Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Avfallet i Sverige ökar

    Ny statistik från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att avfallet i Sverige ökar, trots målsättningen om minskad mängd avfall. Dessutom går utvecklingen för materialåtervinning sakta.

    Det är i rapporten Avfall i Sverige 2018, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket, som de dystra siffrorna redovisas. 

    Avfall är en belastning på såväl miljön, klimatet som hälsan och därför finns i EU:s avfallsdirektiv ett mål om minskad mängd avfall. Trots det har vi nu istället en ökad mängd avfall. IVLs rapport visar att avfallet i Sverige ökade med nio procent mellan 2016 och 2018, borträknat gruvavfall.

    Det är byggbranschen och hushållen som står för de största avfallsmängderna, 12,4 respektive 4,5 miljoner ton. Avfallet från hushållen, 4,5 ton, innebär i snitt 440 kilo per person. Över 40 procent av det är avfall som skickas direkt till energiåtervinning istället för att materialåtervinnas.

    På Sopor.nu finns råd om hur hushåll kan minska sin mängd avfall och öka möjligheterna till materialåtervinning. Främst handlar det om att ha så kallade rena sopor, det vill säga att olika material ska separeras redan i våra hem. Till exempel skulle fler förpackningar och tidningar skulle kunna återvinnas om hushållen sorterade sitt avfall bättre.

    Så skapas en bra miljökommun

    Helsingborg

    Miljörankingar visar oss hur vissa kommuner blivit mer framgångsrika i sitt miljöarbete, men vad gör de miljöbästa kommunerna som gör dem bäst? För att ta reda på det gjorde SMB en granskning av de tre topprankade kommunerna Helsingborg, Uppsala och Lund.

    I flera år har Helsingborgs kommun rankats högst i Aktuell Hållbarhets ranking Årets miljöbästa kommun. Bland kommunens enkätsvar hos Aktuell hållbarhet kan man bland annat se hur kommunen har strategier och budgetar kopplade till miljö och klimat. Går man sedan in och läser i de här strategierna och budgetarna finns tydliga mål. En motivering till utmärkelsen Sveriges miljöbästa kommun 2017 var att kommunen i flera år haft ett ambitiöst miljöarbete, samt en långsiktig och blocköverskridande vision och ett grundläggande livs­kvalitetsprogram.  

    Uppsala tar helhetsgrepp

    En annan högt rankad kommun är Uppsala som tilldelats ett flertal utmärkelser kopplade till miljö och klimat. Uppsala utsågs till exempel 2018 till global vinnare i Världsnaturfondens tävling One Planet City Challenge och har både 2018 och 2019 blivit utsedd till Årets klimatstad i Sverige. Uppsala toppade även IVL Svenska Miljöinstitutets senaste ranking av kommuners arbete med att klimatanpassa samt har i år även blivit utsedd till Årets cykelstad och fått årets Biogasutmärkelse. 

    Vad gör då Uppsala som kan ha lett fram till de miljömässiga framgångarna? Motiveringen till utmärkelsen Årets klimatstad 2020 var kommunens starka helhetsgrepp i klimatarbetet. Målet för kommunen är att bli fossilfri till 2030 och att hela kommunen ska vara klimatpositiv senast 2050. Uppsala låter sig även granskas, till exempel har de låtit revisionsbolaget KPMG granska kommunens arbete med klimatanpassning. 

    I KPMGs granskning av kommunens klimatanpassning fick visserligen kommunens arbete viss kritik, till exempel att arbetet inte integrerats i kommunens samtliga verksamheter, men det framkommer även att resurser avsätts  för planering, genomförande och drift av klimatanpassningsåtgärder i nämnderna och i budgeten. I en utvärdering som Naturskyddsföreningen gjort av Uppsalas miljö- och klimatarbete under mandatperioden 2014-2018 beskrivs hur ett politiskt samförstånd och förändringsvilja finns när det gäller klimat och miljö i kommunen.  

    Politisk samsyn i Lund

    I tidningen Fokus årliga kommungranskning ”Bäst att leva” rankas Lunds kommuns miljöarbete som bäst i Sverige. För att ta reda på mer om varför just Lunds miljöarbete blivit framgångsrikt ringde vi upp Jon Andersson, hållbarhetschef i Lunds kommun, och frågade vad de gör i sitt miljöarbete som är extra bra. Jon började med att berätta hur kommunens framgångsrika miljöarbete beror på flera faktorer, varav en är klimat- och miljöengagerade politiker, kommuninvånare och tjänstemän. 

    Jon framhöll även kommunens långsiktiga och strategiska arbete med höga ambitioner som viktigt, samt även samsynen i politiken. Enligt Jon är även närheten till Lunds universitetet en bidragande faktor till kommunens framgångsrika miljöarbete, i synnerhet det lokala klimatpolitiska råd som skapats och som består av forskare som kan ge råd till kommunen. 

    Det råd som Jon kan ge till andra kommuner som vill förbättra sitt miljöarbete är att låta sig inspireras av andra kommuner, till exempel genom att ingå i nätverk som Klimatkommunerna. I nätverken kan man både få och ge tips. Enligt Jon är det roligt att komma högt upp i en kommunrankning, att det är en uppskattning av kommunens miljöarbete, men han poängterar dock att det inte är en tävling utan främst en möjlighet att inspirera. 

    Engagemang, tydliga mål och strategier är nyckelfaktorer

    Sammanfattningsvis kan vi se att gemensamt för de här tre framgångsrika kommunerna är engagemaget för miljöfrågor, samt strategier med tydliga mål och att miljöarbetet finns med i budgetar. Kommunerna har även ingått i nätverk med andra kommuner, alla tre kommunerna är till exempel medlemmar i Klimatkommunerna, samt låtit sitt miljöarbete bli granskat eller har tagit råd och blivit inspirerade från externt håll.

