Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Japan tänker stänga 100 kolkraftverk – men det är inte nog

    Under de kommande tio åren planerar ö-nationen att stänga 100 av sina 140 kolkraftverk, vilket ur klimatsynpunkt är otillräckligt. Idag står kolkraftverken för en tredjedel av landets elproduktion.

    Japan planerar att stänga 100 av landets mest ineffektiva kolkraftverk efter internationella påtryckningar att växla till grönare energi, rapporterar Nikkei Asian Review. Kolkraften ska ersättas med förnybara energikällor och återuppstartade kärnkraftverk, men kol väntas fortfarande vara en stor del av energimixen 2030.

    Läs en positiv nyhet: Nordamerikas största kolkraftverk ersattes av solenergi

    Bland annat NY Times har rapporterat att Japan samtidigt tänker bygga 22 nya kolkraftverk, vilket rimmat dåligt med landets löfte att göra sommar-OS i Tokyo 2020 till den ”grönaste någonsin”. Planeringen av de nya kolkraftverken ledde till att 45 personer stämde Japans regering, och rättegången pågår nu.

    Japan har fått hård kritik för sina låga klimatambitioner. Under Parisöverenskommelsen har landet bara förbundit sig att sänka sina utsläpp med 26 procent till 2030 jämfört med 2013, vilket benämns som ”mycket otillräckligt” av Climate Action Tracker.

    Lättare med nytt skyltsystem för avfall – men viktigast att minska mängden

    Nytt skyltsystem för avfall

    Avfallsmängderna i Sverige har de senaste åren ökat trots målsättningen att de ska minska, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Glädjande är dock att det arbetas på en förändring, bland annat genom ett helt nytt och enhetligt skyltsystem för avfallssortering i Norden. SMB ringde upp Avfall Sverige för att höra mer om de nya skyltarna och vad mer som händer framöver. 

    Vi är nog många som blivit förvirrade när det kommer till vilket avfall som ska sorteras var. Källsorteringen kan försvåras av att material är blandade eller att det till exempel är svårt att veta vad som räknas som ”förpackning”. Dessutom har vi både återvinningsstationer, återvinningscentraler, och eventuella soprum där vad som källsorteras varierar mellan olika fastighetsägare. Regler kring källsortering kan även skilja sig åt mellan olika kommuner. Avfallshantering är inte helt enkelt.

    Per telefon når vi Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på kommunernas branschorganisation Avfall Sverige, för att höra vad som görs för att förenkla källsorteringen. Hon berättar att det pågått samtal om hur systemet ska förbättras och förenklas i över 20 år, och att förändringar nu är på gång. Enligt henne är det ett problem att det finns så många olika system runtom i landet, vilket bland annat försvårar för alla som förflyttar sig mellan kommuner.

    Det är därför positivt att från och med 1 juli i år erbjuds ett nytt, frivilligt, enhetligt och kostnadsfritt skyltsystem för avfall i hela Sverige. Systemet ska innehålla 87 nya symboler och kan införas successivt allteftersom att kommuner ändå ska byta skyltar. Målet med att ta fram ett enhetligt skyltsystem är att öka förutsättningarna för ökad källsortering och därmed bidra till ett hållbart samhälle och ökad återvinning och återanvändning av material.

    Systemet är inspirerat av Danmark och förhoppningen är att det ska implementeras i hela Norden. Det har beviljats medel från Nordiska ministerrådet för att utveckla en gemensam plattform för systemet i hela Norden. Tanken är att det ska bli ett bättre sätt att kommunicera med de konsumenter som sorterar. Det nya systemet blir också mer gynnsamt för producenter som kan märka sina förpackningar på ett enhetligt sätt i hela Norden. På sikt kan det även komma att inspirera EU:s insamlingssystem. 

    Anna-Carin berättar även om hur vårt avfallssytem kommer att förenklas när regeringens beslut om fastighetsnära insamling träder i kraft. Konsumenter som har fastighetsnära insamlingar materialåtervinner mycket bättre, enligt Anna-Carin. Vad fastighetsnära återvinning i praktiken ska innebära är inte helt klart, men förklaras av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som att man sorterar sitt avfall där man bor och att förpackningarna sedan hämtas av en avfallsentreprenör.

    Det viktigaste arbetet just nu är emellertid, enligt Anna-Carin, att minska mängden avfall. Hon poängterar också att vi även måste komma ihåg det osynliga avfallet och menar därmed det avfall som genereras när våra saker produceras. Till exempel genereras hela 86 kg avfall för varje producerad mobiltelefon, och det innan den ens når slutkonsumenten. 

