Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kritik mot sänkt reduktionsplikt: ”Genomför inte förslaget alls”

    2030-sekretariatet vädjar i sitt remissvar till regeringen att inte genomföra sänkningen av reduktionsplikten till sex procent 2024. Ekonomiskt pressade hushåll och företag kan kompenseras på mycket mer träffsäkra sätt än med lägre reduktionsplikt, betonar sekretariatet.

    Reduktionsplikten innebär att diesel och bensin får en inblandning av biobaserade, förnybara drivmedel. För diesel främst HVO från tallolja, slakteriavfall och liknande, och för bensin etanol gjord bland annat av jordbruksprodukter.

    Inblandningen ska enligt plan ökas successivt fram till år 2030. Då ska delmålet 70 procents lägre fossila utsläpp från fordonsflottan uppnås. Detta hade, enligt tidigare planering, krävt en 28-procentig förnybar inblandning i bensinen och en 66-procentig inblandning i dieseln detta år.

    Beslutet om ökad inblandning av biobaserade bränslen fattades med bred majoritet i riksdagen i juni 2021, med enbart Sverigedemokraterna som motståndare.

    Men med reduktionsplikten blir bensinen och dieseln dyrare, och med fjolårets kraftiga prisuppgång fick flera partier kalla fötter.

    ”Lägre reduktionsplikt osäkert sätt att få lägre bränslepris”

    Men, påpekar nu 2030-sekretariatet i sitt remissvar, att sänka reduktionsplikten är inte ett säkert sätt att få bränslepriserna att sjunka. Själva marknadspriset på olja är långt mer avgörande. Dieselpriset har till exempel sjunkit från toppnoteringen 28 kronor till cirka 22 idag, utan förändring av reduktionspliktens nivåer.

    Sekretariatet förordar att sänkningen inte genomförs alls, men inser att det nog blir så ändå. Som kompromiss föreslår man bland annat en särskild kontrollstation i slutet av 2024, som undersöker om den nya sex-procentiga nivån alls fått något genomslag på priset vid pump.

    Man vill också se andra konkreta stöd till utsatta hushåll och företag, särskilt i bilberoende lands- och glesbygd.

    S-regeringen började med att sänka bensinskatten

    Det var flera faktorer vid sidan om priset på biodrivmedel, främst Ukrainakriget, som fick bränslepriserna att sticka iväg högt våren 2022. Detta gav dåvarande S-regering kalla fötter. I vårbudgeten sänktes bensinskatten för att mildra effekterna, något som kritiserades inte bara av miljörörelsen.

    Lägre priser på bensin och diesel var ett av SD:s, Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas lockrop i valet hösten 2022. Flera kronor lägre priser vid pump utlovades. Något som nu, sedan man vunnit, ska åstadkommas med en kraftig nedjustering av reduktionsplikten. Årets nivåer, 7,8 procent för bensin och 30,5 för diesel, skulle nästa år ha justerats upp till 12,5 respektive 40 procent.

    Att bland andra Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet betonat att Sverige sannolikt inte kommer att klara att nå sina klimatpolitiska delmål till 2030 har inte påverkat regeringen. Klimatmålen ska nås med ”andra” åtgärder som är effektivare och kan genomföras till lägre kostnader, har svaret varit.

    Regeringens kompromiss med samarbetspartiet Sverigedemokraterna ligger alltså på sex procents inblandning för båda bränslena från 2024. Efter valåret 2026 sätter regeringen i sitt förslag ingen nivå alls och besked om vad som komma skall saknas.

    Uteblivna besked gör det svårt för drivmedelsbranschen

    Den oklarheten är också mycket negativ, framhåller 2030-sekretariatet. Osäkerheten om vad som ska hända gör företagen ovilliga att satsa. ”Regeringen är rimligen väl medveten om att detta allvarligt försvårar för drivmedelsbranschen” heter det i remissvaret.

    Enligt Naturvårdsverkets beräkningar leder de sänkta nivåerna från 2024 att fem miljoner ton fossilt koldioxid mer släpps ut årligen än vad som annars skulle ha skett. Det kan jämföras med de totala årliga utsläppen i Sverige på cirka 45 miljoner ton per år.

    Reduktionsplikten har varit och är kontroversiell även inom miljörörelsen, dock av helt motsatta skäl än kritiken mot att bränslena blir dyrare. Vissa miljöorganisationer pekar på att även biobränslen ger utsläpp av koldioxid och att det är bättre att minska belastningen på skogarna med lägre uttag av biomassa.

    Miljörörelsen i stort framhåller att det är avgörande att minska vägtrafiken, och inte som sker nu planera för ständig ökning av transporterna. Ett mer transporteffektivt samhälle där fler reser kollektivt och med cykel och till fots behövs också, utöver fossilfria drivmedel och elektrifiering av fordonsparken.

    Juni 2023 blev historiens varmaste

    En rad svenska torr- och värmerekord för juni har slagits under 2023. Och årets junimånad kommer även vara den hittills varmaste som uppmätts globalt. Det senaste värmerekordet för juni månad sattes alldeles nyligen, 2019. Den 3 juli passerades för första gången även +17 grader i medeltemperatur på jorden – ett rekord som bara höll sig ett dygn!

    Värmerekorden såväl i haven som på land under 2023 slår forskarna med häpnad. Samtidigt är istillväxten vid köldpolen Antarktis rekordlåg denna vinter på södra halvklotet.

    SMB berättade nyligen om de alarmerande observationerna vi kunnat se under senare tid.

    Nu kommer alltså ännu ett vittnesbörd om klimatuppvärmningens snabba förlopp. Enligt klimatforskaren Zeke Hausfather, medförfattare i FN:s klimatpanel, verksam på Breakthrough organization och med fokus på temperaturrekord och klimatmodellering, blir juni i år 0,16 grader Celsius varmare än 2019.

    ”Det värdet ligger 1,46 grader C över de genomsnittliga värden för juni månad som vi kunde se under den förindustriella perioden 1850-1899” skriver han på Twitter.

    Hausfather använder för sin uträkning både brittiska klimatforskningsbyrån Met Office Hadley Centres och EU:s klimatövervakning Copernicus´mätdata, HadCRUT5 och ERA5.

    De många värmerekorden för enstaka dagar ledde också till att den hittills varmast uppmätta medeltemperaturen för jordklotet uppmättes den 3 juli, när 17 grader överskreds, enligt grafiken ovan.

    Kusligt nog överlevde detta enstaka dags-rekord inte mer än ett dygn innan det blev slaget. Tisdagen den 4 juli hade världens medeltemperatur stigit ännu något mer, till 17,18 grader från måndagen värde på 17,01 grader. Detta enligt University of Maines redovisningssystem för världstemperaturer, Climate Reanalyzer.

    Observationerna av de många anomalierna kallas ”skrämmande”, extremt ovanliga” och ”oroande” av ärrade klimatforskare. Enligt en artikel i the Guardian ställs nu frågan om årets El Nino och människans utsläpp av växthusgaser knuffat in uppvärmningen i en mer nyckfull och oberäknelig fas.

