En ny rapport från Skogsstyrelsen tecknar en allvarlig bild av tillståndet för den biologiska mångfalden i svenska skogar. Trots vissa positiva trender pekar slutsatsen tydligt åt ett håll: dagens skogsbruk riskerar att drivas över en ekologisk gräns. Konsekvenserna kan bli irreversibla.
Den nya rapporten Biologisk mångfald i skogen visar att biologisk mångfald inte bara är en naturvårdsfråga, utan en central del av samhällsekonomin. Skogens ekosystemtjänster, från virkesproduktion till klimatreglering och vattenrening, vilar på fungerande ekosystem. När mångfalden minskar hotas även dessa funktioner.
Internationella studier visar dessutom att förlust av biologisk mångfald redan idag påverkar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet negativt. Rapporten understryker därmed att naturen inte är ett särintresse, utan en förutsättning för välfärd. Mot den bakgrunden granskar rapporten situationen i Sveriges skogar. Resultatet är nedslående.
Allvarligt läge i skogen
Det kanske viktigaste budskapet i rapporten är att läget för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Många arter som lever i skogen är hotade idag. Enligt rapporten beror det främst på tre saker: deras livsmiljöer har försvunnit, skogar har delats upp i mindre områden och det finns för lite gammal, orörd skog kvar.
Många arter finns nu bara kvar i små, utspridda grupper. Det gör dem mer sårbara och ökar risken att de dör ut. Forskare pratar också om något som kallas “utdöendeskuld”. Det betyder att vissa arter fortfarande finns kvar idag, men att de ändå kan vara på väg att försvinna. Orsaken är att deras livsmiljöer redan har förstörts.
Naturskogar försvinner – och kan inte ersättas
Rapporten visar att naturskogar och kontinuitetsskogar spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Det är skogar som har fått utvecklas under lång tid utan större ingrepp – och just därför rymmer de unika livsmiljöer som många arter är beroende av.
Men de här skogarna går inte att återskapa inom överskådlig tid. När de avverkas försvinner deras värden i praktiken för alltid. Att plantera ny skog kan inte ersätta de strukturer och livsmiljöer som har byggts upp under hundratals år.
Trots det fortsätter avverkningen i hög takt. Varje år avverkas omkring 26 000 hektar skog med höga naturvärden i Sverige, utanför fjällområdena – motsvarande tiotusentals fotbollsplaner. Om utvecklingen fortsätter kan cirka 670 000 hektar försvinna inom 26 år, och då riskerar nästan all oskyddad skog med höga naturvärden att vara borta.
Kritiska gränser och otillräcklig hänsyn
Rapporten visar dessutom att det finns tydliga ekologiska gränser för hur mycket natur som måste finnas kvar för att växter och djur ska överleva i skogarna. När andelen livsmiljöer sjunker under ungefär 20–30 procent ökar risken snabbt för att arter försvinner och att ekosystemen börjar fungera sämre.
Samtidigt räcker det inte att bara bevara 20 procent. För många arter är det för lite. För att naturen ska fungera stabilt och ge arter en verklig chans att överleva krävs snarare omkring 30 procent eller mer. Det innebär att vi redan idag ligger farligt nära – och ibland under – den nivå där skadorna blir allvarliga.
Trots att det här är kritiskt tas inte tillräcklig hänsyn i dagens skogsbruk. De områden som lämnas för naturen är ofta små och utspridda, vilket gör att de fungerar dåligt som livsmiljöer. Skogsbruket lämnar också för lite död ved, trots att många arter är beroende av den. Även skyddet längs vatten är ofta för svagt. Tillsammans gör detta att dagens hänsyn inom skogsbruket inte stoppar förlusten av biologisk mångfald. Inte heller väger det upp för de stora förändringar som kalhyggen orsakar.
Lösningen: mer variationsrikt skogsbruk
Rapporten pekar på att en viktig del av lösningen är att förändra hur skogar brukas. Idag ser många skogar likadana ut, med samma trädslag och ungefär samma ålder. Istället behövs mer variation. Det kan till exempel handla om att blanda olika träd, undvika kalhyggen i vissa områden och ta större hänsyn till naturen i skogsbruket. En sådan förändring kan göra skogen mer tålig mot klimatförändringar. Samtidigt får växter och djur bättre chanser att överleva.
Men rapportens budskap är också tydligt: tiden är knapp. Om avverkningen av skogar med höga naturvärden fortsätter riskerar Sverige att missa både sina egna miljömål och internationella åtaganden – som EU:s naturrestaureringslag och FN:s globala mål för biologisk mångfald.
Därför är en av de viktigaste slutsatserna att de mest värdefulla skogarna som finns kvar behöver få stå kvar. Annars fortsätter den biologiska mångfalden att minska.
