Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    EU:s Gröna Deal på 3 minuter

    EU:s centrala mål är är att bli världens första klimatneutrala kontinent före 2050. Detta ska uppnås utan att minska välståndet, samtidigt som arbetsmöjligheterna ska öka.

    Förslaget, känt under namnet European Green Deal (europas gröna giv), presenterades i höstas och röstades igenom av EU-parlamentet den 15 januari. Europas gröna giv ska förbättra människors livskvalitet, bland annat genom renare luft och vatten, bättre hälsovård och en bättre skyddad natur.

    Det här ska ske genom 50 åtgärdsprogram, som påverkar så gott som alla delar av den europeiska ekonomin. Förutom klimatmålet innebär åtgärdspunkterna bland annat utbyggnad av förnybara energikällor, övergång till en cirkulärekonomi, förändrad livsmedelskonsumtion, uppdaterad skogspolitik och transport och en inkluderad ”rättvis övergångsfond” för de svagare regionerna. Programmet kommer att arbeta genom ett ramverk av reglering och lagstiftning.

    En biljon euro ska finansiera omställningen, länder som är mera beroende av fossila bränslen har utlovats ekonomiska incitament. EU budgeten kommer kontinuerligt att kontrolleras för att säkerställa att den håller sig till de nya klimatmålen. 

    Något som gör den gröna given unik är också en klimatlagstiftning som innebär att det är rättsligt bindande för EU medlemsländer att uppnå koldioxidneutralitet fram till 2050. Följs inte protokollet kan länderna ställas inför rätta. Ramverket för konsekvenseran då lagen inte följs och hur detta kontrolleras är ännu inte utarbetat. Den här lagen förväntas att formellt godkännas i juni. 

    Varför det inte är tillräckligt

    Tanken bakom Europas gröna giv stöds av många, men under ytan är det inte svårt att hitta spänningar över Europas ambitioner. Flera länder, inklusive Sverige och Finland, vill se tydligare delmål speciellt inför 2030.

    Andra, så som Polen och Ungern, tycker däremot att det redan är för mycket. Detta skapar oroligheter och en förändrad maktbalans mellan kommissionen, medlemsländerna och parlamentet.

    Medan Europakommissionen jublar över sina prestationer kräver flera miljöförekämpar hårdare tag. Lagen ställer visserligen ambitiösa mål för 2050, men utan att säga vad det innebär på kort sikt. Istället avser EU att beslut om de kortsiktiga klimatmål får dröja till september. Men september känns sent, då FN-klimattoppmötet redan kommer att infalla i november. Vill Europa föregå med gott exempel inför resten av världen blir det bråttom.

    EU:s rådande mål för 2030 är en minskning av växthusgasutsläppen med 50-55 procent jämfört med 1990-talets nivåer. Men målet kritiseras eftersom den inte respekterar parisavtalets 1,5-gradersmål. Det anses heller inte göra vad som krävs för klimatet baserat på den bästa tillgängliga vetenskapen. Inte heller budgeten anses inte nära komma den finansiering som behövs för att nå målen.

    Trots mycket berättigad kritik kan europas gröna giv ses som ett steg i rätt riktning. Trycket från befolkningen för att förbättra förslaget behöver vara högt – och det finns hopp för att höja ambitionen där målsättningen ännu inte ännu duger!

    Rekord för vindkraften under 2019

    Stora satsningar på havsbaserad vindkraft i USA och Kina ger ett starkt uppsving för det förnybara energislaget. Under fjolåret ökade världens totala vindkapacitet med 19 procent.

    Efter ett år av rekordtillväxt för både havs- och landbaserad vindkraft har den globala kapaciteten ökat med en femtedel, rapporterar The Guardian.

    The Global Wind Energy Council konstaterar i en ny rapport att USA och Kina fortfarande är de största marknaderna för vindkraftsutvecklingen. Tillsammans står de två länderna för två tredjedelar av tillväxten i vindkraften.

    2020 har förutspåtts bli ännu ett rekordår, men det finns en stor risk att coronaviruset sätter käppar i vindsnurrorna för satsningar på förnybar energi.

    Svenskarna vill se höjda priser på klimatdåliga varor

    Över hälften av svenskarna är positiva till högre priser på livsmedel och produkter med stort koldioxidavtryck. Tillsammans med resten av EU-medborgare vill man också förbjuda allt flyg på kortare distanser. Det visar en ny undersökning.

    Europeiska Investeringsbanken (EIB) har undersökt hur människor i EU, Kina och USA förhåller sig till olika klimatåtgärder.

    För Sveriges del har man bland annat funnit att över hälften av svenskarna gärna ser höjda priser på varor som skadar klimatet. 64 procent av kvinnorna och 51 procent av männen kan tänka sig en sådan satsning. Det är något som skulle kunna bli verklighet med EU:s planer på klimattullar. Bland produkterna som pekas ut i EIB:s undersökning finns bland annat rött kött, mobiltelefoner och en del kläder.

