Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Fossilgasen klassas som grön i EU – har störst klimatpåverkan

    Sedan 2022 klassas fossilgasen – eller naturgasen som den vilseledande kallades – som grön i EU:s taxonomi, efter ihärdigt debatterande och lobbande. Det sades att fossilgasen är ett övergångsbränsle som kan ersätta kolet. Nu visar det sig att fossilgasen har högst utsläpp av alla fossila bränslen.

    Fossilgas nedkyld i flytande form är en vanlig exportvara på världens lastfartyg. Inte sällan med ett EU-land som slutdestination. Detta efter att fossilgas sedan 2022 klassas som hållbart, eller grön, i EU:s taxonomi.

    Nu visar en omfattande studie att fossilgasens klimatpåverkan är långt högre än vad man tidigare antagit. Studien som nyligen publicerats i vetenskapliga tidskriften Energy Science and Engineering, visar att fossilgasen har hela 33 procent högre klimatpåverkan än kolet över en tjugoårsperiod.

    – Idén att kol är sämre för klimatet är ett misstag fossilgasen har ett högre utsläppsavtryck än alla andra bränslen, säger Robert Howarth, forskare vid Cornell University och författaren bakom studien till brittiska The Guardian.

    Påstods att gasen var bättre än kolet

    EU:s taxonomi är unionens gemensamma klassificeringssystem för hållbar verksamhet – helt enkelt den lagstiftning som bestämmer vad som anses och inte anses hållbart att investera i. Givet EU:s klimatplaner och regelverk får taxonomin en viktig styrande roll vad gäller vad EU:s pengar spenderas på och investeras i. 

    Taxonomin trädde i kraft i juni 2020. I februari 2022 föreslog EU-kommissionen, som då som nu leds av den tyske kristdemokraten Ursula von der Leyen, ett tillägg: fossilgas, ihop med kärnkraften, skulle adderas till taxonomin. Taxonomin är en del av den europeiska gröna given och EU:s omställning bort från fossila bränslen och utsläpp. Alla, inklusive kommissionen, förstod givetvis att fossilgasen var just ett fossilt bränsle. 

    Men EU-kommission föreslog att gasen skulle betraktas som ett övergångsbränsle, som inte skulle betraktas som hållbart efter ett givet årtal. Detta eftersom gasen hade betydligt lägre utsläppsavtryck vid förbränning än kol, och således skulle vara ett betydligt grönare alternativ, påstods det. Det blossade upp till stor debatt i media och i EU-parlamentet. I bakgrunden lurade olje- och gasföretagen, som är kända för att lobba för fossilgasen som ett övergångsbränsle, både i EU och USA.

    Betydligt större utsläpp än vad som framkom i debatten

    Efter endast en mindre ändring av slutåret för fossilgasens hållbarhet i förslaget klubbades det igenom i EU-parlamentet, bland annat efter att SD, M, KD och L röstat för fossilgasens inkluderande, ihop med kärnkraftens.

    Vad kommissionen, partierna som röstade för förslaget och andra förespråkare missade – eller valde att inte ta i beaktning – är gasens utsläpp innan den förbränns. Borrning, nedkylning och transport av gasen medför stora utsläpp, bland annat i rena läckage rätt ut i atmosfären, då i formen av metangas.

    Effekterna blir då betydligt mer potenta – cirka 80 gånger högre än vid utsläpp av koldioxid över en tjugoårsperiod. Ett sådant resultat står i skarp kontrast till påståendet att fossilgasen skulle vara grön och hållbar.

    Förespråkarna föll för greenwashing

    Howarth skriver i den vetenskapliga artikeln att “det finns ingen nödvändighet i fossilgas som en interimenergikälla” och att “sluta använda fossilgas borde vara en global prioritet”.

    Fossilgasen har globalt sett, efter bland annat kraftig lobbying, växt enormt de senaste åren, vilket oroar världens klimatforskare betydligt. Utsläppen från stigande metanutsläpp riskerar att tippa oss in i klimatkatastrof, lyder varningen.

    Till The Guardian säger Howarth:

    – Att tro att vi borde frakta runt den här gasen som en klimatlösning är helt enkelt fel. Det är greenwashing från olje- och gasbolag som kraftigt har underskattat utsläppen från denna typ av energi.

    Okänt ursprung för fossila drivmedel i Sverige

    Gröna Mobilister avslöjar att en stor andel av den fossila bensin och diesel som såldes i Sverige under 2023 hade okänt ursprung. Det här understryker behovet av ökad transparens och strängare regler inom drivmedelsindustrin.

    Gröna Mobilister rapporterar att 64 procent av den fossila bensinen och 48 procent av dieseln som användes i Sverige under 2023 hade okänt ursprung. Föreningen har samlat in denna information från årliga rapporter som drivmedelsleverantörer måste lämna till Energimyndigheten. Dessa siffror belyser en oroande brist på spårbarhet, vilket hotar konsumenternas förmåga att göra medvetna val och ifrågasätter miljöansvaret.

    Felaktiga ursprungsdeklarationer från drivmedelsföretag utgör en av de mest uppmärksammade bristerna. Till exempel har OKQ8 fått kritik för att felaktigt ange Sverige och Finland som ursprungsländer för sin olja. Gröna Mobilister upptäckte dessa fel genom att granska och jämföra Energimyndighetens data med kända fakta om oljeproduktion i olika länder.

    Gröna Mobilister visar i sin rapportering även på risken att sanktionerade råvaror från länder som Ryssland och Iran når den svenska marknaden. Med Rysslands invasion av Ukraina och pågående miljökriser – som till stor del orsakas av just fossila råvaror – blir behovet av striktare regler kring drivmedelsursprung allt mer akut.

    Som svar har Energimyndigheten skärpt sina kontroller och lanserat ett interaktivt verktyg. Detta verktyg ska möjliggöra för allmänheten att enkelt hämta detaljerad information om drivmedlens ursprung och ersätter de tidigare mindre detaljerade årliga rapporterna. Om detta verktyg kommer att erbjuda tillräcklig transparens återstår dock att se.

    Vi presenterar vår nya skribent Hedda Berg

    Porträttbild på Hedda Berg, SMB-skribent

    Supermiljöbloggen välkomnar varmt en ny skribent i våra led: Hedda Berg, göteborgare och magisterstudent med glupande intresse för politik, EU och klimaträttvisa – och second hand.

    Hedda är uppvuxen strax utanför Göteborg och sedan tonåren bosatt inne i staden. Nu hemkommen igen efter tre år i Lund där hon tagit kandidatexamen i programmet politiker, som varvar statskunskap och nationalekonomi.

    – Det är politik som är mitt stora intresse, och jag hoppas kunna bidra på Supermiljöbloggen med politikbevakning. Inte minst EU-politiken, som jag anser är ett underrapporterat ämne, säger Hedda som inte talar någon utpräglad göteborgska alls.

    –Nej, så är det nog, men den kommer när jag snackar med brorsan, skrattar hon.

    Hedda läser just nu ett magisterprogram i undersökande journalistik på medieinstitutionen på Göteborgs Universitet och tror även att detta kan bli till nytta för SMB-läsarna.

    Vad har du för relation till miljö- och klimatfrågorna?

    – Jag är 22 år, född året innan Greta Thunberg. Allt som hon drog igång blev en otroligt stor del av skolgången för mig. Vi diskuterade mycket och levde med de frågorna i skolan. Och det fick mig också att bli intresserad av politiken, inte minst hur politiker pratar om klimatet.

    – Svensk klimatpolitik är inte ens i närheten av vad som krävs för att kunna lösa problemen.

    Har du varit med i miljörörelsen eller liknande under din skoltid?

    – Nej, jag engagerade mig däremot mycket starkt i kvinnorättsfrågorna. Och de tangerar ju även rättvisefrågor kopplade till klimatkrisen. Här kommer vi även in på resursanvändning och second hand, som jag brinner för.

    Hedda säger att hon även lite får tacka mamma som arbetat mycket med hållbarhetsfrågor för att hon kommit in på klimatbanan.

    – Hon och min syster är mycket pålästa om klimatet. Det var hon som berättade för mig att Supermiljöbloggen sökte skribenter och tyckte jag skulle hålla mig framme.

    Hedda Berg har skrivit artiklar, krönikor och reportage tidigare. Både i svenska Lundagård, men också i engelska studenttidskrifter under sin tid där som utbytesstudent.

    Mycket arbete återstår innan skogsbruket blir hållbart

    Skogsbild

    ”Hållbart skogsbruk” har blivit ett utrop som alldeles för många inte är överens om vad det innebär.
    Eller knappt verkar veta. Den svenska skogsnäringen borde till exempel börja leva med att leva upp till sina inte mindre än 53 målbilder för god miljöhänsyn för att visa att man menar allvar, skriver Leif Öster i helgens krönika.

