Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Tydligare märkningar och ökad kunskap kan göra matval mer klimatvänliga

    Endast tre procent av svenskarna prioriterar klimatet när de handlar mat, enligt årets Vegocracy Report. Enligt rapporten är det dock inte bara konsumenternas fel, det handlar även om kommunikation och kunskap.

    Maten vi äter står för 20-30 procent av de globala koldioxidutsläppen. En svensk lunch eller middag ger i snitt en klimatpåverkan på 1,8 kilo CO2e, vilket är långt ifrån FN:s mål om 0,8 kilo. Trots det väljer få svenskar klimatvänlig mat, enligt resultaten från årets Vegocracy report från Picadeli.

    Det vi lägger på våra tallrikar spelar stor roll för vårt klimatavtryck. Därför känns det extra relevant att vi i årets Vegocracy Report har låtit klimatfrågan ta stor plats. Och insikterna är slående. De visar att alla vi som är verksamma i livsmedelsindustrin måste agera! Det handlar om allt från att hålla kostnader nere, till att tillhandahålla tydlig information. Varannan svensk skulle välja mer hållbara livsmedel om det fanns en tydligare märkning av vad som faktiskt är hållbart. Det ser jag som en uppmaning! säger David von Laskowski, VD, Picadeli i ett pressmeddelande.

    Kostnad, smak och hälsa viktigare än klimatet

    Enligt rapporten, som baseras på matvanor i sju länder, var kostnad, smak och hälsa viktigare än klimatpåverkan vid val av mat. Resultaten visar att 64 procent av svenskarna skulle äta mer hållbart om det var billigare, vilket visar att det är en fråga om ekonomi.

    Vidare svarade 60 procent att de väljer mat utifrån smak och tolv procent påverkas av hur hälsosam maten är. Relativt långt ner på prioriteringsordningen kommer klimathänsyn, enbart tre procent svarar att man prioriterar klimatet.

    Tydligare märkningar skulle kunna påverka

    Att svenskar prioriterar klimatet lågt är dystert, men samtidigt syns en möjlighet bland resultaten. Den möjligheten handlar om bättre kommunikation i form av tydligare märkningar för mat som är bättre ur hållbarhetssynpunkt.

    Vegocracyrapporten visar att varannan svensk skulle välja mer hållbara livsmedel om det fanns en tydligare märkning av vad som faktiskt är hållbart.

    Det här är påminner Sveriges Konsumenters nyligen genomförda studie där de jämfört handelns kampanjer för ekologisk mat med faktisk försäljning av ekologiskt. Resultaten visar att försäljningskurvorna för ekologiskt följer kampanjerna för ekologiskt, med lite eftersläpning.

    Ökad kunskapsnivå ytterligare en möjlighet

    Utöver att bättre kommunikation skulle kunna öka intresset för hållbar mat, visar Vegocracyrapporten att konsumenter har dåliga kunskapen om vad som är en hållbar måltid utifrån klimatsynpunkt. Endast 17 procent av svenskarna vet att en måltid behöver släppa ut mindre än 0,8 kg CO2e för att vara hållbar ur klimatsynpunkt, medan 72 procent inte vet var gränsen går.

    Det här visar att det, utöver tydligare kommunikation, finns ett stort behov av ökad utbildning och medvetenhet kring hur maten vi äter påverkar klimatet. Det innebär även en möjlighet att påverka konsumenter till mer hållbara matval genom att öka kunskapsnivån.

    Oklart om Sverige lämnar klimatskadligt fördrag

    Flera av EU:s medlemsländer hoppar nu av det internationella fördraget Energy Charter Treaty, ECT. Med fördragets hjälp kan fossilindustrin stämma stater som vill få fart klimatomställningen. Men hur den svenska regeringen ställer sig är ännu oklart.

    När EU-domstolen hösten 2021 lämnade ett utlåtande om ECT sågs det som en stor seger för klimat- och miljörörelsen.

    Domstolen slog fast att bestämmelserna inom ECT inte kan användas inom EU eftersom fördraget inte överensstämmer med unionens egna rättsakter, något SMB berättade om.

    I korthet är ECT ett internationellt avtal som ingicks 1994 mellan ett 50-tal länder, inklusive samtliga EU:s medlemsstater. Det är tänkt att ge skydd för investeringar mot att spelregler plötsligt ändras politiskt. Det ger företag verksamma inom energisektorn rätt att stämma stater som ändrar förutsättningarna för till exempel kol- och oljeföretag.