    Över hälften av svenskarna kan också tänka sig ett förbud mot korta flygresor. Det är mindre är EU-genomsnittet, där 62 procent av medborgarna säger sig vilja förbjuda allt flyg på kortare distanser. 72 procent av EU-medborgarna säger sig också stötta en koldioxidskatt på flygresor.

    I både EU, Kina och USA finns ett övervägande stöd för ett förbud mot fordon med höga utsläpp i stadskärnorna. 65 procent av EU-medborgarna säger sig stötta en snabb utfasning av dieselbilar.

    Det finns också enighet om att ge ekonomisk stöttning till samhällen och människor som kan bli av med sina jobb i klimatomställningen. Åtta av tio europeér tycker att det är en bra idé.

    Hemmajobb ger bättre luft i Stockholm

    Åtgärderna för att begränsa smitta av covid-19 för nu effekt för den svenska miljön. Den senaste veckan har luftföroreningarna i Stockholms innerstad redan halverats på grund av ökat distansarbete.

    Vi har en väldigt tydlig minskning av trafiken, som är den största utsläppskällan vi har.

    Det berättar Michael Norman, miljöutredare på Stockholms Stad för Vetenskapsradion.

    De har räknat trafik bland annat på Hornsgatan i Stockholm, och där har den gått ner mer än 30 procent. Det i sin tur påverkar luftkvaliteten. På Sveavägen i Stockholm har därför halter av kvävedioxid uppmätts, vilket visade påtagliga resultat, enligt Michael Norman.

    Halterna har minskat, det är nästan en halvering i slutet av förra veckan. All minskning av luftföroreningar är ju positivt för människors hälsa.

    Situationen i Sverige följder andra länder där restriktioner införts. Sedan tidigare har det observerats att luftföroreningar minskat i både Kina och Italien. Fler exempel lär följa.

    Ökat investeringsintresse i gröna aktier

    Coronaviruset får allt större effekter på världens marknader och det finns en farhåga att även investeringar i grön energi kommer påverkas negativt. En positiv signal är därför att intresset för gröna aktier ökar och ger hopp om klimatomställning framåt.

    Utöver att digitalisera eller skjuta fram fram viktiga klimat- och miljömöten slår utbrottet av covid-19 hårt mot världens börser, och alltfler industrier tvingas pausa eller stängas ned.

    Även om flera av dessa förändringar innebär positiva effekter för klimatet i form av lägre utsläpp och minskat flygande har, som tidigare nämnts, den ekonomiska nedgången även lett till att investeringar i grön teknik skjuts upp och att satsningar på solceller läggs på is. Också försäljningen av elbilar har bromsat in.

    Glädjande nog visar en sammanställning från Nasdaq att intresset för investeringar i miljö- och klimatföretag äntligen har nått aktiemarknaden, och Dagens Industri kunde nyligen rapportera att allt mer kapital söker sig till cleantech-sektorn. Under fjolåret uppgick direktinvesteringar i framför allt mindre svenska cleantech-bolag preliminärt till 483 miljoner euro, motsvarande drygt fem miljarder kronor. Från starten av 2017 och fram till sommaren 2019 noterades elva bolag inom cleantech-sektorn på First North. Det motsvarade knappt tio procent av det totala antalet noteringar.

    Niclas Holmberg, noteringsansvarig på Nasdaq i Sverige, tror att intresset för sektorn fortfarande bara är i sin linda och kommer att öka i takt med att politiska beslut som planerna för ett fossilfritt Sverige och ett klimatneutralt Europa får genomslag:

    Alla förstår att befintliga stora bolag kommer att ta en stor del, men det kommer också att finnas en uppsjö av bolag som kommer att vara med och lösa alla nya utmaningar. Det handlar om allt från vindkraftbolag till vågkraft och smarta energilösningar för industrin.

    Även andra branscher har tagit ett steg i grön riktning. Exempelvis har Telia släppt sin första gröna obligation för att nå sina hållbarhetsmål om minskade utsläpps- och avfallsmängder. De fem miljarder kronor som lånats upp genom obligationen ska bland annat gå till energieffektiviseringar och gröna digitala lösningar.

    Telias hållbarhetschef Sara Nordbrand betonar företagets egen roll i den omställning som behöver göras:

    Digitala lösningar spelar en nyckelroll för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader.

    Digitala lösningar är ju något som utnyttjas i allt större utsträckning med stängda skolor och hemarbete. Vad pandemin tydligt visat är att stora omställningar världen över går att utföra om nöden kräver det.

    Förhoppningsvis kan det leda vidare till en lika aktiv investeringspolitik för klimatet. Allt annat vore ett misslyckande nu när världens ledare visat att det går om man vill.

    FN-rapport: Vattenbrist blir största klimathotet mot människan

    Världsvattendagen firas årligen den 22 mars för att lyfta fram vattenfrågor i alla dess former. Otillräckligt vatten och sanitet uppskattats orsaka nästan två miljoner dödsfall i världen årligen. Med klimatförändringarna väntas tillgången på rent vatten försämras rejält.

