Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Europeisk sojaimport stöder avskogning i Brasilien

    En femtedel av den brasilianska sojan som importeras till Europa är ett resultat av olaglig skogsavverkning. Den brasilianska regeringen kan göra mer för att motarbeta avskogningen. 

    I Europa används runt 75 procent av den importerade sojan till djurfoder, varav minst 17 procent för nötkreatur.

    ”Utan att veta det äter vi kött och mejeriprodukter från djur som matas på soja som odlas på avskogad mark i Brasilien. Vi måste sluta importera habitatförstörelse”, säger Mike Barrett, verkställande direktör för vetenskap och miljöbevarande vid WWF-UK, om situationen i Brasilien. 

    En ny studie publicerad i tidskriften Science har kommit fram till att bara 2 procent av gårdarna i studerade området i Amazonas och Cerrado är skyldiga till hela 62 procent av den olagliga avskogning. Det här innebär att källan till problemet är relativt lätt identifierat, och avskogningen borde kunna hindras. Men den brasilianska regeringen verkar inte ta klimatläget på allvar. 

    Den brasilianska miljöministern, Ricardo Salles, har kallat klimatkrisen en ”sekundärfråga”, medan utrikesministern, Ernesto Araújo, har beskrivit den som en marxistisk komplott. Den brasilianska skogsskölvningen har ökat kraftigt under Bolsonaros regering, och har den snabbaste avskogningstakten på ett decennium.

    Även i Europa kan vi göra skillnad för avskogningen i Brasilien. EU ska snart avsluta ett handelsavtal med länder i Latinamerika, inklusive Brasilien. Med hänsyn till Europas gröna deal får handelsavtalen inte strida mot klimatmålen. Studien kan visa sig viktig då handelsbesluten tas.

    Läckande metan funnen i Antarktis

    Forskare varnar för att metanutsläppen har nått globala rekordnivåer. Samtidigt har läckor av den potenta växthusgasen för första gången någonsin upptäckts i Antarktis.

    På havsbotten i McMurdo-sundet har forskare för första gången funnit en aktiv antarktisk metanläcka, rapporterar The Guardian.

    Metanläckage har länge varit ett stort orosmoln i klimatdebatten. Antarktis är en del av jordens permafrost som vid fortsatt uppvärmning riskerar bli en tipping point för jordens klimat. Men det verkligt oroande med den senaste upptäckten är inte själva läckan i sig – utan den långsamma tillväxten av de mikroorganismer som skulle kunna förhindra att metanet sprider sig.

    På de flesta platser i haven äts läckande metan upp av mikroorganismer som lever i sedimenten eller närliggande vatten. Men så är inte fallet med den nya läckan – efter fem år hade endast ett fåtal mikroorganismer dykt upp på platsen. Istället för att försvinna sprids metanet alltså vidare ut i havet och upp i atmosfären.

    Forskarna varnar för att det kan finnas fler läckor i Antarktis vi inte känner till ännu. Jemma Wadham vid University of Bristol, säger att kunskapen om området är låg.

    Antarktis och dess istäcke är stora svarta hål i vår förståelse av jordens metancykel – det är svåra platser att arbeta på. Vi tror att det finns signifikanta mängder metan under istäcket. Den stora frågan blir då: hur stor är eftersläpningen av mikroorganismer jämfört med hastigheten hos de nya metanläckor som skapas när isen försvinner?

    Metanet i jordens permafrost är alltså en tickande bomb. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hur vårens rekordhetta i Sibirien leder till stora utsläpp av metan, vilket i sin tur spär på den lokala uppvärmningen ännu mer.

    Samtidigt rapporteras om nya rekord för de globala metannivåerna. Ny forskning visar att metanutsläppen aldrig varit så höga som nu, vilket framför allt beror på köttindustrin och fossila bränslen.

    Metanets cykel är absolut något samhället bör vara bekymrade för. Jag är extremt oroad, säger Andrew Thurber, Oregon State University, som ledde studien i Antarktis.

    Isbjörnen kan vara borta om 80 år

    Isbjörnarna kan vara så gott som utdöda i det vilda redan år 2100, varnar forskare. Bakgrunden är mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar.

    Isbjörnen har blivit en symbol för klimatförändringarnas framfart. De senaste åren har allt mer forskning visat att isbjörnen är hotad när de smältande isarna har gjort det allt svårare för dem att hitta mat. Hoten har då ofta avfärdats med att det mesta ändå tytt på att världens isbjörnar på det stora hela mår bra och att de är troligtvis inte hotade som art. Däremot har de flesta varit överens om att antalet isbjörnar sannolikt skulle komma att minska som en följd av smältande havsisar.

    Nu visar dock en ny studie som publicerats i Nature Climate Change att nästan alla isbjörnar riskerar försvinna inom 80 år om inte trenden av smältande havsisar kan vändas. Forskarna har kommit fram till en tidslinje som visar hur länge isbjörnarna kommer att överleva om inget görs för att förhindra att isarna smälter.

    Genom att använda sig av en modell för att fånga den demografiska trenden för isbjörnen åren 1979–2016 kommer forskarna fram till att viktiga trösklar för överlevnad redan kan ha överstigits i vissa populationer. Peter K. Molnar, forskare och huvudförfattare till studien, menar att om utsläppen av växthusgaser fortgår som vanligt blir det svårt för isbjörnen att överleva:

    Det finns en mycket liten chans att isbjörnar kommer att kvarstå var som helst i världen, utom kanske i det mycket höga arktiska området i en liten subpopulation.

    Isbjörnarna är beroende av havsisen för att kunna jaga. För att överleva sommaren förlitar de sig på det kroppsfett de kunnat bygga upp under vintersäsongen. Kortare vintrar innebär svält, och minskade chanser till överlevnad. Enligt forskarna riskerar isbjörnarna få svårt att fortplanta sig om nuvarande utveckling fortsätter.

