Extremväder världen över ställer själva fundamentet för människors överlevnad på sin spets. Vad händer om jordens kornbodar kollapsar samtidigt, frågar sig SMB:s Anna Ljungström i veckans krönika.
KRÖNIKA: Mitt under sommarsemesterns slöscrollande fastnade min blick på ett bildreportage från BBC. Det visade sig vara en utmärkt sammanställning av juli månads exceptionella extremväder, världen över. Värmerekord i Kanada, rekordtorka i Uruguay, bränder i Italien, Algeriet och Grekland, störtfloder i Indien, Kina och Japan.
Även den mest luttrade klimatbevakare kan knappast undgå att drabbas av sådana bilder. Det är att stirra klimatkrisen i vitögat.
Allra oroligast bör vi vara för matförsörjningen. Den gamla bilden att hungern minskar i världen stämmer inte längre.
För en månad sen meddelade FN att 735 miljoner människor lever med matbrist. Det är en ökning med hisnande 20 procent på bara fyra år. Extremväder orsakat av klimatförändringarna har spelat en central roll, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Samtidigt visar ny forskning att riskerna för matproduktionen underskattas. Forskare från USA och Tyskland har undersökt hur väl klimatriskmodellerna lyckas fånga upp sannolikheten för att världens alla kornbodar – spannmålsproducerande regioner – drabbas samtidigt av klimatkatastrofer.
Det skulle i sådana fall innebära en kollaps av hela jordens livsmedelssystem. Men enligt forskarna har de nuvarande modellerna blinda fläckar för den här typen av bedömningar. Studien har, trots sitt minst sagt alarmerande innehåll, gått relativt obemärkt förbi.
Att säkra framtidens jordbruk och matförsörjning är komplext. Det handlar om markanvändningskonflikter, bekämpningsmedel, djurhushållning, vattenförsörjning och mycket annat. En bärande faktor är vad och hur vi äter. Växtbaserad kost kan till exempel ge 75 procent mindre utsläpp än en köttrik dito, enligt en nyligen publicerad brittisk studie.
Det råder också en mycket skev näringsfördelning, där överkonsumtion och näringsfattiga livsmedel i de rika länderna driver på fetma och övervikt, samtidigt som andra delar av världen saknar mat.
Livsmedelssystemet i sig är alltså en bidragande faktor till de katastrofer vi nu bevittnar. En tredjedel av växthusgasutsläppen kan kopplas till livsmedelssystemet. Det använder 70 procent av jordens sötvatten och orsakar 80 procent av föroreningar i floder och sjöar.
Fossilintensiva och monokulturella jordbruk ger svallvågor långt in i framtiden. Det krävs enorma insatser för att säkra livsmedelsförsörjningen. För hungriga samhällen är inte bra samhällen, vare sig för ekonomi, demokrati eller utveckling.
Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon sitter i SMB:s styrelse och var redaktör 2017-2022. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.
Trots all rapportering om klimatkrisen upplever svenskarna den här sommaren som mycket kall. Och badvattnet är iskallt.Men det är ett mycket begränsat fenomen. En titt på väderinsitutens temperaturkartor visar hur kraftig uppvärmningen av haven är, även runt Sverige.
Siffrorna ljuger inte: det har under stora delar av sommaren varit lägre badtemperaturer än normalt för prövade svenskar på hemmasemestrar. Dessutom sjönk de under den svala juli från de behagligare värdena under den varma inledningen av semesterperioden, berättade bland annat DN om.
Men den större bilden visar alltså något annat. På det globala planet är värmeböljorna detta år i flera olika delar av världshaven fullkomligt abnorma. Utanför Florida har ytvattnet närmat sig temperaturen i en bubbelpool, strax under 40 grader. Även Medelhavet uppvisar extrema temperaturer. Forskarna ställer sig oroliga och frågande till utvecklingen, som är mer dramatisk än vad klimatmodellerna indikerat. Detta har SMB berättat om tidigare.
Danmarks motsvarighet till SMHI har dagliga kartor över havens yttemperaturer. Sommarens låga badtemperaturer syns tydligt på bilderna från den senaste tiden – se illustrationhttps://ocean.dmi.dk/satellite/index.php. Kustremsorna i väst och sydöst visar svala stråk, under medelnivån. Men det är bara där. Haven i övrigt, längre ut, uppvisar högre medeltemperatur än normalt, och så har trenden sett ut en längre tid.
Observera att den mörka färgen i Bottenhavet och Bottenviken inte visar att det är varmare där än söderut – utan att medeltemperaturen där är mycket högre än det normala värdet. På global nivå är färgen på kartan mörkt vinröd på många platser, vilket markerar flera graders högre yttemperatur än normalnivån.
Ola Kalén, ocenograf på SMHI säger till SMB att kylan i det svenska kustbandet är ett mycket känt fenomen som kallas uppvällning. Med vissa vindriktningar strömmar då kyliga vattenmassor från djupare delar av haven upp längs kusterna.
– Framförallt på östkusten kan det bli extrema och snabba sänkningar av ytvattentemperaturen med den här uppvällningen, säger han och tillägger att de danska kollegernas havskartor är bra och trovärdiga.
Ola Kalén intygar även han att världshaven just nu uppvisar grova avvikelser, som trotsar all erfarenhet:
– I synnerhet Nordatlanten har sedan mars månad driftat alldeles extremt. Exakt vad som har skett är inte klarlagt ännu, men många undersöker det just nu och vi får svar så småningom. Allmänt kan väl sägas att det rör sig om många samverkande effekter, till exempel El Nino, vid sidan om den allmänna uppvärmningen av jordklotet som människan orsakar.