    Varje år publicerar även FN en rapport (World Water Development Report) med olika strategiska fokus för att ge beslutsfattare verktyg för en mer hållbar användning av våra vattenresurser. I år är fokuset ”Vatten och klimatförändringarna”. Syftet med Rapporten är att visa vilka stora utmaningar ett förändrat klimat kommer innebära för världens vattenförsörjning.

    Vattenrapportens budskap är tydligt: Klimaten håller på att förändras och konsekvenserna kommer drabba människorna hårdast inom vattenfrågor. Klimatförändringar förutses förvärra den globala vattensituationen, både i form av tillgänglighet, kvalitet och tillräcklig mängd för grundläggande mänskliga behov. Ändringen av vattnets naturliga livscykel skapar också risker för energiproduktion, livsmedelssäkerhet, människors hälsa, ekonomisk utveckling och utspridd fattigdom, vilket äventyrar uppnåendet av de globala målen för hållbara utveckling.

    Klimatförändringarna hotar sötvattenresurserna och försvårar vattenrelaterade extremväderfenomen såsom översvämningar och torka. Vattentillgängligheten förväntas bli allt mer opålitlig, och de värsta konsekvenserna förväntas drabba de redan mest utsatta regionerna. Men problemen kommer också att sprida sig i områden som ännu inte har drabbats så hårt.

    FN understryker i rapporten att människor och samhällen bör vara redo och bättre anpassa sig till de kommande effekterna av klimatförändringarna. Vi behöver en mer pålitlig försörjningsförmåga i krissituationer. Men framför allt måste vi minska utsläppen de ständigt ökande drivkrafterna för klimatuppvärmningen. 

    FN:s vattenrapport kräver konkreta politiska ansträngningar och investeringar i klimatrelaterade vattenfrågor, vilket tyvärr saknas idag. Så här säger UNESCO: s generaldirektör, Audrey Azoulay om saken.

    Ordet “vatten” förekommer sällan i internationella klimatavtal, även om det spelar en nyckelroll i frågor som livsmedelssäkerhet, energiproduktion, ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning.

    UNESCO poängtärar även det väsentliga behovet av en förbättrad tillgång till rent vatten för de miljarder av världens människor har eller kommer att drabbas av covid-19-pandemin.

    200 renar svalt ihjäl på Svalbard

    200 vilda renar hittades döda på Svalbard under sommaren 2019, rapporterar Dubai-baserade Gulf News.

    Norska forskare har under många decennier kartlagt beståndet av vilda renar på Svalbard. I somras hittade teamet över 200 ihjälsvultna renar på den norska tundran. Klimatförändringar tros ligga bakom. Anledningen är, enligt forskarna som upptäckte renarna, ovanligt kraftigt regn som ledde till att betesmarkerna blev täckta av is. Detta ska ha lett till att renarna svalt ihjäl då de inte kom åt maten under isen.

    Renen är den största växtätaren i arktiska regioner. Om den försvinner och inte äter, trampar och gödslar runt sig kommer landskapen att se väldigt annorlunda ut, säger forskaren Torkild Tveraa till norska NRK.

    Det är inte första gången klimatkrisen slår mot just renar. År 2009 rapporterades att över 200 renar gick igenom isen i sjön Kutjaure i Norrbotten. Renarna tillhörde Sirges sameby, som är Sveriges största. Det var när renarna var på väg till sitt vinterbete, samma väg som de alltid gått, som isen brast.

    Den arktiska floran och faunan är bland världens känsligaste, och därmed mest sårbar för snabba förändringar i klimatet. Sommaren 2019 förde med sig över 100 bränder i Arktis, som enligt experter helt saknat motstycke tidigare.

    Corona-restriktionernas positiva klimateffekter

    Då den globala aktiviteten drastiskt reducerats till följd av coronaviruspandemin är det knappast förvånande att även utsläppen relaterade till energi och transport tillfälligt minskats.  Man bör ändå vara försiktig med att hylla coronaviruset för att vara gynnsam för miljön, eftersom situationen är temporär och bidrar till enorma press på både sjukvård och samhälle.

    Vi vet ännu inte när virusomständigheterna kommer vara över och vad följderna blir då pandemin passerat. Trots det har den nuvarande situationen stannat upp världen och tillåtit oss att se effekterna av en minskad mänsklig aktivitet. Något som kan vara uppmuntrande för framtida omställningar för miljöns bästa. 

    Medan människor som arbetar hemifrån sannolikt kommer att öka användningen av elektricitet hemma kommer minskandet av pendlingen och den allmänna nedgången i ekonomin sannolikt att förminska de totala utsläppen, något som redan har bevittnas.

    Några exempel på corona-restriktinernas positivare miljöföljder

    Som världens största förorenare bidrar Kina årligen till 30 procent av världens koldioxidutsläpp, men sedan landet stängde sina fabriker och krävde att invånarna stannar inne har koldioxidutsläppen de senaste veckorna minskat med cirka 25 procent. I den kinesiska provinsen Hubeo har det genomsnittliga antalet dagar med god luftkvalitet i februari ökat med 21,5 procent jämfört med samma period förra året. Satellitbilder som släppts av NASA visar en betydande minskning av luftföroreningar över Kina efter dess aggressiva åtgärder för att stoppa virusets framfart. Kinas förbättrade luftkvalitet kan ha räddat livet på tiotusentals människor. Liknande mönster har setts i Italien och flera andra länder sedan den obligatoriska totalkarantänen. 

