Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Människan är orsaken till utrotningen av djur, inte klimatet

    Människans påverkan kan förklara nittiosex procent av alla utdöda däggdjursarter under de senaste drygt hundratusen åren. Det visar ny forskning som därmed motbevisar argumentet om att utdöendet av de flesta förhistoriska däggdjuren var klimatdrivna.

    Under de senaste 126 000 åren har takten med vilken däggdjur dör ut ökat med 1600 gånger jämfört med naturliga nivåer av utdöenden. Enligt en nyligen publicerad forskningsstudie i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beror denna ökning nästan uteslutande på människans påverkan:

    Vi finner i princip inga bevis för klimatdrivna utrotningar under de senaste 126 000 åren. Istället ser vi att mänsklig påverkan förklarar 96 procent av utdöenden bland däggdjur under denna tidsperiod.

    Det säger Daniele Silvestro, en av forskarna i studien i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. Han menar att fynden istället pekar på att däggdjursarter var motståndskraftiga även för extrema förändringar i klimatet, men att nuvarande klimatförändringar, i kombination med bland annat tjuvjakt och andra människorelaterade aktiviteter, utgör ett stort hot mot många arter. 

    Genom att analysera 351 fossil från däggdjursarter – bland annat mammut, sabeltandad tiger och jättesengångare – kan forskarna visa att även förhistoriska människor hade en betydande negativ inverkan på biologisk mångfald och att den var större än de mest genomgripande klimatförändringarna i jordens moderna historia, som till exempel den senaste istiden. Enligt studien är det tydligt att det skett kraftiga ökningar av utdöenden över olika kontinenter samtidigt som människan kom dit.

    Studien går i linje med en annan nyligen publicerad studie i Nature Communications som SVT Nyheter rapporterar om. Där har forskarna kunnat påvisa klimatets betydelse för mastodontens överlevnad genom att analysera dna från fossil. Arten – en avlägsen släkting till mammuten – dog nämligen ut senaste gången det var lika varmt på jorden som idag, trots att de försökte anpassa sig och flyttade till kallare breddgrader. Studien är därför ett värdefullt bidrag för att förstå hur stor betydelse klimatförändringar har för djur som tvingas migrera. 

    Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, säger till SVT Nyheter att den nuvarande globala uppvärmningen gör att vi bör förvänta oss en framtid där hela arter dör ut: 

    I ett framtida scenario med global uppvärmning så bör vi nog förvänta oss att populationer kommer att dö ut och en väldigt stor del av variation inom arter kommer att gå förlorad.

    På senare tid har mängden utdöenden orsakat av människan ökat igen, denna gång globalt och enligt Göteborgsforskarna är dagens utrotningshastighet av däggdjur den största sedan slutet av dinosauriernas era. Med hjälp av datorsimuleringar förutspår de att takten kommer fortsätta att öka fram till år 2100 och nå en hastighet av utdöende upp till 30 000 gånger högre än den naturliga om nuvarande mänskligt beteende fortsätter.

    Deras dystra prognos ligger därmed in linje med vad andra forskare och instanser kommit fram till. Enligt IPBES riskerar exempelvis 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden. Enbart i vinterns bränder i Australiens beräknas tre miljarder djur ha dött och ett tag var man ordentligt oroligt att koalan riskerade utrotas. Dessutom varnade forskare nyligen att isbjörnen kan vara så gott som utdöd i det vilda redan år 2100 som en konsekvens av mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar.

    Som tidigare nämnts har upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits som ett sätt att nå överenskommelser mellan länder och sedan följa upp deras åtaganden. Den kända evolutionsbiologen Edward O. Wilson har i sin tur föreslagit att avsätta halva planeten för att stävja massutrotning. Tobias Andermann, en av Göteborgsforskarna och författare till studien, efterlyser även han insatser för att vända den dystra trenden:

    Vi kan rädda hundratals om inte tusentals arter från utrotning med mer riktade och effektiva strategier för konservering. Men för att uppnå detta måste vi öka vår kollektiva kunskap om den växande biodiversitetskrisen och vidta åtgärder för att bekämpa denna globala kris. Vi har ont om tid. För varje förlorad art, förlorar vi för alltid en unik del av jordens naturhistoria.

    Sammantaget är det oerhört viktigt att alltfler studier nu börja belysa klimatets betydelse för arters överlevnad och människans historiska påverkan på tidigare utdöenden. Dessa är viktigt pusselbitar som tydligt binder ihop FN:s klimatpanel IPCC med FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES och tydliggör att den senare behöver lyftas upp och ges den uppmärksamhet och det inflytande som IPCC nu har. Ska vi undvika en alltför dyster framtid behöver stora satsningar och planer komma till stånd omgående. Med covid-19 har vi redan förlorat tid vi inte har och arbetet måste därför nu intensifieras. Allt annat vore direkt oansvarigt.

    Är ansiktsmasken den nya plastflaskan?

    I många länder är ansiktsmasker nu ett krav i de offentliga utrymmena.  Majoriteten av engångsmaskenerna tillverkas av plastmaterial och kan om de inte slängs på rätt sätt kvarstå i miljön i årtionden eller längre.

    Då coronapandemin spred sig över världen stod det snabbt klart för alla att det inte fanns tillräckligt med skyddsutrustning, varken på sjukhus eller för allmänheten. Det var en situation få vill uppleva igen, och som svar på det tillverkas idag skyddsmasker som aldrig förr. Användningen av ansiktsmask är idag obligatorisk i många länder.

    Precis som med andra plastföroreningar skapar engångsmaskerna miljö- och hälsofaror då de kommer ut i naturen. Maskerna utgör en stor risk för djurliv och hela ekosystem. Djur kan trassla in sig i ansiktsmaskerna, och äter de dem riskerar de att kvävas. Avfallet kan också fylla upp djurets mage och då de inte kan bryta ner maskerna leder det till att de långsamt svälter ihjäl. Ansiktsmasker brytas inte fullständigt ner i naturen, det blir istället till långlivade mikroplaster som ackumuleras i näringskedjorna. 

    Engångsmaskerna kan heller inte återvinnas eftersom det utgör en alltför stor hälsorisk för återvinningsarbetare. Viruset kan överleva på en kirurgisk mask i upp till sju dagar. Använda masker kan sprida viruset till alla de som stöter på dem. Både på gator, stränder och i skräpkorgar. Därför finns det direktiv på att först lägga masken i en plastpåse och sedan slänga den i skräpkorgen. Men mängden plastavfall blir då väldigt hög per använd ansiktsmask.

    Den hållbaraste och säkraste lösningen är helt klart en återanvändbar mask som man regelbundet tvättar i över 60 grader. Då orsakar man varken onödigt mycket avfall eller riskerar att smitta ner någon med sin bortslängda engångsmask. 

    Tyvärr är maskerna ändå inte den enda ohållbara biprodukten av COVID-19. Som supermiljöbloggen tidigare rapporterat om har pandemin gett plastindustrin ett uppsving. Förutom masker handskas vi med avfall från visir, plasthandskar och skärmar, och allt fler engångsartiklar som används för att öka saniteten i till exempel matvarubutiker och restauranger.

    Jönköping säger nej till bostäder på jordbruksmark

    Många vill bygga bostäder i Sverige, men många kommuner brottas med frågan om vilken mark de ska byggas på. I Jönköpings kommun har man i veckan fattat ett beslut om att ingen bebyggelse får ske på jordbruksmark. Risken kvarstår dock att nya bostäder istället byggs på skogsmark.

    Enligt Boverkets prognos kommer Sverige att behöva bygga 51 200 bostäder 2021-2025 för att det ska finnas tillräckligt många bostäder för vår växande befolkning. I storstadsområden är bostadsbristen påtaglig. I Stockholms bostadsförmedling stod exempelvis hela 674 720 personer i bostadskön den 31 december 2019. Intresset för att bygga bostäder är därmed högt, men var ska bostäderna byggas? 

    Att man i Jönköpings kommun nu i veckan beslutade att nya bostäder inte ska byggas på jordbruksmark är verkligen en god nyhet. Jordbruksmark är en långsiktig resurs och en exploatering av den typen av mark är en irreversibel process, det vill säga att den marken därefter inte längre kan användas till jordbruk. Andelen jordbruksmark minskar just nu i både Sverige och i resten av världen. 

    Det är tvunget om vi ska ha ett hållbart jordbruk och säkra vår livsmedelsförsörjning i framtiden,” säger bonden Göran Locking till Sveriges Radio.