    Forskarna har räknat på två olika möjliga utfall. Ett där jordens medeltemperatur ökar med 3,3 grader Celsius jämfört med förindustriella nivåer och ett där ökningen stannar vid 2,4 grader – en till en halv grad över målet i Parisavtalet. I det första scenariot skulle bara isbjörnspopulationen i nordligaste Kanada klara sig. Men även det andra – något mer hoppfulla – scenariot skulle innebära ett existentiellt hot för arten.

    Isbjörnen är bara den senaste arten att hotas av utrotning i en allt varmare värld. Förra året släppte FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, sin uppmärksammade globala rapport som visar att 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människans aktiviteter numera påverkar 75 procent av jordens yta och i allt större utsträckning inkräktar på naturen, vilket även ökar risken för sjukdomsutbrott och pandemier som covid-19 .

    Världen behöver ta en samlat grepp i frågan och börja ta bevarandet av den biologiska mångfalden på lika stort allvar som klimatfrågan nu när den senare äntligen hamnat i fokus. Som tidigare nämnts har upprättande av ett Parisavtal för den biologiska mångfalden föreslagits av forskare, eftersom länder då skulle behöva återrapporteras till FN eller annan insats hur väl man följer sina åtagande. vad som är klart är att diskussionen måste behöva börja föras på en politisk nivå. Annars blir det svårt att komma vidare.

    Vi måste återbygga grönare efter covid-19

    ”Som värd för FN:s nästa klimatkonferens vill Storbritannien höja de globala åtagandena för att sänka koldioxidutsläppen.” Det skriver Alok Sharma, Storbritanniens handelsminister och ordförande för COP26, på SMB Debatt.

    Vi står inför en vändpunkt för vår planet. Efter covid-19 planerar regeringar världen hur de kan återuppliva sina ekonomier. Besluten vi tar nu kommer avgöra om vi får en grönare och tryggare framtid för kommande generationer.

    Som värd för FN:s nästa klimatkonferens i november 2021 vill Storbritannien höja de globala åtagandena för att sänka koldioxidutsläppen och manar alla länder att investera i en grön återhämtning som tacklar klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

    Det första uppdraget som president för COP26 är förstås att se till att de multilaterala förhandlingarna går framåt. Parallelt vi vill också fokusera på handling inom fem nyckelområden: 

    1. Vi måste rena luften vi andas och stödja grönare transport. Storbritannien lägger 2 miljarder pund på att skapa en ny era för cyklister och fotgängare, har beställt 4,000 nya bussar med noll utsläpp och investerar 500 miljoner pund i ny infrastruktur för elektriska bilar.
    2. Övergången till en grönare energiframtid måste gå snabbare. En del av det är att göra det möjligt för alla att bo i ett grönt och energieffektivt hem. 
    3. Vi måste skydda vår natur. Vi kommer att investera 650 miljoner pund i projekt för att  plantera träd, rengöra floder och skapa nya grönområden.
    4. Vi måste bli bättre på att anpassa oss till extremt väder. Storbritannien investerar mer än 5 miljarder pund i att förbättra vår beredskap mot översvämningar. Genom FN arbetar vi också med Egypten för att leda en internationell koalition för en värld som är mer motståndskraftig mot klimatförändringar.
    5. Och för att knyta allt samman måste vi utnyttja kraften i våra finansiella system och frigöra tillväxt och gröna jobb. Förra året dubblerade vi vårt bidrag till internationell klimataktion till 11.6 miljarder pund och vi manar andra länder att göra detsamma.

    De här fem områdena är självklart viktiga för planetens hälsa. Men det blir också allt tydligare att en grön återhämtning även är bra för ekonomin. International Energy Agency uppskattar att det internationella samfundet kan skapa 9 miljoner nya gröna jobb genom att investera 1 biljon dollar i förnybar energi de nästa tre åren. 

    Vi vet att vind och solkraft är den billigaste källan ny energi för mer än två tredjedelar av världens befolkning. Och redan 2030 kommer de vara billigare än kol och gas nästan överallt.

    Storbritannien har bevisat att grön tillväxt är möjlig – vår ekonomi har växt 75 procent sedan 1990 medan våra utsläpp har sjunkit 43 procent.  

    Vi kommer samarbeta internationellt för att se till att de fem nyckelområdena är införlivade i hållbara återhämtningspaket i världens största länder. Tillsammans kan vi nu fortsätta en bättre och grönare återhämtning, med Parisavtalet och FN:s hållbara mål som vägledare.

    Inför COP26 måste vi förena oss bakom en rättvisare, grönare och mer motståndskraftig världsekonomi. Det står ingen tid att förlora.

    Alok Sharma, Storbritanniens handelsminister och ordförande för COP26 i Glasgow 2021


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB Debatt. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Så vill FN förhindra framtida pandemier

    För att kunna återställa våra samhällen efter covid-19 måste vi förstå drivkrafterna bakom pandemins uppkomst. Annars riskerar vi drabbas av framtida utbrott med minst lika förödande konsekvenser. Det varnar en ny rapport från bland annat FN:s miljöprogram som identifierar de risker som människans exploatering av naturen leder till och hur vi kan förhindra dessa.

    Vetenskapen är tydlig i att om vi fortsätter att utnyttja vilda djur och förstöra våra ekosystem så kan vi förvänta oss att se en stadig ström av dessa sjukdomar hoppa från djur till människor under de kommande åren.

    Det skriver Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, i förordet till rapporten Preventing the Next Pandemic: Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission, som sammanställts gemensamt av FN:s miljöprogram (UNEP) och (ILRI), ett internationellt forskningsinstitut för boskapsdjur.

