Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Juli varmaste månaden på 142 år

    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Den globala temperaturen för juli 2021 blev den högsta som än så länge uppmätts, enligt det amerikanska väderinstitutet NOAA. Världen blir allt varmare och i sommar har det varit tydligt vad det kan komma att innebära.

    I det här fallet är en förstaplats den sämsta placeringen.

    Det säger Rick Spinrad, föreståndaren för det amerikanska väderinstitutet NOAA, i det pressmeddelande som medföljde nyheten att juli bedömts vara den högsta uppmätta temperaturen i NOAA:s 142-åriga historia av mätningar som går tillbaka till 1880.

    ”Juli brukar vara den varmaste månaden världen över, men 2021 urskiljer sig månaden som den varmaste hittills. Detta rekord är ett tillägg till den oroväckande och omstörtande riktning som klimatförändringar inneburit för världen.”, säger Spinrad.

    Temperaturen på land och i hav var 0,93 grader högre än genomsnittet under 1900-talet. Rekordet är 0,01 grader högre än det som sattes 2016, vilket tangerades 2019 och 2020.

    På norra halvklotet var temperaturökningen större än på jorden som helhet och temperaturer på 1,54 grader uppmättes över genomsnittet, vilket överträffar det tidigare rekordet från 2012. Enligt NOAA är det troligt att år 2021 kommer att räknas som ett av de tio varmaste åren som någonsin uppmätts.

    Regionalt hade även Asien sin varmaste juli någonsin och slog därmed det tidigare rekordet från 2010. Europa hade sin näst varmaste juli på rekord jämfördes med juli 2010 och strax bakom rekordjuli 2018. Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Oceanien hade alla en topp-10 varmaste juli.

    Källa: NOAA

    NOAA:s bedömning av juli skiljer sig lite från EU:s observationsprogram Copernicus som nyligen släppte sin bedömning där de konstaterade att juli 2021 den tredje varmaste uppmätta juli globalt och den nästa varmaste julimånaden i Europa.

    Dessa månadsrapporter faller väl in i IPCC:s senaste rapport som tydligt kunde bekräfta, betona och förtydliga budskapet att pågående förändringar är omfattande, snabba och i många fall saknar motstycke. Kanske det viktigaste budskapet var dock precis det som NOAA:s Rick Spinrad betonade i en kommentar till IPCC-rapporten:

    Det är en saklig IPCC-rapport som finner att mänskligt inflytande otvetydigt orsakar klimatförändringar, och det bekräftar att effekterna är utbredda och snabbt intensifieras.

    Som SMB tidigare beskrivit har juli i år präglats starkt av olika extremväder i form av värmeböljor, torkaskogsbränder men även skyfall och översvämningar. En extrem hetta plågar fortfarande medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder som vägrar att ge med sig. På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och i Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier med temperaturer på mellan 42 och 45 grader. I USA har den så kallade Dixie-branden i Kalifornien nu pågått i snart en månad.

    Denna utvecklingen ligger i linje med det som klimatforskningen varnat för. Enligt en studie från NOAA och NASA tidigare i sommar absorberar jorden allt mer värme, vilket bidrar till snabbare uppvärmning av hav, luft och land med risk för mer extremväder.

    Enligt IPCC-rapporten kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning redan inom 20 år. Därmed är det omställning nu som gäller och inte senare. Särskilt oroande är därför att svenska politiker inte uttalat sig särskilt mycket efter att IPCC-rapporten och de kommer med största sannolikhet inte reagera särskilt mycket på NOAA-rapporten heller. Business as usual med andra ord.

    Succé för äldre jordbruksmetoder i Spanien

    Vin- och olivodlingarna i spanska provinser har fått nytt liv sen odlarna började med regenerativt jordbruk. Genom att plöja mindre och skapa livsmiljöer för fler arter återvände fåglar, fjärilar och växter till området. ”Både miljömässigt och ekonomiskt motiverat”, säger projektsamordnaren.

    I ett EU-finansierat projekt har 20 olivodlingar i regionen Jaén övergett konventionellt jordbruk med monokulturer, besprutning och onödig plöjning för att istället satsa på regenerativt jordbruk. Odlarna låter gräs och vilda blommor växa på odlingarna och installerar vattendammar och nästen för djur.

    Projektet har fått mycket goda effekter på den biologiska mångfalden, skriver The Guardian. Forskning från provinsens universitet visar att bipopulationen ökade med 47 procent och antalet stamväxter med 147 procent.

    Projektet har dessutom lett till att problem med jorderosionen minskat. Det är mycket välkommet, inte minst med tanke på att all jordens fertila matjord halverats de senaste 150 åren.

    Att inte plöja mellan träden skapar bättre vattenhantering, mindre erosion och störtfloder efter regnoväder. Växttäcket får marken att fungera som en svamp som fångar upp regnet, säger en odlare.

    Nu sprider sig intresset till fler vin- och olivfarmar. Spaniens största vinmakare Torres har också flera projekt för att bli regenerativa.

    Projektet är motiverat både ur miljömässig och ekonomisk synpunkt, säger José Eugenio Gutiérrez, som är projektledare och arbetar på naturvårdsorganisaitonern SEO Birdlife, till The Guardian.

    Markägare visar intresse för att återdika våtmark som aktiv klimatåtgärd

    Dikade torvmarker orsakar i Sverige lika stora klimatutsläpp som landets hela personbilstrafik. Tidigare i år fattade därför regeringen beslut om att stimulera markägare till att återdika våtmark med ett särskilt bidrag. Nu visar även markägare intresse för åtgärden.

    Som SMB tidigare rapporterat har regeringen i år beviljat Skogsstyrelsen ett treårigt anslag på sammanlagt 169 miljoner kronor. Pengarna ska huvudsakligen gå till de skogsägare som istället för traditionell återplantering väljer att återdika tidigare dikade skogsmarker.

    Varför är återdikning positivt för klimatet?

    Enligt en nyligen utgiven rapport från Skogsstyrelsen pågår ett omfattande läckage av koldioxid från dikade våtmarker som omvandlats till skogsmark, utsläpp som inte kompenserades av att låta ny skog växa på marken. Den här typen av mark motsvarar cirka 3,5 procent av den totala produktiva skogsmarken i Sverige. 