    KRÖNIKA Jag hör till dem som anser att dagens skogsbruk inte är hållbart. Ibland möter jag företrädare för skogsnäringen som påstår motsatsen. Men skogsbruket har aldrig lyckats reda ut vad man menar med ”hållbart” och hur det ska mätas. Om man då vill få till ett samtal om saken,  får man ofta höra att man polariserar och svartmålar. Men vem polariserar egentligen?  Den part som påstår att skogsbruket nu nått fram till det hållbara skogsbruket – eller den som tvivlar?

    I februari 2024 tillsatte regeringen en ny skogsutredning och klargjorde då att de skogspolitiska målen ska ligga fast. Men i höstens regeringsförklaring säger stadsministern istället att ” Regeringen fortsätter omläggningen av skogspolitiken”.  Så vad ligger fast och vad läggs om?  Jag vet inte, men statsministerns parti anser i vart fall att dagens skogsbruk är hållbart

    Bättre att diskutera vägen 

    Mer korrekt vore att enas om att dagens skogsbruk inte är hållbart, men att vi vill bedriva en ”hållbar utveckling” för att på sikt bli hållbara. Att diskutera vägen framåt. År 2015 enades världens ledare om att staka ut vägen till hållbara samhällen, den så kallade Agenda 2030.  Agendan består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Dessa mål kan även beskrivas i tre dimensioner, det vill säga den ekologiska, sociala och den ekonomiska hållbarheten. 

    Skogsbruket inte ekologiskt hållbart

    Ett av delområdena i Agenda 2030 är område 15 som handlar om landbaserade ekosystem och biologisk mångfald. Utan en ekologisk hållbarhet kan inte skogsbruket bli socialt och ekonomiskt hållbart.  Nationellt har riksdagen antagit en ”Handlingsplan Agenda 2030”.  Som måttstock för skogen används det svenska miljömålet ”Levande skogar”. Tyvärr visar uppföljningar som sker av miljömålet att statusen i våra skogar visar negativ trend.

    Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering 2023 av miljömålet Levande skogar är en dyster läsning. Myndigheten skriver att ”Miljökvalitetsmålet Levande skogar är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ”

    Fortfarande avverkas skogar med stor ekologisk variation, vilka behövs för den biologiska mångfalden. Skogarna ersätts med biologiskt fattiga produktionsskogar. Vi borde sluta avverka dessa skogar.

    Inventering för att hitta höga värden behövs

    Vi saknar även en nationell skoglig inventering för att hitta skogarna med högsta naturvärden. Med den kunskapen kan vi sedan prioritera resurserna för ökat skydd och ekonomisk ersättning till markägare.

    I den svenska skogsdebatten talar vi sällan om den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet.

    Social hållbarhet krävs för att vi ska få till en ekonomisk hållbarhet. Från Agenda 2030 kan man hämta kopplingar till svenskt skogsbruk. Bland annat vad gäller jobben, jämställdhet, kulturmiljön samt att få ett ”inkluderande samhälle”:

    • Jobben: Skogsnäringen försöker göra sin verksamhet effektivare, vilket ofta leder till färre jobb. ”Ingen människa i skogen” kommer snart bli ”ingen människa i fabriken”.  Men vårt land behöver många jobb. Lösningen är att gå från volym och bulk till vidareförädling. Och de som jobbar kvar i skogen måste få bättre villkor. 
    • Jämställdhet: Skogsnäringen har även betydande jämställdhetsproblem. Vi har för få kvinnor som äger skog och för få som leder skogsbruket. Skogsnäringens Metoo visade ett alltför ofta oacceptabelt beteende emot kvinnor.
    • Kulturmiljön är en viktig del av samhällets historia, bidrar till välbefinnandet och ökar människors förståelse för sin omvärld. Ändå har 6 000 kulturlämningar fått irreversibla skador de senaste tio åren.
    • Ett inkluderande samhälle är ett av Agenda 2030 delmål. Det finns obesvarade frågor om hur skogsbruket ska inkludera lokalsamhällen och berörda minoriteter i sin verksamhet. Hur man informerar i dialog om kommande åtgärder, lyssnar och anpassar sig där efter. Istället vill skogsbruket nu minska lokalbefolknings insyn genom att korta ner tiden mellan anmälan av avverkning och avverkningen.

    Ekonomiskt hållbart skogsbruk genererar överskott

    Ekonomisk hållbarhet innefattar en balanserad ekonomisk tillväxt som skapar värden och hushållar med naturresurser, utan att förstöra dessa eller ökar skulderna.

    Ett ekonomiskt hållbart skogsbruk genererar själv överskott, efter att lagbundna miljöhänsyn och avsättningar gjorts, utan att samhället behöver skjuta till medel. Skogsbruket måste även utveckla verksamheten för beredskap och bättre ekonomi för framtida händelser och påfrestningar.

    Men skogsbruket i sig generar knappt något överskott. Södras ”skogsgården” visar ett överskott på 2 400 kronor (år 2023) per hektar före kapitalkostnader som vid tre procent bankränta kan uppskattas till 3 000 kronor per år.

    Börja lev upp till vad som utlovats!

    Skogsbruket har gjort en hel för att förbättra sig. Men det återstår mycket mer arbete innan man kan påstå att man har nått fram till ett hållbart brukande. Ett första steg vore att leva upp till vad man själv utlovat i näringens 53 målbilder för god miljöhänsyn. Därefter kan man möjligen börja säga att skogsbruket är på väg att bli hållbart.

    Vattenkrisen hotar världens matproduktion

    Årtionden av ohållbart jordbruk och dålig vattenförvaltning – i kombination med klimatförändringarna – har kastat in världen i en färskvattenkris. Redan har varannan världsmedborgare brist på vatten, och situationen kommer att förvärras. Hälften av världens livsmedelsproduktion är hotad, enligt en ny internationell rapport.

    Torrlagda våtmarker, kalhuggen skog, vattenkrävande industrier och jordbruksmetoder samt den av människor orsakade klimatkrisen skapar ett ohyggligt tryck på jordens färskvattensystem. Det visar rapporten från Global Commission on the Economics of Water, som består av politiker, ekonomer och forskare. Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, är en av kommissionens ordföranden.

    För första gången i mänsklighetens historia så pressar vi nu den globala vattencykeln ur balans. Vi kan inte längre räkna med nederbörd, som är källan till allt färskvatten, på samma sätt som tidigare, säger Johan Rockström till CNN.

    Färskvattnets kretslopp är det komplexa system där vatten transporteras över planeten. Vatten avdunstar från sjöar, floder och växter, och stiger upp i atmosfären där det bildar ”floder” av vattenånga som transporteras över stora avstånd för att sedan kylas av och falla ned som regn eller snö.

    Hälften av väldens mat är i fara

    När detta kretslopp rubbas får jordbrukare problem – vilket kommer att leda till brist på mat. Hälften av världens livsmedelsförsörjning är i fara om inte åtgärder snabbt sätts in för att spara på vattenresurserna och skydda ekosystemen som vattnets kretslopp är beroende av. Redan slår skördar fel på grund av torka och översvämningar, och städer sjunker eftersom grundvattenreservoarer töms.

    Experterna bakom rapporten menar att världens ledare har underskattat hur mycket vatten som krävs för att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv. 100 liter per person och dag räcker för dricksvatten och hygien men för ett värdigt liv krävs cirka 4000 liter per person, med tanke på hur mycket som går åt för att producera mat, kläder och andra varor. På de flest håll i världen räcker vattnet inte till för detta. I slutet av detta årtionde kommer behovet av färskvatten vara 40 procent högre än tillgången.

    Internationellt samarbete krävs för att lösa krisen

    Kommissionen tittar också närmare på vad vattenkrisen innebär för världsekonomin, och kommer fram till att BNP kan minska med i genomsnitt 8 procent i höginkomstländer och upp till 15 procent i låginkomstländer fram till år 2050. Rapporten visar även hur sammankopplat det globala vattensystemet är, där till exempel förvaltningen av skogar i Brasilien och i Norden kan påverka nederbörden långt utanför sina egna gränser. Experterna efterlyser därför ökat internationellt samarbete för att lösa krisen.

    Idag gynnas ofta jordbruk och industrier som använder ofantliga mängder vatten av olika subventioner. Samtidigt saknar 2 miljarder människor tillgång till säkert dricksvatten, och hela 3,6 miljarder har osäker tillgång till vatten för hygien. Varje dag dör 1000 barn av brist på säker vattentillgång.

    Vi måste tänka radikalt kring hur vi ska bevara färskvattenkällorna, hur vi kan använda dem mycket mer effektivt och hur alla samhällen inklusive de mest sårbara ska få tillgång till vatten – med andra ord, hur vi ökar jämlikheten, säger Tharman Shanmugaratnam, Singapores president och en av kommissionens ordföranden till The Guardian.

    Miljö- och klimatministern jobbar för globalt plastavtal

    Regeringen ger glädjande nog hög prioritet till förhandlingarna om ett globalt plastavtal. Ansvarigt statsråd är Romina Pourmokhtari och en avslutande förhandlingsrunda förväntas äga rum i november.

