Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Lönsamt att sluta investera fossilt

    Banker och fondbolag som sålt av sitt innehav i kol, olja och gas har tjänat många miljarder på beslutet, visar en granskning av Fair Finance.

    Under de senaste månaderna har Supermiljöbloggen rapporterat om att SPP, Handelsbanken och Första AP-fonden valt att sälja av sina innehav i fossilbolag. Beslutet har har nu visat sig vara en win-win för både miljö och ekonomi.

    I en sammanställning som Fair Finance har gjort tillsammans med Greenpeace framkommer att de tre fondförvaltarna tjänat ungefär 4,7 miljarder kronor på att inte satsa pengarna i fossila verksamheter under det första kvartalet. Samtidigt har statliga sjunde AP-fonden, som förvaltar över hälften av svenskarnas pensionspengar, förlorat närmare 7 miljarder på att inte ha flyttat pengarna från fossilbolag.

    Det är varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart att fortsätta investera fossilt. Därför är det väldigt positivt att flera pensionsfonder och banker den senaste tiden flyttat sina pengar från fossilbranschen. De har redan tjänat stort på det, både i pengar och i kundanseende, säger Jakob König på Fair Finance.

    Fossilbranschen har genomgått ett sällan skådat börsras det senaste halvåret. Både coronakrisens framfart och geopolitiska konflikter har satt oljepriset i fritt fall. Om utvecklingen fortsätter kan hela 40 procent av USA:s olje- och gasproducenter gå i konkurs.

    Fair Finances granskning är bara en i raden av undersökningar som visar att fossilfritt är det nya svarta. I en rapport som släpptes i april visade de kända ekonomerna Joseph Stiglitz och Nicholas Stern att långsiktig, klimatvänlig stimulanspolitik är överlägsen när det gäller ekonomisk uppbyggnad efter en kris.

    Glädjande nog börjar allt fler finansaktörer inse riskerna med att investera i kol, olja och gas. I höstas meddelade EU-banken, världens största offentliga långivare, att de ska stoppa i stort sett alla fossila investeringar. Nu väntar vi bara på att de svenska storbankerna och övriga fondförvaltare ska följa efter.

    Mandelodling utplånar bin

    Mandelindustrin har expanderat under det senaste decenniet, och produktionen kräver ett ständigt ökande antal pollinatörer. Den växande produktionen leder till att miljontals bikolonier dör av missvård och bekämpningsmedel.

    Kalifornien står för cirka 80 procent av hela världens mandelförsörjning. I tid för mandelblommans blomstring transporteras över hälften av USA:s kommersiella bin till Kalifornien, men över en tredjedel av dessa kolonier kommer inte att överleva säsongen.

    Den höga dödligheten beror på exponering för bekämpningsmedel, sjukdomar från parasiter, stress och förlust av livsmiljöer.

    Varje år besprutas de amerikanska mandelodlingarna med nästan 16 miljoner kilo bekämpningsmedel. Det är mer än någon annan skördad produkt. En av de mest applicerade bekämpningsmedlen är herbiciden glyfosat. 

    Förutom hotet från bekämpningsmedel är pollineringen av mandeln mycket krävande för bin. Kolonier väcks ur sin vinterdvala två månader tidigare än vad som är naturligt, och transporteras sedan långa distanser över landet. Denna onaturliga koncentration av bin orsakar bina stress och ökar risken för att sjukdomsspridning. 

    Under vintern 2018-19 utplånades mer än en tredjedel av de amerikanska binkolonierna. Trots stora konsekvenser är det svårt för biodlarna i USA att avstå mandeln. För de flesta kommersiella biodlare kommer minst hälften av intäkterna från pollinerande av Kaliforniens mandlar. Ersättningen för honung är betydligt mindre, ofta omöjlig att klara sig på. 

    För att hjälpa bina och biodlarna krävs strängare lagar för mandelodlingarna och en större respekt för binas natur. Lösning på problemet kan också finnas i nya certifieringsprogram som hjälper konsumenter att välja produkter som har framställts genom bivänliga metoder. 

    Biologisk mångfald och hållbara livsmedel viktigt i EU:s gröna giv

    I veckan presenterade EU-kommissionen två nya strategier som ska bidra till det övergripande målet om klimatneutralitet till år 2050. I strategierna föreslås bland annat att all urskog i EU ska ha lagligt skydd och att användningen av bekämpningsmedel halveras.

    Strategin för biologisk mångfald och strategin Farm to Fork utgör två mycket viktiga delar av kommissionens ”Gröna giv”.

    I strategin för biologisk mångfald finns flera övergripande förslag som att 30 procent av alla land- och havsområden ska skyddas och att skadad natur ska återställas. Dessutom ska all urskog i EU ha lagligt skydd och därmed bevaras.

    EU:s industrier förlitar sig på gener, arter och förtjänster av ekosystemen i sin produktion av inte minst mediciner som är viktiga i coronapandemin. Därför är det av yttersta vikt att vi också värnar den biologiska mångfalden, sade förste vice ordförande i EU-kommissionen Frans Timmermans till Europaportalen. 

    I strategin Farm to Fork, som ska ge en mer hållbar konsumtion och produktion av mat, föreslår EU-kommissionen att läckaget av gödningsämnen ska halveras och användningen av gödselmedel ska minska med 20 procent. Ekologisk odling ska öka till 25 procent av jordbruksarealen till år 2030. Dessutom vill kommissionen att den totala användningen av bekämpningsmedel ska minskas med 50 procent.

    Coronakrisen har visat hur bräcklig Europas livsmedelsförsörjning är. Vi måste se till att göra mattillförseln mer robust och stärka våra svenska bönder så att vi får bra och klimatsmart mat även i framtiden, säger Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C).

    De båda strategierna får både ris och ros av miljörörelsen. WWF är i stort positiva till EU-kommissionens förslag, men saknar exempelvis ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden och tydliga skrivningar om att miljöskadliga subventioner bör avvecklas.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 22 maj ligger koldioxidhalten nu på 416,59 miljondelar (ppm), i princip på samma höga nivå som förra veckan (416,92 ppm). När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. För ett år sedan låg halten på 415,31 ppm. För tio år sedan var den 392,68 ppm.

    Svenska företag dåliga på biologisk mångfald

    Inte ett enda av de hundra största företagen får grönt ljus i en ny hållbarhetsgranskning. Bara en femtedel har någon form av policy eller mål för biologisk mångfald.

