Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Växelbruk förebygger skador från fruktad skalbagge

    Inom odlingskretsar har växelbrukets fördelar länge varit kända. Nu har forskare från bland annat Stockholm Resilience Centre kunnat konstatera ytterligare en fördel med växelbruket: att det förebygger en skalbagge som ställer till stora skador för odlare. 

    Växelbruk är ett systematiskt sätt att odla som kan användas i såväl privatpersoners köksträdgårdar som av professionella odlare. Det innebär att den sorts grödor som odlas varierar från år till år, eller från säsong till säsong. 

    En välkänd fördel är att växelbruk håller jorden sund. Orsaken är att olika grödor bidrar till att bryta ner olika slags näringsämnen i jorden. Att växla mellan olika grödor bidrar därmed till en mer näringsrik jord. Att växla mellan olika grödor kan även bidra till en sundare jord på annat sätt, till exempel då det kan förbättra markstrukturen, luftningen och dräneringen.

    Ytterligare fördelar är att växelbruk bidrar till att undvika sjukdomar bland grödorna samt håller skadeinsekter borta. Orsaken är att grödornas sjukdomar och skadedjur kan kopplas till specifika grödor, vilket innebär att en rotation mellan grödor från olika växtfamiljer kommer att bryta fästet som de här sjukdomarna och skadeinsekterna har.

    Nu har forskare även kunnat visa att växelbruk kan förebygga en av de mest fruktade bladbaggarna bland grödor i Europa och Nordamerika, den så kallade Diabrotica virgifera som är en skalbaggsart inom familjen bladbaggar. Tidigare har en slags bioteknisk majs utvecklats med syftet att döda skalbaggens larver, men populationer av skalbaggen har utvecklat motstånd mot alla typer av bioteknisk majs som är utformade för att kontrollera skalbaggen. 

    I studien utvärderade därför Peter Søgaard Jørgensen från Stockholm Resilience Center, tillsammans med kollegor från USA och Kanada, effektiviteten av att rotera grödor och andra strategier för att mildra skadorna från Diabrotica virgifera. Resultaten visade att roterandet mellan olika slags majs och andra grödor minskades frekvensen av skadorna avsevärt.

    Forskarna konstaterar även att utöver de miljömässiga fördelarna finns det ekonomiska incitament för att rotera mellan olika grödor. 

    Största minskningen av efterfrågan på kolkraft sedan andra världskriget

    Coronapandemin har gjort att vi minskat vår totala elanvändning och industriella produktion i de flesta länder, vilket även dämpat efterfrågan på kolkraft. Efterfrågan på den utsläppstunga energin har gått ner med hela 8 procent, vilket är den största minskningen sedan andra världskriget.

    SMB rapporterade i slutet av 2019 om hur användningen av kol fortsatte att öka trots att världens rika länder påbörjat en utfasning av kolet. Visserligen har det funnits en trend i Europa med ett minskat användande av kolkraft, men globalt har siffrorna sett dystrare ut. Ett troligt scenario har till och med varit att kolanvändningen skulle öka med 20 procent till år 2040. 

    Det är framförallt i asiatiska länder som kol fortsatt vara en dominerande energikälla. Orsaken är att tillväxtländer som Kina, Indien och Indonesien har velat ha billiga och tillförlitliga energikällor. 

    Nu rapporterar dock International Energy Agency om en kraftig minskning av efterfrågan på kolkraft på grund av den pågående pandemin, eftersom vi både minskat vår elanvändning och industriella produktion. Efterfrågan på förnyelsebara energikällor har inte alls påverkats lika mycket av pandemin. Det finns även tecken på att efterfrågan på förnyelsebara energikällor tränger undan efterfrågan på kolkraft. 

    Enligt rapporten är det dock ännu för tidigt att se om den här minskningen håller i sig, det beror på om och hur snabbt konsumtionen återigen tar fart. Om marknaden återhämtar sig snabbt kan det till och med leda till att efterfrågan på kolkraft går upp i vissa länder. 

    Rekordmånga klimataktivister mördade under 2019

    Förra året fick minst 212 människor sätta livet till för sin kamp för miljön – det blodigaste året hittills för de som befinner sig vid frontlinjen, skriver miljö- och människorättsorganisationen Global Witness i sin årliga rapport.

    – Jordbruksföretag samt olje-, gas- och gruvdrift har genomgående varit de största drivkrafterna bakom attacker mot mark- och miljökämpar, säger Rachel Cox, talesperson för Global Witness.

    Av de mord som organisationen har kunnat bekräfta tillhörde runt 40 procent av offren en ursprungsbefolkning och två tredjedelar av morden skedde i Latinamerika. Flest, 64 stycken, registrerades i Colombia. Näst flest mord registrerades i Filippinerna och därefter följer Brasilien, Mexiko, Honduras och Guatemala. Men mörkertalet är stort eftersom många dödsfall inte rapporteras.

