Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    28 biljoner ton av jordens isar har smält sedan 1994

    Genom att studera satellitbilder från 1994 fram till 2017 kan brittiska forskare visa att 28 biljoner ton is har försvunnit från jordens yta. Satellitbilderna har tagits av glaciärer i Sydamerika, Asien, Kanada och andra regioner; samt havsis och isflak i Arktis, Antarktis och på Grönland. Forskarnas slutsats är att alla regioner har förlorat en oroväckande mängd is, och fortsätter att göra så.

    28 biljoner is motsvarar hela Storbritanniens landyta täckt med ett 100 meter högt istäcke. Forskarna säger att mängden motsvarar det som förutspåtts av FN:s klimatpanel IPCC som ett värsta scenario. Forskarna beskriver mängden förlorad is som ”häpnadsväckande” och varnar för att detta pekar på att havsnivåerna kommer att öka som resultat av de smältande isarna. Vid slutet av det här århundradet beräknas den globala havsnivån ha stigit med en meter, något som professor Andy Shepard, chef för Leeds universitetets avdelning för observation av polcirkeln, säger till The Guardian kan få stora konsekvenser för migration:

    För att sätta det i ett sammanhang innebär varje centimeter som havsnivån stiger att miljoner personer tvingas flytta.

    Forskarna varnar också för att den stora mängden smältande isar innebär att planetens förmåga att reflektera solstrålning tillbaka till rymden minskar. När den vita isen försvinner framträder jordens mörka ytor som absorberar mer värme, vilket ytterligare ökar uppvärmningen av planeten.

    Det kalla sötvattnet som rinner från isarna kan dessutom rubba den biologiska hälsan i Arktis och Antarktis vatten, samtidigt som förlusten av bergsglaciärer leder till vattenbrist för lokala samhällen som är beroende av sötvattenkällorna.

    Det finns nästintill inga tvivel om att majoriteten av jordens förlorade isar är ett direkt resultat av global uppvärmning, konstaterar forskarna i sin granskningsstudie.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 412,45 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (413,02 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,86 ppm). Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Den globala medeltemperaturen är förmodligen den högsta på över 12 000 år.

    Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Det är därför de åtgärder vi sätter in nu är så oerhört viktiga för att minska effekterna av framtida klimatrelaterade problem.

    Flera miljöorganisationer, däribland paraplyorganisationen Can, Climate Action Network Europe, upplever dock att klimatfrågan riskerar hamna i skuggan den pågående coronakrisen. Bland annat kräver organisationen att EU ökar klimatmålet för 2030 från 40 till 65 procent samt att EU:s medlemsländer använder potentialen i det finansiella stödet till följd av coronakrisen för att öka klimatambitionerna.

    Även Björn Wiman skriver i dagens DN om att coronapandemin har blåst bort klimatkrisen från väderkartan. Som exempel refererar han till nyhetsrapporteringen om veckans förmodande värmerekord i Death Valley i USA på 54,4 grader. I sällskap av Andreas Gustavsson på Dagens ETC tidigare i veckan riktar han skarp kritik mot medierna, och i synnerhet TT, som rapporterade om rekordtemperaturen utan att det sattes i någon slags kontext av den pågående klimatkrisen eller den värmebölja som kopplat grepp om stora delar av USA.

    TT försvarar sig med för Dagens ETC att de visst ger sammanhang, fast bara inte i den här texten som de menar presenterades mer som en rak notis. Fast samtidigt är det just det som är problemet. Kopplingen och sammanhanget finns alltid och behöver därför alltid lyftas och problematiseras. Detta gäller även i de dagliga väderrapporterna där meteorologerna eller väderpresentatörerna ännu en sommar presenterar värmen och det soliga vädret (+30°C) som något enbart positivt. Aldrig nämns det abnormala i att vi har ännu en värmebölja med fara för människors liv eller att det är en del av den värmebölja som plågar kontinenten med temperaturer över 40 grader i bland annat Frankrike som dessutom slog värmerekord med 46 grader under förra sommarens värmebölja. Antalet värmeböljor verkar dessutom ha blivit fler och värre sedan 1950-talet, enligt en studie i Nature Communications, och antas förvärras under fortsatt global upphettning.

    Det är dags att tala om den klimatkris som pågår och inte låta den försvinna på grund av en pandemi. Eftersom de hör ihop måste vi kunna diskutera dem båda. Hur man än ser på det så är det vår framtid som hänger på det.

    Förnyelsebar energi ökar, men kolkraften minskar inte tillräckligt snabbt

    Förnybar energi är nu lika stor som kärnkraften. Elproduktionen från sol- och vindkraft har ökat snabbt, den motsvarar nu drygt tio procent av den globala elproduktionen. Samtidigt minskar inte elproduktionen från kolkraft tillräckligt snabbt för att 1,5 gradersmålet ska kunna uppfyllas.