Svalkan används av klimatskeptiker
Trots de samstämmiga rapporterna om varma hav och extrema värmeböljor i flera världsdelar, har det svala svenska vädret använts av klimatskeptiker och förnekare i debatten.
Ett tydligt exempel är förra TV-ankaret och journalisten Elisabet Höglund, som på sin blogg frågar sig varför inte media skriver om att svenskarna genomlider en av våra kallaste somrar, utan bara babblar om klimatkris. Ett annat är de moderata klimatförvillarna och riksdagsledamöterna Lars Beckman och Jan Ericson, som bland annat på Twitter raljerat om att det minsann är -67 grader kallt på Antarktis – och, underförstått, alltså inte är någon fara på taket med uppvärmningen.
Den här sortens utspel tror Ola Kalén för sin del är till stor skada för den allmänna opinionsbildningen och kunskapsuppbyggnaden om klimatfaran hos gemene man.
– Ja det tror jag. Och det är ju en väldigt typisk argumentation att peka på enstaka värden på en viss plats. Och när någon säger ”nu är det så kallt här i Säffle” är detta ju i sig sant, utan att det motsäger den större bilden att hela jorden blir allt varmare.
En ny studie visar att företag som får höga hållbarhetsbetyg, så kallade ESG-rankingar, förorenar lika mycket som företag med låga betyg, rapporterar Financial Times.
Enkelt förklarat mäter ESG-betyg hur bra ett företag är på att ta hand om miljön, sina anställda och ha en god ledning. Höga ESG-betyg ses ofta som positiva.
Den nya studien visar emellertid att ett högt ESG-betyg inte alltid motsvarar hur mycket företagen faktiskt förorenar. Inte ens när man bara tittade på miljöbetyget fanns det en tydlig koppling till företagens koldioxidutsläpp.
Resultaten är överraskande. Många investerare och konsumenter litar på ESG-betygen för att fatta beslut om var de ska investera pengar.
Utifrån resultaten har dock författarna rekommendationer. De menar att de som är intresserade av att investera sina pengar på ett miljövänligt sätt ska titta närmare på hur företagen faktiskt arbetar. Detta snarare än att bara lita på ett ESG-betyg.
En ny rapport visar att pensionsfonder använder ekonomisk forskning för att väga in klimatrisker i sina investeringsbedömningar. Dock visar rapportanalysen att den typen av forskning kan leda till att klimatförändringarnas verkliga risker förbises inom finansområdet.
I den nya rapporten analyserar klimatorganisationen Carbon Tracker, tillsammans med ekonomiprofessor Steve Keen, pensionsförvaltares analysmodeller. Studiens fokus är hur förvaltarna inkluderar klimatrisker i sina investeringsbeslut.
Analysen visar att förvaltarna beaktar klimatrisker, men den visar dock också att de modeller som förvaltarna använder inte är korrekta när det gäller verkliga klimatrisker. Detta kan i sin tur leda till felaktiga analyser.
Författarna anser att problemen uppstår eftersom fondernas analysmodeller stammar från ekonomisk forskning, och att ekonomiforskare ofta inte har tillräcklig kunskap om klimatet. Situationen blir värre när bara andra ekonomiforskare granskar den ekonomiska forskningen före publicering.
Vidare betonar rapporten att analysmodellerna i synnerhet inte beaktar ”tipping points”, eller vändpunkter, i klimatet. Detta misstag är allvarligt eftersom vändpunkterna kan orsaka plötsliga och omfattande skador på ekonomin.
Rapporten framhäver också att hela finanssystemet använder dessa felaktiga analys- och riskmodeller. Sådant användande skulle kunna orsaka plötsliga och katastrofala ekonomiska kollapser när verkligheten hastigt möter marknadens förväntningar.
Tyska Penny-kedjan höjer priset på produkter som wienerkorv, ost och yoghurt i ett veckolångt experiment. Detta för att spegla deras verkliga kostnad för hälsa och miljö, rapporterar The Guardian.
I ett experiment som varar en vecka i alla 2 150 Penny-butiker, prissätts nio produkter utifrån sin klimatpåverkan. Det är främst mejeri- och köttprodukter. Experter från två universitet har fastställt deras rätta pris med hänsyn till jord, klimat, vattenanvändning och hälsa.
I kampanjen, som kallas ”wahre Kosten” (verkliga kostnader), höjde man priset på wienerkorv från 3,19 till 6,01 euro (1 euro motsvarar nära 12 svenska kronor).
Mozzarella steg med 74 procent och kostar nu 1,55 euro. Den populära osten maasdamer, som steg med 94 procent till 4,84 euro, hör till de varor som ökat mest i pris under kampanjen.
Kampanjveckan äger rum i samarbete med forskare från Nürnberg Tekniska Institut och Greifswalds universitet. Det var övertygelsen bland konsumentforskare att prislappar inte återspeglar de verkliga miljö- eller långsiktiga hälsoeffekterna som triggade kampanjen.
Matvarukedjan meddelade att de tänker donera överskottet från försäljningen. Välgörenheten Zukunftsbauer, eller Framtidsbonde, som hjälper familjegårdar i Alpområden, blir mottagare. Kedjan kommenterar dock inte om de är villiga att ta en vinstminskning genom att genomföra sådana här prisökningar.
Under några sekunder visades miljödepartementets ”kidnappade” adresskylt upp på bästa sändningstid i TV under Allsång på Skansen. Gästande artisten Stefan Sundström sökte under sången ”Sol, vind och vatten” upp besökaren och Greenpeaceaktivisten Lisa Hellström som höll i skylten. Allt var uppgjort på förhand, säger Sundström till Dagens ETC. Och tillägger att han ser det som en plikt ”att göra något vettigt.”
