Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dansk bank nekar lån till fossilbilar

    Med en ny policy säger den danska banken Merkus nej till att låna ut pengar som ska gå till att köpa bensin- eller dieseldrivna bilar. Elbilar ges däremot billigare lån.

    Det blir stopp för de kunder som vill låna pengar till en fossilbil, rapporterar Allt om elbil. Banken kommer fortfarande erbjuda lån till de mer bränslesnåla plugin-hybriderna, men dessa lån kommer
    vara långt ifrån förmånliga. Det mest förmånliga lånet ges till den som vill köpa elbil.

    En anledning till bankens fossilförbud är att banken anser att försäljningen av fossilbilar avtar för långsamt. Den danska regeringens mål innebär att alla nya bilar som säljs efter 2030 ska ha låga utsläpp. Från 2035 måste alla vara nollutsläppsbilar.

    Regeringen vill ställa om till en cirkulär ekonomi

    Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har regeringen kommit överens om en ny nationell strategi för cirkulär ekonomi. Därmed tas viktiga steg för en grön omställning av samhället.

    Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.

    Det är kärnan i Sveriges nationella strategi för en cirkulär ekonomi. Det meddelade regeringen i ett pressmeddelande, som även betonade att omställningstakten behöver öka för att kunna nå miljö- och klimatmål.

    Omställningen är även nödvändig inom Agenda 2030 där cirkulär ekonomi bidrar till flera av de 17 globala målen för hållbar utveckling. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin menar därför att dagens situation med en pandemi som slagit hårt mot samhället utgör en god startpunkt:

    Det är inte klokt att värdefullt material används en gång och sedan slängs. Nu ska vi ändra på det. Den gröna återhämtningen som samhället nu behöver ska skynda på omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Ungefär femtio procent av våra klimatutsläpp samt mer än nittio procent världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald beror på ineffektiv resurshantering. En cirkulär ekonomi är klokare, betydligt bättre för miljön och dessutom skapar vi möjligheter till många nya jobb och ett hållbart företagande.

    Regeringens strategi har fyra fokusområden: produktion och produktdesign, konsumtion och materialanvändning, giftfria och cirkulära kretslopp, samt näringsliv och innovation. Genom att använda material mer effektivt kan deras livslängd och värde öka, samtidigt som behov av ny råvara och deponering av avfall minskar.

    Regeringen betonar att omställningen till en cirkulär ekonomi måste genomföras gemensamt av politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi, privatpersoner och civilsamhället. Till strategin kommer därför handlingsplaner att beslutas med konkreta åtgärder för varje fokusområde. Det kan till exempel handla om att öka livslängden hos produkter, förbättra konsumentinformationen och införa ekonomiska styrmedel som gynnar delnings- och reparationsekonomi. Enligt näringsminister Ibrahim Baylan har Sverige goda förutsättningar att ta sig an omställningen där många svenska företag redan ser redan möjligheterna med att ställa om sin verksamhet för en ökad global konkurrensfördel.

    Sveriges ambition är att bli världens första fossilfria välfärdsland och med regeringens besked om en cirkulär strategi tas nödvändiga steg framåt. Mellan 2008 och 2018 ökade Sveriges konsumtion med hela 25 procent. Trots att många svenskar säger sig vilja reparera varor istället för att köpa nytt är det bara en fjärdedel av befolkningen som faktiskt gör det. I genomsnitt lägger vi bara 26,50 kronor per person och år på att reparera våra prylar.

    Satsningen på en cirkulär ekonomi finns även med i EU:s gröna giv och därmed blir den nationella strategin del i en större omställning. Nyligen lanserade Sverige även, tillsammans med flera andra länder, ett upprop om behovet av industriomställning och grön återhämtning efter coronakrisen. Förhoppningsvis kan det leda till konkreta åtgärder.

    Vätgas och elektrifiering i EU:s nya energiplaner

    Under gårdagen presenterade EU-kommissionen förslag till hur Europas nya energisystem ska utformas. Bland annat vill kommissionen satsa på vätgas och cirkulära energisystem – men miljöorganisationer oroas för utbyggnad av fossilgas.

    EU:s klimatmål slår fast att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. För att det ska kunna ske krävs en stor omställning av energisystemet, som idag står för 75 procent av unionens utsläpp av växthusgaser. Som en del i EU:s Gröna giv har nu EU-kommissionen lagt fram två nya energistrategier.

    Ökad elektrifiering och sammanlänkade energisystem

    Den första strategin handlar om integrering av energisystem. EU vill sammanlänka olika delar av energisystemet till en helhet, istället för att som idag ha separerade delar. Som exempel nämns att fastigheter ska kunna värmas upp av spillvärme från en närliggande fabrik, samtidigt som elektriciteten som driver Europas bilar kommer från solpaneler från byggnadernas tak.