    Samtidigt är det viktigt att miljöarbetet inte stannar vid höga målsättningar. Till exempel har topprankade Uppsala fått kritik för att man fortfarande inte når Sveriges miljömål, trots de fina placeringarna. Det viktigaste är alltså att omsätta målen till faktiskt arbete.

    Påven uppmanar världens katoliker att divestera

    Fossilfritt är det nya svarta. Iallafall om man lyssnar på Vatikanen, som i dagarna gick ut med en uppmaning om att världens alla katolska samfund borde sluta investera pengar i fossilindustrin.

    Påve Franciskus menar att samfunden borde flytta alla investeringar i kol, olja och gas, rapporterar Reuters. Katolikerna bör dessutom hålla ett vakande öga på investeringar i gruvindustrin, för att se till att pengarna inte går till storskalig miljöförstöring.

    Uppmaningarna är en del av påvens 225 sidor långa årliga miljöhandbok, som för femte året i rad utmanar världens katolska samfund att agera i klimat- och miljöfrågor. Påvens klimatengagemang har tidigare väckt stor uppmärksamhet och i slutet av 2019 annonserade han att det har blivit dags inkludera “ekologisk synd ” i den katolska kyrkans kateskes.

    Dags för ett Parisavtal för biologisk mångfald

    För att begränsa den globala artdöden behöver tydliga mätbara mål införas. Det menar forskare som efterlyser ett tvågradersmål för den biologiska mångfalden.

    Nyligen varnade forskare för att över 500 arter av landlevande ryggradsdjur riskerar utrotas de närmsta 20 åren. Av den anledningen betonade de att massiva globala åtgärder behöver införas omgående för att förhindra en ny massutrotning. I en ny artikel i Science, som Vetenskapsradion rapporterar om, föreslår andra forskare nu just detta för att mobilisera den politiska viljan och allmänhetens intresse för att bromsa den pågående utrotningen av världens växt- och djurliv.

    Forskarna föreslår att ett mål liknande Parisavtalets tvågradersmål för den globala uppvärmningen införs för den globala artdöden. Själva målet skulle vara att begränsa antalet utrotade arter av växter och djur till tjugo om året de kommande hundra åren. En gräns för artdöden skulle i så fall inrymma både förlust av arter och av genetisk mångfald. Väl medvetna om att utrotningstakten är ett förenklat mått på den biologiska mångfalden menar de att det är just ett sådant lättbegripligt och mätbart mål som behövs.

    Vad som är tydligt är att något i alla fall behöver göras och det fort. För att bygga momentum kring bevarade av biologisk mångfald skulle kanske ett tydligt avtal med uppföljbara mål behöva införas. Liksom Parisavtalet skulle då länder behöva återrapportera till FN eller annan insats hur väl man följer sina åtagande. Sedan tidigare har evolutionsbiologen Edward O. Wilson föreslagit att avsätta halva planeten för att stävja massutrotning.

    En positiv nyhet i pandemitider är att de kinesiska myndigheterna nyligen beslutade att ge myrkotten samma skyddsstatus som jättepandan. Myrkotten är ett av världens mest tjuvjagade och exploaterade däggdjur på illegala djurmarknader och misstänks nu, som många nu vet, vara mellanvärd för spridningen för covid-19. Globalt är arten skyddad men i Asien har bestånden krympt med 80 procent de senaste tio åren och den nya skyddstatusen innebär nya åtgärder för bevarandet av arten och totalförbud av internationell handel.

    Förhoppningsvis kan detta initiativ följas av fler liknande samtidigt som globala avtal mejslas fram.

    Domstolen: Preemraff bör få tillstånd

    Mark- och miljödomstolen anser att Preem bör få ja till att bygga ut oljeraffinaderiet utanför Lysekil. Nu hänger avgörandet på att regeringen stoppar utbyggnaden.

    Domstolen menar i sitt yttrande till regeringen att miljöbalkens stoppregel inte kan användas för att stoppa en verksamhet som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. De menar också att klimatlagen inte spelar någon roll vid prövning av enskilda verksamheter.

    Domstolen föreslår inte heller någon tidsbegränsning för utsläppen, vilket Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland har föreslagit. Enligt deras tolkning är Sveriges klimatmål inte värda någonting.

    Om Preemraff byggs ut kommer anläggningen släppa ut ytterligare 1 miljon ton koldioxid om året. Oljebolaget pratar om att bidra till grön omställning, men motsäger sig alla bindande löften och tänker inte göra något som inte är ”ekonomiskt lönsamt”. Världsledande klimatforskare som Johan Rockström och Kevin Anderson har påpekat att en utbyggnad strider mot både Sveriges klimatmål och Parisavtalet.

    Nu hänger allt på att regeringen tar sitt förnuft till fånga och går emot domstolens linje. En utbyggnad skulle strida både Beslut från regeringen väntas inte förrän om flera månader.

    Regeringen ger 8 miljarder till flyget

    SAS och Swedavia föreslås få ännu fler statliga jättesubventioner för att kunna återhämta sig efter coronakrisen. Tillsammans uppgår det nya stödet till över 8 miljarder kronor – mer än hälften så mycket som Sveriges miljöbudget. Samtidigt kan stödet komma att villkoras med klimatkrav.

    På en pressträff under måndagen presenterade näringsminister Ibrahim Baylan (S) regeringens och samarbetspartiernas nya förslag för flygsektorn. SAS ska rekapitaliseras och staten föreslås öka ägandet med ytterligare upp till fem miljarder av statens pengar.

    Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) meddelade på pressträffen att stödet kan komma att villkoras med klimatkrav.

