höjda tullar, men också i att många fältarbetare som normalt distribuerar mat nu har fullt upp med att bistå i viruskrisen. 

    Kriser avslöjar ofta brister i system, vilket kan ge en försmak av vad klimatkrisen skulle kunna innebära. Förhoppningsvis tar länder lärdom av denna prövning och säkerställer lösningar när denna kris dragit förbi. Klimatkrisen kommer vi nämligen att ha med oss även framåt.

    Rekordstort ozonhål över Arktis

    Något oväntat och oroväckande har ett stort ozonhål observerats över Arktis. Vanligtvis uppstår ozonhål av denna storlek bara över Antarktis. Enligt SMHI kan ozonskiktet bli så tunt i norra delen av Sverige till helgen att de som går på skidtur bör ta på solskyddsmedel.

    I nuläget är det låga värden över Sverige men det är inte extremt lågt än så länge. Men framåt helgen sjunker de ytterligare och det ser ut att bli lägst under lördag och söndag. Det börjar vara dags att skydda sig mot UV-strålningen, särskilt om man är i fjällen och skidar på kalfjället.

    Det säger Thomas Carlund, meteorolog på SMHI, till DN. Det tunna ozonlagret beror på att polarvirveln i år varit ovanligt stabil i Arktis och hållit den kalla luften där, menar han.

    Det är första gången som ett så stort ozonhål uppstår i Arktis, och därför ses förtunningen som en tillfällig händelse. Just nu är ozonlagret rekordtunt och täcker ett område tre gånger så stort som Grönland. Ett ozonhål betyder dock inte att allt ozon är borta, utan att lagret är tunnare.

    Varför förtunnas ozonlagret?

    Ozonhål är annars något många förknippar med Antarktis, där ozonet normalt är tunnare, men även med kylskåp. Det var nämligen på 1980-talet som det upptäcktes att ozonskiktet över Antarktis sedan slutet av 1970-talet hade förtunnats varje vår.

    I början var orsaken oklar, men tack vare forskning från Susan Solomon, atmosfärskemist, så kunde gåtan om ozonhålet över Antarktis lösas.

    Hon kunde slå fast att det fanns ett samband mellan människans utsläpp av freoner och nedbrytningen av ozonlagret. Freoner används bland annat som drivgas i sprayflaskor och i kylskåp. För denna upptäckt fick hon Crafoordpriset 2018.

    Tidigare hade man talat om att freonliknande ämnen skulle kunna orsaka en långsam förtunning under hundratals år. Att det plötsligt skedde en snabb förtunning var fullständigt oväntat.

    Till skillnad från utmaningen med att minska utsläppen av växthusgaser slutade historien om det uttunnade ozonlagret lyckligt. Politikerna agerade snabbt, eftersom ozonhålet upplevdes som särskilt hotfullt och kunde kopplas samman med en ökad frekvens av hudcancer.

    Konsumenter slutade köpa vissa produkter som innehöll freoner. Freonerna kunde dessutom enkelt bytas ut mot andra kemiska substanser och det ställdes inga krav på genomgripande livsstilsförändringar.

    År 1987 skrev ett stort antal länder under Montrealprotokollet som numera ses en av tidernas mest lyckade internationella avtal. På bara tjugo år lyckades världen minska utsläppen med 98 procent och uttunningen av ozonlagret har stannat av. Man börjar även skönja en viss återhämtning över Antarktis.

    Förhoppningen är att det är ett tillfälligt fenomen som sker över Arktis nu, och inte ytterligare en del av klimatkrisen.

    Klimatmötet i Glasgow skjuts upp

    Vad många befarade blir nu verklighet. På grund av covid-19 skjuts FN:s stora klimattoppmöte COP26 upp. Mötet var planerat till november i år men kommer istället hållas 2021.

    Mötet har beskrivits som oerhört viktigt för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Under mötet var förhoppningen att alla länder skulle skärpa sina nationella klimatåtaganden.

    Klimatsekretariatet skriver i ett pressmeddelande att det inte längre är möjligt att hålla ett ambitiöst och inkluderande möte på grund av coronapandemins globala återverkningar.