    I praktiken innebär det att EU vill se kraftigt ökad elektrifiering, tillsammans med ett mer cirkulärt energisystem. Fastigheter och industrier ska balansera upp elnätet, både genom produktion, konsumtion och lagring av elektricitet.

    Inte-så-fossilfri vätgas?

    Den andra strategin handlar om de fall där elektrifiering inte är möjlig. För en del sektorer – däribland kemikalie- och stålindustrin – är direkt elektrifiering med förnybara bränslen tekniskt svårt eller mycket ineffektivt. Istället vill EU-kommissionen satsa på vätgas. I Sverige genomför SSAB, LKAB och Vattenfall just nu världsunika försök med att försöka skapa fossilfritt stål genom just vätgas.

    Men det är inte alla EU-länder som har lika lättillgänglig förnybar energi. Miljöorganisationer oroas nu för att vätgasstrategin ska användas som svepskäl för att bygga ut den fossila naturgassektorn.

    Vi väntade oss en omedelbar satsning på förnybar vätgasproduktion och passande investeringar, men EU:s vätgasstrategi håller dörren öppen för användning för smutsiga fossila bränslen och säger ingenting om ett slutdatum för fossilgas, vilket inte tar oss närmare Parisavtalets löften. Vi måste minska våra utsläpp med minst 65 procent redan till 2030, och vi ser inte hur förlängd användning av fossilgas kan vara kompatibel med att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, säger Esther Bollendorff, EU Gas Policy Coordinator på Climate Action Network (CAN) Europe.

    Vätgas kan framställas på flera olika sätt, med den gemensamma nämnaren att det krävs en extern energikälla. I kommissionens vätgasstrategi står det att vätgasen i framtiden huvudsakligen ska produceras med sol- och vinenergi. Men på kort och medellångt sikt håller kommissionen öppet för fossilgas.

    Fossilindustrin påverkar strategin

    Vätgas som skapats med fossilgas bildas genom att splittra gasmolekyler, vilket leder till utsläpp av koldioxid. Drygt 95 procent av EU:s årliga vätgasproduktion bygger idag på fossilgas, vilket leder till utsläpp om 70-80 miljoner ton koldioxid om året. Dessutom tillkommer de metanutsläpp som bildas när fossilgasen produceras. Det finns alltså stora klimatrisker med att binda ihop EU:s planer på ökad elektrifiering och vätgas med en fossil energikälla.

    Trots detta har fossilindustrin tung representation i den expertgrupp som tillsattes av klimatkommissionär Frans Timmermans i samband med vätgasstrategin. ”Europeiska alliansen för ren vätgas” har en nyckelroll i att föreslå implementering och finansiering av strategin, men riskerar att tas över av företrädare för olje- och fossilgasindustrin.

    Frans Timmermans slår ifrån sig av kritiken, och menar att miljöorganisationerna också kommer få säga sitt.

    Vi är beroende av industrin för att nå våra mål, sa Timmermans enligt Sveriges Radio.

    H&M del av en mer hållbar klädbransch – eller är det greenwashing?

    Inom klädbranschen syns allt fler hållbarhetsinitiativ. Till exempel kläder i ekologisk bomull och andra material som kan anses mer hållbara, och många klädbutiker tar emot textilavfall för återvinning. Mitt i det här finner vi klädjätten H&M som ofta hamnat i blåsväder när företagets hållbarhet granskats. Häromdagen gick H&M ut med att de fördjupat sitt samarbete med andrahandstjänsten Sellpy och lagningstjänsten Repamera. Frågan är om det är ett tecken på en mer hållbar klädbransch, eller om det är en skapad illusion samtidigt som företaget fortsätter med en ohållbar verksamhet?

    Textil- och klädindustrierna är enligt FN:s handelsorgan United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) en av världens största utsläppare. En huvudsaklig orsak till det är att kläder har kort livslängd, både på grund av att de tillverkas av dålig kvalitet och används sällan. Exempelvis används ett genomsnittligt plagg bara tio gånger innan det slängs. Därtill bränns ungefär 87 procent av de textilier som används för att tillverka kläder. Cirkulariteten är alltså försvinnande liten.

    I den situationen kan det tyckas vara positivt att en stor klädkedja som H&M infört flera hållbara tjänster. H&M som är majoritetsägare i andrahandstjänsten Sellpy väljer nu att ytterligare fördjupa sitt engagemang kring reparation och andrahandstjänster. 