    Den återdikning som planeras ska enligt rapporten ge totalt sett lägre utsläpp över tid eftersom  utsläppen av koldioxid och lustgas därmed förväntas minska. Dock bidrar återdikning även till ökade utsläpp av metan, men den ska ändå enligt rapporten ge en totalt sett minskad klimatpåverkan ur ett 100-årsperspektiv

    Åsa Kasimir, forskare på institutionen för geovetenskap på Göteborgs universitet, säger till Sveriges Radio att det går att balansera återdikningen så att metanutsläppen blir så små som möjligt. Hon säger att om vattennivån inte höjs så att det blir helt syrefritt på marken, det vill säga till strax under markytan, går det att ha kvar mer metan i marken.

    Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen och en av rapportförfattarna, menar att det framförallt är återdikningen på bördiga torvmarker som ska ha visat bäst resultat. Han säger:

    Om man prioriterar rätt marker finns en potential för en betydande minskning av utsläppen.

    Positivt intresse från markägare

    Sveriges Radio rapporterar nu även ett ökat intresse för återdikning hos markägare. I deras intervju med markägaren Anders Lönnberg, vars mark består till mer än hälften av dikad torvmark, märks intresset av återdikning:

    Effekten av dikningen är inte lyckad, utan tvärtom, nu har det upptäckts att jag har utsläpp av växthusgaser från den här mossen. Eftersom jag inte har någon nytta av den kan jag lika gärna lämna över den till någonting annat.

    Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Efter en snabbutredning av konsultbolaget Ramböll kommer regeringen att tillfälligt förlänga Cementas brytningstillstånd på Gotland med åtta månader. Det meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en presskonferens under tisdagen. Förlängningen blir möjlig genom att miljölagstiftningen luckras upp med ett särskilt beslut.

    Ett produktionsstopp av kalkstensbrytning i Slite den sista oktober kan få betydande konsekvenser för flertalet branscher på kort sikt, sade han på en presskonferens på tisdagen, som bland andra DN rapporterade om.

    Rent tekniskt ska nu regeringen ändra en bestämmelse i miljölagen så att Cementas nuvarande tillstånd baseras på den tillåtna volym kalk som återstår att bryta, och inte den tidsgräns när det löper ut, vilken är den 31 oktober.

    Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt brytningstillstånd i ett uppmärksammat beslut i början av juli, vilket Supermiljöbloggen berättat om.

    Regeringen följer vad Ramböll konstaterar i sin utredning, att det blir mycket svårt att importera cement om Cementas produktion i Slite plötsligt uteblir. Sliteanläggningen står för cirka 60 procent av cementkonsumtionen i Sverige.

    Det framgår dock av utredningen, vilket TT rapporterar om, att det huvudsakligen är branschföreträdare som tillfrågats. Enbart två fristående experter har intervjuats om sin syn på problematiken – en KTH-forskare och en enhetschef på Trafikverket.

    Cement, bindemedlet till världens vanligaste handelsprodukt betong, är en av de största enskilda utsläppskällorna av koldioxid och därmed central för klimatfrågan. Cementas anläggning i Slite är landets andra största utsläppskälla med cirka 1,6 miljoner ton koldioxidutsläpp per år och ligger därmed tvåa efter den överlägsna ettan, Svenskt Stål AB i Luleå som släpper ut fem miljoner ton koldioxid per år.

    Men den juridiska tvisten om Cementas produktion handlar inte alls om koldioxidutsläppen, utan om huruvida företaget tillräckligt har utrett de miljömässiga konsekvenserna av fortsatt brytning i sin så kallade MKB, miljökonsekvensbeskrivning, eller ej.

    Advokaten Johan Öberg som företräder Cementas motparter i domstolsärendet understryker detta i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet och betonar att det är EU:s vattendirektiv som är den springande punkten i fallet. EU:s krav på medlemsländerna att värna och trygga medborgarnas tillgång till vatten ligger inbäddad i svensk miljölagstiftning och kan inte rundas, menar han.

    SGU, Vattenmyndigheten, länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket underkände Cementas underlag och slutsatser om den sökta verksamhetens negativa konsekvenser för grundvattnet, skriver han i sitt inlägg.

    Cementa har för sin del anmärkt på att mark- och miljödomstolen i sitt avslagsbeslut inte har använt sig att tillräckligt god kompetens för att bedöma företagets MKB. Man har begärt att Högsta domstolen ska pröva Mark- och miljödomstolens avslag på ansökan, men beslut har inte fattats ännu om målet tas upp.

    Första helektriska passagerarflygplanet på marknaden

    Start-up bolaget Eviation har presenterat världens första helelektriska passagerarflygplan med en räckvidd på drygt 400 kilometer. Men elflygen är tyvärr fortfarande en klimatlösning med många tveksamheter.

    Det var i mitten av sommaren som Eviation presenterade vad man kallade det första helelektriska passagerarflygplanet – Alice. Arbetet med att få fram det helelektriska flygplanet har enligt Eviation pågått länge. Först arbetet med protypen till 2017 och sedan till ett marknadsklart plan 2021.

    Flygplanet Alice, som har kallats “Flygplanens Tesla”, har plats för nio passagerare och två besättningsmedlemmar. Det kommer inte avge några koldioxidutsläpp och uppges dessutom vara relativt tyst och billigt per flygtimme.

    Alice har varit en välkommen nyhet på marknaden, den blyga passagerarmängden till trots. Första kunden var DHL Express som beställde 12 elflygplan från Eviation för leverans 2024. DHL planerar enligt egen utsago att bygga världens första elektriska luftfraktnät.

    Vi tror starkt på logistikens framtid med nollutsläpp […] Tillsammans ger vi oss in på ett nytt årtionde av hållbar luftfart”, säger John Pearson, VD för DHL Express, i ett uttalande

    Elflygplanens utveckling kantas dock även av kritik. Till stor del handlar skepsisen om energitätheten hos de nuvarande batterierna. Enligt experter måste batterier uppnå en högre effektivitet innan de kan användas i flygplan. Eviation menar dock att batterisystemet för Alice ska ha tillräckligt hög energitäthet och kommer inte vara beroende av framtida framsteg. 

