Enligt en ny statlig utredning borde Sverige fasa ut fossila drivmedel till 2040 och påverka EU till ett förbud mot nybilsförsäljning av fossilbilar 2030. Men Naturskyddsföreningen varnar för att en så långsam utfasning äventyrar klimatmålen.
Förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen från år 2030 är en av punkterna i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Ett förslag ska enligt avtalet lämnas under mandatperioden. Nu har regeringens utredare Sven Hunhammar lagt fram sitt förslag om hur Sveriges väg mot fossilfri fordonsflotta kan se ut.
Omställningen ska ske med en omfattande elektrifiering, minskad trafik och en övergång till långsiktigt hållbara förnybara drivmedel, enligt utredningen. Utredaren har också föreslagit 2040 som slutår för all försäljning av fossila bränslen. Den största anledningen till det sena målåret är, enligt Hunhammar, risken för att en snabb utfasning skulle kräva alltför stora mängder biodrivmedel med ojämn klimatnytta och andra miljörisker.
Naturskyddsföreningen är besvikna på att utredningen inte tar höjd för klimatkrisens akuta läge.
Vi har inte till 2040 på oss att fasa ut fossilbränslen. Det behöver gå betydligt snabbare om vi ska kunna klara Parisavtalets mål. Vi tycker att utredningen borde ha föreslagit ett förbud både för fossila drivmedel och nya fossildrivna bilar till 2030, säger Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg till DN.
När det gäller stoppet för fossilbilsförsäljning menar utredningen att Sverige på grund av EU-regler saknar möjligheten att införa ett eget förbud. Istället borde Sverige driva på för ett EU-förbud mot försäljning av nya fossilbilar till 2030, föreslår Hunhammar.
Men enligt flera miljöorganisationer är även det alldeles för tamt. Naturskyddsföreningen önskar att Sverige vågar utmana EU:s regelverk med egen lagstiftning om fossilbilsförbud och Världsnaturfonden föreslår att Sverige istället inför ett nationellt mål om slutförsäljning av fossilbilar till 2025.
Arbetet med fossilbilsstopp pågår i flera länder just nu. Norge är på gång med ett förbud redan 2025 och Storbritannien har nyss skärpt sin målsättning från 2040 till 2030.
Tio områden med högst risk för skred, översvämningar, erosion och ras i klimatförändringens spår i Sverige pekas nu ut av de två ansvariga myndigheterna SGI och MSB. Det krävs utökat samarbete, förändrad lagstiftning och inte minst mer pengar för att möta hoten, heter det i rapporten.
Samtidigt har regeringen i år mer än halverat det redan begränsade omställningsbidraget till kommunerna.
Det är Sveriges Geologiska Institut och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som i dagarna slutfört regeringens uppdrag att kartlägga hur riskbilden i landet ser ut beträffande översvämningar och olika slags skred som en följd av stigande temperaturer.
Inte så oväntat är det Västsveriges och Skånes kuster som har högst riskbild för höga vattenstånd i havet, och i Skåne och Blekinge tillkommer även förväntad ökad erosion av de mjuka stränderna. I Västsveriges inland är hela området kring Göta älv och andra större vattendrag de skredfarligaste i landet och i takt med ökad och kraftigare nederbörd krävs nu stora anpassningar.
Även Mälardals- och Stockholmsområdet uppvisar hög risk, med stora vattendrag, tät befolkning och stor koncentration av känslig infrastruktur. Även kustlandet i mellersta Norrland pekas ut som känsligt.
Myndigheterna rekommenderar ett brett arbete för mer kunskapsuppbyggnad och samverkan. Inte minst lagstiftningen kring detaljplanering och markanvändnings ses över, eftersom många åtgärder för att till exempel förebygga skred kräver insatser över stora områden med olika fastighetsägare.
I rapporten görs en värdering av direkta skador om inte anpassningsåtgärder sätts in, till mellan ”20 och 50 miljarder kronor fram till år 2100”, men det betonas att beloppen sannolikt är underskattade.
Sammantaget bedömer vi att det finns förutsättningar att i tid minska de stora samhällsstörningar och skadekostnader som ras, skred, erosion och översvämning kan medföra, förutsatt att förebyggande åtgärder genomförs, säger SGI:s generaldirektör Johan Anderberg i pressmeddelandet om rapporten.
I förhållande till de behov som pekas ut, är statsbidragen till klimatanpassning i dagsläget mikroskopiska. År 2021 drogs MSB:s anpassningsbidrag till kommunerna ner med 60 procent, till totalt 50 miljoner kronor. Tidigare utredningar har pekat på kommunala kostnader för klimatanpassningen på mellan 140 och 200 miljarder kronor fram till nästa sekelskifte.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, har också vid flera tillfällen, senast tidigare i år, begärt ökat statligt stöd för att ro i land den gigantiska uppgiften att förbereda samhället på allt som följer ispåren av allt högre temperaturer.
Svenskar köper allt mer vatten på flaska, trots att vanligt kranvatten både är billigare och mycket bättre för miljön. Nu har Göteborgs stad beslutat att framöver endas använda vatten från kranen.