    Att svensken i genomsnitt slänger 7,5 kg textilier i soporna varje år är häpnadsväckande och något vi måste ändra på. Vi vill att det blir lika naturligt för alla att förlänga livet på kläder som att panta burkar. Därför testar vi hela tiden nya initiativ som möjliggör att vi tillsammans med våra kunder kan bidra till att göra mode mer cirkulärt, säger Felicia Reuterswärd, hållbarhetsansvarig för H&M i Sverige till nyhetssajten Market.

    I H&Ms butiker finns både syateljéer och möjligheten att lämna in kläder för återvinning. Enligt H&M och Market är tjänsterna till för att hjälpa kunderna att göra mer hållbara val och därmed även göra klädbranschen mer hållbar. 

    Samtidigt har H&M:s strategi att införa mer hållbara tjänster kritiserats för att vara greenwashing. Till exempel beskrev varumärkesmagasinet Brandingmag (BM) att H&M:s hållbara tjänster bara är till för att lura kunderna att tro att det är ett mer hållbart varumärke än vad det egentligen är. De skriver “What H&M is doing is greenwashing to distance itself from its role in damaging the environment; H&M is a fast fashion brand and fast-fashion products are unsustainable.”

    Och rubrikerna kring klädföretagets påverkan har varit många. Till exempel har SMB tidigare rapporterat om hur H&M bränner tonvis nya kläder, i höstas rapporterades det om hur textilfabriker som arbetar åt H&M förgiftar floder i Turkiet och dessförinnan om hur H&M, tillsammans med Ericsson och Electrolux, har högre utsläpp än hela Sveriges totala utsläpp. Dessutom har H&M:s förre VD Karl-Johan Persson sagt att klimatrörelsen utgör ”ett verkligt socialt hot” genom att uppmana till köpstopp, medan H&Ms fabriksarbetare visat sig tjäna mindre än hälften av vad de kan leva på.

    Allt det gör att H&M har mycket att bevisa innan deras verksamhet ska kunna kallas hållbar. Det har däremot mer hållbarhetsarbete är samarbeten med Sellpy och Repamera, bland annat ett mål om att vara klimatneutrala år 2030 och klimatpositiva 2040. Är det bra att de satsar på second hand, framtida klimatmål och lagning? Självklart. Men är det tillräckligt?

    Vad tycker du?

    Plastskatten ger resultat – mer än halverad försäljning av plastpåsar

    Skatten som tidigare i år infördes för plastpåsar har enligt en undersökning genomförd av SVT bidragit till att mer än halvera försäljningen av plastpåsar i de största livsmedelskedjorna.

    Den så kallade plastpåseskatten infördes i Sverige 1 mars respektive 1 maj. Bakgrunden till punktskatten är att man i EU 2015 beslutade att reducera antalet kassar till 40 tunnare plastpåsar per person och år fram tills 2025. Enligt Naturvårdsverket var genomsnittliga årsförbrukningen 2018 i Sverige 74 plastpåsar per person. 

    I SVTs granskning av de resultat som kommit av skatten noteras ett ändrat kundbeteende, att kunderna tar med sig något att bära i, samt att fler köper papperspåsar och flergångspåsar. Tidigare har SVT även rapporterat om att många kunder är positiva till den nya skatten. 

    Flyg byts ut mot tåg i Österrike

    Flygrutten mellan Wien och Salzburg upphör och inrikes flygresor som kan ersättas av en upp till tre timmar lång tågresa förbjuds. Det krispaket som Austrian Airlines fick till följd av coronapandemin kom med tydliga miljökrav, något som kommer resultera i rejäla minskningar av onödiga flygresor. Dessutom måste flygbolaget halvera sina koldioxidutsläpp till 2030, skriver Euractiv.

    De allra flesta inrikesresorna med flyg i Europa tar under en timme. Om man adderar tiden det tar att resa till flygplatsen, checka in och ta sig igenom säkerhetskontroller är tidsskillnaden inte så stor mot om resan istället skulle göras med tåg.

    Enligt transportexperter är problematiska järnvägsrättigheter och opålitliga ombokningar vid inställda avgångar ett av de många utmaningar som förhindrar tåg från att konkurrera med flygresor. Trots det kommer 31 tågturer kommer avgå dagligen mellan Wien och Salzburgs centralstation vilket innebär en tiofaldig ökning av järnvägsresor från och med den 20 juli. 

    Krispaketet som Austrian Airlines tilldelades av Österrikiska staten omfattade 600 miljoner euro vilket motsvarar cirka 6.3 miljarder kronor. Svenska staten agerade snarlikt genom att i samma syfte finansiera flygbolaget SAS med 5 miljarder kronor, men de utlovade skärpta klimatkraven har ännu inte formulerats.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om problematiken med nedmonterade miljökrav och subventioner under och efter coronapandemin.