    Men det kommer tyvärr dröja extremt lång tid innan elflygen är ett transportslag att räkna med. Sett till de enorma avstånd och passagerarantal det nuvarande fossilberoende luftfartssystemet täcker in – en flygning Stockholm-Bangkok är till exempel över 8000 kilometer med upp till 500 passagerare – har elflygen inget att konkurrera med.

    Risken är att elflygen istället bidrar till en falsk förhoppning om att enbart teknisk utveckling kommer lösa klimatkrisen och att vi därför utan problem kan fortsätta flyga som vanligt. Det här är något som Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet och författare till boken ”Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World”, pekade på i en debattartikel i Aftonbladet:

    Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2200 kilometer, det vill säga du kommer kanske kunna flyga London-Berlin men inte London – New York och de kortare resorna går ändå att ersätta mer klimatvänligt och ofta till och med snabbare med höghastighetståg. Vi behöver alltså snarare minska efterfrågan på flyg, det vill säga helt enkelt flyga mycket mindre.

    ”Det är otvetydigt att mänsklig verksamhet orsakar klimatförändringar” – IPCC:s budskap är tydligt

    Trots förväntat innehåll slog den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering ner som en bomb med sitt tydliga budskap: det är människan som ligger bakom den klimatpåverkan vi nu ser och det bara kommer att bli värre. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir allt svårare och riskerar passeras redan på 2030-talet.

    Efter att 234 författare gått igenom 14 000 vetenskapliga studier och besvarat över 78 000 granskningskommentarer kunde FN:s klimatpanel IPCC presentera sin nya rapport på länk från Genève. Några timmar senare höll SMHI en svensk presentation och SMB bevakade båda.

    Den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering AR6 sa egentligen ingenting vi inte redan visste, men däremot kunde den tydligt bekräfta, betona och förtydliga budskapet att pågående förändringar är omfattande, snabba och i många fall saknar motstycke.

    Kanske det viktigaste budskapet är att panelen nu med säkerhet kan peka ut den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren. Koldioxidhalten är den högsta på minst två miljoner år, havsnivåhöjningen den högsta på minst 1000 år, och glaciäravsmältningen högsta på minst 2000 år. Både extremvärme och skyfall har blivit vanligare och allvarligare, torka ökat i vissa regioner, bränder blivit vanligare samt att haven blivit både varmare, mer försurade och mer syrefattiga.

    Två unika inslag i rapporten är dels det fokus som lagts på regionala förändringar samt den interaktiva klimatatlas som byggts upp. Viktiga framsteg sedan förra klimatrapporten AR5 är bland annat tillgång till bättre historiska data, förbättrade klimatmodeller och nya sätt att kombinera flera typer av bevis, bättre förståelse om mänskligt inflytande på klimatsystemet, nya utsläppsscenarier med ett bredare utbud av växthusgaser, markanvändning och luftföroreningar, och mer fokus på användbarhet av klimatinformation.

    SMHI har gjort en preliminär översättning av AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden och den del som rör sammanfattningen till beslutsfattare, SPM och som kan komma att ändras. SPM ska vara policyrelevant, men får inte vara policyföreskrivande. Skrivningarna ska ha grund i de underliggande rapporterna och därmed den utvärderade forskningen. SPM godkänns sedan på ett beslutsmöte, en mening i taget där forskare som skrivit rapporten närvarar och konsulteras. SPM är indelad i fyra olika avsnitt A-D där A beskriver klimatets tillstånd idag, B möjliga framtida klimat, C klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering, och D att begränsa fortsatt klimatförändring.

    Klimatets tillstånd idag

    A.1 Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landområdena. Omfattande och snabba förändringar har inträffat i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären.

    A.2 Den senaste tidens omfattning på förändringar i klimatsystemet i sin helhet och det nuvarande tillståndet av flera av dess aspekter saknar motstycke många århundraden till många årtusenden tillbaka i tiden.

    A.3 Mänskligt orsakad klimatförändring påverkar redan många väder- och klimatextremer i alla områden jorden runt. Sambandet mellan observerade förändringar i extremer som exempelvis värmeböljor, skyfall, torka och tropiska cykloner, och hur de påverkas av mänsklig klimatpåverkan, har stärkts sedan den femte kunskapssammanställningen AR5 2013.

    A.4 Ny kunskap om klimatprocesser, evidens relaterad till tidigare klimatperioder (paleoklimat) och klimatsystemets respons på ökande strålningsdrivning leder till en bästa uppskattning av klimatkänsligheten på 3°C, med ett smalare osäkerhetsintervall än i AR5.

    Möjliga framtida klimat

    B.1 Den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka åtminstone till mitten av 2000-talet i samtliga utsläppsscenarier som har beaktats i denna rapport. En global uppvärmning på 1,5°C och 2°C kommer att överskridas under 2000-talet om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser görs under de kommande årtiondena.

    B.2 Många förändringar i klimatsystemet blir större i takt med en ökande global uppvärmning. Det inkluderar ökningar i förekomst och intensitet hos värmeextremer, marina värmeböljor, skyfall, jordbrukstorka och ekologisk torka i en del regioner, andelar intensiva tropiska cykloner samt minskningar av havsisen på Arktis, snötäcken och permafrosten.

    B.3 Fortsatt global uppvärmning beräknas ytterligare intensifiera den globala vattencykeln, inklusive dess variabilitet, global monsunnederbörd samt svårighetsgraden av våta och torra händelser.

    B.4 I scenarier med ökande koldioxidutsläpp beräknas upptagen i kolsänkor i havet och på land bli mindre effektiva, vilket gör dem mindre effektiva i att motverka ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.

    B.5 Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i haven, istäcken och den globala havsnivån.

    Klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering

    C.1 Naturliga klimatpåverkande faktorer och klimatsystemets interna variabilitet kommer i varierande grad att förstärka eller motverka den fortsatta antropogena klimatförändringen, särskilt i närtid och på regionala skalor, men den har inte någon större effekt på den globala uppvärmningen i ett längre perspektiv. Effekten är relevant att beakta i planering gällande hela spektrumet av möjliga förändringar.