Beslutet bygger på att Göteborg från och med nu inför hållbarhetscertifieringen Kranmärkt i kommunen. Syftet med certifieringen som initierats av branschorganisationen Svenskt Vatten, är att uppmärksamma verksamheter som endast använder kranvatten.
Idag dricker svenskar allt mer flaskvatten trots att Sveriges kranvattenkvalitet är bland de bästa i världen. Enligt en undersökning från Sveriges Bryggerier ökade konsumtionen av flaskvatten från 204,7 miljoner liter 2009 till 231,7 miljoner liter år 2015.
Samtidigt ger flaskvatten upphov till 300 gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten. En svensk studie visade även att energianvändning, utsläpp av växthusgaser och utsläpp av försurande gaser som bidrar till övergödning är mycket högre per liter flaskvatten i jämförelse med kranvatten.
Främst är det produktionen av flaskvatten som ger upphov till miljöpåverkan. I produktionen ingår material och förpackning, tappning av dryck, rengöring av förpackningar, kylning av dryck hos konsument, återvinning och avfallshantering. Utöver de negativa produktionsaspekterna kan flaskorna bidra till nedskräpning och plast i havet. Som jämförelse levereras kranvatten utan förpackning, är färskt och lokalproducerat.
Det är viktigt att det nu finns en märkning för en av de enklaste hållbarhetsåtgärderna man kan göra, nämligen att välja kranvatten före flaskvatten. Det är ett konkret exempel på hur en verksamhet kan bidra till att minska onödigt avfall och koldioxidutsläpp, sa Anna Linusson, tidigare vd på Svenskt Vatten, när certifieringen Kranmärkt lanserades på nationell nivå 2017.
När nu Göteborgs stad ska bli kranmärkt innebär det att kommunens alla verksamheter kranmärks och att arbetsplatser och externa möteskonferenser ska vara fria från flaskvatten.
Det här handlar mycket om en attitydförändring och att hitta andra lösningar. Vill en verksamhet ha kolsyrat vatten går det att skaffa vattenautomat. Det går också att servera kranvatten i karaff eller vattenbehållare med tappkran, säger Helena Wall, kommunikationschef på Kretslopp och vatten med uppdrag att samordna arbetet med kranmärkningen, i ett pressmeddelande.
Sedan tidigare använder exempelvis Emmaboda kommun, Kristinehamns kommun och Finansinspektionen certifieringen. Förhoppningsvis följer fler organisationer efter och byter flaskvattnet mot kranvatten. Ett ytterligare skäl för det är ekonomin eftersomflaskvatten är ungefär 250 gånger dyrare per liter jämfört med kranvatten.
Ökad cirkularitet är nödvändigt för att våra miljömål ska nås, men det har ändå gått relativt trögt att få bygg- och fastighetsmarknaden att gå i den riktningen. Förhoppningsvis ändras detmed den nya digitala marknadsplatsen CCBuild för återbrukade produkter och återvunnet material. CCBuild riktar sig till den resursslukande bygg- och fastighetssektorn som nu förhoppningsvis ska bli mer cirkulär.
Bygg- och fastighetsbranscherna står för 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, samt för 35 procent av Sveriges avfall. En stor del av problemet är att produkter och material som slängs i många fall hade kunna återbrukats eller återvunnits.
Visionen för den nya cirkulära sajten CCBuild (Centrum för cirkulärt byggande) är att skapa förutsättningar för återbruk av byggprodukter och återvinning för material i industriell skala. På det sättet vill man bidra till cirkulära produkt- och materialflöden, vilket i sin tur möjliggör en mer resurs- och klimateffektiv samhällsutveckling där byggavfall blir resurser. Sajten är byggd under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med intressenter inom näringslivet och med hjälp av medel från Vinnova.
På CCBuild ska bygg- och fastighetsbolag kunna köpa och sälja andrahandsprodukter och material, men även nätverka, inhämta ny kunskap och nå andra digitala tjänster som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster i bygg- och fastighetssektorn. Det finns bland annat även en inventeringsapp kopplad till sajten. Hitintills har ett 40-tal bygg- och fastighetsföretag anslutit sig till CCBuild.
Allt går inte att återbruka men här finns tusentals ton högkvalitativa produkter som kan fortsätta användas. Och branschen är på, man vill bara hitta former för att göra det effektivt och kvalitetssäkert, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på IVL, till SVT.
Att intresset för återbrukade produkter och återvunnet material stiger inom sektorn syns bland de referensobjekt som finns på CCBuildsajten från de företag som anslutit sig till CCBuild. Ett inspirerande exempel är hur fastighetsbolaget Vasakronan numera använder återbrukat material i alla sina projekt. I Göteborg renoverade de exempelvis ett kontor med 91 procent återbrukat material. För att lyckas med det krävs att företagen tänker på ett nytt sätt.