    Sverige vill se grön återhämtning efter covid-19

    Coronapandemin får inte leda till att vi tappar fokus från Parisavtalet och arbetet för minskade utsläpp från industrin. Det menar Sverige som tillsammans med flera länder nu lanserar ett upprop om behovet av industriomställning och grön återhämtning efter coronakrisen.

    Det är väldigt glädjande att vi nu tillsammans med andra länder kan stå upp för behovet att säkra en grön återhämtning, där industrins omställning kommer att spela en viktig roll. Om vi ska ha en chans att uppfylla Parisavtalets målsättningar måste vi klara av att hantera coronakrisen och samtidigt lägga grunden för en snabb klimatomställning. Stärkt internationellt samarbete som inom Ledarskapsgruppen för industriomställning är en viktig del.

    Det säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande. Tillsammans med sina ministerkollegor i Finland, Indien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien har hon undertecknat ett upprop som uppmanar världen att inte tappa fart och ambition i arbetet inom politik, teknik och finans. Istället argumenterar undertecknarna för att säkerställa en industriomställning som motverkar klimatkrisen, skapar anständiga arbetstillfällen och ger välstånd för alla. Tillsammans med en grön återhämtning ska det skapa en motståndskraftig ekonomisk tillväxt efter krisen.

    Uppropet lanseras i samband med Virtual Industry Transition Day, en digital konferens om industriomställning. Länderna som undertecknar det svenskinitierade uppropet är alla medlemmar i LeadIT, ledarskapsgruppen för industriomställning som statsminister Stefan Löfven tillsammans med premiärminister Narendra Modi presenterade vid FN:s klimattoppmöte 2019. Gruppen ska möjliggöra en övergång till en fossilfri industri år 2050.

    En grön ambition finns med andra ord. Än så länge har dock inte Sverige kommit med konkreta åtgärder eller satsningar för en grön återhämtning, till skillnad från exempelvis Frankrike som just nu storsatsar på en grön omställning. Det är dags för reella politiska löften som stakar ut riktningen och sätter agendan framåt.

    Elektronikavfallet ökar snabbt

    På bara fem år har världens e-avfall ökat med 21 procent. Det visar FN:s senaste globala rapport om elektroniskt avfall.

    Mängden elektronikavfall, så kallat e-avfall, fortsätter öka och är nu världens mest snabbväxande avfallsström, rapporterar Vetenskapsradion. Enligt FN:s rapport Global E-waste Monitor 2020 noterades nytt rekord under 2019 med 53,6 miljoner ton, vilket är 21 procent mer än fem år tidigare.

    Ökningen av mängden elektroniskt avfall beskrivs i rapporten som ett resultat av växande konsumtion, korta livslängder samt dåliga möjligheter till reparation. Under 2019 återvanns endast 17,4 procent av allt globalt e-avfall, vilket innebar en förlust av bland annat guld, silver och andra värdefulla metaller till ett värde av otroliga 530 miljarder kronor. Enligt rapporten dumpas eller bränns det mesta e-avfallet istället med stora miljö- och hälsomässiga risker som följd.

    Per person står Europa för de största mängderna med 16,2 kg per år, att jämföra med det globala snittet på 7,3 kg. Samtidigt syns de största ökningarna för temperaturreglerande utrustning, en utveckling som enligt rapporten drivs av höjd levnadsstandard i låginkomstländer. Till år 2030 beräknas mängden växa till hisnande 74 miljoner ton.

    En viktig del i ökningen är mobiltelefoner som byts ut oftare än vad som skulle behövas och som återvinns i alltför låg utsträckning. Enligt en ny svensk undersökning finns närmare två miljoner ”relativt nya” och fungerande mobiltelefoner kvar i hemmet, trots att de inte längre används. Var fjärde svarande uppger att de äger fler än en fungerande mobiltelefon som är mindre än fyra år gammal och 40 procent att de har fungerande, oanvända mobiltelefoner för att de tror att apparaterna inte har något värde.

    Uppenbarligen krävs någon slags upplysningskampanj och incitament för återvinning. För närvarande är det mestadels mobiloperatörerna som påtalar värdet av den gamla mobilen i syfte att locka till nytt mobilinköp, vilket känns långt ifrån hållbart. Snarare borde reparation istället premieras. Arbetet för att ställa om till en cirkulär ekonomi brådskar med andra ord. Återstår att se vad detta faktiskt kommer innebära i EU:s gröna giv i termer av satsning och innehåll.