    Juli kommer inte att innebära någon lindring på många platser på jorden vad gäller temperaturerna. Denna vecka utdelar exempelvis vädertjänsten i USA skarpa varningar för temperaturer nära 50 grader C i Texas och Arizona.

    Juni månads extrema värme i Storbritannien har nu också skapat politisk press på premiärminister Rishi Sunak, rapporterar DN. För några dagar sedan hoppade miljöminister Zac Goldsmith av från regeringen i protest mot dess ”apati” i klimatfrågan.

    I likhet med den svenska regeringen, har den brittiska toryregeringen tagit en rad beslut som innebär steg bakåt i stället för framåt i klimatfrågan. Bland annat har klartecken till en ny kolgruva och utökad oljeproduktion i Nordsjön fattats.

    Uppdatering 2023/07/07: Rekordet för den globala medeltemperaturen – som alltså slogs för andra gången på tisdagen – tangerades på onsdagen, innan det på nytt slogs med 0,05 grader. Världens varmast uppmätta dag är nu torsdagen den 6 juli 2023, med en medeltemperatur på 17,23 grader. Huruvida rekorden fortsätter att slås under sommaren återstår att se.

    Franska tv-kanaler börjar rapportera om klimatförändringarna

    Fransk public service gör om sina väderleksrapporter i tv och börjar rapportera om klimatförändringarna, rapporterar SVT Nyheter.

    Frankrike är ett av de länder i Europa som drabbats hårdast av extremvärme och torka. Nu får landets invånare ta del av ett nytt grepp för väderprognoser. De franska public service-kanalerna har lanserat upplägget “météo climat”, med syfte att utbilda om klimatförändringarnas påverkan på vädret, rapporterar SVT.

    Vädersändningen har förlängts från en halv till två minuter och ska med hjälp av klimatforskare besvara tittarnas frågor om till exempel extrema skyfall och temperaturförändringar genom åren.

    I stället för att som tidigare enbart presentera kommande väder kommer nu tittarna även få relevant klimatinformation. Till exempel kommer de kunna jämföra nuvarande temperatur med normalnivåer och se hur temperaturen utvecklats över tid.

    Om siffertrixarna och de skogliga impedimenten…

    Det svenska skogsbruket och dess lobbyister berömmer sig gärna om att bedriva ett hållbart skogsbruk, och att hela 58 procent av naturmarken är skyddad. Men det gäller att läsa det finstilta – och att redovisa statistiken korrekt. SMB:s Leif Öster guidar oss i sin krönika genom skogen av förvillande påståenden om hur väl de svenska skogarna sköts och skyddas.

    KRÖNIKA: I Sverige pågår en stor landskapsomvandling. Det handlar om att naturligt föryngrade skogar, som kanske aldrig kalavverkakats, nu fälls och ersätts med planterad ”förädlad” skog. Data som Sverige skickat in till FAO visar att uppemot sex miljoner hektar tidigare naturligt föryngrade skogar har ersatts av planterad skog. Och detta sedan dagens skogspolitik infördes för 30 år sedan.

    Samtidigt halkar arbetet med att skydda värdefulla svenska naturtyper efter. Den sammanlagda trenden är negativ anser Skogsstyrelsen. Grovt räknat behöver Sverige skydda ungefär lika mycket mer skog som vi redan har gjort – fast på andra ställen.

    I ett brev till sina medlemmar  sammanfattar LUCN, Internationella naturvårdsunionen saken globalt så här:  ”We need to protect and conserve 30 percent of the planet: but it has to be the right 30 percent. Meningen sammanfattar vad forskningen anser. 30 procent av den svenska naturen bör skyddas, och det ska vara rätt natur. Jag tycker att det är en bra utgångspunkt. Men Sverige har en lång väg att gå sig. 

    ScB-tabellen visar det korrekta läget

    Ett stort problem i skogsdebatten är att det görs en rad olika utspel om hur mycket formellt skyddad skog Sverige redan har. I fantasifulla påstående antyds till exempel att 58 % (!) av Sveriges natur redan är skyddad. Bättre vore om alla använde ScB:s utmärkta tabell som uppdaterades senast den 29:e juni 2023. Tabellen förklarar hur det kommer sig att både de som pekar på att bara 5,9 procent av den produktiva skogen är formellt skyddad – medan skogsbrukets lobbyister med samma tabell kan påstå att nästan 27 procent av alla skogar är undantagna skogsbruk. Båda har rätt.

    Förklaringen är främst att skogsnäringens siffertrixande lobbyister även räknar med de över tre miljoner hektar impediment som skogsnäringen aldrig själva velat bruka därför att det ännu inte finns någon lönsamhet där.  Dessa arealer har egentligen ingenting med skogsbruk att göra och bör naturligtvis redovisas för sig. Dessutom har vi redan skyddat tillräckligt med sådana marker.

    Impediment räknas med för att förvirra

    Men vad är ett skogsimpediment?  När jag själv, för länge sedan anställdes i skogsnäringen, skiljde vi noga på den produktiva skogen som vi brukade och ekonomiska eller tekniska impediment som inte lönade sig att bruka. De ekonomiska var olönsamma och de tekniska impedimenten var omöjliga att bruka med stora maskiner. Det handlade om till exempel branter och myrholmar. De senare är numera ofta så kallade frivilliga avsättningar.

    Begreppet impediment kommer från latinets impedimenta naturæ, vilket ungefär betyder onyttig eller ofruktbar mark.  I 1773 års lantmäteriförordning fastslår staten därför att ”till impediment eller mark utan värde hänföras allenast kala berg, hedar och hölster samt sådane kärr, myror och måssar, som äro till jordbruk, skogsfång eller mulbete otjenliga”.

    Så impediment, de där ”otjänliga” markerna, de skattlades inte i samband med storskifte och laga skifte. De anses fortfarande sakna ekonomiskt värde idag, 250 år senare. Men hade det funnits ett värde hade man naturligtvis brukat även dessa marker. Den formella gräns som skogsbruket använder innebär att impediment är en så mager mark att den producerar mindre än en kubikmeter virke per år och hektar.

    Vad är rätt natur att skydda? 

    Om vi ska komma vidare i naturvårsdebatten så är en bra utgångspunkt att börja med att diskutera det där IUNC tar upp: vad och var är de rätta 30 procenten?  Vad är det som är viktigast att skydda? Låt oss därför titta närmare på våra skogar eftersom de täcker 68 procent av Sveriges yta. Då visar det sig att vi inte har en sorts skog i Sverige, utan 17 (!) olika skogliga naturtyper. Bevarandestatusen för dessa finns beskrivna i en bra tabell 8.4 på sidan 454 i Skogsutredningens betänkande. Det är en trist läsning

    Där jag bor i södra Dalarna är det bara drygt en procent av skogarna som har ett formellt skydd. I hela riket är det 5,9 procent. Utöver de där procenten som är formellt skyddade är även 7,7 procent av skogarna frivilligt undantagna skogsbruk, ofta inom ramen för certifieringssystemen. Det handlar om både avsättningar och hänsynsytor.