Man får vända på tanken och börja med vilka material som finns tillgängliga. Målaren i det här projektet sa ”men jag har ju färgprover”. Då tog vi in arkitekten igen och jobbade efter det, säger Magnus Tengberg, affärsutvecklingschef, till SVT.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 420,65 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 417,76 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 3,82 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Av de över 400 klimatscenarier som bedöms i IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning undviker endast omkring 50 att kraftigt överskrida 1,5 grader. Av dem finns det bara ett 20-tal som gör realistiska antaganden om begränsningsalternativ, visar en ny studie.
Det realistiska fönstret för att nå 1,5 gradersmålet stängs nu mycket snabbt, vilket även Meteorologiska världsorganisationen WMO:s senaste prognos för de kommande 5 åren betonar. Enligt WMO är det 40 procents sannolikhet att medeltemperaturen på jorden tillfälligt när upp till 1,5 grader de närmaste 5 åren och i princip säkert att ett av dessa år blir det varmaste som någonsin uppmätts. Därmed går det inte att förhala den omställning som måste ske utan tvärtom måste nu världens länder avsevärt öka takten.
Historia skrevs i Haag i veckan då oljejätten Shell fälldes för att ha hotat mänskliga rättigheter till följd av sin klimatpåverkan. Domen kräver bland annat att Shell Nederländerna minskar sina utsläpp av växthusgaser med fyrtiofem procent till slutet av 2030.
Organisationen Friends of the Earth lämnade in en stämningsansökan mot Shell Nederländerna under 2019. Bakom sig hade de sex andra organisationer och över 17 000medklagande. Rättegången hölls i en civil domstol i Haag. Domen klargör att Shells klimatpåverkan hotar mänskliga rättigheter; rätten till liv och rätten till ett ostört familjeliv.
Det mest nydanande är att Shell Nederländerna även döms ansvariga för sina kunders och leverantörers koldioxidutsläpp. De blir nu skyldiga att omedelbart agera för att sänka sina koldioxidutsläpp, som dubblar Nederländernas årliga utsläpp, med fyrtiofem procent innan 2030.
Det här är en målstolpe för klimaträtt. Vårt hopp är att det här ska skapa en våg av miljörättstvister mot stora förorenare, för att tvinga dem till att sluta utvinna och förbränna fossilbränslen. Det här resultatet är en vinst för samhällen söderöver som påverkas av förödande klimatförändringar nu. säger Sara Shaw från Friends of the Earth International i ett uttalande på organisationens hemsida.
Då Shells huvudkontor ligger i Nederländerna kommer domen påverka bolagets hela globala verksamhet
Domen är sprängstoff i sig. Man ålägger en hel koncern med 1.100 dotterbolag i 160 länder över hela världen att minska sina utsläpp. Det är väldigt spännande om det här står sig, sa Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet till Dagens Nyheter.
Shell Global kom under förra månaden med en ny strategi som lovar netto nollutsläpp till 2050. Företaget menar själva att de satsar mycket pengar påteknologi som elektriska och vätedrivna bilar, förnybar energi och biobränslen. Domstolen uttalade sig om den tveksamma planenoch sa att Shell inte varit konkreta med hur de ska lyckas med sin strategi utan snarare ”övervakar social utveckling istället för att som företag ta ansvar för att minska koldioxidutsläppen”.
Fönstret till att klara Parisavtalets 1,5 graders mål är på väg att stängas. Enligt FN-organet WMO är det 40 procents sannolikhet att medeltemperaturen på jorden tillfälligt när upp till 1,5 grader de närmaste 5 åren och i princip säkert att ett av dessa år blir det varmaste som någonsin uppmätts. Nu måste världen drastiskt öka ambitionsnivån.
Som SMB tidigare rapporterat om har redan 5 år passerat sedan världens ledare enades i Paris om att hålla temperaturökningen väl under två grader och satsa mot 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer (genomsnitt för åren 1850-1900). För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Med Meteorologiska världsorganisationen WMO:s senaste prognos för de kommande 5 åren blir det extra dystert.
En väckarklocka
Enligt prognosen har sannolikheten för att tillfälligt nå 1,5 graders uppvärmning av jorden ungefär fördubblats jämfört med förra årets förutsägelser. Med andra ord är Parisavtalet är på väg att glida oss ur händerna, även om det är mycket osannolikt (10%) att den globala medeltemperaturen för de fem åren kommer vara 1,5 grader varmare. Dessutom kommer nästan alla regioner, utom delar av södra oceanerna och Nordatlanten, enligt prognosen sannolikt att vara varmare än den genomsnittliga temperaturen för åren 1981-2010.
Precis som WMO:s generalsekreterare Petteri Taala betonar i pressmeddelandet till prognosrapporten Global Annual to Decadal Climate Update bör även risken för tillfälliga värmerekord fungera om ”en väckarklocka” som påminner om behovet av att snabbt minska utsläppen av växthusgaser om 1,5-gradersmålet ska nås:
Det här är mer än bara statistik. Ökande temperaturer innebär mer issmältning, högre havsnivåer, mer värmeböljor och annat extremt väder, och större påverkan på livsmedelssäkerhet, hälsa, miljö och hållbar utveckling.