Det var för drygt ett halvår sedan som aktivister i Greenpeace snodde originalskylten vid entrén till miljödepartementets adress alldeles innan departementet lades ned, enligt den högerborgerliga Tidö-regeringens kontroversiella beslut.
Allt skedde i en aktion som organisationen själv förevigade och lade ut på youtube.
Det här filmklippet inleds med att aktivisterna förkunnar att de inte är kriminella, utan att det är regeringen som är det. Motiveringen till den beskyllningen är att regeringens miljö- och klimatfientliga politik bryter mot själva grundlagens skrivning från 2003. I regeringsformens första kapitel och andra paragraf föreskrivs att ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”
Regeringens politik främjar ohållbar utveckling
Regeringens skrotning av ett självständigt miljödepartement, storslakt på anslagen för skydd av värdefull natur, ökade subventioner till fossilbränsledrivna personbilar och flera andra beslut innebär det rakt motsatta än att främja en hållbar utveckling, säger aktivisterna i klippet.
Stölden är dock tillfällig, heter det. Den dag ett självständigt miljödepartement återuppstår ska skylten återlämnas i ursprungligt skick till statsmakten.
Lisa Hellström, som själv var med i aktionen hade skylten framme när händelsevis Stefan Sundström kom fram till hennes bänk framför Sollidens scen med mikrofon och filmare. Sekvensen varade inte många sekunder, men uppmärksammas förutom av Dagens ETC även i kvällspressen.
Allsång på Skansen, som har miljonpublik på TV, har tidigare lockat klimataktivister att kuppa in sina budskap mitt i sändning. I augusti i fjol under Tommy Körbergs framträdande tog sig två personer inom nätverket Återställ våtmarker upp på scenen och vecklade upp en banderoll med motsvarande text. Det har dock förekommit flera gånger i programmets historia att olika småkupper genomförts, även från de medverkande artisternas sida.. Och då ofta om väsentligt mer triviala och lättviktiga ämnen.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 29 juli på 423,17 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 5,34 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.
Förra veckans medeltal blev 422,53 ppm, vilket är en ökning med 4,50 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 397,30 ppm.
Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22°C relativt till perioden 1880-1920.
På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Juli 2023 kommer med största sannolikhet bli den varmaste månaden jorden har upplevt på 120 000 år – med en global medeltemperatur som är 1,3-1,7 grader varmare än förindustriell tid. Hittills under sommaren har fyra oroande klimatrekord noterats: rekordlite is i Antarktis, extremvarma hav samt den varmaste juni och den varmaste dagen som hittills har uppmätts. Och detta är bara början.
Regeringens beslut att godkänna dränering av PFAS-förorenad mark vid militärflygplatsen i Karlsborg och även ge grönt ljus för femdubblad flygverksamhet, överklagas nu av föreningen Aktion Rädda Vättern. Organisationen begär rättsprövning av Högsta förvaltningsdomstolen av samtliga delbeslut som man anser inte följer lagen.
Konflikten om försvarets användning och utbyggnad av sin flygplats i Karlsborg har flera år på nacken. SMB har tidigare berättat om den omfattande miljöstriden, där militära behov krockar stenhårt med lokal opinion och en lång rad kommuners anspråk på fullgod dricksvattenförsörjning.
Den sanka marken kring landningsbanan har, bitvis extrema, halter av ”evighetskemikalierna” PFAS som en följd av mångårig användning av brandsläckningsskum. PFAS är ett samlingsnamn på tusentals likartade kemikalier som bland annat försämrar människans immunsystem och är starkt misstänkt för att försämra fertiliteten och orsaka cancer.
Till saken hör att det omvittnat mest skadliga ämnet i gruppen, PFOS, som förbjöds i hela EU redan 2009, finns i särskilt höga koncentrationer vid vissa delar av flygfältet.
Regeringen fattade sina beslut den 27 april, och jämnt tre månader senare överklagar nu miljöorganisationen ärendena till domstol. Juridiken är mycket komplicerad och föreningens ombud, miljökonsulten Christer Haagman, begär anstånd till i början av september med att inkomma med fler preciseringar i överklagandet. Sådana önskemål godkänds som regel.
I korthet betonar Aktion Rädda Vättern att regeringen underlåter att på flera sätt följa vad lagarna föreskriver. En av de starkaste invändningarna är att regeringen inte hörsammar miljödomstolens i Vänersborg bedömning att miljölagstiftningen helt enkelt inte tillåter att den redan höga PFAS-halten i Vätterns vatten höjs mer. Vidare, påpekar man, har regeringen inte låtit sig påverkas av det faktum att gränsvärden och högsta tillåtna halter av dagligt intag av PFAS nu skärpts tusenfalt genom EU-beslut som Sverige har att följa.
Vattendirektivet medger inga undantag
Länsstyrelsen i Västra Götaland har krävt en 99-procentig rening av PFAS innan dräneringsvattnet släpps ut i Vättern. Den siffran har justerats ned till 95 procent av regeringen. Aktion Rädda Vättern skriver att detta inte kan godkännas, eftersom det saknas beräkningar på exakt hur stora volymer av PFAS som finns i markerna vid flygplatsen.
Det är många olika miljöfaktorer som påverkas av regeringens båda beslut, inte minst bullernivåer vid flygrörelser och skjutövningar. Men en faktor är särskilt ömmande. För militära behov finns en rad möjligheter till undantag från olika miljövillkor inom EU-rätten – utom frågan om vatten, förklarar Christer Haagman.
– Just när det gäller militära aktiviteters påverkan på vatten borde det vara oerhört svårt för försvarsmakten att runda olika skyddsbestämmelser och villkor. För EU:s ramvattendirektiv medger inga undantag ens för försvarsverksamhet.
