Den ekologiska skulden växer och blir allt större. På mindre än åtta månader har mänskligheten uttömt jordens budget för 2021 och lever resten på året från framtida generationer. Tidpunkten för Earth Overshoot Day är därmed tillsammans med 2019 den tidigaste uppmätta och demonsterar mänsklighetens ohållbara konsumtion. Idag skulle det krävas 1,7 jordklot för att resurserna skulle räcka året ut.
Det är organisationen Global Footprint Network i samarbete med WWF varje år försöker beräkna när på året människan konsumerat upp mer än vad jorden har möjlighet att leverera, den så kallade Earth Overshoot Day eller på svenska ”den ekologiska skuldens dag”. Datumet – eller nyckeltalet – är ingen exakt vetenskap, utan bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp.
I år tog jordens teoretiska resurser slut den 29 juli, vilket tillsammans med 2019 är det tidigaste datumet någonsin. Förra året inträffade datumet nästan en månad tidigare som en direkt effekt av pandemins nedstängningar och förändrade beteende, något som nu beskrivs som ett hack i kurvan när samhällen och industrier startar upp igen. Och trots att pandemin ännu är långt ifrån över ökade det globala ekologiska fotavtrycket i år med 4,6 % jämfört med 2020 och rekordhöga halter av växthusgaser har uppmätts i atmosfären – trots covid-19.
Alltsedan dess start 1970 har Overshoot day infallit tidigare och tidigare, med ett litet undantag för finanskrisen 2008 och förra året. I år har alltså mänskligheten uttömt jordens budget för året på mindre än åtta månader. Om hela världen levde som vi i Sverige skulle Overshoot day infalla redan i april.
Resursförbrukning
Global Footprint Network räknar varje år fram ett datum, som ska illustrera resursförbrukningen i världen och att jordens befolkning lever långt ifrån ett långsiktigt hållbart liv. Det fungerar som en slags årsbudget för naturens förnybara resurser. Gruppen ger därmed beslutsfattare en meny med verktyg för att hjälpa den mänskliga ekonomin att arbeta inom jordens ekologiska gränser.
För att bestämma datumet för Earth Overshoot Day för varje år beräknar Global Footprint Network antalet dagar det året som jordens biokapacitet räcker för att ge mänsklighetens ekologiska fotavtryck. Återstoden av året motsvarar global överskridande. Earth Overshoot Day beräknas genom att dela planetens biokapacitet (mängden ekologiska resurser som jorden kan generera det året), med mänsklighetens ekologiska fotavtryck (mänsklighetens krav för det året) och multiplicera med 365, antalet dagar på ett år:
Jordens biokapacitet / mänsklighetens ekologiska fotavtryck) x 365 = Earth Overshoot Day
Överkonsumtion
Eftersom vår resursanvändning ökat har Overshoot Day gradvis flyttats från december till juli sedan 1970-talets början. Vår överkonsumtion leder till avskogning, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Våra livsmedelssystem är centrala i detta. Enligt en ny rapport från bland annat WWF går över 1 miljard ton mer mat går till spillo än tidigare uppskattat, vilket bidrar till 10 procent av alla utsläpp av växthusgaser.
För att skjuta på datumet krävs att få ned koldioxidutsläppen och minska avskogningen. Konkret kan det handla om att ställa om energisystem och transporter, till exempel att flyga mindre och åka mer kollektivt. Andra åtgärder är att minska produktion av palmolja och soja för att minska avskogningen, och indirekt även att äta mindre men bättre kött. Detta är något den läckta IPCC-rapporten tar upp och som avhandlas just nu när FN:s klimatpanel samlats för att sammanställa den senaste kunskapen inför sin sjätte rapport som kommer börja offentliggöras 9 augusti. Precis som det nyligen publicerade forskaruppropet i Bioscience framhåller kommer det decennium vi nu lever i blir avgörande för mänsklighetens framtid. Det är nu saker måste ske.
Människans uppvärmning av jordklotet är på gång att ge oåterkalleliga följder, och situationen har förvärrats på bara två år. Den slutsatsen i en artikel i tidskriften Bioscience har 13 800 forskare nu anslutit sig till. Framförallt pekar man på läget för regnskogen i Amazonas, korallreven och inlandsisarna på Antarktis och Grönland.
Artikeln i Bioscience är en slags uppföljning på ett liknande inlägg år 2019, där 11 000 forskare från 153 länder pekade på att det föreligger ett nödläge för klimatet, vilket Supermiljöbloggen då rapporterade om.
I artikeln, med professorn i ekologi, William Ripple vid Oregon University som huvudförfattare, gjordes en stor genomgång av utvecklingen beträffande utsläpp av växthusgaser, havsnivåer, skövling av regnskog, isavsmältning, men även ur samhällsperspektiv, där priser och produktion inom energi, livsmedelsförsörjning och mycket annat berördes.
Nu, två år senare, visar uppdateringen att utvecklingen går fortsatt åt helt fel håll, även om vissa ljuspunkter kan skönjas – ett exempel äratt subventionerna till fossil energi fortsatt sjunka – och nu instämmer ytterligare närmare 3 000 forskare i varningarna om det svåra läget.
För, samtidigt som visserligen nästan 2 000 jurisdiktioner och huvudmän i 34 länder sedan 2019 deklarerat klimatnödläge, har det skett ”en ökning utan motstycke av klimatrelaterade katastrofer” heter det i den nya artikeln.
Forskarna pekar på några centrala åtgärder som måste till snabbt för att de ska finnas möjlighet att vända utvecklingen: en strikt tidtabell för att sluta utvinna kol och olja, ett pris på koldioxidutsläpp och stopp för den biologiska utarmningen. Man betonar även den mindre uppmärksammade växthusgasen metanets roll för uppvärmningen.
En betydelsefull producent av metanet är jordens alla idisslare. Artikeln påpekar att mängden idisslare som tamboskap nu överstiger fyra miljarder individer, och att dessa representerar större biomassa än samtliga vilda däggdjur och hela mänskligheten sammantagen. En övergång till huvudsakligen växtbaserad diet är nödvändig för att reducera idisslarnas klimatpåverkan, betonar forskarna.
En av artikelförfattarna, svensken Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, framhåller att det decennium vi nu lever i blir avgörande för mänsklighetens framtid. I en kommentar i Sveriges Radio säger han bland annat att det måste sättas ett globalt pris på koldioxidutsläpp som behöver ligga på 100 euro per ton, drygt tusen svenska kronor.