    Produktionen av plast har ökat explosionsartat de senaste åren, från 2.3 miljoner ton år 1950 till 448 miljoner ton år 2015. Plastproduktionen förväntas dubbleras till år 2050. Det har blivit allt svårare att hantera effekterna på miljö och hälsa när det gäller den ”köp och släng”-kultur som utvecklats kring plasten. De marina miljöerna har pekats ut som extra sårbara för plastskräpet.

    2022 inleddes förhandlingarna om ett globalt plastavtal och samma år fick Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra flödena för plast, ett uppdrag som slutredovisades år 2024. Naturvårdsverket föreslår bland annat att stor tyngdvikt i det nationella arbetet bör läggas på att aktivt delta i kommande förhandlingar på EU-nivå och internationellt, för att lagstiftningen ska bli så ändamålsenlig och effektiv som möjligt.

    Det är därför glädjande att läsa den kommenterade dagordningen till EU-nämnden inför det femte och sista förhandlingsmötet i processen med att ta fram ett globalt bindande avtal om plastföroreningar. I förslaget till ståndpunkt från Sveriges regering anges en tydlig ambition att ge hög prioritet till plastförhandlingarna. De globala förhandlingarna om ett legalt bindande instrument för plast ses av regeringen som ett unikt tillfälle att minska mängden plastföroreningar genom minskad produktion, ökad återvinning och hållbar avfallshantering.

    Följande prioriteringar ser regeringen som viktiga att hålla fast vid i förhandlingarna som uppges vara i ett känsligt läge:
    *hela livscykeln av plast och mikroplast ska omfattas eftersom kopplingen
    mellan produktionsnivåer och föroreningar är stark och tydlig,
    *avtalet ska innehålla bestämmelser som leder till säkrare plastprodukter
    som kan återvinnas säkert,
    *nedskräpning i haven ska minska och mekanismer som stödjer
    avtalets genomförande ska omfatta näringslivets deltagande.

    När det gäller finansiering av avtalets genomförande vill regeringen vara öppna för olika lösningar beroende på avtalets utformning men en inriktning är att använda producentansvar som ett viktigt verktyg.

    Vid det sista förhandlingsmötet i Busan i Sydkorea i november föreslås Sverige och EU ha en fortsatt hög ambition att fatta beslut om ett bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel.

    ”Sverige går helt i fel riktning – ett fortsatt haveri”

    Tidöregeringens sviktande klimat- och miljöpolitik har varit en källa till ständigt återkommande kritik från landets miljöorganisationer och -nätverk. Och det låter inte mildare, när SMB ber några av dem kommentera utvecklingen under de två år som gått.

    Statsminister Ulf Kristersson betonade tidigt efter tillträdet att det är viktigt att hålla dialog med hela civilsamhället och näringslivet i klimatfrågan. När regeringen höll sitt dialogmöte i juni 2023 var dock deltagande begränsat från miljörörelsens sida. Många hade inte alls bjudits in, medan näringslivet var rikt representerat.

    SMB har vänt sig till några av de största svenska ideella aktörerna inom klimat och miljöverksamhet och erbjudit dess ledning att lämna sitt omdöme om regeringens och dess samarbetspartners politik.

    Så här lyder kommentarerna:

    Tidöregeringen, precis som alla tidigare regeringar, kör oss huvudstupa mot en klimatkollaps. Vi måste genomskåda deras lögner och katastrofala politik, och samtidigt inse att oppositionen inte heller ebjuder alternativ i linje med den omställningen som krävs. Det är viktigare än någonsin att vi alla tar vårt ansvar, går ut på gatorna och skapar den förändring vi vill se, även mellan valen.

    Beatrice Elvhage, aktiv i nätverket Fridays for Future (Observera att FFF saknar officiella talespersoner)

    Greenpeace granskade Tidöpartiernas förda klimat- och miljöpolitik när de hade suttit ett år vid makten. Redan då kunde vi konstatera att de har försvagat och i vissa delar nedmonterat klimat- och miljöarbetet, särskilt i frågor som rör biologisk mångfald. Sedan dess har haveriet bara fortsatt och det är tydligt att deras förslag strider mot klimatlagen, vilket är det yttersta beviset på ett mycket omdömeslöst och ansvarslöst agerande i frågor som rör vår tids största utmaning.

    Erika Bjureby, chef för Greenpeace Sverige

    Vad säger då ledningen inom Naturskyddsföreningen? Det är landets äldsta och största miljöförening, grundad redan 1909, och den som genom åren haft störst politiskt inflytande bland de ideella aktörerna. Såväl i kraft av sin storlek som i egenskap av remissinstans, rapportör, expert och debattör:

    Det har varit mer fokus på att göra fossila bränslen billigare än att sluta använda dem. Miljö- och klimatfrågor har fått mycket utrymme i debatten, men verkligheten med översvämningar och bränder runtom i världen har stått i skarp kontrast till politiken hemma. Sverige går verkligen i helt fel riktning med ouppnådda miljö- och klimatmål och ökande utsläpp. 

    Beatrice Rindevall, riksordförande Naturskyddsföreningen

    Även WWF Sverige och Skydda skogen har tillfrågats av SMB, men har valt att inte lämna några kommentarer.

    Två förlorade år för klimat och miljö med regeringen Tidö

    Gruppbild på regeringen Kristersson

    För exakt två år sedan tillträdde Tidöregeringen, med M, KD, L och samarbetspartiet SD vid rodret. Nästan genast stod det klart att regeringen prioriterade miljö- och klimatpolitiken mycket lågt. SMB har ställt samman den omfattande listan över regeringens mestadels mycket negativa miljöbeslut, och händelser relaterade till dessa.

    Statsminister Ulf Kristersson höll sin regeringsförklaring i kammaren måndagen den 18 oktober. Han utlovade i denna visserligen en ambitiös miljö- och klimatpolitik – men redan kort därpå lades ett pärlband av, för många miljö- och klimatengagerade personer, närmast chockerande förslag fram.

    De som hade kikat i det så kallade Tidöavtalet – samarbetsdokumentet mellan de fyra partierna – var dock något förvarnade om att verkligt stora förändringar stod att vänta.

    SMB har gått igenom 24 månaders nyhetshändelser i Sverige och EU som berör miljön och klimatet och som har direkt koppling till regeringens politik. Resultatet, som säkert inte är heltäckande, kan studeras här nedan – och talar för sig självt:

    Oktober 2022:

    • Tidöavtalet, samarbetsdokumentet mellan M, KD, L och SD om regeringens politik presenteras. En massiv kärnkraftsutbyggnad, som ska bli ryggraden i klimatomställningen, lanseras.
    • Statsministern tillkännager att miljödepartementet, inrättat 1987, läggs ned. Miljö-och klimatfrågorna inordnas istället under näringsdepartementet.
    • Regeringen ger besked om att den av tidigare S–regeringen frysta nivån på reduktionsplikten ligger kvar under 2023, för att kraftigt sänkas år 2024 till EU:s miniminivå.
    • Regeringen river upp förslaget till nytt reseavdrag som skulle gynna arbetsresor med kollektivtrafik och cykel, trots att samtliga riksdagspartier utom SD stött det tidigare.
    • Den sänkta momssatsen för reparationer av exempelvis cyklar höjs.
    • I EU bildar Sverige tillsammans med bland andra Finland en informell lobbygrupp för att motverka EU:s förslag till nytt skyddsprogram för skogen.

    November 2022:

    • Miljöanslaget sänks kraftigt i regeringens första budget från 23,7 till 19,7 miljarder. Bland annat drabbas anslagen för naturreservat och skydd av värdefull skog.
    • Budgetförslaget innebär också att reseavdragen höjs för bilar som inte drivs med el. Bensin- och dieselskatten sänks och därtill dras elbilsbonusen in med mycket kort varsel.

    December 2022:

    • Regeringen beslutar att alla miljöprövningar av svenska vattenverk som inte påbörjats ska skjutas upp ett år. Beslutet kritiseras starkt av miljöorganisationerna som pekar på behovet av modern reglering av vattenkraften för att skydda framförallt vandrande ål- och laxbestånd.

    Januari 2023:

    • Statsministern utlovar att hålla dialog med näringsliv, forskare och civilsamhälle under vintern och våren inför ett större klimatmöte innan sommaren.
    • I EU misslyckas den svenska regeringen att hindra en förlängning av fiskestoppet av den starkt utrotningshotade ålen från tre till sex månader. Ministerrådet klubbar förlängningen – men Sverige förlägger de tre extra månaderna till en period när ingen ål fiskas.
    • Ulf Kristerssons statssekreterare PM Nilsson avgår sedan det framkommit att han tjuvfiskat ål och först ljugit för polisen om saken.

    Februari 2023:

    • I en intervju med nyhetsbyrån Bloombergs tillkännager klimatminister Romina Pourmokthari (L) att hon kommer att lämna regeringen om hon ”inte levererar i klimatfrågor.”
    • Enligt miljönätverket Forest Defenders Alliance försöker den svenska regeringen under sitt EU-ordförandeskap ändra klassningen av biomassa, vilket den svenska skogsindustrin vill, men som strider mot majoritetsuppfattningen i EU-rådet. ”Ge inte efter för det svenska ordförandeskapets översitteri” löd nätverkets slutkläm i ett brev.