    En förutsättning för att regeringen deltar i en rekapitalisering av SAS är att man sätter nya ambitiösa miljömål som uppfyller Parisavtalet.

    För att klimatkraven ska kunna ställas behöver regeringen få med sig övriga ägare, däribland danska staten. Det är alltså inte säkert än att det blir av. Regeringen har som bekant redan i maj gett SAS 3,3 ovillkorade miljarder i kreditgarantier, trots löften om ”grön omställning” efter corona.

    Även Swedavia, som äger landets statliga flygplatser, får ta del av svenskarnas gemensamma resurser. Över 3 miljarder kronor går till Swedavia. Samtidigt meddelade Swedavia att utbyggnaden av Arlanda pausas.

    Flygstöden om totalt drygt 11 miljarder kronor kan jämföras med Sveriges miljöbudget, som ligger på 12,6 miljarder. Det är talande att miljöåtgärder uteblir på grund av svepskäl om bristande ekonomi, men när det handlar om att rädda fossila verksamheter finns det plötsligt pengar.

    Vi får verkligen hoppas att klimatkraven blir verklighet, annars riskerar förtroendet för regeringens och samarbetspartiernas miljöpolitik dala lika fort som flygbranschens passagerarsiffror.

    Fyra år till med Trump kan försena klimatmålen med 10 år

    En förlängning av Trumps mandat riskerar att omkullkasta hela världens klimatarbete, menar forskarna bakom en ny studie.

    Donald Trump tillkännagav redan 2017 att han tänkte dra sig ur Parisavtalet, men först i Maj 2020 var det möjligt för den amerikanska presidenten och hans stolta klimatförnekarkollegor att lämna in avgångsansökan till det historiska klimatavtalet, ett bakslag för internationell klimatpolitik.

    Ny forskning, publicerad i ScienceDirect, tyder på att två mandatperioder med USA: s likgiltighet inför klimatförändringar kan försena den globala utsläppsminskningen med ett helt decennium. Författarna belyser även risken att Trumps avgångsansökan kommer skapa en ”lavineffekt” av avhopp från andra medlemsländer. Huvudförfattaren bakom den nya studien, Dr Håkon Sælen från Centrum för internationell klimatforskning (CICERO) i Norge, berättar för Carbon Brief att de är det första teamet som undersöker Trumps påverkan på den internationella samarbetsprocessen som planerades i Paris 2015.

    Det unika med vår studie är att den försöker kvantifiera indirekta effekter, vilket innebär ökningen av länders utsläpp på grund av de politiska effekterna av USA: s återkallelse.

    Forskarna ville isolera effekten av Trumps politik och skapa tre olika scenarier. En där han aldrig tillträdde sin tjänst, en där han styr under en fyraårsperiod och en annan under två mandatperioder. Dessa scenarier antar att den alternativa presidenten skulle ha stannat inom Parisavtalet, som antogs under tidigare president Barack Obamas mandatperiod. Sammanfattningsvis drog forskarna slutsatsen att den nuvarande presidentens ”ledarskap” minskar utsikterna för att uppfylla tvågradersmålet till ”nära noll”. Författarna drar slutsatsen:

    Faktiskt kan dessa mål ha visat sig vara utom räckhåll även utan USA:s tillbakadragande. Trots detta kommer USA:s tillbakadragande ytterligare att minska utsikterna för att nå dem.

    Trots detta har USA en lång historia av bristande efterlevnad av internationella klimatavtal och ändå har det fortfarande skett inhemska utsläppsminskningar – till exempel från kraft- och transportsektorerna. Till följd av pandemin har USA:s utsläpp, precis som många länder, sänkts under våren 2020.

    Sælen säger att effekterna av USA:s tillbakadragande kommer att bli lättare att uppskatta när data om nya utsläpp efter 2020 är tillgängliga, men noterar att uppskjutandet av COP26 i Glasgow fram till nästa år och coronaviruspandemin ”kan ta bort politisk uppmärksamhet från nödvändig uppdatering av nationella klimatmål”.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 12 juni ligger koldioxidhalten nu på 416,71 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning jämfört förra veckan (416,57 ppm). För ett år sedan låg halten på 414,73 ppm. För att få lite perspektiv på ökningen låg nivån på 393 ppm för bara 10 år sedan.

    Bara genom att titta på de senaste två åren är tydligt hur snabbt ökningen nu sker. Som rapporterades förra helgen sattes nytt rekord i maj då atmosfärisk koldioxid uppmätt vid Mauna Loa-observatoriet nådde en månadstopp som översteg 417 delar per miljon (ppm), det högsta månatliga antalet som någonsin har registrerats. Även nya temperaturrekord slogs för maj 2020 som var den varmaste uppmätta maj månad någonsin. Enligt Berkeley Earth innebär det att det nu är 89 procents risk att i år blir det varmaste året som uppmätts.

    Grilla kyckling – bu eller bä för miljön?

    Kronfågels reklamfilm

    SMB fick en läsarfråga om Kronfågel får säga att grillning av kyckling är ”bättre för miljön”, något de bland annat påstår i en av sina reklamfilmer. Vi bestämde oss för att granska det här med utgångspunkt i marknadsföringslagen om att miljöpåståenden ska kunna styrkas och inte får vara vilseledande.

    Vi kan först och främst konstatera att huruvida kycklingkonsumtion kan ses som miljösmart eller inte beror helt på vad man jämför med. I reklamfilmen förekommer miljöargumentet att kyckling är bättre för miljön, men inte i relation till vad.

    I jämförelse med de allra flesta vegetabiliska alternativ har kyckling en betydligt högre påverkan på både miljö och klimat. Enligt Världsnaturfondens jämförelser har exempelvis kyckling mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som baljväxter. Kycklingarna utfordras dessutom ofta med hårt besprutad soja från Sydamerika, vilket driver på förlusten av biologisk mångfald. Kycklingindustrin är också den enda i Sverige som tillåts använda antibiotika, vilket har lett till att det finns antibiotikaresistenta bakterier hos svenska kycklingar.