    Zoonoser granskas

    Rapporten är en av de första att specifikt fokusera på miljöaspekterna av smittsamma sjukdomar som sprids från djur till människa, så kallade zoonoser, i förhållande till covid-19-pandemin. Den är tänkt att fungera som ett första steg i att förstå hur dessa zoonoser överförs för att kunna förhindra framtida nästa pandemi.

    Cirka 60 procent av alla mänskliga infektioner beräknas nämligen ha ett animaliskt ursprung, och av alla nya och framväxande mänskliga infektionssjukdomar har cirka 75 procent  ”hoppat” mellan arterna från djur till människor. De flesta kommer från domesticerade djur, exempelvis boskap och husdjur, där kontaktytorna är många. Men ibland uppstår nya sjukdomar från vilda djur, vilket kan få oerhörda konsekvenser.

    Sju drivkrafter till sjukdom

    Rapporten identifierar sju mänskliga handlingsfaktorer som mest troligen driver den ökande uppkomsten av zoonotiska sjukdomar:

    1. Ökad efterfrågan på animaliskt protein
    2. Intensivt och ohållbart jordbruk
    3. Ökad användning och utnyttjande av vilda djur
    4. Ohållbart utnyttjande av naturresurser som accelereras av urbanisering
    5. Ökat resande och transport
    6. Förändringar i livsmedelskedjorna
    7. Klimatförändringar

    Dessa sju drivkrafter utgör ett av tio huvudsakliga budskap som riktas till beslutsfattare. De andra utgörs av bland annat av behovet av bättre vetenskapliga underlag för både beslutsfattare och civilsamhälle och en ökad medvetenhet, behovet av att agera snabbt, en bättre övervakning, biosäkerhet och kontroll, en hållbar förvaltning av land och hav, och en stärkt kapacitet bland hälsoaktörer.

    One Health ska minska risken för zoonoser

    Alla rekommendationer i rapporten baseras på ett One Health-perspektiv, ett tvärvetenskapligt synsätt att se på smittämnen som cirkulerar mellan djur, människor och i naturen. Man kan se det som ett mer ekologiskt folkhälsoperspektiv. Eftersom smittan kan överföras via vatten, livsmedel eller med smittbärare som myggor och fästingar behöver olika professioner som veterinärer, läkare, biologer, ekonomer, beteendevetare och andra arbeta tillsammans. 

    Även om termen ”One Health” är ganska ny har konceptet länge erkänts både nationellt och globalt, men det är först under de senaste åren som konceptet fått ett mer erkännande hos de som arbetar med folkhälsa och djurhälsa. Det är ingen slump att sex forskare från SLU nyligen efterlyste ett sådant perspektiv på DN Debatt.

    Deras argument är att rika länder måste satsa brett för att hejda förödande framtida pandemier istället för att snävt fokusera på att bara förbjuda handel med vilda djur, där mycket av debattfokus hamnat under covid-19. Ett förbud, menar SLU-forskarna, fungerar nämligen dåligt i resurssvaga miljöer där människor kämpar mot undernäring och en balanserad reglering av matmarknader skulle gagna folkhälsan bättre.

    Behovet av förändring

    FN-rapporten går i linje med tidigare studier som pekat på den ökande risken för fler framtida pandemier som miljöpåverkan, industriell djurproduktion och minskad biologisk mångfald medför. Forskare hos IPBES har tidigare varnat för att covid-19 “kanske bara är början”.

    Under covid-19 har det blivit tydligt att den ökade efterfrågan av kött inte enbart lett till uppkomsten av covid-19 utan världens köttfabriker pekas även ut som stora smittspridare, nu senast i Brasilien. Därmed visar det på ett dubbelt problem med människans hantering av djur som dels för över smittan från vilda djur och sedan vidmakthålls genom den industriella köttindustrin.

    Covid-19 är ett tydligt exempel på hur framtiden kan komma att se ut om vi inte blir bättre på att förstå drivkrafterna bakom pandemier och liknande utbrott. Trots det har investeringar och politisk vilja än så länge lyst med sin frånvaro när det gäller att hindra dessa sjukdomar från att uppstå. I förordet till rapporten skriver generaldirektören för ILRI att hittills har ansträngningarna för att kontrollera zoonotiska sjukdomar snarare varit reaktiva istället för proaktiva, men att covid-19 har gjort det tydligt att detta nu måste ändras.

    Samtidigt har regeringar i världens rika länder visat att det går att ta fram stora ekonomiska resurser för återuppbyggnad av de egna samhällena efter covid-19-pandemin. Om en bråkdel av dessa medel satsades på uppbyggnad av infektionsförebyggande och miljösmarta strukturer i fattiga länder skulle möjligheterna att hejda nästkommande pandemier avsevärt förbättras.

    Därför får vi hoppas att politiker nu tar tillfället i akt att agera. Att upprätta ett Parisavtal för den biologiska mångfalden som föreslagits av forskare kan vara ett första steg. Inger Andersen skriver i förordet till den gemensamma rapporten att möjligheten till förändring nu finns när en återställning av samhället efter pandemin ska ske:

    Om mänskligheten ger naturen en chans att andas kommer det att vara vår främsta allierad när vi försöker bygga en rättvisare, grönare och säkrare värld för alla. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 17 juli ligger koldioxidhalten nu på 414,22 miljondelar (ppm), vilket är men liten minskning från förra veckan (415,27 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+1,24 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Enligt ny forskning närmar vi oss nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Enligt en ny studie är den globala medeltemperaturen förmodligen den högsta på över 12 000 år. Samtidigt verkar antalet värmeböljor ha blivit fler och värre sedan 1950-talet, enligt en annan studie i Nature Communications, och antas förvärras under fortsatt global upphettning.