    Tankesmedjan Embers nya energirapport visar att sedan Parisavtalet slöts 2015 har marknadsandelarna från vind- och solkraft dubblerats. Ökningen märks främst i Europa där vind – och solkraft numera står för 21 procent av energimarknaden, och i Tyskland för hela 42 procent. Globalt är marknadsandelen för vind- och solkraft 10,5 procent. 

    Att solkraft blivit alltmer populärt märks även genom de nya innovationer som presenterats inom solkraftbranschen. Till exempel har en ny typ av genomskinliga solceller tagits fram som skulle kunna sättas på fönster. Ett forskningsprojekt i Danmark undersöker hur hela städer ska kunna drivas av solceller utan att miljöfarliga batterier ska behöva användas. Sedan har vi hela off grid rörelsen där solceller dels kan göra energimarknaden mer decentraliserad, och dels ger ökade möjligheter för fler människor att få tillgång till energi. 

    Samtidigt som det är positivt att förnybar energi ökar, är minskningen av fossila energikällor enligt Embers rapport inte tillräcklig för att nå 1,5-gradersmålet. För att nå Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturökning måste minskning av kolkraften vara minst 13 procent per år. Under coronapandemin har kolkraften visserligen minskat historiskt mycket, men då fortfarande bara 8 procent.

    Mikroplast kan nu upptäckas i mänsklig vävnad

    Forskare från Arizona State University har utvecklat en metod för att identifiera plast i mänsklig vävnad. Metoden förväntas kunna användas för att samla in uppgifter om plastföroreningar och dess påverkan på människor på en global skala.

    Mikroplast är små plast- eller gummifragment som är mindre än fem millimeter i diameter. Mikroplast blir till bland annat då världens plast tar sig ut i havet och bryts upp i mycket små partiklar.

    Som supermiljöbloggen tidigare rapporterat om får den genomsnittliga världsmedborgaren varje vecka i sig 2000 mikroplastpartiklar genom mat, vatten och luft. Det motsvarar ungefär lika mycket plast som finns i ett vanligt kreditkort. 

    Storskaliga test på människor har ännu inte påbörjats men forskarna förväntar sig att hitta partiklarna i mänskliga organ och har redan lyckats identifierat kemiska spår av plast i vävnader.

    Det skulle vara naivt att tro att det finns plast överallt men inte i oss, sade Rolf Halden vid Arizona State University till the Guardian.

    Den nya analysmetoden gör det möjligt att identifiera flera olika typer av plast, bland annat polyetylentereftalat (PET) som används i plastflaskor. 

    Skog förstörs av värmeälskande skalbaggar

    En del skalbaggar och andra små djur stortrivs i vårt allt varmare klimat. Ett resultat av det är att alltfler träd och skogar förstörs. Det är problematiskt ur såväl ett biologiskt som ur ett ekonomiskt perspektiv.

    Skogarna i British Columbia, Kanada, plågas just nu av contortabastborre. Vid mindre populationer kan träden försvara sig, men den stora mängden contortabastborre gör nu att träden saknar tillräckligt skydd och att även yngre träd drabbas. Skalbaggarna är visserligen föda till flera insekter, parasitoider och hackspettar, men de har enligt lokala myndigheter inte tillräckligt stor inverkan på den ökande populationen av contortabastborre.

    Contortabastborre är inte större än ett riskorn, men har trots sin ringa storlek lyckats förstöra skog värd 15 års försörjning för skogsbolagen. Det är skog som motsvarar virke för 9 miljoner enfamiljshus. 

    Problemet med små djur som förstör stora skogsvärden är dock inte isolerat till British Columbia utan hotar skogar i såväl Nordamerika som i Europa. Orsaken är ett allt varmare klimat som är mycket gynnsamt för ett flertal arter som lever på träd. 

    I Sverige är framförallt granbarkborren utpekad som ett stort problem. Flera skyddsåtgärder har satts in, till exempel skogsavverkning av drabbade träd. Elin Götmark, talesperson på Skydda skogen, skriver i ETC att vi istället borde fokusera på att bekämpa klimatförändringarna. Skydda skogen menar också att Sveriges skogar behöver klimatsäkras genom “skogsskydd, naturlig föryngring och främjande av varierande bland- och lövskogar”.  


    Trump närmar sig oljeborrning i arktiskt skyddsområde

    Trump-administrationen godkänner eftersökning av olja och gas i USA:s största fristad för djurliv, Alaskas Arctic National Wildlife Refuge (ANWR). 

    ANWR är ett nästan 8 miljoner hektars stort naturområde som varit skyddat sedan 1980. USA:s republikaner har varit ute efter skyddsområdet ända sedan Reagan-administrationen först försökte sig på borrning år 1987, men förslagen på energiutvinning har outtröttligt förhindrats av landets demokratiska parti. 