    Att bevara jordbruksmark är enligt Jorbruksverket viktigt ur flera aspekter där möjligheten att producera mat kanske är den mest uppenbara. Utöver det buffrar åkermark stora vattenflöden vid exempelvis kraftiga regn, betande djur kan hålla landskap öppna och många arter riskerar att dö utan den här typen av brukad mark. Dessutom binder åkermark och betesmark koldioxid, och allt fler konsumenter vill ha lokalproducerade och närodlade produkter.

    Men när Sveriges radio frågar var Jönköpings bostäder istället ska byggas öppnar kommunalrådet Mona Forsberg (S) upp för att kommunen kan komma att bygga på skogsmark istället. Att bygga bostäder på skogsmark är emellertid inte oproblematiskt. Exploatering av skog är också en irreversibel process, och skog både bidrar med såväl ekosystemtjänster som binder koldioxid. Att mitt i en klimatkris ha som strategi att bygga bostäder på skogsmark verkar inte logiskt. Att vi behöver varje växt, träd och skog som finns för att bekämpa klimatförändringarna har nog de flesta av oss nu förstått. 

    Var man då ska bygga alla nya bostäder är inte en lätt fråga när varken jordbruksmark eller skogsmark är lämpligt. Jordbruksverket har tagit fram ett stödverktyg för kommuner som ska exploatera mark. Flera mycket bra och strategiska frågor föreslås i stödverktyget för hur kommuner kan tänka kring markexploateringen, till exempelvis att bygga garage under marken, att bygga inåt istället för utåt i staden, att sammanbinda byggnader, och att bygga fler våningar. 

    Sporadisk tillsyn trots vetskap om Barsebäcksverkets utsläpp

    Efter att Barsebäcksverket gick ned i servicedrift 2006 har tillsynen gått på sparlåga. Samtidigt har länsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Barsebäck Kraft AB i åratal känt till höga halter av föroreningar som verksamheten har lett till. En hel del finns kvar än idag när verket ska rivas, men kommer kanske aldrig att saneras.

    Läs första delen i granskningen av Barsebäcksrivningen här: ”Gamla föroreningar tonas ned när Barsebäcksverket rivs”.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om giftiga föroreningar som upptäckts på kärnkraftsområdet i Barsebäck efter mer än 40 års verksamhet. Men inga förelägganden har utfärdats från länsstyrelsen i Skåne, som är tillsynsansvarig myndighet.

    Barsebäck Kraft AB skickar in miljörapporter varje år till länsstyrelsen och även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, kräver regelbunden rapportering. Men tillsynen har gått på sparlåga sedan sista reaktorn stängdes 2006. Vi har begärt ut de senaste tio årens tillsynsrapporter från länsstyrelsen, men för åren 2010-2015 finns sådana inte att lämna ut.

    – Jag kan tyvärr inte svara på varför det ser ut som det gör historiskt. Det finns säkert flera skäl. Det enda jag kan säga är att det ser annorlunda ut nu, minst ett tillsynsbesök är inplanerat per år, säger Ellinor Johansson, handläggare på länsstyrelsen i Skåne, som tror att nedstängningen av verket och tillståndsprövningen ligger bakom den sporadiska tillsynen.

    – Något anmärkningsvärt har inte framkommit vid våra tillsynsbesök de senaste åren. Mycket av verksamheten har varit inriktat på ett omställningsskede, säger kollegan Åsa Hedmark, miljöhandläggare på länsstyrelsen.

    Eventuella åtgärder skjuts på framtiden

    Hösten 2015 frågade länsstyrelsen efter företagets plan för hantering av förorenad mark. Barsebäck Kraft svarade att man hade gjort en omfattande inventering som redovisats till myndigheten 2011, men att inga åtgärder planerades förutom hanteringen av sedimentdammar som skulle påbörjas 2016. Än idag har inget hänt och dammarna är inte sanerade. De innehåller kontaminerat sediment från muddring av hamn- och kylvattenkanaler genom åren.

    Varför har inte länsstyrelsen följt upp och krävt åtgärder under alla dessa år? 

    – De upptäckta markföroreningarna vid Barsebäck ger inte upphov till några risker som är så stora att de föranleder ett omedelbart genomförande av efterbehandlingsåtgärder. Avseende PFAS så finns ett parallellt tillsynsärende, säger Åsa Hedmark.

    Inte heller PFAS-ärendet har lett till åtgärd. Men i nya miljödomen från i våras finns krav att följa upp.

    Nästan tio år efter upptäckten av höga halter PFAS i grundvattnet måste nu Barsebäck Kraft undersöka det vidare, även i jorden. Under det här året ska de genom sitt kontrollprogram utreda hur det farliga ämnet sprids. Bara en del föroreningar kommer saneras, men inte på länge än: ”samtliga områden och eventuella kvarvarande byggnader med föroreningar som överskrider riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) kommer att saneras. Till vilken nivå som sanering sker kommer att bestämmas utifrån en platsspecifik bedömning […] Men detta kommer enligt företaget beaktas först inför storskalig rivning” står det i kontrollprogrammet.

    Redan 2013 rapporterade Barsebäck Kraft om arsenik och petroleumkolväten som överskrider även gränsvärdena för industrimark. Men inte heller då kom något åläggande från länsstyrelsen i Skåne.

    – Förelägganden om att sanera har inte skrivits eftersom bolagets kartläggning av föroreningar har pågått under många års tid. Länsstyrelsen har varit inbjudna till och deltagit på flera möten om föroreningssituationen. Att det påvisats föroreningar är inte samma sak som att de per automatik ska avlägsnas omedelbart. I det här fallet är det översiktliga undersökningar som utförts och som framöver, vid behov kommer att kompletteras med mer detaljerade riktade undersökningar. Först därefter avgörs eventuella saneringsinsatser. Arbetet görs stegvis, fortsätter Åsa Hedmark på länsstyrelsen.

    I kärnkraftverkets byggnader finns höga halter av föroreningar, däribland bly, zink och PAH i halter av vad som räknas som farligt avfall.  Prover på grundvatten 2011 visade PFAS-föroreningar i höga halter. Foto: Lill Eriksson

    Tillsynsmyndigheterna har inte samarbetat

    Även Strålsäkerhetsmyndigheten drog ned på tillsynen efter att Barsebäcksverket gick ned i servicedrift 2006. Men inför rivningen ökade ärendena – mellan 2016 och 2018 fördubblade SSM antalet granskningar och verksamhetsbevakningar. För fem år sedan gjordes en inspektion om året, men nu ökar även dessa.

    – Om Barsebäck Kraft genomför nedmonteringen och rivningen enligt sina aktuella planer kommer vår tillsyn de närmaste tre-fem åren ligga ungefär på samma nivå som 2019, det vill säga två-tre inspektioner och cirka tio verksamhetsbevakningar, säger Martin Amft, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Den ökade tillsynen har lett till förelägganden 2016, 2018 och 2019 (se tidigare artikel), som gällt bland annat farligt avfall.

    Tar länsstyrelsen del av miljörapporterna hos Strålsäkerhetsmyndigheten?

    – Vi tar inte del av rapporter upprättade för SSM per automatik. Just nu är anläggningen i sådant läge att det inte bedöms som nödvändigt, men skulle det visa sig att vi har frågeställningar som tangerar varandra och det bedöms som aktuellt, har det diskuterats att initialt ha ett gemensamt tillsynsbesök. Inget sådant är bestämt idag, säger Åsa Hedmark.

    Hur miljöfarlig blir rivningen av Barsebäcksverket?

    Rivningen är med de försiktighetsmått som kommer att vidtas inte något särskilt miljöpåverkande projekt, säger Hedmark.

    Radioaktivt lager i minst 25 år

    På området finns två gamla lagerbyggnader där driftavfallet med högst radioaktivitet förvaras. De har tidigare haft läckage, men det är oklart när de kan rivas eftersom slutförvaret inte är löst.

    För några år sedan byggdes även ett mellanlager för kortlivat mellanaktivt avfall som uppstår under rivningen och för reaktorernas interndelar som är långlivat radioaktivt avfall – detta lager kommer ligga kvar längst på platsen. I sommar byggdes ännu ett lager för kortlivat lågaktivt avfall. Målsättningen är att allt är borta cirka år 2045.

    Hur mycket aktivt avfall kommer lagras i Barsebäck efter rivningen?