    Paris byter bil mot cykel

    Bygg fler och säkrare cykelvägar, samtidigt som bilarnas utrymme begränsas. Det är Paris svar på både pandemi och luftföroreningar. Borgmästaren vill nu ta bort hela 60 000 bilparkeringar.

    ”Allt du behöver ska finnas 15 minuter från hemmet.” Så beskriver Paris nyligen omvalda borgmästare Anne Hidalgo sin plan för hur Frankrikes huvudstad ska bli mer människovänlig, rapporterar Forbes.

    I planen ingår både att förbättra möjligheterna för cykling och gång samt minska utrymmet för bilister. Bland annat vill Hidalgo ta bort 72 procent av Paris markburna bilparkeringar, vilket motsvarar ungefär 60 000 parkeringsplatser.

    Paris har redan förbjudit privata bilar på en av stadens mest välkända gator, Rue de Ravoli, till förmån för cyklister och kollektivtrafik under coronapandemin. Gatan är hem åt bland annat Louvren och går att jämföra med andra metropolgator som Oxford Street i London eller Fifth Avenue i New York.

    Samtidigt som de luftförpestande bilarna blir mer sällsynta i stadsbilden vill borgmästaren satsa stort på cykel och gång. Bland annat ska varje gata i Paris ha en cykelbana och varje bro i staden ska förses med separata cykelvägar. Målet är att öka cykelpendlandet från 3 till 9 procent till 2024, och det finns potential för ännu mer cykling.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att även Frankrike som land storsatsar på cykling som svar på pandemin. En ny plan på 20 miljoner euro erbjuder gratis cykelreparationer och lektioner, bättre cykelparkering och cykelbidrag för arbetsgivare.

    Nordamerikas största kolkraftverk ersattes av solenergi

    I kanadensiska delstaten Ontario har vad som tidigare var kontinentens största kolkraftverk lämnat plats för en gigantisk anläggning för solenergi.

    Det jättelika kolkraftverket Nanticoke försedde fram till 2013 15 procent av Ontarios befolkning med el. Innan avvecklingen var anläggningen kontinentens största kolkraftverk och en av Kanadas tio enskilt största utsläppskällor.

    Men Ontarios politiker hade lovat att helt sluta förbränna kol 2014 – och infriade löftet. 2018 jämnades Nanticoke med marken, och lämnade därmed plats för närmare 200 000 solpaneler. Under förra året färdigställdes solenergianläggningen. Istället för kolkraft kommer Ontarios energimix numera från sol, vind, vattenkraft och kärnkraft.

    https://twitter.com/MikeHudema/status/1276973173045682176

    EU:s nya jordbrukspolitik missar målet

    I slutet av maj presenterades EU livsmedelsstrategi “From Farm to Fork” som är en del av unionens nya gröna giv. Strategin innebär en rejäl höjning av ambitionsnivån när det gäller att minska jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. Men den verkar också förutsätta att klimatanpassningen kräver mer av samma kapitalintensiva, specialiserade industriella jordbruk – en verklighetsbeskrivning både forskare och civilsamhälle ställer sig kritiska till.

    EU:s nya Farm to Fork-strategi både välkomnades och kritiserades när den först presenterades i slutet av maj. Samtidigt har den bredare debatten om framtidens europeiska matproduktion som så ofta lyst med sin frånvaro. 

    Strategin innehåller en rad viktiga mål, som till exempel att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel såväl som användningen av antimikrobiella läkemedel med 50 procent, en 20 procent minskad användning av alla former av gödsel, och en ökning av andelen ekologisk odling inom unionen från 8 till 25 procent – allt detta till år 2030. 

    Strategin innefattar också ambitioner kring hållbarhetsmärkningar för mat, förenklade datummärkningar för att minska matsvinn samt en satsning på växtbaserade proteinkällor.

    Samtidigt uttrycker kritiker att de är besvikna över att strategin inte attackerar den högutsläppande köttindustrin. Talespersoner för Djurens Rätt i Sverige menar att risken finns för att EU även i fortsättningen kommer lägga pengar på att marknadsföra köttkonsumtion – som de tidigare gjort i till exempel förra årets “Gilla gris”-kampanj.

    Dåligt för småskaliga bönder

    De nya målen för jordbrukssektorn kommer ha långtgående effekter för matproducenter världen över. Den stora lönsamhetsproblematiken inom jordbruket gör att många bönder får svårt att ställa om för att kunna leva upp till de nya kraven. Risken blir att den europeiska jordbrukssektorn utarmas när de högre produktionskostnaderna tvingar många mindre producenter ut ur näringen och att andelen importerad mat som en konsekvens därav ökar.