    Republikanerna fick trots det slutligen sin vilja igenom då de i måndags utfärdade ett slutligt godkännande för oljeinspektion i naturskyddsområdet. Trump-administrationen vill sälja oljeinpektionstillstånden innan årets slut för att göra processen irreversibel även om presidentposten byts i januari 2021. 

    Miljöaktivister, som i årtionden har kämpat för att hålla energiföretag borta från naturskyddsområdet, säger att Trump-administrationen har slarvat i sin utredning om de effekter som olje- och gasutvinning kan ha på den känsliga miljön. Att öppna skyddsområdet för oljeborrning skulle vara ett stort bakslag med tanke på den globala uppvärmningen. Det skulle även skada den sårbara naturen och djurlivet i området.  Alaska är hem för bland annat isbjörnar, renar, migrerande fåglar och mycket annat djurliv.

    Alaskas lokalbefolkning har delade meningar om frågan. Medan en del ser fram emot arbetsmöjligheterna olje- och gasutvinningen skulle tillföra är andra reda att stämma beslutsfattarna för att förhindra oljeborrningen.

    Ett nytt värmerekord kan ha slagits

    En temperatur på 54,4 grader har uppmätts i nationalparken Death Valley i Kalifornien. Om siffran står sig kan det röra sig om ett nytt världsrekord.

    Den 11 juli i år noterade Sweihan i Förenade Arabemiraten den högsta temperaturen hittills i år i världen med 51,1 grader Celsius. Rekordet stod sig drygt en månad. Nu rapporterar nämligen BBC om ett nytt årsbästa som dessutom kan vara ett nytt världsrekord. Söndagen 16 augusti 2020 registrerades vad som kan visa sig vara historiens högsta temperatur när 54,4 grader uppmättes i nationalparken Death Valley i södra Kalifornien. Furnace Creek, platsen där söndagens rekord uppmättes har – liksom själva nationalparken – ett i sammanhanget synnerligen passande namn. På svenska kan det översättas till ”masugnsbäcken”.

    Death Valley är känd för sin enorma hetta och är USA:s varmaste, torraste och lägsta plats. 2018 var genomsnittstemperaturen här knappt 42,3 grader. Sedan tidigare är det officiella och godkända världsrekordet på 54.0 grader från 2013 även det uppmätt i Death Valley. Platsen innehar även den högsta temperaturen som någonsin uppmätts på 56,7 °C från 1913, men många moderna väderexperter tvivlar på den mätningen på grund av dåtidens mätmetoder. Liknande tvivel omgärdar en mätning på 55 grader i Tunisien år 1931.

    Den nuvarande rekordhöga temperaturen uppmättes i samband med den värmevåg som just nu drabbar västra USA och som lett till stora skogsbränder. Detta är självfallet oroande med tanke på de senaste årens massiva bränder i delstaten men även de som plågade Australien nyligen. Antalet värmeböljor förväntas dessutom öka och förvärras under fortsatt global upphettning. Enligt en studie i Nature Communications, har värmeböljorna blivit både fler och värre sedan 1950-talet, så vi lär nog se nya värmerekord framöver. Frågan är bara hur länge nuvarande rekord står sig.

    Trots höga ambitioner återstår stora problem för Östersjön

    En aktionsplan för Östersjön introducerades 2007 med syftet att återställa god ekologisk status i Östersjön fram till år 2021. Tyvärr ser nu målsättningarna inte ut att kunna förverkligas fram till dess. Många åtgärder återstår för att kunna rädda Östersjön. 

    Helsingforskonventionen (HELCOM) är en miljökonvention som gäller för hela avrinningsområdet runt Östersjön. Den grundades för att lösa de många miljöproblemen som innanhavet lider av. Konventionens parter är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland, Ryska Federationen och EU. Konventionen bildades 1974 och 2007 skapades den gemensamma aktionsplanen BSAP (Baltic Sea Action Plan).  Aktionsplanen inkluderar fokusområden som bland annat övergödning och syrebrist, farliga utsläpp, biologisk mångfalld och sjöfartens miljöanpassning.

    BSAP:s målsättning var väldigt ambitiös men saknade tillräckliga medel för att kunna förverkligas. Östersjön kommer inte utan mirakel att uppnå god ekologisk status fram till nästa år. Den biologiska mångfalden är inte i ett gott tillstånd, och enligt HELCOMs rapport är alla arter och livsmiljöer i Östersjön på något sätt negativt påverkade.

    Omkring 70 procent av skräpet i Östersjön är plast. Plast påverkar livsmiljöer och skadar djur i näringsväven. 97 procent av Östersjön är påverkad av övergödning. Belastningen av näringsämnen från land, som är den främsta orsaken till övergödning, har ändå minskat tack vare restriktiner i länderna runt havet.