Landets största cementtillverkare har fått nej till utökad utvinning av kalksten i gotländska Slite efter att mark- och miljööverdomstolen bedömt att bolaget slarvat med att utreda miljökonsekvenserna.
Turerna fortsätter kring Cementas brytning av kalksten på Gotland. Bolaget, som ansökt om att fortsätta driva och utöka sina två kalkbrott, har tidigare fått förlängt miljötillstånd i mark- och miljödomstolen.
Stora brister i miljöutredningen
Men efter oro för utvinningens påverkan på Gotlands känsliga grundvatten och annan närmiljö överklagades ansökan av flera aktörer till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som i sin tur beslutade att avvisa Cementas ansökan i början av juli. Anledningen: bolagets miljökonsekvensbeskrivning innehåller enligt MÖD sådana ”väsentliga brister” att det inte ens går att bedöma kalkbrottens miljöpåverkan.
Bland de som överklagade till MÖD finns bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelsen, föreningen Skydda skogen och flera gotländska lokalgrupper. De är framför allt kritiska till Cementas beräkningar om hur grundvattnet påverkas.
Gotland har redan idag få och små grundvattentäkter, och många oroas av hur kalkbrotten i Slite påverkar närliggande Natura 2000-områden och människors tillgång till dricksvatten. Trots tidiga signaler om att beräkningarna varit bristfälliga har Cementa inte gjort tillräckligt för att rätta till dem, menar domstolen.
Cementens klimatpåverkan
Cementa producerar idag ungefär tre fjärdedelar av all cement som används i Sverige, men utan förnyat tillstånd menar bolaget att verksamheten inte kan fortsätta efter slutdatumet 31 oktober 2021.
Flera branscher som använder cement, däribland byggindustrin och gruvnäringen, menar att en eventuell brist på råvara kommer innebära många förlorade jobb runt om i landet. Gruvindustrins branschorganisation Svemin hävdar också att ett stopp kan innebära att Sverige tvingas köpa cement från andra länder med högre utsläpp i produktionen, rapporterar DN.
Farhågorna för förlorade jobb och hämmad klimatomställning bör dock tas med en nypa salt, rapporterar Ny teknik. Både KTH-forskaren Tove Malmqvist och Naturskyddsföreningen menar att Cementas nedstängning snarare skulle kunna driva på utvecklingen mot mer miljövänliga byggtekniker.
Cement- och betongproduktionen är ofta en oförtjänt doldis i klimatdebatten, trots att utsläppen står för hela åtta procent av världens samlande koldioxidutsläpp. Enligt Cementa själva har deras produkt 15 procent bättre miljöprestanda än det globala genomsnittet, och bolaget arbetar för att fasa ut nästan all kolanvändning i verksamheten till 2030 – resterande utsläpp hoppas bolaget fånga in genom omtvistade CCS-lösningar.
Trots sommarens extrema väderhändelsersom starkt kopplas till människans koldioxidutsläpp kunde inte G20-länderna enas om att kolet måste börja fasas ut när man möttes i Neapel. Fiaskot upprepades några dagar senare vid ett ännu större möte mellan 50 länder i London.
Sammanslutningen G20 representerar de största av världens ekonomier, med USA, Kina, EU, Australien och Kanada i spetsen, och står för 85 procent av de totala koldioxidutsläppen. Det är mycket viktigt att dessa länder är överens om att ta krafttag för att omgående inleda avvecklingen av den enskilt största utsläppskällan, stenkol.
Men så har det inte blivit. Vare sig vid G20-gruppens möte i Neapel och strax därpå i London gjordes någon utfästelse alls, vilket nu tolkas som mycket dåliga nyheter inför det ett år senarelagda klimatmötet COP 26 i Glasgow om några månader. Det är DN och the Guardian samt nyhetssajten Climate Home News som rapporterar om de misslyckade sammankomsterna.
Det råder inget tvivel om att den rika västvärlden, med Nordamerika och Västeuropa (där de flesta EU-länderna ingår) i spetsen, står för den största utsläppsskulden, rent historiskt. Men medan EU nu antagit bindande lagar för att reducera sina utsläpp och fasa ut kolet, och USA och Kanada nu åtminstone aviserar åtgärder, lyser tidtabeller och åtaganden med sin frånvaro hos bland andra den allra största utsläpparen Kina.
Kina har tillsammans med Australien, Ryssland och Brasilien antagit energi- och klimatpolicys som inte bara är otillräckliga. De skulle, om resten av världen tog efter, skapa en temperaturhöjning på Jorden med fem grader med mardrömslika följder för civilisation och ekosystem.
Och det finns ännu mer än så att oroas över inför Glasgowmötet. Det skriande nödvändiga trendbrottet för utsläppskurvorna ser inte ut inträffa de närmsta åren. I en rapport nyligen bedömer Internationella energiorganet IEA att år 2023 kan bli nytt all-time-high år för människans växthusgasutsläpp, rapporterar the Guardian också om.
Faller prognosen ut, ses det som uteslutet att klara Parisavtalets mål om att hålla Jordens medeltemperaturökning under modern tid ”väl under två grader” vid seklets slut. Detta eftersom forskarna pekat på att dagens utsläpp måste halveras inom en tioårsperiod, skriver tidningen.
Under 2021 träder EU:s direktiv om förbud mot plaster som inte kan återanvändas i kraft. Det är ett glädjande framsteg – men när det gäller användandet av plast i övrigt visar Naturvårdsverkets siffror att plastanvändningen ökar i Sverige. En stor och ganska förbiseddd källa är våra kläder.
Enligt Naturvårdsverket ökar plasten i Sverige, vilket även bekräftats av Svenskt Näringslivs IKEM. Det här är problematiskt då plast blir till avfall och mikroplaster. Mikroplasterna hamnar i haven, övriga naturen och till sist även i mänsklig vävnad.
Problemen med plast har även beskrivits av det svenska miljödepartementet:
Naturen kan inte bryta ner och omhänderta plasten. Istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.
Plast används till allt möjligt i vår vardag, till exempel i förpackningsmaterial, plastpåsar, datorer, telefoner, köksapparater, skor, golv, knappar, små detaljer överallt. Och till kläder och andra textilier. Varje år produceras enorma mängder kläder.