    Europeiska unionen har infört ett inträdesförbud för resenärer från utanför blocket i 30 dagar för att bekämpa spridningen av coronavirus. Indien går steget längre och upphör helt att utfärda turistvisum till åtminstone den 15 april. Turism bidrar till föroreningar och stor press på klimatet. Efter att turismen minskat i Italien står nu kanalerna i Venedig stilla. Det betyder att inga båtar tar sig fram genom staden, vilket gjort vattnet kristallklart. 

    Lite i skymundan har också den rådande oljekrisen hamnat. Saudiarabien, världens största oljeexportör, började ett priskrig med Ryssland förra veckan vilket har lett till att oljepriserna är lägre än någonsin sedan 90-talet. Trots de låga priserna har användningen av olja inte ökats globalt, något man antar är på grund av coronapandemin och den låga efterfrågan. 

    Situationen i Kina börjar se bättre ut. Första gången sedan smittan bröt ut hade Kina i onsdags denna vecka inga registrerade nya inhemska fall av Corona. Som supermiljöbloggen tidigare rapporterat är produktionen av förnybar energi beroende av tillverkning i Kina, men eftersom landet ser ut att snart komma på sina fötter igen hoppas man att den förnybara energi-industrin också gör det. 

    Även om klimatdemonstrationer är lite på halt för tillfället har coronakrisen engagerat många klimatkämpar att fortsätta striden hemifrån. Greta Thunberg och Friday’s For Future uppmuntrar till exempel till digitala klimatstrejker under hashtaggen #ClimateStrikeOnline genom att publicera bilder av sig själva med skylt på fredagar. 

    Man kan bara hålla tummarna för att pandemin snart passerat och vi tar oss ur denna upplevelse med nya och mer klimatsmarta beteendemönster. Med lite tur inser vi kanske till exempel fördelarna med distansmöten som leder till färre onödiga arbetsresor och mindre koldioxidutsläpp. Positivt kan det också vara att inse att det är är möjligt att göra stora förändringar om bara viljan finns.

    Naturvårdsverket backar: Matsvinnet mycket större än beräknat

    Efter att Naturvårdsverket förbättrat sina mätmetoder höjer de nu siffran för hur mycket mat som slängs i svenska matbutiker – med över trehundra procent.

    Matsvinn är ett enormt miljöproblem vars omfattning länge underskattats – och som forskningen anser har strukturella orsaker.

    Naturvårdsverket tredubblar nu siffran för hur mycket svinn som slängs i svenska matbutiker – från 30 000 till 100 000 ton om året. 

    Detta efter att svenska matkedjor för första gången gått med på att rapportera in siffror för myndighetens sammanställning, som tidigare utgått från grova uppskattningar baserade på stickprov.

    Matsvinnsforskarna Ingrid Strid och Mattias Eriksson från SLU misstänker dock ett stort mörkertal även bakom den nya justerade siffran. De anser att den verkar för liten, även om man tar hänsyn till att vissa kategorier svinn inte inkluderats i mätningarna. (Till exempel har man i mätningen inte räknat in de produkter butikerna avvisar i dörren, trots att detta är den absolut enskilt största kategorin svinn som skapas i butik).

    Det beräknas att omkring en tredjedel av all mat som produceras blir till svinn idag, vilket motsvarar så mycket som åtta procent av de totala växthusgasutsläppen.

    I en studie som Naturvårdsverket finansierade förra året anger artikelförfattarna att det främsta skälet till dagens stora svinnproblem är de låga priserna på livsmedel.

    De låga matpriserna gör att det oftast är billigare för både butiker och producenter att kasta respektive plöja ner mat i fälten än att försöka ta hand om svinnet genom olika arbetskrävande åtgärder.

    De leder också till att mat går till spillo i hushållen, eftersom mat som resurs inte värderas av konsumenter som idag lägger en historiskt låg andel av sina inkomster på livsmedel: omkring 12 procent, jämfört med 33 procent på 1950-talet.

    Den moderna stormarknadsmodellen – byggd på kampanjerbjudanden och stora förpackningar – leder till överkonsumtion och orsakar på så vis också svinn, enligt samma rapport.

    Andra orsaker som kan nämnas till svinnet är globalisering och förändrade kostvanor, vilka tillsammans gjort att allt fler temperaturkänsliga varor transporteras allt längre sträckor.

    Matsvinnet ökar i Sverige, liksom det gör i hela världen. Rapporten indikerar att det är dags att på riktigt börja tala om hur politiken kan utformas på ett sätt som motverkar överproduktionen samt undervärderingen av mat.


    Kina inför förbud mot att äta vilda djur efter coronautbrottet

    Kina har förbjudit konsumtion av vilda djur och djurdelar efter utbrottet av Covid-19. Detta då viruset tros ha uppstått vid kontakt mellan människor och fladdermöss på en marknad i Wuhan.