    Det stora problemet när klimatkrisen blir allt mer akut och den fossila energin måste mönstras ut är att avtalet allvarligt kan hindra den nödvändiga omställningen. I EU-parlamentet har det också funnits ett stort motstånd mot fördraget. Ett antal parlamentariker krävde redan år 2020 i en interpellation att det sägs upp. Man betonade att ECT ger energiföretagen möjlighet att stämma medlemsländerna på upp till 21 biljoner svenska kronor under dess löptid fram till år 2050.

    Fossilenergibolag stämde Nederländerna

    Flera europeiska stater har också mycket riktigt stämts av energiföretag. Till exempel Nederländerna för två år sedan då landet tog ett beslut om att fasa ut sin kolanvändning. Företaget bakom stämningen, på åtskilliga miljarder, drog dock tillbaka denna.

    Den negativa uppmärksamheten kring ECT har gjort att flera EU-länder valt att lämna avtalet. Totalt har 9 länder av 27, nu senast Danmark gjort så, skriver DN.

    Danska energi- och klimatministern Lars Aagaard konstaterar i ett uttalande att fördraget skapar svårigheter för klimatpolitiken:

    Vi politiker har en viktig uppgift att ge bästa möjliga ramar för den gröna omställningen. Som Energistadgefördraget ser ut nu skapar det en onödig osäkerhet kring den gröna omställningen, säger han i ett uttalande.

    I ett inlägg på DN Debatt framhåller utredaren och tidigare MP:s sakkunnige i EU-parlamentet Rikard Allvin att den svenska regeringen borde ha tagit tillfället i akt och drivit frågan om ett utträde för hela EU under ordförandeskapet.

    Energistadgefördraget är förlegat och klimatskadligt. Den svenska regeringen har knappast visat sig vara någon förkämpe för klimatpolitik på hemma­plan, men att lämna detta klimatvidriga avtal borde vara en självklarhet för vilken regering som helst. Om klimatet inte är skäl nog borde skattebetalarnas rätt att slippa stå för miljard­skadestånd till utländska investerare väga tillräckligt tungt, skriver han på DN Debatt.

    Hur den svenska regeringen vill agera beträffande det klimatskadliga fördraget är ännu oklart. DN uppger att man sökt energiminister Ebba Busch (KD) för en kommentar utan att lyckas.

    Dagens rekord CO2-kurva – över 425 ppm för första gången

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 29 april på 424,47 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 4,67 ppm. Det är ett massivt rekord som dessutom slogs dagen före då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm, vilket är en ökning på 5,85 ppm på ett år.

    En dag före

    Förra veckans medeltal blev 424,40 ppm, vilket är en ökning med 4,21 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 397,93 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 421 ppm i mars, vilket är en ökning med 2,19 ppm jämfört med mars 2022. Temperaturen i februari var +1.26°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Även haven slår nya rekord. Redan under påskveckan slogs nytt värmerekord när genomsnittstemperaturen i världshaven uppmättes till 21,1 grader. Så hög har inte temperaturen varit sedan mätningarna började för 40 år sedan av amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Det var 0,1 grader högre än det tidigare extremåret 2016 som präglades av en ovanligt kraftig upplaga av väderfenomenet El Niño.

    Denna rekordtemperatur har nu hållit i sig i över en månad. Genomsnittstemperaturen stiger vanligtvis till i mars och börjar sedan sjunka, men i år har den legat kvar kring 21 grader sedan mitten av mars. Ökningstakten är snabbare än klimatmodellerna har förutsagt och oroar forskare.

    Fler rekord kommer garanteras sättas i år och borde oroa politiker lika mycket som forskare.

    Regeringen går ner i spagat om vindkraften

    Både konsumenter och industri ropar efter ny vindkraft. Frågan är hur det ska gå till när regeringen både pressas av SD och lägger krokben för sin egen utredning.

    Länge har det funnits bred politisk enighet om att ny vindkraft, både till havs och på land, är ett av huvudspåren i Sveriges väg mot nollutsläpp. Vindkraften är billig och kan byggas ut relativt snabbt. Med stärkt lagringskapacitet är potentialen enorm. 4 185 nya vindkraftverk de kommande 20 åren, har planen varit.