2020 var i mångt och mycket ett rekordår. Som SMB löpande rapporterat var det ett år som inte bara förlamades av en pandemi utan dessutom ett år med rekordhöga temperaturer, extremväder som värmeböljor, skogsbränder och stormar, avsmältning av isar, ökad koncentration av växthusgaser i luften och inställda och uppskjutna klimatmöten. Det blev ett mörkt rekordår för antal väder- och klimatrelaterade katastrofer där antalet tropiska stormar slog rekord med 30 namngivna oväder. Årets orkansäsong har dessutom redan börjat rekordtidigt och ännu en ovanligt aktiv säsong förutspås av den amerikanska vädermyndigheten NOAA. Enligt WMO:s femårsprognos är det en ökad sannolikhet för fler tropiska cykloner i Atlanten jämfört med tidigare.
Globalt har medeltemperaturen nu ökat med 1,2 grader Celsius globalt, 2,2 grader i Europa och 3 grader i Arktis. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. Europa upplevde sitt varmaste år någonsin med en medeltemperatur på drygt 1,6 grader över medelvärdet under referensperioden 1981–2020. Hösten och vintern i Europa var de varmaste som har uppmätts med en temperatur som var mer än 3,4 grader högre än genomsnittet 1981-2010, och cirka 1,4 grader varmare än den tidigare högsta notering som har gjorts. Även för Sveriges del var 2020 det varmaste år som har uppmätts. WMO:s prognos ligger därmed i linje med den utveckling vi ser nu och det går bara åt ett håll. Sannolikheten för att den genomsnittliga temperaturen för 2021-2025 är högre än de senaste fem åren beräknar FN-organet till 80 procent.
Vad kan vi då göra för att förhindra eller mildra utvecklingen, utöver att minska utsläppen så mycket som möjligt? Liksom tidigare WMO-rapporter understryker WMO:s generalsekreterare behovet av riskinformation och system för att utfärda tidiga varningar som kritiska komponenter i klimatanpassningen. Dessvärre har endast hälften av de 193 WMO-medlemmarna toppmoderna tidiga varningstjänster. Med andra ord är detta ett område som behöver rustas upp parallellt.
Dyrt att inte agera
För att på lång sikt hejda den globala uppvärmningen och inte fastna på medeltemperaturen över 1,5 grader över förindustriell nivå måste utsläppen av växthusgaser de kommande 15 åren minska lika mycket varje år de som under förra året som påverkades starkt av covid-19-pandemin. Möjligheten finns fortfarande, men det kommer kräva snabba och kraftiga åtgärder. Ett alternativ är att fokusera på metan där FN:s senaste rapport om de stora metanutsläppen argumentera att dessa utsläpp på global nivå som orsakas av människan skulle kunna minska med 45 procent till 2030, och detta dessutom med relativt enkla åtgärder. Möjligheter finns med andra ord att satsa brett och snabbt.
Om inget annat fungerar brukar det ekonomiska argumentet bita på politiker, även om det egentligen inte borde behövas då det är illa nog som det är. För som SMB tidigare rapporterat visar forskning att det både är ekonomiskt lönsamt att uppfylla Parisavtalet och att kostnaderna blir större om vi inte agerar. Enligt Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet inte uppfylls. Enbart skadorna från orkanen Sandy i USA 2012 blev uppskattningsvis 8 miljarder dollar dyrare på grund av klimatförändringen.
Vad som däremot står klart är att tiden är knapp och behovet av omedelbara omställningar stora. Låt därför 5-årsprognosen bli den väckarklocka som WMO föreslår och agera därefter.
Länsstyrelsen i Västerbotten har polisanmält statliga Sveaskog efter att bolaget avverkat i ett Natura 2000-område där en sällsynt orkidé växer. Nu kan bolaget åtalas för miljöbrott.
Nu har ännu en tveksam avverkning skett, rapporterar DN. Sveaskog har tagit ner skog i Natura 2000-området Kälberget i Skellefteå kommun där den fridlysta orkidén nornan växer. Arten är väldigt sällsynt och det är förbjudet att plocka den.
Området där nornans växtplats förstördes ingår dessutom i Sveaskogs areal så kallade ”frivilliga avsättningar”, där bolaget själva lovat att inte bedriva skogsbruk för naturens skull. Nu har en åklagare startat en förundersökning mot Sveaskog.
Det känns som det går fortare i skogen i dag – som att man inte tar den tid som behövs för att analysera det man ska göra. Slarv som leder till fler misstag. Det är en känsla jag får. Det är väl större maskiner som kostar mer, det ska gå fort när de är ute och jobbar, säger miljöåklagare Christer Jarlås som utreder fallet till DN.
Sveaskog själva menar att avverkningen var ett misstag.
Den mänskliga faktorn har felat. När detta upptäcktes avslutade vi avverkningen, men det hade redan avverkats inom Natura 2000-området, vilket är olyckligt, säger Anette Waara, chef för Sveaskogs område Nord till DN.
Förra året ökade Sveriges totala skyddade natur med 97 000 hektar. Havsområden i Stockholms, Kalmars och Skåne län står för majoriteten av den nya ytan.