    Det finns enligt Helcoms visserligen tecken på förbättringar, till exempel inom jordbruk och avloppsrening som bidragit till att minska halterna av fosfor och kväve som leder till algblomningar och syrebrist. Men till stor del kvarstår problemen med övergödning, farliga ämnen och fysisk störning i de flesta delarna av Östersjön. Flera arter och deras livsmiljöer mår inte bra och mer åtgärdsarbete krävs därför för att rädda Östersjön. 

    Indien planerar fälla uråldrig skog för att skapa 40 nya kolfält

    Medan världsledare utlyser grön återhämtning efter Covid-19, planerar Indien att utöka gruvindustrin och avverka tusentals hektar skog.

    För att lyfta Indiens ekonomi efter Covid-19 planerar Indiens premiärminister Narendra Modi att öppna 40 nya kolgruvor i några av Indiens ekologiskt mest känsliga skogar. Ett av de områdena är Hasdeo Arand, där det beräknas finnas omkring 5 miljarder ton kol under marken. Kolindustrin i Indien är sen innan statsägd, men nu planerar regeringen att auktionera ut mark till privata kolföretag.

    Åtminstone sju av de planerade kolfältsområdena har tidigare stämplats som skyddade. Områdena präglas av en hög biologisk mångfald och är hem åt många hotade växt- och djurarter, bland annat elefanter, tigrar och sengångare. Även människor som bor i skogarna är hotade: fem byar riskerar att förstöras och mer än 6000 människor, varav majoriteten är urfolk, tvingas då flytta.

    Både statsledare från Västbengalen, Maharashtra, Jharkhand och Chhattisgarh, samt ledare för de drabbade urfolksgrupperna har protesterat mot gruvutvecklingen. I The Guardians artikel citeras urfolksledaren Umeshwar Singh Amra, som bevittnat förstörelsen som redan orsakats av de gruvor som byggdes i området 2011:

    Om gruvdriften fortsätter kommer allting att förändras; de naturliga resurserna kommer att förloras, vårt sätt att leva kommer att försvinna, allt kommer att vara hotat, sa han.

    FN:s generalsekreterare António Guterres sa nyligen att ”det finns ingen bra anledning att inkludera kol” i länders återhämtningsplaner efter Covid-19. Men premiärminister Modi har som sikte att göra Indien till en av världens största kolexportörer. Dock är det tveksamt om det ens kommer finnas någon internationell marknad för Indiens kol, då den består av 45% aska och bidrar till höga nivåer förorening.  

    Miljöaktivister ifrågasätter varför Indien inte istället satsar på förnybar energi, som till exempel solkraft. Den här månaden invigde Modi Asiens största solkraftverk i staten Madhya Pradesh. Indien är världens billigaste producent av solkraft och kostnaden för att tillverka solkraftverk är 14% mindre än kostnaden att bygga en ny gruva. Enligt beräkningar skulle solkraftsindustrin kunna generera 1,6 miljoner jobb i Indien 2022, vilket är mycket mer än vad satsningarna på den inhemska kolen skulle leda till.

    En stor anledning bakom regeringens beslut att satsa på gruvindustrin är stark lobbying från gruvföretagen, däribland koljätten Adani. Enligt tidigare miljöminister Jairan Ramesh ska Adani ha verkat för att utvidga kolindustrin i Indien under flera år och till och med erbjudit mikrolån till de lokala grupperna för att få deras stöd.

    Sen Modi kom till makten har andelen naturskyddsområden i Indien minskat från 30% till 5%.

    Modi framställer sig som en miljökämpe globalt, men i verkligheten lättar han på miljölagar och regleringar, sa Ramesh. Företagens lobbygrupper är för mäktiga, och som resultat har miljön blivit det största offret.  

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 413,02 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (412,86 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+3,24 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Enligt paraplyorganisationen Can, Climate Action Network Europe visar mätningarna att Europa har värmts upp snabbare än någon annan kontinent de senaste decennierna. Temperaturen är redan nästan två grader högre än den var under 1900-talets senare hälft. Samtidigt rapporterade EU:s klimattjänst Copernicus nyligen att juli månad blev den tredje varmaste månaden som hittills uppmätts globalt. Risken är stor att 2020 blir det varmaste år som hittills uppmätts.

    Dessvärre kommer ökningen av koldioxid i luften att fortsätta, även om vi skulle upphöra med alla utsläpp i dag. Den koldioxid som redan släpps ut fortsätter nämligen att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Det är därför de åtgärder vi sätter in nu är så oerhört viktiga för att minska effekterna av framtida klimatrelaterade problem.

