Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Politisk kompromiss om skydd för naturskogar har fallit – ”totalt haveri”

    Ett kompromissförslag i miljömålsberedningen om att skydda landets naturskogar föll under tisdagen när slutprotokollet skulle justeras. Orsaken var att det plötsligt och oväntat övergavs av M:s och L:s ledamöter. Skogarna får nu inget ökat skydd alls, samtidigt som EU:s nya restaureringslag ändå kommer att hindra ägare till naturskogar att avverka dem.

    – Det som hände var ett totalt haveri. I ett sent skede har Tidöpartierna gjort upp om att skrota de positiva förslag som lades fast i en uppgörelse om naturskogarna. Och det innebär att varken utredningens direktiv eller EU:s bestämmelser följs, säger MP-ledamoten i utredningen, Maria Gardfjell till SMB.

    Hon skriver nu på en skarp reservation till slutdokumentet. Och ifrågasätter rent ut meningen med statliga utredningar om, som hon säger ”Tidöpartierna dikterar vad utredningar ska komma fram till, eller som nu stryker bärande förslag vid slutjusteringen.”

    ”Viktigt med förankring i riksdagen”

    Beredningen, med en ledamot från varje parti, samt liberalen Lars Tysklind som ordförande, tillsattes i mars i fjol av klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L). Hon betonade då utredningens vikt och behovet av ”förankring i riksdagen.”

    Miljömålsberedningen har nu ett viktigt uppdrag att analysera och ta fram förslag som både stärker klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt, sa hon när uppdraget presenterades.

    En stötesten i utredningens arbete har varit hur landets kvarvarande naturskogar, som alltså hittills inte avverkats med sedvanlig kalhuggning, ska hanteras. Viljorna har spretat, men sent under hösten uppnåddes en kompromiss mellan Tidöpartierna M och L, samt S och C med skrivningar som innebar visst skydd för dessa allt mer utsatta arealer.

    Vad som hände under tisdagen, enligt både Maria Gardfjell samt S-ledamoten i utredningen, Joakim Järrebring, var att M och L meddelade att man lämnar kompromissförslaget. Järrebring, som uttalar sig för TT, säger att det nya förslaget som nu samtliga Tidöpartier ansluter sig till gör att vare sig skyddet av biologisk mångfald i skogarna eller kravet på ökad kollagring uppnås.

    Skyddskravet frångås genom en teknikalitet som handlar om hur naturskogar definieras. Dessa beskrivs i det nya slutdokumentet från beredningen som skog som är ”genomsnittligt 180 år gammal”. Det saknas dock kunskap och gängse underlag för att fastställa vilka skogar det skulle röra sig om och hur stora dessa är.

    – Detta innebär att nu liggande förslag helt enkelt inte leder till något extra skydd alls. Och det leder även till fortsatt konflikt mellan Sveriges skogspolitik och EU:s restaureringslag som ju faktiskt gäller nu, säger Maria Gardfjell.

    ”Uppenbart med påtryckningar från regeringen”

    Enligt miljöpartisten är det ”uppenbart” att M- och L-representanter i miljömålsberedningen utsatts för hård press från regeringshåll att överge kompromissen.

    – Ja, vår ordförande har själv sagt att han haft politiska möten på regeringskansliet och det var uppenbart att han ändrade sin uppfattning om att följa utredningsdirektiven efter det, säger Maria Gardfjell.

    SMB har vänt sig till Lars Tysklind och bett honom kommentera uppgiften, samt frågat om utredningens förslag nu innebär att ägare av svensk naturskog riskerar att varken få ersättning eller få avverka. Och fått följande skriftliga svar:

    Fram till överlämnandet av betänkandet i mitten av februari avstår jag att kommentera sakfrågorna. Sen vill jag vara tydlig med att jag inte utsatts för några som helst ”åthutningar” från regeringskansliet. Eftersom Miljömålsberedningen är en parlamentarisk utredning med ledamöter från samtliga riksdagspartier är det där den politiska diskussionen sker.

    Av formella skäl kommer slutjusteringen av miljömålsberedningens förslag ske på fredag denna vecka. Orsaken är att ändringarna i förslaget under tisdagen var så omfattande att vissa skrivningar i konsekvensanalysen måste formuleras om.

    Branden i Kalifornien beror på extremväder och torka

    Våldsamma bränder rasar i delstaten Kalifornien i USA. Klimatforskare varnar för att det här blir allt vanligare när klimatet ändras mot mer extremväder.

    SVT rapporterar om familjer som flyr till fots med husdjur i famnen. Starka vindar gör att elden som startade i ett skogsområde i Kalifornien, USA, sprider sig snabbt. Hela bostadsområden hotas och med vindbyar på upp till 160 kilometer i timmen i kombination med torr vegetation har förutsättningarna för brand varit extrema.

    Cirka 30 000 invånare är under evakueringsorder och mer än 13 000 byggnader hotas av branden, enligt Los Angeles räddningstjänst.

    ”Det här är som en hårtork för landskapet,”

    Daniel Swain, klimatforskare vid UCLA, till AP enligt SVT.

    Branden i Kalifornien gör nu att människor i områden evakueras. Detta är en av flera bränder i regionen på senare år. SVT rapporterar om att klimatforskare varnat för att de torra och blåsiga förhållandena kan fortsätta i flera dagar och att branden ses som ett resultat av Kaliforniens växande problem med extremväder och torka.

    Ytterligare rapportering finns från CNN: här

    Våtmarksaktivister friade i tingsrätten – slipper fängelse

    Sommaren 2023 demonstrerade aktivister från ”Återställ Våtmarker” på en torvmosse i småländska Bredaryd för att stoppa det finska bolaget Neova från att bryta torv. 26 personer åtalades och några av dem riskerade fängelse i upp till åtta månader. Nu frias 22 av dem.

    Aktivisterna grävde igen diken och tältade på Flymossen i Bredaryd, eftersom de hävdar att torvbrytning är minst lika skadligt för klimatet som olja och kol. De häktades dock och åtalades för grovt olaga intrång, skadegörelse och egenmäktigt förfarande.

    Jönköpings Tingsrätt friar nu 22 av aktivisterna helt med hänvisning till Allemansrätten, skriver organisationen Återställ Våtmarker i ett pressmeddelande. Fyra av aktivisterna omfattas dock inte av domen. För dem väntar förhandlingar i februari, skriver Aftonbladet.

    Tingsrättens bedömer att aktivisterna inte har gjort sig skyldiga till skadegörelse. Rätten menar också att olaga intrång inte kan gälla i ett så vidsträckt område som Flymossen, utan menar att allemansrätten gäller, rapporterar Svt. Tingsrätten går därmed på samma linje som Eksjö Tingsrätt i ett tidigare fall.

    Det är det finska statliga bolaget Neova som står för hela 70 procent av torvbrytningen i Sverige, efter att Finland fått EU-stöd för att fasa ut torvbrytningen i Finland. Även där har protester skett.

    Enligt Naturvårdsverket kan återvätning av torrlagda våtmarker, som torvmossar, binda stora mängder kol i marken.

    Ny forskning: Mikroplaster kan ge oåterkalleliga skador

    En ny forskningsstudie belyser de allvarliga konsekvenser som mikroplaster har på både miljön och människors hälsa. Studien visar att mikroplaster, som knappt är synliga för blotta ögat, finns överallt – från luften vi andas till vattnet vi dricker och maten vi äter.

    Den nyligen publicerade studien i Critical Reviews in Biotechnology definierar mikroplaster som plastfragment mindre än fem millimeter. Dessa partiklar kommer från nedbrytningen av större plastobjekt eller från produkter som avsiktligt innehåller mikroplast, såsom vissa kosmetiska produkter.