    FN:s klimatchef Patricia Espinosa menar att beslutet inte får sakta in klimatarbetet:

    Covid-19 är det mest akuta hotet mot mänskligheten just nu, men vi får inte glömma att i det långa loppet är klimatkrisen det största hotet. Snart kommer ekonomierna starta upp igen. Det här är en chans för länder att återhämta sig bättre, att inkludera de mest sårbara människorna i återhämtningen, och en chans att omforma detta århundrades ekonomi till att bli mer ren, grön, hälsosam, rättvis, säker och resilient, säger Espinosa.

    Glasgowmötets värdländer, Storbritannien och Italien, kommer nu tillsammans med UNFCCC komma överens om nya datum för COP26.

    Den ojämlika klimatkrisen

    Allt medan de sociala klyftorna fortsätter växa, såväl i Sverige som globalt, höjs röster som menar att ekonomisk ojämlikhet bidrar till att skapa ett miljöskadligt, konsumtionsinriktat samhälle – med orimligt svag krisberedskap.

    Klimatkrisen sker i en tid av skenande ekonomisk ojämlikhet. Den rikaste procenten av världens befolkning tjänar idag 20 procent av de globala inkomsterna, medan den fattigaste halvan av jordens befolkning bara tar hem drygt 10 procent av kakan – och värre förväntas det bli inom de närmaste decennierna om inget görs. 

    De ojämlika inkomsterna speglas i ojämlika utsläppsmönster. I USA släpper den rikaste tiondelen av befolkningen ut mer än tre gånger så mycket koldioxid som den fattigaste tiondelen. I Sverige kan vi se att storstadsbor släpper ut mycket mer i snitt än övriga medborgare – trots bättre tillgång till kollektivtrafik – bara på grund av sina i regel högre inkomster.

    Samtidigt tillhör både USA och Sverige den rika delen av världen. Den fattigare halvan av världens länder står tillsammans bara för 14 procent av de globala utsläppen, vilket gör att en stark befolkningstillväxt i låginkomstländer knappast leder till någon märkbar skillnad i utsläppsnivåer alls. Ironiskt nog är det trots detta i dessa länder som människor – och speciellt de redan ekonomiskt utsatta – påverkas först, mest och värst av klimatförändringarna.

    Dessa ojämlikheter både inom och mellan länder har potentiellt stora konsekvenser för vår gemensamma förmåga till omställning. I boken A Good Life on a Finite Earth: The Political Economy of Green Growth beskriver statsvetaren Daniel Fiorino hur ojämlikhet både kan skapa klimatkriser – och förhindra samhällen från att effektivt bemöta dem. 

    Fiorino menar att mer ojämlika samhällen i allmänhet är mer individualistiska och statuscentrerade, vilket i sin tur leder till en materialistisk kultur. De rikas konsumtionsmönster kommer i sådana samhällen att fungera som statusmarkör, vilket leder till att samtliga invånare kommer att sträva efter att ständigt öka och diversifiera sin konsumtion. Denna hypotes stöds av forskning som visar att länder med större inkomstspridning också tenderar att vara större utsläppare.

    Samtidigt leder den ekonomiska ojämlikheten enligt Fiorino till en ökad social distans mellan människor och lägre nivåer av tillit. Detta gör att väldigt ojämlika samhällen har svårt att bemöta existentiella hot med kollektiva lösningar, vilket innebär att frågan om ojämlikhet också blir en fråga om krishanteringsförmåga.

    Enligt Fiorino riskerar ojämlikhet och klimatkris att bli en ond cirkel, där åtgärder mot och konsekvenser av ett förändrat klimat leder till större ojämlikhet, samtidigt som ojämlikheten försvagar samhällets möjligheter att ta krafttag mot klimatet.

    På grund av detta borde den ökande ekonomiska ojämlikheten inte ses som separat från klimathotet: dessa kriser interagerar med varandra och bör i hög grad adresseras tillsammans. I praktiken kan det betyda att klimatskatter borde utformas tillsammans med åtgärder som motverkar dessa skatters negativa fördelningseffekter, för att bara ge ett exempel.

    Ett sådant policytänkande skulle behöva implementeras redan idag om vi ska undvika att hamna i den självförstärkande spiralen av ökande ojämlikhet och djupnande klimatkris. Mycket tyder annars på att vi redan är fast i den.