Det framgår av ny statistik från SCB. Totalt har nästan 15 procent av Sveriges yta någon form av permanent skydd genom till exempel nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, nationalstadsparken och Natura 2000.
Under 2020 ökade den totala skyddade arealen med 97 000 hektar, framför allt på grund av nya naturreservat i Skånska Kattegatt i nordvästra Skåne och Ottenby rev utanför Ölands sydspets, samt det utökade naturreservatet Svenska Högarna i den nordostliga delen av Stockholms skärgård.
När det gäller skyddad natur på land varierar andelen skyddad mark mycket från kommun till kommun. I Sorsele, Salem och Vaxholm är mer än hälften av kommunens hela landareal skyddad.
Det är få som har missat hur Amazonas vanvårdats av Brasiliens högerregering med president Jair Bolsonaro i spetsen. Skräcksiffror om årliga skövlingar vars yta kan jämföras med Skåne, samt nya oroväckande uppgifter om att regnskogen börjat läcka koldioxid. Nu vill regeringen göra det möjligt för privata företag att ”adoptera” regnskogen.
Projektet har den brasilianska regeringens döpt till ”Adopt a park”. Vid första anblick kan det verka som att regeringen insett vikten av en bevarad regnskog. Tyvärr verkar syftet inte vara att skydda regnskogens rika biologiska mångfald eller viktiga funktion som kolsänka. Istället verkar regeringen insett att det går att tjäna pengar på att sälja ut regnskogen till storföretag – och att det får både regeringen och företagen att verka klimatvänliga.
ETC rapporterar om projektet som går ut på att företag kan ”adoptera” regnskog till kostnaden nio dollar per hektar. Totalt ska olika naturskyddsområden till en yta av 15 procent av den brasilianska regnskogen finnas tillgänglig för ”adoption”. Regeringen hoppas att det ska generera omkring 4,9 miljarder årligen. Företagen som ”adopterar” ska officiellt ansvara för skyddandet och bevarandet av sin del av regnskogen.
Enligt ETC har projektet kritiserats av miljörörelsen för att företag genom att adoptera skog kan lätta på sitt klimat- och miljösamvete, men att det i praktiken kan leda till greenwashing. Risken finns att företagen tillgodoser sig upptaget av koldioxid som regnskogen har som klimatkompensation och kan då öka sina utsläpp på andra håll.
Coca-Cola är det företag som ”adopeterar” den största delen, ett företag som bidrar till massiv plastförorening och stora växthusgasutsläpp när plastflaskorna bränns i utvecklingsländer utan återvinningssystem.
Istället menar kritikeratt det bör vara statens uppgift att skydda skogen, Maria Rydlund sakkunnig för tropisk skog vid Naturskyddsföreningen, förklarar i ETC:
Det måste vara statens ansvar. Ekonomiska intressen kan inte få villkora skydd. Här sker det dessutom på bekostnad av urfolken som hittills förvaltat och skyddat delar av Amazonas och som nu fråntas sina rättigheter.
Men att förvänta sig det av regeringen Bolsonaro är tyvärr något som verkar långt borta. SMB har tidigare rapporterat om hur miljöskyddet av Amazonas försämrats sedan Bolsonaro kom till makten 2019. Nu rapporterar ETC även om att ett nytt lagförslag röstats igenom i underhuset och nu ska prövas i överhuset, går det igenom där med slopas kravet på miljölicens för att exploatera regnskogen för jordbruk, damm och vägbyggen, skogsavverkning och boskapsuppfödning.
Sex procent av den svenska befolkningen tror inte alls att mänskliga aktiviteter ligger bakom klimatförändringarna,trots tydliga vetenskapliga bevis. Ju mer man ligger till höger i politisk uppfattning, desto mer förnekande är man, visar en ännu inte publicerad studie från Göteborgs Universitet.
I återkommande stora mätningar genomför det så kallade SOM-institutet breda opinonsundersökningar av befolkningens uppfattningar och attityder i många samhällsfrågor, och hur svaren fördelas bland annat med hänsyn till socialgrupp, utbildning och politisk uppfattning. Den här studien baserar sig på 2019 och 2020 års mätningar som bland annat undersökte hur klimatförnekelsen i Sverige ser ut.
De tillfrågade fick ta ställning till påståendet ”klimatförändringarna är huvudsakligen orsakade av mänskliga aktiviteter” och rangordna mellan noll och tio om de instämde eller ej. Sex procent lade sitt svar i de tre lägsta graderna på skalan, vilket står för att de anser påståendet vara ”helt felaktigt.”
Skillnaden mellan könen är noterbar: medan fyra procent av kvinnorna svarar så här är siffran för männen mer än dubbel, nio procent. Det är mindre skillnad mellan åldersgrupper och om man bor i storstäder, mindre tätorter eller landsbygd. Dock är den yngsta gruppen, 16-29 år, minst skeptiska med tre procent.