Enligt Naturskyddsföreningen köper varje person i Sverige i snitt 13 kilo textilier, främst kläder och hemtextil, per år. Ett genomsnittsplagg i Sverige lever ungefär 2,2 år innan det blir avfall. Förutom att produktionen av textilier är extremt resursslukande, uppskattas de hundratusentals fibrer som våra kläder utgörs av ha bidragit till 1,4 miljoner biljoner plastfibrer i havet.
Mikroplasterna från kläderna kan bland annat anas i det ludd som samlas i torktumlare. Klädernas fibrer följer även med tvättvattnet till reningsverken som fångar upp dem så att dessa, tillsammans med andra tvättrester, kan användas som slamgödsel på konventionellt skötta åkrar som gödslas med slam. Ungefär två procent av fibrerna hamnar istället i haven. Hela 90 ton mikroplaster förs årligen ut i Östersjön genom våra reningsverk, dock från fler källor än kläder.
Om man inte vill bidra till mer plastavfall och mikroplaster från kläder rekommenderar Naturskyddsföreningen att välja kläder i material som består av naturfibrer, att tvätta kläder mer sällan, att fylla tvättmaskinenväl och avstå från sköljmedel så att färre fibrer slits loss, att lägga syntetplagg i speciella tvättpåsar som fångar upp fibrerna, samt att sedan dammsuga upp luddet som fastnar i påsen eller använda ett fuktat papper som sedan slängs i soporna. Det sista rådetär att köpa eller byta begagnade kläder istället för att köpa nya kläder.
Stora teknikjättar som Microsoft, Google, Apple och Facebook pressas för sin stora klimatpåverkan. Nu går Microsoft ytterligare ett steg för att minska sin klimatpåverkan när de inför en ny inköpsstrategi för hur förnybar energi ska köpas in och levereras.
Stora teknikföretag har mycket press på sig att använda förnybar energi efter avslöjanden om deras enorma energiförbrukning. Hösten 2020 skrev till exempel Aftonbladet om hur stora nätföretag som Amazon, Google och Facebook bara i Sverige ansökt om att ta ut energi motsvarande mer än 3000 megawatt i samband med byggandet av serverhallar. Det motsvarar i runda tal energiförbrukningen för mellan 600 000 och 3 miljoner hem, beroende på hur respektive hems energiförbrukning ser ut.
Ja, det är alltså inte konstigt att teknikjättarna har ögonen på sig. Facebook, Google, Apple och Microsoft har alla gettlöften om att bli koldioxidneutrala. Hittills har de försökt köpa sig fria genom att klimatkompensera, men det är en tveksam metod med omtvistad klimatnytta. En annan väg har varit att techbolagen börjat planera för serverhallar i kalla regioner, så att systemen behöver mindre kylning, där det även finns god tillgång till förnybar energi. Till exempel i Sverige.
Nu tar Microsoft det ett steg längre genom att ställa tuffare krav i sina energiköp. De har redan övergått till att köpa 100 procent förnybar energi, men problemet som Microsoft nu vill uppmärksamma är att den förnybara energi som köps in inte nödvändigtvis är den som används i deras verksamheter eftersom energin i elnäten blandas med fossil energi. Microsoft skriver:
Varje netto-nollscenario som forskare och politiker spelar ut delar ett gemensamt och väsentligt element: en massiv ökning av elektrifieringen. Att driva fordon och tillverkningsanläggningar med el håller löftet att utplåna stora delar av den globala utsläppsportföljen. Men detta händer bara om de elektroner som levererar elen genereras från noll koldrivna energikällor (vind-, sol-, vatten-, kärnkrafts- eller geologisk lagring eller infångning av koldioxid) och sedan lagras och transporteras dit de behövs. Tyvärr är det inte så som världens nät är inställda. De flesta elektroner som strömmar till nät idag kommer från kolintensiva källor. Energilagring är extremt omogen, och dagens nätinfrastruktur kan inte effektivt svara på de olika produktionskapaciteter som noll koldioxidkällor ger, inte heller de ökande konsumtionskraven i ett snabbt elektrifierande samhälle.
Utifrån det här har Microsoft gjort ett åtagande som innebär att de från 2030 ska ha 100 procent av sin elförbrukning från förnybara energikällor, 100 procent av tiden. De erkänner gränserna för sin förmåga att kontrollera global nätinfrastrukturer genom att kalla det en vision, men menar ändå att de vill maximerar sitt inflytande genom att köpa förnybar energi per timme och därigenom påverka så att det hela tiden blir mer förnybar energi i de redan existerande näten.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 416,08 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 417,39 ppm. Det är en ökning med 2,53 ppm på bara ett år. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.
För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Redan vid lite över en grads uppvärmning sedan förindustriell tid har det blivit tydligt denna sommar hur den globala uppvärmningen för med sig extremväder i form av värmeböljor, skogsbränder och skyfall. Det har också blivit uppenbart hur dåligt förberedda vi är på denna förändring som endast kommer bli värre framöver. Därmed är det dags att börja planera och anpassa våra samhällen så att vi kan minimera de katastrofala effekter vi sett de senaste veckorna.
Många vardagsprodukter innehåller skadliga PFAS-ämnen, trots deras koppling till skadliga effekter på hälsa och miljö. Det skriver Kemikalieinspektionen i en tillsynsrapport och menar att det är hög tid för företagen att fasa ut dessa ämnen.
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.
PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön.
På grund av dess utbredning och negativa påverkan på miljö och hälsa utför Kemikalieinspektionen tillsyn om bland annat förekomsten av PFOA och PFOS i vanliga kemiska produkter och varor. Tillsynen är en viktig insats i riktning mot riksdagens miljömål Giftfri Miljö som myndigheten ansvarar för.
I en nyligen publicerad tillsynsrapport testade myndigheten innehållet i 62 vardagsprodukter inhandlade hos 30 olika företag som finns tillgängliga för konsumenter på den svenska marknaden.
Produkterna – bland annat friluftskläder, skidvallor och cykelvårdsprodukter – testades för 37 unika PFAS-ämnen och 76 procent av dem visade sig innehålla någon typ av PFAS-ämne. Bland dessa var det två skidvallor som innehöll PFOA eller PFOA-relaterade ämnen i för höga halter.