    Förbudet innebär att jakt, handel, försäljning och konsumtion av vilda landdjur (vare sig vildfångade eller uppfödda) i slutsyfte att djuret skall ätas stoppas. Förbudet välkomnas av naturvårdsorganisationer, som Wildlife Conservation Society.

    Men kritik riktas även mot Kina då liknande åtgärder satts in tidigare efter virusutbrott, men sedan återgått då risken är över. Inte minst det tillfälliga förbudet mot handel med sibetdjur som infördes 2004 då de troligen överförde SARS-viruset till människor. Dessa djur äts fortfarande idag på vissa håll i Kina. Kritiken gäller även ett stort kryphål som inte omfattas av förbudet – användning av vilda djur i kinesisk traditionell medicin.

    Även om förbudet är ett viktigt steg från kinesiska myndigheter kan det bli svårt att utmana den miljardindustri som handel med vilda djur utgör i Kina. Över 20 000 av landets vilddjurs-uppfödare har satts i karantän sedan Covid-19 bröt ut i december. Förbud och lagändringar måste därför följas av attitydförändring bland Kineserna.

    Det finns tecken på att denna attitydförändring redan börjat ske. Mer än hälften av befolkningen uppges vara emot industrin, enligt en enkätundersökning. Motsvarande siffra för huvudstaden Beijing är 80 procent. Flera kinesiska forskare har gått ut och kallat industrin ”en folkhälsofara”.

    ”Vi har fortfarande inte lärt oss läxan från SARS”, skriver The Conservation, och fortsätter; ”efter SARS 2004 lyfte vi att handel med vilda djur är ett hot mot människans hälsa, samt en ledande orsak till förlusten av biologisk mångfald i Sydöstra Asien. Men här är vi, 17 år senare, med ett nytt coronavirus, den här gången i Wuhan, Kina. Återigen länkas de första fallen hos människor till marknader där vilda djur säljs”.

    Earth Day firar 50 år – digitalt

    På Earth Day Network sätter vi deltagarnas och volontärernas hälsa i första rummet. Trots det pågående utbrottet av coronavirus uppmuntrar vi människor att resa sig och manifestera mot det allvarligaste hotet mot planeten, men att göra det på ett ansvarsfullt sätt. Det betyder i många fall att vi höjer våra röster digitalt snarare än fysiskt.

    Det skriver Earth Day Network, organisatörerna bakom Earth Day, på sin hemsida med anledning av att deras fysiska 50-års manifestationen nu ställs in och blir digital istället. Orsaken är självfallet den globala Covid-19-pandemin som nu ställer in eller skjuter upp de flesta möten världen över. Bland annat påverkas förberedelserna inför två viktiga FN-toppmöten om klimatet och den biologiska mångfalden.

    Det senaste mötet som skjutits fram är den fjärde och sista toppmötet om ett globalt havsfördrag till skydd för det marina livet i världens hav, som skulle ha inletts 23 mars. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) har meddelat att de inte kommer att hålla några fysiska möten förrän tidigast i slutet av april.

    Earth Day Network misströstar dock inte utan utlovar en global och digital mobilisering den 22 april. De digitala manifestationerna kommer bland annat att innehålla virtuella protester, sociala mediekampanjer, onlineföreläsningar och mycket annat. Organisationen hoppas kunna samla miljontals aktivister under hashtaggarna #EarthDay2020 och #EARTHRISE på ett stort antal digitala plattformar. 

    Hotet från djuphavsgruvdriften växer

    Friska hav är avgörande för att bibehålla ett stabilt klimat och försörjer idag miljarder människor med mat. Bland hot som överfiske och föroreningar har nu ett helt nytt hot seglat upp som kan ge brutala konsekvenser – djuphavsgruvdriften.

    Djuphavsbotten antogs länge vara relativt tomt på liv. Undervattenskällor eller hydrotermiska skorstenar upptäcktes så sent som på 1970-talet. Ingen hade anat att liv kunde hittas i så extrema miljöer, men i själva verket blomstrar havsbotten med liv. En stor del av havens mest unika arter kan hittas runt de hydrotermiska skorstenarna.

    Djuphavsarter är bland de längst levande varelserna på jorden, och är därför särskilt känsliga för fysiska störningar på grund av deras långsamma tillväxt. 

    Greenpeace varnar att djuphavsgruvdriften både riskerar att störa ekosystemen, förorena haven och snabba upp klimatförändringarna. Kol absorberas naturligt av marint liv, som sedan lagras i djuphavssedimenten när varelserna dör. Genom att påverka havsbotten kan djuphavsgruvdriften släppa ut kolet som lagras i djuphavssedimenten, och därmed förvärra klimatförändringarna.  Även röster från fiskesektorn varnar för de allvarliga riskerna fisket står inför.

    Trots växande medvetenhet om livet bland djuphavskällorna letar gruvindustrin för alltmer utvinningmöjligheter. Djuphavsgruvdrift skulle innebära att fjärrstyrda gruvmaskiner som rör sig och borrar över tusen meter under ytan. Vilket oundvikligen orsakar direkt fysisk skada på havsbotten och skapar stor förlust av biologisk mångfald. Dessutom riskeras utrotning av unika arter som aldrig kan återhämta sig efter förstörelsen av deras unika livsmiljöer.