    Men sen hände något. Opinionen för vindkraft började svikta. Särskilt i många kommuner, som sitter på veto om etableringarna. 2021 stoppades nästan fyra av fem planerade vindkraftsatsningar runtom i landet.

    Utredning utan tillräckliga möjligheter

    Därför var det många som med spänning väntade på vindkraftsutredningen som presenterades i veckan. Utredningen skulle föreslå hur man kan kompensera dem som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad och lämna förslag om hur fler kommuner ska vilja stötta vindsatsningar.

    Slutsatsen från utredaren, centerpartisten Ulrika Liljeberg, är anmärkningsvärd. Hon har inte ens fått förutsättningar att göra det som krävs.

    Liljeberg kommer inte runt faktumet att kommunerna behöver någon form av ekonomisk ersättning för att bli mer positivt inställda. I praktiken skulle det handla om en skatt eller statligt stöd av något slag.

    Men sådana åtgärder ryms inte inom de snäva ramar som regeringen gett utredningen. När den tillsattes av tidigare S-regeringen slog man fast att en skatt var utesluten, och i höstas la nya regeringen ett tilläggsdirektiv om att inte heller statligt stöd är aktuellt. Kvar i verktygslådan: Ett ödsligt eko.  

    Lokalsamhällen utan resurser

    Här pekar utredaren på en graf över lokalsamhällens ersättningsnivåer i våra grännländer. I såväl Norge, Danmark och Finland får kommunerna en del av kakan när naturresurser exploateras. Det är en förklaring till varför Norge och Danmark nu går ihop med sju andra europeiska länder om en gigantisk satsning på havsbaserad vind.

    Sveriges stapel är obefintlig, pengarna hamnar någon annanstans. Många kommuner har en känsla av att staten dragit sig undan och redan tagit naturresurser utan att ge något tillbaka.

    Men motståndet mot vindkraft beror inte bara av kommuners önskemål om ekonomisk kompensation. I debatten florerar också myter om bland annat mängden mikroplaster och storskalig fågeldöd. Här har Sverigedemokraterna varit en bidragande del till motståndet. Ledarskiktet i anti-vindkraftorganisationer har inte sällan kopplingar till partiet.   

    Pressat dilemma för regeringen

    Även på regeringsnivå hårdnar retoriken. Tidöavtalet gav försvårade förutsättningar för Liljebergs utredning och gjorde det betydligt dyrare att planera för havsbaserad vind, men slår samtidigt fast att vindkraften är en nödvändig del i kraftsystemet.

    Men Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson vill stoppa utbyggnaden helt. Till det säger både miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari och energi- och näringsminister Ebba Busch, som verkar ha ändrat sig om de ”stålskogar som förstör natur” hon tidigare kallat vindkraft, blankt nej.  

    Här har regeringen ett stort dilemma. Det går inte längre att gömma sig bakom kärnkraften. Oavsett vad man tycker i sak om ny kärnkraft – som en majoritet av partierna numera är positivt inställda till – kvarstår faktum: Ny kärnkraft kommer inte kunna vara i drift förrän om minst ett decennium. Finlands nystartade reaktor försenades till 18 år och har kallats världens dyraste bygge. Här i grannlandet är den mest grundläggande frågan – vem som skulle betala för ny kärnkraft – inte ens uppe på agendan.

    Samtidigt skriker svensk industri sig hes efter mer energi och medborgarna önskar sig mindre saftiga elräkningar. Att Sverige behöver bygga ut energisystemet i takt med elektrifieringen tycks självklart. Lika självklart är det att vindkraft är den i nuläget billigaste och snabbaste lösningen. Det inser även regeringen.

    Den stora frågan är hur de ska lyckas baxa igenom ny vindkraft utan skarpa förslag och utan stöd från SD och kommuner. Det lär blåsa stormvindar i regeringskorridorerna även i fortsättningen.


    Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon sitter i SMB:s styrelse och har tidigare varit redaktör för sajten.

    Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare hittar du på SMB Opinion.

    Färre kampanjer för ekologiskt bakom minskad ekoförsäljning

    Ekologiska varor minskar i försäljning. Handeln skyller på bristande efterfrågan från kunderna, men en ny granskning av Sveriges Konsumenter visar att handelns egna kampanjer för ekologiskt spelar en avgörande roll i denna trend.