    Möbeljätten skär sönder och dumpar osålda möbler

    Jysk hävdar att de kämpar för att begränsa varukedjans negativa klimateffekter, samtidigt som de förstör och slänger reklamerade produkter.

    Blandat med matrester i containrarna utanför Jysks butiker går det att hitta sönderskurna möbler som kasserats då de har bedömts osäljbara, enligt granskning av Expressen. Det påminner om den svenska kedjan Skopunkten, som också skär sönder sina skoprodukter innan de kastas i soporna för att brännas upp, vilket visades i en granskning tidigare i år.

    De varor som bedöms obrukbara ”markeras” på det sättet för att företaget inte ska anklagas för bedrägeri, då det finns risk för att de kastade möblerna stjäls och sen kommer tillbaka som reklamationer, enligt Sandra Martinsson, kommunikationsansvarig på Jysk.

    Sandra Martinsson fortsätter genom att säga att materialet i de obrukbara möblerna sorteras och skickas till återvinning, trots att de granskade produkterna var slängda i brännbart-containrar. Hur de har hamnat där kan hon inte svara på, i intervjun med Expressen.

    Enligt Oksana Mont, professor på Internationella miljöinstitutet i Lund och expert på cirkulär ekonomi, har möbelbranschen hamnat ”mellan stolarna” när det gäller återvinning.

    I många andra branscher, exempelvis elektronikbranschen, finns det en standard och krav på återvinning. Men möbler har inte varit i fokus, säger hon.

    Miljöminister Isabella Lövin (MP) är starkt kritisk till butikernas systematiska svinn.

    Att i stor omfattning förstöra och slänga kläder, möbler, livsmedel eller annat i stället för att sälja dem billigare eller skänka dem till välgörenhet, visar på ett ohållbart sätt att se på våra resurser. Det är för billigt att producera nytt och det finns inte heller riktigt ett incitament att tillverka varor med en lång livslängd, säger Lövin till Expressen.

    Trots det har regeringen inga planer på att ändra svensk lagstiftning kring svinnet, utan inväntar istället en lösning på EU-nivå innan det görs lagändringar nationellt.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 4 juli ligger koldioxidhalten nu på 415,29 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning jämfört med förra veckan (416,08 ppm). Den ihållande höga halten är oroväckande med tanke på att koldioxidhalten ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren. På våren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid går nämligen halterna i atmosfären ner.

    Som tidigare nämnts börjar koldioxidhalten bli oroväckande hög. För ett år sedan låg den på 413,44 ppm och på bara 10 år har den ökat från 393 ppm. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. 

    I Sverige har vi precis lämnat en rekordvarm juni månad bakom oss. I Stockholm blev det den varmaste juni sedan mätningarna startade 1756. Dessutom har unikt höga temperaturer uppmätts under enskilda dagar. Skellefteå noterade med 34 grader den 25 juni den högsta junitemperatur som uppmätts någonsin i Norrland och på 50 år i Sverige.

    Samtidigt är det tvära kast i vädret. Juli månad inleddes med den kallaste julinatten på 44 år. Natten den 3 juli var det minus 3,3 grader i ­Latnivaara, nordväst om Gälli­vare i Norrbotten.

    Det återstår att se vad sommaren kommer innebära, men det vi vet är att halten av koldioxid i atmosfären kommer fortsätta öka och att 2020 med stor sannolikhet kommer bli det globalt varmaste året någonsin.

    Ny hållbarhetsmärkning ska komplettera innehållsförteckningen

    Enligt lag måste livsmedel ha en innehållsdeklaration där alla ingredienser listas. Nu vill Coop bredda konceptet genom att inkludera en hållbarhetsförteckning som redovisar hur olika produkter påverkar klimatet. I ett samarbete med WWF och Hållbar Livsmedelskedja har Coop tagit fram en hållbarhetsförteckning som kommer gälla för samtliga av Coops 17 000 livsmedel från och med början av nästa år.

    Genom att scanna varornas streckkoder kommer kunderna kunna se ett diagram som visar hur en vara påverkar jordens resurser, klimat och samhälle. Tanken är att kunderna ska få en helhetsbild för att kunna göra medvetna val gällande de produkter de köper i butik.

    ”Vi vill att kunderna ska se hela bilden och göra val utifrån det”, säger Charlotta Szczepanowski, chef för hållbarhet och kvalitet hos Coop.