    C.2 Med  global uppvärmning beräknas samtliga regioner jorden runt i allt högre grad uppleva flera och samtidiga förändringar i klimatindikatorer som är direkt relevanta för påverkan på samhällen och ekosystem (”climatic impact-drivers”, CIDs). Förändringar i många CIDs blir mer omfattande vid en 2 °C global uppvärmning jämfört med 1,5 °C. Förändringarna blir generellt mer utbredda och/eller större vid ökande uppvärmningsnivåer.

    C.3 Händelser med låg sannolikhet som till exempel kollaps av istäcken, plötsliga förändringar i havscirkulationen, vissa sammansatta extremhändelser och uppvärmning som är betydligt större än det utvärderade mycket sannolika intervallet för framtida uppvärmning kan inte uteslutas och är en del av riskbedömningar.

    Att begränsa fortsatt klimatförändring

    D.1 Ur ett naturvetenskapligt perspektiv så kräver ett begränsande av den antropogena globala uppvärmningen till en viss nivå, att minst netto noll koldioxidutsläpp uppnås tillsammans med kraftiga minskningar av andra växthusgasutsläpp. Omfattande, snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen skulle också motverka den uppvärmningseffekt som uppstår när aerosoler minskar i atmosfären och bidra till bättre luftkvalitet.

    D.2 Scenarier med låga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser (SSP1-1,9 och SSP1-2,6) kommer inom några år att leda till märkbara effekter på växthusgashalter och aerosoler i atmosfären samt luftkvalitet, jämfört med scenarier med höga och mycket höga utsläpp (SSP3-7,0 eller SSP5-8,5). Under dessa kontrasterande scenarier, skulle skillnader i den globala temperaturökningen bli urskiljbara från den naturliga variabiliteten inom cirka 20 år, och över längre tidsperioder också för många andra klimatindikatorer som är direkt relevanta för klimateffekter (mycket troligt).

    Redan inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning, enligt FN:s klimatpanels rapport. För att över huvud taget kunna nå 1,5 gradersmålet bedömer IPCC att det kommer kräva omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp. Och graderna gör skillnad. För varje extra grad ökar exempelvis extrema skyfall med 7 procent.

    ”Det här är ett alarm som vi måste lyssna till. Läget är ännu allvarligare än vad forskningen tidigare visat”, säger miljöminister Per Bolund (MP) till Dagens Industri och förhoppningsvis kan världens politiker lyssna ordentligt nu. Det är som Greta Thunberg skrev på Instagram:

    Nu är det upp till oss att vara modiga och fatta beslut baserat baserat på de vetenskapliga bevis som finns i rapporterna.

    ”Klimatförändringarna saknar motstycke”

    FN:s klimatpanel IPCC presenterar nu sin hittills mest omfattande och fullständiga delrapport om klimatförändringen. Varningen från de närmare 750 författarna är oerhört skarp. ”Ingen är säker idag och det blir allt värre” sa en av deltagarna i den internationella presskonferensen.

    Presskonferensen som direktsändes under måndag förmiddag tecknar en svart, men ännu inte helt hopplös bild av klimatläget. Efter 30 års varningar från forskarna om vad utsläppen av koldioxid från människan leder till har jorden hamnat i ett läge där de extrema väderrekorden slås hela tiden.

    Sambandet mellan människans utsläpp av koldioxid och de extrema väderhändelserna slås fast som nästan hundraprocentigt säkert i rapporten, vilket är en skillnad jämfört med tidigare sammanställningar. Det finns nu en stark risk att det så kallade 1,5-gradersmålet om inte utsläppen omedelbart börjar minska nås inom tjugo år, kanske ännu tidigare.

    ”Atmosfären är dopad, men vi har fortfarande en chans att hejda uppvärmningen” sa Världsmeteorologiska organisationen WMO:s ordförande Jonathan Thamlyn under inledningen av konferensen.

    De nuvarande koldioxidnivåerna i atmosfären är de högsta på två miljoner år, visar rapporten. Och även om utsläppen minskar oerhört snabbt och upphör helt inom få decennier, kommer den del effekter av den höga nivån växthusgaser att pågå under flera hundra år.

    Det betyder att nedsmältningen av Grönlands inlandsis och höjningen av temperaturen i världshaven fortsätter under 2100-talet. IPCC:s genomgång visar att havsnivån år 2300 kommer att ha stigit cirka tre meter även med en temperaturhöjning på 1,5 till 2 grader.

    En stor nyhet i den digra rapporten är att det nu finns en ”regional atlas”, som täcker alla områden i världen med scenarier för hur klimatförändringen kommer att slå beträffande temperaturer, nederbörd och en rad andra parametrar. Den blir ett viktigt verktyg för att anpassa samhällena för de redan idag starka effekterna.

    Som ett oroande faktum framhölls också att en lång rad länder ännu inte lämnat in sina NDC:er, nationella frivilliga åtaganden om utsläppsbegränsningar, trots att COP 26, klimatmötet i Glasgow börjar om tre månader. 80 av de 190 deltagarna, har ännu inte visat korten.

    Världen har otroligt kort tid på sig att minska utsläppen för att hålla koldioxidbudgeten, säger den svenske klimatologiprofessorn Markku Rummukainen i en kommentar i DN till FN-rapporten.

    Några av dem är mycket stora utsläppsländer, med Kina i spetsen. Det riktades en direkt maning till de kinesiska ledarna att ta ansvar för den allvarliga situationen. Världens kvarvarande så kallade koldioxidbudget för hur mycket utsläpp som kan tillåtas om 1,5-gradersmålet ska klaras saknar helt marginaler och är helt slut kring år 2030 om dagens utsläppsnivå bibehålls.

    Delrapporten som har namnet ”Den naturvetenskapliga grunden” kommer att kunna laddas ned från IPCC:s hemsida, se följande länk: https://www.ipcc.ch/assessment-report/ar6/.

    Vad kan vi förvänta oss av nya IPCC-rapporten?

    Efter 8 år och 14 000 vetenskapliga artiklar är det dags för FN:s klimatpanel att uppdatera forskningsläget när de presenterar den första delrapporten i sin sjätte stora kunskapsutvärdering, AR6 imorgon 9 augusti. Presskonferensen livesänds via Youtube och intresset har kanske aldrig varit större nu efter en sommar där stora delar av världen upplevt vad ett förändrat klimat innebär.