    Trots den höga dödssiffran under 2019 har världens klimataktivister även sett segrar – ett bevis på deras motståndskraft och beslutsamhet. I Ecaudor vann den ursprungliga stammen Waorani rätten till ett landmärke som förhindrade regeringens planer på olje- och gasutforskning i området. I Indonesien säkrade ursprungsbefolkningen Dayak Iban i centrala Borneo rättigheter till 10 000 hektar mark efter årtionden lång kamp.

    Det finns flera svenska bistånds- och civilsamhällesorganisationer som har samarbetspartners i de länder där miljöaktivister är hårt utsatta. Naturskyddsföreningen har exempelvis utöka sitt arbete för att skydda sina sammarbetspartners eftersom det blir allt farligare att försvara miljön, samtidigt som miljön blir allt mer hotad.

    Översvämningsrisk i Phnom Penh tvingar befolkningen på flykt

    En ny rapport sammanställd av kambodjanska rättighetsorganisationer visar att mer än en miljon invånare kan tvingas flytta från huvudstaden på grund av översvämningar.

    Den ökade risken för översvämningar beror på att stora ytor våtmarker har förstörts i samband med utvecklandet av Phnom Penh och byggandet av en satellitstad, rapporterar Reuters. Trots att Kambodja har godkänt internationella våtmarkskonventionen (Ramsar), har 1500 hektar våtmarker förstörts de senaste 15 åren för att ge plats åt lägenhetsbyggnader och industrier.

    Då Phnom Penh korsas av floderna Tonle Sap, Mekong och Bassac är staden redan utsatt för översvämningsrisk, särskilt under regnperioder. Förstörandet av våtmarker har gjort staden ännu mer sårbar.

    Sjöar och våtmarker, liksom översvämningsplaner, mangroveträsk och sumpmark minskar risken för översvämning, renar vattnet och bidrar till grundvattnet, sa Diane Archer, senior forskare vid Stockholm Environment Institute i Bangkok till Reuters.

    Trots det så tillåter man i många städer att expandera utan nödvändig stadsplanering eller djupgående analyser av miljöpåverkan¸ fortsatte hon.

    Rapporten varnar för att förlusten av våtmarker kommer ha allvarliga konsekvenser för människors livskvalitet. Utöver att en stor del av befolkningen kan tvingas flytta så kommer många som livnär sig genom jordbruk och fiske i våtmarkerna att förlora sysselsättning och fattigdomen öka.

    Dessutom spelar våtmarkerna en viktig roll som Phnom Penhs enda avloppsreningssystem som filtrerar och hindrar stadens avloppsvatten från att förorena fiskbestånden i Mekong och Bassac. Den kambodjanska regeringen hoppas kunna kompensera denna förlust genom att godkänna en avloppsanläggning som kostar 26 miljoner amerikanska dollar. Anläggningen kommer att finansieras genom stöd från Japans regering. Rapporten varnar dock för att reningsverket endast skulle kunna behandla omkring 2 procent av avfallet som flyter ut i våtmarkerna, vilket gör det till ett orimligt alternativ.

    Domstol sågar Irlands klimatplan: ”Otillräcklig”

    Irlands Högsta domstol menar att regeringens strategi för utsläppsminskningar behöver skärpas rejält.

    De irländska klimatmålen säger att landet ska minska sina utsläpp med 80 procent till 2050, jämfört med 1990 års nivåer. 2017 lanserade regeringen med pompa och ståt en strategi för hur arbetet med att sänka utsläppen ska gå till.

    Nu har landets högsta domstol dömt ut strategin som otillräcklig för att nå klimatmålen. Anledningen är att planen inte beräknas leda till några betydande minskningar på kort eller medellångt sikt. Det är kort sagt en dålig plan för ett akut problem.

    Miljöorganisationen Friends of The Irish Environment, som drog rättsfallet upp i domstol från början, menar med stöd av IPCC att Irland borde ha minskat sina utsläpp med 25-40 procent från 1990 års nivåer redan 2020. Med domstolens beslut måste nu den irländska regeringen komma med en ny plan som täcker in hela tidsperioden fram till 2050.

    Domen i Irland är bara den senaste i raden av uppmärksammade klimatrelaterade rättsfall världen över. Även Nederländerna tvingas regeringen skärpa klimatmålen efter en dom i Högsta domstolen, och ifjol skrev två miljoner invånare på en stämning mot franska statens klimatarbete.

    Ytterligare ett exempel på klimatjuridikens nya kraft kom i våras, då en brittisk domstol kom fram till att en ny landningsbana på Heathrow inte är förenligt med Parisavtalet. Det blev den första domen i världen att prioritera Parisavtalets löften framför ny fossil infrastruktur.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 30 juli ligger koldioxidhalten nu på 413,28 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (413,98 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,82 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Miljöprofilerade Oatly finansieras av skogsskövlande bolag

    Svenska Oatly är ett företag som marknadsför sig som klimatmedvetet med hög hållbarhetsprofil. Nu får havredrycksproducenten stark kritik för att ta in nästan två miljarder kronor från en investerargrupp ledd av Blackstone Group.