    Djuphavsindustrin har ännu inte kommit igång på en större skala. Den första ”storskaliga” djuphavsgruvdriften genomfördes av Japan år 2017, och flera undersöknings- och prövningstillstånd har nu beviljats ​​för stora delar av havsbottnen. Det betyder att det ännu finns en chans att stoppa denna miljökatastrof innan den hunnit börja.

    Djuphavsgruvindustrin vill bland annat bryta malmer och mineraler som används i mobiltelefoner och batterier. De presenterar sin utveckling som nödvändig för att i framtiden minska koldioxidutsläppen, men detta påstående har aldrig bekräftas av aktörer inom sektorerna för förnybar energi eller batterier. För sådana argument krävs mera djupgående undersökningar som inte ännu genomförts.

    Det vi vet med säkerhet är att ytterligare förstörelse av känsliga ekosystem knappast i slutändan är bra för miljön. Det är vårdslöst att ens överväga förstörelsen av djuphaven innan man förstått den roll de spelar för planeten.

    Biet utsett till ”planetens viktigaste levande varelse”

    Bin har utsetts till den viktigaste och mest oersättliga levande varelsen på planeten av Earthwatch Institute, samtidigt som de numera listas som hotade.

    Motiveringen till utnämnandet är att bin pollinerar hela 70 procent av mänsklighetens grödor. Det handlar alltså inte bara om att hindra bina från att dö ut, utan det är en fråga om att säkra hela mänsklighetens livsmedelsförsörjning. I ljuset av detta borde vi göra mer för att åtgärda hoten mot bina – bekämpningsmedel, habitatförstöring, klimatkrisen och brist på blommor. Det tycker iallafall FN:s jordbruksorgan FAO.

    Bina har nyligen hamnat på listan över hotade arter. Det har rapporterats om minskning av lokala bi- och humlepopulationer världen över med så mycket som 90 procent de senaste åren. I Sverige finns 300 arter av bin och humlor och en tredjedel av dessa är utrotningshotade och finns med på ArtDatabankens rödlista. Med tanke på deras nyckelroll i friska ekosystem är det viktigt att vi nu satsar på åtgärder för att rädda dem. En av de viktigaste lösningarna är att begränsa användningen av de bekämpningsmedel som kopplats till bidöden.

    Redan 2013 förbjöd EU bekämpningsmedel med så kallade ”neonikotinoider” i blommande växter som attraherar bin. 2018 utökades förbudet till att gälla alla grödor på öppna fält inom EU. Trots detta gav Kemikalieinspektionen i fjol nöddispens till svenska sockerbetsodlare för bekämpningsmedlet imidakloprid, en av de tre bekämpningsmedlen förbjudna av EU. Tursamt nog upphävdes beslutet senare av Mark- och miljödomstolen och nu är ämnet alltså förbjudet i Sverige.

    Einsteins ord har aldrig ringt mer sanna; ”om bina försvann skulle vi människor ha 4 år kvar att leva”.

    Men än har vi mer än fyra år på oss. Vi kan fortfarande stoppa bidöden och det finns ljusglimtar. Kanske får vi se flera engagerade kändisar, som Morgan Freeman som konverterat sin 50 hektar stora Mississippi-ranch till en bifristad?

    Första AP-fonden blir fossilfri

    Statens Första Allmänna Pensionsfond (Första AP-fonden) gick i måndags ut och meddelade att de nu valt att flytta alla sina investeringar i fossila bolag, så kallad ”divestering”. Det innebär att fondens hela innehav på 366 miljarder kronor blir fossilfritt.

    Fondens bedömning är att den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin och investeringar i dessa bolag kan medföra en högre finansiell risk för fonden, skriver de i ett pressmeddelande.

    Beslutet följer på tidigare steg fonden tagit mot att divestera. Vid årsskiftet 2018/2019 beslutades om att flytta alla investeringar från kol och oljesand. Att divestera hela innehavet uppges vara det naturliga nästa steget. Samtidigt ska fonden främja investeringar i bolag som aktivt bidrar till omställningen och som kommer att vara en del av en lönsam och långsiktigt hållbar ekonomi.

    Vi säljer inte för att det är ett viktigt instrument ur ett klimatperspektiv, även om jag som person tycker att det är viktigt att vidta åtgärder för klimatet, utan för att vi ser finansiella risker med fossilt längre fram i tiden, säger myndighetens ordförande Urban Hansson Brusewitz (på bilden) till SvD.

    Beslutet följer efter flera års påtryckningar från miljörörelsen, bland andra Fossilfritt Sverige under bannern ”Divestera AP-fonderna”. Första AP-fonden är den första av våra sex AP-fonder att divestera helt. Enligt kampanjen ”#SchysstaPensioner” hade de svenska AP-fonderna 2018 innehav värda 36 miljarder kronor i 133 av världens största fossilbolag.