    – 62 tankar med interndelarna från reaktortankarnas insida finns redan på plats. Dessa ska så småningom till slutförvaret. Sedan tillkommer själva tankdelarna, som förvaras i mellan 120 och 140 plåtbehållare, så kallade kokiller. Dessa ska transporteras till det utbyggda slutförvaret, vilket förväntas kunna tas i drift i slutet av 2020-talet, säger Barsebäck Krafts miljöingenjör Anna Sällberg.

    Radioaktiva transporter görs både med båt och lastbil. Utöver driftavfallet räknar bolaget med att ytterligare 37 000 ton av totalt 419 000 ton rivningsavfall är radioaktivt. Av det hoppas man kunna friklassa 16 000 ton. Cirka 200 000 ton rivningsmassor vill man transportera bort.

    – Massor som är tillräckligt rena ska hellre återanvändas i närområdet än att transporteras långa sträckor, säger Åsa Hedmark på länsstyrelsen.

    Mätningar av avfall förväntas starta nu i samband med nedmonteringen av Barsebäck 2:s turbinanläggning. Rivningsmassor som har så låg strålningsnivå att de kan friklassas, ska användas som återfyllnad på plats, fylla igen de stora hålrum efter bland annat bassänger som finns under marken.

    Trots de stora betongmassorna bedöms risken för framtida läckage av giftig sexvärt krom som liten, enligt Barsebäck Krafts miljökonsekvensbeskrivning. Vilka de tuffaste utmaningarna blir på miljösidan under och efter rivningsprocessen vill företaget inte svara på.

    – Detta är ett stort industriprojekt som har planerats under en lång tid. Vi har en gedigen plan och känner oss trygga med den, säger miljöingenjör Anna Sällberg.

    Text och foto: Lill Eriksson.


    Det här är andra delen i en granskning av Barsebäcksrivningen. Artiklarna är ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och reportern Lill Eriksson.

    Lill är frilansjournalist, specialiserad och utbildad inom klimat och miljö, teknik, vetenskap och datajournalistik. Hon har tidigare varit reporter på bland annat HD-Sydsvenskan, Sveriges Radio och Aller Business. Vill du veta mer om arbetet bakom granskningen eller tipsa om andra uppslag, kontakta Lill här.

    Gamla föroreningar tonas ned när Barsebäcksverket rivs

    Sveriges första rivning av ett kärnkraftverk har inletts, alldeles intill ett naturreservat vid det gamla fiskeläget i västskånska Barsebäck. Nedmonteringen av Barsebäcksverket är full av utmaningar, bland annat de mark- och vattenföroreningar som verksamheten har lett till. Dessa har företaget och tillsynsmyndigheterna känt till i flera år. Nu har parterna fått förnyat ansvar genom ny miljödom. Men hur miljösäker blir rivningen egentligen? Supermiljöbloggen granskar nedmonteringen av Barsebäcksverket.

    Läs andra delen i granskningen av Barsebäcksrivningen här: ”Sporadisk tillsyn trots vetskap om Barsebäcksverkets utsläpp”.

    Det avskärmande vattnet har tömts och i september ska reaktortanken skäras upp inne i anläggningen, osynligt för ett par tusen närboende i de fyra grannbyarna. En skyddande duk ska begränsa spridningen av asbest, radioaktivitet och sot som frigörs under arbetet.

    – Alldeles efter sommaren ska vi börja med två stora arbetspaket här. I Barsebäck 1 ska vi dela reaktortanken i bitar och i Barsebäck 2 ska vi börja ta bort turbin, generator och andra stora komponenter, säger Maria Taranger, kommunikationsansvarig på Barsebäck Kraft AB, företaget som äger anläggningen.

    Rivningen är ett utdraget mångmiljardprojekt, bara demontering av reaktorerna beräknas pågå till 2028. Därefter ska ett trettiotal andra byggnader på området rivas. Först 2045 tror företaget att alla radioaktiva delar kan lämna området.

    Nyligen tecknade Barsebäck Krafts moderbolag Uniper avtal med Fortum som ska genomföra nedmonteringen av kärnkraftverken både i Barsebäck och Oskarshamn fram till våren 2021.

    – Så här långt har projektet gått över förväntan och vi har goda marginaler både i tidsplaner och finansiering, säger Johan Svenningsson, vd på Uniper – en koncern som redan har fått stänga och montera ned kärnkraftverk i Tyskland.

    Höga halter av giftiga ämnen

    ”What you see is what you get”, säger Barsebäck Kraft. Men det stämmer inte.

    Enligt Barsebäck Kraft är det rent på området och finns endast naturliga ämnen i marken.  ”What you see, is what you get”, säger Maria Taranger vid vårt besök. Men det stämmer inte enligt miljörapporteringen.

    Efter att ha gått ned till sina lägsta radioaktiva utsläpp 2014 efter stängningen 2006, ökar utsläppen i luften nu markant på grund av rivningen. Enligt företagets rapporter till Strålsäkerhetsmyndigheten ska doserna ändå ligga långt under gränsvärdena.

    Värre är det med de överskridande värden för de kemiska föroreningar som upptäckts genom åren. Det finns till exempel arsenik, bly, kadmium och PAH:er i höga halter på Barsebäcksverket enligt företagets miljörapporter. En del finns i byggnader, annat i jorden efter arbeten med till exempel blästring och målning. Oljor, lösningsmedel och PAH:er har läckt och spillts i både jord och grundvatten. Flera av ämnena är giftiga redan vid mycket låga doser.

    Området lär aldrig återställas till strandnatur igen, eller kustnära bostadsområde som kommunen önskar. På flera håll mäts arsenikhalter i betongen över gränsvärden för känslig mark. Det går inte bara hyvla bort, de mesta föroreningarna finns djupare än fyra centimeter ner i betonggolvet, enligt Barsebäck Krafts egna undersökningar.

    PFAS, PCB och bly kvar i byggnaderna

    I en mängd handlingar som vi har begärt ut från myndigheterna kan man läsa om föroreningar som är svåra att sanera och som aldrig har behövt åtgärdas. Perioden 1989-2008 har läckage eller utsläpp av bor noterats för Barsebäck 1. Under perioden registrerade Strålsäkerhetsmyndigheten 20 andra incidenter som kunde påverka marken, bland annat överfylld smutsoljetank, läckage av olja i generatorrum samt brand i generatorlager.

    På området har det funnits betongstation, värmepanna för eldningsolja, fiskodling, brandövningsplats, spilloljelager, måleriverkstäder, reningsverk, tvätteri, drivmedelsanläggning och blästerhall. Det finns föroreningar av bland annat olja, lösningsmedel, asbest, fenoler, ftalater, cyanider, PAH (Polycykliska aromatiska kolväten), PCB (Polyklorerade bifenyler), PFAS-ämnen och glyfosat. Blästersand förekommer på flera platser, och bly, zink, arsenik, petroleumprodukter samt PAH har upptäckts i de flesta byggnaderna.

    Värst är servicebyggnad 2 – där finns bly, zink och PAH i halter över vad som räknas som farligt avfall. En PCB-inventering utfördes 2008, då man fann PCB i vattenverkets fogar. I betongmassorna räknar man med föroreningar av arsenik, krom och kvicksilver.

    Enligt Barsebäck Kraft gjordes även en inventeringsrapport 2014 om kvicksilverförekomst inom Barsebäcksverket. Men länsstyrelsen kan varken se att den eller vidare kartläggningar av kvicksilver, freon, bly, plast, behandlat virke och betong, som samtliga skulle göras innan rivningen, har kommit in till myndigheten.

    I några av de periodiska besiktningar som konsulter har gjort rekommenderas företaget att se över sina rutiner gällande hantering och förvaring av kemiska produkter. En konsult från 2011 påpekade också bristen med att mätningarna av processvatten som går ut i Öresund gjordes med månadsmedelvärde och först efter att det nått havet, vilket har förhindrat att upptäcka och stoppa eventuella utsläpp i tid. Vid tidpunkten saknades villkor om att mäta mer än radioaktiva utsläpp. Konsulten från 2013 fann två oljecisterner utan besiktningsprotokoll.

    Enligt Barsebäck Kraft AB:s rapportering till tillsynsmyndigheterna och undersökningar som gjorts på uppdrag av företaget finns höga halter av miljöfarliga ämnen på kärnkraftsområdet. Vissa över gränsvärdena även för industrimark. Prover på grundvatten 2011 visade PFAS-föroreningar i höga halter. Foto: Lill Eriksson.

    Motstridiga besked från konsulterna

    Företaget Svensk Ekologikonsult gjorde på uppdrag av Barsebäck Kraft en undersökning inför tillståndsansökan för drygt ett år sedan, men förutsatte i sin rapport att grundvattnet var opåverkat av verksamheten på Barsebäcksverket. Trots att konkurrenten Geosigma redan 2011 rapporterade om hög halt PFAS-förorening i grundvattenprov från området och föreslog vidare undersökningar.