    Samtidigt riskerar strategin också skada producenter i andra delar av världen. F2F-strategins mål ska inkorporeras i EU:s handelsdirektiv från och med 2021 – vilket inte kommer lämna mycket tid för bönder i Afrika, Asien och Latinamerika att ställa om sin produktion. Också där riskerar särskilt mindre kapitalstarka producenter att slås ut när de förlorar tillgång till den europeiska exportmarknaden.

    En grupp forskare gick efter strategins lansering samman för att i ett öppet brev kritiserat F2F-strategin för att den sätter konsumenter och storföretag i förarsätet, snarare än producenter, medborgare och sociala rörelser.

    F2F-strategin misslyckas med att belysa de olika mat- och produktionssystem som existerar i Europa och med att erkänna att problem som användandet av bekämpningsmedel och antimikrobiella läkemedel, övernäring, förlust av biologisk mångfald, exploaterande arbetsvillkor och lobbandet för ohälsosamma dieter alla är fundamentalt kopplade till det industriella jordbruket.

    Forskarna menar att utvecklingen av alternativa system för lokal livsmedelsförsörjning – i form av till exempel REKO-marknader eller andelsjordbruk – missgynnas av strategins överdrivna fokus på konkurrens, frihandel och ekonomisk tillväxt, och kritiserar att F2F-strategins vision om hållbart jordbruk är en fördjupande av den rådande ohållbara produktionsmodellen.

    Business as usual?

    F2F-strategin innebär en fördjupning av den nuvarande utvecklingen inom jordbrukssektorn som bygger på storskalighet och specialisering, högteknologiska lösningar och insatsvaror i förpaketerade lösningar. 

    Det högteknologiska industriella jordbruket som F2F-strategin vill gynna – så kallat ‘precision agriculture’ – bygger på sensorers insamlande av stora mängder data och är mer hållbar än ‘vanlig’ konventionell produktion, eftersom den uppmuntrar en snålare och mer exakt applicering av gödsel och bekämpningsmedel. Samtidigt bygger denna produktionsmodell på en effektivisering av nuvarande metoder snarare än en riktig omställning baserat på en helhetsförståelse av det agroekologiska systemet.

    Den fortsätta specialisering inom jordbruket som en högteknologisk utveckling bygger på kräver ett fortsatt ensidigt odlandet. Bristen på diversitet är dåligt för jordhälsan, leder till fortsatt erosion och bidrar till behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur, ohyra och sjukdomar som snabbt sprider sig i dessa icke-resilienta artificiella odlingssystem.

    Eftersom specialiseringen gör att djur- och växtproduktion allt mer skiljs från varandra kommer vi med F2F-strategin inte heller komma närmare det hållbara jordbrukets slutna näringskretslopp. Målet om en tjugoprocentig minskning av gödselförbrukning innebär egentligen bara att man ska dra ner på dagens enorma övergödsling i Europa, där mellan 40 till 70 procent av det tillförda kvävet inom jordbruket går ut i naturen istället för att tas upp av grödorna.

    Man kan därför fråga sig om resultatet inte kommer bli en minskad takt på, snarare än ett stopp för, den degradering och underreproduktion av naturkapital som kopplas till det industriella jordbruket, och om svaret på jordbrukets problem verkligen är mer av detsamma. 

    Hedvig Goldhahn, skribent för Supermiljöbloggen och student i landsbygdsutveckling vid SLU


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under rubriken Opinion.

    Trädplanteringar en problematisk klimatlösning

    Storskalig trädplantering har under många år ansetts vara en effektiv metod att binda kol och mildra klimatförändringarna. Men hur klimatvänligt är det egentligen?

    Fram tills nu har det gjorts få undersökningar om hur trädplanteringar påverkar markorganiskt kol.

    En ny forskningsstudie i Kina visar att trädplanteringar har varierande effekter, beroende på jordmånen där planteringen sker. Om den ursprungliga marken är bördig minskar kolupptaget när nya träd börjar växa, vilket i slutändan ökar mängden koldioxid i atmosfären.

    Men om planteringarna istället görs på kolfattiga, ökenliknande marker ökar kolupptaget. Sammanfattningen av studien visar att det kan vara mer gynnsamt att låta träd växa upp naturligt på bördig mark, istället för att plantera nya träd. Det skulle minska risken att störa balansen i den redan existerande jordmånen och förhindra ökad erosion.

    En annan studie som gjordes i Chile visar att majoriteten av landets skogsstöd under 70-talet fram tills 2012 gick till att plantera träd på redan bördig mark, eller att befintlig skog höggs ner för att ge plats åt de nya trädplantorna.

    Idag varnar forskare för att initiativ som Bonn-utmaningen, där ett stort antal länder samarbetar för att återställa 350 miljoner hektar skog runtom i världen, planerar att skapa monokulturer av trädarter som gummipalmer och fruktträd för kommersiellt bruk.