SMB berättade i våras om ännu ett pågående regeringsärende kring flygplatsen i Karlsborg, som är minst lika kontroversiellt som det redan nämnda. Försvaret har tidigare begärt ett femårigt undantag från all miljöprövning och alla miljövillkor. Den nu pågående anslutningen till Nato och krav på en snabb expansion av försvarsmakten i sin helhet har utan tvekan spetsat till frågeställningen. I klartext vill alltså den svenska försvarsmakten kunna bygga nya anläggningar och genomföra övningar av olika slag utan någon form av miljöprövning alls.
Den här frågan har utretts av en konsult, tillsatt redan av regeringen Löfven. Den utredningen lämnades in till nuvarande regering i slutet av 2022. Utredningens innehåll är i sina detaljer dock fortfarande okänt utanför regeringskansliet, då det förklarats vara ”arbetsmaterial” som inte lämnas ut.
”Regeringen fick kalla fötter”
Dock bröts en delansökan ut och blev ett remissärende i våras. Den gällde om försvaret skulle få tillåtelse att under ett år, med början denna sommar, öva tillsammans med Nato-länder utan att behöva ta hänsyn till gällande miljövillkor. Detta skulle även kunna betyda fler flygövningar runt Vättern. Regeringen var positiv till ansökan, men enligt Christer Haagman som läst remissvaren fick sannolikt regeringen kalla fötter och fattade aldrig något beslut.
– Ja, så tolkar jag det. Det var flera tunga remissinstanser som kom med ytterst skarp kritik mot förslaget, bland andra Svenskt Vatten och Havs- och Vattenmyndigheten. Men hela ärendet kvarstår att behandlas och beslutas om. Och det gäller alltså även det femåriga undantaget från i princip all miljölagstiftning, betonar Christer Haagman.
Många av världens floder är förorenade med avloppsvatten, plast och kemikalier. Det gör dem hälsofarliga. Men nu kommer åtminstone lite goda nyheter från Paris, där en historisk regenerering av Seine pågår, rapporterar BBC.
Paris har förbjudit badning i Seines lopp genom staden i ett sekel på grund av smutsigt vatten. Nu kan det förändras. Ett regenereringsprojekt på 1,4 miljarder Euro, cirka 15 miljarder svenska kronor, har mottagit unisont beröm.
Första testet blir när OS arrangeras i Paris 2024. Triathlon, maratonsimning och para-triathlon – tre olympiska och paralympiska evenemang kommer att äga rum i Seine. Från 2025 kommer sedan tre badområden att vara öppna för allmänheten.
Det huvudsakliga problemet för Seine har varit ett avloppssystem som samlar ihop vatten från kök och badrum med avlopp från toaletter. Men genom att bygga en enorm underjordisk reservoar har man nu kunnat förbättra systemet.
Projektet har redan lett till en stark minskning av fekalbakterier i floden. Dessutom är det inte bara badande människor som återvänder till Seine. Fiskar, mollusker, vattenlevande insekter, svampar och kräftor återvänder nu också till den renare floden. Enligt det lokala fiskeförbundet i Paris är dessutom fiskarna nu större än de var runt 1900. Kanske finns det ändå hopp för våra floder?
I en text i Aftonbladet drar Jonathan Jeppsson, tidningens grävchef och främsta ansikte utåt för klimatfrågorna, slutsatsen att den väntade klimatomställningen inom energisektorn inte ens har börjat. Detta efter att färska siffror visar att världens ständigt ökande energibehov äter upp det förnybara. Men det finns förhoppningar om att trenden äntligen kan komma att brytas.
Det brukar sägas att vi är mitt i den gröna omställningen. Nya siffror från 2022 pekar däremot i en annan riktning – världens ökade energibehov äter upp det förnybara. Slutsatsen blir att omställningen inte ens har börjat.
Så lyder ingressen i klimatkolumnisten Jonathan Jeppssons artikel från den 1 juli. Den är också fullt rimlig – de senaste femtio åren har andelen fossila bränslen i världens totala energiproduktion varit nästintill konstant, runt 80 procent. Detta trots att förnybar energi byggs ut i ett rasande tempo.
Utvecklingen av mänsklighetens energisystem, med vardera energislags andelar. Källa: forskaren Robert Rohde på Twitter, @RARohde
Utvecklingen för förnybart är exponentiell och lavinartad – för varje år är ökningen större än året innan. Således ser framtiden för sol- och vindkraft ljus ut, med fortsatt störst ökning för solenergin. Från att totalt producera en dryg terrawatt vid årsskiftet förväntas energin från solkraft ha ökat med hela 43 procent när 2023 tar slut, vid 2027 årligen öka med 800 gigawatt. Vid decenniumskiftet beräknas den ha ökat med så mycket som 1 terrawatt – alltså dagens totala produktion – varje år.
Växande energibehov
Denna utveckling till trots har alltså de fossila bränslenas andel av världens energisektor inte nämnvärt minskat över tid. Att dra slutsatsen att den gröna energiomställningen knappt ens har börjat är således legitimt.
Problematiken exemplifieras väl av fjolåret, som Jeppson påpekar. 2022 var gladeligen ett år när den förnybara andelen ökade med en procentenhet, men på grund av en globalt stigande energiproduktion ökade utsläppen från sektorn med 0,8 procent. Ökningen av energiproduktionen åt alltså upp det förnybara.
Dessutom beräknar Internationella energirådet IEA i en rapport från mars att fossila bränslen kommer att ”studsa tillbaka” och öka än mer 2023. Då kommer de fossila bränslenas andel vara mer än dubbelt så stora som de nivåer som år 2030 krävs för att världen ska nå nettonoll 2050.