Andelen som förnekar sambanden är högst i jordbrukar- och företagarhem, 11-12 procent, medan arbetar- och tjänstemannahushåll har liknande siffror, sex till fyra procent. Det är emellertid den politiska uppfattningen som spelar störst roll för graden av tvivel. Ju mer till höger ens uppfattningar ligger, desto mer förnekas människans roll i klimatfrågan.
Bland de som, enligt frågeformuläret, ligger ”klart till höger” i sina åsikter hamnar 13 procent i förnekargruppen, medan två procent återfinns i ”klart till vänster-gruppen.” Bland de som sympatiserar med Sverigedemokraterna är siffran ännu högre, 18 procent, samtidigt som endast en procent av V- och MP-sympatisörer förnekar sambanden.
Undersökningen i sin helhet kommer att publiceras efter midsommar som en del i SOM-institutets forskarantologi.
Redan år 2022 kommer de första serieleveranserna, i begränsad skala, av svenskt klimatvänligt stål att gå igång och från år 2026 ökar volymen kraftigt. Det framkom vid ett webbsänt samtal i veckan mellan regeringens ansvariga ministrar och vd:arna för de tre storbolagen bakom den gigantiska Hybrit-satsningen.
Hybrit är de svenska basindustrijättarna LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls gemensamma pionjärprojekt, som siktar mot en vätgasbaserad, helt fossilenergifri produktionskedja för järnmalm och stål år 2045. Det är året då Sverige ska vara nere på så kallad netto-nollnivå av utsläpp av koldioxid, enligt landets åtagande i Paris-avtalet.
Stålproduktionen i Sverige är en av de största utsläppskällorna och står i sin helhet för tio procent, cirka fem miljoner ton, av de årliga nationella utsläppen. Men eftersom svensk järnmalm även exporteras som råvara till andra länder blir effekten större än så. Hybrit beräknas fullt utbyggt totalt kunna sänka koldioxidutsläppen med 35 miljoner ton per år. Världens samlade stålproduktion, med Kina i absolut topp, står för cirka fyra miljarder ton, eller sju procent, av de globala utsläppen.
De tre toppcheferna Jan Moström (LKAB), Martin Lindqvist (SSAB) och Anna Borg (Vattenfall) betonade vid samtalet att utmaningen är oerhört stor, men fullt möjlig om alla parter gör sitt jobb. Regeringens klimatminister Per Bolund (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S) lovade för sin del att bistå med bland annat effektivare tillståndsprocesser och kraftfullt lobbyarbete i EU samt på internationell nivå för högre priser på koldioxidutsläppen.
Ett globalt koldioxidpris är oerhört viktigt eftersom det är svårt att konkurrera annars. Jag tror också att det är mer bråttom med klimatomställningen än vad vi kan ana idag, löd LKAB-chefen Jan Moströms slutkläm.
Tidslinje för Hybritprojektet:
Våren 2018 tog statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin första spadtaget för pilotanläggningen vid Svenskt Stål AB i Luleå.
Under 2022 kommer SSAB med de första kommersiella, begränsade leveranserna stål framställt utan kol, alltså utan fossil energinsats.
År 2026 ska en demonstrationsanläggning för årlig produktion av 1,3 miljoner ton fossilfri järnsvamp stå färdig i Gällivare. Samma år startar SSAB i Oxelösund koldioxidfri ståltillverkning baserad på järnsvamp och skrot i ljusbågsugn.
2030 planeras produktionen av järnsvamp i Gällivare uppgå till 2,6 miljoner ton.
År 2045 siktar gruvföretaget LKAB på att ha ställt om hela sin produktion från dagens traditionella järnmalm till järnsvamp,vilket kräver investeringar som beräknas till 200–400 miljarder kronor.
2020 var för några år sedan en stor klimatmilstolpe som många företag valde att koppla sina klimatlöften till.Frågan är hur många av de löftena som faktiskt blev uppfyllda, vilket är något som Bloomberg Green analyserat.Blygsamma mål, saknade uppgifter och ett ändrat arbetssätt är analysens huvudpunkter.
Bloomberg Green har analyserat 187 klimatlöften som toppföretag aktiva på den amerikanska marknaden lovat ska vara uppfyllda till 2020 eller tidigare. Analysen visade att hela 138 löften har blivit uppfyllda eller är på väg att bli det. Dock menar man i analysen att orsaken till det till stor del beror på att många företag satt blygsamma mål.
Analysen visar även att det inte gick att kontrollera en tiondel av företagens klimatmål då information från företagen saknas. Här poängteras det i sammanställningen att tusentals av de största globala företagen fortfarande inte publicerar pålitlig data om klimatrisker eller hur företagen jobbar för att minska sin klimatpåverkan. Bloomberg Green skriver dock att de flesta av företagen som ingick i analysen hade tillgänglig information om sitt klimatarbete i sina hållbarhetsrapporter, eller på annat jämförbart sätt, och att deras löften därför kunde följas upp.