    Mars 2023:

    • Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillkännager att klimatambitionerna i kommande livsmedelsstrategi ska sänkas. Tidigare målsättning att till viss del försöka begränsa konsumtionen av kött- och mejeriprodukter av klimatskäl kommer att slopas.
    • ”Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik riskerar att leda till ökade utsläpp när vi snarare behöver accelerera omställningen” skriver Klimatpolitiska rådet i årsrapporten. Rådet konstaterar att utsläppen ökar för första gången på decennier genom medveten politik.

    April 2023:

    • Tre klimatengagerade företagarnätverk efterlyser inbjudningarna till regeringens utlovade klimatmöte. ”De är ute redan” förklarade klimatminister Romina Pourmokthari, vilket inte visade sig stämma.
    • Budgetnedskärningarna av anslagen för skyddsvärd skog slår dubbelt så hårt. När ägare till fjällnära skog, där reservatsplanerna slopats, skickar in avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen måste pengar betalas ut ändå, enligt särskild lagstiftning för fjällområden. Därmed blir det ännu mindre pengar över till att ersätta skogsägare som nekas avverkning på andra håll.
    • Regeringen föreslår att alla miljöregler och restriktioner ska få ett ettårigt undantag vid Nato-övningar i Sverige.

    Maj 2023:

    • Regeringen lämnar positivt förhandsbesked till havsvindparken Kattegatt Syd utanför Hallandskusten.

    Juni 2023:

    • Regeringen lämnar tillstånd för en femdubblad flygverksamhet vid Karlsborgs flygflottilj, trots ännu olösta problem med sanering av starkt PFAS-förorenad mark längs landningsbanan, samt rening av dagvatten från området (rättslig handläggning pågår).
    • Regeringens omtalade dialogmöte om klimatet hålls under fyra timmar, inklusive lunch. Hälften av de 267 inbjudna är från näringslivet – ”Sveriges nya miljörörelse” enligt statsministern. WWF och Naturskyddsföreningen fick också inbjudan. Däremot fick inte ungdomarnas främsta organisationer och nätverk, Fridays for Future, Fältbiologerna och Aurora någon inbjudan.
    • Det svenska ordförandeskapet i EU får sällsynt hård kritik för hanteringen av lagförslaget om restaurering av skog och övrig naturmiljö. I ett brev till klimatminister Pourmokthari från flera av hennes europeiska kolleger beskylls Sverige för att försöka hindra att ett färdigt kompromissförslag förs upp till beslut i ministerrådet.
    • Regeringen river upp föregående regerings beslut om statligt stöd till Svenska Kraftnäts landanslutningskablar för vindkraft till havs. ”Neutralitet ska råda mellan olika kraftslag” lyder motivet.

    September 2023:

    • I klimat- och miljöbudgeten ökar regeringen investeringsstödet Klimatklivet med 800 miljoner, våtmarksbidraget med 155 miljoner och inför även ett konverteringsstöd till eldrift för tyngre fordon med 1,4 miljarder. Samtidigt sänks dock bensin- och dieselskatterna med 6,5 miljarder kronor, det vill säga med 2,5 miljarder mer än vad miljö- och klimatsektorn får i ökat anslag.
    • Ett av de allra tyngsta regeringsdokumenten för att styra omställningen, klimathandlingsplanen, reduceras till att bli en så kallad riksdagsskrivelse. Det innebär att debatt och eventuella omröstningar kring förslagen inte kommer att ske i kammaren.
    • Regeringen skär utan motivering ned anslaget till länsstyrelsernas och MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps övergripande planering av klimatanpassning från 140 till 90 miljoner. Arbetet med klimatanpassning ska avvecklas, heter det i budgeten. Detta står i strid med en förordning från 2018, enligt vilken länsstyrelserna har samordningsansvaret för klimatanpassning.

    Oktober 2023:

    • Tung kritik från näringslivet stoppar inte regeringens planer på att gå vidare med sänkningen av reduktionsplikten, med 34 procent för diesel och 6,5 procent för bensin efter årsskiftet. ”Detta försämrar vårt mål att ställa om branschen och sänder signalen att klimatmålet inte är viktigt,” skriver lastbilstillverkaren Scania i sitt remissvar.
    • EU:s ministerråd fastställer fiskekvoter för strömmingen i Östersjön som går tvärt emot forskarnas starka rekommendation om fiskestopp för att rädda beståndet undan kollaps. Svenska fiskeministern Peter Kullgren (KD) välkomnar dock rådets beslut, som ”låg nära vad regeringen önskade.”

    November 2023:

    • I en frågestund i riksdagen säger statsminister Ulf Kristersson (M) att han ställer sig bakom Ukrainas krav om att få de ryska storskaliga miljöbrotten under invasionskriget prövade som ekocidbrott i den internationella domstolen i Haag. Det ska dock nämnas att Sverige fortsatt att importera fossilgas från Ryssland, även efter det importstopp för kol och olja som riksdagen beslutade om i maj 2022.

    December 2023:

    • Regeringens klimathandlingsplan presenteras, dock utan närmare beräkningar av utsläppsminskningar, vilket klimatlagen stipulerar. Enligt en källa inom regeringskansliet som DN citerar är orsaken att regeringen ”försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar”. Länk till SMB:s sammanfattning av klimatplanen.

    Januari 2024:

    • Regeringen öppnar för fortsatt licensfiske i svenska vatten av den, i det europeiska beståndet, till 99 procent utrotade ålen. ”Jag är inte i nuläget oroad” lyder fiskeminister Peter Kullgrens (KD) kommentar till förslaget.
    • Organisationen Klimatkommunerna efterlyser skarpare politik från regeringen i klimathandlingsplanen och vill se ett samarbetsavtal på plats mellan kommunsektorn och regeringen om klimatet. ”Att presentera ett åtgärdspaket med effekt om 20 år är inte trovärdigt” säger man om klimathandlingsplanen.

    Februari 2024:

    • Regeringens aviserade hårdbantning av Naturvårdsverkets budget för år 2025 leder nu till ett kraftigt varsel. 65 anställda behöver sägas upp för att kostnaderna ska hållas, säger generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.
    • Regeringen lämnar direktiv till en ny skogsutredning, med hela 50 deluppdrag och med mycket forcerad tidsplan – ett delbetänkande ska presenteras kommande årsskifte. Enligt direktiven ska ökad avverkning och högre virkestillväxt prioriteras.
    • De olönsamma mindre flygplatserna i Sverige får ett stöd på en miljard kronor av regeringen. Enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) är det viktigt att flygandet ökar och att begreppet ”flygskam” mönstras ut.
    • Den nationella samordningskansliet för FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, som letts av tidigare sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) läggs ned efter slutredovisningen i mars och får ingen fortsättning.
    • DN avslöjar att klimatkalkylen i klimathandlingsplanen var vilseledande. Den graf som regeringen presenterade visade sig vara till stor del vara baserad på ett scenario där reduktionsplikten kraftigt höjs – vilken man alltså redan kraftigt sänkt.
    • Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter över ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 till nästa mandatperiod”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson i ett ytterst kritiskt uttalande i samband med att 2024 års rapport presenteras.

    April 2024:

    • DN har tagit del av kommunikation som visar att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) drev en hemlig övertalningskampanj för att i sista stund inför beslutet i EU:s ministerråd stoppa lagen om restaurering av naturen. Förslaget lades på is efter att Kullgren övertalat bland andra Ungerns regering att ändra uppfattning.

    Maj 2024:

    • I ett brev till den svenska regeringen uppmanar elva EU-länders miljöministrar regeringen att ta sitt ansvar för att Peter Kullgren stoppade skyddslagen från att antas, och se till att den kommer upp på bordet igen för beslut.
    • Branschorganisationen Drivkraft Sveriges statistik över bensin- och dieselförsäljningen visar en mycket kraftig uppgång. Regeringens sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet beräknas ha lett till 24 procents ökning av utsläppen under ett enda kvartal, vilket motsvarar 850 000 ton fossil koldioxid.

    Juni 2024:

    • Regeringen tillsätter en ny artskyddsutredning med direktiv att sänka skyddet för arter som man inte anser är tillräckligt hotade. ”Bara de allra mest skyddsvärda arterna (—) ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
    • EU-lagen om återställande senast år 2030 av 20 procent av förstörda ekosystem till lands och havs antas slutligt i ministerrådet. Inte genom någon räddningsaktion från svensk sida, som efterlysts, utan tack vare att Österrikes miljöminister gick emot sin egen premiärminister och röstade ja.

    Juli 2024:

    • Regeringens återkommande försäkringar om att man klarar såväl nationella mål som EU-mål för klimatet till år 2030 dementeras i den egna redovisningen till EU-kommissionen, den så kallade NEKP-rapporten. Kraven på energieffektivisering, ökad kollagring samt utsläppsminskningar enligt ESR-direktivet uppnås inte, konstaterar man i skrivelsen till Bryssel.