    Genom att analysera tusentals prover från olika ekosystem har studien visat att problemet med mikroplaster inte enbart är begränsat till havsmiljöer. Resultaten visar på en omfattande närvaro av mikroplaster även på land, vilket ökar risken för negativa hälsoeffekter hos människor.

    Studien pekar ut industriella pellets och fragment från vardagsprodukter, såsom plastförpackningar, som huvudkällor till denna förorening. De vanligast förekommande kemikalierna i mikroplasterna är polypropen och polyeten, vilka ofta används i livsmedelsförpackningar och dryckesflaskor.

    Forskarna drar en tydlig slutsats: även om mikroplasternas direkta påverkan på miljön kan tyckas vara begränsad, utgör plastens långsamma nedbrytningsprocess ett dolt hot. Detta hot kan på sikt orsaka oåterkalleliga skador på både våra ekosystem och människors hälsa.

    Minskad molnbildning – en ny tröskeleffekt?

    De senaste årens rekordtemperaturer understryker klimatförändringarnas acceleration. Forskning visar nu ett samband mellan dessa höjda temperaturer och en minskad molnbildning. Frågan är om detta är ytterligare en tröskeleffekt?

    TT rapporterar om en ny tysk studie som visar att stora delar av jordens molntäcke har försvunnit. Forskarna bakom studien tror att det kan ha spelat en stor roll i de senaste årens temperaturstegringar. Till exempel var 2023 hela 1,5 grader varmare jämfört med förindustriell tid, och som SMB tidigare rapporterat blev 2024 ännu varmare.

    Medan växthusgasutsläpp och fenomen som El Niño förklarar en del av temperaturökningen, finns det fortfarande en del av värmeökningen som ännu inte kunnat förklaras. Det är utifrån detta som forskarna bakom den nya studien valt att fokusera på minskad molnbildning.

    Jordens förmåga att reflektera solstrålning

    Det forskargruppen studerat är jordens albedo, det vill säga dess förmåga att reflektera solstrålning. Detta är viktigt eftersom jordens albedo direkt påverkar planetens temperatur. Högre reflektionsförmåga innebär att mindre solenergi absorberas, vilket bidrar till att sänka eller stabilisera yttemperaturen.

    Resultaten från studien visar en markant minskning av molntäcket. Ett minskat molntäcke innebär att mindre solstrålning reflekteras bort, vilket ökar mängden värme som absorberas av jorden. Detta kan leda till en acceleration av den globala uppvärmningen, vilket förstärker effekterna av klimatförändringarna och riskerar att ytterligare destabilisera klimatsystemet.

    Flera bakomliggande orsaker till minskat molntäcke

    Den observerade minskningen av molntäcket bedöms vara betydande och uppskattas stå för mer än en tiondel av den totala långsiktiga uppvärmningen. Flertalet faktorer kan ligga bakom detta fenomen, inklusive naturliga variationer eller minskade svaveldioxidutsläpp från sjöfarten, vilka är kända för att påverka molnbildningen.

    Forskarna överväger också om den minskade molnbildningen kan vara en direkt konsekvens av klimatförändringarna. Detta beror på att ett varmare klimat kan ändra atmosfärens sammansättning och dynamik, vilket i sin tur kan minska molnens förmåga att bildas och upprätthållas. En sådan förändring skulle kunna förstärka uppvärmningen ytterligare, då färre moln innebär mindre solreflektion och därmed mer värme som absorberas av jorden.

    Kan vara en kritisk tröskeleffekt

    Studiens resultat påminner oss om vikten av att fortsätta minska växthusgasutsläppen för att dämpa en acceleration av klimatförändringarna. Det är särskilt kritiskt med tanke på risken för tröskeleffekter, där överskridande av vissa kritiska gränser i klimatsystemet kan leda till plötsliga och oåterkalleliga förändringar.

    Är minskad molnbildning ytterligare en tröskeleffekt? Det är möjligt, vilket ytterligare understryker behovet av snabba och effektiva klimatåtgärder.

    Annie Croona: Äntligen hittar allt fler till second hand

    Med tanke på det stora överflödet av plagg och prylar är second hand-trenden något att glädjas över. Om politikerna gör sitt kan vi på sikt göra andra hand till första hand – och kanske är det bra saker på gång, skriver Annie Croona i veckans krönika.

    KRÖNIKA Jag ska inte sticka under stol med att det är få saker på hållbarhetsfronten som gör mig hoppfull, men det finns faktiskt en ljuspunkt i allt mörker: second hand. 

    När jag som tonåring köpte begagnade kläder fick jag, på riktigt, höra att second hand var “äckligt” (vilket jag bemötte med motfrågan om det är äckligt att sova i begagnade lakan på hotell). Nu är det inte bara accepterat att köpa begagnat, utan rentav trendigt. 

    Nästan åtta av tio kan tänka sig att köpa julklapparna second hand, enligt en undersökning av Myrorna. I vår familj skippade vi helt de individuella julklapparna i år, och körde istället en paketlek – med enbart saker från Röda korset. Det kändes onekligen bättre än att fylla bordet med billiga saker som köpts i panik två dagar före jul.

    Nattade sitt barn vid fabrikens symaskin

    Med tanke på det överflöd av prylar och plagg som existerar är det en underdrift att kalla second hand-trenden för positiv. Självklart finns en risk för att second hand-inköp kompletterar och inte ersätter övrig shopping, men jag tror att utvecklingen på området har potential att få oss att på sikt handla allt mindre nyproducerat. 

    Några veckor innan jul kom dessutom ett reportage i DN om villkoren på Temus och Sheins fabriker. I en Sheinfabrik i Kina fick vi se hur en kvinna nattade sitt barn bredvid symaskinen för att sedan fortsätta producera billiga plagg. Dessa har för övrigt visat sig innehålla höga halter av miljögifter. 

    Det var knappast nya uppgifter att någon annan betalar priset för våra billiga plagg, men kanske hjälpte det ändå att vi nu fick se lidandet med egna ögon. Möjligtvis kan bilderna från fabriken få oss att stå emot när köpimpulsen uppstår. 

    Etik och hållbarhet behöver bli centralt

    Men ska man vara realistisk kommer folk ändå ha ett sug efter kläder och prylar. Jag tror verkligen att vi behöver ta itu med konsumtionshetsen och grotta i varför vi handlar mer än vi behöver, men på vägen dit behöver vi erbjuda alternativ till nyproduktionen. Och därför är jag glad över det som sker inom second hand-sfären just nu.

    I min hemstad, en småstad i Västergötland, har second hand tidigare varit begränsat till hjälporganisationers verksamheter: Röda korset, Pingstkyrkan. Det är otroliga verksamheter som i regel drivs av ideella krafter och där överskottet går till behövande. Men nu har utbudet breddats till butiker med lite mer finsorterat urval av kläder, där man också kan sälja på kommission. Det har lockat en helt ny kundkrets att handla begagnat.

    Som sagt: det finns så enormt mycket kläder och prylar. Allt vi behöver har redan producerats. Vi måste bara hitta sätt att sortera och distribuera dem. Och politiken behöver göra sitt både på produktions- och konsumtionssidan. 

    Producenterna behöver få skarpare krav på hållbarhet ur alla aspekter: produkterna ska vara etiskt tillverkade och hålla längre än ett par månader. Konsumenterna behöver incitament att välja second hand, eller ännu hellre: att vårda det som redan finns i garderoben. 

    Second hand: ett ljus i mörkret

    På tal om ljus i mörkret reagerade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på DN:s reportage om Shein och Temu genom att öppna för ett förbud för dessa aktörer. I en debattartikel i Dagens Industri skrev Pourmokhtari även att Liberalerna vill se sänkt moms på second hand. 