    Joe Biden vill satsa 2000 miljarder dollar på klimatet

    Kanske är det en tillräcklig satsning för att ena de demokratiska väljarna eller långt ifrån den New Green Deal som vissa anser behövs. Sant är i alla fall att Joe Bidens klimatplan är den mest ambitiösa klimatsatsningen hittills i amerikansk politik. Frågan är om det räcker för att övertyga de unga amerikanska progressiva väljarna inom klimatrörelsen och vinna presidentvalet.

    När demokraternas förmodade presidentkandidat Joe Biden tillkännagav sina förslag till klimatplan nyligen hade ambitionsnivån höjts avsevärt från tidigare förslag på 1 700 miljarder dollar på tio år till ett löfte om 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor). Denna satsning innebär bland att USA ska vara klimatneutralt senast 2050 och energisektorn fri från koldioxidutsläpp 2035.

    Biden, som tidigare varit försiktig med löften om klimatpolitik, har format en arbetsgrupp för klimatfrågor tillsammans med bland annat kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez, initiativtagare till Green New Deal, sakpolitiskt kunniga från utmanaren Bernie Sanders stab och 26-åriga Varshini Prakash, som driver Sunrise, USA:s största klimatorganisation för unga. Strax efter att Sanders avslutat sin kampanj meddelade han och Joe Biden att de skulle sätta ihop sex gemensamma arbetsgrupper med fokus på olika områden, ett av dem klimatet. Samtidigt har den tidigare vicepresidenten Al Gore varit rådgivare till Biden i klimatfrågor sedan i april.

    Satsningen är tänkt att genomföras med omfattande investeringar där 500 000 laddstationer ska byggas, 500 miljoner solpaneler sättas upp och 60 000 vindturbiner (byggda i USA) ska placeras ut. Målet är en miljon nya arbetstillfällen för att bygga elfordon.

    Andra förslag i klimatplanen är att skapa en miljon nya jobb inom elfordonstillverkning och en miljon jobb inom infrastruktursatsningar, med delfokus på klimat och hälsa, uppdatera minst sex miljoner byggnader och bygga 1,5 miljoner nya bostäder, varav en del för låginkomsttagare. Kanske en av de mer intressanta satsningarna är att Biden även tar klimaträttvisa på allvar och vill skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet.

    Rösterna går dock isär om Bidens klimatsatsning är tillräcklig. Kritiker pekar bland annat på att Bidens plan inte tar upp ett förbud mot fracking eller nedgången inom fossilindustri­sektorn. Green New Deal nämns inte heller någonstans, även om planens innehåll går i dess riktning. Trots det är ambitionsnivån så pass hög att det borde kunna ena de olika väljargrupperna och få med de unga klimataktiva. Alternativet är nämligen att riskera ytterligare fyra år av nedmontering av miljöskyddsmyndigheten EPA och tillbakadragande av olika miljölagar samt det globala klimatarbetet.

    Med det amerikanska presidentvalet bara fyra månader bort har nu demokraternas kandidat släppt en ambitiös plan för klimatet. Förhoppningsvis lyssnar väljarna.

    Luftföroreningar och klimatförändringar drabbar foster

    Forskare larmar om att luftföroreningar och varmare temperaturer ökar risken för havandeskapsförgiftning, hämmad tillväxt och för tidig födsel. Värst är risken för gravida i högtrafikerade storstäder.

    En färsk hälsorapport publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of the America Medical Association, visar att globala miljöförändringar har en kraftigt negativ inverkan på kvinnors graviditet, skriver New York Times.

    Forskarna undersökte data från 32 000 födslar i USA och fann att mer än 80 procent av födslarna visar samband mellan klimatrelaterade luftföroreningar och allvarliga komplikationer. Om gravida exponeras för smog och små partiklar ökar risken för förtida födslar, onormalt låg födelsevikt och dödfödda barn.

    Samma mönster gäller för höga temperaturer. Med eskalerande klimatkris kommer risken för så kallade ”värmeöar” i städer öka, vilket kan slå hårt mot havande kvinnor och deras foster. Forskarna bakom studien fann att höga temperaturer ökade risken för att föda för tidigt med 8-21 procent.

    ”Jag är förfärad”

    I Sverige genomförs liknande studier. Forskare vid Lunds universitet har exponerat moderkakor för luft från förorenade delar av Malmö, rapporterar Kvällsposten. Deras studie visar att partiklar från lokala föroreningar tar sig in i moderkakan och inflammerar den. Det leder till rubbad hormonutsöndring och hämmad celltillväxt.

    Enligt den skånska studien har mammor som bor i Malmöområden med hög exponering för luftföroreningar nästan dubbel så stor risk att få havandeskapsförgiftning än de som bor på andra platser.

    Jag är förfärad, det är skrämmande, säger Stefan Hansson, överläkare i Lund och forskare bakom studien.

    Både den amerikanska och den skånska forskningen visar också att mammor som bor i socialt utsatta områden i städer är extra utsatta. Föräldrar som kan flyttar ofta ut till renare villaområden när de får barn, men kör sedan bil in till staden för att jobba. De som inte har råd att flytta utsätts för mer luftföroreningar, trots att de oftare nyttjar kollektivtrafik och cykel än bilpendlarna.

    Lite uppmärksamhet trots stor samhällspåverkan

    I Sverige dör varje år 7600 personer i förtid på grund av luftföroreningar. I praktiken innebär det att personerna förlorat i genomsnitt elva levnadsår. Trots det får luftföroreningar och allt varmare städer lite uppmärksamhet. Om medier dagligen uppdaterade allmänheten om antalet svenskar som dör på grund av luftföroreningar skulle siffrorna vara värre än coronaoffren.