    Augusti 2024:

    • Regeringens kärnkraftsutredning läggs fram, med förslaget att färdigställa två reaktorer senast 2035 och totalt tio reaktorer 2045. De fyra första reaktorerna ska medfinansieras med ett statligt lån på 300 miljarder kronor. Därtill ska inrättas en garanterad mininivå på försåld el från kärnkraftverken på 80 öre per kilowattimme under 40 år, finansierad med en extraskatt. Tidöpartierna sa inför valet 2022 att statliga kreditgarantier och lagändringar skulle räcka för utbyggnaden.

    September 2024:

    • Statliga bolaget Vattenfall meddelar att projekteringen av havsvindkraftsparken Krieger söder om Trelleborg läggs på is som en följd av regeringsbeslutet att inte ge stöd till landkablarna, till skillnad från Tyskland och Danmark. Energiminister Ebba Busch (KD) kritiserar bolaget för att inte ha ”koll på sina saker.”
    • Flygskatten avskaffas helt, vilket sänker inrikes flygbiljetter med en knapp hundralapp och utrikesflyg med upp till drygt 400 kronor, enkel väg. Enligt regeringen är flygskatten ett kraftigt hinder för näringslivets utveckling.
    • I regeringens höstbudget sänks miljö- och klimatanslagen än en gång, nu från 19,6 till 16,4 miljarder kronor totalt. Anslaget för att skydda särskilt värdefulla naturskogar dras ned från 1,7 till 1,2 miljarder kronor.
    • Reduktionsplikten höjs oväntat vid årsskiftet med tio procent för att om möjligt minska de fossila utsläppen såpass att Sverige klarar EU:s utsläppsmål för trafiken 2030 (i budgeten bedöms dock målet inte nås, till skillnad från i ministrarnas muntliga presentation). För att inte höja priset vid pump satsas samtidigt tio miljarder kronor på sänkning av bensin- och dieselskatten.

    Oktober 2024:

    • Regeringens infrastrukturproposition läggs fram, med plan för anslagsfördelning de kommande tolv åren. Underhållsbudgeten för vägarna stärks kraftigt med 48 procent, medan järnvägarnas underhållsberg knappt bantas alls. Det eftersatta järnvägsunderhållet höjs med bara fem procent.
    • Regeringen får kritik från Världsnaturfonden som anser att den frångår intentionerna i EU:s art- och habitatdirektiv. WWF framhåller att bedömningen av skyddsbehovet för ekosystemen ska utgå från de vetenskapligt fastställda behoven för att öka biologisk mångfald. Den svenska regeringen vill istället utgå från hur de svenska naturområdena såg ut 1995, när Sverige blev medlem i EU.

    Planetens kapacitet överskriden: “Ekonomi utan tillväxt är vägen framåt”

    Planetens tillstånd förvärras ytterligare, visar två rapporter framtagna av världsledande klimatforskare under hösten. Att klimatförändringarna är ett symtom på ett djupare systematiskt problem och att ekonomi utan tillväxt tillhör framtiden är två av forskarnas huvudbudskap.

    Under de senaste månaderna har ovanligt kraftiga stormar lamslagit samhällen runt om i världen. I takt med att jorden utarmas på resurser och konsekvenserna av den ekologiska krisen blir alltmer påtagliga tar även klimat- och jordsystemsforskningen stormsteg. För ett drygt år sedan publicerades den första studien som lyckats kvantifiera alla nio planetära gränser. Sex av de processer som anses avgörande för att upprätthålla jordens stabilitet och motståndskraft var överskridna.

    Förra månaden kunde man i sin tur utläsa ur rapporten 2024 Planetary Health Check – som är den första i en nu inrättad serie av årliga översyner av statusen för de planetära gränserna – att läget föga överraskande håller på att förvärras. En sjunde gräns, den om försurning av haven, är väldigt nära att överskridas om den inte redan gjort det, enligt forskarna bakom rapporten. Stabiliteten för världens marina ekosystem skulle således vara hotad.

    Ny kritisk fas som saknar motstycke

    Vi tar mer av jordens resurser än vad planeten kan återproducera, och skadar planeten mer än den långsiktigt klarar av. Jordsystemsforskningen är numera tydlig med att utvecklingen är så illa att “mänsklighetens framtid står på spel”, eftersom vi befinner oss i ett läge av ekologisk överskridning (ecological overshoot, på engelska). I början av förra veckan kom den senaste av flera större forskningsrapporter om den ekologiska verkligheten på jorden.

    Den Oxford-ledda studien 2024 State of the climate report ger en översikt av klimatförändringarnas mest vitala signalement under 2023. Rapporten visar att hela 25 av dessa uppmäter värre värden än någonsin. “En stor del av livet på jorden är hotat. Vi går nu in i en kritisk fas av klimatkrisen som saknar motstycke”, skriver de 14 forskarna, däribland svenske Johan Rockström.

    Forskarna noterar bland annat att utbredning av polaris på många håll var betydligt lägre än vanligt, samtidigt som temperaturen på land och i haven krossade tidigare rekord under mer än halva 2023 och stora delar av 2024, vilket SMB återkommande rapporterat om. Antalet betesdjur ökade med 170 000, vilket var ett nytt rekord. Detta bedöms i sin tur ha bidragit till att 2023 även blev det året med högst utsläpp någonsin. Det är även tydligt att extremväder, blir både vanligare och intensivare och därmed orsakar alltmer skada. 

    Forskarna identifierade inte färre än 28 ‘feedback loops’ – processer som på grund av klimatförändringarna nu fungerar som stärkande krafter som ökar utsläppen. Dessa kan i sin tur trigga så kallade tippningspunkter, enligt forskarna.

    “Klimatförändringarna ett symtom på ett djupare systematiskt problem”

    Rapportens syfte är enligt forskarna att ge tydliga, evidensbaserade, insikter som inspirerar informerade och djärva motaktioner från medborgare, forskare och världsledare. “Vi vill bara agera ärligt och berätta som det är”, skriver forskarna i rapportens inledning.

    Rapportens sätter även klimatförändringarna i ett större perspektiv, eftersom att den ekologiska utmaningen vi står inför handlar om så mycket mer än den globala uppvärmningen. Den planetära gränsen för klimatförändringarna är den enda av de sex överskridna gränserna som allra främst har med den globala uppvärmningen att göra. 

    De andra planetära gränserna – landanvändning, kemisk förorening, biodiversitet, färskvattenanvändning och biokemiska flöden – har överskridits främst som följd av överanvändning av andra jordliga resurser. Exempelvis orsakas cirka 90 procent av förlusten av biologisk mångfald – även kallat ‘det sjätte massutdöendet’ – av vår materialanvändning.

    “Klimatkrisen är inte en isolerad fråga. Global uppvärmning, även om den är katastrofal, är bara en aspekt av en mer djupgående kris som inkluderar miljöförstöring, ökande ekonomisk ojämlikhet och förlust av biologisk mångfald. Klimatförändringar är ett iögonfallande symtom på ett djupare systematiskt problem: ekologisk överskridning, som innebär att ”mänsklig konsumtion överträffar jordens förmåga att regenerera”, skriver forskarna.

    “Post-tillväxt är vägen framåt”

    Enligt forskarna är det nödvändigt att drastiskt minska utsläppen av koldioxid och metangas, och detta allra främst bland världens rikaste. Det rekommenderas även att åtgärder för att stärka kvinnors rättigheter och utbildning implementeras för att minska världsbefolkningens storlek. Därutöver bör matsystemen reformeras mot mer växtbaserad mat, klimatförändringarna integreras i skolornas läroplaner och snabba åtgärder för att skydda och stärka mer av vår natur realiseras.

    Slutligen är forskarna tydliga med att ekonomisk tillväxt bör förpassas till historien: “I en värld med ändliga resurser är obegränsad tillväxt en farlig illusion. Vi behöver djärva, transformativa förändringar [som] drastiskt minskar överkonsumtionen och avfallet.” 

    Därför, menar forskarna, är vägen framåt att “anta en ekologisk och post-tillväxt-baserad ekonomisk ram, som säkerställer social rättvisa”. Rapportens resultat och dess budskap är tydligt: dagens ekonomi går stick i stäv med mänsklighetens framtid.

    Fyra av tio accepterar köttskatt och ransonering av bränsle

    En enkätstudie med över 8000 deltagare i USA, Brasilien, Indien, Sydafrika och Tyskland visar att det finns stöd för både ransonering och beskattning av klimatskadliga produkter. Fler accepterade båda styrmedlen i Indien och Sydafrika jämfört med i Tyskland och USA.

    Ransonering och beskattning av fossila bränslen och mat med högt klimatavtryck kan vara effektiva metoder för att minska konsumtionen av varor som är förknippade med stora utsläpp. Nu har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur stort stödet är för dessa åtgärder.

    Ransonering kanske tycks dramatiskt men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt. Och en fördel är att ransonering kan uppfattas som rättvist, om det görs oberoende av inkomst. Rättvisa styrmedel vinner ofta starkast stöd, säger Oskar Lindgren, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

    Oskar Lindgren har lett studien, som publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications och är den första i sitt slag. Tidigare forskning har främst fokuserat på koldioxidskatt. Samtidigt är ransonering en åtgärd som tillämpas i många sammanhang, till exempel ransoneras vatten ofta vid torka och el när det är brist på energi.