PFOA är farligt för miljön och människors hälsa. Vi hittade för höga halter av ämnet i två skidvallor och en halt nära gränsvärdet i en annan. Vi har informerat företagen om resultatet av analyserna och det kan bli aktuellt med åtgärder i vissa fall. Företagen behöver känna till och följa lagstiftningen.
Det säger Maryam Ashja, inspektör på Kemikalieinspektionen, i det medföljande pressmeddelandet och efterlyser även bättre möjlighet till testning och en bättre tillsyn, eftersom de metoder de har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns.
Just skidvalla är en ökänd källa till PFAS. Fluorvallan fastnar i spåren och när snön smälter kommer PFAS ut i mark och vatten. Där riskerar de att slutligen hamna både i maten vi äter och i vårt dricksvatten. Tros detta har Internationella skidförbundet beslutat att åkarna får ha fluorvalla under skidorna även säsongen 2021–2022.
Ett stort mörkertal
Ingen av de analyserade varorna innehöll förbjudna ämnen i halter över gränsvärden i lagstiftningen. I fem av varorna hittades PFAS-ämnen som inte är begränsade i lagstiftningen och i 22 av varorna återfanns begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet och av dessa innehöll alla utom två varor även ämnen som ännu inte är begränsade. I testade friluftsjackor fann myndigheten begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet i elva av tolv produkter. När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter så uppenbarligen är detta en viktig PFAS-källa.
Tillsynen indikerar att det finns ett stort mörkertal av PFAS eftersom de riktade analyserna endast har kunnat identifiera ett fåtal ämnen och att det därmed är svårt att dra slutsatser om hur det ser ut på den svenska marknaden när det gäller innehåll av PFAS i olika typer av produkter. Maryam Ashja konstaterar därför att det finns ett tydligt behov av att utveckla riktade analysmetoder för enskilda PFAS:
De metoder vi har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns. Det behövs en utveckling av testmetoder, bland annat för att underlätta företagens egenkontroll och för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn.
Verka för ett förbud
Ett problem som miljöorganisationer har pekat på i många år är att lagstiftningen ständigt ligger steget efternär varje enskilt ämne måste utredas innan det kan förbjudas. Sverige var ett av de första länderna i världen med striktare regler kring PFAS i dricksvatten, men har inte varit lika progressiva när det gäller förbud. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet och i april i år föll domen i det så kallade PFAS-målet i Blekingetingsrätt som visar på problemen medatt läckage av brandskum från försvarets flygflottiljer kan nå vattentäkter.
I Danmark har man redan infört ett förbud mot PFAS i matförpackningar, men trots att svenska Kemikalieinspektionen nyligen hittade 29 olika PFAS-ämnen i livsmedelsförpackningar har inget ännu hänt. Däremot finns det en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen bör behandlas som en grupp i utvecklingen av ny lagstiftning. Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland Sveriges, samarbetar därför för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025. Nyligen lämnade dessa myndigheter in en så kallad avsiktsförklaring till Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om ett förbud. Förhoppningsvis kan EU ta viktiga steg mot ett totalförbud och därmed hantera kemiska föroreningar som det globala miljö- och hälsohot det är.
Extremväder, extremväder, extremväder. När FN:s meterologiska organisation WMO ska sammanfatta sommaren så här långt blir det en lång uppräkning av värmeböljor, skogsbränder och skyfall.
Är det ett ord som är och kommer bli synonymt med sommaren 2021 är det olika väderhändelser med ordet extremt framför. Enligt WMO:s sammanfattning av sommaren finns det med stor sannolikhet ett samband mellan vädermönstren och den globala uppvärmningen.
Dr Omar Baddour, chef för FN:s meterologiska organisation WMO:s klimatövervakning och policyavdelning menar att medan snabba forskningsanalyser har kunnat visa på en tydlig koppling mellan klimatförändringar orsakad av människan och de extrema värmeböljorna i västra USA och Kanada, har nya vädermönster börjat synas på det norra halvklotet:
Kopplingen mellan denna storskaliga störning av sommarsäsongen och uppvärmningen av Arktis och värmeackumuleringen i havet måste undersökas.
Dessa nya mönster antas vara förklaringen till att flera delar av världen har påverkats så hårt av vädret i år.
Värmeböljor
Det började i slutet av juni när den amerikanska västern pressades hårt av en de mest extrema värmeböljorna som någonsin observerats så tidigt på säsongen och benämndes “megavärmebölja“. Efter det drabbades västra USA och Kanada av en historisk värmebölja där en värmekupol – ett högtryck som lägger sig som ett lock över ett område – gjorde att värmeutvecklingen blev extra svår. Faktum är att årets juni var den varmaste juni som någonsin uppmätts i Nordamerika, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus.
Värmerekordhar slagitspå löpande band, på en enda dag slogs hela 103 värmerekord. I den kanadensiska staden Lytton har under sommaren värmerekordet slagits flera gånger och lyder i skrivande stund 49,5 grader. Amerikanska Death Valley i Kalifornien har slagit sitt värmerekord på 54,4 grader från förra året. I kanadensiskaVancouverområdet haröver 130 personer dött av värmen som på vissa ställen nått upp till nästan 50 grader.
Utan de klimatförändringar som människan har orsakat vore det i det närmaste omöjligt att nå sådana rekord i medeltemperaturer i juni. Chansen för en naturlig sådan händelse anses vara en på tiotusen år. Den extrema värmeböljan i USA och Kanada skulle ha varit “praktiskt taget omöjlig” utan mänskligt inflytande, enligt en analys av av World Weather Attribution (WWA).
Nyligen visade en studie i Nature Climate Change att omkring 37 procent av de värmerelaterade dödsfallen i världen beror på klimatförändringar orsakade av människan. Och redan 2014 publicerade Nikos Christidis, klimatforskare vid Storbritanniens Met Office en studie i Nature Communications som visade att extremt varma somrar som tidigare inträffade kanske vart femtionde år nu inträffar vart femte år istället.
I Europa har årets juni varit den näst varmaste juni, enligtEU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Juni 2021 blev i hela Sverige varmare än normalvärdet för den nya referensperioden 1991-2020. Det gäller i synnerhet i sydöstra delen av landet där det delvis var fråga om en rekordvarm juni. Några stationer slog tidigare rekord med över en halv grad. Värmen har fortsatt in i juli därSMHI larmade om höga temperatureri 32 av landets 40 väderdistrikt i mitten av juli – med temperaturer på runt 30 grader. Även Finland har slagit värmerekord i juni, med en värmebölja som har fortsatt in i juli, skriver WMO.