    Biologisk mångfald är en extremt underprioriterad fråga bland svenska storbolag, visar årets biodiversitetsindex som hållbarhetsföreget Ecogain har gjort.

    I granskningen har Ecogain granskat hållbarhetsredovisningen hos Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands hundra största företag. För grönt ljus krävs ett tidssatt mål om ”netto noll förlust” eller förbättring av biologisk mångfald” till 2030. Inte ett enda av de svenska företagen får grönt ljus, och bara 4 procent av de nordiska bolagen matchar kraven.

    Svag förbättring – men fortfarande riktigt uselt

    43 procent av företagen nämner biologisk mångfald i sin hållbarhetsredovisning, men bara 18 procent har något slags mål eller policy för biologisk mångfald. Det innebär att hela 82 procent av bolagen får rött ljus i granskningen. Det är dessutom bara 14 procent av företagen som har någon form av uppföljning av biodiversitetsarbetet.

    Det har skett en svag förbättring jämfört med tidigare år, men sett till helheten är resultatet fortfarande bedrövligt. Inte ett enda av de svenska storbolagen levererar löften som ligger i linje med hur FN:s kommande globala biodiversitetsmål behöver se ut.

    Precis som klimatfrågan behöver frågan om biologisk mångfald bli en naturlig del av det strategiska hållbarhetsarbetet i varje företag, från den operativa verksamheten till längst ut i leverantörskedjan, säger Ecogains VD Anders Enetjärn.

    Jämfört med våra nordiska grannländer ser det inte heller bra ut. I en landsvis jämförelse mellan de fem högst rankade företagen i varje land tar Finland täten, följt av Danmark, Norge och sist Sverige.

    LKAB, Ikea och SCA i toppen

    Trots överlag svaga resultat, sticker några ändå ut mer än andra. SCA och LKAB hamnar på en delad förstaplats.

    Sex av de tio företagen högst upp på listan återfinns inom branscherna material, kraftförsörjning och energi, som alla har direkta markanspråk. Det innebär också att de har större krav på sig att arbeta med frågor kring biologisk mångfald, jämfört med flera andra branscher.

    Ecogain lyfter fram tvåan Ikea som ett bra exempel på hur företag i sällanköpsbranschen, som inte omfattas av samma krav, kan sätta tuffa miljömål:

    Ikea sätter i sin hållbarhetsstrategi upp tre tunga ambitioner; de ska bli ett cirkulärt företag, de ska bli klimatpositiva, och de ska regenerera resurser, skydda ekosystem och förbättra den biologiska mångfalden.

    Det är stora åtaganden som möjliggör kravställande från externa parter. Ikeas största påverkan på den biologiska mångfalden sker genom stora materialinköp såsom skogsråvara och bomull, detta förstår Ikea och man har som mål att 100 % av skogsråvaran de köper in ska vara FSC-certifierad.

    Sämst är de hela 42 bolag (!) som inte får ett enda poäng i hela rankingen. Bland dem finns bland annat Volkswagen, Spotify, Kinnevik och Ericsson.

    Ecogains granskning mäter bara företagens rapportering, inte vad som görs i praktiken. Förhoppningsvis kommer företagen inse vikten av skarpa mål för biodiversitet och omsätta detta till handling. Bolagen måste förstå att biologisk mångfald behöver bli en naturlig del av affärsmodellen.

    Danmark dumpar orenat avloppsvatten i Öresund

    290 000 kubikmeter orenat avloppsvatten kommer släppas ut i närheten av Köpenhamn under nästa vecka. Avloppsdumpningen riskerar att spä på övergödningen i området.

    Orsaken till det orenade utsläppet är en utbyggnad av bostäder i norra Köpenhamn som gör det ordinarie avloppsröret otillgängligt. Utsläppen motsvarar 200 fyllda simbassänger, rapporterar SVT Skåne.

    Det skitiga vattnet från danska Skovshoved innehåller flera ton kväve, fosfor och organiskt material. Vattnet kan dessutom föra med sig läkemedelsrester som sedan lagras i havsmiljön.

    Utsläppet, som ska pågå i fem dagar, har fått skarp kritik från både den föreningen Öresundsfonden och den danska Naturskyddsföreningen, som varnar för att utsläppen kommer leda till förvärrad algblomning.

    – Vi har länge kämpat för att Öresund ska bli så rent som möjligt och så gör man så här. Det är inte vettigt. Det strider mot allt sunt förnuft, säger Öresundsfondens ordförande Peter Göransson till TT.

    Även länsstyrelsen i Skåne är kritiska, framför allt för att danskarna inte har informerat Sverige om att utsläppet ska ske. .

    Det är inte första gången orenat avloppsvatten leds ut i Östersjön och Västerhavet. Tillfälliga utsläpp, så kallade bräddningar och nödutsläpp, kan ske vid driftstörningar eller överbelastning av reningsverk.

    Biologisk mångfald måste ta plats i politiken

    Idag är det den internationella dagen för biologisk mångfald. ”Vi unga har viljan att ställa om till ett samhälle som lever med naturen istället för av den”, skriver företrädare för nybildade Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald.

    Idag är en dag som alla andra i pandemin. Men det är också den Internationella dagen för biologisk mångfald. När vardagen hamnar upp och ner blottläggs samhällets skörhet för många av oss. Just nu talas om beredskap och uthållighet, om ett samhälle där alla aktörer och flöden behöver samverka. Inte helt oväntat gäller detsamma för naturen. Nuvarande pandemi kommer vi att ta oss igenom, men som unga undrar vi: kommer den samtidigt pågående och mycket akuta naturkrisen ha ett slut? 

    Den handlingskraft som vi ser nu i coronapandemin inger hopp och tillförsikt vad gäller politiskt mod och medmänsklighet. Men utan ett helhetsgrepp kan vi inte lösa miljöproblemen i grunden. Den biologiska mångfalden är avgörande i att visa väg till ekologisk hållbarhet. 

    Just nu pågår en global massutrotning av den biologiska mångfalden. Eller med aktuella kristermer: oåterkallelig nedmontering av samhällsbärande ekosystemtjänster. Funktioner som pollinering, vatten- och luftrening eller kolbindning är vad som möjliggör ett gott liv för oss idag, men ska även göra det imorgon. 

    Världens sammanställda forskning (via IPBES) pekar tydligt på direkta orsaker för massutrotningen såsom människans förändring av land och hav, överutnyttjande av arter och global uppvärmning. Men det presenteras även indirekta orsaker: vår kultur och demografi samt vårt juridiska och ekonomiska system. Vetskapen om vad som händer i vår natur idag, och vad som kommer hända imorgon – om inget görs – är glasklar. Att som ung se hur vår framtid successivt försummas, trots att vi redan nu står med framtidens facit i hand, är minst sagt frustrerande. 