    Ungefär lika stor acceptans för skatt och ransonering

    8 654 personer i fem länder fick svara på en enkät med en rad frågor om hur de ställde sig till de olika styrmedlen. Resultaten visar att acceptansen för ransonering ligger i nivå med acceptansen för skatt. 38 procent var positiva till ransonering av bränsle och motsvarande siffra för bränsleskatt var 39 procent. Detta förvånade forskarna, som trodde att ransonering skulle uppfattas mer negativt eftersom det direkt begränsar människors konsumtion.

    Dock var acceptansen för ransonering av utsläppsintensiv mat, som rött kött, lägre än för fossila bränslen. 44 procent stödde beskattning medan bara var tredje accepterade ransonering av sådana matvaror.

    Studiedeltagarna i Indien och Sydafrika var mer positiva till båda styrmedlen än de i övriga länder. I USA och Tyskland var andelen som var starkt emot ransonering stor – fast i Tyskland var motståndet mot skatt på fossila bränslen ännu större än motståndet mot ransonering.

    Misslyckade gröna satsningar långt mindre dyra än fossilsubventionerna

    Det finns mycket starka motkrafter som skrattar gott hela vägen till banken när det går illa för företag som deltar i den gröna omställningen. Men dessa fossila intressen lyfter långt högre subventioner för fortsatt kol- och oljekonsumtion än vad den gröna omställningen kostar skattebetalarna. Det skriver Mattias Goldmann i helgens krönika och ställer frågan om på vems sida du själv står.

    KRÖNIKA Alla var där. Miljöfolk, ingenjörer, analytiker och riskkapitalister trängdes när elbåtstillverkaren Candela firade tio med stort party lägst ut i Frihamnen. I mottagningen minns de oss från när vi testade båten en alldeles särskilt ruggig novemberdag för sex år sen. Då var de ett tiotal på fabriken, nu är de 220, snart ännu fler för beställningarna på den eldrivna pendlingsfärjan rullar in. Förutom i Stockholm så ska den snart användas i Saudiarabien, på Genèvesjön, i Berlin, kanske på västkusten, kanske i Norge, i Australien och Nya Zealand och en drös med andra ställen som Candela inte får berätta om än.

    Välfyllda orderböcker kan också de som ska tillverka det fossilfria stålet i Norrbotten vittna om. De som vill producera klimatneutral cement berättar om ett oerhört intresse från byggindustrin, köparna står redan på rad för Heart Aerospace elflyg, volymerna av hållbara flygbränslen som kan produceras av matrester och annat avfall är intecknade åratal i förväg och när jag frågar Scania varför deras elbussar inte syns i Mobility Swedens statistik har svaret inget att göra med bristande efterfrågan, utan fördröjda leveranser och att andra marknader kan vara viktigare än den svenska.

    Kan det ens vara tanken att alla ska lyckas i omställningen?

    Klart det inte går bra för alla – men är det ens tanken? En omställning i stenhård global konkurrens om ledarskap, där ingen enda är för långsam, för dyr, har för konventionell teknik? Och var tanken bakom varje bolag att de skulle lyckas, eller fanns det de som mest ville attrahera kapital? Fanns det någonsin realism i att tillverka billiga elbilar i Landskrona, som Uniti påstod att de skulle göra, legitimitet i Unipers påståenden om produktion av hållbara flygbränslen i Sollefteå eller trovärdighet i Cakes svindyra, kantiga elmopeder

    Många kommer att gå bra, andra ska sållas bort och däremellan har vi såna som Northvolt. Kinesiska staten stöttar sina tillverkare strategiskt, långsiktigt och mycket. Kanada stöttade med 20 miljarder för batterifabriken där, Tyskland med 10 miljarder, Sverige med… 600 miljoner. Svenska staten lägger drygt 30 gånger mer på billigare bensin och även om sambandet är diffust så är signalen tydlig om vad staten prioriterar.

    I Norge finns redan en batterifabrik i malpåse; ägarna tjänade bättre på att bygga i USA. Också i Sverige kan vi få den typen av ofrivilliga museum. Inte över en grön bubbla, utan över fossila konvulsioner som drog med oss ner i det kolsvarta djupet. 

    För det är inte klimatet, framtida generationer eller ens dagens skattebetalare som vinner när gröna satsningar punkteras. Mångdubbelt större och därtill växande medel går till att hålla det fossila under armarna. De som skrattar hela vägen till banken är de fossila krafterna. De vet att dödsdansen har börjat, omställningen är oundviklig; El från solen och vinden billigare än kraft från underjorden, att hindra klimatkatastrofen oändligt lönsamt jämfört med resan utför stupet.

    Jamsa inte aningslöst med i kritikerkören

    Men brytpunkten går att skjuta på och enskilda marknader att förflytta från föregångare till eftersläntrare. Också Kina ler i mjugg; vill vi inte konkurrera genom att stötta omställningen utan försöka fördröja den med tullar och tariffer? Är inte det rent självskadebeteende för vår redan hårt utsatta lilla världsdel?

    ”Vi vet inte vilka de är, men vi vet att de inte vill oss väl.” Det sade forne miljöministern Andreas Carlgren när kampanjen mot Sveriges gröna omställning började för nästan tjugo år sen – att det finns stora motkrafter i omställningen är varken nytt eller kontroversiellt. De märks i stort och smått, i myter som sprids och i krediter som avvisas.

    Det tråkiga är de som aningslöst jamsar med när kritikerkören tar ton. Kanske är det missriktad, men genuin oro över Sveriges framtid – hur det nu ska bli bättre av att förbli vid det gamla? Kanske är det de som inte har investerat i tid och nu av smutsig skadeglädje deltar i prickskyttet mot omställningens galjonsfigurer. Kanske är det de som vill verka kunniga och utan att kolla fakta upprepar någon fossilfinansierad ekonoms felfyllda beräkningar? Säkert är i alla fall att det saboterar för Sverige.

    I detta har också du och jag ett val; dras med i drevet eller stå upp för den omställning som behövs. Vad väljer du?

    EU:s avskogningslag skjuts upp efter påtryckningar – ”Oerhört oroande”

    EU-kommissionen föreslår att skjuta upp sin omdebatterade avskogningslag. Att kommissionen vill senarelägga lagen är ”oerhört oroande”, menar EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP). 

    År 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att minska EU-driven avskogning, vilket innebär att unionen ska upphöra med all import av varor som orsakat avskogning eller skogsförstörelse. Avskogningslagen, förkortad EUDR, skulle sättas i rörelse vid årsskiftet i år. Nu föreslår kommissionen att lagen ska börja gälla i december 2025 för stora företag. För små- och mellanstora företag ges ett halvår extra att ställa om och lagen börjar inte träda i kraft förrän i juni 2026 

    Lagen skulle bland annat stoppa importen av varor som kakao, tuggummi, soja och kaffe, som odlats och framställts på mark där skog har avverkats efter år 2021. Slutmålet är att lagen ska bidra till att skydda skog och främja biologisk mångfald. 

    Påtryckningar från industri och regeringar

     Påtryckningar från regeringar och skogsindustri, som menar att lagen skulle medföra en avsevärt dyrare administration för företag och länder, har bland annat lett till att  EU-kommissionen valt att skjuta på EUDR. Även den liberalkonservativa partigruppen Europeiska folkpartiet (EPP), där bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill senarelägga lagen. 

    Förskjutningen möter kritik 

    Förslaget att skjuta på lagens införande har inte varit fritt från kritik. “Vi är mitt i en klimat- och biologisk mångfaldskris, vi har inte råd att vänta en enda dag, än mindre än tolv månader. Kommissionen borde fokusera på att åtgärda problemet, inte skjuta upp lösningen,” skriver EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) i en kommentar till TT. 

    Förslaget har även kritiserats av flera miljögrupper. Den ideella miljöorganisationen Rainforest Alliance, som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden, skriver på sin webbplats att förskjutningen av lagen är “en motsägelse till EU:s alla åtaganden för att stoppa global förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar”.

    Miljöorganisationen varnar även för att upplösningen av en miljövänlig lag kan leda till att andra typer av regleringar, som är viktiga för EU:s arbete för att minska klimatförändringarna, kan komma att fördröjas upp. 

    Även Per Larsson, skogsexpert vid WWF, menar att förslaget är kontraproduktivt. Enligt Larsson ger EU grönt ljus för att tillåta fortsatt avskogning i ytterligare ett år, när den istället måste stoppas. 

    – Förseningen straffar de som redan gjort betydande investeringar för att följa lagstiftningen och belönar de som släpat efter, säger han i ett uttalande.