    Blackstone är världens största kapitalfond och hårt kritiserad för att investera i bolag som skövlar regnskog i Brasilien. Blackstones grundare och vd är dessutom nära vän till Donald Trump och stöttar presidentens långt ifrån hållbara politik.

    Trots det menar Oatlys vd Toni Petersson att det var ett medvetet val att ta emot Blackstones pengar, för att på så vis styra kapitalet i en hållbarare riktning.

    Det här är exakt vad Oatlys varumärke handlar om: Att våga fatta obekväma beslut för att knuffa världen i rätt riktning. Det stora kapitalflödet, som bland annat Blackstone representerar måste förändras och bli grönt. Det här är ett första steg på vägen, säger Toni Petersson till Expressen.

    Enligt filmskaparen Fredrik Gertten, som gjort flera uppmärksammade dokumentärer om globala hållbarhets- och miljöfrågor, är det en ”extremt naiv förhoppning” att Oatly ska kunna påverka jätten Blackstone.

    Dessutom är det inte första gången som Oatly kritiseras för att ta emot investeringar från tvivelaktiga källor. En av företagets huvudägare är det statsägda kinesiska bolaget China Resources, som knappast kan räknas som varken hållbart eller etiskt med tanke på Kinas export av kolkraft samt inskränkande av mänskliga rättigheter.

    Som svar på den kritiken svarade Oatly att ”vi måste finnas globalt, på världens största marknader, till exempel Kina”.

    Därför går det att ifrågasätta om det verkligen är en miljöstrategi från Oatlys sida, eller om det helt enkelt bara handlar om tillväxt.

    Företagen har sina värderingar, men deras främsta värdering är tanken om en årlig ackumulerad tillväxt. De måste få in mera kapital för att växa och det kapitalet är inte alltid så etiskt, säger Nikodemus Solitander, forskare i företags samhällsansvar och anställd vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors till Yle.

    Köttindustrin ligger bakom rekordhöga metannivåer

    Ny forskning visar att de globala metanutsläppen aldrig varit så höga som nu. Drivkrafterna bakom är framför allt köttproduktion och fossila industrier, rapporterar CNN.

    Ett forskarteam har funnit att utsläppen av metan nådde rekordnivåer 2017, som är det sista året det finns tillförlitlig data. Metan är en mycket potent växthusgas, som över en hundraårsperiod är 28 gånger mer kraftfullt än koldioxid. Mellan 2000 och 2017 ökade utsläppen med 9 procent, vilket ger samma uppvärmningseffekt som 350 miljoner nya bilar.

    En av de största metanbovarna är, föga förvånande, den industriella köttindustrin.

    Metanutsläpp från boskap och andra idisslare är nästan lika stora som utsläppen från fossilindustrin. Folk skämtar om rapande kor utan att inse hur stor påverkan de faktiskt har, säger Rob Jackson, en av forskarna bakom studien.

    Jordbrukssektorn som helhet – inklusive köttindustrin, risodling och eldning av biomassa – står för ungefär två tredjedelar av de metanutsläpp som orsakas av människor.

    Under tidsperioden har metanutsläppen ökat i nästan hela världen, med Afrika, Mellanöstern och Kina i topp. USA ligger också högt på metanlistan, framför allt på grund av landets ökade användning av fossilgas. Europa är den enda regionen i världen där metanutsläppen sjunkit. Orsaken är effektivare jordbruk och bättre hantering av kemisk tillverkning.

    För att minska metanutsläppen behöver vi genast sluta använda fossila bränslen, menar forskarna. Vi behöver dessutom ställa om till en kost som inte bygger på storskalig animalieindustri.

    Förutom de direkta metanutsläppen från våra industrier är människan dessutom indirekt drivkraft bakom en stor del av de metanläckage som blir allt vanligare när permafrosten tinar. Supermiljöbloggen har tidigare berättat hur forskare för första gången någonsin funnit en aktiv metanläcka på Antarktis havsbotten. När klimatförändringarna förvärras ökar temperaturen i både haven och på land, vilket riskerar att värma upp den metanfyllda marken som då släpper ifrån sig metangas.

    1 av 3 barn är blyförgiftat

    Föroreningar i mark och vatten innebär att 800 miljoner barn riskerar bestående hjärnskador. Det visar en ny rapport av Unicef, som avslöjar att en tredjedel av världens barn har blyvärden som överskrider farliga gränser.