    Sveriges konsumenter beskriver även hur ekologiska gårdar bidrar positivt till den biologiska mångfalden och minskar mängden gifter i grundvattnet, vilket gör dem en viktig pusselbit för en mer hållbar framtid. Att ekologiskt är viktigt har även SMB skrivit om tidigare.

    Trots detta förlorades hela 18 000 hektar ekologiskt odlad mark 2022, vilket bland annat helt går emot svensk livsmedelsstrategi som är att öka andelen ekologiskt. Det här är konsekvensen av en lägre försäljning av ekologisk mat.

    Kampanjer har en avgörande betydelse

    Genom att jämföra handelns kampanjer med faktisk försäljning har Sveriges Konsumenter kunnat se att försäljningskurvorna för ekologiskt följer kampanjerna, med lite eftersläpning. När kampanjerna för ekologiskt minskar, minskar även försäljningen av ekologiskt.

    Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, menar att en bakompliggande orsak är att handeln tenderar att behandla ekologisk mat som en trend i stället för en viktig pusselbit i en nödvändig omställning.

    Men de mervärden som ekologisk odling medför är så oerhört viktiga för oss och vår miljö och eftersom handeln står för 60 procent av försäljningen av ekologiskt har de en avgörande roll att spela, säger han i ett pressmeddelande.

    Skillnaden i pris lägre nu

    Skillnaden i pris mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat är mindre nu än tidigare. Sveriges Konsumenter vill i och med det att livsmedelshandeln ser över sina möjligheter att åter ge det ekologiska utbudet luft under vingarna.

    Det menar de kan ske genom att göra ekologiska produkter mer synliga i såväl butikerna som i kampanjerna, se över marginalerna, eller aktivt arbeta för att öka efterfrågan.

    Läraren som blev aktivist: ”Ska jag glömma allt jag lärt mig om klimatet?”

    Den galopperande klimatkrisen och politikernas passivitet verkar göra allt fler människor till aktivister. Även inom yrkesgrupper som inte brukar förknippas med civil olydnad. Supermiljöbloggen intervjuar lågstadieläraren Annelie Ängdervik som startade ”Teachers Rebellion” och nyligen dömdes till dagsböter för sin medverkan vid en aktion.

    – Det finns många felaktiga uppfattningar om oss. Som att aktivister bara utgörs av unga människor eller folk som går på bidrag. Men de flesta aktivisterna som jag träffar i Göteborg är inte alls så unga, och har jobb, precis som jag.

    Annelie Ängdervik är en helt vanlig yrkeskvinna och förälder i femtioårsåldern. Hon är bosatt i Lerums kommun strax öster om Göteborg och verksam som lärare i hemkommunen. Vi samtalar i telefon, och hon skrattar till lite när hon tillägger: ”Och läkare, psykologer och lärare verkar vara överrepresenterade”.

    För några veckor sedan kom domen i Alingsås tingsrätt. Hon ska betala sammanlagt 7 700 kronor i dagsböter och avgift till brottsofferfonden för sitt brott, begånget på Kungsgatan i Stockholm den 19 augusti i fjol. Tillsammans med andra likasinnade har Annelie, enligt domen, ”genom att uppsåtligen blockera trafiken stört den allmänna ordningen och underlåtit att efterkomma meddelad befallning.”

    Ett klockrent brottmål – eller?

    Målet var klockrent: full bevisning förelåg och Annelie medgav alla omständigheter.

    Men, målet är väl kanske inte klockrent. Det verkar knappt ens tingsrätten själv tycka, innerst inne, när man läser domen noga.

    I sin talan hävdade Annelie att hon inte begått något brott eftersom hon varit i en nödsituation ”för egen del och för sina barn och de hon arbetar med, bland annat eftersom staten subventionerar fossila utsläpp trots att dessa måste upphöra.”

    Vår aktion var en liten störning under ett fåtal minuter i förhållande till den enorma klimatkris som pågår. Regeringen och riksdagen bryter mot lagar, struntar i rapporter och struntar i barnkonventionen, lyder hennes försvarstal i domen.

    Och domstolen avfärdar inte resonemanget som sådant. ”De omständigheter som Annelie Ängdervik angett framstår som mycket viktiga”, heter det.