    Minskning av avgaser i Malmö hade kunnat förhindra 55 till 93 förtida dödsfall i Skåne, 87 demensfall, 21 nyinsjukna barn i astma och 95 barn med bronkit, samt leda till 30 färre sjukhusinläggningar för respiratoriska sjukdomar,. Och det är bara i Malmö. Globalt sett uppskattar WHO att 90 procent av världens befolkning andas farlig luft.

    Vi har ju nollvision för trafikdöden och det satsas jättemycket på detta – samtidigt blundar vi för hälsoeffekterna av luftföroreningarna, säger Ebba Malmqvist, forskare bakom studien, till Kvällsposten.

    Dags att ställa om till ett hållbart arbetsliv

    Det ser inte ljust ut på den svenska arbetsmarknaden. Men krisen kan också vara en chans för personer och företag att skapa karriärer med positiv påverkan, skriver Kristina Bohnerth, VD för Impact Jobs.

    Sveriges arbetsmarknad befinner sig i ett allvarligt läge. Arbetslöshetssiffrorna fortsätter att stiga och ligger i dagsläget på 9,0 procent. Detta kan jämföras med siffror från juni 2019 då det var 6,7 procent av den svenska arbetskraften som var arbetslös. Situationen är värre än under finanskrisen 2008. Arbetsförmedlingen kallar det den största krisen i modern tid och varnar för att den kommer bli långvarig.

    Den här krisen visar att arbetsmarknaden i Sverige inte är resilient nog. Den pekar tydligt på att någonting måste förändras. Det är dags att ställa om till ett hållbart arbetsliv på riktigt. Det innebär inte bara en god balans mellan arbete och fritid utan snarare en djup omställning av hur vi jobbar och vad vi jobbar med. Ett hållbart arbetsliv innebär att vi jobbar på företag och organisationer som har en positiv samhällspåverkan samtidigt som vi mår bra under tiden vi är i tjänst. Dessutom kräver klimatkrisen att vi ställer om vår ekonomi till ett hållbart system så snabbt som möjligt.

    Samtidigt har vi ett underliggande problem på jobbmarknaden. Vi ser ett konstant stigande antal sjukskrivna människor på grund av utmattning. Utmattning har blivit ett enormt folkhälsoproblem som kan drabba alla. Enligt WHO har antalet sjukskrivna ökat med nästan 70 procent globalt de senaste åren. Runt hälften av alla som jobbar säger att de har alldeles för mycket att göra i tjänsten. De vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär är stress och psykiska påfrestningar. Även detta visar hur omöjligt det är att fortsätta med business as usual. 

    Det är uppenbart att omställningen måste vara omfattande och drastisk. Arbetslivet behöver vara designat på ett sätt som fungerar för individen, företaget och planeten. Följande tre aspekter är viktiga för att nå detta.

    Först och främst måste arbetsgivarna öka takten vad gäller sitt hållbarhetsarbete. De måste ta sin hållbarhetspolicy på allvar. Det behövs en utförlig strategi som är transparent och mätbar. Alla företag bör minska sin klimatpåverkan och vidta passande åtgärder därefter. Genom att ta ledningen i hållbarhetsarbetet får svenska företag en unik position inte bara i Norden, utan i hela Europa. Att leda omställningen hjälper att utveckla och driva framtidens verksamheter och bidrar till ökad konkurrenskraft.

    För det andra är det avgörande att arbetsgivare fokuserar mer på den sociala biten inom företagets hållbarhetsarbete. Alla förtjänar en trygg och stressfri arbetsplats där allas åsikter och perspektiv välkomnas. En intern hållbarhetspolicy bör upprättas som till exempel kan innehålla process för kompetensutveckling, rekrytering av mångfald, prevention av utmattning och andra förebyggande verktyg för att personal ska må bra på arbetsplatsen. Ju bättre medarbetarna trivs på sin arbetsplats desto friskare och mer produktiva är de. Dessutom är det mer sannolikt att de stannar längre i företaget. På så sätt blir företag och organisationer mer resilienta mot upp och nedgångar på arbetsmarknaden.

    Tredje punkten är att arbetskraftens krav måste stärkas. Även om det inte verkar så just nu så är arbetstagare i ett bra läge. Den demografiska förändringen i och med en åldrande befolkning leder till att många i viss utsträckning kan välja jobb, detta gäller särskilt för personer med vidareutbildning. Det pågår ett så kallat war for talent vilket betyder att företag söker med ljus och lykta efter rätt talang till deras team. Det gör i sin tur att de som söker jobb borde kunna ställa krav, till exempel begära flexibla arbetstider, en stresspolicy eller kräva att företaget agerar mer hållbart. På så sätt underlättas matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare och arbetsmarknaden blir mer stabil. 

    Pandemin visar att det är möjligt att ställa om snabbt. Det är därför dags att ställa om till ett hållbart arbetsliv. Arbetstagare fyller sitt jobb med mening och förblir friska. Arbetsgivare bidrar aktivt till en hållbar framtid genom att minska klimatpåverkan samt skapa sunda och trygga arbetsplatser. Den här omställningen gör den svenska arbetsmarknaden mer resilient och är en chans för alla som letar efter ett jobb. Låt oss skapa ett hållbart arbetsliv som alternativ till business as usual.

    Kristina Bohnerth, VD för Impact Jobs


    Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Att hålla Parisavtalet är det bästa för ekonomin

    Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalet är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det kan tyckas självklart, men den nya forskningen blir ännu en knäpp på näsan för anhängarna av William Nordhaus kritiserade teorier.

    När William Nordhaus belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018 blev han omedelbart kritiserad för sina slutsatser att det samhällsekonomiskt är ”optimalt” att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100. Han dömde dessutom ut Parisavtalets tvågradersmål som omöjligt, eftersom vi, enligt honom, redan var bortom det. Nordhaus fick ekonomipriset för den så kallade DICE-modellen som gör det möjligt att räkna på vad det kostar att förstöra klimatet, och hur mycket man måste satsa nu för att minska framtida skador.