    Blyförgiftning har länge varit ett välkänt problem, särskilt i fattiga länder. Många minns till exempel rättsfallet Blybarnen, där chilenska bybor stämde det svenska gruvbolaget Boliden för att ha dumpat 20 000 ton blykontaminerat avfall på 80-talet. Men den nya studien visar att den globala utbredningen av blyförgiftade barn är många gånger större än man tidigare känt till.

    I den nya rapporten, som tagits fram av FN:s barnfond Unicef och organisationen Pure Earth, framkommer att blyvärdena hos en tredjedel av världens barn – nära 800 miljoner – överstiger fem mikrogram per deciliter blod. Det är samma gräns som gäller när förgiftning bör åtgärdas. Ungefär hälften av de drabbade barnen lever i sydöstra Asien.

    Blyförgiftning är särskilt farligt för barn under fem år, som riskerar att få permanenta hjärnskador. Tidig exponering för bly kan också leda till inlärningssvårigheter och problem med den mentala hälsan, vilket på sikt leder till ökad kriminalitet och social orättvisa, menar rapporten.

    Rapporten slår fast att osäker återvinning av blybatterier är en av de största orsakerna till blyförgiftning hos barn. I låg- och medelinkomstländer har kombinationen av ökat antal fordon och bristande regler för batteriåtervinning lett till att mer än hälften av batterierna återvinns på direkt säkerhetsfarliga vis.

    Många barn förgiftas också av blyläckage från vattenledningar, gruvindustri och blybaserade färger. Blyet kan även komma från matförpackningar, mediciner, smink, leksaker och andra produkter.

    Nu vill Unicef se omedelbara åtgärder för att motverka massförgiftning hos en hel generation barn. Framför allt handlar det om att skapa system för att upptäcka och följa upp redan drabbade. Det behövs också folkbildning och uppmärksamhet om farorna. Unicef menar också att statliga satsningar och lagstiftning för säker batteriåtervinning och hantering av produkter måste införas.

    Tre miljarder djur kan ha dött i Australiens bränder

    Ett halvår efter de ovanligt intensiva bränderna i Australien uppskattas att nästan tre miljarder djur kan ha dött eller trängts undan från sina hem. Det visar en ny studie gjord av forskare från flera australiska universitet.

    För inte så länge sedan fanns det andra allvarliga händelser utöver covid-19 som upptog medias intresse. Runt årsskiftet, när vi hörde talas om det nya coronaviruset för första gången, rasade enorma terrängbränder utan motstycke i Australiens historia.

    Utöver undantagstillstånd och den hårt kritiserade premiärministern Scott Morrison för dennes undfallenhet att hantera bränderna var det framförallt de enorma konsekvenser för djurlivet som uppmärksammades. Siffrorna för antalet djur som hade gått under i bränderna eller riskerade falla offer fick snabbt uppdateras från ungefär en halv miljard till över en miljard djur. Det talades till och med att det var risk för att koalan skulle kunna utrotas.

    Nu ett halvår senare har forskare från flera australiska universitet på uppdrag av Världsnaturfonden, WWF, sammanställt en delårsrapport som visar att läget är mycket värre än vad som tidigare befarats. Enligt rapporten, som beskriver bränderna som ”en av de värsta katastroferna för djur- och växtliv i modern historia”, rör det sig snarare om ofattbara tre miljarder djur som kan ha drabbats. Reptiler står för den största andelen med 2,46 miljarder, följt av 180 miljoner fåglar, 143 miljoner däggdjur och 51 miljoner grodor. Chris Dickman, professor i ekologi vid universitet i Sydney, och den som ledde projektet, sa till The Guardian att siffran kom som en chock även för dem:

    Tre tusen miljoner inhemska ryggradsdjur är bara enormt. Det är en siffra så stor att du inte kan förstå det. Det är nästan hälften av människans befolkning på planeten.

    De djur som inte dog omedelbart av lågorna eller hetta gick under av svält, uttorkning eller rovdjursangrepp. Vad de långsiktiga konsekvenserna blir från bränderna, menar en av forskarna, är för tidigt att säga något om, men för enskilda arter verkar det inte se bra ut.

    Men för det musliknande pungdjuret Kangaroo Island dunnart verkar det finnas bevis på motsatsen, enligt Vetenskapsradion. Det lilla djuret lever på ön Kangaroo Island – även kallat Noaks ark på grund av alla dess sällsynta arter – och var en av de arter som redan före bränderna kom dit var starkt hotad. Därför befarades arten inte överleva, men med kamerafällor och andra sökinsatser har man nu hittat ett tiotal individer av dunnarten.

    Det återstår nu att se vad vilken den slutgiltiga notan kommer att bli för bränderna och för att ignorera klimatkrisen. Enligt en studie i tidskriften Cell i juni av tre professorer i ekologi har bränderna orsakat den mest dramatiska förlusten av utbredningsområde för hotade arter i postkolonial historia, och enligt en annan studie i Nature Ecology & Evolution kan så många som 49 arter som tidigare inte listats som hotade nu befinna sig i risk. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att allt fler arter hotas av klimatkrisen. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och allt fler forskare säger nu att vi har hamnat i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden.