    FN-kritik mot behandlingen av svensk klimataktivist

    Bild på Carl-Oskar Bohlin

    FN:s rapportör Michel Forst kritiserar den svenska hanteringen av en klimatengagerad tjänsteperson på Energimyndigheten. Kvinnan, som är medlem i det fridsamma nätverket Rebellmammorna, bedömdes som en säkerhetsrisk och skiljdes från sitt arbete med omedelbar verkan. Civilförsvarsministern, som stämde in i misstänkliggörandet av kvinnan, kritiseras särskilt.

    Det är i ett brev till regeringen som Michel Forst, ansvarig rapportör för Århuskonventionen, framför sin kritik, vilket DN uppmärksammat.

    Enligt FN:s Århuskonvention, som Sverige undertecknat, ska allmänheten bland annat garanteras att få komma till tals inför beslut i miljöärenden. Därtill ska man även tryggas rätten att vara med i fredliga, miljörelaterade protester utan att straffas.

    Här har det brustit betänkligt rörande den svenska kvinnan, enligt FN:s rapportör. Beslutet att skilja henne från tjänsten, och misstänkliggöra henne kan innebära att hon utsatts för ”bestraffning, förföljelse och trakasserier,” skriver Forst.

    Tipsades av klimatskeptisk tidskrift

    Det var i våras som myndigheten ingrep mot sin anställda. Detta skedde efter att den högerinriktade och klimatskeptiska tidskriften Fokus publicerat en artikel om hennes klimatengagemang och beskrivit henne som en säkerhetsrisk.

    Kvinnans civila aktiviteter var att medverka i en del av Rebellmammornas protester – de brukar sittstrejka och sjunga – och dela ut material och sprida inlägg från aktivistorganisationen Extinction Rebellion. Enligt vad som framkommit var dessa aktiviteter ingen fråga för arbetsgivaren i samband med säkerhetsklassningen inför anställningen.

    Efter Fokusartikeln och ingripandet blev det annat ljud i skällan. Bland annat skrev SvD:s ledarsida ”att Energimyndigheten gav ett säkerhetsklassat jobb till en radikal klimataktivist väcker tusen frågor om Sveriges förmåga att skydda sig mot säkerhetshot – och de måste få svar.”

    FN-observatören fäster dock ingen uppmärksamhet på den svenska mediedebatten om händelsen. Däremot kritiseras alltså regeringen och dess civilförsvarsminister, Carl-Oskar Bohlin (M). Bohlin twittrade direkt efter ingripandet mot kvinnan följande, enligt citat i DN:

    Jag har sent ikväll haft ett bra samtal med Energimyndighetens generaldirektör för att informera mig om läget med anledning av det mycket uppseendeväckande och allvarliga avslöjande som gjordes i tidningen Fokus.

    Bohlin borde skydda medborgarens rätt istället

    Michel Forst uttrycker i brevet oro över att civilförsvarsministern och den svenska regeringen verkar se fredliga protester mitt i brinnande klimatkris som ett hot mot den nationella säkerheten. Och påpekar att Carl-Oskar Bohlin tvärtom har en skyldighet att värna medborgares rätt ”att vara aktiva i miljöfrågor”.

    Händelserna utreds nu, dels av Justitiekanslern som fått en anmälan om myndighetens ingripande från kvinnans fackförbund. Dels i konstitutionsutskottet, dit ministern anmäldes av V- och MP-ledamöter för sina uttalanden.

    Carl-Oskar Bohlin skriver i en kommentar till DN att FN-observatören har fått svar, och att ärendet inte kan kommenteras mer detaljerat, just med tanke på den juridiska handläggningen.

    Michel Forst har i flera andra sammanhang påtalat den allt hårdare pressen på klimataktivister i en lång rad länder. Till exempel i samband med att en engelsk domstol utdelade fleråriga fängelsestraff för klimataktivister för en aktion i vägtrafiken, vilket SMB berättade om.

    Början på slutet för kalhyggenas tid? Livlig skogsdebatt med SMB:s krönikör i panelen

    Är kalhyggets tid förbi? Så löd den förhoppningsfulla rubriken för en spännande debatt nyligen i Falun med SMB:s krönikör Leif Öster, Sveaskogs vd Erik Brandsma och Svenska kyrkans skogsutredare Göran Enander i panelen. Även om panelens svar blev ett nyanserat ”nej” trodde trion dock att stora förändringar väntar svenskt skogsbruk.

    Mötet arrangerades av föreningen Kulturstöten som några gånger om året ordnar så kallad ”Kritisk bar” där samtidens heta frågor luftas.

    Och nog är skogsfrågan het alltid. På frågan om vad som är det största hotet mot skogen – klimatet eller skogsbruket – svarade Sveaskogs vd rent av att det är den ”hårda polariseringen i debatten” som är det. Det var han i och för sig ensam om i panelen.

    – När det gäller skogsbruket kan politiker fatta beslut om det, och marknaden kan reagera över det. Men klimatet kan inte beslutas om, framhöll Göran Enander.

    Ja, klimatet ställer redan mycket inom skogsbruket på ända, inte minst med hårda granbarkborreangrepp i torkans och värmens spår. Anpassning blir ett måste oavsett vad man vill och tycker.

    Svenska kyrkan föreslås ta större naturhänsyn i skogen

    Enander, som häromveckan presenterade sin utredning om ett mer etiskt och hållbart skogsbruk inom Svenska kyrkan, kunde dock också vittna om djupa motsättningarna inom kyrkan om hur skogsbruket ska bedrivas – traditionellt och intensivt, eller mer naturnära och skonsamt.

    Hans förslag (som SMB berättat om) innebär att stora arealer fredas, hyggesfritt skogsbruk introduceras på väsentliga delar av innehavet och större hänsyn tas till de samiska intressena i norr. Nu ville Enander emellertid ligga lågt i frågan, förklarade han, och låta den interna debatten i kyrkan ha sin gång inför kyrkomötets ställningstagande till förslagen.

    Leif Öster, vars familj driver naturnära skogsbruk och besöksverksamhet kopplad till skogen, framhöll i sitt anförande att skogsindustrin måste ta på sig ett stort ansvar för den svåra polariseringen i debatten. Väldigt mycket av vad den säger är överdrivet, eller rent av osant, enligt Öster.

    – Man säger att skogen försörjer 300 000 personer i familjeskogsbruken, vilket är totalt fel. Tvärtom kan nästan ingen leva på sin skog. Man påstår rakt ut att skogsbruket är hållbart och att 30 procent av den svenska skogen är skyddad –  hemma i min kommun är det en procent som åtnjuter formellt skydd.

    ”Svenskt skogsbruk har en usel värdekedja”

    Östers påstående fick stöd under den efterföljande publika diskussionen. SLU-professorn i skogsskötsel, Per Angelstam, påpekade att skogsbruket i Sverige, i sällskap med Finland och Norge har en ”usel värdekedja” jämfört med många andra EU-länder. Svenskt skogsbruk skapar ett halvt jobb per hundra hektar produktiv skogsmark – en fyrtiondel av vad det mest framgångsrika EU-landet enligt räknesättet uppnår.

    Sveaskogs vd Erik Brandsma utgjorde, får man väl säga, det traditionella och ofta hårdhänta svenska skogsbrukets representant denna kväll. Men vädrade i sitt anförande att det finns ett definitivt behov av förändring. Och påpekade också att Sveaskog dragit ned avverkningsvolymerna.

    Detta var något som skedde, bör upplysas, efter en turbulent debatt och omilda avslöjanden om det statliga bolagets mycket hårda framfart i värdefulla skogar.

    Han konstaterade också att den nya skogsutredningen som regeringen tillsatt tidigare i år enligt direktiven ska lämna förslag som tvärtom ökar produktionen och ökar tillväxten. Ganska tvärt om alltså. Men Erik Brandsma lät sig inte bekommas:

    ”Urholka inte spargrisen” tycker Sveaskogs vd

    – Ska vi bedriva ett långsiktigt skogsbruk gäller det att vi har robusta skogar och förtroende för vad vi gör. Vi kan inte urholka vår egen spargris. Men det har varit ett intresse som styrt, vi har inte haft balanserade intressen, konstaterade Brandsma.

    På själva kärnfrågan, om kalhyggenas tid är förbi, löd inte paneldeltagarnas svar alltför olika:

    – Nej, vi kommer att behöva avverka så också, men arealerna ska vara mindre. Jag ser hellre mycket mer av luckhuggningar, som handlar om gläntor på kring något hektars storlek, sa Leif Öster.

    – Vi måste hitta mellantinget mellan trakthyggesbruk eller total avsättning som är vad som gäller idag. Vi måste skapa ett varierat skogsbruk, svarade Erik Brandsma.

    – Jag har försökt hitta mixen i min utredning. Mitt svar är ”nej”, men vi ska vara ansvarsfulla skogsägare och anpassa oss till ekosystemet, framhöll Göran Enander.

    Svenskt EU-motstånd mot skogsförslagen dåligt

    Moderator Malin Lagergren frågade panelen vad man tycker om det svenska starka motståndet mot EU:s förslag och direktiv om att förbättra den biologisk mångfalden i skogarna. Här var man enig om att agerandet är dåligt. Detta agerande, från såväl nuvarande som tidigare regeringar har beskrivits utförligt i SMB:s rapportering, se bland annat länkar här och här.