    Naturligtvis är detta väldigt bra. Men som det hörs på namnet – de är frivilliga och kan faktiskt ofta avverkas i morgon.   Men det är rimligt att räkna in även de frivilliga avsättningarna när vi ska nå våra 30 procent. Så läget idag är att Sverige har kommit halvvägs. Vad andra länder gör och räknar är faktiskt tämligen ointressant.

    Snabb inventering av höga naturvärden viktigt

    Vi har alltså skyddat 15 procent och ska nu välja väg för att skydda ytterligare 15 procent av våra produktiva skogar. Så hur gör man?  Ja, jag tycker att vi omedelbart ska inventera alla Sveriges skogar efter höga naturvärden och stoppa avverkningar i de oskyddade skogar som har de högsta naturvärdena. Privata markägare ska ersättas på ett smart system, helst genom årliga arrenden. Men denna grupp omfattar kanske vara 2-3 procent av den svenska skogsmarksarealen.

    Jag anser vidare att Skogsutredningens förslag att skydda stora sammanhängande områden i de fjällnära skogarna är mycket bra. Men vi kommer ändå behöva odla fram höga naturvärden i södra Sverige.

    Viktigt att notera är att naturvård i skogen är som kommunicerande kärl. Ju bättre skogsbruket blir på att visa hänsyn i de skogar man brukar, desto mindre blir behovet av strikt formellt skydd. Dessutom är det så att det förmodligen finns mer av höga naturvärden i de 85 procent av skogarna som brukas, än i de 15 procent som kan undantas framöver.

    Vad kommer detta att kosta? 

    På samma sätt som det finns fantasifulla uppgifter om arealer av skog som är redan är skyddade, finns det lika fantasifulla och hotfulla uppgifter vad det skulle kosta att skydda ytterligare 15 procent av de svenska produktionsskogarna.

    Man skulle i och för sig kunna vända på frågan och fråga vad det skulle kosta att inte skydda dessa skogar, eftersom det här finns en uppenbar marknadsrisk för de svenska skogsbolagen. Redan idag ryktas det om att några av världens största pappersköpare funderar på om de bör sluta köpa svenskt virke. Detta av två skäl. Dels blandas virke från väl utförda avverkningar, med alla naturhänsyn på plats, med tveksamt virke från gammelskogar, som inte borde ha avverkats. Dels har det svenska skogsbruket inget fungerande koordinatsystem som visar var en enskild planka kommer ifrån.

    Nå, för att nå 30 procent så finns det minst två vägar att gå. Antingen får staten lösa in markerna eller så får man hitta någon form av arrendesystem där skogsägarna behåller ägandet. Båda modellerna kommer förmodligen att kosta ungefär lika mycket. Billigast blir det förmodligen om staten använder sina egna skogar för att nå dessa mål.

    Om vi antar att marknadsvärdet för de svenska skogarna är 1 000 miljarder kronor (en biljon) och vi försöker nå vårt 30-procentsmål på 30 år, pratar vi om en direkt årlig kostnad på cirka fem miljarder kronor.  Det kan jämföras med de cirka 50 miljarder kronor som skogsbolagen hade i vinst 2022. 

    Lobbyister fick snilleblixt som förvillar

    Men tillbaka till impedimenten. Riktigt hur det gick till är väl inte utrett, men det ryktas att det var svenska lobbyister som fick FAO att besluta om en ny definition på vad som är en skog. Och det har ingenting med impediment eller produktiv skogsmark att göra. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) menar istället att en skog är ”trädbevuxen mark med en krontäckning som omfattar mer än tio procent och med en areal på över 0,5 hektar. Träden bör vid mogen ålder kunna uppnå en höjd på minst fem meter på plats.”

    Och nu får skogsnäringens lobbyister en snilleblixt; Om man tonar ner det där med skyddad produktiv skogsmark och istället räknar in en massa fjällskogar och myrholmar som avsatta skogar, ja, då ser det i vart fall på pappret ut som vi har skyddat mycket mer. Det har visserligen väldigt lite att göra med de där 17 naturtyperna som alla skulle skyddas till 30 procent. Dessutom är inte FAO:s normer anpassade till den boreala skogen. 

    Men ändå. Det låter bra.

    Å andra sidan. Visst kan impediment och magra marker ute på myrar eller i fjällnära områden ibland ha höga naturvärden. Nu hör det dock till bilden att just naturtyperna 9040 ”Fjällbjörkskog” samt typ 9100 ”Skogsbevuxen myr” råkar vara de enda två skogliga naturtyper som redan har en positiv bevarandestatus!

    Överhuvudtaget har Sverige prioriterat skydda av skogar som varit billig att skydda och är därför ofta oproportionerligt ofta lågproduktiva. Fokus behöver flyttas söderut. 

    LRF lyckades skrota utmärkt system

    Ett litet sidospår till slut. Ett argument som LRF förde fram för att skrota inventeringen av nyckelbiotoper var att inventeringen var rättsosäker i den meningen att två inventerare sällan kom fram till exakt samma yttergränser. Ofta var inventerarna visserligen överens om att kärnan i området var skyddsvärd, men inte exakt var yttergränsen skulle dras. Alltså lyckades LRF skrota världens kanske bästa system för naturinventering.

    Men skog är natur – och natur har sällan exakta gränser. Detta gäller inte minst impediment, där gränserna nästan aldrig är fastställda och kan variera med 10 000-tals hektar.  I ett varmare klimat kan enorma regler bli produktiv skogsmark. Så att kalla impedimenten för evigt skyddade kommer garanterat skapa nya debatter i framtiden. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 1 juli på 422,34 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,77 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 422,19 ppm, vilket är en ökning med 1,82 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 398,78 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 424 ppm i maj, vilket är en ökning med 3,01 ppm jämfört med april 2022. Det är den fjärde största årliga ökningen sedan registreringen började för 65 år sedan. Temperaturen i maj var +1.22°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: NOAA

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år. Den globala havsytans temperaturer nådde en ny topp i maj för andra månaden i rad och ligger i juni på oöverträffade nivåer för den här tiden på året, särskilt i Nordatlanten. Temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Med väderfenomenet El Niño nu officiellt bekräftat är frågan med hur mycket tidigare rekord ska slås.

    Pumpning av grundvatten påverkar jordens axelrotation

    Enligt en ny studie driver människans aldrig sinande behov av grundvatten på en förskjutning av jordens rotationsaxel. Forskningen visar att pumpningen av grundvatten orsakar att rotationsaxeln förskjuts österut med cirka 4,3 centimeter per år.