    Men – ”det är inte den här typen av hot som omfattas av ansvarsfrihet vid nöd” tillägger man, och därmed är saken klar. Annelie är skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten.

    Om domen säger Annelie själv att det ju inte är någon lagändring som gör det tillåtet att stoppa biltrafik som hon är ute efter.

    – Vårt mål är naturligtvis att politikerna ska följa alla de lagar som de beslutat om för att skydda miljön och klimatet. Och inte istället fatta beslut som förvärrar läget och hotar framtiden för våra barn. Varför kan inte de också följa lagarna? Varför kan inte åklagarna intressera sig för sådana fall? frågar hon sig stridslystet.

    Varför inte protestera bara på lagligt vis?

    Men frågan måste ställas: Varför inte visa sitt engagemang på andra sätt som är tillåtna sätt, till exempel demonstrera inom lagens ram, utan att hindra och förstöra för andra?

    – Gränsen för min egen del går absolut om det skulle bli tal om att förstöra något, det är min röda linje, säger Annelie direkt.

    Vid några aktioner där aktivister blockerat vägar, och även i en del fall limmat fast sig i gatan, har det blivit mycket starka reaktioner, och beskyllningar om att ambulanser hindrats under utryckning. Tanken att skada människor genom att hindra dem från att få vård i tid måste väl vara obehaglig…?

    Svaret kommer snabbt:

    – Vi talar mycket om detta inför aktionerna. Läkare som deltar har berättat att ambulanserna har god kunskap om alternativa färdvägar till sina mål, för att kunna komma förbi hinder. Och vi tillkännager genast för polisen när vi sätter oss i en aktion, vi ringer direkt.

    ”Fler ambulanser försenas av bilköer”

    – Och jag tror det är väldigt mycket mer vanligt att ambulanser försenas av bilköer än av aktivister, helt enkelt.

    Annelie Ängdervik berättar att hon aldrig sett sig själv i rollen som aktivist, inte förrän för ett par år sedan. Inspirationen kom av en bok hon läst av de så kallade klimatpsykologerna.

    – De skriver om de steg man kan ta i stigande skala och som funkar: att ställa om sitt privatliv. Det har vi gjort i hela familjen, med mat, resor och konsumtion. Man kan bli passiv medlem i miljöorganisationer, det har vi blivit. Jag gick med i ett parti. Jag har gått med i Fridays for future. Och i slutet på listan finns civil olydnad, som ju också ser ut att krävas.

    Annelie berättar att hon deltagit i många stillsamma manifestationer helt inom lagarnas ram. Till exempel har hon demonstrerat utanför fullmäktige i Göteborg, när det hållits sammanträden, under flera tillfällen.

    –  Demonstrationerna gjordes med olika teman. En gång ordnades ett slags alternativt fullmäktigemöte utanför möteslokalerna med 29 punkter med klimat- och miljöåtgärder på en dagordning. Vi skickade ut pressmeddelanden innan. Men det kom aldrig någon och tog bilder och berättade om våra aktioner. Man får inte ut de här frågorna om man inte gör något spektakulärt och olagligt. Då blir det fart på medierna.

    Ville markera mot Skolverkets bristande vägledning

    Det ska sägas att de olydnadsaktioner Annelie deltagit i, ett mindre antal, skett i regi av Extinction Rebellion, ett internationellt nätverk för klimataktivism. I ett fall var dock hennes egen undergrupp Teachers Rebellion huvudman. Detta var lite speciellt.

    – Vi ville markera gentemot vår högsta ledning, Skolverket, och tvinga fram svar på hur vi lärare ska ska sköta vårt uppdrag att utbilda eleverna om hållbarhet och god livsmiljö, när den politik som förs hotar just detta. Det står inte en rad i våra instruktioner om det här, det borde stå på första sidan.

    En dag i höstas samlades så en grupp utanför Skolverkets huvudkontor. Några få deltagare hoppade över spärren i receptionen och höll en liten appell i trapphuset.

    Åtal på gång för intrång i trapphall

    – De fick faktiskt träffa generaldirektören en kort stund. Och vår grupp blev utlovad ett uppföljningsmöte nu i vår. Fast nu har vi precis fått besked om att detta skjutits på framtiden, säger Annelie till SMB.