En del företag som inte hade offentliggjort informationen lämnade istället ut den till Bloomberg Green när de tillfrågades. Sedan fanns det en del företag som även nekade att tillhandahålla data eller inte alls svarade på förfrågningar. Exempel på företag som varken hade tillgängliggjort nödvändig information för att deras klimatlöften skulle kunna följas upp eller tillhandahållit informationen när de blivit tillfrågade är Staples Inc, Energy Optimizers, Frham Safety Products, Intren, PepsiCo Inc., Underground Construction, Valley Electric Association och Wittern Group.
En annan intressant del av analysen var att den visar på hur företag ändrat sitt sätt att jobba med klimatfrågor. Tidigare jobbade de främst med koldioxidutsläpp kopplade till den egna verksamheten, till exempel energiåtgång på kontor och i fabriker. Sedan 2015 har det här ändrats så att även företagens leverantörskedjor och kunder ingår i företagens klimatmål, exempelvis att även inkludera konsumenters beteende.
Under veckan publicerade Kantar Sifo och Ramboll en ny rapport som redovisar svenskarnas attityd till sin egen miljö- och klimatpåverkan. Nästan hälften av alla vill ha mer information om hur de kan göra medvetna val. Men företagen visar bristande intresse för att delge konsumenterna relevant information.
SMB har sammanfattad de viktigaste punkterna i rapporten:
Hälften av Sveriges invånare anser inte att deras val har någon inverkan på klimatet.
Nästan hälften kan däremot tänka sig att ändra sina vanor för att gynna klimatet.
Fyrtiofem procent av undersökningsgruppen som helhet vill också ha mer information om hur de kan göra medvetna val, i jämförelse med sextiosex procent i åldern 18-29.
Bland män i åldern 30-49 är det sextiosex procent som anser att deras val inte påverkar miljö och klimat, i kontrast till kvinnor i åldern 50-64, där sjuttio procent anser att deras val har påverkan.
Åttio procent lägger vikt vid att ha en park eller ett naturområde i närheten av bostaden, samtidigt som hela nittiosex procent uppger att de värderar en grön utemiljö.
Fyrtiofyra respektive fyrtio procent uppger att de är villiga att minska sin konsumtion och välja miljöanpassade varor.
Femtiosju procent uppger att de i större utsträckning kan tänka sig att välja närproducerat, certifierat, rättvisemärkt och ekologiskt.
Det går alltså att konstatera att konsumenterna vill ha ett transparent och oberoende sätt att få information om produkten de funderar på att köpa. Sådana tjänster håller på att utvecklas. Exempelvis jobbar KTH och Högskolan Dalarna tillsammans med Consupedia för att ta fram en app som konsumenterna kan använda för att granska matvaror på plats i butiken. Problemet är bristande samarbetsvilja från företag
Såhär säger Roberto Rufo Gonzalez, projektledare och grundare av Consupedia till SMB:
Forskning visar att information presenterad på ett enkelt sätt, skapar ett mer hållbart beteende hos konsumenter. Efter sex års forskning och utveckling för att hitta sätt att informera konsumenter är det tydligt för mig att branschen inte gjort allt de har kunnat göra. Jag hoppas verkligen att den inställningen börjar förändras och att informationen släpps fri. Det är verkligen hög tid nu, för vi kan inte bygga arken efter att floden har kommit.
Kina tillkännagav i höstas att de skulle arbeta mot en minskning av sina klimatpåverkande utsläpp samt att till 2060 bli helt klimatneutrala. Nu ökar istället Kinas koldioxidutsläpp och det i en takt som till och med förvånar experterna, rapporterar Sveriges Radio.
SMB har tidigare både rapporterat om Kinas mål att på sikt bli klimatneutrala och att Kina har en lång väg dit då hälften av världens nuvarande kolkraft finns i Kina och att den bara fortsätter att öka.
Att utsläppen av koldioxid skulle öka var visserligen väntat när Kina öppnar upp igen efter en längre tid av hårdare restriktioner i samband med pandemin. Det som förvånar experterna är dock de höga utsläppsnivåerna.
En trolig orsak bakom de ökande koldioxidutsläppen är den byggboom som just nu pågår i Kina och som i år orsakat en 17 procentig ökning av landets stålproduktion. Den ökande stålproduktionen kan kopplas till stora investeringar i ny infrastruktur och industriprojekt.
Lauri Myllivirta, chefsanlytiker på Center for Research on Energy and Clean air, säger till Sveriges Radio att det är viktigt att utvecklingen bromsas för att Kina ska kunna nå sina klimatmål.
Enligt en ny studie spelade klimatförändringen en mycket stor roll för den skada orkanen Sandy ställde till med 2012 i USA. Uppskattningsvis ledde det till extra kostnader på 8 miljarder dollar. Därmed blir det allt tydligare vilken påverkan vi redan ser av klimatkrisen och att detta bara är början.
Det blev ett mörkt rekordår för antal väder- och klimatrelaterade katastrofer, som innebar cirka 8 200 dödsfall och 210 miljarder dollar i ekonomisk förlust. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har antalet naturkatastrofer i världen näst intill fördubblats sedan år 2000 och det största skälet till det är klimatförändringarna. Under sommaren var antalet skogsbränder rekordmånga vilket gav upphov till de största utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan åtminstone 2003.