    Det är att gå i rätt riktning, tror jag, samtidigt som jag undrar hur svenska aktörer, som till exempel H&M, ska behandlas, och eventuella nya fast fashion-företag som lär ploppa upp om Temu och Shein portas. Det är dessutom högst oklart hur ett förbud mot enstaka kedjor skulle fungera i praktiken. Och ja, kanske är det rimligt att sänka momsen på begagnade varor – men varför höjde man momsen på reparationer 2023? 

    Kort sagt finns det mer att göra, men det är åtminstone positivt att allt fler inser att nästan allt finns second hand – vi behöver bara lite hjälp att hitta det. 

    Och även om Pourmokhtaris ord väger lätt är det åtminstone rimliga förslag, och ärligt talat: sådana är vi inte direkt bortskämda med på klimat- och miljöfronten. Nu återstår att se om de blir verklighet, men tills dess: välj andra hand i första hand!

    Ny lag om textilavfall tydliggör bristerna med dagens avfallssystem

    Från och med 1 januari 2025 ställs nya krav på svenska hushåll – en ny lag gör det obligatoriskt att sortera och lämna textilavfall på kommunernas anvisade insamlingsplatser. Detta beslut är en del av Sveriges strävan att minska avfallet och öka återanvändning och återvinning i linje med en mer cirkulär ekonomi. Men, hur framgångsrik kommer lagen att bli?

    Redan innan den nya lagen har stora mängder textilavfall samlats in, även om det inte motsvarar de mängder textil som konsumeras årligen. År 2023 låg den svenska textilkonsumtionen på drygt 11 kilo per person, vilket totalt motsvarar 114 400 ton textil. Det kan jämföras med att enbart 5 780 ton textilavfall samlades in för återanvändning eller återvinning, enligt Avfall Sverige.

    Var mellanskillnaden hamnat är oklart. Kanske återanvänds mer textil än vad som rapporteras? Eller hamnar många ton textil i brännbart avfall, vilket är problematiken man vill komma åt med den nya lagen.

    Problem med insamlad textil

    Av de tusentals ton textil som årligen samlas in i Sverige uppstår frågan: vad har egentligen hänt med all textil som tidigare samlats in? Medier har rapporterat om de problematiska konsekvenserna av textilavfall, där stora mängder osålda och kasserade kläder exporteras och bland annat hamnar på så kallade textila avfallsberg, exempelvis de omfattande klädhögarna i Atacamaöknen i Chile.

    Utöver dessa avfallsberg har det även lyfts fram att textilier riskerar att förstöras under lagring och transport, vilket kan göra dem oanvändbara för både återanvändning och återvinning.

    Dock blir även en stor del av textilierna verkligen återanvända. Andrahandsmarknaden för textilier är växande i Sverige. Men som siffrorna redan visat, det är fortfarande en väldigt liten del av det totala textilavfallet som alls samlas in, och därmed även återanvänds. Orsakerna kan vara flera, men en är att finns textilier som inte är lätta att sälja på en andrahandsmarknad, till exempel ett par utslitna strumpor.

    För dessa textilier kommer vi till nästa del av avfallshierarkin, materialåtervinning. Det är ett brett begrepp som omfattar att tillverka ny textil av exempelvis utjänta plagg (remake). Det kan vara mekanisk eller kemisk återvinning. Det finns dock en stor utmaning när det kommer till textil materialåtervinning, vilken exempelvis Avfall Sverige sammanfattar som att det rent tekniskt enbart är en väldigt liten del av det textila avfallet som går att återvinna.

    Som exempel på problematiken, men även hur detta kan kopplas samman med bristande ekonomiska incitament, finns en maskin för finsortering av textil som invigdes 2020 i Malmö. Verksamheten har stött på såväl tekniska som ekonomiska svårigheter, vilket hämmar svensk återvinning av textilavfall. Ekonomiskt handlar det om höga driftkostnader och låg efterfrågan på återvunnet material när jungfruligt material är billigare.

    Frågan är vad som kommer hända med ytterligare textilier som, enligt nya lagen, ska samlas in om det redan inte fungerar med de relativt små mängderna textilier som tidigare samlats in?

    Flera stora utmaningar

    Samtidigt finns ytterligare utmaningar med den nya lagen och det textila avfallssystemet. Enligt en artikel från Mitti är tillgänglighet och bekvämlighet med det nya insamlingssystemet för textilier betydande hinder. ”Nu ska du lämna in dina trasiga strumpor – men var?” frågar rubriken, vilket pekar på en grundläggande osäkerhet bland konsumenterna om var och hur de ska hantera sitt textilavfall.

    I artikeln pekas det på hur insamlingspunkter på gatan endast finns i vissa kommuner, och i storstäder som Stockholm, och att det gör processen komplicerad. Detta menar artikelförfattaren riskerar att leda till låg efterlevnad av lagen, då det obekväma med att transportera avfall till återvinningscentraler kan avskräcka många från att utföra sorteringen.

    I Mitti:s artikel får flera personer med insyn komma till tals, bland annat en kundrådgivare på Södertörns Renhållningsverk. Hon understryker att det är beteendeförändringen som är den största utmaningen och menar att det är avgörande att det är tydligt var, hur och vilka textilier som kan lämnas in.

    Trots dessa utmaningar konstateras det i artikeln att det i flera kommunala avfallsbolag helt saknas en färdig plan för hur det nya systemet ska implementeras. Enligt en enkät ut till alla Sveriges kommuner som Svt genomfört kan 4,5 procent av kommunerna inte alls uppge hur de ska ta hand om textilavfallet.

    Beteendeförändringar

    Att ett förändrat beteende är problematiskt får även stöd i forskningen. I en nyligen publicerad studie om cirkulära strategier inom textilindustrin visar forskarna på flera utmaningar kopplade till beteende, såsom behovet av bättre konsumentincitament för återanvändning, medvetenhetsmässiga hinder för återvinning, begränsad tillgång på reparationstjänster och snabbmodets påverkan på materialminskning.

    Trots lovande miljöfördelar med cirkulära strategier, som minskade miljöavtryck och förlängd livslängd för kläder, menar forskarna att det fortfarande krävs en betydande förändring i både konsumentbeteende och företagspraxis för att fullt ut förverkliga hållbarhet inom textilindustrin.

    Gap mellan ambitioner och handlingar

    I ytterligare en forskningsartikel på samma tema, men med fokus på unga vuxnas syn på cirkulär ekonomi i Finland, framkommer att det finns ett tydligt gap mellan miljömässiga ambitioner och praktiska handlingar. Ungdomarna associerar starkt cirkulär ekonomi med återvinning och återanvändning men uttrycker osäkerhet om hur de konkret kan bidra mer, bortom att följa redan etablerade återvinningsnormer.

    Därutöver finns även en kulturell utmaning. Vi har under decennier byggt upp ett system där konsumtion både är en drivkraft för ekonomin och en del av samhällets identitet. Att ändra detta beteende till något som är mindre konsumtionsbaserat och mer hållbarhetsorienterat kräver mer än bara lagar; det kräver en kulturell förändring.

    Kommer den nya lagen att bli framgångsrik?

    Så, för att nya lagen och textilinsamling ska lyckas tycks vi behöva lösa flera komplexa problem. Det handlar om hittills olösta tekniska och ekonomiska utmaningar, men även beteendeförändringar, inklusive en förändring av vår konsumtionskultur. Har lagen potential att lyckas med detta? Sannolikt inte, men det är en början.

    Och vad händer för den som hädanefter väljer att slänga trasiga strumpor och andra textilier i brännbart? Då kan kommunen utfärda en felsorteringsavgift.