    För oss är det en självklarhet att alla beslut kring vår framtida utveckling ska ske på ett ekologiskt hållbart sätt. Detta är inget nytt. Redan 2015 när världens länder antog de 17 målen för ett hållbart samhälle – Agenda 2030 – ordnades målen likt en bröllopstårta.

    Agenda 2030-målen.

    Längst ner, som grund för hela samhället, sattes målen för ekologisk hållbarhet. Därefter kom målen för social hållbarhet och sist, i den översta och minsta delen av tårtan, de ekonomiska. Det går inte att uppfylla målen, exempelvis om fattigdom, hälsa och fred utan fungerande klimat och biologisk mångfald som ekosystemen behöver. Idag går tyvärr ekonomiska, kortsiktiga motiv före det långsiktiga arbetet som behövs för allas vår överlevnad.

    Varför ser vi då så lite om akutläget för den biologiska mångfalden? Klimatfrågan är nu närvarande i det kollektiva medvetandet, men ingen miljöfråga står för sig själv. Alla beslut och åtgärder behöver ta hänsyn till den ekologiska helheten för att kunna hantera miljöfrågorna. Genom att säkerställa biologisk mångfald blir ekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter, samtidigt som naturlig kolbindning minskar den globala uppvärmningen. Det är ett akut planetärt läge för både natur och klimat, vilka är beroende av varandra.

    Att blunda för den biologiska mångfalden innebär att riskera de naturresurser som vi människor är beroende av. Vi behöver dessutom naturen för sociala, spirituella och kulturella syften. Allt naturen ger oss behöver värdesättas och beaktas, så att även vi kan leva ett gott liv i framtiden. Men naturen är inte bara till för oss. Vi behöver inse att vi inte är frikopplade från naturen utan att vi är en del av ett ekosystem. Andra arter är också beroende av naturen för sin överlevnad. Vi har därför ett ansvar att säkerställa naturens välmående för fler än oss själva. Alla arter har samma rätt att leva som vi. 

    I år pågår förhandlingar om ett globalt avtal för biologisk mångfald inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Avtalet ska gälla för de kommande 10 åren, vilka är de mest kritiska åren för vår planets framtid. Nu behövs engagemang och höga ambitioner för vår biologiska mångfald om dessa planer ska lyckas. Vi vill att Sverige agerar som förebild, med kraftfulla åtgärder både nationellt, i EU och internationellt. 

    Omställningen kommer att påverka alla generationer – både dagens men särskilt framtidens – och därför behöver alla inkluderas och hjälpas åt. Vi unga förstår vad som står på spel och är beredda att ställa om redan idag. Men vi klarar inte detta själva. Vi behöver tillfrågas, inkluderas och få inflytande i beslutsfattandet för att kunna bidra.

    Det är därför vi skriver den här artikeln. Det behövs fler engagerade unga som visar att miljöpolitik inte längre kan särbehandlas eller fragmenteras. Vi är många som engagerar oss i miljöfrågor idag och vi ska inte längre stå var och en för sig. Därför går vi nu samman i ett nätverk, för att kunna samarbeta och visa hur viktig frågan om biologisk mångfald är. 

    30 procent av Sveriges befolkning är idag under 25 år och det är vår framtid som avgörs nu. Hur inkluderas vi i miljöfrågornas beslutsprocesser? Var syns våra åsikter i media? I klimatfrågan har de globala skolstrejkerna visat att unga vill synas och påverka. Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det unga engagemanget ska inte stå på gatan längre utan behöver ges plats vid förhandlingsborden. 

    Frågan kräver samarbete över generationsgränser, mellan professioner och samhällssektorer. Vi uppmanar nu företag, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle att ta den biologiska mångfalden på allvar och samtidigt räcka ut en hand till oss unga. Ni har vårt stöd att agera kraftfullt och snabbt för att säkerställa vår gemensamma framtid. Den biologiska mångfalden får inte glömmas bort, utan bör vara den kompass som visar riktning för samtliga miljöåtgärder. Endast då garanteras ekologisk hållbarhet och vi kan uppnå målen i Agenda 2030. 

    Nuvarande pandemi visar att vår inverkan på naturen ger fler konsekvenser än bara klimatförändringar. Men den visar även att snabba, kraftfulla åtgärder är möjliga inom våra demokratiska ramar om viljan och modet finns. Vi unga har viljan att ställa om till ett samhälle som lever med naturen och inte av den. Har dagens ledare modet?

    Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald:

    Tove Lönneborg, Fältbiologerna
    Lovine Waldvik, PUSH Sverige
    Lova Eveborn, WWF Sweden Youth
    Stina Bagge, Arctic Youth Network
    Rebecka Forsberg, Grön Ungdom
    Oskar Wikström, Lund Sustainable Engineers
    Sandra Swartling, Klimatföreningen vid Karolinska Institutet
    Oliwer Schultz, Navitas studentförening vid Linköpings universitet
    Emily Wiesemeyer, Symbios miljöförening vid Stockholms universitet
    Gustaf Zachrisson, Nordic Youth Biodiversity Network


    Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    I skuggan av covid-19: rekordminskningar av koldioxidutsläpp

    Inte sedan andra världskriget har de globala utsläppen minskat så kraftigt under ett år som de gör nu, visar en ny studie. Även om dessa kommer ha en minimal effekt på klimatförändringarna kan de ändå visa vägen framåt.

    Under coronakrisen har en del mindre studier kommit som visat på utsläppsminskningar i Kina, Italien och i Stockholm när länder och städer i olika grad stängt ner. Nu publiceras äntligen den först internationella studien som har uppskattat hur pandemin påverkat de fossila utsläppen av koldioxid globalt. Det gör den genom att undersöka 69 av världens länder som sammanlagt står för 97 procent av utsläppen globalt.

    Resultatet? Ett aldrig tidigare skådat utsläppsras av utsläpp världen över. Den 7 april, då restriktionerna för att stoppa spridningen av Covid-19 var som mest omfattande globalt, var de dagliga utsläppen i världen 17 procent lägre än dagsgenomsnittet för 2019.

    Sammantaget har utsläppen minskat med totalt 1 048 miljoner ton koldioxid fram till slutet av april. Minskningen är störst i Kina, 242 miljoner ton koldioxid, USA, 207 miljoner ton, Europa, 123 miljoner ton och Indien 98 miljoner ton.