USA var ett av de länder som drabbades hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad där 10 eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar påverkat USA. Och enligt en ny rapport från amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA befinner sig USA nu på outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema.
Nu visar dessutom forskare i en ny studie i Nature att klimatförändringarna var ansvariga för en stor del av den skada som orkanen Sandy ställde till med 2012. Det var landets dyraste storm sedan orkanen Katrina vid den tiden och vållande stora skador längs USA:s östkust samt på Kuba och i Haiti. Sandy krävde minst 125 liv i USA och beräknas ha orsakat över 60 miljarder dollar i skada och slog ut elen för mer än 7 miljoner kunder.
I den nya studien har forskare fokuserat på den roll som klimatförändringen spelade för att göra Sandy mer destruktiv och kommit fram till att skadan ökade med 8 miljarder dollar genom att stormen blev kraftigare med ökad översvämning som följd. Det är ytterligare ett bevis på de stigande kostnaderna för klimatförändringar som orsakats av människor, både i den ökande prislappen för klimatdrivna naturkatastrofer och mer subtila förändringar i vardagen som krävs för att anpassa sig till dem.
Enligt det tyska återförsäkringsbolaget Munich Re (där försäkringsbolag försäkrar sig mot stora kostnader) leder klimatförändringens effekter till allt högre försäkringskostnader samtidigt som enbart 40 procent av förra årets skadorna var försäkrade. Enligt ny forskning från Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin och kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet redan 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå och Parisavtalet därmed inte uppfylls.
Det är därför oroande att 2020 nytt rekord i antal tropiska stormar på en säsong och att årets säsong dessutom börjat rekordtidigt. Samtidigt kan hotet om höga ekonomiska kostnader innebära att länder därmed agerar. Därför blir studier som beräknar klimatkrisens påverkan och bidrag till naturkatastrofer extra viktiga.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.
Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,76 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 419,58 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.
På ett år har koldioxidhalten ökat med 0,94 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Av de över 400 klimatscenarier som bedöms i IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning undviker endast omkring 50 att kraftigt överskrida 1,5 grader. Av dem finns det bara ett 20-tal som gör realistiska antaganden om begränsningsalternativ, visar en ny studie. Det realistiska fönstret för att nå 1,5 gradersmålet stängs mycket snabbt.
Samtidigt har världen en tydlig och genomförbar väg för att nå nettonollutsläpp inom energisektorn, men det kräver att världens länder genast måste sätta stopp för all ny utvinning av fossila bränslen. Det är en av slutsatserna i en ovanligt skarp rapport från Internationella energirådet IEA, som för första gången gjort ett eget scenario om möjligheterna att klara 1,5 gradersmålet. Förhoppningsvis kan dessa slutsatser påverkar fler och snabba upp den nödvändiga omställning som måste göras.
Innan coronapandemin fick Fridays For Future–rörelsen gator över hela världen att fyllas med miljontals unga som strejkade för klimatet. Det har funnits en rädsla att pandemin med restriktioner och lockdowns skulle få folkrörelsen att dö ut. Nu har motsatsen bevisats – i Australien strejkade i fredags tiotusentals unga.
Under fredagen var klimatstrejkarna tillbaka på gatorna i Australien, enligt School Strike for Climates instagramkonto var det över 50 000 som strejkade varav 20 000 deltog i Melbourne och 10 000 i Sydney. Totalt strejkades det på 47 platser i landet.
I Australien har coronapandemin sett betydligt annorlunda ut än i Europa. Landet har totalt haft 910 dödsfall mot Sveriges 14 366, även om Australien har långt mer än dubbelt så många invånare. Därför hålls samhället mer öppet där, även om de håller gränserna stängda – något som kan fortsätta till mitten av 2022.
Demonstranterna vände sig mot regeringens investeringar i fossilindustrin, och speciellt mot att den australiensiska regeringen ska investera nästan fyra miljarder kronor i ett gaskraftverk. Samtidigt går endast två procent av återhämtningsinvesteringarna till gröna investeringar.
På många av de skyltar som demonstranterna hade går det att läsa om hur de ser sitt land stå i lågor av de allt värre skogsbränderna. Frustrerande nog för de unga strejkarna är att Australien samtidigt är bland de länder i världen med högst koldioxidutsläpp per capita i världen (16,88 ton mot svenskarnas 4,27 ton). Australien är även ett av de länder i världen som exporterar mest kol och fossilgas, under 2017 var landet världens fjärde största producent av kol.
När flera andra länder skärpte sina klimatlöften under klimatmötet Joe Biden bjöd in till i april, valde Australien till mångas besvikelse att inte vässa sin klimatpolitik.Den australienska regeringens mål och politik är minst sagt bristfällig.Enligt The Climate Change Performance Index, som har rankat de länder som tillsammans ansvarar för mer än 90 procent av växthusgasutsläppen utefter klimatpolicys, hamnar Australien på sista plats – efter länder som Saudiarabien och Ryssland (!).
— School Strike 4 Climate Australia (@StrikeClimate) May 21, 2021
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.