    Hedvig Goldhahn, skribent på Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

    Isbjörn skymtad i Sverige

    Klimatförändringarna har till slut drivit isbjörnen långt från sitt naturliga habitat på Nordpolen.

    Igår rapporterades en isbjörn ha siktats norr om Svappavaara. Det var paret Lo och Ulf Björnfot som såg den unika synen under en promenad.

    – Vilken best! Vi var livrädda. Jag har aldrig tidigare förstått hur enormt djur det är, som en häst med huggtänder! säger en chockad Lo Björnfot till P4 Norrbotten.

    Isbjörnsexperten Fredrik Granath vet exakt vad du ska göra om du råkar stöta på björnen.

    – Tar närmaste sak och slår dem i huvudet och hoppas att de går därifrån. Björnarna är precis som vi människor individer, vissa är lekfulla, andra blyga, vissa är aggressiva och en del är till och med psykopater. Över åren har jag mött över 2 000 björnar på nära håll och bara några få av dem har varit helt galna, säger Fredrik Granath till Expressen. 

    I sociala medier uttrycker många oro, medan vissa lyfter lösningar.

    – Vi har länge verkat för isbjörnsjakt i Sverige och välkomnar därför det varmare klimatet på Arktis. Nu måste politikerna agera. Beståndet är uppenbarligen alldeles för stort och måste regleras, säger Inger Skytt, ordförande för Förbundet Jägarna.

    I Skandinavien finns isbjörnen vanligtvis enbart på norska Svalbard, där det ibland händer att de även attackerar människor.

    Det är första gången en vild isbjörn rapporterats i Sverige.

    Covid-19 kan minska flygutsläppen

    Flygandet har på kort tid mer än halverats. Bedömare menar att coronakrisen kan få effekt på flyget även på långt sikt. Anledningen: flygbranschens klimatavtal bygger på hur många resor som genomförs 2020.

    1 januari 2021 börjar klimatavtalet Corsia gälla. Enligt Corsia måste internationella flyg köpa utsläppskrediter om deras utsläpp överstiger nivåerna för 2019 och 2020.

    Avtalet har tidigare fått stark kritik för att bygga på klimatkompensation istället för faktiska utsläppsminskningar. Det riskerar bli ett sätt för flygindustrin att köpa sig fri från det dåliga klimatsamvetet, utan egentliga åtgärder. Corsia räknar heller inte in höghöjdsutsläppen i flygens klimatpåverkan.

    Men nu kan avtalet bli vassare än vad man tänkt, rapporterar Sveriges radio. I praktiken kommer Corsia innebära att alla internationella flyg måste förhålla sig till det rekordlåga flygandet under 2020. I Europa är minskningen just nu närmare 70 procent jämfört med samma tid förra året. Globalt har flyget gått ner cirka 60 procent. På vissa platser har gått så långt att man förbjudit passagerarflyg helt och hållet.

    Nu krymper alltså utrymmet rejält för hur stora klimatutsläpp flyget kan släppa ut gratis framöver. Varje ton koldioxid över basnivån kan kosta flygbolagen extra. Men det finns en risk att det extrema läget gör att införandet av Corsia skjuts på tiden. Enligt Transportstyrelsen är läget ovisst:

    Det här är inte en fråga man tar upp nu utan det får man hantera när det här har lagt sig, säger flygtrafikanalytikern Jean-Marie Skoglund på Transportstyrelsen till Sveriges Radio.

    Corsias första fas startar 2021 och bygger då på frivilliga åtaganden. 82 länder, som tillsammans representerar tre fjärdedelar av den internationella luftfarten, har sagt att de ska delta från början. Först om sju år ska avtalet gälla alla 193 länder som är med i den internationella luftfartsorganisationen ICAO.

    Varför gör vi för covid-19 vad vi inte gör för klimatet?

    Coronakrisen har fått länder runt om i världen att ta till drastiska åtgärder för att begränsa rörelsen av människor, höja beredskapen inom sjukvården och stimulera ekonomier som riskerar att krympa till följd av virusets framfart. Handlingskraften har väckt en del förvåning bland miljöaktivister och klimatmedvetna. Hur kommer det sig att samhället verkar kunna agera på ett hot och inte ett annat?