Brittiska Energy Institute, som även de släppt en ny rapport med liknande data, är ännu vassare i sina konstateranden. Organisationens president Juliet Davenport säger till The Guardian att “vi fortfarande är på väg åt motsatt riktning mot den som krävs av Parisavtalet”.
Utvecklingen är, föga förvånande, likartad inom elsektorn. I rapporten Global Electricity Review 2023 konstateras att utsläppen från elproduktion är rekordhöga, när de egentligen borde minska med minst sju procent årligen.
Befolkningsökningar och ökat välstånd i globala Syd
Vilka är då de faktorer som ligger bakom att världens energiproduktion fortsätter att öka? Och vilka andra orsakar att världens utsläpp från energiproduktionen inte minskar?
Den främsta anledningen till att världens energiproduktion ökar återfinns i globala Syd. I gruppen länder som inte är med i OECD har energikonsumtionen ökat med närmare tre procent varje år det senaste decenniet. Att så är fallet är varken slående eller förvånande. Det är att förvänta som en följd av både befolkningsökningar och förbättrade levnadsstandarder för många människor.
Däremot konstaterar Internationella energirådet att även en stor del av de ökande utsläppen kommer som en följd av fossil utbyggnad i globala Syd. Framfarten av de förnybara energislagen är betydligt större i rika länder än i låg- och medelinkomstländer (även om Kina är världens överlägset största producent av solenergi). En viktig orsak till detta kan vara att sol- och vindkraft förvisso ofta är billigare än fossila bränslen sett över hela sin livscykel men är samtidigt i sin inledning dyra då kostnaderna främst sker när vindsnurrorna och panelerna ska konstrueras och installeras. Energirådet skriver att rika länder, som i huvudsak är ansvariga för klimatkrisen, måste göra mycket mer för att hjälpa fattigare länder att bygga ut fossilfria el- och energisystem.
Stor skillnad om tillväxten är hög eller låg
En annan viktig aspekt som gäller för praktiskt taget alla länder är att en ständigt växande ekonomi (åtminstone vanligtvis) kräver konstant växande inmatningar av energi. Det gör i sin tur uppgiften att ställa om ännu större. Det är precis det vi ser när de förnybara tillskotten blir uppätna.
Inom EU ser man dock gladeligen att andelen förnybart ökar samtidigt som fossila bränslen minskar. Detta sammanfaller med att EU:s energikonsumtion stagnerat de senaste åren. Att energikonsumtion varken ökat eller minskat sammanfaller åtminstone delvis med att unionens ekonomier haft nästintill ingen tillväxt. (Detta är likväl endast korrelation och skulle behöva undersökas vidare.)
I Sverige räknar Energimyndigheten på att vårt nationella elbehov väntas öka från 180 TWh 2018 till uppemot 370 TWh 2045, om Sverige lyckas med en storskalig elektrifiering utan elnätsbrist eller andra marknadshinder. Myndigheten nämner inte hur energibehovet eller energiproduktionen kan komma att ändras. Således är det svårt att förstå hur mycket av ökningen beräknas komma ifrån att exempelvis fossila bränslen i transportsektorn byts ut mot el respektive hur mycket som kommer ifrån att vår ekonomi förväntas växa.
Amerikanska motsvarigheten, EIA, gör både globala beräkningar och beräkningar för enbart OECD. Globalt förväntas energikonsumtionen öka med nästan 50 procent till 2050, mycket som en följd av hög tillväxt i globala Syd som ovan nämnt. För OECD-länderna väntar en energiökning med 21 procent i ett scenario med medeltillväxt. Med hög tillväxt blir konsumtionen av energi istället 35 procent högre än idag. Skulle länderna å andra sidan endast ha låg tillväxt förväntas energibehovet istället endast bli sju procent högre än idag.
Hur mycket en ekonomi växer är således en viktig faktor som bidrar till att avgöra hur enkel omställningen kan bli.
Får lite utrymme i debatten
Men allt har heller inte att göra med storleken på ekonomier och deras tillväxter.
Ytterligare en orsak till att energiproduktionen ökar är att energieffektiviseringar sannolikt är underprioriterade. Utöver att sänka kostnader både för privatpersoner och företag minskar ju effektiviseringar även den mängd energi som behövs för att täcka samhällets behov.
I en ledare belyste SMB:s Anna Ljungström nyligen faktumet att just strategier för att minska (eller hålla nere) elkonsumtionen väldigt ofta uteblir när det pratas energiomställning. Laddstolpar, miljöbalken och kärnkraft får i tid och otid dominera energiagendan snarare än isolering av byggnader och satsningar på kollektivtrafik.
Det finns dock en baksida med energieffektiviseringar: de kommer ofta med rekyleffekter som istället ökar utsläppen, enligt forskare från Uppsala universitet. Helt enkelt som en följd av att effektivisering också leder till att man som företag eller privatperson kan konsumera mer energi till samma pris, vilket medför att mer energi konsumeras.
En ny studie av samma Uppsalaforskare visar att begränsningar och minskningar av energianvändningen är den allra mest verksamma strategin för att minska utsläppen, men inte heller det syns till i debatter och diskussioner.
Kärnkraft och fossila subventioner
Råden, myndigheterna och rapportsläpparna nämnda ovan lyfter även två andra anledningar till att det förnybara inte tagit fler andelar av det fossil. Den ena är att kärnkraftens andelar minskat de senaste åren. Den andra att de fossila subventionerna alltjämt inte fasas ut.