    Grundvatten är en livlina för många samhällen. Det tillhandahåller dricksvatten för människor och djur och bidrar till bevattning av grödor under torra perioder. Men den nyligen publicerade studien i tidskriften Geophysical Research Letters avslöjar att det ständiga behovet av att pumpa grundvatten påverkar vår planet på ett oväntat och bekymmersamt sätt genom att förändra jordens rotationsaxel.

    Förskjutning på mer än 78.7 centimeter

    Forskarna har använt data från 2010 och skapat modeller som visar att uttaget av grundvatten ensamt har orsakat en förskjutning av jordens axel på mer än 78,7 centimeter under mindre än två decennier.

    Förskjutningen i axelrotationen bidrar även till den globala havsnivåhöjningen, vilket är märkbart på jordytan. Dessutom väntas klimatförändringar öka behovet av vatten, eftersom ett varmare klimat leder till större vattenförbrukning. Detta kan i sin tur förvärra påverkan på jordens axelrotation.

    Betydande indirekta konsekvenser

    Denna studie visar att även handlingar som verkar ha liten direkt effekt kan ha betydande indirekta konsekvenser. Den framhäver betydelsen av att förstå hur våra vardagliga aktiviteter kan påverka jordens naturliga system på oväntade sätt.

    Detta tjänar som en viktig påminnelse om att vi alla är delaktiga i de förändringar som sker på vår planet, även om vi kanske inte direkt kan känna jordens rotation. Vi måste vara medvetna om att våra handlingar kan ha långtgående konsekvenser.

    Ett sätt att minska pumpning av grundvatten är att minska på vattenavändningen. För tips om hur du kan spara vatten, läs här.

    Klimatmålsskeptisk utredare ser över klimatpolitiken

    På fredagsmorgonen den 30 juni bjöd statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) in till pressträff om “konsekvenser av EU:s klimatpaket”. Under presskonferensen lämnas besked att den svenska klimatpolitiken ses över – och att uppdraget går till nationalekonomen John Hassler.

    Bakgrunden till presskonferensen är dels den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt klimatlagen ska presentera i år, dels EU:s klimatpaket Fit for 55. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och statsminister Ulf Kristersson menar att Sveriges klimatpolitik behöver utvecklas nu när EU har en ny klimatpolitik på plats. 

    Regeringen tillsätter nu John Hassler, professor i nationalekonomi, som utredare. Uppdraget ska presenteras den 16 oktober, vilket innebär att en klimatpolitisk handlingsplan lär dröja till slutet av året.

    Hassler har tidigare vädrat en skeptisk syn på klimatmålen, och annat sagt att det svenska transportmålet – 70 procent minskade utsläpp från 2010 till 2030 – är “överspelat”. Han har även debatterat för kontroversiella lösningar för att bemöta klimatkrisen, till exempel i DN Debatt: ”Segel i rymden kan bli plan B mot globala uppvärmningen”.

    Presskonferensen kan tolkas som fingervisning om vart man är på väg: den öppnar upp för ett slopat 2030-mål. Redan i höstas presenterade regeringen, via finansminister Elisabeth Svantesson, en nonchalant syn på eventuellt missade klimatmål: ”Gör vi det inte så gör vi det inte”, sa Svantesson då.

    I linje med tidigare retorik tycks regeringen vilja flytta fokus till andra länder och förminska Sveriges roll. I Hasslers uppdrag ingår även att undersöka hur Sverige i allians med andra länder kan få större utsläppsländer att ta sitt ansvar. 

    Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg kommenterar på Twitter: 

    Regeringen utser Hassler till klimatmålens bödel. När utsläppen ökar väljer de en forskare som vill ta bort mål och styrmedel till att utreda klimatpolitiken, istället för att försöka nå målen. Lyssna på klimatforskarna istället, som upprepar att vi behöver öka tempot i närtid.

    John Hassler var den enda forskaren som medverkade som paneldeltagare under regeringens nationella klimatmöte den 16 juni – klimatforskare saknades i programmet, och utgjorde en liten del av publiken. 

    Valet av John Hassler som utredare är föga förvånande. Det bekräftar snarare den farhåga som lyftes av såväl näringslivsrepresentanter som forskare inför och efter det nationella mötet: regeringen verkar vara på väg att slopa 2030-målet, eftersom de inser att deras politik inte kommer att räcka. I stället för att skärpa politiken sänks nu alltså ambitionerna.

    Sveriges klimatmål slår fast att vi ska ha nettonoll utsläpp 2045 och att transportsektorns utsläpp ska minska med 70 procent till 2030. Sistnämnda ser just nu ut att bli omöjligt att nå, som en följd av regeringens beslut att sänka reduktionsplikten och skrota det nya reseavdraget, bland annat. EU:s klimatpaket säger nettonoll utsläpp 2050 med delmålet 55 procents total utsläppsminskning 2030.

    Invånare i Sverige vill ha bättre miljö – men många avvisar konkreta åtgärder

    SOM-institutet vid Göteborgs universitet har tagit fram en rapport om allmänhetens åsikter om politiska förslag. Rapporten tar upp 50 aktuella sakfrågor, bland annat om miljö och klimat.

    En fråga som ställs är huruvida ansvaret för miljöpolitik borde ligga hos medlemsländerna snarare än på EU-nivå. Denna fråga delar opinionen med 31 procent för och 38 procent emot.

    I SOM-institutets nya undersökning tillfrågas invånare i Sverige om man bör satsa mer på ett miljövänligt samhälle. En stor majoritet, hela 78 procent av de tillfrågade, anser att detta är ett bra förslag, medan sex procent är negativt inställda.

    Men när det kommer till konkreta beslut för att ställa om samhället ser svaren annorlunda ut. När det gäller frågan om att höja koldioxidskatten på bensin är 52 procent är negativt inställda, medan 24 procent är positiva till förslaget.

    Ett svar som kanske överraskar lite, är att undersökningen även visar att hälften av de tillfrågade, 50 procent, är positiva till en arbetstidsförkortning som innebär sex timmars arbetsdag.

    Enligt en del bedömare är just sänkt arbetstid i förlängningen en viktig åtgärd för att minska belastningen på miljön. Den kan också ge många sociala hållbarhetsfördelar, exempelvis mer tid för att leva hållbart och minskad stress. Göteborgs stad införde 2015 möjlighet att gå ner i arbetstid oavsett anledning. Jörgen Larsson vid Chalmers universitet har studerat negativa och positiva effekter av arbetstidsförkortningen i detta försök. Sänkning av lön ledde till oro för ekonomi. Till de positiva effekterna hörde mer tid för samhällsengagemang och en bättre hälsa.

    Nästan alla livsmedel från havet är hotade

    Över 90 procent av den globala marina livsmedelsförsörjningen är hotad på grund av klimatförändringarna. Bland annat är det föroreningar och höjda temperaturer som påverkar. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Nature.

    I studien undersöks “blå mat” (“blue foods”), det vill säga ätbara produkter från fiske och odling i marina system och sötvattenekosystem. Kategorin innefattar mer än 2000 arter av fisk, skaldjur, växter och alger samt över 500 arter som odlas i sötvatten. Totalt livnär dessa livsmedel mer än 3,2 miljarder människor. 