    Svenska utsläpp ner med en fjärdedel

    För hela året räknar forskarna med att utsläppen kommer att minska med mellan 4 och 7 procent, jämfört med förra året. Skillnaden beror bland annat på hur länge olika restriktioner ligger kvar. 

    I Europa minskade de dagliga utsläppen med en dryg fjärdedel, 27 procent. Det är ungefär detsamma som Sverige där de var 27,6 procent lägre, trots våra relativt begränsade restriktioner. Minskningarna i våra nordiska grannländer Norge och Danmark låg på 34,2 respektive 33,9 procent. Finland hade en betydligt lägre minskning, 19,8 procent, trots att de haft strikta restriktioner. Det beror på att Finland har lägre utsläpp från industri, transport och flyg än Sverige, Danmark och Norge, dvs de sektorer som har påverkats mest av nedstängning.

    Förklaringen till den svenska utsläppsminskningen är att en stor andel av våra utsläpp kommer från vägtransporter. Transportsektorn i Sverige står för över hälften av våra utsläpp (54 procent), att jämföra med Storbritanniens 30 procent.

    Att utsläppen minskat så här mycket under kort tid är ju inte så konstigt med tanke på de drakoniska åtgärderna som införts. I vissa länder, som Nya Zeeland och Luxemburg, backade utsläppen med över 40 procent när åtgärderna mot smittspridningen var som mest omfattande. 

    Det hårt drabbade flyget

    Flyget är den sektor som har drabbats hårdast av nedstängningar, och där minskade utsläppen med 60 procent. Världens flygande har i princip avstannat och i väntan på att krisen ska gå över och resande komma igång igen har flygbranschen under tiden fått parkera sina flygplan i öknar för att de inte ska bli skrot. Det torra klimatet bevarar nämligen flygplanskropparna under tiden som de inte används.

    Det är dock inte här som den stora utsläppsminskningen återfinns. Flyget står vanligtvis för tre procent av de globala utsläppen, vilket motsvarar totalt 10 procent av utsläppsminskningarna. Istället är det landtransporter, exempelvis bilresor, som stod för närmare hälften av minskningen av utsläppen globalt, 43 procent. Industrin och kraftproduktionen stod tillsammans för lika stor minskning, 43 procent.

    Största minskningen sedan andra världskriget

    Minskningen av utsläpp är troligtvis den kraftigaste som har skett under ett år sedan slutet av andra världskriget. Trots det har den en minimal påverkan på klimatförändringen, påpekar Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia och rapportens huvudförfattare:

    Klimatförändringen drivs av den ackumulering av utsläpp i atmosfären som har skett under flera decennier. I år har vi en minskning men det lilla hacket i kurvan är inte ens synbart när det gäller klimatförändringen.

    Samtidigt kommer uppgifter om att luftföroreningarna började öka i Kina igen under april månad för första gången sedan i december, antagligen till viss del av att många verksamheter nu återupptagits efter coronavirusutbrottet.

    Dessvärre ingen hållbar trend

    Den tillfälliga minskningen av utsläpp som skett under covid-19 har dessvärre en minimal påverkan på klimatförändringen. För att nå temperaturmålet i Parisavtalet att hålla den globala uppvärmningen kring 1,5 grader krävs att utsläppen minskar med mellan 4 till 7 procent varje år många år framöver. 

    Därför är de åtgärder som vidtas nu extra viktigare, något Corinne Le Quéré är noga med att påpeka:

    Vi står vid en historisk korsväg och besluten kan leda åt båda håll. Men nu finns möjligheter att göra förändringar som är hållbara och skapa större motståndskraft mot framtida kriser genom att lansera ekonomiska stimulanspaket som gör det möjligt att nå klimatmålen.

    Den stora frågan är nämligen hur världen återhämtar sig efter pandemin. Efter finanskrisen 2008-2009 minskade utsläppen också initialt för att sedan snabbt komma tilllbaka till de tidigare högre utsläppsnivåerna nä förlorad produktion skulle tas igen. Här pekar Corinne Le Quére på vikten av att de ekonomiska stimulanspaketen den här gången har klimatet högre på agendan.

    Stora ekonomiska fördelar med gröna åtgärder

    Just värdet av gröna åtgärder undersöktes nyligen i en publicerad studie av bland andra den amerikanske ekonomen, och mottagare av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, Joseph Stiglitz. Tillsammans med med sina medförfattare bad de 231 av världens mest framstående ekonomer att utvärdera olika politiska förslag som förts fram. Investeringar i grön energi är ett av de förslag som sammantaget anses ha störst positiva effekter på såväl ekonomi som klimat, enligt rapporten.

    De förslag som EU-kommissionen nu lägger fram i två nya strategier, ett för ett hållbart livsmedelssystem och ett för biologisk mångfald är därför oerhört viktiga för att stärka EU:s klimatarbetet och den gröna given. En satsning från EU på en grön återhämtning diskuteras nu som ett sätt att leverera tillväxt och jobb efter pandemin.

    Det går inte nog att poängtera hur viktig EU:s väg framåt är för att visa att klimatsatsningar är viktigare är någonsin. Det är inget som kan skjutas ytterligare framåt på framtiden, eftersom vi helt enkelt inte har en framtid längre att skjuta dessa satsningar till. Framtiden är här och nu.

    Rekordstor cyklon närmar sig Indien och Bangladesh

    En kraftfull tropisk storm som bildades i Bengalbukten är på väg direkt mot gränsen mellan Indien och Bangladesh. Cyklonen som har fått namnet Amphan förväntas orsaka stor förödelse då den når land onsdag eftermiddag. 

    Under lördagen den 16 maj bildades den tropiska cyklonen i Bengaliska viken och intensifierades sedan snabbt. Cyklonen beräknas vara den största som bildats i området på flera decennier. Orkaner som är i kategori 5, förväntas uppnå en vindhastighet på 225 till 235 kilometer per timme. Myndigheter förbereder sig för att evakuera mer än 5 miljoner människor till säkrare platser. 

    Stormen beräknas lyckligtvis avta avsevärt i styrka innan landfall. Men även om stormen försvagas antas den komma att orsaka betydande skador. Amphan beräknas träffa fattiga, tätbefolkade områden med svag infrastruktur. Att stormen träffar i samband med Covid-19-pandemin medför dessutom potentialen för stor förstörelse i de två länderna som fortfarande kämpar mot pandemin.

    Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om är allt fler extremväder en följd av klimatförändringar och höga värmetemperaturer i haven. Konsekvenserna av extremvädret är allt större förödelse, förluster och flyktingströmmar. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 14 maj ligger koldioxidhalten nu på 416,92 miljondelar (ppm), i princip på samma höga nivå som förra veckan. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. För ett år sedan låg halten på 414 ppm. för tio år sedan var den 393 ppm.

    SMB-undersökning: Så tycker partierna om Sveaskog

    Hur hållbart är Sveaskogs skogsbruk? Och hur rimliga är de avkastningskrav som idag ställs på det statliga bolaget? Partiernas åsikter skiljer sig åt när det gäller hur vår gemensamt ägda skog ska förvaltas.

    Det statliga bolaget Sveaskog äger 14 procent av all skog i Sverige och är därmed landets största skogsägare. Under flera decennier har det talats om att Sveaskog måste gå i bräschen och vara en föregångare inom hållbart skogsbruk. I flera decennier har bolagets förvaltning av de svenska skogarna också varit kontroversiellt.

    I en debattartikel från april menar bolagets förre ordförande Bo Dockered att Sveaskog avverkar de gemensamt ägda skogarna för hårt. Och det är han inte ensam om. Många, både forskare och företrädare för miljörörelsen, menar att skogsbrukets produktionsmål i praktiken prioriteras över miljön då de höga avkastningskraven som ställs på Sveaskog leder till att skyddsvärd skog systematiskt avverkas.

    Bolaget har även kritiserats för bristande transparens, inadvekvata naturvårdsbedömningar och för att de brutit mot certifieringen FSC:s krav på miljöhänsyn. Förra året slog Greenpeace larm om att Sveaskog ska ha avregistrerat nyckelbiotoper för att kunna avverka dem – trots att det går emot bolagets policy.

    Supermiljöbloggen har nu sökt relevanta talespersoner för de politiska partierna att ta reda på hur de ser på hållbarheten och avverkningstakten i den statligt ägda skogen. Dessa var frågorna:

    1. I januariöverenskommelsen står det att ”staten ska vara en föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn”. Hur väl tycker du den svenska staten i nuläget lyckas med detta? Vad kan man göra bättre?

    2. I februari förra året publicerade 23 miljöorganisationer en debattartikel i DN där de hävdade att Sveaskog i större och större utsträckning avverkningar skyddsvärd skog. Melakträsk­liden i Arvidsjaur, Ore skogsrike i Rättvik, Abmoberget i Sorsele, Grövelnäset i Idre, Hietarova i Pajala och Njuöniesvarrie i Sorsele nämndes som exempel. Hur ställer du dig till detta påstående? 

    3. Vad tycker du om utformningen och nivån på avkastningskraven som idag ställs på Sveaskog? 

    Nina Lundström, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, Liberalerna

    1. Det är viktigt att staten är ett föredöme. Generellt är min bild att det görs insatser inom hållbart skogsbruk och att man visar stor naturhänsyn. Men med det sagt går det givetvis att utveckla arbetet och det behövs då många skogsägare – om inte alla – behöver vidta åtgärder inte minst åtgärder för att hantera konsekvenser av klimatförändringen till exempel torka , skadeangrepp, stormfällning med mer.

    2. Sveaskogs uppdrag ska vara tydligt och de bör bidra i att vi värnar skyddsvärd skog. Den mest värdefulla skogen i Sverige behöver generellt skyddas i större utsträckning. Jag saknar för egen del detaljkunskap om de aktuella områdena, och vilka beslut som tagits , och kan därför inte bedöma avverkningen på dessa platser.  

    3. Målen att skydda värdefull natur och att bruka skogen effektivt är två viktiga mål. Det gäller inte minst för statens eget innehav av skog. Avkastningskraven på Sveaskog är satta utifrån det uppdrag bolaget har. Om  Sveaskog inte kan möta sina avkastningskrav utan att göra avkall på sitt uppdrag att skydda skogens naturvärden så behöver vi analysera detta.

    Rebecka Le Moine, miljöpolitisk talesperson, Miljöpartiet

    1. Jag tycker inte alls att Sveaskog sköter detta, vilket även miljörörelsen och före detta anställda på Sveaskog har slagit larm om. Sveaskog hävdar att de aldrig avverkar naturskog, vilket är en ren lögn. Jag har själv stått i naturvärdesklassade skogar i fält med före detta anställda på Sveaskog, som visar att en skog som för decennier sen klassades som högt naturvärde, nu klassades som produktionsskog och därför var avverkningsanmäld. Sveaskog har ett ekonomiskt uppdrag och ett samhällsuppdrag. Det ekonomiska uppdraget klarar de med råge, men samhällsuppdraget, där naturvård ingår, verkar vara lågt prioriterat. Där har de bland annat bestämt att de ska permanentskydda EXAKT 10 % av sin skog, inte en pinne mer. Så om ännu en naturskog upptäcks, måste de prioritera vilken av skogarna som ska skyddas och vilken som ska avverkas. Innan avverkningen så omklassar de skogen till produktionsskog, så att de kan fortsätta hävda att de inte avverkar naturskogar. Det är en skam för Sveriges naturvård. Sveaskog måste tänka om och bli mer transparenta, och låta bolaget verka inom ramen för miljömålet Levande skogar. Går inte det inom sitt nuvarande ägardirektiv, måste de naturligtvis signalera det till regeringen. 

    2. Jag tycker det är oerhört allvarligt, och bra att miljörörelsen håller ett vakande öga på våran gemensamma skog. Sveaskog förvaltar folkets skog, men väljer att kalavverka vår motsvarighet till Amazonas regnskog, mot folkets vilja och i rak motsats till våra miljömåls krav. Frågan ligger tyvärr inte på miljödepartementet utan på näringsdepartementet. Jag har därför ställt frågan till ansvarig minister Ibrahim Baylan om detta, och i och med det överlämnade jag en lista över naturskogar som Sveaskog avverkningsanmält. Jag har inte fått nån återkoppling om hur Ibrahim Baylan tänker säkerställa att Sveaskog inte avverkar dessa skogar.

    3. Jag tycker det står klart att ekosystemens gränser ska styra istället för en önskan om att Sveaskog ska leverera en miljard till staten varje år. Att hävda att det kan komma till nytta för statens naturvårdsarbete är skrattretande, och kan jämföras med en motivering om att vi måste kalavverka ett rikt skogsekosystem, för att kunna bygga en fågelholk. Det absolut mest samhällsekonomiska är förstås att lämna de sista naturskogarna vi har i Sverige, om vi på riktigt vill nå våra miljömål.  Sveaskogs styrelse borde sänka avkastningskravet.