    Klimatforskare brukar framhålla att det är svårt att säga att en enskild händelse med säkerhet är orsakad av klimatförändringar, men att man däremot kan se en utveckling över tid med stigande temperaturer. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet, var dock snabbt ute i en intervju med SVT i januari där han var tydlig med att det finns en koppling mellan Australiens terrängbränder och ett förändrat klimat:

    Man hade säkert haft en brand ändå, men det har förmodligen blivit kraftigare på grund av den underliggande klimatförändringen.

    Även australiska experter menar att klimatförändringar varit en bidragande faktor till säsongens stora bränder och att klimatförändringarna gjort det lättare att uppnå extrema väderförhållanden jämfört med för 50 till 100 år sedan.

    Australien brukar med sin unika miljö och sitt klimat betecknas som ”kanarie­fågeln i gruvan”, som en plats som varnar om en framtid som snart kommer till andra ställen på jorden. Den temperaturökning som kanske inte märks så tydligt på andra ställen på jorden är nämligen redan här. Sammantaget var 2019 det varmaste året i Australien sedan man började föra statistik 1910, 1,5 grader över det långsiktiga genomsnittet. Samtidigt låg regnmängden 40 procent under genomsnitt.

    Låt det därför bli en varning för oss andra hur illa det kan gå och att detta är en utveckling som fortsätter, även om världen nu förlamas av covid-19. Klimatkrisen är här och tar inte paus.

    Masskonsumtionen kräver social omställning

    ”Den höga konsumtionsnivån ter sig normal, den ifrågasätts inte, eftersom alla andra konsumerar lika mycket. Att inte ha bil, bo trångt, ha tjock-tv, gammal mobiltelefon eller ha få och fula kläder väcker skamkänslor”, skriver Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro Universitet.

    Hjälper coronapandemin till att avslöja masskonsumtionssamhället och dess ytliga löften? Kan det tillfälliga avbrottet från vissa konsumtionsmönster, till exempel flygresor och shopping, ge hintar om hur mer hållbara livsstilar kan levas? Eller kommer ekorrhjulet att fortsätta som vanligt när allt är över? Är de uppdämda begären alltför pockande?

    Vi vet inte än. Vi får se om pandemin hjälper till att peka på en väg bort från den överkonsumtion som håller på att undergräva de ekologiska förutsättningarna för hela vår och andra arters existens. Det behövs som bekant, enligt WWF, 4 planeter om alla levde som vi i Sverige och de svenska konsumtionsbaserade växthusutsläppen är cirka 9 ton per person och år enligt Naturvårdsverket. 

    Denna nödvändiga förändringsprocess är allt annat än enkel, givet hur inpyrd masskonsumtionen är i våra sociala liv. Det är detta vi i grunden behöver förstå: att våra konsumtionsmönster och -begär i djupet och i grunden är sociala och verkar genom våra relationer. Därmed inte sagt att olika ekonomiska, politiska, teknologiska, mediala och kulturella makrostrukturer inte är oerhört kraftfulla i att foga in individer i såväl upprätthållande av konsumtionsmönstren som en föreställning att alla problem – inklusive klimatkrisen – ska lösas med hjälp av konsumtion. Amazons väntade inträde på den svenska marknaden kommer inte precis att göra omställningen lättare. Men: motmakten är möjlig och har redan startat. 

    Denna motmakt kan dock inte vara individuell, och till att börja med måste vi inse hur det sociala livet samspelar med strukturerna att upprätthålla och accelerera konsumtionen. 

    Min egen och annan aktuell och klassisk konsumtionssociologisk forskning påvisar hur en rad mekanismer i det sociala livet samverkar med begäret att konsumera mera. Till att börja med har vi signalvärdet av ens köpkraft och sätt att konsumera ting, varumärken och upplevelser. Vi behöver visa att vi är pålitliga, anställningsbara, kultiverade, attraktiva och världsvana medborgare och det går inte att överskatta konsumtionens betydelse i detta avseende.

    Mer därtill: Vi bekräftar våra relationer och grupptillhörighet med konsumtion och vardagsritualer som att renovera hemmet, ge gåvor, shoppa tillsammans, planera semesterresor och lyxa till det ibland. Kärlek, vänskap och omhändertagande uttrycks genom konsumtion. Vi jämför oss, formar våra identiteter och söker social status och bekräftelse via konsumtionen. Den höga konsumtionsnivån ter sig normal, den ifrågasätts inte, eftersom alla andra konsumerar lika mycket. Att inte ha bil, bo trångt, ha tjock-tv, gammal mobiltelefon eller ha få och fula kläder väcker skamkänslor. 