    Den naturvetenskapliga grunden är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatmätningar, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. I den nya rapporten hänvisas till över 14 000 vetenskapliga artiklar och är den första delrapporten av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering, AR6. Senaste gången en sådan sammanställning presenterades var 2013 när IPCC släppte sin första delrapport av sin femte utvärdering.

    Imorgon presenterar IPCC rapporten Summary for Policymakers vid en webbsänd presskonferens kl 10.00 på Youtube och mer information finns på IPCC:s hemsida.

    Mycket har hänt inom både forskningen och det internationella klimatsamarbetet sedan senaste gången IPCC kom med en motsvarande kunskapssammanställning, även om panelen har släppt ett antal specialrapporter under tiden.

    Efter en sommar som präglats av olika extremväder i form av värmeböljor, torkaskogsbränder men även skyfall och översvämningar är det nu många som frågar sig om den globala uppvärmningen redan innebär oåterkalleliga klimateffekter. I ett läckt rapportutkast från panelens arbetsgrupp 2 som ska presenteras först i februari 2022 och som nyhetsbyrån AFP kom över tidigare i sommar beskrivs tidigare effekter av klimatförändringar än befarat, oåterkalleliga tröskeleffekter, minskade skördar och livslång exponering för hälsorisker. Klimatexperten Johan Rockström säger till DN att han tror att rapporten kommer visa att extremvädret blir värre:

     IPCC kommer att bekräfta att vi befinner oss i krisläge. Nu behöver politiken agera efter det.

    IPCC:s rapport The Physical Science Basis, kommer sedan finnas på IPCC:s webbplats. Delrapporten är oerhört viktig, eftersom detta sedan utgör kunskapen som politiken kan använda sig av.

    Erik Kjellström som är professor i klimatologi på SMHI säger till Vetenskapsradion att på grund av de senaste årens klimatförändringar har forskarna nu kunnat få mer riktiga observationer av extrema väderhändelser och att det nu med datorkraft går att beräkna och ta fram bättre underlag för framtida förändringar. 

    Reuters menar att det är 5 saker som är viktiga att hålla koll på:

    1. Den vetenskapliga säkerheten som förbättrats där det finns ny forskning inom nästan alla områden inom klimatvetenskap, inklusive tidigare och framtida atmosfärisk uppvärmning, liksom pågående effekter på världens hav, glaciärer, havsnivåer, landmiljöer och andra globala system.
    2. Årets rapport kommer att innehålla fem hypotetiska scenarier som används för att projicera klimatförändringar under nästa århundrade, beroende på när och hur mycket människor begränsar utsläppen av växthusgaser. Den senaste rapporten 2013 hade fyra enklare scenarier.
    3. Ett nyckelnummer i denna rapport är den reviderade koldioxidbudgeten eller mängden ytterligare utsläpp av växthusgaser som kan släppas innan Parisavtalets 1,5-graders mål skjuts utom räckhåll. Koldioxidbudgeten kan vara en av de mer omtvistade siffrorna i rapporten, säger IPCC -forskare. Rapporten måste godkännas i samförstånd av alla närvarande regeringens representanter.
    4. För första gången kommer IPCC att inkludera regionala uppdelningar av sina resultat och prognoser. Klimatförändringarna känns ojämnt runt om i världen. Vissa regioner värms snabbare än andra. En del blir regnigare. Vissa ser mer extrem havsnivåhöjning.
    5. Ett annat nytt avsnitt kommer att fokusera på extremt väder, som har dominerat rubriker i åratal när regeringarna brottas med rekordstora översvämningar, bränder, värmeböljor och andra dödliga extremer.

    SMB följer hela presskonferensen och rapporterar under dagen.

    ”Rekordvarmt OS” – idrott möter klimatkris

    Med dagliga temperaturer på över 30°C har årets OS varit direkt farligt för deltagarna.

    Fyrverkerierna lyste över Tokyo när årets sommar-OS högtidligt avslutades under söndagen. Under hela mästerskapet har temperaturerna i staden legat kring på 29-34°C varje dag, skriver Climate Home News. Med lokala variationer av hög luftfuktighet har så höga temperaturer som 41°C uppmätts.

    Hettan har påverkat spelen, som pekas ut som ”rekordvarma” av deltagande atleter. Flera atleter har kollapsat eller behövt bryta sin medverkan. För att minska riskerna senarelades exempelvis Sveriges OS-final i fotboll i sista stund till kvällstid, samtidigt som alla tävlingar i maraton och gång flyttades till svalare Sapporo.

    Klimatförändringar och stora värmeöar har lett till att Tokyos medeltemperatur ökat med nära tre grader sedan 1900, med återkommande värmeböljor sommartid. Med sådana förutsättningar borde sommar-OS istället genomföras på hösten, menar fysiologiprofessorn Mike Tipton från University of Portsmouth som hjälpt det brittiska OS-teamet att förbereda sig inför hettan. Fler åskådare och arrangörer borde förstå att klimatkrisen inverkar på idrottens möjligheter till utövning.

    Även publikens upplevelse påverkas negativt av klimatkrisens höjda temperaturer och den höga luftfuktigheten som atleterna behöver stå ut med, säger Tipton till Climate Change News.

    Nästa OS går av stapeln i Paris sommaren 2024.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 415,03 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 415,73 ppm. Jämfört med förra året vid samma tid är det en ökning med 1,99 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus var årets juni den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika och juli månad var den tredje varmaste uppmätta globalt och den nästa varmaste julimånaden i Europa.

    Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. I Tyskland förbereder sig myndigheterna för en ny verklighet i spåren av sommarens extremväder och klimatexperter frågar sig nu varför man inte agerat tidigare.

    Ännu en rekordvarm juli – näst varmaste någonsin i Europa

    Det blev fortsatt höga temperaturer i juli, både globalt och regionalt. Månaden var den tredje varmaste uppmätta globalt och den nästa varmaste julimånaden i Europa. Det rapporterar Copernicus. Även i Sverige var det ovanligt varmt.