    SvD näringsliv rapporterar dock att fast Första AP-fonden divesterar från fossilt, behåller de 17 miljarder kronor i det ökända skatteparadiset Caymanöarna.

    Efterfrågan på förnybar energi kan minska på grund av covid-19

    Den rådande pandemin av coronavirus kan få stor påverkan på världens energimarknader under 2020. För första gången på 30 år riskerar efterfrågan på solel minska jämfört med året innan.

    Världens börser befinner sig för närvarande i kaos och påverkar de flesta branscher. Enligt en analys från Bloomberg, som Aktuell Hållbarhet rapporterar om, kan det också innebära att efterfrågan på förnybar energi och elfordon kraftigt minskar.

    Störst påverkan riskerar att ske för solelskapaciteten vars prognos skrivs ned med 16 procent jämfört med tidigare prognoser. Orsaken är att produktionen är tungt beroende av tillverkning i Kina som blivit kraftig påverkad av coronavirusutbrottet.

    Enligt analysen befinner sig fabriker i Kina i olika skeden av återuppstart, vilket förvisso kan underlätta leveranser av nyckelkomponenter, men samtidigt kan en omställning till mer lokal produktion jorden runt minska handel och även minska efterfrågan på ökad kapacitet för ren teknologi.

    Vindkraft är enligt analysen mer motståndskraftig mot pandemin till följd av att systemen för bland annat konstruktion och leverans är mer harmoniserade. Men även vindkraften kan enligt analysen riskera att inte klara de 75 gigawatt som sektorn spåtts passera detta år.

    Batterier för elfordon spås minska med fyra procent jämfört med tidigare prognos till följd av pandemin. 

    Enligt Bloomberg är leverantörskedjorna rustade för att ta igen snabbt, men en farhåga är att politiker inte lägger lika mycket kraft på att förbättra regelverken på energiområdet när pandemin står högst på dagordningen.

    PFAS i skönhetsprodukter hotar miljön

    Kosmetiska produkter är en betydande källa till PFAS i miljön, visar en ny studie från IVL.

    I den nya studien, som gjordes på uppdrag av Naturskyddsföreningen, har man beräknat hur mycket poly- och perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) som kan släppas ut till miljön från skönhetsprodukter i Sverige. Man har kombinerat data på hur mycket olika skönhetsprodukter innehåller PFAS med produkternas försäljningsstatistik.

    Resultatet visar att mängden PFAS som släpps ut från dessa produkter är mellan 38 och 1500 kilo per år i Sverige. I beräkningen har man tagit hänsyn till alla PFAS-ämnen som kan förekomma i produkterna. Om man istället gör beräkningen med bara de PFAS-ämnen som mäts rutinmässigt med dagens mätmetoder blir siffran bara 1,7 kilo.

    Studien visar att mörkertalet för PFAS i kosmetika och många andra konsumentprodukter är väldigt stort. De mätmetoder som vanligtvis används i dag fångar bara upp ett fåtal av de PFAS-kemikalier som finns vilket gör att vi tenderar att underskatta utsläppen till miljön, säger Robin Vestergren, forskare på IVL.

    Dessa siffror indikerar att kosmetiska produkter kan vara en betydande källa för PFAS-spridning till miljön. Samtidigt visar det stora spannet att det finns osäkerheter i beräkningarna. Även om vi kommer betydligt närmare verkligheten med dessa beräkningar så vill vi understryka att det behövs större transparens från industrins sida kring vilka ämnen som används i kosmetika för att få en komplett bild av utsläppen, säger Robin Vestergren.

    PFAS är en kemikaliegrupp som används brett i olika konsumentprodukter på grund av dess vatten- och smutsavstötande egenskaper. De används bland annat som ytbehandling i utomhuskläder, skor, stekpannor och matförpackningar, men även som ingrediens i kosmetiska produkter. Det finns cirka 5 000 olika varianter av dessa ämnen men enbart tiotal av dem är reglerade. Eftersom PFAS är väldigt långlivade samlas de i människor och miljön över tid.

    För att få bot på problemet med PFAS krävs det, enligt IVL, bredare lagstiftning som omfattar PFAS i konsumentprodukter som en grupp istället för som enskilda kemikalier. Även Europeiska miljöbyrån (EEA) har tidigare lyft grupperingen som en nödvändig åtgärd.

    FN: Klimatkrisen fysiska tecknen allt tydligare

    Klimatförändringar ökar på land, havet och atmosfären och de fysiska tecknen på klimatkrisen blir allt tydligare. Budskapen var tydliga när WMO presenterade sin årliga klimatrapport i FN-skrapan i New York.

    I skuggan av Covid-19 släppte FN:s Världsmeteorologiska organisation (WMO) sin rapport Statement on the State of the Global Climate in 2019 i FN-högkvarteret i New York. FN:s generalsekreterare António Guterres var tydlig vid lanseringen av rapporten att det som dubbats det stora miljöåret 2020 kommer att vara avgörande om världen ska kunna vända klimatkrisen innan det är för sent:

    Koncentrationen av växthusgaser är på de högsta nivåerna på 3 miljoner år – när jordens temperatur var så mycket som 3 grader varmare och havets nivåer cirka 15 meter högre.