Även i andra delar av världen har värmerekord slagits. De nordöstra regionerna av Sibirien har upplevt denvarmaste sommaren på 150 år. Arktiska Sibirien hade sinfjärde varmaste juni, i nivå med juni 2012. Historiska värmerekord har slagits på Nordirland och i Storbritannien, där temperaturen för första gången någonsin mätte 31,2 grader.
Med värmeböljorna och medföljande torka kom även skogsbränderna. Den lilla staden Lytton i västra Kanada där extrema värmerekord sattes tre dagar i rad började strax därefter brinna och dess invånare fick snabbt evakuera. Snart pågick hundratals bränder. Snart rasade även flera bränder i USA. I Oregon pågår en av de värsta i delstatens historia och över 2 000 brandmän arbetar med att försöka begränsa den storas kallade Bootleg-branden som till ytan är större än staden New York. Hittills i år har Oregon haft 68 procent fler bränder än genomsnittet för de föregående tio åren.
Samtidigt brinner det i Kalifornien och tusentals har fått evakuera och brandförsvarets resurser pressas hårt. Den extrema hettan, torkan och vinden skapar moln av eld och risken finns för eldtornador, varnar myndigheterna. Röken är så omfattande av bränderna att dessa kunde ses på satellitbilder över Skandinavien.
Torkan och värmen i Sibirien har även gjort att stora skogsbränder sprider sig, rapporterar AP. I Sibirien räddningstjänstemän har konstaterat att 187 bränder rasar i regionen och röken från bränderna syns i över 50 städer i området. Den totala brandytan är hittills uppmätt till 247.000 hektar.
Utöver värme, torka och bränder har sommaren även präglats av skyfall och översvämningar. I Kina har ett års nederbörd fallit på tre dagar och över 200 000 människor har evakuerats. I Mumbai i Indien har 30 personer omkommit i kraftiga översvämningar, jordskred och kollapsade vägar, skriver The Guardian. Översvämningarna är en konsekvens av ett intensivt skyfall, vilket är ovanligt för Indien vid den här tiden på året. Även delar av Arizona svämmade över så att undantagstillstånd fick utlysas.
Mest uppmärksammat är dock de oväntade kraftiga skyfall som orsakat förödande översvämningar och minst 190 dödsfall i Centraleuropa, särskilt i Tyskland och Belgien. Vissa delar fick upp till 2 månaders nederbörd på två dagar (14 och 15 juli) på redan mättad mark. Värst drabbat är Belgien och Tyskland, men översvämningarna har tvingat flera tusen människor i flera länder att evakuera sig. Fortfarande saknas hundratals människor och minst 190 människor är bekräftat avlidna i samband med ovädret.
Michael Tjernström, professor i meteorologi, säger till Dagens ETC att klimatförändringen har en roll i att nederbörden blev så kraftig:
Jag brukar säga att var och när ett oväder händer, då är det slumpen som styr. Men hur ofta det händer och hur allvarligt det är, då är det klimatet. Här spelar klimatförändringarna den rollen att det blir vanligare med extrem nederbörd och extrem hetta, och bägge är faktorer bakom här.
Lämpligt nog kom nyligen en studie där forskarna genom att använda maskininlärning kunde visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Maskininlärning användes även i en amerikansk studie för att förstå varför extrem nederbörd blir vanligare i USA:s mellanvästern genom att analysera de atmosfäriska cirkulationsmönstren under extrema nederbördshändelser. Forskarnas resultat visar att det sker en tyngre nederbörd när extrema nederbördsmönster förekommer, men att själva mönstren inte har förändrats signifikant i frekvens de senaste fyra decennierna.
Den brittiska vädertjänsten Met Office visade nyligen i en studie att ökad global uppvärmning förväntas leda till fler och värre extremväder som värme, torka och översvämning i Storbritannien. Dessa väderhändelser riskerar i sin tur att orsaka betydande störningar i hela landet och påverka sektorer som rör hälsa, transport, jordbruk och energi.
Enligt SMHI beräknas exempelvis intensiteten hos kraftiga regn sommartid generellt öka med 10-15 procent i Sverige. Därför arbetar myndigheten nu med att ta fram bättre varningssystem för extrema skyfall av den sort som ligger bakom de stora översvämningarna i framförallt Tyskland och Belgien.
Sammanfattningsvis utgör extremväderhändelserna sommaren 2021 en nästan kuslig inramning inför släppet av FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport som presenteras den 9:e augusti och inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november. Om inte dessa händelser räcker som bevis för vad en ännu varmare planet kan innebära, vad krävs i så fall?
Kalhyggesbruk försämrar avsevärt skogens förmåga att binda kol i marken, enligt en studie utförd av det finska näringslivets forskningsinstitut Etla. Under coronapandemins minskade efterfrågan på träprodukter märktes tydlig skillnadmedökad kolinlagring i skogarna, enligt forskarna.
Studien har undersökt hur effektiv och omfattande kolbindningen i skogsmarken är vid olika grader av brukande. Enligt Yle var effekten på kolbindningen vid avverkningar så stor att forskarna blev förvånade. Allra mest minskade den i skogar där stora kalhyggen öppnats, medan påverkan var lägre vid så kallat kontinuititetsbruk, där lämpliga träd väljs ut och fälls medan andra står kvar.
Skepsis mot stora kalhyggen präglar det nya förslaget till en klimatanpassad skogsbrukspolitik inom EU, vilket väckt starka protester från skogsindustrin i Sverige och som en rad svenska politiker med statsminister Staffan Löfven i spetsen satsat mycket kraft för att mildra.
Den traditionella svenska linjen försvarar det intensiva skogsbruket, även ur klimatsynpunkt, med att skogen behöver brukas för att binda mer koldioxid. Detta eftersom skogsråvaror används både till energiframställning och till material som ersätter exempelvis plaster i förpackningar, textiler och mycket annat.
Men den finska studien motsäger det synsättet:
Även om virket används i långlivade produkter där kolet hålls lagrat, så kompenserar detta bara hälften av skogsmarkens försämrade funktion som kolsänka, säger Etla-forskaren Jussi Lintunen om undersökningen, enligt Yle.