    ”Sådana planteringar har markant sämre förmåga att binda koldioxid, skapa livsmiljöer åt andra djur- och växtarter samt motverka jorderosion jämfört med naturliga skogar”, skriver forskarna.

    Forskningsstudierna visar att det behöver göras fler studier gällande trädplanteringars effekter på klimatet och att skogar bör hanteras med en medvetenhet om hur det påverkar miljön och den biologiska mångfalden på längre sikt. Det visar även att det behövs fler alternativ än bara trädplanteringar för att hindra klimatförändringarna.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 26 juni ligger koldioxidhalten nu på 416,08 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning jämfört med förra veckan (415,52 ppm). Den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    Som tidigare nämnts börjar koldioxidhalten bli oroväckande hög. För ett år sedan låg den på 415,82 ppm och för två år sedan 413,5 ppm. På bara 10 år har den ökat från 393 ppm. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. 

    Stor miljöpåverkan från nya mobiler

    Utbyggnaden av det nya snabba mobilnätet 5G är på frammarsch. Trots bättre energieffektivitet riskerar 5G att leda till större energibehov och förbrukning av konfliktmineraler.

    De stora telekomaktörerna satsar stort på 5G-teknik. För en månad sen lanserade Tele2 det första 5G-nätet i Stockholm, tätt följt av Tre och Ericsson. Det finns inga vetenskapliga belägg för att 5G skulle vara farligt för hälsan. Men hur kommer det nya snabba nätet påverka energianvändningen och förbrukningen av mineraler?

    Om vi privatpersoner vill surfa supersnabbt krävs det att man har en mobiltelefon med 5G-kapacitet, vilket de allra flesta mobiltelefoner saknar i dag. Om alla 7,3 miljarder invånare på jorden skulle köpa en ny surfplatta eller mobiltelefon per år skulle nära tre miljarder ton mer koldioxidekvivalenter släppas ut. Det skulle minska tiden innan den troliga tvågradersgränsen är nådd med ett år, enligt Sveriges Radio.

    Redan idag köper 6 av 10 svenskar ny mobil trots att den gamla funkar. Många av metallerna i mobiltelefoner är så kallade ”konfliktmineraler”. De utvinns i områden i världen där pengarna från brytningen skapar kriminalitet och finansierar krig och barnarbete. En ökad omsättning av mobiltelefoner driver på utvinningen av konfliktmineraler.

    Samtidigt kan övergången till 5G energieffektivisera många tekniska processer. Det finns bland annat förhoppningar om att 5G ska göra det enklare att planera klimatsmarta och energieffektiva transporter i städer. En ökad digitalisering har också potential att exempelvis minska svinn inom jord- och skogsbruket.

    Men trots att själva hårdvaran blir mer energieffektiv ökar ändå den totala efterfrågan på större datavolymer. Energin som hela vårt IT-system, inklusive internet och alla mobilnät, står för drar ungefär ​10 procent av världens elförbrukning, som hittills baseras till ​75 procent på fossil energi. År 2025 förväntas världens serverhallar att stå för en femtedel av världens energiförbrukning.

    Förtroendet för Sveriges livsmedelsförsörjning rasar

    Sex av tio svenskar, 62 procent, har som följd av coronapandemin fått minskat förtroende för att Sveriges matproduktion är tillräcklig för att försörja hela befolkningen. Det visar en ny Sifoundersökning som Norrmejerier låtit genomföra.

    Coronapandemin har gjort det tydligt att Sverige måste producera mycket mer av sin egen mat. För en stabil svensk livsmedelsförsörjning behöver vi ta vara på alla unika förutsättningar runt om i landet och matcha dem med olika typer av matproduktion, säger Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier i ett pressmeddelande.

    Den nya Sifoundersökningen visar att sex av tio svenskar, 62 procent, i och med coronapandemin har fått något eller mycket mindre förtroende för att matproduktionen i Sverige ska räcka till. Tydligast är denna trend bland invånare i Norra Sverige och Göteborgsområdet. Där har uppåt sju av tio, 66 respektive 70 procent, fått minskat förtroende för Sveriges förmåga till livsmedelsförsörjning.

    Tyvärr är Sverige ett av få länder i Västeuropa där vi producerar allt mindre av vår mat själva. Vi behöver en långsiktigt stabil matproduktion där gårdar och lantbrukare finns kvar och kan bli fler över hela landet. Det ger god beredskap både till vardags och i kristider, anser Anna-Karin Karlsson.