    PFAS är extremt långlivade och sprids långa vägar. Enligt Naturvårdsverket har ett 20-tal olika PFAS mätts i människor och vilda djur i Sverige, en del är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

    Undersökningar gjordes även av företagets sedimentdammar 2011 och 2014 som visade metallföroreningar i massor som lagts upp 1997, 1998 och 2006. Slam och sand från utgående kylkanal innehåller också radioaktiva ämnen. Man rapporterar om ett rikligt djurliv, men ser inga risker för spridning av föroreningar. Inte heller med vinden trots att ena dammen uppges ha torkat ut sommaren 2018 och en del sediment ligger öppet. Färska satellitbilder visar dock lika mycket vattenyta som i den andra dammen.

    När och hur saneringen ska gå till är fortfarande inte beslutat. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen ska dammarna dräneras och provtas igen innan vattnet pumpas ut i havet. Sedimenten ska antingen transporteras till slutförvaret för radioaktivt avfall, SFR, till Oskarshamns markförvar eller till deponi, beroende på innehåll. Sedan ska marken återfyllas med betongkross från verket och användas för hantering av rivningsavfall.

    Platsen kommer inte återställas helt

    Riskerna vid rivning bedöms vara acceptabla, skrev företaget i sin miljöriskbedömning i rivningsansökan. Uniper och Barsebäck Kraft utgår från industrimarksklassningen ”mindre känslig mark” i sina utsläppsprognoser och företagen känner inget ansvar att sanera mer än så.

    Varför vill ni inte sanera allt?
    – Eftersom saneringen av marken blir aktuell först om ett antal år när den konventionella rivningen har inletts anser Barsebäck Kraft AB att det är lämpligast att bestämma nivån för saneringen vid den tidpunkten. Sanering i sig innebär miljöpåverkan i form av till exempel transporter, svarar Barsebäck Krafts miljöingenjör Anna Sällberg, i e-post via kommunikationschefen.

    Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark är rekommendationer och ett av flera verktyg i riskbedömning av förorenade områden. Det innebär inte nödvändigtvis att ett överskridande av riktvärden medför negativa effekter, fortsätter Anna Sällberg.

    Alla miljöfrämjande åtgärder som Uniper föreslagit i tillståndsansökan ska genomföras. Det framgår av det allmänna villkoret i nya domen. Företaget måste också sanera de oljeutsläpp som upptäckts på Barsebäcksverkets grusparkering över riktvärden även för industriområde.

    Otillräcklig miljöriskutredning

    Barsebäck Kraft började riva och tog sitt nya miljötillstånd i anspråk i april och har nu lämnat in sitt egenkontrollprogram till länsstyrelsen i Skåne. Mark- och miljödomstolen har överlåtit till länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten att ställa villkor på miljöarbetet.

    – Det kräver mycket mer tid och arbete för oss att driva dessa frågor via tillsyn, jämfört med om bolaget hade redovisat de efterfrågade uppgifterna och frågorna hade avgjorts redan under tillståndsprövningen. Till exempel villkor för föroreningshalt i rivningsmassor och dagvatten, säger Åsa Hedmark, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Skåne.

    – Vi yrkade att tillståndet till hamnverksamhet skulle upphöra när allt avfall har transporterats bort från mellanlagren och hamnområdet har friklassats. Det beslutades också i domen, fortsätter hon.

    Länsstyrelsen ifrågasatte en hel del i Barsebäck Krafts tillståndsansökan inför rivningen. Bland annat ansågs inte miljöriskutredningen vara tillräcklig, dessutom krävs att företaget utför så kallad recipientkontroll och undersöker hur miljön påverkas, vilket bolaget tidigare har motsatt sig. 

    Hösten 2015 frågade myndigheten Barsebäck Kraft hur förorenad mark skulle hanteras och fick till svar att det var aktuellt först vid rivningen. Företagets miljöingenjör Anna Sällberg svarar inte på vår fråga varför åtgärder dröjt. Enligt henne har det inte varit några allvarliga utsläpp de senaste tio åren.

    – Enstaka mindre miljötillbud i form av oljespill från fordon, men inget som har bedömts ha medfört eller kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa, svarar hon via mejl från kommunikationschefen Maria Taranger.
    Företaget ser inga risker med de påträffade föroreningarna i dagsläget.

    – Vi ser inga långsiktiga risker heller. Inga undersökningar visar på höga halter miljöfarliga ämnen som behöver hanteras.

    Strålsäkerhetsmyndigheten vill se bättre säkerhet

    Strålsäkerhetsmyndigheten ställer inga särskilda villkor så som nya miljödomen medger.

    – Gällande lagstiftning bedöms vara tillräckligt omfattande, säger Martin Amft, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.

    I myndighetens senaste granskningsrapport från december meddelas ett föreläggande efter att ha sett brister på fyra punkter när det gäller hur Barsebäck Kraft uppfyller tillståndskraven. Nu granskar myndigheten svaret från företaget, där det ska förklaras bland annat hur metoderna för bestämning av radioaktivt innehåll i avfall är lämpliga vid rivningen och vilka materialsorter som kategoriseras som farligt avfall.

    Barsebäck Kraft måste också bättre redovisa hur farligt avfall med radioaktiva föroreningar ska omhändertas. Vid granskningen konstaterades sju förbättringsområden, bland annat att tydligare ta på sig yttersta ansvaret för strålsäkerheten samt bättre spårbarhet, systematik och analys. Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdade föreläggande mot Barsebäck Kraft även 2016 och 2018, som gällde kompetens och utbildning samt mellanlagring av radioaktivt avfall.

    Utöver driftavfallet räknar bolaget med att ytterligare 37 000 ton av totalt 419 000 ton rivningsavfall är radioaktivt. Av det hoppas man kunna friklassa 16 000 ton. Cirka 200 000 ton rivningsmassor vill man transportera bort.

    Nytt miljötillstånd sedan april

    Enligt den nya miljödomen ska Barsebäck Kraft se till att kemiska produkter och farligt avfall hanteras så att detta inte kan nå avlopp eller omgivning. Rivningsmassor ska kollas på föroreningsinnehåll, sorteras och saneras vid behov. Grannar ska förvarnas innan sprängningar, buller, damm och transportutsläpp ska begränsas. Ett år innan storskalig rivning ska företaget redovisa förväntade föroreningar i dagvatten.

    Barsebäcksverket ligger vid Lommabukten, där god ekologisk status inte anses möjlig förrän tidigast 2027 på grund av övergödningen. Den kemiska ytvattenstatusen är inte heller god enligt Vattenmyndigheten på grund av höga kvicksilverhalter och halter av polybromerade difenyletrar (PBDE). Vattenmyndigheten har satt mindre stränga krav för dessa ämnen eftersom det anses tekniskt omöjligt att sänka halterna till vad som motsvarar god status.

    Företaget uppger att de ska stå för max 20 procent av utsläppen till Lommabukten?
    – Vi anser att alla punktutsläpp av förorenat vatten ska renas så långt det är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Dessa krav kommer att ställas via vår tillsyn när det blir aktuellt. Efter rening och utsläpp sker spädning i havet, men beräknad spädning är inte skäl för att tillåta högre utsläppsvärden än vad som kan erhållas med bästa möjliga teknik, säger Åsa Hedmark på länsstyrelsen.

    Enligt Barsebäck Kraft ska provtagning och sanering göras i samband med markarbeten eller inför friklassning av området. Innan upplägg av massor som kan misstänkas vara förorenade ska provtagning ske. Det samma gäller massor som transporteras bort från området.

    Dagvattnet leds idag direkt till havet utan rening och så planerar man göra fram till den storskaliga rivningen. Inför den storskaliga byggnadsrivningen ska bland annat asbest, PCB, kvicksilver och oljor saneras. Men företaget planerar inga fler undersökningar förrän tillsynsmyndigheterna ger instruktioner om mätmetoder.

    Vilka villkor kommer länsstyrelsen ställa?
    – Vi tar ställning till lämpliga villkor när redovisningar kommer. Kontrollprogrammet följs upp på en mer detaljerad nivå i samband med nästa tillsynsbesök. Det är inte inplanerat, men kan bli i slutet av året eller i början av 2021. Kontrollprogrammet för återvinning av rivningsmassor har ännu inte inkommit till oss, fortsätter Åsa Hedmark.