    Kina leder elektrifieringen – stark kontrast till den svenska politiken

    Kina tar globalt ledarskap i elektrifieringen av fordonsflottan, med en försäljning av el- och hybridbilar som förväntas överstiga bilar med förbränningsmotor redan nästa år. Samtidigt kämpar Sverige med en minskande elbilsförsäljning, påverkat av en politik som visar på motsatsen till miljöintresse.

    I en värld där klimatförändringar och miljömedvetenhet driver en omställning från fossila bränslen till hållbara energikällor, tar Kina stora kliv framåt i elektrifieringen av sin fordonsflotta.

    Enligt en artikel från Financial Times, som baseras på data från fyra stora investmentbanker och analyshus, förväntas försäljningen av el- och hybridbilar i Kina överskrida den av traditionella bilar med förbränningsmotorer redan nästa år.

    Detta markerar ett betydande skifte där Kina inte bara tar ledningen globalt, utan även placerar sig åratal före de flesta västländer, med en uppskattad försäljning på 12 miljoner el- och hybridbilar nästa år. Det är en ökning med 20 procent jämfört med i år.

    Motsatt trend råder i Sverige

    Samtidigt syns en motsatt trend i Sverige. Trots tidigare framsteg inom elbilssektorn har försäljningen av elbilar minskat drastiskt. Nedgången är omkring 20 procent jämfört med föregående år, enligt SVT.

    Branschorganisationen Mobility Sweden uttryckte i höstas till SVT besvikelse över att tillväxtkurvan för elbilar har planat ut. Man pekade då på höga räntor, stigande kostnader för privatleasing och politiska beslut såsom avskaffandet av klimatbonusen och sänkta priser på fossila bränslen, som bidragande orsaker till denna nedgång.

    Detta pekar på att Sveriges politiska ledarskap bidrar till att försvåra övergången till eldrivna fordon. Den slopade klimatbonusen, samt sänkta priser på fossila drivmedel, har enligt flera aktörer inom bilindustrin försvårat kalkylen för att investera i elbilar. Trots att regeringen meddelat planer på att införa en ny elbilspremie, är skepticismen stor bland branschledare som inte tror att detta ensamt kommer att leda till en markant ökning i elbilsförsäljningen.

    Men är elbilar verkligen miljövänliga?

    Ett enkelt svar på om elbilar är miljövänliga är nej, det finns inga miljövänliga bilar eftersom alla bilar orsakar negativ påverkan på såväl miljön som människors hälsa.

    Det som dock är fördelen med elbilar är att de orsakar mindre klimatpåverkan än bilar som drivs av fossila bränslen. I en tid som till stor del definieras av ödesdigra klimatförändringar blir ett lägre klimatavtryck eftersträvansvärt.

    Därmed blir kontrasten i elbilssatsningar mellan Kina och Sverige nästintill absurd. Medan Kina accelererar sin satsning på elektrifiering och fortsätter att utveckla sin framåtblickande infrastruktur för elbilar, verkar Sverige snarare kämpa med att upprätthålla ett mer bakåtsträvande momentum.

    Nordea säljer av investeringar i köttbolag

    I slutet av 2024 kom den positiva nyheten att Nordea väljer att avveckla sina investeringar i globala köttproducenter. Denna förändring sker i kölvattnet av en granskning utförd av Fair Finance Guide och World Animal Protection.

    I Fair Finance Guides rapportering om Nordeas avveckling av investeringar i köttindustrin beskrivs hur denna bidrar till stora globala miljöproblem. Det handlar bland annat om avskogning, biologisk mångfaldsförlust och höga utsläpp av växthusgaser. På så sätt bidrar industrin till klimatförändringar och miljödegradering på en skala som kräver omedelbar uppmärksamhet och åtgärd.

    Genom att minska finansieringen av sådana industrier, kan banker som Nordea spela en central roll i omställningen mot mer hållbara och miljövänliga näringsgrenar. Nordeas nya finansieringsstrategi sänder en stark signal till både marknaden och konsumenter om behovet av ett mer ansvarsfullt näringsliv och att animalieindustriernas negativa påverkan på miljön inte är acceptabelt.

    Efter 15 år i miljöns och klimatets tjänst skrider SMB vidare – utan att förtröttas

    Skridskotur på Öresjö i juletid

    Det år vi nu lämnat är SMBs femtonde sedan starten 2010. Vi bildades som en reaktion mot det mediala ointresset för miljön och klimatet. Idag kommer det främsta hotet mot kunskapsbildningen om dessa ödesfrågor från all falsk information och den hårda polariseringen. SMB avger nyårslöftet att under 2025, trots alla svårigheter, oförtröttligt bedriva saklig och oberoende miljö- och klimatjournalistik – till fromma för allas vår framtid.

    15 år är bara en liten blinkning i historien. Men alla dessa dagar har ändå varit fyllda med händelser, dramatik och skeenden. Och bara inom vårt bevakningsområde har det funnits många nyheter att berätta om.

    En liten enkel slagning i SMB-loggen visar att våra skribenter publicerat sammanlagt 7 600 artiklar (!) sedan starten. I snitt alltså drygt tio varje vecka. Vartill kommer inlägg från krönikörer samt debattartiklar.

    Vi kan nu se tillbaka på verksamhetsåret 2024. Det har varit innehållsrikt och stundtals dramatiskt. Bland annat har vi berättat utförligt och i ett flertal artiklar om remarkabla meteorologiska rekord och om regeringen Kristerssons katastrofala klimat- och miljöpolitik efter halva mandatperioden. Vi har hållit ett granskande öga på EUs klimat- och miljöbeslut – med både ris och ros – och synat forskningsrön om företagens hållbarhetsarbete. Bland mycket annat.

    SMB avslöjade Timbro-samarbete med Atlas och Exxon

    2024 har också varit ett år då viktiga avslöjanden gjorts. I somras berättade SMB, i samarbete med Dagens ETC, efter granskning av hundratals dokument historien om hur Svenskt Näringslivs dotterorganisation Timbro systematiskt samarbetat med, och finansierats av, den reaktionära tankesmedjan USA-baserade tankesmedjan Atlas. Syftet med samarbetet var att sprida klimatförnekande propaganda i Sverige åren kring sekelskiftet. Vi visade även att pengar från oljebolaget Exxon använts för att finansiera verksamheten, och att samarbetet mellan Timbro och Atlas sträcker sig ända in i nutid. Länkar till artikelserien och uppföljningar av den återfinns här, här och här.

    Nu skriver vi 2025. Året står vidöppet. Vad betyder Donald Trumps återinträde på presidentposten för klimatarbetet? Kommer den svenska miljömålsberedningen att lämna kraftfulla förslag till klimatåtgärder, eller göra ett magplask? Kommer Svenska Kyrkan att anta förslagen i sin skogsutredning, och bli nationell vägvisare mot ett hållbart svenskt skogsbruk?

    Se där tre ämnen – bland många – som vi nu spänner bågen för att följa, granska och skildra!

    SMB:s artiklar och gästkrönikor publiceras förutom på supermiljobloggen.se även på Linkedin, Facebook, Instagram, Bluesky och Threads. Alla är välkomna att bidra med nyhetstips till oss och förslag på debattinlägg på adress kontakt@supermiljobloggen.se .

    Våra läsare och följare önskas härmed ett Gott nytt År!

    Mattias Goldmann: Lyssna på aktivisterna och ta klimatkrisen på allvar!

    MSB:s nya folder ”Om krisen eller kriget kommer” är utförlig och omfattande, utom i ett avseende där myndigheten misslyckas helt. Det handlar om den klimatkris vi redan är inne i, men som avhandlas knapphändigt på en enda sida, skriver SMB:s krönikör Mattias Goldmann. Och råder såväl MSB som regeringen att lyssna till klimataktivisternas maningar om att ta klimatfaran på allvar och agera därefter.