    Energiomställningen kan påskyndas av covid-19

    Energi från sol- och vindkraft fortsätter att öka och stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året. Detta trots att energiefterfrågan sjönk med tre procent till följd av pandemin jämfört med samma period förra året. Det visar en rapport från tankesmedjan Ember.

    SMB har tidigare kunnat berätta om hur installationer av solceller ökade globalt med 12 procent förra året, att länders nedstängningar under våren gav mer solenergi, eftersom luften var mindre förorenad, och att allt fler länder börjat ersätta kolkraft med solenergi.

    Denna positiva trend fortsätter nu att prägla första halvan av 2020, trots påverkan av covid-19-pandemin och en minskad energiefterfrågan på 3 procent. Enligt en rapport från tankesmedjan Ember – som bygger på data från 48 länder som tillsammans står för 83 procent av världens energiproduktion – ökade nämligen produktionen av vind- och solkraft med 14 procent under det första halvåret, jämfört med samma period 2019. Det innebär att sol och vind nu står för en tiondel (9,8 %) av världens elproduktion och för det dubbla inom EU (21 %). Globalt är det en uppgång från 8,1 procent 2019 och mer än en fördubbling från 2015.

    Därmed går man tvärs med Bloombergs analys tidigare i vår som spådde att efterfrågan på solel skulle minska jämfört med året innan och förhoppningsvis kan ett skifte nu skönjas i elproduktion från kolkraftverk till förnybara källor. För samtidigt som vind och el ökade sjönk elproduktionen genererad av kolkraft med 8,3 procent, ett historiskt fall som enligt Embers analys accelererar en redan pågående trend. Överlag har andelen vind- och solkraft nästan fördubblats de senaste fem åren och tagit fem procent av kolets globala marknadsandel. I Europa har sol- och vindkraft tillsammans redan gått om kol som källa till elproduktion.

    Rapporten från Ember gör gällande att två tredjedelar av nedgången för kolenergin härstammar från en lägre efterfrågan under pandemin. Men trots minskningen står kolkraften fortfarande för 33 procent av världens elproduktion. Att snabbt minska beroendet av kolkraftverk pekar rapporten därför ut som en nyckel om klimatmålen ska nås, något som även betonas av Dave Jones, energianalytiker på tankesmedjan:

    En stor del av minskningen (av kolkraften) beror uppenbarligen på pandemin snarare än de långsiktiga trenderna och – låt oss vara ärliga – de är inte snabba nog om målet är 1,5 grader.

    Samtidigt finns det en risk att pandemin kan påverka hållbarhetsarbetet negativt, rapporterar Aktuell Hållbarhet. Ungefär hälften av experterna i årets undersökning från det internationellt erkända opinionsinstitutet Globescan uppgav att covid-19 kan komma att dra ner hållbarhetsprioriteringarna. Istället tros näringslivets agenda att domineras av ekonomiska frågor och hälsoperspektiv under den kommande tioårsperioden. Över 700 experter som representerar företag, regering, icke-statliga organisationer och akademi i 71 länder deltog in undersökningen där de ombads utvärdera framstegen i hållbarhetsagendan. Svaren samlades in mellan maj och juni när pandemin rasade som värst i flera länder.

    Därför är det viktigt att alltfler nu börjat peka ut fossilindustrin som ett problem i den omställning som måste ske under och särskilt efter pandemin. Nyligen uppmanade till exempel påven världens länder att sluta investera pengar i fossilindustrin och banker börjar nu även neka lån till fossildrivna bilar och för banker och fondbolag som redan sålt av sitt innehav i kol, olja och gas har det visat sig vara en lönsam affär. Därmed är det bara att följa de framstående ekonomer som tydligt visat att ekonomin stärks av att satsa på grön omställning. Omställningen måste ske nu och den måste ske snabbt.

    Flygbolaget KLM fälls för greenwashing

    Det nederländska flygbolaget sprider vilseledande information om biobränsle.

    Ett avgörande från The Dutch Advertising Code Committee slår fast att KLM bryter mot god marknadsföringssed, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

    Orsaken till fällningen är en reklamkampanj där flygbolaget påstår att de blandar fossila bränslen med ”upp till 50 procent” biobränsle. De uppger också att de är ”det första flygbolaget som flyger med biobränsle på daglig basis”. Men uttalandena är som så ofta för bra för att vara sanna. I verkligheten utgör biobränslet mindre än 0,2 procent av KLM:s totala bränsleanvändning.

    Fällandet av KLM välkomnades av organisationen Stay on Ground, som samtidigt varnar för flygbolagens oschyssta marknadsföringsmetoder.

    Ofta är det nästan omöjligt för allmänheten att dechiffrera flygindustrins lögner, vilket leder till falskt hopp om att teknik kan lösa flygets problem, säger Stay on Grounds Magdalena Heuwieser till Edie.