Under det senaste decenniet har oljebolag som bedriver borrning och fracking i USA fått användamarkkemikalier sommed tiden kan brytas ned till olika miljögifter såsom PFAS. Det visar interna dokument från den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA som nu publiceras i en ny rapport.
Fracking är en kontroversiell metod för att utvinna fossilgas, där man under högt tryck injicerar vatten och kemikalier i marken. Det skapar sprickor i gasrika skifferlager långt under markytan, och man kan därigenom frigöra den fossila naturgasen. Metoden har expanderat rejält sedan 2004, men är förknippad med både miljö- och hälsoproblem.
Samhällen nära borrplatser har länge klagat på förorenat vatten och hälsoproblem som man säger är relaterade. Bristen på information om vilken typ av kemikalier som används har hindrat diagnoser eller behandling. Olika vetenskapliga studier har hittat bevis för sjukdomar och andra hälsoeffekter hos människor som bor nära olje- och gasanläggningar.
Fracking och PFAS
Nu visar dessutom dokument – som erhållits enligt Freedom of Information Act av gruppen Physicians for Social Responsibility – att kemikalierna som används vid fracking kan omvandlas till högflourerade ämnen, så kallade PFAS. Dessa benämns ofta som ”evighetskemikalier” (“forever chemicals”), eftersom de inte kan brytas ner fullständigt i miljön utan alltid finns kvar i en eller annan form.
Rapporten indikerar inte bara att markkemikalier med PFAS har använts, utan även att den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA kände till och godkände användningen av dessa. Detta trots byråns egna farhågor om deras toxicitet, enligt dokumenten, som bland annat The New York Times rapporterat om. EPA:s godkännande av de tre kemikalierna var inte tidigare känt.
2011 pekade EPA-forskare bland annat på preliminära bevis för att frackingkemikalierna under vissa förhållanden kunde ”brytas ned i miljön” till ämnen som liknar PFOA, en av den mest ökändaPFAS-kemikalierna, och ”kvarstå i miljön” och ”vara giftiga för människor, vilda däggdjur, och fåglar”. EPA-forskarna rekommenderade därför ytterligare tester, men dessa var inte obligatoriska och det finns enligt dokumenten ingen indikation på att de utfördes. Dusty Horwitt, forskare vid Physicians for Social Responsibility anser att detta är särskilt allvarligt:
EPA identifierade allvarliga hälsorisker förknippade med de föreslagna kemikalierna för användning vid olje- och gasutvinning, och ändå tillät de att dessa kemikalier användes kommersiellt med mycket slapp reglering.
Undersökta EPA-register visade att en av kemikalierna användes kommersiellt för ospecificerade ändamål åtminstone så sent som 2018, trots att myndigheten i en rapport från 2016 identifierade mer än 1 600 kemikalier som används vid borrning och fracking, inklusive nära 200 som ansågs cancerframkallande eller giftiga för människors hälsa.
Dupont
Rapporten avslöjar även att en av kemikalierna ursprungligen importerades för kommersiellt bruk av Dupont, ett företag som har gått med på att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd relaterade till PFOA-föroreningar i USA. Extra intressant är att en Dupont-forskare år 2008 i en tidskrift för oljeindustrin hänvisade till ”exceptionella” vattenavvisande, och andra egenskaper hos typer av kemikalier som inkluderar PFAS, och kallade kemikalierna en ”framväxande teknik” som visade löfte för användning vid utvinning av olja och gas.
Physicians for Social Responsibility hittade dock inga offentliga uppgifter som beskriver var de EPA-godkända kemikalierna använts. Genom att använda FracFocus-databasen, som spårar kemikalier som används i fracking, kunde de dock se att cirka 120 företag använde PFAS (eller kemikalier som kan brytas ned till PFAS) i mer än 1 000 brunnar mellan 2012 och 2020 i sex delstater i USA. Eftersom inte alla stater kräver att företag rapporterar kemikalier till databasen kan antalet brunnar vara högre.
Samtidigt har branschforskare länge varit medvetna om toxiciteten med PFAS. Men det var inte förrän i början av 2000-talet, då miljöadvokaten Rob Bilott stämde Dupont för föroreningar orsakade av deras Teflonproduktion som farorna med PFAS började bli allmänt kända.
EPA överväger nu att begränsa PFAS i dricksvatten, skriver The Guardian. Även om myndighetens besked bara markerar början på en årslång process är det betydande eftersom byrån inte sätter några gränser för PFAS i dricksvatten och statens regler begränsar bara färre än tio typer av enskilda PFAS-föreningar, trots forskning som tyder på att hela klassen av kemikalier är giftig.
Mellan 5 000 och 9 000 PFAS-varianter finns, och en växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och ackumuleras i miljön. Forskare och miljögrupper har därför under flera år argumenterat för att PFAS behöver regleras som klass, eller direkt förbjudas. David Andrews, seniorforskare vid Environmental Working Group säger till The Guardian att utveckla regler för ett litet antal PFAS-föreningar blir ineffektivt eftersom industrier helt enkelt ersätter reglerade föreningar med icke-reglerade föreningar som också är fluorerade:
Med över 1 000 PFAS-kemikalier som är godkända för användning i USA, skulle en kemikalie-för-kemikalie metod för att fastställa gränser för dricksvatten sannolikt ta många livstider.
En tidslinje för när nya gränser skulle kunna införas är dock oklar. Det har tagit EPA upp till fem år för att avgöra omden kommer att reglera föroreningar enligt Safe Drinking Water Act och ytterligare tid utöver det för att utveckla gränserna. Samtidigt har stora problem med PFAS i dricksvattnet redan observerats i USA. Den amerikanska miljögruppen Environmental Working Group (EWG) har visat i en rapport att en majoritet av alla amerikaner får i sig PFAS i sitt dricksvatten och Consumer Reports i USA fann i en undersökning av landets dricksvatten att 118 av 120 testade platser innehöll nivåer av PFAS. Experter hoppas nu därför att den federala regeringen med Biden-administrationen kommer reglera PFAS med sin massiva infrastruktursatsning. Den nya rapporten betonar skyndsamheten att hantera frågan som det allvarliga folkhälsoproblem det är.