    Den mycket måttliga ordningsstörningen verkar inte haft någon större verkan för dialogen så här långt, alltså. Men förseelsen har intresserat en åklagare: rättegång mot inkräktarna väntas hållas i mitten av maj.

    Ska du själv fortsätta med olagliga aktioner?

    – Ja, jag tror det. Det känns inte som att jag har något val. Då vore det som att jag förnekar allt jag lärt mig om klimatet och om hur illa läget är. Men jag vet inte hur modig jag är, om det blir hårdare tag och hårdare straff.

    Blev av med posten som förstalärare

    Till saken hör att Annelie betalar ett högre pris, rent ekonomiskt, än dagsböterna för sin aktion.

    Tre dagar efter att hon intervjuats i lokaltidningen, Lerums Tidning och berättat om vad hon deltagit i, kallades hon till ett samtal med sin chef. Chefen gjorde klart att hennes förordnande som förstalärare inte skulle förnyas. Lönebortfallet uppgår till 60 000 kronor om året – långt i från försumbart alltså.

    – Det nämndes ett annat skäl förstås. Men det är lite för mycket som inte stämmer. De här förordnandena har alltid förnyats, och när jag lite tidigare suttit i utvecklingssamtal med chefen sades inte ett ord om att jag inte skulle får förlängt förordnande.

    Lyckat försök för ökad plaståtervinning

    Plast. Foto Pixabay https://pixabay.com/no/illustrations/plast-avfall-resirkulering-s%C3%B8ppel-3577044/

    Från 80 procent felsortering till 10 procent, samt nya möjligheter att öka återvinning av mjuka plastorter. Detta blev resultatet av ett lyckat försök med förstärkt hjälp, när kommuninvånare sorterar plastavfall. Syftet med försöket var att öka materialåtervinningen och i och med detta minska den fossila andelen avfall som går till energiåtervinning.

    Att förbränna plast leder till ökade koldixidutsläpp och det kommunala avfallsbolaget Sysav är en av de aktörer som försöker minska mängden plastavfall som förbränns. Ett lyckat försök med ökad bemanning för att testa en ny form av insamling vid återvinningscentralerna i Trelleborg, Staffanstorp och Tomelilla, har precis testats under drygt tre månader.

    Sysav har nu efter ett ett lyckat försök, där en extra anställd person vid återvinningscentraler hjälpt besökarna att sortera rätt, rapporterat om ökade möjligheter för plaståtervinning.

    Personal på plats avgörande faktor

    Det skånska avfallsbolaget har testat en ny form för insamling av plastprodukter vid tre återvinningscentraler – Trelleborg, Staffanstorp och Tomelilla. Detta har varit en del i det långsiktiga arbetet med att öka sorteringen samt öka mängden plast till återvinning. Med bättre sortering minskar andelen plast i containern för brännbar rest och därmed också de fossila utsläppen.

    Personal på plats visade sig vara ett lyckat koncept. Invånarna har börjat sortera bättre i fraktionen hårdplast. Både fraktionen hårdplast och behållaren för övrig plast, där mjukplast lagts, har ökat i återvinningsbarhet.

    Patrik Lövgren, områdeschef vid Sysav och ansvarig för testet, berättar i ett pressmeddelande att de goda resultaten gjort att Sysav beslutat att även skicka utsorterad mjukplast för återvinning. Sysav har även hittat en samarbetspartner som tar emot mjukplasten.

    Svenska aktiefonder bidrar inte till målen i Parisavtalet

    En rapport från Riksbanken har undersökt hur 122 svenska aktiefonder anpassar sina placeringar för att motsvara Parisavtalet. Resultaten visar att fonderna i genomsnitt gör anpassningar som motsvarar en temperaturökning på 2,77°C, vilket är högt över den övre gränsen på 2°C som anges i Parisavtalet.

    Enligt rapporten finns det inte heller någon betydande skillnad mellan fonder som anslutit sig till ledande klimatinitiativ och de som inte har gjort det. Det fanns inte heller någon skillnad mellan fonder som hade en ”Low Carbon Designation”-beteckning från Morningstar och de som inte hade det.

    Rapporten visade även att fonderna i betydande utsträckning kollektivt investerar i värdepapper som emitteras av företag som fortfarande har en lång väg att gå gällande deras klimatanpassning.