    Greenwashing är tyvärr vardagsmat i rese- och flygbranschen. SMB har tidigare rapporterat om hur svenska resebolag som SAS och Tui bluffar om klimatkompensation.

    Biologisk mångfald ifrågasätts av politiker

    Biologisk mångfald finns med bland FN:s 17 globala hållbarhetsmål och nämns ofta som en förutsättning för mänskligt liv. Trots det nedprioriteras biologisk mångfald ofta i politiken. Det senaste exemplet är den lokala M-politikern Alexandra Wallins tweet som ifrågasätter om biologisk mångfald verkligen är ”nödvändigt”.

    Biologisk mångfald handlar om graden av variationsrikedom bland levande organismer. Det inkluderar arter från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Biologisk mångfald har även beskrivits som en förutsättning för allt liv.

    Då biologisk mångfald har erkänts som mycket viktigt undertecknade till exempel Sverige FN:s konvention om biologisk mångfald redan 1993 och sedan 2010 har konventionens mål införlivats i Sveriges miljöarbete. Biologisk mångfald finns med bland FN:s globala hållbarhetsmål. För några månader sedan kom även en ny rapport från FN där biologisk mångfald fastställdes som grund för mänskliga rättigheter.

    Trots att vikten av biologisk mångfald konstaterats pågår vad som kommit att kallas den sjätte massutrotningen av arter. SMB har exempelvis tidigare rapporterat om hur antalet flygande insekter i ett område i Tyskland minskat med 75 procent på bara 37 år. Orsakerna är flera, bland annat ett allt intensivare jordbruk med bekämpningsmedel, plogning året runt och användningen av konstgödsel.

    Tyvärr verkar det inte råda konsensus kring vikten av biologisk mångfald i den svenska politiken. Lokala M-politikern Alexandra Wallins tweet från den 30 juli är ett exempel på det. Kävlinges kommunfullmäktigeledamot ifrågasätter alltså om biologisk mångfald verkligen är ”nödvändigt”.

    Det är kanske inte konstigt att enskilda personer har starka åsikter, men i fallet med Wallin är det inte vilken person som helst utan en förtroendevald politiker som kan tyckas ha extra ansvar. Det mest oroväckande är dock den efterföljande tystnaden från partikollegorna. Moderaterna, som åtminstone på papper uttrycker oro för den biologiska mångfalden, har inte gått ut och tagit avstånd från tweeten. Inte heller verkar media särskilt brydda över Wallins tweet. 

    Att den biologiska mångfalden är hotad trots att vår överlevnad hänger på dess existens må tyckas absurt, men det blir mer förståeligt när politiker kan ifrågasätta dess betydelse utan att människor runtom reagerar. Ska vi ha kvar insekter och andra viktiga organismer måste politiker och andra förstå att de är viktiga – förstå att biologisk mångfald är viktigt – och vi andra måste reagera när okunskap uppvisas.

    Företag har dålig koll på leverantörers hållbarhetsarbete

    Företags hållbarhetsarbete beskrivs ofta som komplext och svårt. En huvudsaklig orsak till det är att företags hållbarhet ofta är beroende av andra företags hållbarhetsarbete. Trots det visar EcoVadis senaste hållbarhetsranking att företag har dålig insyn i leverantörers hållbarhetsarbete. 

    Hållbarhetsföretaget EcoVadis publicerar nu för femte året i rad hållbarhetsrankningen ”Business Sustainability Risk and Performance Index 2020”. Rankningen innehåller data för över 40 000 globala företag. Bland annat visar årets ranking att nordamerikanska företag är bättre än europeiska företag på att redovisa klimatrisker. Samtidigt är europeiska företag i topp när det gäller att vidta klimatåtgärder. 

    Enligt indexet har företagen totalt sett förbättrat sitt hållbarhetsarbete under det senaste året, men att det finns brister i företagens hållbarhetskrav i leverantörsleden. Enligt Ecovadis kan det här innebär en extra stor risk nu när en global pandemi pågår.

    SMB har även tidigare rapporterat om risker med att företag har dålig insyn i sina leverantörers hållbarhetsarbeten. Dels om att företag inte ställer tillräckligt höga krav på sina leverantörer, och dels att företagen själva exponerar sig för högre risker när de inte har tillräcklig insyn i leverantörers hållbarhetsarbete. 

    Torvmark kan bli kolkälla när permafrosten smälter

    Tinande permafrost kan ha större klimatpåverkan än vad som tidigare uppskattats. I takt med stigande temperatur riskerar alltmer kol och kväve frigöras i atmosfären. Det visar en ny internationell kartläggning.