    I dag är varannan tugga som vi stoppar i munnen importerad, enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Enligt LRF finns det stor potential att öka den svenska produktionen och ytterligare 600 000 ha åkermark kan potentiellt odlas. Relativt sett är andelen outnyttjad mark högst i Norrland och Svealand där soltimmarna är få och vintern lång. Kor, får och lamm är utmärkta omvandlare av gräs till kött och mjölk på marker där det är svårt att odla annat än just gräs.

    Samtidigt ser vi utbildningar inom bland annat självhushållning, skogsodling och krigsberedskap som presenterar alternativa lösningar till framtidens utmaningar inom livsmedelsproduktionen. Sedan 2015 finns den partipolitisk obundna föreningen Omställningsnätverket som syftar till att stärka lokal resiliens genom att ställa om till lokal matproduktion och ett uthålligt och fossilfritt samhälle.

    Hackatons – ett nytt sätt att angripa miljöfrågor

    Vi har länge arbetat med att lösa miljöproblem, alltifrån att stifta miljölagar till att strejka för klimatet på fredagar, och nu har vi även börjat se att så kallade hackatons ägnas åt att lösa våra miljöproblem. 

    Ett hackaton är ett evenemang där man träffas för att lösa problem på ett kreativt sätt. Det handlar ofta om att programmera eller att inspireras av andras så kallade kodning, men det behöver inte involvera någon teknologi alls. 

    SMB gjorde en sökning efter aktuella hackatons som är inriktade på miljöfrågor och fick upp många kommande hackatons med det temat. Till exempel Climate Hack 2020: Hack from home där deltagarna förväntas lösa våra största miljöproblem mellan 15 och 23 juli. Allt från en dator i hemmet.

    Ett annat hackaton är Showdown Morrow som tar in element från såväl festivalscenen som den akademiska världen. Musik, konst och mat hanteras parallellt med paneldiskussioner, intressanta föreläsningar och workshops som bland annat kan relateras till aktuella miljöfrågor. Evenemanget kommer äga rum i Helsingfors våren 2021 och är helt engelskspråkigt.

    Ett årligen förekommande hackaton som kom upp i sökningen var #HackYourWorld. Det är ett svenskt initiativ och en gemensam satsning av IBM, Ericsson och Drivhuset. #HackYourWorld riktar sig till gymnasieskolor och tanken är att inspirera eleverna till hur teknik kan bidra till hållbar utveckling. 

    SMB ringde upp Lucas Olsson på Drivhuset för att höra mer om #HackYourWorld. Lucas berättar att #HackYourWorld är ett hackaton där man utgår från FNs 17 hållbarhetsmål för att komma på nya innovativa lösningar på de hållbarhetsproblem som är kopplade till målen. Enligt Lucas är målet att få unga att förstå att de kan göra skillnad, att de faktiskt kan förändra samhället och världen.

    På SMB ser vi med spänning fram emot alla de nya lösningar som kan komma från Climate Hack 2020, Showdown morrow, #HackYourWorld och alla de andra hackatons som arrangeras. Hackatons – mycket positiva och välkomna initiativ! 

    Torka på gång – pandemin riskerar att förvärra situationen

    Torkan sommaren 2018 var en av de hittills värsta extremväder vi haft i Sverige och nu finns risk för ytterligare en torr sommar. Enligt SMHI riskerar grundvattnennivåerna att minskas kraftigt. För att göra det hela ännu värre, Coronapandemin har lett till att vi stannar hemma och gör av med mer vatten än normalt. 

    Enligt SMHI är nivåerna i de stora grundvattenmagasinen lägre än vad som är normalt den här tiden på året i östra och sydligaste Götaland, östra Svealand och i fjällkedjan. För att nivån ska höjas behövs mycket regn. 

    Torka och vattenbrist för med sig många negativa aspekter, 2018 fick vi till exempel erfara enorma problem som uppstod i de gröna näringarna när bönder inte kunde vattna sina odlingar och inte fick tillräckligt med foder till sina djur. LRF, Lantbrukarnas Risksförbund, uppskattade därtill böndernas ekonomiska förluster till 6,6 miljarder kronor. 

    Den här sommaren har vi ytterligare en aspekt att oroa oss för. På grund av Coronapandemin är vi i högre utsträckning hemma och använder mer vatten. Blir det varmt på sommaren fyller människor på sina pooler, vattnar gräsmattor och använder helt enkelt vattenkranarna mer, vilket kan göra att vattnet snabbare tar slut. 

    Utifrån det här är det viktigt att människor tänker på hur de använder vatten. Naturvårdsverket skriver att man ska respektera bevattningsregler, men även att markägare skulle kunna jobba förebyggande genom att anlägga fler våtmarker för att öka tillgången till vatten. Våtmarkerna kan även påverka det lokala klimatet så att det inte blir så varmt. 