    KRÖNIKA Du ska ha fått den i brevlådan, och kanske har du under julledigheten rentav läst den. Jag tänker förstås på nya versionen av ”Om krisen eller kriget kommer”, den brandgula foldern om hur vi ska agera för att alla vara ”en del av Sveriges beredskap.”

    Första versionen kom 1943, mitt under andra världskriget. I den fanns skrivningar om skyddsrum, bombanfall, sabotage och spioneri som drygt åttio år senare känns förfärande aktuella. 2018 års version har åldrats sämre, eftersom det de gångna sex åren hänt så mycket i vår omvärld – coronapandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato är tre exempel på sådant MSB förstås inte visste om när de skrev foldern. 

    Inte heller klimatkrisen fanns med – förrän nu, men det avsnittet tycks ha skrivits med ingången ”vi behöver något om klimat också”.

    Klimatkrisen blir en fråga om korvgrillning

    Sedan 1943 har skriften blivit dubbelt så tjock och är nu på 32 sidor. En enda sida tillägnas klimatkrisen; lika mycket eller lite som för att beskriva hur vi ska göra med våra husdjur om det blir krig. Klimatkrisen har rubriken ”Extremväder”, med texten ”Extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare. Risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar.”

    Det enda handfasta tipset är att ”Ta reda på om det är eldningsförbud innan du eldar eller grillar.” Att reducera klimatkrisen till att korvgrillningen kanske får ställas in vore skrattretande om det inte vore så allvarligt.

    ”Ta varningarna på allvar” skriver MSB. Det är just vad vi alla behöver göra. Vi kan förbereda våra boenden för extremhetta, vi kan ha beredskap för att kraftiga stormar slår ut elnätet eller blåser ned träd och vi kan vara redo på att torkan gör att vattenkranen rosslar tomt.

    Klimatanpassning får tio kronor per svensk i stöd

    Men mycket behöver ske på samhällsnivå; en våldsam skogsbrand som förflyttar sig hundratals meter i minuten kan vi inte skydda oss mot som individer, inte heller översvämningar så kraftiga att bilar och hus flyter iväg eller stormar som gör vägarna ofarbara, matbrist på grund av torka eller utdöda pollenisatörer eller klimatdrivna flyktingströmmar. Också våra politiska beslutsfattare behöver ta varningarna på allvar.

    För det första: Klimatanpassa snabbt. Det statliga stödet till klimatanpassning är försvinnande litet, inte ens hundra miljoner kronor om året – 300 000 kronor per svensk kommun eller en knapp tia per svensk. Det måste snabbt utökas, med en klimatakut att smidigt få medel från när klimatkrisen slår till, hårt och obevekligt – men också mer förebyggande arbete.

    För det andra: Sluta förvärra. Sänkta priser på fossila drivmedel, avskaffat stöd till kollektivtrafiken, fyrdubblad moms på reparationer, inställda ansökningsomgångar för Klimatklivet… Allt detta häller bensin på elden och lämnar medborgaren i sticket. Också lokalt förvärrar många kommuner situationen genom att bevilja och aktivt utveckla bostadsområden i klimatmässigt särskilt utsatta lägen.

    För det tredje: Lär av erfarenheterna. Pandemin visade hur vi i kristider kan samarbeta och hur politiken kan kliva fram och tydligt ange vad som förväntas av oss medborgare – vilket de flesta av oss tacksamt tar emot. I klimatkrisen gömmer sig våra folkvalda bakom påståenden att det saknas folkligt stöd för en ansvarsfull politik – trots att vi gång på gång ser att det inte stämmer.

    Ibland har någon tagit illa vid sig av klimataktivister som satt sig i vägen för biltrafiken. Nu ser vi dock att det är själva klimatförändringarna som försvårar vår rörlighet. Vi ser också klimataktivister som Extinction Rebellion som tar vid där MSB går bet; medan myndighetens tips begränsar sig till grillstopp, ger de i ”När klimatkrisen kommer” en allvarstyngd uppmaning att agera för att fortsatt kunna hejda det värsta.

    Det är viktigt och värt beröm, men den broschyren kommer inte i varje hushålls brevlåda och för många står själva avsändaren i vägen för budskapet. Därför måste politiken agera och göra vad den brandgula foldern manar till; ta varningarna på allvar.

    2024: Några ljuspunkter för miljön – trots rekordvärme och extremväder

    Storbritanniens sista kolkraftverk slog igen portarna, förnybar energi växte fortsatt snabbt och avskogningen i Amazonas minskade rejält. Det är några av de positiva nyheterna som BBC listar för att runda av detta annars dystra år för klimat och miljö.

    Året 2024 gick till historien som det varmaste någonsin – medeltemperaturen steg för första gången till 1,5 grader över referensperioden 1850-1900. Stormar och andra extremväder har orsakat både dödsfall och stora skador. Ändå har klimatförnekarna och fördröjarna stärkt sina ställningar, framför allt med valet av Trump som USAs näste president. FNs klimatmöte i oljestaten Azerbajdzjan gav magert resultat: Utfasning av fossila bränslen ströks ur avtalet. Klimatbistånd till drabbade länder utlovades visserligen, men summan är otillräcklig. FNs miljömöte för biologisk mångfald gav inte heller de resultat många hoppades på, även om ursprungsbefolkningar fick en starkare ställning i förhandlingarna.

    Men de dystra nyheterna är inte hela sanningen. BBC lyfter fram flera framsteg som faktiskt också skett under 2024.

    Slutet för kolkraft i Storbritannien

    Den 30 september slutade röken att bolma från skorstenarna på det sista kolkraftverket, Ratcliffe-on-Soar i Nottinghamshire. Ett historiskt ögonblick i koleldningens och den industriella revolutionens vagga. Anläggningen monteras nu ned och det är oklart vad som kommer att byggas på platsen, men batterilagring av energi är en möjlighet som diskuteras.

    Förnybar energi fortsatte att växa

    Minskande kostnader, framför allt för solenergi, har lett till en ökning av förnybar el globalt sett. I USA slog vindkraften rekord i april och gick om kolkraften. Den internationella energimyndigheten IEA förutspår att den förnybara energiproduktionen kommer att växa 2,7 gånger till 2030, vilket är nära FNs mål om en tredubbling. Vid slutet av detta decennium förväntas förnybara energikällor stå för hälften av all elektricitet. Lejonparten av den förnybara tillväxten kommer från ett land: Kina. 2030 beräknas landet stå för minst hälften av världens förnybara elkapacitet.

    Floder, berg och valar blev ”juridiska personer”

    I Ecuador har naturen, till exempel floder och skogar, rättigheter sedan flera år. Detta har visat sig vara ett effektivt sätt att skydda ekosystem. I år har exempelvis bergen Te Papakura o Taranaki på Nya Zeeland erkänts som ”förfädernas berg” och fått rättslig status som juridisk person. I Brasilien har vågor, valar och delfiner fått egna rättigheter i vissa områden.

    Stort havsområde skyddat vid Azorerna

    I Nordatlanten etablerades regionens största skyddade havsområde. Cirka 287 000 kvadratkilometer, 30 procent av havet runt den portugisiska skärgården, omfattas. Hälften av området har fått ett starkt skydd, där inget fiske eller utvinning av naturresurser tillåts.

    Skogsskövlingen i Amazonas minskade

    Under tolv månader fram till juli 2024 avskogades drygt 6000 kvadratkilometer av regnskogen. Trots att detta är ett område lika stort som den amerikanska delataten Delaware, är det den lägsta siffran på nio år. Detta trots att skogsbränderna 18-faldigades (!) på grund av en historisk torka. President Lula, som kom till makten för två år sedan, har lovat ett slut på skövlingen av Amazonas till år 2030.