    Nu har forskare vid bland annat Chalmers gjort nya beräkningar i DICE-modellen som de nu publicerar i Nature Climate Change. Genom att uppdatera modellen med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden blir forskarnas slutsatser att två graders uppvärmning snarare är ekonomiskt optimalt. Det säger Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers och en av de ansvariga forskarna till SvD:

    Vi har lagt in nya forskningsresultat inom en lång rad områden, till exempel hur mycket koldioxid och värme som tas upp av haven, hur man uppskattar skadorna av klimatförändringarna i framtiden, samt vilka åtgärder man kan använda för att minska utsläppen. När man har beaktat de här uppdateringarna blir det optimala temperatursvaret i DICE två grader, eller till och med under två grader.

    Därmed ifrågasätter de Nordhaus klimatberäkningar, menar Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan i Göteborg:

    Vi gör andra bedömningar och då kommer vi fram till radikalt andra slutsatser och att det är brådskande med åtgärder.

    Med DICE-uppdateringen vill Christian Azar och hans kollegor visa att den ekonomiska vetenskapen inte går på tvärs mot Parisavtalets tvågradersmål och att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder. Därmed är deras modell i linje med tidigare forskning i år som såg ekonomiska fördelar med att uppfylla Parisavtalet. Johan Rockström skrev på Twitter som svar på DICE-uppdateringen att det nu står klart att ligga under tvågradersmålet är den enda ekonomiska vägen framåt.

    Christian Azar betonar dock samtidigt att deras resultat inte ska ses som något slutgiltigt svar om hur klimatfrågan bör hanteras:

    Det är väldigt svårt att veta hur mycket klimatförändringarna kommer att kosta om 20, 50, 80, 100 år. Och det är aspekter som påverkar det optimala svaret i en sådan här typ av modell. Det finns också många etiska frågor inblandade, som hur man bör värdera kommande generationer i relation till dagens generation. Där finns det inga vetenskapligt objektiva svar, utan det är en moralisk fråga.

    Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Enligt deras modell bör ett koldioxidpris ligga på runt 100 dollar per ton, vilket motsvarar Sveriges nuvarande nivå och är ungefär fyra gånger så hög som EU:s. Det är även ungefär vad Internationella Valutafonden (IMF) kom fram till en rapport förra hösten där de argumenterade för en global koldioxidskatt på 75 dollar per ton för att uppfylla Parisavtalet.

    Egentligen är det absurt att räkna på ”optimal uppvärmning” utifrån ett ekonomiskt perspektiv, eftersom det handlar om liv hos både människor, djur och växter. Bland ekonomer har det dock debatterats att storskaliga klimatsatsningar behöver vara ekonomiskt fördelaktiga för att få gehör hos den stora massan. Det kan tyckas märkligt att det ska behövas, men resultatet av den senaste studien visar ännu tydligare att Parisavtalet är något att sträva efter och att koldioxidskatter bör införas.

    Otillräckligt skydd för insekter i EU

    Insekter är livsviktiga för planeten och oss människor, men fortsätter tyvärr att snabbt minska i antal. I en ny rapport från Europeiska revisionsrätten framgår att det inom EU finns brister i juridiken som gör att insekter inte får det skydd som behövs. 

    Insekter sköter stora delar av vårt ekosystem, bland annat nedbrytning, förmultning och pollinering av växter. I pengar räknat är insekters ekosystemtjänster värda tusentals miljarder per år. Och ännu viktigare, utan insekter skulle vi människor inte överleva. Tyvärr innebär vårt sätt att leva ett stort hot mot insekterna.

    SMB har till exempel tidigare rapporterat om hur antalet flygande insekter i ett område i Tyskland minskat med 75 procent på bara 37 år. Orsakerna som pekats ut är ett allt intensivare jordbruk med bekämpningsmedel, plogning året runt och användningen av konstgödsel.

    Det är också jordbruket som anges vara det största problemet när det gäller avsaknaden av juridiskt skydd för insekter i EU i den nya rapporten från Europeiska revisionsrätten. I synnerhet är det undantagen och kryphålen för insektsgifter inom jordbruket som är problematiska.

    Enligt rapporten saknas det även en enhetlig strategi för skydd av vilda pollinatörer i EU. Det står även att det saknas verktyg för att komma till rätta med bristerna.

    Massdöden fortsätter: 400 elefanter döda i Botswana

    För några veckor sedan hittade man över 50 miljoner döda bin i Kroatien, nu har kvarlevorna av mer än 400 elefanter upptäckts under loppet av två månader i Botswana och ingen vet ännu vad som är orsaken.

    De döda elefanterna upptäcktes från helikopter nära ett naturligt vattenhål öster om Naturreservatet Okavango Panhandle, enligt webbtidningen DailyMeverick. Flera hade kollapsat på sina bröst, nästan i mitt i ett steg, vilket tyder på plötslig död. Ytterligare åtta elefanter i området tycktes vara svaga, vissa gick i cirklar som kan kopplas till neurologisk nedsättning. Vissa elefanter beräknades ha dött inom en månad men de flesta var bara en dag till två veckor gamla.

    Döda elefanter med okänd orsak är inte en nyhet i området och Miljöorganisationer har ifrågasatt varför Botswana-regeringen inte agerat snabbare för att fastställa orsaken, som fortfarande är okänd. Direktören för bevarande på den brittiska välgörenhetsorganisationen National Park Rescue, Dr Niall McCann, sa till The Guardian:

    ”När vi har fått en massdöd av elefanter nära mänsklig bebyggelse i en tid då sjukdomar som sprids från djur till människa i högst aktuellt, verkar det extraordinärt att regeringen inte har skickat proverna till ett pålitligt laboratorium.”