    Om man däremot ställer kycklingens klimatpåverkan mot annat kött har kycklingen klara klimatfördelar. Utsläppen per kilo kött är många gånger lägre än för exempelvis nöt och gris. Kronfågels påstående om klimatsmart grillning förutsätter alltså att konsumenten byter från annat animaliskt kött till kyckling, inte från grönsaker till kyckling.

    Det finns också bättre och sämre sätt att grilla när det handlar om påverkan på miljön. Till exempel listar Naturskyddsföreningen 5 tips för en miljösmart grillning. Det handlar bland annat om att välja bort fossila produkter som tändvätska och gasol.

    Svenskar gillar att grilla – tolv procent av befolkningen uppger att de grillar varannan dag sommartid – men det allra mest miljösmarta är egentligen att istället laga middagen på elspisen. Sverige har en i princip usläppsfri elmix, vilket gör spistillagning betydligt bättre för miljön och klimatet än att bränna upp kemikaliestinn grillkol. I Kronfågels reklam ges dock inga konkreta tips på miljösmarta grillmetoder eller alternativ tillagning.

    Utifrån vår granskning kan vi konstatera att det inte finns några tydliga bevis i reklamfilmen som stärker Kronfågels påstående om att grillning av kyckling alltid är bättre för miljön, och att den inte heller innehåller tips om mer miljövänliga eller klimatsmarta sätt att grilla. Kampanjen skulle utifrån det här kunna ses som vilseledande eftersom miljöpåståendena inte är stärkta.

    Grönare bygg- och fastighetsbranscher? Ja, om företagen ställer högre krav

    Nya klimatverktyg har tagits fram för bygg- och fastighetsbranscherna. Verktygen ska öka möjligheterna för ambitiösa företag att ställa högre klimatkrav i upphandlingar.

    Bygg- och fastighetsbranscherna har en mycket hög klimatpåverkan. Sett ur byggnaders livscykel står de enligt Naturvårdsverket för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det här är särskilt problematiskt nu när efterfrågan på bostäder är hög och byggtakten ligger på samma höga nivåer som på 1970-talet. 

    Utifrån den här problembilden har de nya verktyg tagits fram i ett samarbete mellan Sveriges Allmännytta, IVL Svenska Miljöinstitutet och Kommuninvest för företagen i de här branscherna. Syftet är att de mer ambitiösa företagen ska kunna nyttja verktygen för att vässa sina klimatkrav. 

    Företagens särskilda ansvar i det här lyfts fram av IVL, som skriver att visserligen införs nya krav på klimatdeklarationer vid uppföranden av byggnader i januari 2022, men för en snabb förändring krävs även att företagen själva ställer högre krav. 

    SMBs sommarguide till Sveriges vackraste och viktigaste natur

    Den Svenska regeringen gick nyligen ut med ett efterlängtat beslut om att tillåta resor i sommar inom Sverige, för alla utan symtom som hosta, snuva, halsont och feber. Under Covid-19 har många av oss stannat hemma, men vår resefeber har pandemin inte botat och Sveriges Turism stålsätter sig nu för den kommande högsäsongen. När vi med försiktighet tar oss ut i det underbara sommarsverige vill Supermiljöbloggen ge tips på natur att besöka för att beundra, uppleva och beskydda.

    Enligt Statistiska Centralbyrån 2020 är 15 procent av Sveriges hela land- och sötvattensareal formellt skyddad. Av denna yta är 97 procent permanent skyddad enligt miljöbalken. I det permanenta skyddet ingår nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, nationalstadsparker och Natura 2000.

    Supermiljöbloggen har tidigare berättat om en nyligen publicerad rapport från IPBES som visar att upp till en miljon arter globalt hotas att utrotas inom bara några årtionden och att vi idag är i början på den sjätte massutrotningen på vår planet. Människan och våra tamdjur utgör tillsammans 95 procent av världens biomassa för ryggradsdjur och djur som älgar, elefanter och valar står endast för fem procent idag enligt Naturskyddsföreningen. Bara i Sverige finns drygt 4 000 rödlistade arter, de främsta hoten mot deras existens är skogsavverkning och förlorad mångfald på våra ängar och hagar.

    Skyddade naturområden är inte bara avgörande för den biologiska mångfalden och vår planets hälsa, forskning visar nu hur den påverkar vår egen. Så om inget annat, besök platserna nedan för din alldeles egen skull:

    • LAPONIA, LAPPLAND. År 1996 utsågs Laponia till ett världsarv av FN-organet Unesco. Området består nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet, Muddus och naturreservaten Sjaunja och Stubba. Området är lika stort som tre Gotland. Området bär spår av jordens tidiga historia men också av människans. Landskapet har formats i samspel med en levande samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel.

    Hitta hit: Nattåg med SJ från Stockholm till Gällivare tar ca 14h och kostar mellan 600-1000kr. Buss vidare från Gällivare till Suorva, Vakkotavare och Ritsem. Att göra: I väster och söder finner du Padjelantaleden. Kungsleden går längs ostsidan och fortsätter norrut mot Kebnekaisefjällen. Även i Muddus urskogar av tall, gran och björk finns flera markerade leder. Är du erfaren och vill vandra friare kan du ge dig in i Sarek, här finns nämligen varken markerade leder eller logi. Så tidigt som i Augisti finns chanser att se norrsken. Att Bo: Övernattning i fjällstugorna kostar 150kr, eller ta med ditt eget tält utan kostnad.Tänk på: Laponia är samebyarnas arbetsplats. Tänk på att inte störa renarna, speciellt vid våren då renkorna, vajorna, kavlar. Tälta inte intill rengärden och skingra inte en och med renar, under sommarens kalvmärkning kan det förstöra många dagars arbete.