    John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson, Moderaterna

    1. Sveaskog ska bedriva ett aktivt skogsbruk. Men det är viktigt att bolaget tar hänsyn till både produktionsmål och miljömål i enlighet med skogsvårdslagen. Regeringen har ett ansvar att se till att deras eget bolag sköter sitt miljöarbete.

    2. Sveaskog ska leva upp till de krav som ställs både i lag och certifieringssystem när det kommer till skyddsvärd skog. Det är regeringens ansvar att se till att det sker.

    3. Sveaskogs är Sveriges största skogsbolag. De ska bedriva ett aktivt skogsbruk och att generera marknadsmässig avkastning till staten i förlängningen medborgarna.

    Isak From, skogspolitisk talesperson, Socialdemokraterna

    1. Skogspolitiken bygger på två jämställda mål; miljömålet och produktionsmålet. Likväl som skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme, vilket framgår av statens ägarpolicy och har varit en viktig del i bolagets arbete under många år. Ska vi nå de nationella målen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk.

     I januariöverenskommelsen har vi också kommit överens om en översyn av Artskyddsförodningen samt utreda hur artskyddsförordningen fungerar. Översynen ska säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och vara tydligt gentemot markägare om när man som markägare har rätt till ersättning. Vidare ska analyseras och klarläggas statens respektive verksamhetsutövarens inklusive fastighetsägarens utredningsansvar när det gäller frågor om artskydd, och då särskilt klargöra statens ansvar att tillhandahålla nödvändigt underlag i frågor om artskydd. En förändring av artskydds förordningen kommer naturligt vis även gälla Sveaskog.

    2. Vi har höga ambitioner för att Sveaskog ska bidra till att stärka den biologiska mångfalden bland annat genom initiativet med ekoparker och  naturvårdsskogar och lämnade hänsynsytor vid avverkning. Sveaskogs naturvärdesbedömningar tillsammans med tillsynsmyndigheternas processer inför avverkning är viktiga verktyg som jag förväntar mig fungerar, oavsett skogsområde.

    3. Statens ägarpolicy slår fast att de statliga bolagen ska ha minskad klimat- och miljöpåverkan för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen, vilket ju innefattar målet Levande skogar. Vi socialdemokrater är tydliga med att Sveaskog ska vara ett föredöme. Sveaskogs avkastningsmål är satta med utgångspunkt i att bolaget ska vara ett föredöme inom hållbarhet och att bolaget har 20 procent avsättning till naturvård.

    Mats Nordberg, skogspolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

    1. Från SD-s sida noterar vi beträffande januariöverenskommelsen att C och S låter MP via Miljödepartementet bedriva en i väsentliga delar landsbygdsfientlig politik som vi tror är skadlig även för den biologiska mångfalden. Vi instämmer dock i att staten, om den ska äga skog, också ska vara föregångare i hållbart skogsbruk. Detta innefattar dels artskydd och dels även lönsamhet på kort och lång sikt, vilket miljörörelsen ofta tenderar att glömma.

    2. Generellt instämmer vi i att det är märkligt när enskilda markägare hindras av staten att avverka trots att staten själv ibland avverkar likadan skog alldeles i närheten. Vi vänder oss inte mot miljö- och artskydd, men mot ambitionen att undanta så stora arealer som möjligt från skogsbruk istället för att fokusera på att få så stor naturvårdsnytta som möjligt för de åtgärder som sätts in. Vi anser inte att för lite skog är undantagen från skogsbruk i Sverige, i synnerhet inte i Norrlands inland. Där är arealen skyddad skog mycket stor, inga skogslevande arter har försvunnit under åtminstone de senaste 50 åren och där har skogsnäringen mycket stor betydelse både för upprätthållandet av aktiva jordbruk med öppna marker samt för sysselsättning och viktiga samhällsfunktioner.

    Vi hoppas att äganderättsutredningen ska leda till att myndigheter inte längre kan hindra avverkningar utan att betala ersättning till markägarna. Därmed blir det sannolikt ett större tryck på att i första hand skydda statlig mark när så verkligen krävs, samt att använda statlig mark som inbytesmark när förekomst av akut hotade arter verkligen kräver begränsningar av brukandet på enskild mark.

    3. Hållbart skogsbruk förutsätter lönsamhet. Sveaskog kan inte verka enligt andra förutsättningar, för ytterst få skogsägare torde vilja följa Sveaskogs goda exempel, om Sveaskog bedriver ett skogsbruk som inte är lönsamt. Vi instämmer i att staten som ägare av Sveaskog bör begära att företaget strävar efter att utveckla och pröva skötselmetoder för att gynna de mest ovanliga arterna i vår natur. Vi konstaterar samtidigt att Sveaskog redan arbetar mycket aktivt med detta.   

    Till sist vill vi framhålla att Sverige och Norden är världsledande i hållbart skogsbruk. Vi ska så förbli genom fortsatt utveckling av vårt skogsbruk så att både lönsamhet och naturhänsyn gynnas.

    Elin Segerlind, miljöpolitisk talesperson, Vänsterpartiet

    1. Vi anser inte staten tar nödvändig hänsyn till biologisk mångfald och för ett hållbart brukande av skogen. För att förbättra situationen vill vi att all statligt ägd skog bör samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål och vi har därför lagt ett sådant förslag i riksdagen. Att säkerställa att statens eget bolag inte avverkar skyddsvärda skogar, och därmed ställer ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn åt sidan, måste rimligen vara utgångspunkten för varje regering som värnar om ett ekologiskt och långsiktigt hållbart skogsbruk.

    2. Vi delar deras uppfattning att alla statliga skogar med höga naturvärden som Sveaskog förvaltar ska skyddas och att alla statliga produktiva skogar med höga naturvärden som Sveaskog förvaltar ska ha ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd. I likhet med miljöorganisationerna anser vi även att dagens anslag till skydd av värdefull skogsmark är långt ifrån tillräckliga för att nå riksdagens miljömål, och att ersättningsmarker är ett kostnadseffektivt verktyg för att uppfylla målen.

    3. Vänsterpartiet menar att staten bör använda sitt ägarskap av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. Sveaskog ska användas aktivt för att göra Sverige ekologiskt hållbart, inte för att generera avkastning.