    Det vi enligt Naturvårdsverket kan göra för att framöver minska risken för att extremväder är att minska vår klimatpåverkan. Det vill säga, att vi ska leva mer klimatsmart och genomföra nödvändiga förändringar på samhällsnivå för att klimatförändringarna ska sakta ner. 

    Alarmerande varm vår i Sibirien

    Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över planeten. Vintern 2020 var den hetaste som någonsin uppmätts i Sibirien.  

    Västra Sibirien har fått utstå stora temperaturvariationer. Medeltemperaturen i regionen var upp till 6 grader högre än säsongsnormerna. Staden Khatanga slog ett värmerekord på 25 grader den 22 maj. Vanligtvis brukar dagstemperaturen vara omkring noll grader i området under den här tiden av året, och temperaturavvikelserna har även hållit i sig ovanligt länge.

    Den sibiriska värmen påverkar de känsliga arktiska ekosystemen. Värmeböljan har förändrat tidpunkten på flera naturliga cykler. Växter, träd och insekter vaknar upp tidigare på våren än vanligt, och även isbrytningen i floder har inträffat ovanligt tidigt. 

    En följd av värmen har också varit att skogsbränderna i Sibirien ökat kraftigt. En kombination av höga temperaturer och stark vind har orsakat att elden sprider sig utom kontroll över hundratusentals hektar av Sibiriens skogar. Årets situation är tio gånger värre än tidigare år. 

    Flera ryska städer är byggda direkt på permafrosten. Detta kan leda till allvarliga konsekvenser om marken inte längre klarar av att hålla upp byggnaderna. Lokalbefolkningen i Sibirien står inför risken att drabbas hårt av den smältande permafrosten då hela samhällen kan tvingas att flytta.

    Smältande is var också en av orsakerna till oljespillet i närheten av den ryska staden Norilsk, då stöden på lagringstanken plötsligt sjönk.

    Klimatförändringarna riskerar att förvärras ytterligare när oljeborrning blir mer lättillgängligt och växthusgasen metan frigörs från permafrosten. 

    Genetiskt modifierade myggor frisätts i USA

    En plan för att släppa ut 750 miljoner genetiskt modifierade myggor i Florida och Texas har fått statligt och federalt godkännande. Test skall börja redan denna sommar. 

    Planen har orsakat uppror bland miljögrupper och lokalbefolkning. De hotar att stämma eftersom de potentiella konsekvenserna inte utforskats tillräckligt grundligt. Oron ligger i att spridningen av myggorna potentiellt kan skada bland annat arter av fåglar, insekter och däggdjur som livnär sig på myggorna. 

    Det är de manliga myggor som är genetiskt modifierade. Myggorna innehåller ett protein som när de överförs till de kvinnliga myggor dödar det dem och förhindra dem således från att sprida sjukdomar som denguefeber och Zika.

    Den genetiskt modifierade myggan skall vara ett alternativ till storskaliga insektbesprutningar. Myndigheterna i området har traditionellt genomfört massprutning av mygghabitat med besprutningsmedel som har kopplats till dödsfall på insekter som inte var målet, bland annat bin.

    Forskare har ändå uttryckt oro över övervakningen av experimentet inte varit tillräckligt strängt och beslutet att godkänna varit förhastat.

    Greta Thunberg i Sommar i P1

    ”Jag gör det här för att ingen annan gör det”. Klimataktivisten Greta Thunberg var glädjande nog först ut som sommarvärd i Sommar i P1 på midsommardagen. Klimatkrisens momentum hamnade dessvärre lite i bakvattnet av coronakrisen som bröt upp de effektiva fysiska demonstrationerna. Lyckligtvis är Gretas program en välbehövlig och realistisk genomgång av den utmaning som fortsatt kommer prägla världen efter covid-19.

    Greta Thunberg skräder inte orden i sitt första och årets första sommarprogram som elegant plockar upp klimatkrisen på den politiska arenan igen och samtidigt demonterar det hittills utförda politiska svaret. Det är en retorisk uppvisning av en person som inte vill vara i centrum, men som känner sig tvingad när makthavare vägrar att ta sitt ansvar. Hennes budskap är ”lyssna på forskningen”, men ingen verkar vilja lyssna, trots forskningens konsensus och massiva vetenskapliga underlag för kunna ta lämpliga beslut.

    Vem är den vuxne i rummet undrar hon när hon står framför restaurangavdelningen i det amerikanska representanthuset inför sitt anförande till kongressen och ser alla snabbmatskedjor:

    Här sitter världens mäktigaste beslutsfattare i kostymer och dricker rosa milkshakes, äter skräpmat och godis.