    Höjda havsnivåer kan bli ett problem

    Bland annat kommer krävas åtgärder så att inte släckvatten med PFAS kan nå Öresund. Företaget överväger installera avstängningsventiler, men länsstyrelsen har ännu inte fått in anmälan om detta. De ska kolla åtgärder mot damning och sätta begränsningsvärden för dagvatten, transporter och föroreningar i massor. Och titta på risk för översvämning, torka, brand och havsnivåhöjning.

    Vid vårt besök har en tillfällig, mindre översvämningsbarriär lagts ut som skydd mot havet vid kylvattenkanalens utlopp. Kävlinge kommuns klimatstrateg förutsätter en framtida havsnivåhöjning.

    Vad behöver ni göra för att klara havsnivåhöjningen?
    – Inget utifrån de förutsättningar vi har idag, säger Anna Sällberg, miljöingenjör på Barsebäck Kraft.

    Enligt företags miljökonsekvensbeskrivning kan en höjning vara aktuell, trots att man menar att området ligger som lägst tre meter över medelhavsnivån. Men översvämningsrisken ser man som mycket låg fram till år 2100.

    Lång och dyr väg mot färdigställd rivning

    Rivningsbudgeten uppgår till 4,7 miljarder kronor. Med osäkerheter inräknade kan uttaget från kärnavfallsfonden landa på ytterligare en miljard.

    Om inte det räcker?
    – Då får ägaren skjuta till medel. Vi har stenhård ekonomistyrning, så det blir en säker och effektiv rivning, säger kommunikationschef Maria Taranger på Barsebäck Kraft.

    ”Sverige har ett robust system för att finansiera och ta hand om kärnkraftens restprodukter. Nu fullföljer vi vårt ansvar och sluter den cirkel som påbörjades på 1970-talet”, säger Unipers VD Johan Svenningsson i ett pressmeddelande.

    När Barsebäcksverket har jämnats med marken i mitten av 2030-talet kommer de två nya lagerbyggnaderna och verkets hamn vara kvar. Därifrån ska det långlivade avfallet skeppas när slutförvaret, SFL, har byggts någon gång i mitten av seklet. Allt ska också koordineras med rivningen av Oskarshamns kärnkraftverk.

    Vad säger att allt är borta enligt målsättningen år 2045?
    – Det finns ingen vinst i eller intresse för oss ägare att lämna kvar lager med radioaktivt avfall. Det finns heller inget lagstöd för att slutförvara radioaktivt avfall på något av kärnkraftverken i Sverige, säger Anna Sällberg på Barsebäck Kraft.

    Många boende i området undrar också när de stora ställverken försvinner.

    – Aldrig. Det är en del av elens motorvägar i Sverige, stamnätet går här. Svenska Kraftnät har byggt ett nytt 400-kilovoltsställverk, berättar Barsebäck Krafts kommunikationsansvarige, Maria Taranger.

    Ställverket – och den oljeeldade turbinanläggningen från Barsebäcksverkets start 1975 – ska fortsätta användas i framtiden. Trots elöverskott vill statliga Svenska kraftnät kunna pytsa in extra energi i nätet vid kapacitetsbrist. Förra året 90 MWh, motsvarande 4 eluppvärmda villor, resterande nästan 75 procent av produktionen avsåg provkörningar för att hålla anläggningen i trim.

    I många år har det spekulerats i vad kärnkraftsområdet ska förvandlas till.

    – Det är inte som vi är hemliga – inga beslut är tagna. Vi har fått i uppdrag att riva till industrimark. Marken ägs av Uniper och är av riksintresse för energiproduktion enligt Energimyndigheten, säger Maria Taranger.

    – Strålsäkerhetsmyndigheten har påpekat att verket ända in på 2040-talet kan vara en kärnteknisk anläggning, så länge avfall lagras där. Men hur länge lagringen kommer att ske är inte bestämt idag. Det påverkar förstås möjligheterna till att starta ny verksamhet där, säger Maria Stenkvist, handläggare på Energimyndigheten.

    Text och foto: Lill Eriksson.


    Det här är första delen i en granskning av Barsebäcksrivningen. Artiklarna är ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och reportern Lill Eriksson.

    Lill är frilansjournalist, specialiserad och utbildad inom klimat och miljö, teknik, vetenskap och datajournalistik. Hon har tidigare varit reporter på bland annat HD-Sydsvenskan, Sveriges Radio och Aller Business. Vill du veta mer om arbetet bakom granskningen eller tipsa om andra uppslag, kontakta Lill här.

    För frågor eller tips till Supermiljöbloggen, kontakta redaktör Anna Ljungström på anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se.

    Stora utsläppsminskningar redan innan corona

    Under första kvartalet minskade Sveriges växthusgasutsläpp med hela 8,1 procent. Det är den största nedgången sedan mätningarna började. De glädjande nyheterna är inte en effekt av corona, utan blev verklighet redan innan pandemin fick grepp om världen.

    Den nya SCB-mätningen utgår från utsläppen från hela Sveriges ekonomi och visar därmed miljöpåverkan under januari, februari och mars, oavsett var i världen utsläppen ägde rum. Mätningen visar dock inte de konsumtionsbaserade utsläppen.

    Under första kvartalet 2020 släppte den svenska ekonomin ut 8,1 procent mindre växthusgaser än året innan. Samtidigt var BNP oförändrat.

    Vi har aldrig tidigare sett en så stor minskning mellan två jämförbara kvartal sedan vi börja ta fram den här statistiken för fem år sedan, säger Susanna Roth, gruppledare för miljöräkenskaperna på SCB:s enhet för miljöekonomi och miljö.

    Den största orsaken till minskningen är att energisektorn snabbt fasar ut fossil energi och ersätter biobränslen. Branscher för el, gas, värme, vatten och avfall minskade sina utsläpp med hela 31 procent jämfört med förra året. Tappet sammanfaller med en mild vinter. En annan orsak är att regeringen förra året höjde koldioxidskatten på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk, vilket bland annat fick kolkraftverket i Stockholm att stänga ner under 2020.

    Enligt SCB skedde de huvudsakliga utsläppsminskningarna innan coronapandemin bröt ut. Den tydligaste kopplingen till coronan syns inom transportsektorn, där minskade flyg och sjötransporter ledde till att utsläppen sjönk med 8 procent under kvartalet.

    Sveriges grövsta miljöbrott – ett bland tusentals andra

    Just nu pågår rättegången kring vad som kallats ett av Sveriges grövsta miljöbrott någonsin. Den åtalade mannen ska ha förvarat flera ton miljöfarligt avfall på ett osäkert sätt i sin verkstad nära både bostäder och en skola. Det är ett av tusentals miljöbrott som årligen utreds i Sverige, experter varnar dssutom för att miljöbrotten blir allt mer gränsöverskridande och organiserade.

    Miljöbrott regleras i miljöbalken och omfattar handlingar som skadar miljön och människors hälsa. Exempel på miljöbrott enligt miljöbalken är miljöfarlig kemikaliehantering, brott mot områdesskydd, artskyddsbrott, otillåten miljöverksamhet, otillåten avfallstransport och nedskräpning.

    Enligt polisen utreds ungefär 4 000 miljöbrott varje år i Sverige. Det är både uppsåtliga miljöbrott med avsikt att tjäna pengar, och sådana som begås på grund av okunskap om de regler som gälller. Ett vanligt miljöbrott är att farliga ämnen dumpas eller släpps ut i naturen på ett sätt som strider mot miljöbalken. En vanlig orsak att dumpa farliga ämnen på det sättet är att slippa betala de avgifter det kostar att göra sig av med avfallet på ett lagenligt sätt. 

    Det miljöbrott som nu är uppe i tingsrätten och som kallats Sveriges grövsta miljöbrott hitintills gäller en man i 70-årsåldern som står åtalad för att i en verkstad strax utanför Jönköping ha förvarat kemikalier på ett bristfälligt, miljöfarligt och okontrollerat sätt. Enligt tidningen Syre upptäckte upptäckte kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer öppet förvarad och läckande syra och andra farliga kemikalier i samband med att mannens företag gick i konkurs 2016. Vid inspektionen återfanns flera ton farliga kemikalier i ett dolt utrymme i fastighetens källare.

    De cyanidhaltiga ämnena har förvarats så att de kunnat bilda cyanväte i en dödlig omfattning, enligt chefsåklagare och förundersökningsledare Stefan Edwardson. Mannens advokat har sagt att mannen erkänner miljöbrott, men menar att det begåtts av oaktsamhet och att brottet därmed inte ska betraktas som grovt.