    Konsumtionssamhället präglas av ett jäktat ”här och nu”-fokus. Rastlöst jagas det nya, fräscha, innovativa. Varorna är tillgängliga 24 timmar om dygnet och med kreditkort och rabatter är det “goda och fulländade livet” som sägs nås med konsumtion nästan inom räckhåll. Men: på grund av det enorma utbudet, löftena och oändliga möjligheter att jämföra sig med andra både IRL och på sociala medier uppstår en konstant känsla av man missar något viktigt. Detta skapar avundsjuka, ångest och frustration – och dessa negativa känslor upprätthåller överkonsumtionsspiralen. Löftena infrias aldrig. 

    Konsumtionens konsekvenser är osynliga eftersom de är indirekta och långsiktiga. Produktionen sker långt borta någonstans. Även om de syns, upprätthålls vanorna därför att alla andra gör det. Så länge de som har mer makt och pengar fortsätter som vanligt finns det ingen anledning att göra det själv, resoneras det. Det är ett kollektivt ansvarsdilemma. 

    Finns det någon väg ut ur ekorrhjulet? 

    Givetvis kan inte ansvaret läggas på den enskilde. Problemet är strukturellt och måste därför hanteras kollektivt. Detta innebär emellertid inte att det inte fungerar med omställningstryck som kommer underifrån. Förändringen måste ske både uppifrån och nedifrån samtidigt och i växelverkan. Trots starka klimatförnekarrörelser finns också en tilltagande kritik, en antikonsumtionsrörelse och en ökad medvetenhet om ekologiska fotavtryck och en planet i kris.

    Medvetenhet stärks på sina håll av att materiella begär och ökad konsumtion inte är vägen till lycka, hälsa och välmående. Likväl: även den mycket medvetna, reflekterande och ansvarstagande konsumenten är en del av samhällets begränsande normer och strukturer. Dessa barriärer är inte bara externa, utan sitter i kroppen, impulserna, vanorna och är djupt rotade genom socialisationen. De är djupt invävda i det sociala livets sätt att fungera och pulsera. 

    Kan en förändringsprocess ha initierats av covid-19 pandemin? I vilken utsträckning har avbrottet avslöjat normaliserad konsumtion? Hur känns det för folk att hindras från jakten på vissa konsumtionsvaror? I vilken utsträckning har familjer och vänner hittat på nya sätt att ägna tid tillsammans och odla sina relationer som inte fokuserar på konsumtion?

    Forskning får och behöver utvisa om och i vilken grad detta avbrott kan ha initierat ett slags transformativt lärande i riktning mot mer hållbara livsstilar eller om människor kommer hasta tillbaka i gamla mönster. I vilket fall, i och med att mass- och överkonsumtionen är inneboende social till sin natur, måste omställningen också vara social till sin natur. Det låter sig inte göras av enskilda människor utan måste involvera den sociala gruppen: familj och vänner, sociala nätverket, föreningen, skolan, kommunen, arbetsplatsen, institutionerna – ja, det är en samhällsfråga. 

    Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro Universitet


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Gröna tak på busshållplatser blir oaser för insekter

    Allt fler kommuner och regioner arbetar för att skapa bättre förutsättningar för insekter. I den holländska staden Utrecht har ett sådant engagemang lett till att stadens busshållplatser utrustats med växtplanteringar.

    SMB har tidigare rapporterat om massdöden av insekter. Oron för insekternas överlevnad har lett till att såväl företag som kommuner runtom i Sverige anlagt såväl insektsvänliga ängar som så kallade insektshotell. 

    Nu har den holländska staden Utrecht gått ytterligare ett steg och enligt The Independent utrustat stadens busshållplatser med olika slags växter. Taken ska fungera som en oas för bin och andra insekter. 

    Utöver att vara insektsvänliga ska de gröna busshållplatstaken även bidra till andra positiva miljöeffekter. Växterna ska hjälpa till att absorbera regnvatten, reducera damm och andra föroreningar från luften samt reglera temperaturen. 

    Enligt BrightVibes ska de gröna taken även minska bullerföroreningar och stress samt öka den biologiska mångfalden, försköna staden, absorbera kol och förbättra luftkvaliteten.

    På SMB välkomnar vi sådana här initiativ, men hoppas även att andra åtgärder som efterfrågats av forskare ska implementeras. Nödvändiga åtgärder som pekats ut av forskare för att rädda planetens livsviktiga insekter är bland annat utbildning för ökad medvetenhet om problemet samt kraftig minskning av vatten-, ljus- och luftföroreningar.

    Därtill menar forskare att en utfasning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel bör göras samt att invasiva arter ska begränsas och att ett ökat fokus på mångfald i jordbruket bör implementeras.

    Luftföroreningar och Covid-19: En dödlig kombination

    Fler än en miljon dödsfall till följd av Covid-19 har inträffat världen över. En studie utfärdad under våren har visat att personer utsatta för luftföroreningar löper högre risk att dö av viruset. Nu visar en ny nederländsk studie att det även finns en korrelation mellan en regions antal Covid-19 fall och dess nivå av luftföroreningar.