    Juli 2021 fortsatte trenden av rekordvarma sommarmånader och är nu tillsammans juli 2020 den tredje varmaste juli någonsin uppmätt globalt. Det skiljde mindre än 0,1 grader till rekordmånaderna juli 2019 och juli 2016, enligt EU:s observationsprogram Copernicus, med temperaturer 0,2 grader grader över genomsnittet för 1991-2020. Det var den näst varmaste uppmätta julimånaden i Europa.

    Det inträffade värmeböljor från Östersjön till östra Medelhavet och som SMB beskrivit präglades månaden av olika extremväder i form av värmeböljor, torkaskogsbränder men även skyfall och översvämningar. En extrem hetta plågar fortfarande medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder som vägrar att ge med sig.

    På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och dessutom driver kraftiga vindar på. I Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier med temperaturer på mellan 42 och 45 grader.

    Västra Nordamerika fortsatte att uppleva onormalt höga temperaturer i juli och följde på en juni månad som enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika.

    Källa: Copernicus Climate Change Service (C3S) 

    I Sverige var det varmare än vanligt i hela landet, mellan 1-3 grader över den normala medeltemperaturen, enligt SMHI. Statistiken är än så länge preliminär, eftersom samtliga stationer ännu inte kommit in och granskats. Uppdateringar sker därför löpande

    I främst sydöstra delarna av landet blev det på en del håll en av de fem varmaste julimånaderna och tropiska nätter förekom på många håll vid främst Götalands och Svealands kuster. Den ljummaste natten var i Falsterbo i Skåne med 21,9 grader den 16 juli.

    Även höskördarna påverkades av det varma och på många håll torra vädret i juli.

    Linnea Rehn, meteorolog på SMHI, säger till Ekot att även om det är svårt att koppla “en enda sommarmånad” till klimatförändringar så finns det vissa tecken:

    Det är svårt att säga exakt hur ovanligt det här är, vi ser ju mer och mer att vi får varmare och varmare så det här kanske blir mer normalt.

    Medeltemperaturens avvikelse från det normala under juli 2021.
    Medeltemperaturens avvikelse från det normala under juli 2021 (normalperiod 1991-2020. Källa: SMHI

    Rubbning av Golfströmmen oroar forskare – kan kollapsa helt

    Den livsviktiga Golfströmmen som för värme till Nordeuropa har saktat in och är nu svagare än på 1 600 år, visar ny forskning. Hela systemet visar oroande tecken på störningar som sätts i samband med det allt varmare klimatet. Dock skulle en kollaps av strömmen betyda svår kyla i norra Europa.

    Studien, som presenteras i publikationen Nature Climate Change och citeras av brittiska tidningen the Guardian, kommer med nya observationer om ett problem som länge diskuterats inom klimatforskningen. Den snabba avsmältningen av inlandsisen på Grönland gör att oerhörda mängder sötvatten pumpas ut i norra Atlanten.

    Detta riskerar att störa systemet, eftersom Golfströmmens själva motor utgörs av tungt saltvatten som sjunker mot botten och driver upp varmt vatten söderifrån.

    Den nya studien visar på en snabbare och mer omfattande destabilisering än vad forskare tidigare bedömt bli aktuell som en följd av den globala uppvärmningen. En total kollaps kan inte uteslutas, även om det inte går att säga om en sådan ligger decennier eller sekler bort, framhåller forskarna.

    En total kollaps av Golfströmmen skulle ge mycket svåra följder på många håll på jordklotet i form av höjda havsnivåer i nordöstra Amerika, mer stormar i Europa och farliga rubbningar av nederbördsmönstren i flera världsdelar.

    Eftersom Golfströmmen är en mycket kraftfull transportör av värme till norra Europa, skulle en kollaps betyda väsentligt kyligare klimat här, trots den allmänna uppvärmningen av Jorden på grund av koldioxid- och metanutsläppen från människans aktiviteter.

    Det saknas inte invändningar mot studiens slutsatser inom forskarvärlden. I en intervju i DN säger den svenska forskaren Léon Chafik att det inte är troligt med en helt kollapsad Golfström i vilket fall under innevarande sekel. Han anser att en rad andra risker är väsentligt större, som stigande havsnivåer, surare världshav och stegrade temperaturer i oceanerna.

    Tecken på destabilisering som redan är synliga är inte något som jag hade väntat mig, och jag tycker det är skrämmande, säger forskaren Niklas Boers, en av rapportförfattarna, till tidningen Expressen .

    Göteborgsprofessorn i fysisk meteorologi, Deliang Chen, säger i en intervju i samma tidning att Sveriges årsmedeltemperatur skulle kunna sjunka med cirka åtta grader och göra vintrarna extremt kalla, och landet mer eller mindre obeboeligt.

    Det är för övrigt professor Chen som varit svensk representant i FN:s klimatpanels nya rapport om läget för klimatet utifrån det naturvetenskapliga perspektivet. Rapporten presenteras på en global presskonferens på förmiddagen den 9 augusti och i Sverige, via SMHI, under eftermiddagen.

    Afrikas största stad kan snart vara obeboelig

    Trafikanter vadar genom knähögt vatten, hus översvämmas och ekonomin paralyseras. ”Välkommen till Lagos under regnperioden”, skriver CNN.

    Delar av nigerianska miljonstaden Lagos ligger under vatten. De senaste åren har regnperioden, som vanligtvis pågår mellan mars och november, blivit allt värre. En av de värsta översvämningarna någonsin träffade Lagos största affärsområde i mitten av juli, trots att september brukar vara den värsta månaden. Översvämningarnas ekonomiska kostnad har beräknats uppgå till fyra miljarder dollar per år, och data från NEMA vittnade att mer än två miljoner av invånarna direkt påverkats av översvämningarna år 2020.

    På grund av en försämrad ekonomi skriver CNN att Nigerias kassa för att hantera klimatförändringar krympt, men landet lovar ändå att satsa mer på klimatåtgärder. Frågan är om det finns något annat val. Lagos ligger vid atlantkusten och är hem till över 24 miljoner människor, och staden påverkas i dag starkt av havsnivåhöjningar, översvämningar och erosion. Människans utsläpp har spåtts höja havsnivån med två meter till 2100, men enligt en brittisk studie kommer en meters havsnivåhöjning ge ”katastrofal effekt” längs den nigerianska kusten. Forskare varnar nu att Lagos snart kan vara obeboeligt.