    – Det minikrig som Sverige bedriver i EU är förfärligt, ansåg Leif Öster.

    – EU:s politik med gröna given är ett resultat av folks val. Och skogen är en del av klimatpolitiken, konstaterade Göran Enander. Vi svenskar tycker gärna gärna till om polsk kolkraft till exempel, men är väldigt känsliga när andra har synpunkter på vår skogspolitik.

    Erik Brandsma förklarade att han höll med:

    – Här har vi skjutit oss själva i foten. Det är inte särskilt framgångsrikt att idiotförklara folk i Bryssel.

    Kvällen avslutades med frågestund, med många inlägg och livlig diskussion, tills tiden var ute och mötesledarna fick sätta streck i debatten.

    Brittisk ”fjärilskris” kan kopplas till minskad biologisk mångfald

    Miljöorganisationen Butterfly Conservation i Storbritannien har utropat en nationell ”fjärilskris”. Deras årliga ”Big Butterfly Count” visar på rekordlåga antal fjärilar för fjortonde året i rad. Det här är en kris som kan kopplas till globala utmaningar för den biologiska mångfalden.

    Butterfly Conservation manar nu den brittiska regeringen att förbjuda vissa bekämpningsmedel som skadar fjärilar, bin och andra insekter. De understryker att en fortsatt minskning av fjärilarna signalerar bredare miljöproblem. Dr Richard Fox från Butterfly Conservation förklarar för BBC att fjärilar är en så kallad indikatorart. När en sådan art minskar visar det att den bredare miljön också är i kris.

    Minskat antal insekter är tyvärr inte isolerat till Storbritannien. Enligt Naturskyddsföreningen finns larm om minskande antal insekter världen över. Jordbruket står i centrum för diskussionerna kring varför insekterna minskar eftersom användningen av skadliga bekämpningsmedel inom lantbruket är en starkt påverkande faktor. Det är avgörande att byta ut dessa mot alternativ som skyddar den biologiska mångfalden och säkrar en hållbar framtid för alla levande arter.

    Om utvecklingen för insekter är densamma i Sverige är emellertid oklart. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kom nyligen fram till att antalet insekter inte minskar i Sverige. Däremot kunde de inte förklara varför Sverige inte följer samma trend som andra delar av världen. En teori är dock att klimatförändringarna inte drabbat Sverige på samma negativa sätt som de gjort på andra håll och att ett varmare klimat till och med kan ha gynnat en del svenska insekter.

    Ny studie: Luftföroreningar försämrar vår mentala hälsa

    Världens utsläpp fortsätter att öka

    Luftföroreningar har länge varit förknippade med fysiska hälsoproblem. Nu visar en ny forskningsstudie att dessa föroreningar också ökar risken för psykiska problem.

    Som SMB tidigare rapporterat orsakar luftföroreningar stor ohäsa, däribland förtida dödsfall. Nu har kinesiska forskare studerat så kallade PM2.5-partiklars påverkan på människors mentala hälsa.

    PM2.5 är extremt små partiklar som kan tränga in i lungorna och även påverka hjärnans funktioner. Den kinesiska studien fann att när mängden av de små partiklarna i luften ökar, ökar också människors stressnivåer. För att tolka stressnivåerna använde forskarna en speciell skala för att mäta stress och psykisk ohälsa kallad Kessler Psychological Distress Scale (K6). Högre stressnivåer enligt den här skalan innebär ökad risk för psykisk ohälsa.

    Data för studien samlades från över 28 000 vuxna i olika delar av Kina, både på landsbygden och i städerna. Forskarna noterade också att när luften blir sämre minskar människor sin fysiska aktivitet och rapporterar sämre allmänhälsa, vilket också kan leda till sämre mental hälsa.

    Regeringen slingrar sig om naturrestaureringslagen

    Världsnaturfonden går till hårt angrepp mot regeringens tillämpning av art- och habitatdirektivet. Detta kan i sin tur få stor inverkan på implementeringen av Naturrestaureringslagen, som kom på plats efter många turer och hårt motstånd från Sverige, vilket Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om.

    Världsnaturfonden (WWF) menar att regeringen försöker att politiskt styra rapporteringen kopplad till art- och habitatdirektivet så att det inte baseras på vetenskaplig grund. Enligt WWF skulle det vara ett bakslag för den biologiska mångfalden och avsteget från att basera naturvårdsarbetet på kunskap skulle förstöra grundprinciperna för Sveriges naturvårdsarbete.

    Idag utgår målen för hur mycket natur som ska skyddas och restaureras utifrån vad som är ekologisk nödvändigt för att bevara arter och ekosystem. Regeringen har nu planer på att i stället basera målen på hur stor utbredning som naturtyperna hade 1995 – året för Sveriges EU-inträde, säger Emelie Nilsson, sakkunnig på WWF, i ett pressmeddelande:

    Vi uppmanar regeringen att fortsätta använda referensarealer utifrån ekologiskt behov som är baserade på myndigheternas gedigna underlag. Vi tror inte att regeringen vill hamna i en situation där de uppfattas som att de inte tror på den vetenskapliga konsensus som finns kring biologisk mångfald.

    Emelie Nilsson, WWF.

    Art- och habitatdirektivet är grunden för naturvårdspolitiken i EU. Direktivet listar vilka arter och naturtyper som ska bevaras för att säkra den biologiska mångfalden inom unionen. I direktivets artikel 17 beskrivs vad Sverige var sjätte år måste rapportera till EU för att visa hur vi lever upp till lagstiftningen och hur den svenska naturen mår.

    WWF anser att en ändring i den kunskapsbaserade rapporteringen i art- och habitatdirektivet är ett agerande för att kringgå restaureringslagen som trädde i kraft i EU i somras. Sverige röstade emot lagen och försökte förhindra att den började gälla.

    Sveriges glaciärer minskade fem gånger mer än vanligt

    De svenska glaciärerna har smält rekordmycket i år – hela fem gånger mer is har försvunnit under sommaren jämfört med genomsnittet för de senaste tio åren. Det är den största minskningen sedan forskarna började med systematiska mätningar. Avsmältningen förändrar den svenska fjällvärlden och gör den mer riskabel.

    Vid forskningsstationen Tarfala genomför forskare regelbundet mätningar av massbalansen (skillnaden mellan tillväxt och avsmältning) hos fyra referensglaciärer i de svenska fjällen: Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären. Efter ett år med lite snöfall och en ovanligt varm sommar – där augusti var tre grader varmare än normalt – har alla glaciärerna har krympt rejält i de senaste mätningarna, enligt ett pressmeddelande från Stockholms Universitet.

    Vi har sett en avsmältning som är betydligt större än allt vi har sett innan, och vi har alltså ett rekordnegativt år – det är otroligt mycket mer än vad det har varit tidigare. Det är ju ett kritiskt läge, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation till Sveriges Radio.

    Storglaciären, som ligger vid Kebnekaise, smälter på alla sidor och blir allt tunnare. Den förlorade i år drygt 8 400 ton is – motsvarande ett 2,85 meter tjockt vattenlager som skulle breda ut sig över hela glaciären, enligt Nina Kirchner. För Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären är förlusterna mer än 50 procent större än de senaste rekorden. På Rivgojiehhki och Rabots glaciär smälter nu även de högst belägna delarna, de så kallade ackumulationsområdena, vilket innehär att glaciärerna riskerar att snart förvinna helt.

    Smältvattnet forsar ned i glaciärbrunnar

    Forskarna beskriver också hur det blivit svårare att genomföra mätningarna eftersom det uppstår allt fler sprickor och glaciärbrunnar – lodräta tunnlar mellan glaciärytan och berget där smältvattnet forsar ner och gröper ur glaciärerna inifrån.

    Brunnarna har uppstått de senaste åren i mycket större och mycket mer dynamisk omfattning än vad vi tidigare sett. Vissa brunnar har i år blivit stora nog för att kunna sluka en skoter med kälke och vissa av dem en bil, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef på Tarfala forskningsstation, i pressmeddelandet.

    Även Kebnekaises sydtopp, tidigare Sveriges högst punkt, smälter i rekordfart. Sedan förra september har över 3,3 meter is och snö försvunnit från sydtoppen, rapporterar Sveriges Radio.

    En farligare och mindre vacker fjällvärd

    Avsmältningen gör också glaciärerna farligare. Att röra sig där innebär nu större risk både för stenras och för att falla ned i sprickor och de många nya hål som uppstått. Det berättar bergsguiden Sara Widell för Sveriges Radio.

    Det är ju sorgligt att se att det går så fort. Man ser ju att de drar sig tillbaka med blotta ögat och på platser där man gick på is tidigare nu är bara klippa och sten kvar. Det gör ju fjällvärlden mindre vacker. Glaciärer tillför mycket i det vilda och det vackra. Det är liksom ett stycke Sverige och ett stycke vild natur som man inte längre kommer kunna uppleva i Sverige om det här fortsätter, säger hon.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.