    Luftföroreningar är en välkänt hälsoproblem. SMB har tidigare rapporterat om att över 90 procent av jordens befolkning andas farlig luft vilket har katastrofala hälsoeffekter, speciellt för barn. Enligt beräkningar dör fler än sju miljoner människor varje år av luften de andas. 

    I Sverige orsakar luftföroreningar varje år att 7600 personer dör i förtid och för foster kan luftföroreningar vara dödligt då riskerna för havandeskapsförgiftning, hämmad tillväxt och för tidig födsel ökar.

    Redan tidigare i våras kom en studie om att tillståndet hos personer som smittats av av COVID-19 kan förvärras av luftföroreningar. Studien visade att det var omkring 15 procent högre risk att dö av Covid-19 för personer i kraftigt förorenade områden. En liknande effekt kunde märkas under såväl SARS-utbrottet 2003 som under Spanska sjukan 1918.

    Enligt den nederländska studien som nu är det luftföroreningar med en ökad koncentration av finkorniga partiklar som kan kopplas till fall av Covid-19. 

    Orsaker till det här är enligt forskarna att lungfunktionen kan försämras av luftföroreningar, liksom att de kan orsaka luftvägssjukdomar. Luftföroreningar har också visat sig orsaka ihållande inflammationer och därmed en ökad risk för infektioner orsakade av virus och som angriper andningsvägarna.

    Dagliga nattåg från Stockholm till Europa verklighet om två år

    SJ har tidigare dragit in i princip alla sina internationella nattåg på grund av olönsamhet och flera europeiska tågbolag har tvingats slopa sina internationella nattåg. Nu får tåget åter se ljuset i tunneln då Regeringen och Trafikverket under torsdagen påbörjade en direktupphandling för att komma igång med nattågstrafik från Sverige till kontinenten. Inom två år ska dagliga avgångar ske mellan Malmö och Bryssel, samt mellan Stockholm och Hamburg, enligt beslutet.

    Vi har sett en tågboom utan dess like med en kraftig ökning av tågresandet, och vi investerar mer än någonsin i järnvägssystemet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till DN.

    Frånvaron av nattåg inom Europa har i huvudsak berott på konkurrensen från lågprisflygen som erbjudit billigare och snabbare resor, men på planetens bekostnad. Många länder ser nu till att flyget får kompensera för sina miljökostnader och den pågående klimatdebatten får många att planera resandet mer klimatsmart. Ett tydligt exempel är de minskade inrikesflygen i Sverige under 2019.

    Mellan Amsterdam och Wien har det till exempel funnits nattåg med jazzorkestrar som spelar. När man vill minska sitt klimatavtryck så är det inte tiden som är det viktigaste utan upplevelsen. Jag tror detta kommer bli omstarten för nattågen i Europa, säger Tomas Eneroth.

    Förutom de 400 miljoner som regeringen nu investerar i nattåg är också höghastighetsjärnväg och smidigare bokningssystem på gång. Det planeras även för ytterligare destinationer, vad sägs exempelvis om att vakna upp utvilad och klimatsmart i Paris eller Amsterdam?

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 24 juli ligger koldioxidhalten nu på 413,98 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (414,22 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,75 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Enligt ny forskning närmar vi oss nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Enligt en långtidsprognos av Meteorologiska världsorganisationen, WMO, kommer världen snart att få uppleva hur det känns att ligga på 1,5 graders global medeltemperatur. För även om det blir tillfälligt är risken en på fyra att det händer de närmaste fem åren.

    Samtidigt rapporteras om nya rekord för de globala metannivåerna. Ny forskning visar att metanutsläppen aldrig varit så höga som nu, vilket framför allt beror på köttindustrin och fossila bränslen. Dessutom rapporterades under veckan att man för första gången upptäckt läckage av metan i Antarktis. Detta är tyvärr en utveckling som kan driva upp de globala temperaturerna ytterligare.

    Öresund kan bli marint skyddsområde

    Nu ska vattnet mellan Sverige och Danmark skyddas från mänsklig aktivitet. Regeringen har nu äntligen beslutat om att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Det kräver dock att Danmark fattar ett liknande beslut.

    Det är hög tid att sätta ner foten och skydda Öresunds unika djur- och växtliv.

    Det säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin till Sydsvenskan och HD apropå att regeringen nu ger Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att utreda hur man gör nationalpark eller naturreservat av vattnet mellan Sverige och Danmark. Det innebär att hon till slut kan uppfylla kravet hon som EU-parlamentariker ställde till dåvarande regering våren 2014 – att Öresund med sin unika skyddsvärda miljö borde bli en marin nationalpark, vilket hon även betonar i regeringens pressmeddelande:

    Öresunds rika växt- och djurliv är värt att bevara. Frågan om att skydda området har diskuterats under lång tid. Det känns därför väldigt bra att i dag kunna ge länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att titta på hur behovet av marint skydd i Öresund skulle kunna tillgodoses.