    För att i framtiden upptäcka sådana här miljöbrott i Jönköpings kommun har nya verksamhetsansvariga chefer för tillsynsenheterna anställts för att ge ett bättre individuellt stöd till inspektörer i syfte att skapa en säkrare tillsynsprocess.

    Dock har experter i och med upptäckten ifrågasatt hur effektivt systemet är för att upptäcka miljöbrott. Enligt chefsåklagare Kristina Falk Strand är det största problemet med miljöutredningar att polisen inte har tillräckliga resurser för den typen av brott. Hon får medhåll av Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, som anser att resurser istället avsätts för annan typ av brottslighet.

    Enligt Jan Darpö står rättsväsendet nu dessutom inför ännu större utmaningar när det gäller miljöbrott i och med att de blivit alltmer gränsöverskridande och organiserade. Han menar att det blivit ett område där det finns mycket pengar att tjäna. Enligt polisen är det till exempel vanligt med smuggling av miljöfarligt avfall, cirka 250 ton avfall stoppas årligen vid svenska gränsen. De tilltänkta slutdestinationerna är ofta länder i Afrika. 

    Här invigs Hybrit

    Under måndagen vajade flaggorna högt i Luleå när världens första pilotanläggning för fossilfri stålproduktion invigdes.

    2016 lanserade Vattenfall, SSAB och LKAB en plan för att göra svensk stålindustri fossilfri. Tekniken bygger på vätgas framställd med fossilfri el. Nu har pilotanläggningen invigts, där små mängder fossilfri järnsvamp kommer produceras för att testa tekniken. Vid invigningen kallade statsminister Stefan Löfven satsningen för ”ett epokskifte i svensk stålindustri”. Om pilotstudien faller väl ut kommer en demonstrationsanläggning med mer omfattande produktion vara på plats 2025. SSAB:s mål är att kunna erbjuda fossilfritt stål redan nästföljande år.

    Stålindustrin släpper idag ut gigantiska mängder koldioxid. Både LKAB och SSAB toppar listorna över Sveriges klimatvärstingar, där SSAB står för hela 14 procent av Sveriges totala utsläpp. Men om Hybrit bli verklighet även i stor skala väntas utsläppen dala rejält. Förhoppningen är att satsningen även ska spridas internationellt.

    ”Det är jävligt bråttom”

    När en närstående fick cancer såg Olga Grönvall Lund att sjukhusmaten i Sverige varken tog hänsyn till miljö eller hälsa. Det ledde till att hon tillsammans med vännen Marika Berglind-Ekman startade ”Reformaten”, ett initiativ som syftar till att bli en folkrörelse. På torsdag anordnas ”Reformaten Konferens #1 – Låt inte maten tysta mun”, som livestreamas på Facebook.

    ”Vi kan inte vänta längre. Vi måste börja äta mat som är bra för både oss och planeten, och det är jävligt bråttom”, säger Olga Grönvall Lund. ”Det matsystem vi har idag leder oss in i en framtid där vi tyvärr kommer ha svårt att överleva. Klimatkris, utarmade jordar, utfiskade hav och en så stor förlust av biologisk mångfald att vi idag befinner oss i vår planets sjätte massutrotning är bara några av de problem vi står inför idag”.

    Under torsdagens konferens samlas forskare, makthavare och matkreatörer för att diskutera problem och lösningar med vår nuvarande kost. Via länk kan du bland annat se Elin Röös, forskare på SLU, Jonas Bane, ordförande för Klimatriksdagen, och kockarna Rune och Fabian Kalf Hansen prata om hållbar mat utifrån sina egna perspektiv. Lena och Rosanna Endre är konferencierer, och Petra Marklund uppträder. Se hela programmet här.

    Reformaten är däremot mer än en konferens, och siktar på att vara en ”opinionsbildande folkrörelse, informationskampanj och petition med målet att förändra matsystemet”. På Facebook finns ett community med i skrivande stund över 2000 medlemmar.

    Reformaten är

    • ett helt oberoende initiativ som är byggt på passion, vilja, förståelse, forskning, lösningar och kontakter
    • 100 % transparent

    Reformaten är på väg att bli

    En förbannat organiserad folkrörelse som kräver konkreta drastiska förändringar av matsystemet akut. Allt baserat på forskning,

    Reformaten står för

    • lyssna på forskarna innan det är för sent
    • ställ om till ett positivt matsystem som gynnar planetens och människans hälsa akut
    • gör matfrågan rolig, god, engagerande och gemensam
    • fokus på konkreta lösningar
    • samla alla krafter som vill åt samma håll
    • bjuda in, istället för att stänga ute 

    Klimataktivister blockerade trafiken i centrala Stockholm

    Under helgen har aktivistgruppen Extinction Rebellion genomfört ”Massaktion Stockholm” på flera platser i staden. Gruppen kräver bland annat att regeringen ska uppfylla kraven för Parisavtalet och neka utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil.

    Vid 05-tiden på fredagen blockerade aktivister Norrbro och Vasabron med banderoller och hindrade trafiken.

    Vi står här för att vi vill att regeringen ska behandla klimatkrisen med samma kraft som coronakrisen, med stödpaket och kraftiga åtgärder. Blir vi bortförda härifrån har vi andra saker vi kan hitta på, sa Jonas Ohlsson, talesperson för Extinction Rebellion till Aftonbladet.

    Polisen valde att lösa upp demonstrationerna med hänvisning till att gruppen saknade tillstånd samt bröt mot restriktioner om allmänna sammankomster med fler än 50 personer under pandemin. Några av aktivisterna försökte hålla sig kvar på ett fredligt sätt genom att hälla oljeliknande sörja över sig eller kedja fast sig på olika sätt.

    Demonstranterna kräver bland annat att regeringen säger nej till utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Fram till 09.30 stod en mindre grupp aktivister utanför Preems huvudkontor i Hornsberg. Två av aktivisterna klättrade upp på taket och bytte ut Preems logga mot en mer ondskefull version.

    Andra demonstranter belyser att Sverige måste jobba hårdare för att uppfylla kraven i Parisavtalet, sluta kalhugga urskog och investera i fossila bränslen.

    Under lördagen genomfördes nya demonstrationer då bland annat ett 40-tal personer limmade fast sig på riksdagshuset. På eftermiddagen genomfördes demonstrationer på Kungsgatan i centrala Stockholm.

    Vi har försökt med lagliga metoder men vi ser inget annat val än att tillgripa olagliga metoder, sa organisationsmedlem Albin Björk till SVT Nyheter.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,94 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (412,45 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,41 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Den globala medeltemperaturen är förmodligen den högsta på över 12 000 år, något som börjar få konsekvenser för de extremväder vi nu ser. I Kalifornien fortsätter skogsbränderna rasa efter värmebölja, torka och massiva åsknedslag och under veckan slog orkanen Laura till med massiv kraft mot USA:s sydkust. Samtidigt verkar antalet värmeböljor ha blivit fler och värre och nyligen kan ett nytt värmerekord ha slagits när 54,4 grader uppmättes i Death Valley i Kalifornien. Med stigande temperaturer riskerar de värmerelaterade dödsfallen öka avsevärt och bli fler än de dödsfall som orsakas av alla infektionssjukdomar tillsammans.

    Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Det är därför de åtgärder vi sätter in nu är så oerhört viktiga för att minska effekterna av framtida klimatrelaterade problem.

    Klimatförändring ligger bakom extremväder i USA

    I veckan har mer än 15 000 brandmän försökt att släcka bränderna som rasar i Kalifornien och över 100 000 av dess invånare har tvingats fly. Samtidigt drog den värsta stormen sedan Katrina 2005 in över USA:s sydkust. Det blir nu allt tydligt vilken effekt den globala upphettningen får.

    Klimatförändringen har dödat mitt hem.

    Det säger Kimberly Nicholas, professor och klimatforskare vid Lunds universitet, till DN angående de intensiva skogsbränder som än en gång rasar i Kalifornien. Bränderna har redan ödelagt en yta 20 gånger så stor som hela Stockholm och även de klassiska redwoodskogarna har drabbats. Sedan flera år har de stora träden varit hotade på grund av den långvariga torkan, vilket kommer påverka deras möjlighet att lagra koldioxid.