2006 gjorde kärnkraften sin globala toppnotering när den stod för 15 procent (2 802 TWh) av världens elproduktion. Fjolårets andel var istället endast nio procent (2 679 TWh). Bland annat kan Tysklands förtida nedläggningar av kärnkraften ifrågasättas ur klimatsynpunkt, eftersom brunkolet andel samtidigt inte började minskade förens först 2019 (tack vare EU:s utsläppshandelssystem).
Än mer klimatproblematiskt är givetvis att världens subventioner av just fossila bränslen inte tycks fasas ut, trots att det var en av de tydligaste åtagandena som FN:s medlemsländer enades om under COP 26 i Glasgow 2021, samtidigt som “de fattigaste och mest sårbara” skulle få riktat stöd.
Istället kom Rysslands invasion av Ukraina och stigande gas- och oljepriser. Regeringars svar blev, COP 26-överenskommelsen till trots, att öka subventionerandet. 2022 uppgick världens sammanlagda fossila subventioner till mer än en biljard dollar – ett nytt rekord. När subventionerna sedan länge skulle ha fasats ut var de istället fem gånger högre än 2020.
Det här fick även Internationella energirådet att poängtera att “det är betydligt bättre om regeringar lägger tid och pengar på strukturella förändringar som minskar efterfrågan på fossila bränslen än på nödhjälp när [volatila] bränslepriser går upp”.
Bristande politik
Det är tydligt att politiken brister och politiker sviker. I nuläget missar både Sverige och världen sina klimat- och energimål. Rika länder som vårt måste dessutom ta ett större ansvar för klimatkrisen och bistå fattiga länder som har svårt att bygga fossilfria energianläggningar. Energieffektiviseringar och kanske till och med begränsningar måste äntra debatter och genomsyra faktisk politik. De fossila subventionerna måste bort, samtidigt som utsatta grupper stöttas och kompenseras. Även tillväxtens storlek är en viktig faktor och bör således ta större plats på agendan.
Det finns förvisso hopp i att sol- och vindkraft utvecklas lavinartat och förväntas byggas ut rasande fort i slutet av det här decenniet. Men politiken måste ta betydligt större ansvar. Hittills har den brustit, och den gröna energiomställningen knappt ens börjat.
De grekiska öarna Rhodos och Korfu härjas just nu av omfattande bränder, men svenska turister fortsätter svenska att flyga ner. Extrema värmeböljor kommer att öka med klimatförändringarna och forskare är oroade över den senaste tidens utveckling.
Bränderna på Rhodos har pågått i nästan en vecka. Höga temperaturer, hårda vindar och omfattande torka har försvårat släckningsarbetet, rapporterar Svt. Tusentals personer har evakuerats, däribland de många svenskar som är på semester. 30 000 har evakuerats från Rhodos och 2 500 från Korfu, enligt uppgifter till Omni.
Researrangörerna Ving och Apollo beslutade under söndagen att ställa in de resor som var planerade till de drabbade områdena. Man fortsätter dock att flyga ner turister till delar som inte drabbats, trots höga temperaturer och risk för spridning och nya bränder. TUI har emellertid meddelat att man ställer in alla flyg till Rhodos till och med fredag.
Klimatförändringar ökar risken för värmeböljor
Torra och heta somrar är inte ovanligt i södra Europa, men klimatförändringarna ökar risken för extrema värmeböljor. En ny studie visar att dagens värmeböljor inte hade varit möjliga utan människans påverkan. Den senaste tidens utveckling har dessutom oroat forskare rejält. Världshaven har varit onormalt varma i fyra månader och havsisnivåerna i Antarkstis sjunker i rekordfart.
Trots att bränderna i Grekland är utom kontroll fortsätter svenska turister att resa dit. Under måndagen motiverade resenären Anton Andermo beslutet att resa med orden “Det är ju omringat av vatten så man är ju säker, känner jag”.
Skogsbränder och extremväder på flera håll i världen
Även på andra håll i världen får extremvärmen allvarliga konsekvenser. I Algeriet har över trettio personer dött av skogsbränderna som härjar, och 1 500 personer har evakuerats, enligt The Guardian.
Både norra och södra Italien har drabbats av vädret. I norra delarna rasade oväder i helgen, vilket ledde till översvämningar, skadade byggnader och dödsfall – en 16-årig flicka dog efter att ha klämts fast under ett träd. På Sicilien rasar skogsbränder och på Sardinien har all flygtrafik vid flygplatsen Olbia stoppats på grund av värmen, rapporterar DN.
Värmerekord – 22 dagar i rad
Sommarens värmebölja är extrem. I skrivande stund har vi befunnit oss över det genomsnittliga globala värmerekordet 22 dagar i sträck. Juni 2023 var den varmaste månad som uppmätts sedan mätningarna startade 1850.
Den senaste tidens klimatutveckling är minst sagt oroande. I fjol dog 60 000 europeer av hettan. Enligt en studie kan Europa stå inför dubbelt så många dödsfall 2050 om inte effektiva anpassningsplaner genomförs. Hur många som mister livet under årets sommarböljor återstår att se.
En ny studie visar hur ett nytt digitalt medielandskap, i kombination med strängare miljöregleringar, driver fram hållbara innovationer i Kina. Resultaten pekar på den kritiska roll som teknik, politik, och media har för att främja grönare företagsstrategier i en av världens snabbast växande ekonomier.
Kinas snabba industrialisering har lett till stora miljömässiga utmaningar. Trots detta, och ett fortsatt fokus på mindre hållbara alternativ som kolkraft, är Kina numera ledande när det kommer till hållbara företagsinnovationer.
I den nya studien undersöker forskarna drivkrafterna bakom de hållbara innovationerna i börsnoterade kinesiska företag. Forskarna identifierar miljöregleringar som kraftfulla drivkrafter, det pressar företag att innovera hållbart.