    Resultatet visar alltså att nästan all marin livsmedelsförsörjning är hotad på grund av klimatförändringarnas effekter. Studien säger också att det inte görs tillräckligt för att stävja de risker som klimatförändringarna medför, och att frågan inte fått särskilt mycket uppmärksamhet:

    Despite the growing concerns over their environmental impacts, limited attention has been paid to how blue food production is influenced by anthropogenic environmental changes.

    Europa värms upp snabbast i världen

    En ny rapport visar att Europa värms upp mer än dubbelt så snabbt som resten av världen. Bortsett från människor i Arktis upplever inga andra en snabbare uppvärmning än européer.

    Olika delar av världen värms upp olika snabbt när den globala uppvärmningen fortskrider. Bland annat har Arktis värmts upp cirka fyra gånger snabbare än den globala medeluppvärmningen sedan 1980. Det bidrar till att Arktis beräknas bli helt fritt från sommaris så tidigt som 2030-talet, något SMB tidigare rapporterat om. Den globala medeluppvärmningen är i skrivande stund 0.23 grader per decennium.

    I en ny rapport särskilt för Europa slår Meteorologiska världsorganisationen WMO fast att Europa värms upp snabbast av alla världsdelar där människor bor permanent (Afrika, Asien, Europa, Nordamerika, Sydamerika och Oceanien). Sedan 1980 har Europa sett en ungefärlig temperaturhöjning på 2 grader – 0.5 grader per decennium. En uppvärmningstakt som alltså är mer än dubbelt så hög som det globala snittet.

    Europa har även under det senaste året präglats av katastrofer och händelser som blir allt vanligare när regionen värms upp. Som en följd av den extremt varma sommaren 2022 – Norden i hög grad undantagen – omkom över 16 000 människor, och temperaturgivaren passerade 40 grader för första gången i Storbritannien. Därutöver upplevde Europa under 2022 även rekordvarma marina värmeböljor längs med kusterna, samtidigt som Alpernas glaciärer minskade mer än någonsin tidigare under ett år, enligt WMO-rapporten.

    Även om Sverige undkom de värsta konsekvenserna av sommaren 2022 är Europas uppvärmning starkt påtaglig även här. Utöver den rådande torkan som präglar Götaland och Svealand kan man i SVT:s senaste klimatkartläggning bland annat läsa att södra Sverige fått 30 fler sommardagar per år, och att trädgränsen förflyttats med 235 meter i höjdled.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 24 juni på 423,35 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,54 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 423,49 ppm, vilket är en ökning med 2,61 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 398,39 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 424 ppm i maj, vilket är en ökning med 3,01 ppm jämfört med april 2022. Det är den fjärde största årliga ökningen sedan registreringen började för 65 år sedan. Temperaturen i maj var +1.22°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år. Den globala havsytans temperaturer nådde en ny topp i maj för andra månaden i rad och ligger i juni på oöverträffade nivåer för den här tiden på året, särskilt i Nordatlanten. Temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Med väderfenomenet El Niño nu officiellt bekräftat är frågan med hur mycket tidigare rekord ska slås.

    Ingenjören som slutade tro på evig tillväxt – blev nötodlare och tidsvinnare

    Göran Christiansson reste världen runt som framgångsrik Chalmersingenjör med robotteknik som specialitet. Ständigt ökad produktion var målet. Så löd också hans eget mantra, tills han vaknade upp och slogs av hur orimlig myten om den eviga tillväxten är. Idag är han nötodlare i Laholm och förespråkar ett nedväxlat liv, där saker får ta tid och gemenskap ges mer utrymme.

    I slutet av maj var det boksläpp på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I en liten möteshörna med det passande namnet ”Veras gräsmatta” presenterar Göran Christiansson uppgörelsen med sin gamla hållning och, ja, med själva tillväxtparadigmet som ju genomsyrar varenda por av samhällskroppen.

    ”Vägen till ett hållbart liv: Krossa livsmyterna” (Kunskapshuset Förlag, Helsingborg) lyder bokens rättframma namn. Myterna, sju till antalet, analyseras grundligt av författaren, en per kapitel och är rikligt kompletterade med statistik och grafik som visar hur fel vi har när vi sjunger den eviga tillväxtens lov.

    Enkel insikt egentligen – resurserna är ändliga

    – Grundinsikten, att vi lever på en ändlig planet med av naturliga skäl ändliga resurser, är egentligen extremt enkel. Många av planetens problem består i att resurser tar slut. Detta är uppenbart, och vi vet det egentligen – men det föreligger en slags kognitiv dissonans, slår han fast.

    I sin bok erinrar Göran om att tillväxt- och resurshushållningsdebatten inte alls är ny. Rapporten ”Tillväxtens gränser” kom redan 1972. Den så kallade Brundtlandrapporten lades fram i FN 1987 och presenterade kriterierna för en hållbar värld.

    Den stadgar bland annat att ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

    De här viktiga ropen om behovet av att ändra kurs klingar i huvudsak ohörda idag, konstaterar han.

    – Hade Brundtlandrapporten tagits på allvar vore det nästan omöjligt att bränna en liter fossil dieselolja. Det finns många ändliga material som används en enda gång, utan att återvinnas. Det finns inga lagar alls för hur vi använder metaller på vår planet, till exempel. Återvinning och cirkularitet är bra, men vi har alldeles för orealistiska förväntningar på hur stor betydelse de kan få.

    Förbrukning av ändliga råvaror behöver minska enormt

    – Vi skulle behöva minska insatsen av nya ändliga råvaror med kanske så mycket som 90 procent. Antingen med ransonering eller att resurserna börjar kosta något. Järnmalmen är ju gratis där den ligger, och oljan likaså.

    Den första myten som krossas i inledningskapitlet – ”tekniken löser alla problem” – var inte minst författaren själv fångad i. Göran hade lätt för sig i skolan. Han och hans kompisar hoppade med hull och hår på den digitala revolutionen och programmerade, byggde servrar och nätverk hemma i källaren.

    – Jag läste teknisk fysik på Chalmers och lärde mig svåra formler. Jag var nog skicklig att lyssna in vad en organisation, ett företag behöver. Jag blev en slags skicklig jonglör. Men däremot lärde jag mig inte att tänka efter, säger Göran Christiansson och ler sitt ofta återkommande, breda leende.

    Hans talang och utbildning förde honom till stora innovationsprojekt med robotisering inom rymdfart, kirurgi, bilindustri och annat. Han doktorerade. Karriären sköt fart. Med uppdrag, konferenser, möten och besök som fick honom att flyga kors och tvärs runtom i världen.

    Rent Sverige blev förorenat i Kina

    – I likhet med så många andra ingenjörer och teknologer var jag ju fullständigt övertygad om att precis alla mänsklighetens problem löstes med teknik, och om inte det räckte så med ännu mer teknik. Jag hade ju sett hemma i Trollhättan där jag växte upp, och överlag i Sverige, hur de tekniska framstegen gjorde att vi fick bukt med alla miljöproblem också.