    Det är sedan länge känt att torvmarker utgör en viktig lagringskälla för att binda kol och kväve från atmosfären. Därmed spelar de en viktig roll i att minska växthuseffekten. Däremot har kunskapen om torvmarkernas nuvarande påverkan på klimatet varit mer osäker och i vilken utsträckning de kan komma att frigöra kol och kväve när permafrosten smälter i den arktiska regionen.

    Nu har ett internationellt forskarlag med bland annat forskare från Stockholms universitet försökt ta reda på just detta i en ny kartläggning som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Genom att sammanställa tusentals nya datapunkter kan forskarna nu visa inte bara utbredningen av torvmarker utan även djupet av dem samt hur mycket kol och mycket kväve de lagrar.

    Enligt kartläggningen innehåller torvmarkerna på norra halvklotet ungefär lika mycket kol som världens alla skogar. Till skillnad från vad man tidigare trott återfinns hälften av torvmarkerna i permafrostregioner, vilket innebär att mer växthusgaser kan komma att frigöras när permafrosten smälter. Forskarna beräknar att utsläppen kan bli upp till hela 50 procent mer än tidigare beräkningar visat.

    Naturgeografen Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet, och en av studiens forskare, säger till Vetenskapsradion att det kan få stora konsekvenser:

    Vi kan tyvärr konstatera att upptiningen av permafrosten, driven av den mänskliga uppvärmningen, kommer att ändra växthusgasbalansen på torvmarker så pass att de kommer att gå från att vara en kolfälla till en kolkälla över flera hundra år.

    Detta är mindre goda nyheter i en situation där temperaturen legat högt över det normala i Sibirien under en längre tid nu, vilket lett till torka och massiva bränder. Tidigare forskning har även visat hur avskogningen av världens regnskogar kan göra dem till en sämre kolsänka. Denna utveckling betonar allvaret i situationen och att mer fokus behöver läggas på att bevara de kolsänkor som vi finns och börja skydda områden.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 412,86 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (413,28 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,64 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia och två senare låg det globala genomsnittet över denna symboliska och betydelsefulla milstolpe. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Enligt SMHI har temperaturen i Sverige som helhet ökat med 1,7°C om man jämför perioderna 1860-1900 med 1991-2019. Temperaturförändringarna i Sverige följer ett globalt mönster med större uppvärmning över kontinenterna än över haven, men uppvärmningen sker här dubbelt så snabbt som världen i stort. Temperaturökningen är huvudsakligen en följd av den ökade växthuseffekten som är ett resultat av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Förstärkningseffekter som involverar snö och is är viktiga i vår del av världen och gör att vi får extra stora förändringar under vinterhalvåret.

    Dessvärre kommer ökningen att fortsätta, även om vi skulle upphöra att släppa ut växthusgaser i dag. Den koldioxid som redan har släpps ut fortsätter att bidra till uppvärmning i decennier, en sorts fördröjning i klimatsystemet. Det är därför de åtgärder vi sätter in nu är så oerhört viktiga för att minska effekterna av framtida klimatrelaterade problem.

    De globala målen kan dölja miljöförstöring

    Med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling sattes tydliga miljömål för världens länder att sträva efter och uppnå till 2030. Nu visar en ny studie att de är långtifrån tillräckliga och tvärtom kan leda till att miljön försämras.

    2015 var ett år med två avgörande globala beslut inom FN. I september beslutade världens länder om 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. I december samma år slöts ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Därmed var det ett bra år för klimat- och miljöarbetet. FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon var tydlig med de globala målens betydelse när de antogs:

    Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

    De 17 globala utvecklingsmålen tog vid där de åtta millenniemålen slutade 2015, men i ett betydligt mera omfattande och ambitiöst format. Målet är att inom 15 år avskaffa fattigdom och hunger, rädda vår planets ekosystem och klimat och skapa fredliga, inkluderande och trygga samhällen. Hur nära målen vi är mäts med hjälp av 230 indikatorer och målen innehåller 169 delmål.

    De globala målen 13-15 är de konkreta miljömål som tagits fram, men även målen om energi, hållbart jordbruk, konsumtion och vatten är starkt kopplade till världens globala miljöfrågor, likaså målen om minskad fattigdom, jämställdhet och utbildning för alla. Med införandet av miljön i det nya ramverket hyllades de globala målen som en avsevärd förbättring gentemot de tidigare millenniemålen.

    Men trots dessa goda aspirationer visar en ny studie i tidskriften Nature Sustainability att målen snarare fokuserar på socioekonomisk utveckling och därmed riskerar att osynliggöra miljöförstöring. När studiens forskare undersökte hur väl 75 miljörelaterade indikatorer stämde överens med alternativa mått på miljöskydd, visade det sig nämligen att bara sju procent av de globala målens indikatorer pekade i samma riktning som de alternativa, medan dubbelt så många pekade i motsatt riktning, och resten hade inga signifikanta samband.