    Havsnivåhöjningar är en viktig fråga för fler städer än Lagos. I en rapport sägs människans utsläpp ”inom tre decennier” kunna skapa bestånde översvämningar på land som i dag är hem till över 300 miljoner människor. Världen har den här sommaren fått utstå olika extremväder i form av värmeböljor, torkaskogsbränder, skyfall och översvämningar. Frågan är inte längre när klimatkatastroferna kommer. Frågan är när de börjar leda till kraftfull politisk handling.

    Läs mer: ”Extremvärme och skogsbränder i Sydeuropa”

    Extremvärme och skogsbränder i Sydeuropa

    Bränderna rasar vidare i södra Europa – och det har bara börjat. Sommaren 2021 har varit väldigt brandintensiv till följd av värmeböljor och torka. Just nu upplever stora delar av Sydeuropa värme som inte skådats på flera decennier och massiva skogsbränder. Samtidigt fortsätter bränderna i USA och i Sibirien.

    Sedan några dagar har extrem hetta kommit att prägla medelhavet med värmeböljor i Grekland, Turkiet, Italien, Spanien och flera stora bränder rasar nu i södra Europa. Medelhavsområdet har blivit ett centrum för skogsbränder och brandintensiteten i Turkiet når nya rekord. Enligt Copernicus Atmosphere Monitoring Service – som noggrant följer skogsbrandsaktiviteterna i östra Medelhavsområdet – ökar skogsbrändernas utsläpp och intensitet snabbt och även länder som Marocko, Albanien, Grekland, Nordmakedonien och Libanon kan komma att påverkas.

    På vissa ställen har det varit temperaturer på uppemot på 50 grader och dessutom driver kraftiga vindar på. I Grekland har det exempelvis inte varit lika varmt på över tre decennier och hundratals brandmän, släckningsflygplan och helikoptrar arbetar med att släcka en skogsbrand som har tvingat flera byar att evakuera. Temperaturen i landet har klättrat upp till mellan 42 och 45 grader, vilket är ovanligt varmt, enligt SVT:s meteorolog Nils Holmqvist.

    Värmen håller dessutom i sig även på nätterna med tropiska nätter på över 25 grader. Värmen har lett till flera allvarliga bränder och under ett dygn bröt ett 60-tal skogsbränder ut, varav de flesta snabbt kunnat kontrolleras. Samtidigt närmar sig stora bränder huvudstaden Aten, vilket fått tusentals invånare att lämna sina hem, skriver Al Jazeera. På grekiska ön Rhodos utbröt under söndagen en brand som slog ut stora delar av elnätet. Bränderna hotar nu även den arkeologiska plats som markerar födelsen för de olympiska spelen, enligt AFP.

    Luftkonditionerade anläggningar har öppnat för hemlösa av regeringen och medborgare uppmanas begränsa sin elkonsumtion för att elnätet inte ska kollapsa. Enligt SMHI:s vädertjänst är den lägsta temperaturen 28-29 grader över de närmsta dygnen i både Aten och på Rhodos.

    Skogsbränder i Turkiet 30 juli. Källa: European Union, Copernicus Sentinel-3 imagery 

    Sedan onsdagen förra veckan brinner det även i skog och mark i Turkiet och minst åtta personer har dött i de bränderna. Temperaturerna har stigit över 40 grader och hundratals bränder har brutit ut, vilket tvingat människor att evakueras från byar och turistorter. Levent Pandir som driver hotell i turistorten Bodrum säger till SVT att han har varit med om skogsbränder tidigare, men inte så här:

    Det är självklart skrämmande. Jag har aldrig varit med om bränder i den här skalan.

    Ett turkiskt värmekraftverk har tvingats evakuerats då skogsbränderna som rasar i landet har kommit farligt nära anläggningen, skriver Al Jazeera. Även i Italien har det brunnit där den italienska brandkåren tvingats ingripa mot över 800 skogsbränder och Katalonien i Spanien har också plågas hårt av skogsbränder. Samtidigt rasar Finlands största skogsbrand på över 50 år fortfarande i Kalajoki i norra Österbotten.

    En sommar av extremväder

    Som SMB tidigare skrivit om präglas den här sommaren av olika extremväder i form av värmeböljor, torka, skogsbränder men även skyfall och översvämningar.

    I början av juni 2021 drabbades Mellanöstern av en värmebölja och temperaturer på över 51 grader uppnåddes. I slutet av juni pressades sedan den amerikanska västern hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen, därav benämningen “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus var årets juni den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika.

    Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. I Oregon pågår fortfarande en av de värsta i delstatens historia och över 2 000 brandmän arbetar med att försöka begränsa den så kallade Bootleg-branden och i norra Kalifornien rasar Dixie-branden vidare och har tagit ny fart och tvingar nu invånare att fly för en andra gång. Det är delstatens största brand någonsin och i Oregon har Bootlegbranden ställt till med stora problem. Även på en av Hawaiis öar pågår rekordstora bränder.

    De enorma skogsbränderna i nordöstra Ryssland har orsakat rekordstora koldioxidutsläpp i sommar, enligt satellitdata från Copernicus. Redan har mer koldioxid frigjorts jämfört med förra årets rekord på 450 miljoner ton, trots att flera veckor av brandsäsongen i landet återstår. Röken från skogsbränderna i Sibirien nådde nyligen Nordpolen och kommer även att nå Kanada.

    Som SMB tidigare skrivit om börjar forskare bli allt bättre på att kunna koppla dessa extremhändelser med den av människan orsakad globala upphettningen, vilket var fallet med de nordamerikanska bränderna som utan denna påverkan skulle vara nästintill osannolika. Klimatmodeller projekterar att värmeböljor kommer regelbundet att slå nya rekord och framkalla mer värmestress före slutet av seklet och värmeböljorna förväntas drastiskt förvärras på norra halvklotet, varnar studier. När de globala temperaturerna har ökat har extrema värmehändelser på norra halvklotet inträffat med högre frekvens och intensitet. Världshälsoorganisationen rapporterar att mer än 160 000 värmerelaterade dödsfall inträffade från 1998 till 2017 globalt och dessa lär öka framöver om inte länder blir bättre på att anpassa sig till den förändring som redan är här. I Tyskland förbereder sig myndigheterna för en ny verklighet i spåren av sommarens extremväder och klimatexperter frågar sig nu varför man inte agerat tidigare.