    Men det här synsättet började till slut skava. Och krackelerade fullständigt när det konfronterades med den verklighet Göran upplevde i Kina. Han flyttade dit med sin holländska familj kring 2011 och bodde tre år i landet. Och besökte även landsändar där Västvärldens industriproduktion i hög grad etablerat sig.

    – Hit hade till exempel Ferrolegeringar i Trollhättan flyttat. Fast här var anläggningen tio gånger större. Det hade blivit rent i Trollhättan och förorenat här. Vi åkte igenom landskap som fick min son att utbrista ”det ser ut som Mordor”, säger Göran Christiansson målande.

    Från robotisering till nötodling

    Det blev till slut nödvändigt att skifta livsstil för familjen, som efter många år i Nederländerna och perioden i Asien flyttade till en gård i Laholmstrakten. Man har lärt sig odla en del av sin egen mat, och Göran har satsat på att skola upp nötbärande träd. Han jobbar ibland som konsult, till exempel hos närliggande återvinningsföretag och föreläser om odling och strategier för att leva resurssnålt.

    Hur ser då Göran på vad den enskilda människan bör göra, och vad våra politiska ledare kan och bör göra? Han är noga med att betona att han inte vill föreskriva vad andra ska göra, och säger att det är hans eget sätt att leva som varit fel.

    – Jag intalade ju mig att det var jätteviktigt att jag flög hit och dit till massa viktiga möten. Men det var det inte. Och det är inte de som kör Tesla som är klimathjältar idag. Det är alla som cyklar eller åker kollektivt till jobbet.

    Och det behövs ett starkt politiskt engagemang också, mycket mer än vad som är fallet idag. Men Göran ser ett stort problem.

    Konsensus i politiken om evig tillväxt

    – Från höger till vänster råder konsensus om att det är ständig ekonomisk tillväxt som ska vara rådande princip. Och då är det svårt att se hur det ska bli annat än kosmetiska förändringar.

    Han utvecklar resonemanget:

    – Vi lever i en övergripande berättelse om ett ständigt framsteg. Vi är på väg från grottorna till stjärnorna. Men när man tittar bakåt i historien är det uppenbart att civilisationer går i vågor, det är uppgång och nedgång.

    – Av någon anledning ska just vi låtsas att detta inte gäller den civilisation vi har nu. Men resurserna kommer inte att räcka med den hårda exploatering och ohållbara konsumtion som sker idag. Och vi måste anpassa oss till den verklighet vi kommer att få.

    Och, ja, det kan bli en kollaps av något slag. Sådana har inträffat i olika skalor tidigare, påpekar Göran. Han tar exemplet det imploderande Ryssland efter Sovjetunionens sammanbrott, där pensionärerna hade 30 kronor i månadspension och poliserna tjänade 100 kronor i månaden.

    Välfärd är möjligt utan tillväxt

    – Men man kan också tänka sig en ordnad omställning, så att skadan blir så liten som möjligt.

    Det är sannerligen ingen liten omställning som Görans analys av tillståndet i världen implicerar. Och det finns inga färdiga recept och bruksanvisningar. (En som mer tekniskt beskriver ett sådant samhälle är regeringen Tony Blairs utredare Tim Jackson i boken ”Välfärd utan tillväxt” från 2009).

    Men han är övertygad om att det är möjligt, och att det skulle kunna finnas ett välstånd, där tid och gemenskap är en större valuta än dagens. Den med vilken vi köper alla de saker vi inte behöver.

    Vilka är då de sju livsmyterna Göran vill försöka krossa i sin bok? Jo, de som följer här nedan:

    • Tekniken löser alla problem.
    • Naturen är vår vackra resurs.
    • Tillväxten ger mer åt alla.
    • Det eviga energiöverflödet.
    • Globala ledare leder oss mot en strålande framtid.
    • Sverige är bäst – rättvist och rikt tack vare vårt hårda slit.
    • Hållbarhet är en bra hobby.

    Vind- och solenergi genererar nu mer el än kol och gas i EU

    solceller

    Nya data visar att det producerades mer elenergi från vind- och solkraft än från fossila bränslen i EU under maj månad. Mycket positivt, eftersom det är första gången det inträffar under en hel månad.

    Det är Ember som presenterar den här positiva nyheten, en internationell tankesmedja med fokus på globala energifrågor. Deras siffror visar att nästan en tredjedel, 31 procent, av EU:s el i maj kom från vind- och solkraft, vilket totalt uppgick till 59 TWh (Terawattimmar). Det kan jämföras med att 27 procent, eller 53 TWh, från fossila bränslen.

    Solkraft slår rekord

    Denna nya milstolpe drevs fram av solenergins tillväxt, stark vindkraftsprestation och låg elförbrukning. Solkraft genererade rekordhöga 14 procent av EU:s el i maj, med en sammanlagd produktion på 27 TWh. Detta överträffar de tidigare rekorden för solkraft som sattes i juli förra året. För första gången har därmed EU:s solkraftsproduktion gått om kolkraftsproduktionen då kol genererade 10 procent av EU:s el i maj.

    Vindkraften har vuxit successivt från år till år och genererade i maj 17 procent av EU:s el i maj, totalt 32 TWh. Det är emellertid lägre än rekordet från januari i år när vindkraften producerade 23 procent, eller 54 TWh, av EU:s el.

    Kolkraft når bottenrekord

    Maj 2023 blir därmed en månad för historieböckerna: månaden då vind- och solkraftens starka prestationer ledde till att EU:s kolkraftsproduktion sjönk till den lägsta nivån någonsin. Med enbart 10 procent av den totala elproduktionen som kommer från kol syns en sänkning från det tidigare bottenrekordet som sattes under pandemin i april 2020.

    Det är inte bara kol som tagit ett steg tillbaka. Även produktionen av fossilgas minskade till den lägsta nivån sedan 2018, och utgjorde bara 15 procent av EU:s totala elproduktion i maj. Denna nedåtgående trend för fossila bränslen visar att förnybara energikällor, särskilt vind- och solkraft, blir allt viktigare i EU:s energimix.

    Dessa siffror är inte bara lovande utan de ger också hopp för framtiden. Med varje rekord som bryts, med varje procentandel minskning av fossila bränslen, går EU ett steg närmare mot en renare framtid.

    SMB:s Beatrice Rindevall vald till ordförande för Naturskyddsföreningen

    I helgen valdes Beatrice Rindevall, Supermiljöbloggens mångåriga skribent och redaktör, till ordförande för Naturskyddsföreningen.

    – Jag vill arbeta för att skapa en förväntan hos folk att det ska gå att få en positiv utveckling, säger hon.

    Beatrice Rindevall nominerades i våras, och valdes nu vid föreningens årsstämma i Västerås i helgen och efterträder Johanna Sandahl som innehaft posten sedan 2014. De båda är föreningens enda kvinnliga ordföranden sedan dess startår 1909.