    Med på presskonferensen var också WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas som betonade att vi antagligen kommer att se ett nytt globalt värmerekord de närmaste fem åren. Rapporten visar att de fysiska tecknen av klimatkrisen nu blir allt tydligare. Det handlar om ökade temperaturer på land och i hav, högre havsnivåer, smältande isar samt dess påverkan på landbaserade och marina ekosystem men även dess påverkan på människans hälsa och migration.

    Det mänskliga avtrycket på klimatet blir därmed allt tydligare, något som även bekräftas av forskning. Skogsbränderna i Australien är ett aktuellt exempel där det finns en tydlig koppling till den exceptionella värmen och torkan.

    Petteri Taalas var tydlig med att länderna fortfarande inte uppfyller sina åtaganden som de gjorde under klimatmötet i Paris 2015 och att världen med nuvarande ambitionsnivå är på väg mot en temperaturökning på fyra eller fem grader i slutet av århundradet:

    Det finns helt klart ett behov av högre ambitionsnivåer om vi menar allvar med att begränsa klimatförändringarna.

    Nu satsar FN allt på det kommande och avgörande klimatmötet COP26 i Glasgow i november. Det kommer nämligen bli det viktigaste och mest avgörande mötet sedan Parismötet 2015. Då ska länderna presentera hur de ska höja sina ambitioner i klimatarbetet, vilket är nödvändigt om målen i Parisavtalet ska nås.

    Men det nya coronaviruset har gjort att många förberedande möten har ställts in. Italien, som just nu är det land i Europa som är hårdast drabbat av pandemin, är medarrangör för COP26. Enligt planerna ska landet tillsammans med Storbritannien driva på arbetet för att nå målen med COP26, men just nu är det oklart hur det blir med denna planering.

    Samtidigt visar pandemins omedelbara påverkan på samhället att en omställning är möjlig, något som tas upp i lördagens DN debatt. Satellitbilder har även kunnat visa hur koldioxidutsläppen i Kina minskade med minst en fjärdedel under bara några få veckor på grund av coronavirusutbrottet. Liknande tendenser syns nu även i Italien.

    Ofta när det gäller klimatomställning landar kritiken i att det kostar för mycket. Dagens ECT gör därför en intressant parallell när de skriver om hur den amerikanske presidentkandidaten Joe Bidens förslag på klimatplan kritiseras just för att kosta för mycket och därmed bedöms som omöjlig. Kostnaden skulle ligga på motsvarande 17 000 miljarder kronor, vilket självfallet låter mycket. Men som Dagens ETC betonar sköt USA på en enda dag till motsvarande 15 000 miljarder kronor för att stärka marknaden efter det stora börsfallet i veckan. Kritiken där var dessutom att det bedömdes som för lite.

    Här i Sverige friställde Riksbanken 500 miljarder med nollränta till bankerna att låna ut till små och medelstora företag som drabbas av effekterna av pandemin. Pengar verkar därmed finnas när krisen upplevs som omedelbar. Problemet är att om vi låter klimatkrisen fortgå kommer även den innebära omedelbara hot. Och det kommer kosta mycket mer. Regeringen bör därmed ta till sig av kritiken från Klimatpolitiska rådet, dvs. att ta sin klimatlag på allvar och påbörja den nödvändiga omställningen. Klimatkrisen finns nämligen kvar även när Covid-19 försvunnit.

    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

    Den sista vita giraffhonan skjuten av tjuvjägare

    En vit giraffhona och hennes 7 månader gamla kalv har olagligt dödats till följd av tjuvskyttar i Kenya. Nu tror man att det bara finns en enda överlevande vit giraff kvar på jorden, en hane som också fötts av den nu avlidna honan. 

    Giraffernas sällsynta pigmentering har fascinerat vilddjursentusiaster runt om i världen sedan den vita giraffhonan fastnade på bild 2017. De har troligen ett genetiskt tillstånd som kallas leucism, vilket hindrar hudceller från att producera pigment. Detta skiljer sig något från albinism, vilket hindrar kroppens alla organ från att producera pigment. 

    Dödandet av de två vita girafferna kastar ljus över faran som alla giraffer står inför, vita eller ej. Tjuvjakt på giraffer ökar över hela Afrika. Där den mänskliga befolkningen växer, expanderar den också vidare till tidigare vildmarksområden. Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om har antalet giraffer minskat med omkring 40 procent de senaste 30 åren. Anledningen är en kombination av faktorer såsom en ökad tjuvjakt, förlust av habitat på grund av expandering av jordbruk, gruvdrift och konflikter. Girafferna jagas för deras päls, kött, ben och svansar. De har till och med fallit offer som hämnd för bilolyckor och skador på grödor. 

    Insatserna för att bevara det unika djurlivet i Kenya har intensifierats. Vildmarksturismen leder till välbehövliga inkomster, men landet har ännu inte lyckats göra sig av med mot hotet från tjuvskytte. Enligt en rapport från WWF är den olagliga djurhandeln fjärde störst bland smuggelvaror. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.