    Det här är de 10 parametrar som diagrammet kommer att bestå av:
    1. Biologisk mångfald
    2. Klimat
    3. Bördighet
    4. Vattenåtgång
    5. Bekämpningsmedel
    6. Övergödning
    7. Djurhälsa
    8. Arbetsförhållanden
    9. Lokalbefolkningen
    10. Lagefterlevnad och spårbarhet

    Naturbeteskött är ett exempel på en vara som har hög klimatbelastning, men som samtidigt gynnar den biologiska mångfalden då kor är nödvändiga för att bevara naturbetesmarker. Supermiljöbloggen ser positivt på att Coop väger in många olika aspekter för att bedöma hur pass hållbar en vara är. Det visar hur pass komplext hållbarhetskonceptet är och att både ekologiska och sociala aspekter måste tas i beaktning.

    ”Vi har klumpat ihop hållbarhetsfrågan för mycket. Nu tittar vi utifrån fler aspekter, bland annat även på arbetsvillkoren. Där kan det vara problem för dem som till exempel skördar bananer. Då kommer vi att tillsammans med leverantörerna få en bättre systematik för att säkra villkoren”, säger Charlotta Szczepanowski.

    Sverige rankad högst i Agenda 2030

    Av FN:s 193 medlemsländer har Sverige kommit längst i arbetet med Agenda 2030 enligt en ny rapport. Sveriges sammanlagda poäng är 84,72, vilket är något bättre än Danmark som når 84.56 och Finland som når 83.77. 

    Rankningen som beskrivs i Sustainable Development Report 2020 är en sammanvägning av hur väl länderna presterar mot samtliga 17 hållbarhetsmål. Målen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

    Målen för hållbar utveckling behövs mer än någonsin. Deras grundprinciper för social integration, universell tillgång till offentliga tjänster och globalt samarbete är vägledarna för att bekämpa Covid-19, säger Jeffrey D. Sachs, en av författarna till rapporten.

    Kina, som till följd av globaliseringen varit utomordentligt framgångsrik vad gäller att minska fattigdom (mål 1), hamnar på plats 76 eftersom landet ligger långt efter när det gäller många av de andra målen. Enligt en analys från 2017 identifierades framgångsfaktorer i Agenda 2030 som demokrati, marknadsekonomi och vikten av respekt för mänskliga rättigheter. Ett oberoende, kompetent och ansvarskännande rättssystem är särskilt viktigt för att bekämpa korruption, som är ett allvarligt hinder för utveckling.

    Ökat intresse för närodlat under corona

    Intresset för lokala matproducenter ökar och fler ansluter sig till de så kallade ”rekoringarna”, som sedan coronapandemin började har fått ett rejält uppsving över hela landet.

    Idén om rekoringar kom till Sverige från Finland redan 2013, där de länge varit populära. Sedan dess har rekoringarna vuxit i populäritet även i Sverige. Idag uppges att det finns 175 rekoringar i Sverige med över 500 000 medlemmar.

    Just nu ser många av Sveriges rekoringar ett rejält uppsving. Både ett ökat antal kunder och anslutna matproducenter uppges från norr till söder i bland annat Östersund i Jämtland, Vemdalen och Sveg i Härjedalen, Malmö med flera i Skåne, Örebro, Småland, och Norrbotten.

    ”En lång tid fanns bara reko-ringen som Luleå och Boden delar på men nu har lokalproducenter i Piteå, Jokkmokk, Gällivare, Övertorneå, Haparanda och Pajala hakat på trenden och startat egna REKO-ringar där de säljer lokala råvaror och produkter”, säger matkonsulten Pelle Johansson vid Hushållningssällskapet i Luleå till SVT.

    Rekoringarna finns runtom i Sverige och konceptet går ut på att konsumenter kan köpa livsmedel och råvaror direkt av småskaliga, lokala matproducenter utan mellanhänder. Oftast görs beställningarna via internet, och upphämtningen sker sedan utomhus på en förutbestämd plats där konsumenten kommer och hämtar sin beställning. Som en marknad, fast utan försäljning på plats utan endast förbeställt. Det kallas även ibland ”bagagelucke-handel”.

    Nedstängning gav mer solkraft

    För att begränsa coronaviruset spridning har många länder stängt ner hela samhällen. I Indien ledde det till både renare luft och mer solenergi. Det visar en ny studie.

    Det är numera välkänt att de olika åtgärder som införts för att begränsa människors rörelser i syfte att begränsa coronapandemin lett till mindre luftföroreningar och därmed renare luft. Vad som var mindre känt är att det även kan ha inneburit ett lyft för solenergin. Mindre luftföroreningar gör nämligen att mer solljus når solpanelerna som därmed kan producera mer energi. Det rapporterar Vetenskapsradion.