    Skydd för biologisk mångfald fungerar

    En stor genomgång i tidskriften Science omfattande 186 olika studier (och över 600 fall) visade tidigare i år att åtgärder för att skydda natur fungerar: I två av tre fall vänds trenden och förlusten av biologisk mångfald minskar. BBC rapporterar dels om Kazakhstan där Saiga-antilopen räddats från utrotning, och dels om projekt i Kalifornien ledda av ursprungsbefolkningen Yurok-stammen. Där har lax återvänt till Klamathfloden genom att en damm tagits bort. Dessutom seglar kondorer, en helig fågel för stammen, numera åter fram över Yurok-territoriet.

    Klimatplaner kräver orimligt mycket markyta

    För första gången har forskare räknar ut hur mycket mark som världens länder intecknat för att nå klimatmålen, till exempel genom att suga upp koldioxid med hjälp av trädplantager. Och resultatet visar att planernas markkrav är orimliga. Det är heller inte säkert att den utpekade marken verkligen är tillgänglig, vilket en ny svensk avhandling visar.

    Vart femte år sedan Parisavtalet ska världens länder lämna in klimatplaner för att visa hur de ska nå målet om netto noll koldioxidutsläpp, så kallade Nationally Determined Contributions. För att nå netto noll måste inte bara utsläppen minska, koldioxid måste också sugas upp genom koldioxidsänkor, som växande skog.

    I en studie i tidskriften Nature Communications har forskare analyserat hur mycket landyta som skulle tas i anspråk om 194 länders planer förverkligas. Resultatet: En yta större än hela USA.

    Genom att sammanställa den totala mängden mark som länder vill ta i anspråk för att nå nettonollutsläpp visar vår studie hur orealistiska klimatplanerna är. Om de genomförs till fullo påverkar det mark som idag används till annat. Detta skulle skapa stora konflikter kring matproduktion och biologisk mångfald, säger Wim Carton, universitetslektor vid Lunds Universitet, i ett pressmeddelande.

    Enligt studien skulle 40 procent av markytan i planerna göras om till skog för att lagra koldioxid. Den övriga arealen omfattar främst återställning och restaurering av mark och skog. Ett fåtal länder har även projekt för att avskilja och lagra koldioxid på olika sätt, till exempel genom förbränning av biobränsle där koldioxiden fångas upp, BECCS.

    Risk för sänkt fokus på utsläppsminskningar

    Vissa länder sticker ut. Exempelvis anger flera afrikanska länder söder om Sahara att de ska använda en femtedel av markytan för att nå netto noll. Detta skulle innebära att redan sårbara människor skulle förlora mark de behöver för att odla mat för sin överlevnad.

    Wim Carton menar att många länder har orimliga förhoppningar på hur mycket koldioxid som kan sugas upp, och att scenarierna i de flesta fall inte kommer att fungera. Och om de skulle fungera, skulle det få svåra konsekvenser för biologisk mångfald och matförsörjning. Samtidig riskerar orealistiska förväntningar om att suga upp koldioxid att leda till lägre ambitioner att minska utsläppen här och nu.

    Mark för biobränsle ofta inte tillgänglig

    Bioenergi anses spela en viktig roll i övergången till ett fossilfritt samhälle. Men även detta kräver mark för att odla biobränslet. Nu visar en ny avhandling att mycket av den ”outnyttjade jordbruksmark” som hittills pekats ut som avgörande för att odla biobränsle i södra Sverige i själva verket inte är tillgänglig. Tidigare har man antagit att mark som inte längre får jordbruksstöd skulle vara tillgänglig, men enligt forskaren Josefin Winberg och hennes kollegor stämmer inte det.

    Vi kom fram till att denna tidigare uppskattning av hur mycket marginalmark som finns tillgänglig för bioenergiproduktion var kraftigt överskattad. Vi fann också att en stor del av jordbruksmarken som tagits ur produktion övergått till andra användningsområden – vanligtvis gräsfoderproduktion eller hästhållning, säger hon enligt ett pressmeddelande från Lunds Universitet.

    Dessutom är mycket av den aktuella marken fördelad på väldigt små arealer, under 0,5 hektar vilket skulle göra bioenergin olönsam. Och att odla på mark som används för livsmedelsproduktion skulle öka vårt importberoende ytterligare.

    Även här kan alltså slutsatsen dras att det inte är realistiskt att ersätta utsläppsminskningar med bioenergi och koldioxidinfångning.

    Filip Johnsson: ”Klarar vi att få till styrmedel för omställningen innan det är för sent?”

    Det krävs tydliga, rättvisa och långsiktiga styrmedel som lotsar oss människor och hela samhället i rätt riktning för att klara klimatomställningen. Detta är möjligt – men hindren är många, och det gångna året har inte precis visat upp en önskvärd utveckling, skriver SMB:s krönikör Filip Johnsson i sin helgtext.

    I mina två senaste krönikor har jag konstaterat att det ser dystert ut för klimatomställningen. Och, ja, året har inte varit det bästa om man ser till klimatfrågan och världsläget.

    Kriget i Ukraina fortgår. Trump vann det amerikanska valet. Olika klimatrelaterade väderhändelser inträffade, som översvämningarna i Valencia och skogsbränder (vilka med stor sannolikhet kan kopplas till klimatförändringarna). De globala koldioxidutsläppen slår (återigen) rekord. Här hemma har regeringen ett ensidigt fokus på kärnkraft, utan någon konsekvensanalys av vilka alternativ som finns. Detta trots att industrin är beredd att elektrifiera sina processer och behöver mer el mycket snabbare än vad ny kärnkraft kan finnas på plats.

    Sedan har vi en konsumtionshysteri. Nu senast med mer eller mindre kaos i lågpriskedjan Rustas butiker för att de sålde någon skönhetsrelaterad produkt billigt.

    Vartåt är människan på väg? undrar man.

    Apropå konsumtion så är det juletider och det handlas såklart julklappar – säkert ”som aldrig förr”. Hur det gick för julhandeln kommer säkert, likt varje år, vara föremål för ett antal artiklar på tidningarnas ekonomisidor. Tänk om ekonomiredaktionerna satt lite närmare redaktionerna som sysslar med klimatrapportering.

    9 000 ton grejor från Temu och Shein flygs – varje dag!

    När det gäller julhandeln kunde man hoppats på lite mer återhållsamhet från konsumenterna med tanke på all information om klimatrelaterade effekter. Men Dagens Nyheter skrev nyligen att en studie som citeras i Forbes visat att det varje dag skickas i snitt runt 9 000 ton gods med flygfrakt från näthandelsföretagen Temu och Shein i Kina till kunder i väst – motsvararande 88 fullastade Boeing 777! Kanske ännu mer nu då siffran är från tidigt i år.

    Jag har alltid undrat varför det för kanske bara ett halvår sedan helt plötsligt började dyka upp konstiga annonser för Temu, även på DN:s och andra tidningars hemsidor. Annonser med verktygsset för 0 kr?!?. För ett par år sedan gick DN ut med att tidningen skärpt hållningen gentemot annonsering som inte präglas av hållbarhet. Men det verkar mest handla om att ställa krav på påståenden om hållbarhet i annonser som hävdar sådan. Vilket i och för sig bra. Men hur är det med annonser som inte anger att de aktivt arbetar med hållbarhet? Här syns ingen större förändring med tanke på alla annonser för charterresor och bilar.

    Mycket reklam för resmål som man absolut måste flyga till

    Inte minst förundras jag över annonser för alla temaresor till avlägsna platser med fantastisk kultur, natur och djurliv, dit det definitivt inte går att åka tåg. Gärna med någon pensionerad reporter – eller kulturperson – som reseciceron. 