Studien framhåller dock att det nya digitala medielandskapet utövar liknande, eller större, tryck. Media visade sig ha dubbelt så stor inverkan på grön teknikinnovation jämfört med miljöregleringar. Orsaken är att företag reagerar starkt på onlineopinioner och att ökad informationsspridning skapar tuffare granskning. Studien framhåller dock att det framförallt är det nya digitala medielandskapet som ger det här starka trycket.
Media kan dock både vara en hjälp och ett hinder. Medial granskning kan leda till att företag snabbt bemöter kritik, vilket kan avleda fokus från långsiktiga gröna planer. Alternativt att företagen på annat sätt får ett alltför kortsiktigt fokus när de anpassar sig till ett ökat medialt fokus.
Studien ökar förståelse för vilka faktorer som kan stärka hållbar innovation. Den bekräftar att media och reglering tillsammans kan styra företag mot en mer hållbar framtid. Detta dessutom mätt utifrån påverkan från ett mer strikt kinesiskt medielandskap, friare media i västvärlden kan mycket väl ha betydligt större påverkan. Kunskap kring detta ger nya möjligheter att skapa rätt incitament som uppmuntrar företag att ta större miljöansvar.
Växtbaserad kost ger 75 procent färre klimatskadliga utsläpp än en köttrik diet, visar en stor brittisk studie.Att äta veganskt bidrar bland annat till minskad påverkan på vattenanvändning och djurliv.
Forskarna bakom Oxford University-studien, som publicerats i vetenskapsskriften Nature Food, har analyserat vad 55 000 britter har på tallriken. I studien ingår även data från 38 000 gårdar i 119 länder, rapporterar The Guardian.
Resultatet visar att vår kost har stor påverkan på vårt klimatavtryck – växtbaserad kost leder bara till 30 procent av de klimatskadliga utsläpp som en diet med mycket kött orsakar. En vegansk diet bidrar även till minskad vattenanvändning och minskad förstörelse av det vilda djurlivet, enligt studien.
Våra matvanor har en stor påverkan på planeten. Att skära ner på mängden kött och mjölkprodukter i din diet kan göra stor skillnad i ditt klimatavtryck.
Professor Peter Scarborough, som ledde studien, till The Guardian
Det globala livsmedelssystemet har stor påverkan på planeten – det står för en tredjedel av växthusgasutsläppen. Dessutom använder det 70 procent av jordens sötvatten och orsakar 80 procent av föroreningar i floder och sjöar.
Klimataktivisten och Fridays for future-grundaren Greta Thunberg har dömts till dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakten vid en klimataktion i Malmö. ”En väntad dom, och aktionerna kommer att fortsätta” löd hennes kommentar efteråt.
Det tog inte lång tid mellan den otillåtna aktionen vid oljehamnen och tills rättegång hölls. Det var strax före midsommar som Greta Thunberg och en rad andra aktivister satte sig ned på vägbanan och blockerade transporterna till och från oljehamnen i Malmö.
De förklarade för tillkallad polis att de inte tänkte flytta på sig och fick lyftas bort från vägen.
Bevisläget var därför det enklaste tänkbara. Polisen filmade aktionen och de tilltalade erkände omständigheterna utan prut.
Under rättegången, som Greta Thunberg valde att genomföra utan någon advokat, förnekade hon emellertid brott. Hon hänvisade till nödvärn och betonade att Jorden är mycket illa ute. Klimatkrisen hotar liv, hälsa och egendom, medan aktivisternas agerande var helt försvarligt. De var lugna, och skadade varken någon människa eller egendom, framhöll hon enligt SvD.
”Lagarna fungerar inte mot klimatkrisen”
Till TV4 som också var på plats vid rättegången sa Thunberg att lagarna inte fungerar mot klimatkrisen.
Vi vet idag att de lagar vi har inte räcker för att rädda planeten. Det egentliga brottet begås av de industrier och företag vi försöker stoppa. Det är de som destabiliserar planeten, sa hon i inslaget.
Tingsrättens dom löd på 30 dagsböter a 50 kronor samt en avgift på 1 000 kronor till allmänna brottsfonden, totalt alltså 2 500 kronor. Greta Thunberg deklarerar att hon accepterar domen och inte kommer att överklaga den.
Däremot utlovade hon nya aktioner, troligen alltså även olagliga sådana. Och hon, liksom andra aktivister som tar till civila olydnadsaktioner behöver därmed ställa in sig på att gradvis mötas av hårdare straff.
Önskemål om hårdare straff mot aktivister
Det polariserade politiska klimatet, med allt starkare åsiktsskillnader inte minst i klimatfrågan, har piskat upp en hårdare stämning mot olydnadsaktivism. Redan våren 2022 deklarerade Moderaterna att obligatorisk häktning bör ske för de som medverkar i blockader mot vägar och liknande och att minimistraffet höjs från 14 dagar till ett års fängelse.
Sedan valet i höstas finns nu möjligen en majoritet i riksdagen för detta synsätt.
En och annan hårdare dom har nu avkunnats även i Sverige mot klimataktivism. Den första fängelsedomen föll hösten 2022 mot en person som bröt sig in på en mindre flygplats och limmade fast sig på landningsbanan.
Somliga tvivlade när Tyskland introducerade sin nya, subventionerade Tysklandsbiljett den första maj i år. Men statistiken talar nu sitt tydliga språk – bilresorna har minskat dramatiskt.