    Den senaste tiden har nyheterna haglat om hur den globala pandemin covid-19 fått oväntade bieffekter i form av renare vatten och luft samt minskade utsläpp. Denna lilla ljusglimt i sjukdomskaoset väcker en hel del frågor gällande varför stora förändringar som tidigare verkat omöjliga att få till nu plötsligt kunnat realiseras på bara några få månader.

    Svaret skulle kunna ha att göra med människans kognition. Evolutionärt har vi människor nämligen formats till att svara på direkta, konkreta hot mot vår överlevnad, medan vå är desto sämre på att verkligen ta till oss och agera på komplexa samband, långsiktiga trender och gradvisa förändringar. 

    Dessutom riskerar ett så globalt, sektorsöverskridande och på vissa sätt diffust problem som klimatkrisen att väcka passivitet hos människor eftersom det stora antalet ansvariga gör att man själv lätt känner sig mindre ansvarig. Detta senare refereras ofta till som “the bystander effect”. Coronaviruset är också globalt men faller tydligare inom en myndighets uppdrag: Folkhälsomyndighetens. Konsekvenserna av det egna agerandet är också tydligt för den enskilde när det kommer till covid-19 – begränsa den mänskliga kontakten, så begränsar du även hotet om att bli sjuk och sprida smittan vidare.

    Sammantaget gör de kognitiva förutsättningarna människan väl förberedd på att visa handlingskraft inför ett sjukdomsutbrott, ett terrordåd eller en torka men desto mer oförmögen att agera mot klimatkrisen.

    Forskare har även diskuterat ett antal andra psykologiska anledningar till bristen av mer långtgående klimatåtaganden.

    Människor har till exempel en tendens att underskatta den negativa klimatpåverkan de orsakar. Miljöpsykologisk forskning från Högskolan i Gävle visar att människor lätt får för sig att små handlingar som ses som “bra” för miljön, exempelvis att dricka havremjölk istället för komjölk, väger upp de stora handlingar som anses vara dåliga för miljön, som att flyga på långa semesterresor. Detta feltänk får många att tro att de är “klimatneutrala” trots att det är långt ifrån sant, vilket leder till minskad handlingskraft. 

    Att människor som är medvetna om effekten deras livsstil verkar ha svårt att agera utefter denna information kan också delvis förklaras med vad som kallas “the sunk cost fallacy”: en mänsklig tendens att vilja hålla fast i beteendemönster, åsikter och/eller planer som man redan investerat i. Att ställa om mentalt är obekvämt och ansträngande, och det ligger därför närmare till hands att fortsätta framåt trots bättre vetande. Detta hänger även ihop men en mänsklig fallenhet för att värdera nuet högre än framtiden.

    Det finns dock även goda nyheter. Forskningen visar nämligen att man också kan använda sig av kunskapen om människans kognitiva förutsättningar för att skapa engagemang i klimatfrågan. 

    Till exempel vet man att positiva formuleringar som talar till människors värderingar – att man pratar om hur åtgärdsplaner kommer gynna åhörarnas intressen och politiska preferenser, snarare än om de negativa konsekvenserna som följer på om man inte handlar –  ofta fungerar bra för att motivera olika klimatåtgärder. 

    Att människor tenderar att jämföra sig med andra inom sin egen grupp är en annan sak som kan användas för att kommunicera effektivt kring miljön. Till exempel har det visats sig att människor är mer benägna att minska sin energianvändning om de jämför sig med sina grannar.

    Vad säger då allt det här sammantaget om klimatkrisen? 

    Kanske att det krävs att klimathotet kommuniceras med fokus på det dramatiska och konkreta och att åtgärder argumenteras för med fokus på hur många liv och livsmiljöer som står att rädda, snarare än på vad de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna kan bli.

    Slutligen är det fortsatt viktigt att trycka på att alla tar sitt ansvar och att ingen blir ståendes passiv vid sidlinjen. Även ett litet land som Sverige kan spela en stor symbolisk roll om vi inspirerar resten av världen till att minska sin energianvändning.

    Hedvig Goldhahn, skribent för Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.


    Miljarder gräshoppor hotar att skapa matbrist i Östra Afrika

    En gräshoppsinvasion hotar att skapa matbrist för 19 miljoner människor i Östra Afrika. I Kenya beskrivs gräshoppsplågan som den värsta på 70 år. Detta är ytterligare en konsekvens av klimatförändringarna.