    I ett läge när klimatkrisen eskalerar, i likhet med många andra svåra miljöproblem, betonar Beatrice Rindevall vikten av att förändra attityderna till miljöfrågorna rent generellt.

    – Det är mycket i nyhetsrapporteringen idag som verkligen inte är positivt. Men att skapa just en förväntan att saker och ting ska kunna bli bättre tror jag är nödvändigt för att få folk att engagera sig. Och folk har rätt att förvänta sig mycket av Naturskyddsföreningen, som har 270 kretsar i landet och är den största miljöorganisationen i landet.

    Avslöjade fusk med fångstrapportering i Östersjön

    Beatrice Rindevall, som utbildade sig inom humanekologi i Göteborg, har varit ideellt aktiv i organisationens västsvenska del, och även som anställd journalist på Sveriges Natur. Hon har också jobbat på statliga forskningsstiftelsen Formas och senast som projektanställd på Baltic Waters. Hon låg där bland annat bakom vårens avslöjande om omfattande fusk med fångstrapporteringen av fisket i Östersjön.

    Till SMB anslöt sig Beatrice 2012 och fick tre år senare ta emot diplom från kungens hand när bloggen tilldelades WWF:s pris som årets miljöhjälte. Hon kommer nu att behöva lämna sitt arbete på SMB för att fokusera helt på ordförandeskapet.

    Hur känns det, efter så lång tid?

    – Jag får nästan tårar i ögonen. SMB har varit en viktig del av mitt liv. Men jag känner mig trygg i att jag lämnar en stabil organisation, med stark kompetens. Jag hoppas, och vill, att SMB nu tar ännu mer plats i den opinionsbildande debatten.

    Regeringens klimatmöte: ”Så mals SD:s motstånd ner”

    Regeringens nyligen avslutade nationella klimatmöte har fått hård kritik från många håll, både innan och efter genomförandet. SMB:s krönikör Mattias Goldmann letar efter förklaringar till varför regeringen gjorde som man gjorde, och tecken på att mötet kan ha ett positivt syfte, och rentav kan ha lyckats.

    KRÖNIKA: Djävulens Advokat har många gånger varit min roll på Almedalen – att resonera annorlunda än det som blivit konsensus. Låt oss testa metoden på det nationella Klimatmötet, häromdagen, som ju kritiserades både inför och efter för dålig representativet, bristande dialog och låga ambitioner.

    Tänk om det i själva verket var supersmart upplagt för att mala ner SD:s motstånd mot klimatmålen och klimatsatsningarna? Fem punkter talar för att det var just vad regeringen avsåg – och att de kan ha lyckats:

    1. Näringslivsfokus. SD:s huvudfokus är inte att det gröna näringslivet ska frodas. Men om det blir alltför uppenbart att den politik SD driver sker på bekostnad av gröna jobb och sköna exportmiljarder, så tröttnar deras väljare – det är ju de som har det tufft på arbetsmarknaden som gagnas mest när jobben blir fler. På klimatmötet dominerade näringslivet, och bland dem särskilt aktörer som kan öka den svenska exportens klimatnytta och minska sårbarheten av att vara så importberoende som Sverige är idag Det är rätt prioritering för att få SD på bättre tankar än att se klimatet som nästa invandringsfråga.
    2. Glesbygdsperspektiv. SD är starkast på lands- och glesbygd och har med framgång sållat hårt bland klimatsatsningarna och kritiserat de som främst gynnat innerstadsbor. Klimatmötet fokuserade på fossilfritt stål i Norrbotten, klimatneutral cement i Visby, energibolag i norr och skogsbolag i söder som kan satsa mer om omställningen skjuter fart, och glesbygds-landshövdingar som hoppas på kunskapslyft för arbetskraft – hur kan SD vara emot detta?
    3. Håll ”radikala” miljöorganisationer borta. Framträdande SD:are – och moderater i riksdagen som kanske borde byta parti – kallar lögnaktigt och oförskämt klimataktivister för terrorister och vill se långa fängelsestraff för fredliga demonstranter. Att då bjuda in Greenpeace, Extinction Rebellion och Fridays for Future till Nationellt Klimatmöte, med någon form av manifestation bortom de 45 sekunders talartid deltagarna kunde få, skulle försiktigt uttryckt inte göra det lättare att övertyga SD om att behålla och utveckla klimatpolitiken. Genom att istället mest bjuda in medelålders män (12 Anders och 11 Johan) så känner SD bättre igen sig; medelålders män är SD:s kärnväljare.
    4. Inled med påståendet att nationell klimatpolitik är överspelad – och få det motbevisat direkt. Enstaka debattörer som Hassler och Kågeson menar att Sveriges mål är överspelade; nu tar EU hand om detta. Men EU:s mål är inte heltäckande och en ny och sämre EU-kommission efter EU-valet om ett knappt år kan betyda att mycket av det rivs upp. Samtliga deltagare på näringslivets förmöte röstade på det nationella 2030-målet som viktigast av målen. Genom att ha Hassler som allra första talare på Klimatmötet, och direkt höra invändningarna mot hans resonemang, blev det tydligt att ”skrota målen”-linjen är udda; en viktig signal till SD som velat luta sig mot just denna linje.
    5. Bjud inte in SD att tala. Sverigedemokraterna har många gånger haft en framträdande roll på regeringens möten. Det är logiskt, eftersom de är störst i regeringskonstellationen. Styrkeförhållandet märks också i nedmonteringen av reduktionsplikten, som KD kallat för ”en hörnpelare” i sin klimatpolitik, samt att det färdslagsneutrala resebidraget inte blir av, trots att alla partier utom SD röstade för det i juni 2022, och slutligen att bonusen till elbilar inte begränsades som Ebba Busch ville. Den snabbskrotades istället över en natt. Hade SD varit på podiet på Klimatmötet hade de säkert uttryckt nya ultimativa krav och hotat med nya regeringskriser. Martin Kinnunen satt på andra raden men yttrade sig inte en enda gång på Klimatmötet. Nu kan han och grabbgänget på SD utforma en linje som är mer i linje med det entydiga budskapet från Klimatmötet.

    Att vinna mot klimatkrisen handlar inte bara om att jobba med de som vill mest, utan också att få med de mest motsträviga. Om – men endast om – nationella Klimatmötet faktiskt var en genomtänkt satsning på att mala ner SD:s motstånd mot klimatmålen och en politik som kan uppfylla dem, så var det ett mycket bättre möte än vi förstod där och då. Om inte, så återstår grovjobbet med att hindra SD från att sabotera klimatpolitiken och klimatarbetet. 