    Eftersom trålfiske förbjöds redan på 1930-talet i Öresund har det gjort vattnet unikt och bottnarna är i det närmaste orörda, eftersom inga trålar har skrapat dem på nästan hundra år. Däremot har den så kallade sandsugningen – att ta upp sand till exempelvis byggnadsindustrin – utgjort ett hot. På den svenska sidan har det varit förbjudet sen 1982 att suga upp sand till byggindustrin, men på den danska sidan pågår den fortfarande. Enligt Sydsvenskan och HD har dock den danska regeringen fattat ett beslut om att den ska fasas ut.

    Nyligen aktualiserades frågan kring behovet av att skydda Öresund när det avslöjades att Köpenhamn i decennier släppt ut enorma mängder orenat avloppsvatten rakt ut i sundet och dessutom med kort varsel planerade ett nytt. Det spädde på ett redan infekterat förhållande mellan Skåne och Danmark, eftersom danskarna utan förvarning eller diskussion beslutade att stänga Öresundsbron för att förhindra smittspridning av covid-19.

    Köpenhamns överborgmästare har lovat stoppa det aktuella utsläppet, men frågan kvarstår hur det kunnat ske under så lång utan att uppmärksammas eller förankras med berörda parter. Trots det har Isabella Lövin goda förhoppningar om att också danska regeringen ser behovet av att skydda Öresund. Regeringen har därför gett Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att samordna med danska sidan vilka regler som ska gälla för ett marint skyddsområde.

    Länsstyrelsen ska redovisa uppdraget i årsredovisningen för år 2021. Nu återstår att se om Danmark fattar ett liknande beslut för att det svenska ska vara meningsfullt. Det är extra viktigt nu när det vanligtvis goda nordiska samarbetet kommit av sig helt.

    Bekämpningsmedel bidrar till att sprida farlig feber snabbare

    Ny forskning visar att vanligt förekommande bekämpningsmedel kan leda till att den dödliga sjukdomen snäckfeber sprids snabbare. 

    Hundratals miljoner människor drabbas årligen av snäckfeber som orsakas av en sötvattenlevande parasit. Snäckfeber kan ge livslånga skador på lever och njurar, och årligen dör mellan 12 000 och 200 000 människor i världen på grund av smittan.

    Bara några stänk av sötvatten innehållande parasiten kan vara tillräckligt för att smittan ska spridas. Klåda är ett vanligt symptom på sjukdomen.  

    Tidigare har konstaterats att bevattningsanläggningar och dammar för kraftverk bidragit till att kraftigt öka spridningen av sjukdomen i många utvecklingsländer. Orsaken är att anläggningarna gynnar tillväxten av snäckorna.

    I en studie från University of California har nu forskare även funnit belägg för att snäckfeber sprids snabbare vid förekomst av vanliga bekämpningsmedel som glyfosat, altrazin och klorpyrifos.

    Orsaken är att kemikalierna påverkar den ekologiska balansen i vattnet på ett sätt som gynnar snäckorna. Studiens resultat antyder även att kemikalierna påverkar sättet smittan sprids bland människor. 

    Polen vill se ”grön transformation” – genom att satsa 400 miljarder euro i oljebolag

    Polen har vid flertalet tillfällen gått emot EU:s planer på att främja energi från förnybara källor och omtalas ofta som det land i EU som är mest beroende av fossila energikällor. Nu säger sig värstinglandet ändå vilja ”ställa om”. Problemet är bara att de gör det genom att satsa hundratals miljarder extra på ännu mer fossilindustri.

    Polen är en välkänd internationell klimatbov. Under förra året ställde sig landet även utanför EU:s klimatmål om att fram till år 2030 uppnå klimatneutralitet.

    En orsak till varför landet agerar motstridigt till förnybara energiövergången är att den polska ekonomin är mycket knuten till fossilindustrierna, särskilt kolsektorn. Enligt en rapport från Embers genererar Polen lika mycket koleldad energi som de resterande 25 EU-länderna tillsammans. Detta trots att förnybara energikällor visat sig ge den billigaste elen.

    Men nu har Polen upptäckt att internationella investerare inte längre är intresserade av att finansiera den omoderna kolindustrin. Det borde vara ett guldläge för att ställa om till fossilfri ekonomi.

    Istället satsar Polen på en kombo av olja och gas genom att investera 400 miljarder euro i det statligt kontrollerade oljebolaget Orlen. Enligt staten själva ska bolaget ”leda en grön transformation i landet”.

    Gissningsvis kommer den nya satsningen enbart stärka Polens fossila industrier. Kol är en värstingutsläppare, men olja och fossilgas är knappast bättre om man vill ha en grön omställning.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.