    När det gäller Temu och Shein har i alla fall vår klimat- och miljöminister rutit till och menat att de borde förbjudas och att influencers borde ta ett större ansvar. Bra, men troligtvis svårt för ett enskilt EU-land att komma åt detta rent lagligt. Om (reklamfinansierade) influencers kommer ta ett större ansvar återstår att se.

    Åtgärder och styrmedel för att åstadkomma en mer hållbar konsumtion studeras i forskningsprogrammet ”Mistra Sustainable Consumtion”. Forskarna i programmet konstaterar att det som kan få effekt är olika former av standarder och regleringar. Styrmedel som riktar sig mot individers eller hushålls konsumtionsbeteenden, som till exempel restriktioner för flygresor, har däremot troligtvis lägre genomförbarhet.

    Långsiktiga, rättvisa och tydliga styrmedel krävs!

    Detta på grund av att styrmedel kommer möta motstånd från allmänheten. Häri ligger nog svårigheten: Människan klarar inte att som kollektiv ta de rätta besluten och införa något styrmedel som gör det betydligt dyrare att åka på den där resan. Vi är liksom fast i det system vi byggt där allt hänger ihop. Inte minst konsumtionen som sådan kopplar även till ekonomin och arbetstillfällen – och som rapporteras på tidningarnas ekonomisidor.

    Det krävs tydliga och långsiktiga styrmedel på en mängd olika nivåer om samhället ska klara omställningen. Sådana måste dessutom upplevas som rättvisa.

    Klarar vi att få till sådana styrmedel innan det är för sent? Eller kommer vi att leva efter mottot ”shop till you drop”?

    Tänkte ett tag att jag skulle avsluta denna krönika med något hurtigt om att jag ändå ser lite positiva signaler. Men jag avstår denna gång.  Jag brukar för övrigt alltid be min sambo läsa igenom mina krönikor innan jag skickar in dem. Denna tyckte hon var ovanligt gnällig. Och då har jag ändå strukit en del i den som ni nu läser… I vilket fall – Gott Nytt År på er!

    Efter överklagan från staten – ytterligare rättegång mot Fosen-aktivisterna

    Aktivisterna som ockuperade energidepartementet frikändes i Oslo tingsrätt, men står nu inför rätta igen efter överklagan från åklagarmyndigheten. Det gäller den norska statens olagligt byggda vindkraftpark på samisk mark i Fosen. Det har gått flera år utan att staten har agerat för att ta bort vindkraftparken, och därför gjordes aktionen i syfte att få ett erkännande och en ursäkt till samerna.

    SMB har tidigare berättat om att aktivisterna från Fosen-aktionen frikändes i Oslo tingsrätt efter aktionerna i februari 2023. Åklagarsidan överklagade domen, med argumentet att aktivisterna inte betalat sina böter och att det inte skulle leda till friande dom.

    Under den gångna veckan har därför ytterligare rättegång hållits, denna gång i Borgarting hovrätt. Försvarsadvokaten Olaf Halvorsen anser att gripandet av aktivisterna från första början var olagligt. Han menar att andra sätt att uttrycka sig och föra fram budskapet inte har lett till något erkännande eller ursäkt från statens sida.

    Aktionen gjordes eftersom det tog för lång tid för staten att agera efter att Norges högsta domstol fastställt vindkraftparken olaglig 2021. ”Det känns väldigt orättvist. Mina meddemonstranter sitter här medan staten går fri”, sa aktivisten Ella Marie Hætta Isaksen i rätten denna vecka.

    Åklagarsidan hävdar under rättegången att “yttrandefriheten inte är absolut”. Försvarsadvokaten påpekar å andra sidan att demonstrationen ledde till framsteg i Fosen-fallet vilket är viktigt för demokratin.

    Flera av aktivisterna uppdaterar sina sociala medier under veckan, och skriver bland annat att aktionerna inte handlar om uppror, utan om att värna om jorden och mänskliga rättigheter. Det är utmattande och avhumaniserande att gång på gång behöva bemöta böter och rättsliga åtgärder från staten, skrev aktivisten Elle Nystad på sociala medier när rättegången skulle påbörjas. Återigen faller bördan av rättvisa på axlarna hos de mest marginaliserade, fortsatte Elle Nystad, och återigen bevittnar dessa unga samer sin kultur och sitt land hotade och sina rättigheter ignoreras.

    Stämningar mot journalister och klimataktivister ökar i Europa

    Stämningsansökningar mot journalister och aktivister som driver klimatfrågor ökar runt om i Europa, visar en ny rapport. 

    Stämningar mot journalister, aktivister och offentliga övervakningsorgan blir allt vanligare i europeiska länder. Det visar en årlig rapport från Coalition Against SLAPP:s, som har gjorts i samarbete med organisationen Daphne Caruana Galizia Foundation. Enligt rapporten registrerades 1 049 stycken stämningsansökningar mot offentligt deltagande gentemot privatpersoner, journalister och icke-statliga organisationer mellan 2010 och 2023 i 41 olika europeiska länder.

    Stämningsansökningar mot offentlig deltagande kallas även SLAPP:s (Strategic lawsuits against public participation) och är rättsliga processer som initieras av politiker, företag eller andra offentliga aktörer mot privatpersoner, journalister eller icke-statliga organisationer. De fungerar som strategiska stämningar för att få privatpersoner att sluta driva en fråga som går emot ett företags eller politikers intresse. Enligt Politico utfärdades de flesta stämningar under 2023 av företag. Politiker stod för ungefär en tredjedel av stämningarna under 2023.

    SLAPP:s ökar i Europa trots EU-direktiv

    En problematik med SLAPP:s är att de kan användas som en form av censur av aktivister och journalister, vilket i sin tu begränsar vissa sociala och politiska hållningar från att lyftas i den offentliga debatten. Företag och politiker har oftast större finansiella resurser, vilket de kan utnyttja genom att driva utdragna rättsprocesser som privatpersoner och icke-statliga organisationer inte har råd att finansiera. EU har tidigare utfärdat olika direktiv för att begränsa SLAPP:s, i syfte att skydda journalister och aktivister från censur. Men trots tidigare EU-direktiv fortsätter antalet stämningsansökningar att öka. Bara under 2023 registrerades 166 SLAPP:s runt om i Europa.   

    Klimataktivister och journalister mest utsatta

    Av de 41 europeiska länder som ingått i analysen var det i Italien, Rumänien, Serbien och Turkiet som flest strategiska stämningsansökningar har utfärdats mot oberoende sociala organisationer, journalister och privatpersoner. Reportrar, redaktörer, och medieföretag var den mest utsatta gruppen, enligt rapporten. Framförallt blir journalister och aktivister som driver klimatfrågor stämda i högre utsträckning än personer som driver andra politiska eller sociala frågor.

    ”Klimatförändringar och miljöfrågor är ett ämne som kan få riktigt stora konsekvenser för företag. Och när journalister eller civilsamhället rapporterar om missförhållanden eller klimatpåverkan kan det ha en enorm effekt på företag och det är därför de går snabbt fram och vidtar extrema åtgärder för att tysta dem”, säger Emma Bergmans, policy- och påverkansrådgivare för Free Press Unlimited, i en intervju till Politico.

    Regeringen har bestämt sig: Fossilfritt Sverige förlängs två år

    Bild på Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige

    Fossilfritt Sveriges uppdrag förlängs med två år. Det beslutar nu regeringen i ett sent skede, vilket väckt osäkerhet under hösten.

    – Vårt uppdrag är extra viktigt i dessa turbulenta tider säger Fossilfritt Sveriges chef Svante Axelsson och gläds över beskedet.