Tysklandsbiljetten kostar endast 49 euro i månaden. För detta kan tyskarna resa obegränsat med all lokaltrafik över hela landet. Resultatet? Tågresor över 30 kilometer ökade med 27,5 procent i juni jämfört med i april. Samtidigt har antalet bilturer minskat med nästan 100 000.
Detta bygger på tidigare framgångar från ett subventionerat sommarkort. Sommarkortet ledde till ökad användning av regionaltågen med i snitt tio procent. I vissa regioner sågs ökningar uppemot 25 procent.
Trots utmaningar visar Tysklandskortet att det är möjligt att drastiskt förändra människors transportvanor genom att erbjuda billiga och tillgängliga alternativ till bilen. Resultaten bör tjäna som inspiration för andra länder med mål att uppnå en hållbar transportsektor.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 22 juli på 422,64 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 5,54 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm.
Förra veckans medeltal blev 421,69 ppm, vilket är en ökning med 3,33 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 396,93 ppm.
Koncentrationen av koldioxid nådde 423,68 ppm i juni, vilket är en ökning med 2,69 ppm jämfört med för ett år sedan. Temperaturen i maj var +1.22°C relativt till perioden 1880-1920.
På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
En rad nya rapporter har lyft fram extraordinära temperaturer både på land och i havet i år och världen upplever nu extremvärme utan motstycke med värmerekord som följer på varandra. På flera ställen är det nu så varmt att det direkt farligt för människor och djur. Därmed blir kopplingen mellan klimat och hälsa plågsamt tydlig. Frågan är hur mycket mer extremvärme världen tål innan det når någon slags social tipping point.
Forskare har i en ny studie hittat 25 olika kemikalier från flamskyddsmedel i bröstmjölk. Bland dessa kemikalier ingick även sådana som tillverkare slutade använda för över 10 år sedan.
För att identifiera dessa kemikalier, analyserade forskarna bröstmjölk från 50 amerikanska mödrar. De jämförde sedan dessa nivåer med de som man uppmätt i tidigare studier.
Resultaten av studien avslöjade att varje bröstmjölksprov innehöll spår av flamskyddsmedel. De upptäckte även polybromerade difenyletrar (PBDE:er), en grupp kemikalier ingen har använt i USA på över tio år på grund av miljö- och hälsorisker. Ändå fann de denna grupp kemikalier i alla bröstmjölksprover, men i lägre koncentrationer än tidigare.
Genom att dela dessa resultat hoppas forskarna höja medvetenheten. Trots att vi har slutat använda vissa kemikalier kan vi fortfarande utsättas för dem. Särskilt ammande spädbarn, som kan vara extra känsliga för dessa kemikalier, löper risk.
Insektsburna tropiska sjukdomar kan förväntas dyka upp även i Sverige i närtid som en följd av det allt varmare klimatet. Nu varnar läkare och EU:s smittskyddsmyndighet för ett påtagligt hot mot folkhälsan. ”Våra ledare måste vakna” manar Läkare utan gränsers humanitära rådgivare i en debattartikel.
Det allt varmare klimatet ändrar insekternas beteende och därmed även spridningsmönstren av de sjukdomar de bär på. Detta är något vi får alarmerande rapporter om mer eller mindre varje dag numera, och det förväntas bli värre i framtiden, skriver Mia Hejdenberg på SvD Debatt.
Den stadigt pågående uppvärmningen har under många år betonats utgöra en risk för framtida spridning av sjukdomar som främst varit ett gissel för utvecklingsländerna i syd. Men utvecklingen går mot att bli akut även i Europa. Här har temperaturen och värmeböljornas intensitet stegrats mer än vad forskarna har beräknat i sina modelleringar.
Nyligen berättade SMB att just Europa värms upp snabbast av alla kontinenter i världen.
Härom veckan varnade EU:s smittskyddsmyndighet ECDC för att myggor som bär på den farliga dengue-febern nu tar sig längre norr- och västerut i Europa.
Forskning om de tropiska sjukdomar har försummats
Det saknas effektiv behandling mot Denguefeber, och Mia Hejdenberg betonar i sin debattartikel att detta gäller en rad tropiska sjukdomar. Sjukdomarna drabbar främst fattiga länder och har varit lågt prioriterade i den medicinska forskningen. Enbart fyra nya läkemedel för att behandla dessa försummade tropiska sjukdomar har tagits fram mellan 2000 och 2011.
Många i Sverige känner inte ens till de här sjukdomarna. De måste få mer uppmärksamhet och det omgående. Det är inte så att de här omöjliga att förebygga eller behandla. Görs det tillräckliga investeringar under en längre tid ger det resultat, framhåller hon.
Att förhindra att människor i utvecklingsländerna smittas i ett första skede genom förbättrad grundläggande sjukvård kan förhindra att sjukdomarna sprids vidare, enligt läkaren. Hon oroas därför över den svenska regeringens stora neddragning av forsknings- och utvecklingsbiståndet.
Om inte ledare i rika länder agerar med mer kraft riskerar insekterna och därmed sjukdomarna att fortsätta spridas till nya platser och öka i omfattning. Och det riskerar att slå tillbaka på oss alla, lyder läkarens slutkläm.
Det finns inga rapporter om att myggor som bär på denguefebervirus har påträffats i Sverige. Men det myggburna West-Nileviruset kan enligt myggforskaren Anders Lindström vid Sveriges Veterinärmedicinska anstalt SVA i Uppsala väntas hit redan i sommar. Det är en lindrigare sjukdom, som dock kan vara farlig för äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Viruset avancerade mycket snabbt under rekordsommaren 2018 och tog sig från Centraleuropa till den tyska östersjökusten. Det finns inget som säger att det inte kan nå Sverige om temperaturerna blir höga den här sommaren, säger forskaren till radions P1.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.