    Supermiljöbloggen har även sökt talespersoner för Centerpartiet och Kristdemokraterna, men de har inte återkommit.

    Fossilfritt Sverige förlängs

    Regeringen har beslutat att förlänga initiativet Fossilfritt Sverige till år 2024. Nya uppdrag som har lagts till är internationellt arbete för industrins omställning och att stödja Sveriges kommuner och regioner. Samtidigt ska Fossilfritt Sverige medverka till en grön återhämtning efter Covid-19.

    Det är många som förespråkar att de stödmiljarder som nu betalas ut för en ekonomisk återstart efter Covid-19 ska leda till en klimatsmart omställning. Regeringen har tidigare fått kritik för att stödpaketen inte ställer några miljökrav på företagen, så fortsättningen på Fossilfritt Sverige är välkommen.

    När vi satsar på en återhämtning efter coronakrisen är det grön återhämtning som är grunden, och där är Fossilfritt Sverige oerhört viktigt, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin till Dagens Nyheter.

    Fossilfritt Sverige ska följa upp näringslivets färdplaner för fossilfri konkurrenskraft samt ta fram sektorsövergripande strategier så att färdplanerna kan förverkligas. Initiativet ska även stödja näringslivets omställning till fossilfrihet i samband med att ekonomin måste återhämta sig efter Covid-19.

    Nu har vi chansen att lösa två kriser samtidigt och bygga en hållbar ekonomi, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

    Offentlig upphandling och internationella uppdrag

    Fossilfritt Sverige kommer också arbeta vidare med hur den offentliga upphandlingen kan driva omställningen. Den offentliga upphandlingen omfattar idag över 700 miljarder kronor.

    Vi kan inte klara av att skapa ett grönt näringsliv om inte stat, kommuner och regioner kör en offensiv upphandling så att affären går ihop, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

    Bland de internationella uppdragen ingår till exempel den globala ledarskapsgrupp som Sverige och Indien startat för att driva på klimatomställningen inom den tunga industrin.

    Supermiljöbloggen söker nya skribenter

    Vill du bli en del av Sveriges största och bästa miljöblogg? Vi på Supermiljöbloggen letar nu nya vassa personer till vår redaktion!

    Sedan 2010 har vi bevakat och opinionsbildat i klimat-, miljö- och hållbarhetsfrågor, kombinerat med föreläsningar, event och kampanjer. Idag har SMB vuxit till att bli Sveriges största miljöblogg och bär häftiga priser såsom bästa Almedalsblogg och Årets miljöhjälte i bagaget. Nu vill vi bli fler! 

    Vi tror att du som ansöker om att bli skribent är en dedikerad miljönörd som är snabb på tangenterna. Du behöver ha ett genuint engagemang och kunna avsätta tid för skrivandet. Det är ett extra plus i kanten (men inget krav) om du gillar att twittra och driva digitala kampanjer. Vi välkomnar alla miljöintresserade att söka, oavsett hur stor eller liten erfarenhet av skrivande du har sedan innan.

    Som SMB:are blir du del av en tight och hjälpsam redaktion. Arbetet är ideellt och oavlönat, men ger tillgång till en stor plattform, fina meriter och en möjlighet att verkligen kunna påverka.

    Intresserad? Klart du är! Mejla vår redaktör Anna på anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se och berätta om dig själv. Bifoga även en kort egenskriven nyhetsartikel som du tror passar SMB:s stil. Sista ansökningsdag är torsdag 21 maj. Tillsättning kan komma att ske löpande, så var gärna ute i god tid.

    Här kan du läsa mer om våra skribenter och medarbetare. Vi ser fram emot att höra från dig!

    Medborgarlön efter grön omställning

    Coronapandemin har väckt tankar om basinkomst eller medborgarlön som ett sätt att trygga människors försörjning. Det innebär att pengar betalas ut regelbundet, lika för alla och utan krav på motprestation. Nu har svenska forskare undersökt hur detta skulle kunna fungera som strategi för grön omställning.

    Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och Södertörns högskola har undersökt hur basinkomst skulle fungera genom att titta på två framtidsscenarier. Det ena scenariot bygger på lokal och småskalig självförsörjning och det andra scenariot karaktäriseras av storskalig automatisering och digitalisering.

    Ett resultat är att en full basinkomst verkar fungera bäst i en ekonomi där varuförsörjningen i stor utsträckning understöds av teknik och automatisering, och där behovet av mänsklig arbetskraft är mindre. Basinkomst är då ett verktyg för att fördela ekonomiska resurser och ersätter till stor del inkomster från lönearbete.

    Det säger Mikael Malmaeus på IVL Svenska Miljöinstitutet, som är en av forskarna bakom studien.

    Med en garanterad inkomst skulle ohållbara verksamheter inte motiveras enbart som ett sätt att skapa arbetstillfällen.

    I spåren av corona står Spanien i begrepp att införa medborgarlön. Det är relativt oprövat i större skala. Syftet är att trygga människors försörjning när arbetslösheten ökar. Mikael Malmaeus menar att resultaten från deras forskning inte säger så mycket om det.

    Egentligen inte. Basinkomst kan troligen också lösa akuta problem när människor blir utan inkomst, men det vi kommit fram till handlar mer om strategier för en grön omställning. Om återuppbyggnaden efter corona leder till en ekonomisk omställning skulle dock våra resultat kunna vara användbara för att avgöra vilken roll en basinkomst kan spela i olika scenarier.

    MiIjardtals på klimatflykt inom 50 år

    Redan år 2070 kan en tredjedel av världens befolkning tvingas på flykt om klimatuppvärmningen fortsätter öka. Det visar ny forskning.

    Produktionen av grödor och boskap är i stort sett anpassade efter mänskliga förhållanden, vilket innebär en årlig medeltemperatur på 11-15 grader Celsius. Den globala uppvärmningen kommer inte endast att påverka ekosystemen och människors hälsa, utan även världens försörjningsmetoder, livsmedelssäkerhet och vattenförsörjning.

    Enligt en studie gjord av PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) upplever för närvarande 1 procent av jordens landyta en årlig medeltemperatur som är högre än 29 grader Celsius. Människor som lever under dessa omständigheter är framförallt belägna runt vissa delar av Saharaöknen. Allteftersom världen blir mera överbefolkad och upphettningen fortsätter, förutspås stora delar av Afrika, Asien, Sydamerika och Australien att bli obeboeligt varma. Om detta sker kommer en tredjedel av den globala befolkningen uppleva en medeltemperatur på 29 grader.