    Mer än 100 000 invånare har fått fly de över 600 bränder som rasar i delstaten sedan den 15 augusti. Höga temperaturer och blixtnedslag har försvårat arbetet för de fler än 15 000 brandmännen som arbetar med att bekämpa elden i de norra och mellersta delarna. Åskoväder med närmare 11  000 blixtnedslag på 72 timmar ligger bakom många av skogsbränderna i samband med torka och rekordhöga temperaturer. Med risk för uppemot hundratals nya bränder orsakade av åska finns det risk för ännu större och farligare bränder, så kallade superbränder.

    Exakt hur dessa oväder hänger ihop med klimatförändringarna är svårt att säga med exakthet, men enligt en studie i Science innebär varje grad högre temperatur 12 procent fler blixtnedslag. I Kalifornien har medeltemperaturen under de senaste decennierna stigit tre gånger mer än genomsnittet globalt – 1,7 grader jämfört med 0,6 grader för världen som helhet. Nyligen uppmättes 54,4 grader i Death Valley i Kalifornien som kan visa sig vara den högsta temperaturen som har uppmätts i världen.

    Även om skogsbränder är en del av livet i Kalifornien verkar 2020 verkar, precis som 2018, bli ett exceptionellt år i den amerikanska delstaten. Två av bränderna är så omfattande att de räknas som den andra respektive tredje största branden som delstaten varit med om. Nio av de tio största bränderna som drabbat delstaten har skett under 2000-talet. 2018 dog 100 människor till följd av bränderna och årets bränder har hittills krävt 7 människoliv.

    Även om årets bränder hittills inte är de största eller de mest dödliga som har drabbat delstaten är de fler och större än vid motsvarande tid förra året. Liksom för resten av stora delar av världen är de extremt höga temperaturerna i Kalifornien en del av en uppåtgående trend, vilket innebär att det sannolikt kommer bli värre. Liksom Australiens terrängbränder blir klimatkopplingen dessutom allt tydligare. Globalt var juli den varmaste juli som har uppmätts på norra halvklotet och havsisen i Arktis hade den lägsta utbredning som noterats en julimånad. 

    Samtidigt som bränderna rasar i Kalifornien drog orkanen Laura in över USA:s sydkust. Minst fyra personer har dött och över 800.000 hushåll är strömlösa i Louisiana och Texas som drabbats värst. Även här finns en tydlig koppling till den globala upphettningen som medfört att orkanerna blivit mer intensiva, ger mer regn och orsakar större stormvågor. Uppvärmningen av havet sker nu allt snabbare som ger bränsle åt stormarna och stigande havsnivå som ökar risken för översvämningar. Det innebär dock inte per automatik att stormarna blir fler, förklarar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet till DN:

    Därför tror vi att antalet orkaner inte nödvändigtvis ökar. Men om förhållandena är de rätta för en orkan att bildas, då blir de starkare.

    Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Även regnmängderna ökar med stigande temperaturer, vilket Michael Tjernström menar kanske är den tydligaste trenden, eftersom avdunstningen då ökar.

    Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året. På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala upphettningen som en tänkbar orsak.

    Därmed blir det allt tydligare hur den ändå hittills modesta temperaturökningen – med tanke på hur utvecklingen ser ut – påverkar oss direkt genom extrema väderhändelser. Petteri Taalas, generalsekreterare för Världsmeteorologiska organisationen WMO, varnade redan i januari när de släppte sin klimatrapport för 2019 att det kunde bli kännbara effekter av klimatförändringarna redan i år: 

    Dessvärre kan vi förvänta oss mer extremt väder under 2020 och under de kommande decennierna, pådrivet av rekordhöga nivåer av värmehöjande växthusgaser i atmosfären

    Även i Sverige ökar extremvädret och den ökade risken innebär inte bara en ökad påfrestning på samhället i stort utan även på våra energisystem. Frågan är vad som händer när vi närmar oss två eller tre graders uppvärmning, eller 3 till fem grader innan det här århundradet är slut som WMO varnar för?

    Det är därför absolut nödvändigt att vi håller oss inom Parisavtalets gränser och gör allt i vår makt för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Vi har inte råd att chansa. Kosta vad det kosta vill.

    Klimatvärstingar gynnas av EU:s jordbruksstöd

    En ny studie visar att många miljarder av EU:s jordbruksstöd hamnar fel. Majoriteten av pengarna går till redan rika lantbruk med stora utsläpp och hög påverkan på den biologiska mångfalden.

    Ungefär 40 procent av EU:s totala budget, 60 miljarder euro, går varje år till att stötta unionens lantbrukare. Det gör jordbruksstödet CAP till EU:s absolut största utgiftspost.

    Nu har forskare funnit att stora delar av det ekonomiska stödet går till bönder med högre miljöpåverkan än andra, skriver DN.

    EU:s jordbrukspolitik styrs av nio olika hållbarhetsmål. Dessa är bland annat att stödja lantbrukarnas inkomster, en hållbar matproduktion, levande landsbygd, biologisk mångfald och klimatanpassning. Problemet är att 72 procent av pengarna enbart går till det första målet – ett inkomststöd som endast baseras på hektar mark, oavsett vad och hur som produceras där.

    Det innebär att redan stora jordägare får stora bidrag, helt utan miljökrav. Samtidigt blir det mindre pengar kvar till de andra hållbarhetsmålen. De stora verksamheter som gynnas är oftast jordbruk som odlar spannmål eller sysslar med industriell djuruppfödning. Dessa har generellt sett stora utsläpp av växthusgaser, förstör biologisk mångfald och bidrar till övergödning i närliggande vattendrag.

    Studien går inte in på enskilda länder men det samma gäller för Sverige. I Sverige hör slättbygden till de rikare och mer miljöbelastande områdena, medan jordbruk i skogsbygd i hög grad bidrar till biologisk mångfald i form av naturbetesmark och som har relativa låga inkomster, säger Mark Brady, en av författarna bakom studien till DN.

    Just nu pågår förhandlingar med att omförhandla CAP. Det finns i nuläget inga förslag att minska inkomststödet till förmån för miljöåtgärder.

    Stödet borde användas för att betala för mindre intensiva odlingar och djuruppfödningar och på så sätt minska utsläpp. Pengarna behöver omfördelas så att en betydligt större andel går till att stödja olika typer av mål, i synnerhet klimat- och miljöåtgärder. Annars kan vi inte nå de uppsatta målen, säger Mark Brady.

    Snart kan hetta orsaka fler dödsfall än infektionssjukdomar

    Den globala upphettningen fortsätter i takt med ökade utsläpp av växthusgaser. Med stigande temperaturer riskerar de värmerelaterade dödsfallen öka avsevärt och bli fler än de dödsfall som orsakas av alla infektionssjukdomar tillsammans. Det visar ny forskning som därmed sätter fingret på hur viktigt det är att begränsa utsläppen av växthusgaser.

    Vi har precis lämnat ännu en värmebölja bakom oss, och även om den inte var i närheten av den historiska värmeböljan 2018 är det något vi alltmer kommer behöva vänja oss vid. Antalet värmeböljor verkar nämligen ha blivit fler och värre sedan 1950-talet, enligt en studie i Nature Communications, och antas förvärras under fortsatt global upphettning.

    Stora värmeböljor har under de senaste åren drabbat bland annat USA, Europa, Australien, Indien, och Arktis. 2020 beräknas dessutom kunna bli det varmaste eller näst varmaste någonsin, i linje med den långsiktiga trenden av stigande temperaturer. Frågan är hur detta kommer påverka vår hälsa med tanke på att värmeböljan 2018 ledde till en överdödlighet på cirka 700 dödsfall enbart i Sverige och värmeböljan 2003 lever kvar som ett varnande exempel med över 50 000 dödsoffer i Europa, varav 15 000 bara i Frankrike.

    Detta är dock inte i närheten av vad ny forskning nu föreslår. I ett scenario med fortsatt höga utsläpp av växthusgaser där allt för lite görs för att begränsa dessa beräknas den globala dödligheten att höjas med 73 dödsfall per 100 000 människor i slutet av seklet. Det kanske inte låter mycket, men det matchar nästan den nuvarande dödligheten från alla infektionssjukdomar tillsammans, inklusive tuberkulos, hiv/aids, malaria, dengue feber och gula febern.

    Genom att använda sig av ett enormt globalt datamaterial med döds- och temperaturregister ville forskarna se hur de här två variablerna var relaterade. Amir Jina, miljöekonom vid University of Chicago och medförfattare till studien, säger till The Guardian att de ville undersöka inte enbart direkta orsaker av värmeböljor som värmestress utan också mindre uppenbara kopplingar som den kraftig ökningen av hjärtattacker under en värmebölja:

    Många äldre dör på grund av indirekt värmepåverkan.