    En likartad känsla upplever hon i FN-skrapan i New York under klimattoppmötet några dagar senare när det bildas en kö av människor som synas tillsammans med henne:

    Presidenter, premiärministrar, kungar och prinsessor kommer fram och vill prata. Dom känner igen mig, och plötsligt ser de sin chans att få till en bild som de kan lägga upp på sitt Instagramkonto med hashtaggen #savetheplanet. Det verkar på något sett få dem att för en stund glömma skammen att deras generation svikit alla framtida generationer. Det verkar liksom bli lite lättare att sova på natten då.

    Hon poängterade redan under sitt tal vid Världsekonomiskt forum i Davos i januari i år att världens makthavare redan verkar ha gett upp, något hon i sitt sommarprat betonade ännu en gång:

    Politiker är likadana över hela världen. Jag säger åt dem att lyssna på forskningen och att agera (därefter) innan det är för sent. De säger att det är så fantastiskt att jag engagerar mig och att när jag blir stor så kan jag också bli politiker och göra riktig skillnad. Jag svarar att när jag är stor och färdigutbildad så kommer det vara för sent att göra något om vi ska klara av 1,5 om ens 2 gradersmålet. 

    Hon betonar i sitt sommarprogram därför vikten av att förstå att klimatkrisen inte kan lösas inom dagens politiska och ekonomiska system, hur gärna vi än vill, och tillägger att hon kan förstå att det är jobbigt, att man vill köra huvudet i sanden, men att de som måste leva med konsekvenserna hela sina liv inte kan unna sig den lyxen. 

    Hon föreslår att diskussionen måste förändras från vad vi ska göra och bytas mot vad vi inte bör göra, att vi helt enkelt måste inse att vi befinner oss mitt inne kris som vi inte kan investera oss ur. Just nu verkar det dock skapa en mental kortslutning, menar hon, där politikers prat om tekniska lösningar som CCS och ny kärnkraft istället får stå oemotsagda. Istället används urvattnade begrepp som fossilfritt och grön energi med konsekvensen att ingen ställs till svar. Därför kan hon se att ”green deal” debatten paradoxalt nog kan göra mer skada än nytta, eftersom den sänder en signal att det som krävs är möjligt inom dagens system. 

    Vi är fast i redan skrivna kontrakt. Det går med andra ord inte ihop. vi måste därför riva upp redan gällande kontrakt i en aldrig tidigare sedd omfattning. Det kräver ett nytt sätt att tänka.

    Trots sitt globala genomslag och den uppmärksamhet Greta fått av medierna är hennes effekter på den svenska miljö- och klimatopinionen hittills mer blygsamma än forskarna förväntat, enligt den senaste nationella SOM-undersökningen.

    Samtidigt är detta inte en kris vi kommer undan och även Greta kan skönja visst hopp i den massiva krishantering som skett under coronapandemin och att vi inte längre kan blunda för det som våra samhällen tidigare ignorerat:

    Ur ett hållbarhetsperspektiv har alla politiska och ekonomiska system misslyckats, men mänskligheten har ännu inte misslyckats. Det räcker nu inte att allt göra allt vi kan, vi måste göra det omöjliga och det är upp till dig och mig för ingen kommer göra det åt dig. 

    För den som ännu inte lyssnat på hennes program rekommenderas det starkt att göra så. Poddversionen finns på Sommar i P1. Även Johan Rockströms vinterprogram i P1 från nyårsdagen rekommenderas.

    Regnskogar en livsviktig resurs

    Idag firar vi regnskogens världsdag för att sprida medvetenhet och uppmuntra till ett ökat skydd av världens regnskogar.

    Den första Regnskogens Världsdag lanserades den 22 juni 2017 av Rainforest Partnership.

    Regnskogar utgör endast 1 procent av jordens yta och är hem åt halva jordens växt- och djurarter. En stor del av jordens urfolk har också sina hem i regnskogar. Även vi som inte bor i närheten av regnskog är beroende av dem, då de förser oss med luften vi andas, färskt dricksvatten, mat och medicin. Regnskogens träd reglerar även det globala klimatet genom att binda kol och en stor mängd utsläpp, vilket är varför världens regnskogar brukar kallas jordens lungor.

    Trots deras viktiga roll finns det stora hot mot regnskogarna och den biologiska mångfalden. De senaste 40 åren har en miljard hektar regnskog skövlats, vilket motsvarar storleken av hela Europa. Den främsta orsaken till skogsskövling är jordbruk, som står för cirka 80 procent av all skog som huggs ner. Under Corona-pandemin har det kommit alarmerande rapporter från Amazonas om ökad tjuvjakt, illegal skogsskövling och skogsbränder.