Ofta pratas det om bilars miljöpåverkan, men hur lätt är det egentligen att jämföra olika bilmodellers miljöpåverkan? Inte särskilt visar en ny rapport från Gröna Bilister, oftast saknas data för att alls kunna jämföra biltillverkningens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Bilar har en mycket stor miljöpåverkan, enligt Naturvårdsverket står de inrikes transporterna för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utifrån detta vill nog många bilburna konsumenter välja bilmodeller med så liten miljöpåverkan som möjligt. Just det är emellertid inte lätt, om det alls är möjligt.
Enligt Gröna Bilisters nya rapport om bristen på transparens inom biltillverkningen saknas jämförbar utsläppsdata från tillverkningen för de allra flesta bilmodeller. I rapporten står att 2019 kunde Gröna Bilister endast presentera biltillverkarnas utsläppsdata kopplade till tillverkningen för fem av 45 bilmodeller som nominerades till Miljöbästa Bil det året, vilket motsvarande 11 procent av nomineringarna. I år kunde de presentera sådana uppgifter för fem av 40 modeller som nominerats till Miljöbästa Bil 2021, vilket motsvarande 13 procent. Det vill säga ingen egentlig förbättrad transparens sedan 2019.
Enligt Gröna Bilister visar dock flera tillverkare framfötterna och refererar då till Mercedes-Benz, VW, Tesla, Volvo Cars och Polestar. Sedan menar de att det är positivt att EU utvärderar möjligheten att standardisera metodologin för livscykelanalyser (LCA) av biltillverkning så att olika bilmodeller ska kunna jämföras för konsumentupplysning. I Sverige har Energimyndigheten fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på en sådan vägledning för konsumenter där hänsyn tas till hela livscykeln.
Dessa initiativ till transparens inger hopp.[…] Men vi får inte glömma att det än så länge handlar om förslag och utredningar. För att de ska bli verklighet måste alla med intresse av en hållbar omställning till fossilfrihet sätta tryck på beslutsfattarna, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas i ett pressmeddelande.
I Östersjön finns en av världens minsta valar, östersjötumlaren, men arten är nu akut hotad med enbart några hundra individer kvar. I kampen för att bevara tumlarnai Östersjön uppmanas nu bland annat till sänkt hastighet, att döda tumlare ska rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt och att båtarnas ekolod ska stängas av.
I Artdatabanken är tumlaren rödlistad. Där står också att Östersjötumlaren, det vill säga den distinkta population av tumlare (Phocoena phocoena) som lever i Östersjön, ären av de mest hotade populationerna av större djur som finns i Sverige. De huvudsakliga hotfaktorerna som anges i Artdatabanken för Östersjötumlaren är miljögifter, fiske (att den fångas som bifångst) samt ökande bullerstörningar.
En kampanj för att rädda tumlarna i Östersjön är Tänk på Tumlarna. Det är ett samarbete mellan länsstyrelsen på Kullaberg, Kustbevakningen, Lunds Universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Kullabergsguiderna. Syftet med initiativet är att genomföra miljöfrämjande åtgärder samt att sprida information till allmänheten. Bland annat uppmanar kampanjen till sänkt fart för båtar kring simmande tumlare, att avstånd ska hållas till dem och att fynd av döda tumlare ska rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt så att dödsorsaken kan kartläggas.
Ytterligare en uppmaning från kampanjen Tänk på Tumlarna är att båtars ekolod ska stängas av då dessa påminner om tumlarnas egna ljud för att hitta och fånga fisk att äta, för att navigera och för att kommunicera med varandra. Båtars ekolod riskerar att göra det svårare för tumlarna att hitta mat och kommunicera. Enligt kampanjen startar båtars ekolod automatiskt när övriga instrument sätts på och uppmaningen är därför att stänga av det när det inte behövs.
Den sistnämnda uppmaningen, att stänga av ekolodet, har bland annat uppmärksammats av färjebolaget Forsea ferries som trafikerar sundet mellan Helsingborg och Helsingör. Bolaget har nu gått ut med att de stänger av sina ekolod.
Vi har inte varit medvetna om att det varit ett problem. Just det här med ekolodets påverkan var vi inte medvetna om. Nu har vi tagit del av ny information som gjort att vi fattat det här beslutet, säger Anna Prytz, hållbarhetsansvarig på Forsea ferries till SVT.
PFAS, högfluorerade syntetiska kemikalier, är skadliga för människan och miljön och måste mönstras bort från samhället. Det framhåller Sveriges och fyra andra EU-länders kemikalieinspektioner och lämnar in en så kallad avsiktsförklaring till högsta myndigheten Echa om ett förbud.
PFAS-gruppen omfattar totalt mellan fyra- och femtusen olika kemikalier och har mycket bred användning. Ämnena används bland annat i regnavvisande klädesplagg, hudkrämer, stekpannor, skidvallor och brandsläckningsskum. Detta faktum, och omständigheten att de är synnerligen långlivade i naturen, har lett till att de är spridda över hela jordklotet och även i människors kroppar. Nyligen lades en studie fram av Karolinska Institutet, i vilken bland annat visas att PFAS återfinns även i organ hos foster.
EU förbjöd en av kemikalierna som misstänks ha särskilt skadlig inverkan, PFOS, år 2008 och ännu en, PFOA i fjol. PFOS uppmärksammades i Sverige i samband med att flera kommunala vattentäkter i bland annat Uppsala och Kallinge i Blekinge förorenats av brandsläckningsskum som använts vid försvarets övningar.
De båda förbjudna PFAS påverkar bland annat immunsystemet och fertiliteten och misstänks vara cancerframkallande. Men inom EU:s kemikaliemyndigheter och bland kemister och forskare råder uppfattningen att hela produktgruppen behöver mönstras ut, förutom i de fall det är nödvändigt att använda något av ämnena.
Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland alltså Sveriges, samarbetar för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025 om alla klartecken ges.
Detta är det första formella steget mot ett möjligt förbud mot de så kallade evighetskemikalierna. Jag är stolt över att Sverige är med och driver detta, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist i ett pressmeddelande.
EU-kommissionen har avslöjat detaljerna om de planerade klimattullarna för importerade koldioxidintensiva varor. Om fem år kommer länder med sämre klimatlagstiftning än EU tvingas hantera avgifter på el, cement, stål, aluminium och gödningsmedel.