    Botswana-regeringen hävdar att den har gjort det. Den säger att blodprover togs från elefanterna och skickades till laboratorier utanför landet för testning. Dr Cyril Taolo, tillförordnad chef för Botswanas avdelning för vilda djur och nationalparker, sa för två månader sedan när de första dödsfallen inträffade att de förväntade sig resultaten ”under de kommande veckorna eller så”.

    Covid-19 har nämnts som en möjlig orsak men anses osannolik, dock kan andra oupptäckta virus eller bakterier vara orsaken. Det går inte att misstänka tjuvskytte eftersom betarna inte har tagits bort. Det är inte heller cyanid, som tidigare har använts av tjuvjägare.”Om det var förgiftning kunde vissa asätare som livnärde sig på liken vara döda. Men det är inte fallet” säjer den lokala djurförvaltaren Dimakatso Ntshebe till The Guardian. En annan möjlighet är mjältbrand, men utbrott äger i allmänhet rum under den torra säsongen – april till oktober – och regeringen har sagt att det är osannolikt att det är orsaken.

    Orsaken är fortfarande okänd, men förhoppningsvis kommer provresultaten snart upp till ytan så vi kan förhindra potentiella framtida naturkatastrofer.

    Nudging halverade slängda fimpar på marken i Skärholmen

    Slängda fimpar är farliga för djur, natur och människor, men är trots det Sveriges vanligaste skräp. Särskilt problematiskt är det i städerna. Nu har nya nudging-metoder testats för att motverka den här typen av nedskräpning och resultaten är mycket goda, en halvering av antalet slängda fimpar på marken! 

    Det är Håll Sverige Rent som haft ett pilotprojekt i Skärholmen med syftet att minska antalet slängda fimpar. Det de testat är så kallad nudging, det vill säga att återkommande påminna rökare om att hålla rent runt sig.

    Att projektet fokuserat på just fimpar beror enligt Håll Sverige Rent på att fimpar är skräpets värsting. Enligt Tobaksfakta slängs årligen en miljard fimpar på gator och torg i Sverige, globalt handlar det om cirka 4500 miljarder fimpar som årligen slängs på marken.

    Tobaksfakta skriver att en enda cigarettfimp förorenar mellan 500 och 1000 liter vatten. Spår av plast har återfunnits i en mängd marina arter, som till sist även kan hamna på våra tallrikar. Trots de negativa effekterna är fimpar undantagen i lagen om nedskräpning, det är alltså för närvarande inte olagligt i Sverige att slänga fimpar på marken. Nudging är då ett sätt att få människor att frivilligt sluta slänga dem på marken.

    Nudging har sitt ursprung i boken Nudge: Improving decisions about health, wealth and happiness från 2008 skriven av beteendeekonomen Richard Thaler och juridikprofessorn Cass Sunstein. Nudging kan kort beskrivas som en mental knuff för att en person ska välja ett alternativ framför ett annat. Teorin bakom är att vi människor oftast vet vad som är rätt, men att vi inte alltid fattar bra beslut. Nudging blir då en hjälp att fatta rätt eller önskvärda beslut.

    Den nudging som användes i Skärholmsprojektet var i form av dekaler, klistermärken och annat informationsmaterial. Budskapet var att fimpa på angivna platser istället för direkt på marken. Butiker i området delade även ut fickaskkoppar till personer som köpte cigarettpaket. Eftersom projektet lett till en halvering av slängda fimpar på marken funderar man nu på att testa de nya nudging-metoderna i fler delar av Sverige. 

    Ett annat känt exempel på nudging för att förmå människor att inte skräpa ner var Clean City Footprints, del av kampanjen Less Litter Copenhagen. Som en del av kampanjen valde Köpenhamns kommun att måla gröna fotsteg på marken som visade vägen till 1500 av stadens soptunnor.

    Shell förhalar oljesanering i Nigeria

    Tio år efter beslutet om att Shell och andra oljebolag måste sanera de kraftigt förorenade områdena i Nigerdeltat har arbetet endast påbörjats på en tiondel av marken.

    2011 släppte FN:s miljöprogram UNEP en rapport som visade den omfattande påverkan som oljeindustrin har på Ogonilandregionen i Nigerdeltat. Efter avslöjandet fastställde FN rekommendationer om att sanering måste ske omgående.

    Men en ny utredning, framtagen av bland annat Amnesty, visar att oljebolagen och Nigerias regering knappt har påbörjat saneringen – närapå ett decennium senare. Inga nödåtgärder har implementerats och det statliga saneringsprogram som lanserades 2016 har knappt fungerat.

    Under tiden som oljan genererar enorma vinster för företagen så har människorna som lever med oljeutvinningen i sin närmiljö inte tillgång till rent dricksvatten och har svårt att försörja sina familjer, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig företagsansvar på Amnesty Sverige.

    I över fem decennier har olje- och gasutvinning orsakat omfattande, fortsatta föroreningar av vattnet och jorden i samhällen i Ogonilandregionen. Området räknas idag som en av världens mest förorenade platser. Fossilindustrin har orsakat enorm skada på det en gång så biologiskt rika Nigerdeltat, som nu förlorar arter i takt med att föroreningarna och exploateringen av naturen fortsätter. Dessutom utsätts människorna i regionen för allvarliga hälsorisker och förlorar sin försörjning.

    Svenska fonder kräver stopp på skogsskövlingen i Amazonas

    Svenska och internationella fondbolag hotar att avbryta investeringar i Brasilien om regeringen inte upphör med avskogningen i Amazonas.