    • HÖGA KUSTEN, NORRLAND: Höga Kusten sträcker sig mellan Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik. 2000 utsågs Höga Kusten till världsarv då det är den enda plats i världen där man så tydligt och koncentrerat kan se effekterna av den fortfarande pågående landhöjningen. Berggrunden, inlandsisen och havsvågorna har påverkat landskapet på ett dramatiskt sätt och skapat unika sevärdheter som kalottberg, klapperfält på hög höjd och lökformade grottor inom ett samlat geografiskt område.

    Hitta hit: Y-buss avgår dagligen från Stockholm och trafikerar hela Norrlandskusten med stopp på flera ställen i Höga Kusten längs E4. Tåg med SJ till Härnösand tar ca 6h och kostar 400-600kr. Att göra: Den 130 kilometer långa Höga Kustenleden passerar jordbruksbygder, skogar, fiskelägen, fäbodvallar, sandstränder och mycket mer. Du som nybörjare kan även paddla genom Norrfjärden och Mjältön utan karta. Att bo: Övernatta på lantgård och upplev ett levande lantbruk med odling, tamdjur och historia Tänk på: Resetillståndet i sommar kommer skapa ett högt tryck på naturområden i Sverige, därför är det extra viktigt att tänka på Allemansrätten var du än befinner dig. Läs på om vad du får och inte får, och se till att lämna varje plats i bättre skick än du fann den.

    • SÖDRA ÖLAND, Från Karlevi i väster till Gårdby i öster och sedan hela vägen söderut sträcker sig ett underskönt landskap och en unik kulturbygd som sedan 2000 är listat som världsarv. Det unika odlingslandskapet beror dels på kalkberggrunden, det milda klimatet och öns geografiska läge som resulterat i unika förutsättningar för livet på ön.

    Hitta hit: Silverlinjen erbjuder direktresor med tåg under hela sommaren. Stockholm till Borgholm tar ca 6,5h och kostar mellan 300-400kr. På färjan från Oskarshamn till Byxelkrok tar lite över 2h och kostar 150kr för vuxen med eller utan cykel och 600 för en full bil. Att göra: I Beijershamn har mer än 650 av Sveriges 950 fjärilsarter återfunnits och tack vare den goda insektstillgången är Beijershamn också ett fladdermösseldorado. Tolv av Sveriges arton arter har påträffats i området, bl.a. mustaschfladdermus och trollfladdermus. Tänk på: För ungefär ett år sedan lossnade den största ismassan från Sydpolen på 50 år, samma storlek som Öland. SMHIs karttjänst som med framtida havsnivåer, visar att det platta Öland är en av de områden i Sverige som kommer att drabbas hårdast. En tydlig påminnelse om hur en varmare planet kommer påverka oss alla.

    Om du innan eller efter din resa vill veta hur du bidrar till att skydda Svensk natur, se till att bli medlem hos Naturskyddsföreningen som även arbetar för att stärka Samernas rättigheter, Stiftelsen Naturarvet där du kan bli skogsfadder och Skydda Skogen som aktivt jobbar för att bevara våra gammelskogar. Håll ögonen öppna på resan efter andra sätt som du kan bidra, så även våra barn kan få chansen att uppleva den vackra och viktiga naturen.

    Nu ska klimatet in i alla politikområden

    Möjligheten till en grön omställning post-corona ökar nu när regeringen inrättar ett klimatkollegium lett av statsministern. Syftet är att stärka regeringens arbete med att nå klimatmålen och att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen. Ännu finns dock inga konkreta gröna omställningsförslag på bordet.

    Så sent som i mars gav det Klimatpolitiska rådet, som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik, regeringen bakläxa för sin klimathandlingsplan som ansågs alltför vag och inte uppfylla kraven i klimatlagen. Desto gladare är rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna efter beskedet att regeringen inrättar ett klimatkollegium inom Regeringskansliet:

    Klimatpolitiska rådet välkomnar verkligen detta beslut som även ligger i linje med en av våra rekommendationer i vår senaste rapport. Det är nu viktigt att gruppen får ett starkt och tydligt mandat.

    I sin senaste rapport hade rådet gett förslag på en liknande lösning som den som nu presenteras, det vill säga att en grupp utvalda ministrar får ett särskilt ansvar för att se till att det klimatpolitiska ramverket genomförs. Utöver statsminister Stefan Löfven och miljö- och klimatminister Isabella Lövin kommer ytterligare sex ministrar ingå i rådet för att klimatfrågan ska breddas och inte enbart läggas på miljödepartementets ansvar. Utvalda ministrar är närings­minis­ter Ibrahim Baylan, finansminister Magdalena Andersson, infrastrukturminister Tomas Eneroth, energi- och digitaliserings­ministern Anders Ygeman, landsbygdsministern Jennie Nilsson och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund. Just denna bredd av erfarenheter bland politiker menar Isabella Lövin är särskilt viktig:

    Klimatet är vår tids stora ödesfråga och den kan inte lösas med stuprörstänkande. Alla relevanta politikområden måste bidra till en omställning av hela samhället.

    Regeringen signalerar därmed i allt högre utsträckning att man nu tar viktiga steg i sin klimatomställning mot fossilfrihet. Sedan tidigare har det meddelats att Sverige som första land i världen stoppar exportkrediter för transport av kol. Samtidigt bestämdes att miljontals utsläppsrättigheter ska annulleras. Nyligen fick även Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörernas klimatrapportering och hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål.