Klimattullarna kommer gälla varor som importeras till EU från länder med sämre klimatlagstiftning, skriver Climate Change News. I skottgluggen finns energikrävande produkter som el, cement, stål, järn, aluminium och gödningsmedel. Med startdatum 2026 börjar en övergångsperiod till 2035 med lägre klimattullar för att sedan övergå till full skala.
Produkterna som kommer täckas av tullarna kommer framför allt från länder nära EU:s gränser, som till exempel Ryssland och Turkiet. Ryssland, som exporterar mycket gas och gödningsmedel till unionen, är enligt uppgift rasande över planerna och menar att det är protektionism i grön förklädnad.
Större växande ekonomier som Kina, Brasilien och Indien har argumenterat för att tullarna är orättvisa mot länder som historiskt sett inte orsakat de största utsläppen. Enligt planen kommer även utvecklingsländer som exempelvis Ghana, som säljer stora mängder aluminium till EU, omfattas av de nya avgifterna.
Klimattullarna är en del i det stora klimatpaket som EU-kommissionen släppte förra veckan. EU uppger själva att tullen är designad för att undvika så kallat koldioxidläckage, som innebär att riskföretag flyttar sin verksamhet till regioner med sämre miljölagstiftning.
Amazonas regnskog brukar räknas som världens kolsänka och ses som oerhört viktig för att begränsa klimatkrisens effekter. Ny forskning visar att delar av Amazonas nu släpper ut mer koldioxid än vad den tar upp och därmed blir en källa till utsläpp.
Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Nature visar nu atmosfäriska mätningar att avskogning och snabb lokal uppvärmning har minskat eller eliminerat sydöstra Amazonas förmåga att absorbera koldioxid med oroande konsekvenser.
Tidigare studier har genomförts med satellitdata som kan påverkas av molntäcke och markmätningar av träd över ett mindre område, medan den nya studien är den första som använder direkta atmosfäriska mätningar som spänner över ett brett område. Dessa mätningar gjordes med små flygplan 2010-2018 för att samla in hundratals luftprover. Forskarna fann då att koldioxidutsläppen inte enbart var större i östra Amazonas än i västra, utan att det sydöstra området – en vanlig plats för avskogning – nu dessutom fungerar som en källa till koldioxidutsläpp i atmosfären snarare än en kolsänka.
Brand och avskogning, tillsammans med varmare temperaturer och markant torrare förhållanden, innebär att världens största regnskog gradvis tappar sin förmåga att absorbera koldioxid. Skogsbränder är dessutom ofta anlagda för att rensa mark åt sojaodlingar och nötkreatur, vilket leder till ytterligare problem för den biologiska mångfalden.
Tillsammans med rekordmånga skogsbränder kan denna utveckling gå fortare än någon räknat med. Det är en oroande utveckling för framtida global uppvärmning. Effekterna av förändringar i Amazonas når nämligen långt bortom Sydamerika. I generationer har regnskogen lagrat en enorm mängd kol i sin jord och enorma träd och spelat en viktig roll för att hålla den globala miljön stabil.
Förlusten av vitala skogar i tropikerna ökade med 12 procent mellan 2019 och 2020, enligt en satellitbaserad undersökning från Global Forest Watch. Förändringen representerar nästan 7 procent fler förlorade träd än under 2019. Krympningen av världens skogar 2020 hade många orsaker, inklusive massiva skogsbränder i Ryssland, Australien och USA, samt torka och insektsangrepp.
Skogsförlusten skulle kunna hejdas genom att fler skogar skyddas och återskapas. Det behövs både för att mildra klimatförändringar och för att förhindra förlust av biologisk mångfald.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,39 miljondelar (ppm). Det är ungefär lika mycket som förra veckans notering på 417,07 ppm. Koldioxidhalten i atmosfären har nu nått historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii.
På ett år har koldioxidhalten därmed ökat med 1,97 ppm. Ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Skyfall och översvämningar har slagit emot stora delar av Europa. Framförallt är Tyskland och Belgien hårt drabbat, men även Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Klimatkrisen effekter blir allt tydligare med extremväder som chockat de flesta.
Det här är en situation som vi aldrig har upplevt.
Det sa Corine Mullens, borgmästare i belgiska Rochefort, enligt Sydsvenskan, angående de översvämningar som chockat staden och andra städer iBelgien, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. På torsdagseftermiddagen rapporterades, enligt AFP, att minst 42 människor dött i översvämningarna i Tyskland, och ytterligare fyra i Belgien.
Ovädren rasade framför allt i västra Tyskland under natten till torsdag där kraftiga skyfall ledde till höga vattenflöden och översvämningar. Enligt DN har det i Köln-området aldrig tidigare kommit lika mycket regn under en 24-timmarsperiod som det senaste dygnet. Enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt är mängden vatten som nu kommit vad som brukar komma under en hel månad. Enligt väderprognoserna väntas dessutom mer kraftigt regnande i västra Europa de närmaste dagarna.
I den tyska staden Schuld har byggnader slitits sönder av vattenmassorna och ännu fler är instabila. I andra närliggande orter är översvämningsvattnet så vilt att räddningsstyrkorna inte vågar använda sina båtar när de letar efter nödställda boende. Flera människor har dött i samband med att deras hus trasats sönder av de enorma vattenmassorna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger i ett uttalande att hon är ”chockad” av förödelsen och tackar all räddningspersonal som arbetar.
Hundratusentals människor har dessutom förlorat strömmen och Sydsvenskan rapporterar att flera belgiska kärnkraftverk har stängts av i förebyggande syfte.
Forskare har länge varnat för att stigande globala temperaturer kommer att leda till mer extrem nederbörd i framtiden, främst för att varm luft “håller” mer vattenånga i atmosfären, vilket i sin tur driver stormar. I en ny studie i Nature Communications har forskare kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Tidigare studier har även pekat på hur människans inflytande påverkat förutsättningarna för extrem nederbörd i exempelvis Nordamerika, Europa och Asien.
Människans påverkan blir därmed allt tydligare och forskare kunde snabbt konstatera i en analys av värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni att den hade varit i princip omöjlig utan global upphettning. Dessvärre är det inte säkert att extremt väder är en garanti för stöd till klimatåtgärder och det är tydligt att de senaste årens händelser inte lett till de omedelbara åtgärder som hade behövts.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