    Plattformen Fossilfritt Sverige bildades 2015 av den dåvarande regeringen och gavs uppgiften att samordna och stötta företag, kommuner och regioner i arbetet att ställa om till att använda förnybara istället för fossila bränslen. 2020 lämnades ett tilläggsdirektiv om att Fossilfritt Sverige särskilt ska stödja genomförandet av de 23 färdplaner som tagits fram tillsammans med näringslivets medverkande företag och organisationer.

    Det arbetet är inte på något sätt avslutat. Men hade ändå tagit slut den 31 december om inte regeringen hade lämnat sitt besked för några dagar sedan.

    Arbetet ska nu enligt besked intensifieras, bland annat med att skapa tydliga förutsättningar och förutsägbarhet för företagen när det gäller offentliga beställningar av fossilfria produkter och tjänster. Samtidigt pågår en liknande process inom den privata sektorn. Svante Axelsson tror att detta kan komma att stärka utvecklingen.

    Äntligen är tiden och tekniken mogen för att göra fossilfritt till det nya normala. En nyckelkomponent för att öka tempot i utvecklingen är upphandlingen som kan ge företagen den skjuts som behövs för att skala upp, så att fossilfria varor och tjänster i förlängningen landar på samma prisnivå som de gamla fossila lösningarna. Om fler upphandlare jobbar på det här sättet så kommer svenska företag att få ett avgörande försprång på den globala marknaden. Men då gäller det att vi är på bollen nu, säger Svante Axelsson i ett pressmeddelande.

    SMB har sökt Svante Axelsson med frågan om kansliet förlorat medarbetare som sökt andra tjänster under hösten, eftersom beslutet om förlängning kom först den 12 december.

    Skogsutredare: Inget förslag om slopat tillstånd för att avverka fjällnära skog

    Bild på professsor emeritus Göran Örlander

    Det finns inget förslag i regeringens skogsutredning om slopa tillståndet för att avverka fjällnära skog. Inte heller höjs gränsen på 0,5 hektar för att slippa lämna in avverkningsanmälningar. Det framkom när utredningens delbetänkande lämnades över till landsbygdsministern under torsdagen.

    2024 års skogspolitiska utredning, som genomförs av professor emeritus Göran Örlander, ligger inklämd i en liten hög av tre pågående betänkanden som alla handlar om skogsfrågorna ur olika perspektiv. Detta gjorde det svårt för utredaren att besvara en del väsentliga frågor, vilket blev tydligt i den videoutsända presentationen.

    Till exempel om hur kravet på skoglig tillväxt och ökad produktion – utgångspunkten för just denna utredning – ska viktas mot kravet på ökad kollagring i skog och mark, som är synnerligen viktigt ur klimatsynpunkt.

    Den sistnämnda frågan hanteras i den pågående miljömålsberedningen, med slutdatum i februari. Och hur skyddet av hotade och fridlysta växter och djur i skogen ligger i sin tur i Artskyddsutredningen.

    Den här överlappningen i tre separata utredningar har mött kritik från oppositionen för att göra det svårt att få någon helhetsbild av vad regeringen vill och prioriterar. Enligt uppgift till SMB från en källa i miljömålsberedningen är landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) svar på den kritiken att regeringen kommer att avvakta vad respektive utredning föreslår och först därefter göra en sammanvägning.

    Ingen kommentar från landsbygdsministern

    I linje med det beskedet sa Kullgren vid torsdagens presentation att han inte avsåg att kommentera något av de förslag som utredaren kom med.

    Skogsindustrins ökade aptit på timmer och inte minst massaved har lett till en stark press på de fåtaliga områdena med naturskog, inte minst den fjällnära. 6000 hektar av skyddsvärd äldre skog i det fjällnära barrskogsbältet har avverkats sedan 2020, berättade Svt för en tid sedan.

    Under hösten har det spekulerats om att utredaren skulle föreslå att slopa tillståndsplikten för fjällnära skog, med tanke på regeringens hållning. Något MP:s båda språkrör förde fram i en debattartikel i veckan. Men nej, utredare Örlander lägger inte fram något sådant förslag. Han ville dock inte säga om något sådant kan bli aktuellt i slutbetänkandet, som läggs fram i augusti nästa år. Fortsatt osäkerhet om dessa viktiga naturskogars framtid ännu en tid, alltså.

    Göran Örlander berättade att han övervägde att höja kravet på att lämna in avverkningsanmälan från 0,5 hektar till två hektar, men övergav tanken. Detta hade lett till att 70 000 hektar skog varje år avverkas utan någon anmälan alls, vilket hade äventyrat tillsynen. Han var tydlig med att det är EU:s lagar för skyddsregler som hindrar höjningen från dagens 0,5 till två hektar.

    Tio dagars frist för avverkning istället för sex veckor

    Han föreslår däremot att tio dagar istället för sex veckor blir fristtiden för en skogsägare att börja avverka efter anmälan. Här finns farhågor inom miljörörelsen att skyddsvärda biotoper hinner slinka igenom i högre grad än tidigare. Även ädellövskogslagen ska luckras upp, så att det inte blir en skyldighet för markägaren att plantera ny lövskog efter en avverkning. Ny lövskog ska dock planteras, men behöver inte anläggas på samma plats.

    Ett viktigt förslag från utredaren är att markägare ska ersättas av staten i de fall skog med höga skyddsvärden får avverkningsförbud. Något sådant system finns inte i dag, även om lagen ger möjlighet till det. Regeringarna och riksdagen har hittills låtit bli att införa ett sådant. Det skulle få namnet skogsmarksskyddsområde.

    Ersättningen ska enligt förslaget vara 125 procent av beståndets värde, vilket motsvarar den summa som utgår till skogsägare enligt bestämmelserna om biotopskydd.

    ”Inte rimligt att den enskilde ska betala för skydd”

    – Det är inte rimligt att den enskilde skogsägaren ska betala för ett skydd som har allmänt intresse. Det är en sak för skattebetalarna, framhöll Göran Örlander under frågestunden.

    Något motvilligt lämnade utredaren beskedet att en sådan skogsmarksersättning kan beräknas uppgå till 300 till 600 miljoner kronor om året.

    Eventuella anslag till ett sådant skydd skulle möjligen kunna dyka upp i höstens budget för valåret 2026. Men med tvekan, av tidsskäl. Slutbetänkandet i skogsutredningens kommer inte förrän mot slutet av augusti och måste remissas och beredas innan riksdagen kan fatta beslut.

    Regeringen har dragit ned kraftigt på skogsskydd

    Regeringen Kristerssons intresse för att anslå pengar till att skydda biologiskt värdefull skogsmark har också hittills varit minimalt, för att inte säga negativt. Det första man gjorde sedan man tillträtt hösten 2022 var att dra ned anslagen för naturreservat och inköp av värdefull skogsmark med ansenliga 1,5 miljarder kronor.

    Budgeten för program 20, klimat- och miljöåtgärder, har pressats tillbaka med totalt sju miljarder kronor sedan Kristerssons regering tillträdde. Skogsinköp och naturreservat har sammanlagt fått två miljarder kronor mindre i de budgetbeslut som tagits hittills, vilket SMB berättat tidigare.

    Från miljöhåll får utredningen negativ kritik, om än inte genomgående. Världsnaturfonden ser positivt på att tillståndet blir kvar för avverkning i fjällnära skog och att ersättningssystem föreslås. Däremot är organisationen, i likhet med Naturskyddsföreningen, kritisk till förslaget att sänka tidsgränsen för avverkning efter anmälan från sex veckor till tio dagar. Att de avverkningsanmälningar som Skogsstyrelsen inte prövar alls, så kallade ”ickebeslut” inte längre ska vara överklagningsbara är mycket negativt, säger båda organisationerna.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.