    Enligt tysk studie som undersökt den drastiska nedstängningen Dehli – en av världens mest förorenade städer – innebar minskningen av luftföroreningar till att 8 procent mer solljus träffade stadens solpaneler i slutet av mars, jämfört med samma datum 2017-2019.

    Även om forskarna enbart tittat på Indien förväntar de sig samma resultat från andra delar av världen som fått renare luft på grund av olika rörelsebegränsningar.

    Installationer av solceller ökade rejält globalt förra året och förhoppningsvis kan produktionen fortsätta utvecklas. Dessvärre flaggar IEA för att påverkan av covid-19 samtidigt riskerar att försena nödvändiga investeringar och därmed sänka tillväxttakten för solel och andra rena energislag. För första gången på 30 år riskerar efterfrågan på solel till och med minska jämfört med året innan.

    Det är därför viktigt att investeringar som nu görs för att återstarta ekonomier världen över fokuserar på framtidens nödvändiga energislag. Här finns möjligheter att ta ett stort ansvar.

    Macron lovar miljarder till klimatet

    Frankrikes president Emmanuel Macron överraskade i veckan när han utlovade 150 miljarder till klimatet och genom att acceptera förslagen från ett särskilt utvalt medborgarråd.

    Som SMB tidigare rapporterat om satsar Frankrike grönt i spåren av covid-19. Dels var regeringen snabb med miljökrav för att stödja flyget och dels passar Paris borgmästare på att begränsa biltrafiken i staden genom att satsa på fler och säkrare cykelvägar. I och med framgången för det gröna partiet Europe Écologie Les Verts (EELV) i de lokala valen som hölls förra helgen talas det till och med nu om en grön våg.

    Trots detta var det kanske ingen som riktigt förväntat sig vad president Emmanuel Macron lovade de 150 särskilt inbjudna medborgarna i det så kallade Medborgarrådet för klimatet när han skulle besvara rådets 149 klimatförslag och, till mångas förvåning, meddelade att han accepterar alla förslag utom tre: att sätta klimatet före folket i konstitutionen, en 4-procentig utdelningsskatt på investeringar samt sänkt maxhastighet på motorvägen till 110 kilometer i timmen. Det sistnämnda kommer dock skjutas på framtiden.

    Däremot accepterade presidenten förslag som inga nya högutsläppsbilar efter 2025, att det blir obligatoriskt att isolera sina hus där den som inte har råd ska få stöd, och storsatsningar på cyklar, elbilar och tåg. Alla förslag tas utan ändringar direkt till parlamentet med möjlighet till nya lagar inom kort, kanske redan i slutet av sommaren. Macron stödjer dessutom medborgarrådets förslag om två folkomröstningar 2021 – en om att skriva in kampen för klimatet i författningen och om att göra det straffbart med ”ekocid” – det vill säga miljömord. Dessutom kommer Frankrike dra sig ur handelsavtalet CETA mellan EU och Kanada om det inte lever upp till Parisavtalet.

    Till detta utlovade presidenten 15 miljarder euro (150 miljarder kronor) till klimatsatsningar. Enligt Dagens ETC, som var på plats, drog uttalandet dagens starkaste applåder och rådets medlemmar var nöjda med presidentens löften. Alla var inte lika nöjda och bland annat Greenpeace gick ut och varnade för vaga formuleringar som de menade att de gjorde det lätt för presidenten att senare undfly löftena.

    Det går dock inte att bortse ifrån att Frankrike klimatsatsar för närvarande och Frankrikes befolkning kommer markera sitt missnöje om satsningar uteblir. Samma utlovade ambition efterlyses nu på hemmaplan.

    Europas skogar avverkas i allt snabbare takt

    Europas avskogning har ökat starkt de senaste åren. Allra störst är avskogningstakten i Sverige. Skogarna är viktiga kolsänkor, och att bevara dem är avgörande om EUs skall uppnå klimatneutralitet år 2050. 

    För tvåtusen år sedan täcktes Europa till 80 procent av skog. Idag ligger vi på 34 procent. 

    Sedan år 2015 har avskogningen i Europa intensifieras. Förlusten av biomassa ökade med 69 procent mellan år 2016 till 2018 jämfört med perioden 2011–2015, enligt en ny satellitstudie som publicerats i Nature.

    Förlusten var allra störst i Sverige och Finland, som tillsammans stod för över hälften av avverkningsökningen i hela EU. Anledningen är ländernas stora skogsarealer och en ökande efterfrågan på skogstjänster och virke. Idag är Sverige är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. 