    Det nyinrättade Klimatkollegiet är tänkt att få en central roll i arbetet med att driva på omställningen och genomföra den gröna återhämtningen, men som Dagens ETC påtalat är det ett löfte som måste granskas. Några gröna återhämtningspaket är nämligen ännu inte på gång, enligt statsministern, som svar på en direkt fråga från DN.

    Namnkunniga ekonomer som nobelprisvinnaren Joseph Stiglitz och Nicholas Stern, känd för att ha författat den banbrytande Sternrapporten, visade nyligen att det finns stora ekonomiska fördelar med gröna corona-åtgärder. Däremot är räddningspaket för flyg en riktigt dålig affär för att stabilisera ekonomin, enligt författarna. Regeringen har inte ställt några klimatkrav gällande sitt stödpaket till flyget. SMB tänker därför följa upp denna omställning noggrant. Denna möjlighet kommer nämligen inte igen.

    Att stärka samernas rättigheter är att stärka naturen

    Hur kan vi synliggöra sambandet mellan en hållbar miljö och urfolkens frihet? Minda Holm funderar över Sveriges syn på samer.  

    I förra veckan deltog jag vid ett panelsamtal om samers rättigheter och nyttjande av naturresurser, arrangerat av Naturskyddsföreningen och Civil Rights Defenders. Samtalet handlade bland annat om att samernas rättigheter går hand i hand med ett hållbart brukande av naturen.

    Ett värnande om naturen överlappar ofta med samers och andra urfolks intressen. Omkring 80 procent av jordens biologiska mångfald existerar i de landområden som ägs, hanteras eller bebos av urfolk, vilket utgör åtminstone en fjärdedel av jordens landmassa. Bevarandet av biologisk mångfald är otroligt viktig för att öka ekosystemens resiliens och skydd mot naturkriser såsom klimatförändringar. Därför är det också tydligt hur pass central urfolkens traditionella kunskap är för miljön.

    Uppslitande kamp för rätten till naturen

    Enligt svensk och internationell lag har samer idag rätt till icke-diskriminering och lika behandling. Lagarna slår fast att samer ska ha inflytande i frågor som berör dem; och att staten är skyldig att vidta positiva åtgärder för att garantera samers möjlighet att behålla och utveckla sin kultur.

    Dessa lagar tillämpas dock sällan i praktiken, varken på kommunal eller statlig nivå. Sveriges hantering av sitt urfolk har fått stark internationell kritik på senare år, som inte minst handlar om samers rätt till inflytande och medbestämmanderätt över sina traditionella marker.

    Rättsprocesser om samers rätt till mark, jakt och fiske river upp starka känslor och riskerar att öka motsättningarna i lokalsamhällena. I början av året vann Girjas sameby  mot svenska staten i Högsta domstolen i ett fall om ensamrätt att upplåta jakt och fiske i området. Efter en tio år lång rättsprocess sågs Girjas-domen som en seger för samer, men i kölvattnet av domen har rasismen blivit alltmer tydlig. Flera rapporter om hot mot samer och djurplågeri av renar har kommit in sen dess.

    Flera kontroversiella gruvärenden, däribland de omtalade planerna på en gruva i Gállok, ligger sedan länge på regeringens bord. Allt detta sätter stor press på det samiska samhället och de som lever av renskötsel och andra traditionella näringar. Det har också lett till en utbredd psykisk ohälsa bland samer.

    Politikerna har ett ansvar

    På en internationell nivå skapas nya policydokument och lagar för att ta större hänsyn till urfolks och lokalsamhällens rättigheter. Till exempel pågår just nu förhandlingar inom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) om ett nytt avtal där urfolks kunskap erkänns som betydande för bevarandet av natur och biologisk mångfald. Det är lovande, men inte tillräckligt.

    Istället för att prioritera bolags avkastningskrav och kortsiktiga vinstintressen, borde Sverige höja sig till den internationella standarden och bana väg för en mer hållbar värld genom att stärka de samiska rättigheterna. 

    Under tidigare nämnda panelsamtal talades det också om att det inom regeringen förs diskussioner om att etablera en sanningskommission mellan svenska staten och det samiska folket. Syftet med sanningskommissionen vore att utreda de övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter som samer fått utstå. Det skulle också handla om att komma med förslag på lämpliga åtgärder för att komma till rätta med det historiska traumat.

    Samtidigt finns det splittringar även bland samer gällande förhållandet till staten och huruvida en sanningskommission skulle kunna bidra till lösningar. Historiskt har det skapats konflikter och splittringar mellan olika samebyar, då till exempel renskötande samer har prioriterats av svenska staten, medan samer utanför rennäringen har exkluderats från de särskilda rättigheterna.

    Åratal av rasism behöver komma upp i ljuset

    Att vi är människor med olika åsikter om vad lösningarna till alla världens problem bör vara, det är inte något som är unikt för den här frågan. Men oftast när det gäller frågor om kolonisering, ras och etnicitet är det lager på lager av problem och trauman som måste redas ut.

    ”Lika mycket som vi protesterar mot rasism i andra länder, behöver vi belysa det i vårt eget land. De djupa sår det har lett till, det ansvar vi har att ställa till rätta.” sa Camilla Hansén från Miljöpartiet under panelen.

    Jag delar den meningen – om oförrätterna inte lyfts upp i ljuset kan Sverige inte göra sig fri från gamla föreställningar om vare sig samer eller de miljöproblem vi står inför idag.

    Frågorna är komplexa, men inte omöjliga. Någonstans måste vi börja nysta i trådarna, lösa upp knut för knut, för att långsamt kanske börja försonas och blicka framåt tillsammans.

    Det här är ett viktigt samtal i en viktig tid, var en av de avslutande kommentarerna i panelsamtalet. Även jag lämnade samtalet med en ökad känsla av hoppfullhet om att det kanske är en tid då de här frågorna tas på allvar, för alla urfolks, människors och jordens skull.