    30 fonder skickade ett protestbrev med krav om att den brasilianska regeringen ska stoppa avskogningen i Amazonas. Brevet skrevs som en reaktion på Brasiliens miljöminister Ricardo Salles uttalande om att man borde passa på att lätta på landets miljölagar medan de globala medierna fokuserar på coronakrisen. Tidigare rapporter visar att skogsavverkningen i Amazonas har ökat under pandemin och att den överstiger förra årets toppnotering.

    Den brasilianska regeringen är under hård press från utländska fonder som kräver att man gör mer för att stoppa den ökande avskogningen i Amazonas. Norge och Tyskland lät förra året frysa flera miljarder kronor som tidigare gick till Brasiliens Amazonfond. Under veckan hölls ett möte mellan Brasiliens vicepresident Hamilton Mourão och de europeiska fonderna.

    Fondernas budskap på mötet var tydligt: de kräver att vi minskar avskogningen för att fortsätta investera i Brasilien. Och om vi kan bevisa att skövlingen minskar så kommer även biståndet till Amazonas återupptas, sa vicepresident Hamilton Mourão.

    I juni ökade avskogningen i Amazonas kraftigt för 14:e månaden i rad.

    Miljöseger efter mångårig kamp mot oljeledning i USA

    2016 riktades världens uppmärksamhet mot North Dakota, USA, när urfolksgruppen Sioux tillsammans med andra urfolk och miljöaktivister protesterade mot oljeledningen Dakota Access. Den här veckan utlyses deras seger i samband med att federal domstol stoppar oljeledningen.

    Efter många års kamp kom den 25 mars i år ett uttalande från domstolen i Washington om att ägarbolaget Energy Transfer och US Army Corps of Engineers måste göra en utförligare miljöriskanalys av oljeledningen. I mars var det fortfarande osagt huruvida oljeledningen skulle stängas ner under tiden för granskningen, men i veckan kom det slutgiltiga beskedet om att oljeledningens sträckning strider mot federala miljölagar och därför måste stängas och tömmas på all olja.

    Idag är en historisk dag för Sioux-stammen vid Standing Rock och de många personer som har stöttat oss i kampen mot oljeledningen, säger stammens ordförande, Mike Faith, i ett uttalande. Oljeledningen skulle aldrig ha byggts här. Det sa vi till dem redan från början.

    Det som ses som en vinst för urfolk och miljögrupper kommer som ett rejält bakslag för president Donald Trump. Redan samma vecka som Trump blev tillsatt som president gav han klartecken om att bygga oljeledningen, trots att Obamas regering tvärtom nekat byggtillståndet. Sen Trump-administrationen tillsatts har stora satsningar gjorts på subventioner till gas-, kol- och oljeindustrin, samtidigt som försök har gjorts för att häva flera miljökrav. Nu sätter domstolsbeslutet stopp för det.

    Sioux-gruppens kamp mot oljeledningen drog till sig hundratusentals sympatisörer som samlades vid flodbanken för att protestera jämte lokalbefolkningen 2016. Det blev ett startskott för en global rörelse ledd av framför allt unga personer som står för både urfolks självständighet och värnandet om miljön.

    Vi står inför en global vattenbrist

    Idag upplever över 25 procent av världens storstäder vattenstress. Enligt FN kommer den globala efterfrågan på färskvatten att överstiga utbudet med 40 procent år 2030. 

    Vattenbrist är ett abstrakt begrepp för många och en hård verklighet för andra. På grund av geografi, klimat, politik och resursreglering är vissa regioner fyllda med sötvatten, medan andra står inför en livshotande torka.  

    I Mexico City har en av fem bara tillgång till vatten några timmar i veckan och ytterligare 20 procent har endast rinnande vatten en del av dagen. Situationen i Mexico Citys lär inom några årtionden bli en normalitet över hela jorden.

    UNESCO förutspår att hälften av världens befolkning kommer att leva under vattenstressade förhållanden inom fem år. År 2050 kommer minst 1 av 4 personer drabbats av kronisk eller återkommande brist på sötvatten. 

    Egypten är en bland många som står inför dessa överhängande utmaningarna. Nilen är källan till 97 procent av Egyptens vatten men samtidigt också destinationen för en allt ökande mängd avfall. FN uppskattar att landet kommer måsta utstå kritiska vattenbrister redan 2025. 

    Flera av världens stora städer befinner sig i liknande situationer. Beijings vattenreserv minskade med 13 procent mellan år 2000 och 2009. Istanbul riskerar drabbas av vattenbrist år 2030. Myndigheterna i Moskva har medgett att runt hälften av de totala dricksvattenreserverna inte uppfyller sanitära standarder, och situationen bara förvärras. London utmanar oavbrutet vattenförsörjningens gränser och kommer troligtvis att stå inför allvarliga tillgångsproblem år 2025 och akuta brister år 2040.

    Ordet “vatten” förekommer sällan i internationella klimatavtal och idag saknas fortfarande konkreta politiska ansträngningar i vattenfrågan. Tomma ord om klimatåtaganden får oss ingenstans. Därför kräver FN nu globala investeringar i klimatrelaterade vattenfrågor. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 10 juli ligger koldioxidhalten nu på 415,27 miljondelar (ppm), vilket är ungefär som förra veckan (415,29 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (411,39 ppm).

    Ökningen och den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Enligt ny forskning närmar vi oss nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Fortsätter samma ökning som före pandemins nedstängning kommer vi nämligen nå 427 ppm inom fem år. Enligt en ny FN-rapport kommer uppvärmningen de närmaste fem åren troligen ligga på minst en grad. det kommer dessutom vara en 20 procents risk att världen under den perioden kommer se en uppvärmning på minst 1,5 grader, det vill säga Parisavtalets gräns.

    Med andra ord ligger vi farligt nära och politiken bör agera därefter.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.