    Mattias Goldmann

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 17 juni på 423,46 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,73 ppm. Nyligen slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 424,13 ppm, vilket är en ökning med 3,08 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 398,78 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 424 ppm i maj, vilket är en ökning med 3,01 ppm jämfört med april 2022. Det är den fjärde största årliga ökningen sedan registreringen började för 65 år sedan. Temperaturen i maj var +1.22°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år. Den globala medeltemperaturen för ytluften under de första dagarna av juni 2023 var den högsta – med stor marginal – för årstiden. Detta är efter en av de varmaste maj månaden någonsin. Den globala havsytans temperaturer nådde en ny topp i maj för andra månaden i rad och ligger i juni på oöverträffade nivåer för den här tiden på året, särskilt i Nordatlanten. Temperaturen har inte varit så hög sedan mätningarna började för 40 år sedan av det amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Havsisen i Antarktis nådde ett rekordlågt månadsvärde i maj, tredje gången 2023 som månadsvärdet nådde ett rekordlågt värde. Med väderfenomenet El Niño nu officiellt bekräftat är frågan med hur mycket tidigare rekord ska slås.

    Koldioxidutsläppen minskar i Sverige

    Det hörs få positiva nyheter och klimatet, men faktum är att vi är mitt inne i en positiv trend. Sverige har successivt lyckats minska sina växthusgasutsläpp sedan 1990, och trenden fortsätter. Hoppfullt i en tid då vi fortfarande har lång väg att gå.

    Detta kan utläsas från Naturvårdsverkets preliminära klimatsiffror för 2022, ett år då Sverige släppte ut 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mycket, men ändå 5,3 procent mindre än året innan, och hela 37 procent mindre än 1990. Dessa data visar en tydlig trend: Sverige minskar sina utsläpp trots ekonomisk tillväxt och befolkningsökning.

    Men hur har Sverige lyckats med detta? Den största minskningen har skett inom uppvärmning av bostäder och lokaler, tack vare utbyggnaden av fjärrvärmenätet och övergången från oljeeldade värmepannor till el- och fjärrvärme samt värmepumpar.

    Det har även skett stora minskningar från inrikes transporter och arbetsmaskiner. Dessa sektorer minskade utsläppen med cirka 1,8 miljoner ton, till följd av minskade drivmedelsleveranser, ökad användning av biodrivmedel och elektrifiering inom vägtrafiken.

    Utsläppen från industrin minskade också, ner 3 procent jämfört med 2021, på grund av underhållsstopp och minskade utsläpp från mineralindustrin. Även utsläppen från avfallssektorn har minskat.

    Däremot har även nettoinlagringen i markanvändningssektorn minskat. Denna minskning beror främst på att trädens tillväxttakt minskat samtidigt som avverkning och naturlig nedbrytning ökat. Den minskade kolinlagringen i levande biomassa (träd) kompenserades dock delvis av en ökad inlagring i död ved och träprodukter från avverkat virke.

    Så, även om trenden totalt sett är positiv, återstår en lång väg att gå. Dock, de här siffrorna visar att det är möjligt att minska utsläppen, vi har redan kommit långt! Genom ökad elektrifiering, ökad kolinlagring och små förändringar i våra liv, som att åka mindre bil, äta mindre kött och konsumera mindre, kan vi bidra till att skydda planeten.

    Hård strid i EU om skyddslag för naturen – avgörandet sköts upp

    EU-parlamentets miljöutskott lyckades inte samla sig till ett avgörande om den uppmärksammade lagen för att restaurera Europas natur. Omröstningen slutade lika och visade på stor splittring mellan höger och vänster. Det svenska ordförandeskapets hantering av frågan har kritiserats uppseendeväckande hårt av flera tunga medlemsländer.

    EU-länderna uppvisar, naturligtvis med variation, många sargade ekosystem efter sekler av industriell exploatering. Förslaget som miljöutskottet nu skulle anta innebär att 20 procent av skadade områden både till havs och på land ska återställas fram till år 2030.

    Återställningen är en av delarna i EU:s gröna giv, med målet att unionen år 2050 ska ha återställt alla skadade områden och säkrat den biologiska mångfalden. Samt, icke att förglömma, även uppnått nollutsläpp av koldioxid, räknat netto, vilket är en central del för att klara åtagandet enligt Parisavtalet.

    Det här förslaget, som lades fram av EU-kommissionen i fjol, har skapat en djup politisk klyfta mellan rött, grönt och blått i politiken.

    Trots att förslaget förhandlats under lång tid i den parlamentariska processen fanns inget kompromissförslag framme som kunde antas av en majoritet. Omröstningen slutade med voteringssiffrorna 44-44, vilket innebär att ärendet tas upp igen i slutet av juni, rapporterar nyhetsbyrån Europaportalen.

    Liberala partigruppen splittrad på mitten i frågan

    Enkelt sammanfattat röstade höger mot och vänster för, med liberalerna i mitten (hit hör svenska C och L), rejält kluvna. De svenska ledamöterna i SD, M, KD och C röstade för ett förslag att skicka tillbaka hela paketet till EU-kommissionen.

    Centerpartiets ledamot Emma Wiesner fick däremot inte sällskap av sin liberala partigruppskollega Karin Karlsbro (L) som röstade för ett antagande, i likhet med MP, V och S.

    Den här klyftan har varit tydlig och synlig länge i den svenska debatten. SMB har uppmärksammat förhållandet i en rad artiklar, till exempel här och här.

    Kritiken mot förslaget från Sveriges sida är att det framförallt kommer att hindra fortsatt traditionellt skogsbruk, men även innebär hinder för livsmedelsproduktionen. Förespråkarna menar tvärtom att konsekvenserna utretts grundligt och att det finns flexibilitet i kraven på medlemsstaterna.

    Det finns även en konflikt mellan Sverige och flera tunga medlemsländer med Frankrike, Tyskland och Spanien i spetsen om hur det svenska ordförandeskapet hanterat frågan.

    Svenska regeringen anklagas för att vilja fälla förslaget

    Inför parlamentets behandling av ärendet under torsdagen, offentliggjordes ett mycket ovanligt brev från flera miljöministrar till deras svenska motsvarighet Romina Pourmokhtari (L). Man anklagar i brevet det svenska ordförandeskapet för att agera så att förslaget riskerar att sänkas istället för att föras till ministerrådet för slutligt antagande.

    Brevskrivarna betonar att det ju är känt att den svenska regeringens egen uppfattning är att lagen inte ska antas, och att man nu använder ordförandeskapet för att sänka det. Belgiens miljöminister gick så långt att kalla det hela för ett försök till ”kupp”, enligt Omni.

    Det ska dock sägas att EU alltså är rejält splittrat i frågan. Flera östliga medlemsländer, liksom Finland, Nederländerna och Österrike, är emot kommissionsförslaget.

    Det var P1 som presenterade uppgifterna om ministerbrevet under torsdag morgon. Man har även vänt sig till Romina Pourmokthari för att få höra regeringens egen uppfattning. Ministern svarade att hon inte kunde medverka i sändningen och ville heller inte lämna någon kommentar.

    Enligt parlamentets agenda ska frågan upp i miljöutskottet igen den 27 juni.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.