    Detta är en fråga som bör ställas till oss alla.

    Kina och Indien missar deadline för nya klimatmål

    Flera av världens största utsläppare har inte lämnat in uppdaterade klimatlöften inför klimattoppmötet COP26.

    30 juli var sista officiella datum för världens länder att lämna in sina uppdaterade NDC:s (se faktaruta) till FN. Vid tidpunkten hade bara drygt hälften av världens alla länder lämnat in, enligt Climate Change News.

    Samtidigt som många fattiga länder och små önationer återkommit med reviderade klimatmål saknas fortfarande nya löften från stora utsläppsnationer som Kina, Sydafrika, Indien och Saudiarabien. Andra utsläppsjättar som Australien, Brasilien, Mexiko och Ryssland har visserligen lämnat in nya mål, men löftena är antingen identiska eller svagare än de tidigare versionerna.

    Det bådar mycket illa inför höstens klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Mötet har redan blivit uppskjutet ett år på grund av pandemin och beskrivs som det viktigaste sen Paris 2015. Enligt klimatpolitiska experter kvarstår en ”gigantisk lucka” mellan nuvarande utsläppsnivåer och de enorma minskingar som behöver göras innan 2030.

    Under förra veckans kolfiasko till G20-möte signalerade alla närvarande länder, inklusive alla ovanstående nationer, ändå att man ska ”uppdatera eller kommunicera ambitiösa NDC:s till COP26”. Resultatet återstår att se.

    4,5 biljoner kronor – så mycket kan klimatskepsis kosta årligen

    Klimatförändringarnas samhällspåverkan har sannolikt aldrig varit så tydliga som den här sommaren, med allt från värmeböljor till översvämningar och skogsbränder. Trots detta fortsätter klimatskeptisk och felaktig klimatinformation att spridas, något som inte bara hotar mänsklighetens existens utan även kostar samhället stora pengar. 

    Den här sommaren har nog få missat de förödande konsekvenser som klimatförändringarna börjat få. Som tidigare konstaterats här på SMB, om sommaren 2021 ska sammanfattas blir det väderhändelser med ordet extremt framför. 

    Trots detta fortsätter klimatskeptiska idéer att spridas via bland annat grupper på sociala medier med namn som ”Man Made Global Warming is a HOAX” och ”Climate Crisis? There is NO Climate Crisis!”. I Sverige finns till exempel facebooksidan Klimatbalans som i skrivande stund följs av fler än nitton tusen personer och där felaktig klimatinformation sprids helt fritt.

    Den här typen av felaktig klimatinformation fokuserar ofta på att angripa integriteten hos klimatvetenskap och forskare, samt utmanar allt oftare klimatpolitiken och arbetet med förnybar energi. Forskare har även kommit fram till att felaktig klimatinformation försvårar och fördröjer arbetet med att hantera klimatförändringarna och gör att människor litar mindre på korrekt klimatinformation.

    Det här är allvarligt i en tid då klimathoten hotar människans hela existens. Förutom riskerna för såväl hälsa som existens är inaktivitet och klimatskespsis dessutom kostsamt. I en studie publicerad i Nature jämförde forskare scenarier där klimatbegränsningar sattes in vid olika tidpunkter. Forskarna kunde konstatera att de totala kostnaderna för begränsningarna steg desto senare de sattes in. Att fördröjda begränsningsåtgärder framöver beräknades till ungefär 4,5 biljoner kronor per år.

    Imam vädjar om fler åtgärder mot klimatförändringarna

    Klimatproblemen har länge uppmärksammas av religiösa ledare. Nu senast av den egyptiska imamen Al-Azhar Ahmed el-Tayeb som på Twitter nyligen vädjade om fler åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. 

    För att förebygga klimatförändringarna, i alla fall till den grad det fortfarande är möjligt, behöver många hjälpas åt. Bland de som har möjlighet att påverka många och som faktiskt verkar försöka att bidra till klimatkampen hör religiösa ledare. Ett exempel på det är när egyptiska imamen Al-Azhar Ahmed el-Tayeb den 25 juli på Twitter vädjade om fler åtgärder för att stävja klimathoten:

    Den senaste tidens översvämningar och rekordhöga temperaturer runt om i världen, som har orsakat hundratals dödsfall och drivit många fler på flykt, borde synliggöra behovet av allvarliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och skydda mänskligheten från detta obestridliga hot.

    Al-Azhar Ahmed el-Tayeb är ledare för moskén Al-Azhar i Kairo. Det är en inflytelserik islamisk institution i världen, särskilt bland sunnimuslimer. Tweetet kommer sannolikt som en reaktion på de klimatutmaningar som Mellanöstern står inför och som imamen nämner i sitt tweet.

    Klimatrelaterade uppmaningar har även gjorts av andra religiösa ledare. SMB har till exempel rapporterat om hur påven engagerat sig för klimatfrågan, bland annat när han 2020 gick ut med en uppmaning om att världens alla katolska samfund borde sluta investera pengar i fossilindustrin.

    Även Dalai Lama har visat stort engagemang för klimatet, bland annat genom att be världens ledare att fasa ut fossila bränslen och enligt läckta dokument 2010 ansåg att klimatfrågan då var viktigare än allt annat. 

    I Sverige arbetar bland annat det kristna nätverket Grön Kyrka aktivt med klimatfrågan. Nätverket startades av Sveriges kristna råds arbetsgrupp för miljö och klimat. I rådet är alla svenska kyrkosamfund representerade.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 415,73 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 416,08 ppm. Jämfört med förra året vid samma tid är det en ökning med 3,92 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. Därmed är det dags att börja planera och anpassa våra samhällen så att vi kan minimera de katastrofala effekter vi sett de senaste veckorna. Dessvärre verkar världens ledare inte ens kunna komma överens om att fasa ut användningen av kol. Stora löften att minska utsläppen med andra ord, men alldeles för lite action för att verkligen genomföra det.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.