    Mellan 1 och 4 miljarder människor beräknas i så fall påverkas, beroende på hur väl människan lyckas hantera klimatkrisen under de kommande decennierna. Hur många som kommer att tvingas fly beror enligt studien på hur mycket koldioxidutsläppen minskas och hur snabbt världsbefolkningen ökar. 

    För varje grad som jordens medeltemperatur stiger riskerar ytterligare 1 miljard människor tvingas in i ett extremt varmt klimat, säger professor Marten Scheffer från universitetet i Wageningen till Sveriges Radio.

    Som supermiljöbloggen tidigare rapporterat om har FN:s kommitté för mänskliga rättigheter gjort ett väglädande beslut för framtida asylfall. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna för länder att skicka tillbaka människor till områden där klimatförändringar utgör ett akut hot.

    Enligt PNAS:s studie är det därför viktigt att förbereda sig bättre inför de kommande migrationsströmmar och de ekonomiska kostnaderna av klimatförändringarna. Förändring i den geografiska spridningen av jordbruk är också en vägande del av beredskapen för de förändrande klimaten. 

    Svenska banker stöttar regnskogsskövlande bolag

    Nordea, SEB, AP-fonderna och flera andra fondförvaltare investerar stora summor i bolag som driver på skövlingen av Amazonas. Även hållbarhetsmärkta fonder har placeringar i de skogsskövlande bolagen.

    Sju stora svenska banker och de statliga AP-fonderna har sammanlagt 3,5 miljarder kronor investerade i bolag som bidrar till regnskogsskövlingen i Amazonas, visar en granskning av Aftonbladet och Fair Finance.

    Granskningen fokuserar på en antal storföretag som gjort sig kända för att exploatera regnskogen – de brasilianska köttjättarna JBS och Minerva, de amerikanska sojabolagen Bunge och ADM samt det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone, som levererar infrastruktur i Amazonas. Trots påtryckningar bidrar bolagen till att skogsavverkningen i Amazonas just nu är rekordhög.

    Allra störst innehav i skövlingsbolagen har Nordea, med hisnande 1,5 miljarder kronor i framför allt sojajätten ADM. Danske Bank, SEB och Handelsbanken har alla innehav i Bunge, ADM och Blackstone – trots att fonderna är hållbarhetsmärkta.

    Även statligt förvaltade pensionspengar hamnar i fickorna på Amazonasskövlarna. Sjunde AP-fonden har närmare 800 miljoner kronor investerade i flera av bolagen. Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden har också innehav i företag knutna till skövlingen.

    Trots en pågående pandemi har skövlingen av Amazonas ökat det senaste kvartalet. Bakom skövlingen står jordbruks- och köttindustrin, där kontroversiella soja- och köttföretag som Bunge och Minerva ignorerar urfolksrättigheter och anlägger plantager på regnskogsmark.

    För att protestera mot de svenska fondförvaltarnas miljöskadliga placeringar: klicka här.

    I skuggan av covid-19: Skövlingen av Amazonas ökar igen

    Trots en pågående pandemi som förlamar världen har skogsavverkningen i Amazonas ökat och överstiger förra årets toppnotering. Det visar satellitbilder från Brasiliens nationella rymd­forskningsinstitut.

    Ökad övervakning och demokratier som sätts på undantag. Det är mycket som sker i skuggan av coronaviruspandemin på flera håll i världen. Nu kommer även rapporter om att skövlingen av Amazonas regnskog trappats upp ytterligare. Bara under årets fyra första månader­ ökade nedhuggningen med 55 ­procent, jämfört med samma period­ förra året.

    Det är den största skövlade arealen vid den här tiden på året sedan mätningarna började i augusti 2015. Det motsvarar 1 202 kvadrat­kilometer skog eller en yta som är över 2,5 gånger så stor som Göteborg.

    Detta är synnerligen allvarligt. Nyligen kom nämligen forskning som visade att avskogning och klimatförändringar lett till att en femtedel av Amazonas nu släpper ut mer koldioxid än den absorberar. Med andra ord blir skogen alltmer en koldioxidkälla istället för kolsänka. Tillsammans med rekordmånga skogsbränder kan denna utveckling gå fortare än någon räknat med.

    Forskare har tidigare varnat för att Amazonas kan nå en brytpunkt, då så pass stor del av skogen är avverkad att den längre inte producerar tillräckligt mycket regn för att hålla ekosystemet levande. Uppskattningar säger att gränsen ligger vid ungefär 20–25 procents avskogning och att vi ligger på 15-17 procent idag. 

    Om den punkten nås kan skogen i stället långsamt börja förvandlas till en torr savann – och därmed kraftigt försämra områdets förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären. Av den anledningen har Amazonas pekats ut som en viktig tröskelpunkt (“tipping point”) som kan påskynda framtidens klimatförändringar om den överträds. Det finns även en rädsla att avverkningen av Amazonas kan leda till nästa pandemi när den biologiska mångfalden trängs undan. Således hänger våra två största nuvarande problem samman och kräver en gemensam lösning.

    Stora skogsbränder i Sibirien

    I Ryssland brinner skogarna årligen, men denna vinter har varit torrare än vanligt. Skogsbränderna i Sibirien har stigit och är nu tio gånger värre än något tidigare år. I samband med coronasituationen skapar det stor oro.

    Nio regioner i Sibirien har påverkats av skogsbränderna. Stora rökmoln sveper över det sibiriska landskapet. 

    Orsaken antas förutom torka också vara att Ryssland drabbats hårt av coronaviruset. Mycket av regeringens fokus har gått åt till att hindra pandemins spridning, vilket tillåtit elden att sprida sig. Det varma vädret har gjort det outhärdligt för människor att stanna inomhus trots coronarestriktionerna. Då vissa istället valt att tillbringat hela karantäntiden utomhus har mindre brasor och gnistor lett till ytterligare bränder. 

    Bränderna i Sibirien höjer även risken för att permafrosten smälter, vilket ger ifrån sig stora mängder av växthusgasen metan. I permafrosten finns även andra änen dolda, bland annat höga halter av kvicksilver som kan frigöras till miljön då isen smälter.

    På grund av den känsliga arktiska tundran/biotopen värms Sibirien upp 2,5 gånger snabbare än resten av planeten. Under sommaren 2019 blev bränderna i Sibirien så allvarliga att regeringen tvingades utlysa en nödsituation. Även 2020 verkar bli ett svårt klimatår.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.