    Det är dessutom fattigare samhällen som idag finns i världens hetaste områden som kommer att drabbas värst. För länder som Ghana, Bangladesh, Pakistan och Sudan kan temperaturhöjningen innebära ytterligare 200 eller fler dödsfall per 100 000 människor. Bill Gates kommenterade forskningen genom att jämföra med covid-19, vilket skulle innebära att redan 2060 skulle klimatförändringen vara lika dödlig som pandemin och år 2100 fem gånger så dödlig. Däremot kommer kallare och rikare länder som Norge och Kanada under tiden att se en minskning av dödsfallen eftersom färre människor kommer att dö på grund av extrem kyla.

    Den ekonomiska kostnaden för alla värmerelaterade dödsfall beräknas kunna kosta världen 3,2 procent av den globala ekonomiska produktionen i slutet av seklet om utsläppen inte begränsas. Varje ton koldioxid som släpps ut innebär en kostnad på 36,60 dollar i skada utifrån ett scenario med höga utsläpp. Det värsta utsläppsscenariot som forskarna i studien räknar med innebär att utsläppen fortsätter att växa utan återhållsamhet, vilket medför att den genomsnittliga globala temperaturökningen kommer överstiga 3 grader år 2100.

    Forskningen bekräftar därmed det vi redan vet, att det är de fattigare, varmare delarna av världen som kommer att behöva kämpa för att anpassa sig till outhärdliga förhållanden. Därför bör klimaträttvisa vara ett centralt begrepp i det omfattande globala klimatarbete som behöver komma igång på allvar och sedan intensifieras. Det är nämligen på liv och död. Forskarna kunde visa att utifrån ett måttligt scenario där utsläppen snabbt minskas blir de temperaturrelaterade dödsfallen mindre än en tredjedel jämfört med det allvarligare scenariot. De ekonomiska kostnaderna kommer också att bli betydligt lägre. Det lönar sig därmed att agera tidigt, särskilt nu när vi redan är sent ute.

    Klimatkrisen måste därför börja behandlas som det hot mot folkhälsan det är och tydligare betona att det rör sig om jämlikhet. Är det något covid-19 visat är det att genom den intensiva fokuseringen på dödstal och ekonomisk förlust via dagliga presskonferenser och mediatryck leder det också till diskussion och åtgärder. Klimatkrisen får inte glömmas (eller gömmas) bort.

    Nordisk kapitalförvaltare avyttrar aktier i gruv- och oljebolag

    Den norska kapitalförvaltaren Storebrand har valt att avyttra samtliga aktier i flera större gruv- och oljebolag. Deras motivering är att de inte vill investera i företag som använder sitt politiska inflytande för att motarbeta gröna policys. 

    Enligt The Guardian är det Storebrands aktier i gruvbolaget Rio Tinto samt de amerikanska oljebolagen ExxonMobil och Chevron som ska avyttras. Storebrand har tidigare uppmärksammats som ett bolag med omfattande investeringar i ohållbara företag.

    We need to accelerate away from oil and gas without deflecting attention on to carbon offsetting and carbon capture and storage. Renewable energy sources like solar and wind power are readily available alternatives, säger Jan Erik Saugestad, exekutiv chef på Storebrand till The Guardian.

    The Guardian skriver även att Storebrand enbart är en av många större finansinstitut som nu väljer att avyttra sina aktier kopplade till förorenande industrier, men att det är första bolaget som gör det med motiveringen att de inte vill investera i företag som använder sitt politiska inflytande för att motarbeta gröna policys. 

    Isabella Lövin avgår

    – Nu är det dags för mig att bestämma vad jag vill göra de kommande fem åren. Snart går vi in i valrörelse inför 2022, och mitt möjliga mandat som språkrör löper ut under den kommande mandatperioden, berättar hon för DN.

    Det säger Isabella Lövin till DN samtidigt som hon meddelar sin avgång. Hon säger att det är dags att runda av sin tid i politiken och göra någonting annat.

    Tidigast i slutet av januari nästa år kan ett nytt kvinnligt språkrör vara på plats, och Isabella Lövin meddelar att hon kommer att sitta kvar tills det nya språkröret tar över.

    Personer som åt ekologiskt fick mindre mängd glyfosat i kroppen

    En amerikansk studie har testat vad som hände med människor som enbart åt ekologisk mat under loppet av sex dagar. Resultaten visar en drastisk minskning av det skadliga ämnet glyfosat.

    Glyfosat är ett ogräsmedel som används inom framförallt jordbruk och i trädgårdar. Det är farligt för vattenlevande organismer, rubbar balansen i ekosystem och påverkar den biologiska mångfalden negativt. Till exempel har man i forskning kommit fram till att glyfosat förkortar bins livslängd. Krav från både miljöorganisationer och andra intresseorganisationer finns för att ämnet ska förbjudas. 

    I en ny amerikansk studie av Friends of the Earth mättes mängden glyfosat i urinen hos familjer som normalt äter konventionellt odlad mat, men som i samband med studien enbart fick äta ekologiskt odlad mat i sex dagar. Ett urinprov togs före och efter dagarna med ekologisk kosthållning. 

    Testerna före bytet till ekologisk kost visade att flera av deltagarna hade glyfosat i kroppen. Resultaten visade även att nivåerna var högre bland barnen. När testerna sedan togs igen efter sex dagar med ekologisk kost hade nivåerna av bekämpningsmedlet i genomsnitt sjunkit med i genomsnitt 70 procent.

    I en tysk studie föreslog de ansvariga forskarna ett förbud mot glyfosat efter upptäckten att 99,6 procent av testpersonerna hade glyfosat i urinen. Även i den studien framkom att halterna av glyfosat var högre i barns urin.

    I Sverige finns relativt strikta regler kring hur glyfosat får användas inom jordbruket, till exempel får inte glyfosat användas under växtperioden. Trots det används stora mängder glyfosat också i Sverige, med en försäljning på omkring 600-700 ton om året. Enligt svenska Livsmedelsverket utgör glyfosat-nivåerna ingen hälsorisk så länge de inte överstiger 0,5 mg per kg kroppsvikt per dag. Dock råder det inte enighet kring hur farligt glyfosat kan vara för människor.

    Till exempel menar EU:s kemikaliemyndighet och livsmedelsorgan EFSA att glyfosat inte är cancerogent, medan det i en rapport från Världshälsoorganisationen WHO:s särskilda cancerforskningsenhet IARC fastslagits att glyfosat troligen är cancerframkallande. Nyligen vanns även ett historiskt åtal mot kemikalieföretaget Bayer, då 125 000 personer lyckades bevisa att de drabbats av cancer efter att ha exponerats för företagets bekämpningsmedel Roundup som innehåller glyfosat.

    Konsumtionen av världens resurser har minskat 2020

    Under lördagen inträffade Earth Overshoot day, vilket markerar den dag då mänsklighetens konsumtion överstiger jordens kapacitet att regenerera resurser under ett år. I år inträffade Overshoot day tre veckor senare än förra året. Ändå kan det vara för snart att glädjas åt den nyheten.

    Overshoot day beräknas utifrån en mängd mått på energikonsumtion, fiske, skogsbruk och så vidare och är tänkt att ge en pedagogisk bild av hur vi belastar planetens förmåga att återskapa de resurser vi plockar ut, sa Carina Borgström Hansson, expert på ekologiska fotavtryck vid Världsnaturfonden, till TT.

    Enligt den internationella forskningsorganisationen Global Footprint Network, så har nedstängningar och ökade restriktioner i samband med Covid-19 lett till en 9,3% minskning av mänsklighetens ekologiska fotavtryck, jämfört med förra året. Det är en rekordminskning sen Overshoot day startades i början av 1970-talet som annars inträffat tidigare för varje år, med undantag för finanskrisen 2007-2008.

    Men trots att det skett en förbättring i år förbrukar vi resurser som motsvarar 1,6 jordklot, vilket fortfarande överstiger jordens bärförmåga. Mathis Wackernagel, ordförande för Global Footprint Network, menade i en intervju med The Guardian, att trots att årets data är positiva så behövs fler framsteg ”genom planering, inte katastrof”.

    Det är ett Ponzi-bedrägeri, vi förbrukar framtidens resurser för att betala för nuet, sa Wackernagel. De flesta länder har rätt strikta lagar kring företag som gör så men på något vis tycker vi att det är okej inom ekologi. Vi har bara en planet och det kommer inte att förändras. Vi har ett enkelt val, planetens välfärd eller planetens misär.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.