    Parallellt med att covid-19 absorberat all medial uppmärksamhet har det sedan januari pågått en gräshoppsinvasion av bibliska mått i Östra Afrika. Kenya har till exempel upplevt den värsta invasionen av gräshoppor på 70 år när hundratals miljontals gräshoppor angriper odlingar och hotar en redan utsatt region med hunger.

    Somalia utlyste nationellt nödläge i februari efter att jättelika svärmar av gräshoppor sveper över Afrikas horn och förstörde maten i landet. Experter pekar ut östra Afrika som särskilt utsatt för klimatförändringar. En lång period av torka följt av mycket nederbörd har skapat ideala förhållanden för gräshoppsinvasion över östra Afrika.

    Ändå överrumplades regeringarna och är i ”panikläge”, säger Priya Gujadhur, chef för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Uganda till AFP. Han är bekymrad över att de militära insatserna mot gräshopporna inte är särskilt effektiva.

    En svärm på 40 till 80 miljoner kan konsumera mat för över 35,000 människor på en dag.

    Han menar därför att forskare och jordbruksexperter behöver ta kommando över vilka insatser som görs. För att förhindra en andra våg av gräshoppor använder forskare bland annat superdatorer för att förutspå vart gräshopporna är på väg. Risken är nu att gräshoppssvärmarna breder ut sig mot sydväst in i Uganda och Sydsudan, uppger FAO.

    Enligt FAO kan antalet gräshoppor innan sommaren komma att öka med upp till 400 gånger mot det normala. Redan nu har miljarder gräshoppor börjat röra sig från norr in i Kenya. FAO beräknar att en enda svärm på 200 miljarder gräshoppor täcker ett område av 2.400 kvadratkilometer, vilket kan jämföras med storleken på Moskva.

    David Phiri som är FAO:s regionansvarig för östra Afrika menar att det är bråttom för att få bukt på problemet:

    Vi måste agera omedelbart och med en större insats för att kunna bekämpa den här invasionen. För när regnen börjar i mars månad kommer en ny generation gräshoppor.

    Extra bekymmersamt är det att covid-19 nu spridit sig till flera afrikanska länder som dessutom saknar restriktioner. Det är därför positivt att allt fler medlemsländer bidragit till FN:s nödappell för att bekämpa spridningen av viruset i utvecklingsländer, bland annat Sverige med 100 miljoner kronor. Motsvarande insatser behöver dock även ske för att omgående hantera klimatkrisen som innebär en enorm börda, i det här fallet i form av gräshoppor. Tiden att agera är nu.

    Trump upphäver utsläppslagar under Coronautbrott

    Mitt i rådande miljökriser och virusutbrott väljer Trump-administrationen att tillåta företag att bryta mot miljöstandarder. EPA kritiseras nu hårt för att ha svikit sin skyldighet att skydda folkhälsan och miljön.

    Den amerikanska miljöskyddsbyrån (EPA) meddelade att företag inte kommer att möta några sanktioner för föroreningar av luften eller vattnet. Detta också utan att ange slutdatum för lagförändringen. Lagavskaffningen innebär att den rutinmässiga övervakningen och rapporteringen av föroreningar inte behöver vidtas, och mera utsläpp kommer att accepteras. Förorenare kommer i stort sätt att kunna ignorera miljölagar så länge de på något sätt kan påstå att dessa miljöbrott orsakas av Covid-19-pandemin.

    Trump har konsekvent upprört var och varannan genom sitt motarbete mot miljöskyddet, och hans handlande i denna situation är mer än oroväckande. Greta Thunberg varnar i ett tweet att EPA utnyttjar den rådande Covid-19-pandemin för att kunna skapa kryphål som förstör miljön, och hon är inte den ända att ryta till. Förargade röster hörs på alla håll. Så här säger den republikanska politikern Mark Pocan om ämnet.

    Upprörande. Avbryta alla miljöbestämmelser på obestämd tid. Detta har inget att göra med coronavirus. Detta har allt att göra med att skydda Big Business.

    EPA kritiseras hårt för att ha svikit sin skyldighet att skydda folkhälsan och miljön. Särskilt oroande är det att ytterligare luftföroreningar kan skada andningsorganen, vilket är extra farligt för de som smittas av Covid-19 som påverkar luftvägarna.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.