    Enligt forskarna visar det att de globala målen använder dåliga sätt att mäta exempelvis naturens artrikedom, vilket Zeng Yiwen, naturvårdsforskare vid Singapores nationella universitet och en av författarna betonade för Vetenskapsradion:

    Många länder ser ut att göra stora framsteg. Men egentligen vet vi att det går dåligt för den biologiska mångfalden, att det går mycket dåligt för naturen.

    Därmed blir den mätbara utvecklingen en slags rökridå för hur det verkligen ser ut. Något Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute, håller med om:

    Du mäter någonting som är enkelt att mäta. Antal hektar skyddad skog eller något. Men sedan om man faktiskt går in i den arealen och tittar, så finns det stora problem med hur det faktiskt ser ut på marken. Så här finns ett kunskapsunderskott i att följa upp de här målen.

    Samtidigt går arbetet med att uppfylla de globala målen överlag inte så bra. Enligt FN:s Sustainable Development Report kommer världen med nuvarande takt inte uppnå något av målen till 2030 och för flera av dem går utvecklingen till och med åt fel håll. Förklaringen står att finna i det dystra samarbetsklimat som råder på global nivå och nu även coronapandemin. I årets mätning återtog förvisso Sverige förstaplatsen, vilket i korthet innebär att inget annat land i världen ligger så bra till att uppnå de 17 globala målen för hållbar utveckling, men utvecklingen ligger ändå still eller går tillbaka.

    De senaste årens larmrapporter kring en biologisk mångfald i kris ger en tydlig signal om att det behövs avsevärt mycket mera insatser inom miljö- och klimatområdet. Därför är den aktuella studien en nyttig påminnelse om att det är viktigt att veta vad det är vi mäter så att rätt insatser sätts in. Tiden är knapp för att göra rätt val.

    BP lovar dra ner på olja och gas

    Oljejätten BP planerar dramatiska förändringar i sin fossiltunga verksamhet. Till 2030 ska företaget minska fossilproduktionen med 40 procent och sluta leta efter olja och gas i nya länder. Men hur mycket är löftena värda?

    Det brittiska oljebolaget BP är en av världens största producenter av fossil energi. Under 2019 producerade fossiljätten över två miljoner fat olja – varje dag.

    Men nu verkar BP börjat inse att framtidens energi inte kommer från kol, olja och gas. Efter att ha pressats av sina delägare, däribland Church of England, gick företaget tidigare under året ut och berättade att BP ska följa Parisavtalet och nå netto noll utsläpp till 2050.

    Ersätter fossilt med förnybart

    Nu har företaget dessutom presenterat en plan för hur minskningen ska gå till, rapporterar Reuters. Produktionen av olja och gas ska minska med 40 procent det närmaste decenniet. BP lovar också att de ska sluta leta efter fossil energi i nya länder. Samtidigt ska investeringarna i ”low carbon energy” öka tiofaldigt, till 5 miljarder US-dollar per år. Det rör sig bland annat om storsatsningar på elektrifiering och bioenergi. Enligt företaget kommer detta minska utsläppen med en tredjedel.

    Det här gör BP till det första stora oljeföretaget som i detalj berättar hur energiomställningen kommer se ut, rent praktiskt, säger Pavel Molchanov, senior energianalytiker, till Washington Post.

    Men det finns goda skäl att vara skeptisk till löften från en industri vars hela verksamhet hittills bara förvärrat klimatkrisen. Senast i förra veckan avslöjade Unearthed att BP använt pengar avsatta för projekt med låg klimatpåverkan för att hitta ny fossil energi. De bygger också en del av sina klimatlöften på fossilgrundad vätgas och förhoppningar om omdebatterad koldioxidlagring.

    Början på slutet?

    Trots detta kan BP:s agerande vara början på ett skifte i fossilbranschen. De globala utsläppen behöver minska radikalt de närmsta tio åren, och delmål med korta tidsspann har hittills lyst med sin frånvaro i fossilindustrins långsiktiga klimatplaner. Det bästa för klimatet hade så klart varit att stänga ner all fossil verksamhet omedelbart, men för att vara oljeindustrin är detta ändå ett stort steg. Förhoppningsvis kan det ge ringar på vattnet och även påverka andra företag i branschen.

    Även Greenpeace välkomnade beskedet om BP:s fossilexit, trots att det fortfarande finns utrymme för förbättring.

    BP har insett det omedelbara behovet av att minska koldioxidutsläppen under kommande decenniet. Drastisk nedskärning av olje- och gasproduktionen i kombination med investeringar i förnybar energi är vad Shell och den övriga oljeindustrin behöver göra för att världen ska ha en chans att möta de globala klimatmålen. BP måste gå längre och avsluta sitt ägande i det ryska oljebolaget Rosneft. Men detta är en nödvändig och hoppfull början.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.