    Minda Holm, skribent på Supermiljöbloggen

    Svenskt miljardföretag handlar illegal palmolja

    Granskning av Expressen visar att svenska AAK köper olja från illegala odlingar i Indonesien.

    Palmolja finns i cirka hälften av alla livsmedelsprodukter som går att hitta i en vanlig livsmedelsbutik och används i allt från schampo till choklad. En stor mängd används även i biodiesel som vi tankar våra bilar med.

    Trots miljömärkningar och garantier om att oljan ska vara ansvarsfullt producerad visar det sig att majoriteten av den palmolja som produceras i världen varken är ansvarsfull eller hållbar, då stora mängder regnskog skövlas för att göra utrymme för palmoljeodlingar, framför allt i Malaysia och Indonesien.

    Enligt Global Forest Watch ska omkring 25 miljoner hektar av Indonesiens skogsmarker ha huggits ner mellan 2001 och 2018. Det är ett enormt hot mot den biologiska mångfalden och planetens överlevnad på lång sikt.

    De flesta stora oljeföretagen har tagit avstånd från palmolja som kommer från skövlad regnskog, däribland svenska mångmiljardföretaget AAK (tidigare AarhusKarlshamn AB). Men enligt Expressens granskning och flera miljörapporter visar det sig att företaget använder palmfrukt som kommer från nedbrända naturreservat.

    Bristande kontroller och en lång leverantörskedja gör det svårt att spåra oljans ursprung, vilket har lett till att palmoljan AAK köper kommer delvis från illegalt skövlade råvaror.

    Efter Expressens reportage publicerats dök AAK:s aktie avsevärt i värde. Som svar till reportaget skrev AAK på sin hemsida att de inte köper in palmolja direkt från högriskområdet i Indonesiens regnskog, utan köper in olja via mellanhänder.

    Bolagets VD Johan Westman säger i en intervju med Dagens Industri (Di) att han känt till uppgifterna om illegal skövling av regnskogen. Han tillägger att företaget under lång tid arbetat för att förhindra avskogning i leveranskedjan, men att det aldrig går att garantera att enskilda aktörer inte bryter mot överenskommelserna.

    När Di frågar Westman om hur reportaget har påverkat bolagets hantering av oljeinköp, svarar Westman att deras strategi, processer och långsiktiga hållbarhetsarbete står fast, men att de alltid välkomnar ny information som kan vara till hjälp.

    I ett svar till Expressen säger AAK att de tar anklagelserna på största allvar. De fortsätter:

    ”Om undermåliga arbetssätt och/eller illegalt producerad palmfrukt identifieras och bekräftas vidtar vi korrigerande åtgärder alternativt avslutar samarbetet med berörda parter.”

    Jordens resurser varar tre veckor längre i år

    Skärmbild Kronfågels reklamfilm

    Den ekologiska skuldens dag (Earth Overshoot Day) – dagen då mänskligheten har använt naturens resursbudget för hela året – infaller i år den 22 augusti. Tre veckor senare än förväntat. 

    Tidpunkten för den ekologiska skuldens dag grundar sig på beräkningar gjorda av forskningsinstitutet Global Footprint Network. 

    Senaste gången den ekologiska skuldens dag varit så sent som i år var år 2005, då den inföll den 25 augusti. Årets resultat visar en nedgång som aldrig tidigare skådats, i övrigt har det globala ekologiska fotavtrycket varit konstant växande. År 2019 var datumet den 29 juli. Datumet är en symbol för det hårda trycket som mänskligheten utövar på planeten och i vilken utsträckning vi lever över naturens tillgångar.

    Det ovanliga resultatet förklaras vara en följd av de restriktioner och åtgärder som genomförts runt om i världen som svar på coronapandemin. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen har i år minskat, och den globala skogsavverkningen avstannat något. 

    Datumet är ändå långt ifrån de resultat som krävs för att uppnå en hållbar planet. Inget säger för tillfället att vi inte nästa år befinner oss i en värre situation än för två år sedan. Vi inte kan lita på humanitära katastrofer för att minska vårt ekologiska fotavtryck, det måste vi göra själva.

    (PRNewsfoto/Global Footprint Network)

    Svenska investeringar i företaget bakom ryska oljeläckan

    Svenska AP-fonder och banker investerar miljarder i gruvbolaget Nornickel, som mörkat ett gigantiskt oljespill. Företaget har länge varit känt för omfattande miljöförstöring och är svartlistat hos flera andra aktörer.

    Förra veckan utlyste Rysslands president Putin nationellt nödläge efter att det blivit känt att gruvbolaget Nornickel släppt ut över 20 000 ton diesel i en arktisk flod. I flera dagar försökte Nornickel dölja utsläppet.

    En granskning av Fair Finance visar nu att företaget finns med i ett 20-tal av svenska bankers sparfonder. Totalt stöttar bankerna Nornickel med över 1,2 miljarder kronor.

    Swedbank och sjunde AP-fonden största svenska finansiärerna

    Allra störst innehav har Swedbank, som enligt siffror från december 2019 har närmare 600 miljoner kronor investerade i bolaget. Med på listan över investerare finns också SEB, Danske Bank, Länsförsäkringar, Nordea och Handelsbanken. Hos Handelsbanken ingår Nornickel till och med i en så kallad ”etisk fond”.

    Även de statliga AP-fonderna satsar miljonbelopp i det ryska gruvbolaget. Första, andra och sjunde AP-fonden har tillsammans 480 miljoner kronor av skattebetalarnas pensionspengar investerade hos Nornickel.

    Jakob König, projektledare på Fair Finance, menar att bankerna har ett ansvar som delägare i företaget.