    Skyddandet av världens regnskogar måste bli en central del av de globala initiativen att stoppa klimatförändringar och miljöförstörelse. Genom att värna om och restaurera regnskogarna skulle det gå att återställa effekten av de globala utsläppen med en tredjedel.

    I år är fokus för regnskogens världsdag att sprida inspiration och motivation att skapa förändring i världen. Fira dagen genom att ge stöd åt de organisationer som arbetar för att skydda regnskogarna, sprid kunskapen om regnskogarna genom att dela #WorldRainforestDay i sociala medier, eller följ några av World Forest Day’s aktiviteter under dagen här.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 19 juni ligger koldioxidhalten nu på 415,52 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckan (416,71 ppm), med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    Koldioxidhalten börjar bli oroväckande höga. För ett år sedan låg den på 413,95 ppm och på bara 10 år har den ökat från 393 ppm. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. 

    Bara genom att titta på de senaste två åren är tydligt hur snabbt ökningen nu sker. Det sattes nytt rekord i maj då atmosfärisk koldioxid uppmätt vid Mauna Loa-observatoriet nådde en månadstopp som översteg 417 ppm, det högsta månatliga antalet som någonsin har registrerats. Samtidigt slogs nya temperaturrekord för maj 2020 som var den varmaste uppmätta maj månad någonsin. Enligt Berkeley Earth innebär det att det nu är 89 procents risk att i år blir det varmaste året som uppmätts.

    Parallellt har det varit rekordvarmt i Sibirien där temperaturen i maj låg 10 grader övergenomsnitt. Under midsommarhelgen slogs dessutom ett nytt värmerekord i staden Verhojansk i östra Sibirien med 38 grader. Dessutom blev den svenska midsommaren ovanligt varm i hela landet där Karlstad inte upplevt högre temperaturer på 50 år.

    Dessvärre är det svenska midsommarvädret heligt för meteorologer i tv och radio enligt devisen ”desto soligare och varmare, desto bättre” och eventuella samband med den globala uppvärmning vi nu ser konsekvenserna av tas inte ens upp. En bättre klimatrapportering efterlyses därför och gärna innan det är för sent. Redan kommande vecka kan nya värmerekord slås för juni när varm luft från Afrika lägger sig över Sverige och kombinerat med en coronapandemi blir det allt annat än roligt för redan sårbara grupper.

    50 miljoner döda bin i Kroatien

    50 miljoner bin hittades förra veckan döda i Masimurje, Kroatien enligt nyhetssajten Euractiv. Nu undersöks området av veterinärer och kriminaltekniker för klarlägga om det är insektsgifter använda vid lokala potatis- och rapsodlingar som är orsaken till massdöden.

    Kroatiens biodlarförening säger till TV-kanalen HRT att det här inte är första gången det skett massdöd av bin på grund av insektsgift i jordbruket. Förutom insektsgift stressas bisamhällen också av pågående klimatförändringar och förlorad mångfald bland pollineringsväxter.

    Biodlarna kommer få ekonomisk ersättning för de förlorade bisamhällena men ”skadorna för ekosystemen är katastrofala” enligt Željko Trupković från den regionala biodlarföreningen.

    Brasilien rapporterade även hösten 2019 att 500 miljoner bin dog under tre månaders tid och de flesta visade spår av insektsgifter, enligt LandetsFria. Mängden insektsgifter i Brasiliens jordbruk har ökat med 770 procent mellan åren 1990 och 2016.

    Coronakrisen ger plastindustrin nytt uppsving

    Tidigare plastförbud omprövas och plastindustrin använder Coronakrisen för att marknadsföra plast som en livsviktig produkt.

    I samband med Coronakrisen har användningen av plast ökat något enormt, rapporterar AFP. Ökningen beror dels på plast som används i tillverkningen av skyddsartiklar, till exempel i ansiktsmasker, visir, plasthandskar och skärmar. Dels beror det på allt fler engångsartiklar som används för att öka saniteten i till exempel matvarubutiker och restauranger.

    Plastindustrin passar på att marknadsföra plast som en produkt som ”kan vara skillnaden mellan liv och död”, skriver nyhetsbyrån. Även tidigare plastförbud har omprövats. Till exempel har delstaten Kalifornien, USA, som tidigare gjort en grön satsning för att minska förbrukningen av engångsplast, sen två månader hävt sitt förbud.

    I slutändan riskerar de här plastprodukterna att hamna i våra hav som redan är överbelamrade av plastskräp. Förra året visade en undersökning av Världsnaturfonden (WWF) att det fanns 600 000 ton plastskräp i Medelhavet. Organisationen uppmanar att ändra inställningen till plast för att minska konsumtionen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.