    Skogar kompenserar 10 procent av EU:s växthusgasutsläpp. De avskogade områdena avses allt som oftast återplanteras för att den nya tillväxten skall fortsätta att ta upp koldioxid från atmosfären, men som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om är trädplantering inte en säker klimatlösning. Trädplanteringars koldioxidupptag varierar beroende på jordmånen där planteringen sker. Om den ursprungliga marken är bördig minskar kolupptaget när nya träd börjar växa, vilket i slutändan ökar mängden koldioxid i atmosfären.

    Den nya studien har fått mothugg av skogsforskare i både Sverige och Finland, rapporterar Natursidan. Kritikerna menar att siffrorna inte stämmer överens med den officiella statistiken, som baseras på stickprovsinventering istället för satellitbilder.

    Skogar reglerar inte bara vårt klimat, men spelar flera andra viktiga roller. De medverkar även i vattnets kretslopp. De är viktiga livsmiljöer för växter och djur samtidigt som de skyddar marken och förhindrar erosion. 

    Preems reklam kritiseras av Konsumentverket

    Preem vilseleder konsumenter att tro att deras drivmedel är miljövänligt. Det menar Konsumentverket, som nu öppnar ett tillsynsärende mot sex av oljebolagets reklamfilmer.

    I reklamfilmerna spatserar Gunde Svan runt i gröna skogar och lovordar Preems drivmedel. Nu får Preem kritik av Konsumentverket, som menar att filmerna är missvisande eftersom skogsråvara bara utgör en liten del av drivmedlen, rapporterar DN. Resten av bränslet består av fossila produkter.

    ”Reklamfilmen ger, enligt Konsumentverkets bedömning, genomsnittskonsumenten ett helhetsintryck av att Preem Evolution diesel och bensin endast består av förnybart innehåll och utgör därmed ett vagt miljöpåstående”, står det i beslutet om tillsyn.

    Ett tillsynsärende innebär att företag som brutit mot lagen kontaktas av Konsumentverket och ombeds rätta till felen. Om beslutet inte följs kan ärendet hamna Patent- och marknadsdomstolen.

    Preems massiva greenwashing har bland annat uppmärksammats av Greenpeace, som ligger bakom anmälan till Konsumentverket och reklamombudsmannen. De är inte nöjda med Konsumentverkets beslut:

    Med tanke på att Preem lovade Konsumentverket att vara försiktigare med sin miljöargumentation sist de hade ett tillsynsärende mot sig, så var detta väntat. Vi hade dock velat se ännu kraftigare åtgärder från Konsumentverket med krav på ett omedelbart stopp för Preems greenwashing. Såvitt vi kan se ligger Preems vilseledande enheter fortfarande ute på nätet och ställer till med skada på marknaden för de seriösa bolag som erbjuder miljömässigt vettiga alternativ till fossila bränslen, säger Gustav Martner, talesperson i reklam- och marknadsrelaterade frågor på Greenpeace.

    De sex filmerna utgör bara en liten del i Preems massiva kampanj för att påverka utgången om Preemraff. Deras vilseledande videos och annonser, ofta förklädda till att likna vanliga tidningsartiklar, försöker dra fokus från faktumet att de planerar att öka sina utsläpp med 1 miljon ton koldioxid om året.

    Beslutet om Preemraff ligger just nu hos regeringen för avgörande.

    Så bör vi klimatinvestera efter Corona

    Coronapandemin har sänkt stora delar av världsekonomin, och nu satsas det enorma summor världen över för att bygga upp den igen. Många menar att det är vår chans att bygga ett mer hållbart och klimatsmart samhälle. Den stora frågan är dock vilka slags investeringar som behövs för att uppnå det? I en ny rapport har Världsbanken undersökt behoven bland utvecklingsländer.  

    I Världsbankens rapport har åtta typer av viktiga finansiella klimatinvesteringar identifierats för utvecklingsländer. Investeringarna ska kunna stärka klimatarbetet i efterdyningarna av Covid-19. I rapporten poängteras det viktiga i att investera effektivt och att använda resurserna rätt.

    Ett exempel på det är vad som i rapporten kallas klimatintelligens, det vill säga att genom kunskap på bästa sätt använda våra begränsade resurser för att uppnå hävstångseffekter. Exempel på åtgärder som kan bygga klimatintelligens är kartläggningar av hur vår klimatpåverkan ser ut, att identifiera var det finns särskilda sårbarheter för klimatförändringar, eller att använda klimatmodeller för långtidssimulering och planering.

    De åtta typerna av smarta klimatinvesteringar som identifierats i rapporten är projektbaserade investeringar, satsning på nya innovationer, klimatintelligens, handel med utsläppsrätter samt reformering av finanssektorn, skattepolitiken, sektoriella policies och handelspolitiken.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.