    Det här rimmar illa med deras löften om hållbara investeringar och det är inte vad de flesta sparare förväntar sig att deras pengar ska gå till, säger Jakob König till Supermiljöbloggen.

    Gruvbolaget redan svartlistat av flera aktörer

    Nornickel har sedan många år kritiserats för att orsaka allvarlig miljöförstöring. Sedan 2009 är bolaget svartlistat av norska oljefonden på grund av den stora miljöpåverkan. Även Skandia bojkottar investeringar i företaget.

    Med tanke på att flera investerare redan svartlistat Nornickel för att bolaget inte agerat tillräckligt på problemen så är det tveksamt om fortsatt dialog är rätt väg att gå. Då kan en bredare bojkott vara ett bättre sätt för att höja trycket på bolaget, säger Jakob König på Fair Finance.

    Området där förra veckans oljespill ägde de rum räknas som en av de mest förorenade platserna på planeten. Trots att Nornickel redan uppmärksammats för sin minst sagt bristande miljöhänsyn fortsätter alltså svenska banker och AP-fonder pumpa in pengar i det ryska gruvbolaget.


    För att protestera mot investeringarna i Nornickel, maila din bank via Fair Finance! Kontakta AP-fonderna här, här och här.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 29 maj ligger koldioxidhalten nu på 416,57 miljondelar (ppm), vilket är ungefär lika mycket som förra veckan (416,86 ppm). För att få lite perspektiv på ökningen låg nivån på 393 ppm för bara 10 år sedan.

    Koldioxidhalterna i atmosfären satte dessutom nya rekord i maj. Atmosfärisk koldioxid uppmätt vid Mauna Loa-observatoriet nådde en månadstopp som översteg 417 delar per miljon (ppm), det högsta månatliga antalet som någonsin har registrerats, meddelade forskare från Scripps Institution of Oceanography vid University of California San Diego och NOAA i veckan. Det tidigare rekordet noterades i maj förra året då månadsgenomsnittet var 414,7 ppm. Dessutom var månaden den varmaste maj som har uppmätts globalt.

    Att utsläppen tillfälligt minskat under pandemin har dessvärre en försumbar påverkan på halterna av växthusgaser i atmosfären, menar Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

    När vi jämför siffrorna för maj i år jämför vi med maj förra året. Det är ett helt års påfyllning av koldioxid, effekten av coronapandemin har bara varit i några månader av den tiden. Dessutom har inte världen stängt ner helt, även om vi inte flyger så mycket så har vi gjort mycket annat, fabriker går och vi har el och värme. Det är inte så att utsläppen har gått ner till noll den här våren.

    Han säger till DN att när det gäller koldioxiden kan man vara säker på att det blir rekord varje år:

    Så länge vi har utsläpp kommer koldioxidhalten i atmosfären att öka och därför blir det rekord varje år, till skillnad från för temperaturen som varierar på ett annat sätt.

    För att halten av koldioxid ska sluta öka krävs ett totalt stopp av utsläpp i många år och det är därför extra sorgligt att utsläppen i Kina redan är tillbaka på samma nivåer som före nedstängningen.

    Det är därför extra viktigt att EU inte kompromissar med sin gröna giv och ser till både utsläppsminskningar och värnande om biologisk mångfald. Allt annat är otänkbart.

    Miljöförstöring i skuggan av Covid-19

    Det är lätt att få ett intryck av att klimatet gynnas av den rådande pandemin, men en ny rapport från Mighty Earth visar att avskogningen i Amazonas ökat med över 50% procent och branscher kopplade till miljöförstöring subventioneras i allt större grad under våren 2020.

    Köttindustrin, flygbolagen och fossilindustrin är några av miljöbovarna som trots rådande finansiell kris och drastisk minskad konsumtion kan komma att dra nytta av Covid-19. En ny rapport från den amerikanska organisationen Mighty Earth visar hur ett flertal branscher och företag söker skattesubventioner som tydligt går emot klimatmålen satta under Parisavtalet 2015. 

    Rapporten visar att internationella jordbruksintressen fick 30 miljarder dollar i subventioner för handelsstöd under de senaste två åren bland annat har 67 miljoner dollar gått till JBS, världens största nötkreatursföretag som är tydligt kopplat till brasiliansk avskogning och en av de värsta förorenarna i de amerikanska vattendragen. Supermiljöbloggen har tidigare berättat hur data från det brasilianska rymdinstitutet INPE visar hur avskogning av Amazonas under Covid-19 ökat med 51 procent, det är den högsta avverkningstakten på ett decennium.

    Företagen gör dessutom oss människor ännu mer sårbara för coronavirus och ökar sannolikheten för framtida pandemier, skriver Mighty Earth i rapportens inledning. 

    Bland de företag som kritiseras i rapporten finns också det brittiska flygbolaget Easy Jet som uppges ha fått ett stödpaket om 600 miljoner brittiska pund. Oljejättarna Shell och Exxon Mobile har även bett om lättnader i miljölagstiftningen för att kunna fortsätta sin miljöförstörande verksamhet.

    På flera andra platser i världen fortsätter fossilsubventionerna och nedmonteringen av miljölagstiftning att öka. I Indonesien har vissa miljöreglement för skogsindustrin avskaffats, och i EU får flygbolagen hisnande 26 miljarder euro utan miljökrav. Det innefattar även svenska SAS, som får miljardlån av den svenska regeringen utan motkrav på minskade utsläpp.

    För att minska miljöpåverkan från de miljöskadliga industrierna måste världens regeringar sluta vika sig för lobbyisterna, menar bland annat Lorelei Limousin, EU-kampanjledare för Greenpeace.

    Att injicera skattebetalarnas pengar i världens mest förorenande industrier – utan några som helst motkrav – är helt orimligt.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.