    Ett behov av ökad medvetenhet och åtgärder från investerare och fondförvaltare för att stödja en övergång till en mer hållbar framtid betonas i rapporten. Man menar särskilt att det är viktigt att investerare och fondförvaltare tar hänsyn till klimatmål när de väljer sina investeringar.

    Klimataktivister gripna för långsam promenad

    Under måndagen, den 24 april, genomförde organisationen Återställ våtmarker en demonstration på Tranebergsbron i Stockholm. Syftet var att uppmärksamma klimatkrisen och uppmana politiker att återställa våtmarker så att de kan lagra koldioxid. 

    Under demonstrationen gick deltagarna långsamt över Tranebergsbron. Det ledde till polisingripande, och nu sitter totalt 17 personer från Återställ våtmarker inlåsta på polisstationer i Stockholm, rapporterar ETC. 

    Till ETC säger aktivistgruppens talesperson Helen Wahlgren att en demonstration måste störa för att vara verksam. Återställ våtmarker menar att man använder sin lagliga rätt att protestera och att det görs för att uppmärksamma att allt liv på jorden är hotat. På Twitter har organisationen laddat upp en film från demonstrationen.

    Enligt Polisen är det 17 personer som greps misstänkta för sabotage. När de är förhörda kommer polisen att kontakta åklagare, som beslutar om personerna ska vara fortsatt frihetsberövade eller inte.

    Bilden i artikeln är från ett annat demonstrationstillfälle.

    Klimatchocker drabbar världen allt mer – och fler är att vänta

    Det blir alltmer tydligt att de mänskliga, ekonomiska, och miljömässiga kostnaderna för klimatförändringar ökar, enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO när det globala klimatåret 2022 sammanfattas.

    WMO:s årsrapport State of the Global Climate 2022 visar tydligt den ökande påverkan av klimatförändringarna som blir tydligare för varje år. Tillståndet för det globala klimatet 2022 visar förändringar på planetär skala på land, i havet och i atmosfären orsakade av rekordnivåer av värmefångande växthusgaser.

    De senaste åren har klimatförändringens effekter blivit alltmer påtagliga och extrema. Man brukar då tala om klimatchocker. Dessa ökade tydligt under 2022 som var ett år fullt av extrema klimatrelaterade väderhändelse.

    Klimatindikatorer

    Perioden 2015-2022 var de åtta varmaste år någonsin uppmätta, trots den avkylande effekten av väderfenomenet La Niña 2019-2022. Den globala medeltemperaturen 2022 var 1,15°C över genomsnittet 1850-1900, vilket gör det till det 5:e eller 6:e varmaste året beroende på vilken mätserie som används.

    Ett antal länder hade sina varmaste år någonsin, bland andra Storbritannien och Nordirland, Frankrike, Irland, Portugal, Spanien, Belgien, Luxemburg, Italien, Tyskland och Schweiz, västra Medelhavet, delar av centrala och östra Asien och Nya Zeeland. Inga områden upplevde rekordlåga årstemperaturer 2022

    Koncentrationerna av de tre huvudsakliga växthusgaserna – koldioxid, metan och lustgas – nådde observerade rekordnivåer 2021, det senaste året för vilket konsoliderade globala värden finns tillgängliga (mätserien omfattar perioden 1984-2021). Den årliga ökningen av metankoncentrationen från 2020 till 2021 var den högsta någonsin. Realtidsdata från specifika platser visar att nivåerna av de tre växthusgaserna fortsatte att öka under 2022.

    WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonade tydligt vilka konsekvenser denna utveckling redan får:

    Medan utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och klimatet fortsätter att förändras, fortsätter befolkningen världen över att påverkas allvarligt av extrema väder- och klimathändelser.

    Socioekonomiska och miljömässiga effekter

    Rapporten undersöker de många socioekonomiska effekterna av extremt väder, som har orsakat förödelse i livet för de mest utsatta runt om i världen. Fem år i rad av torka i Östafrika, i kombination med andra faktorer som väpnade konflikter, har fört med sig en förödande livsmedelsosäkerhet för 20 miljoner människor i regionen.

    Torka, översvämningar och värmeböljor påverkade samhällen på alla kontinenter och kostade många miljarder dollar. Regionen upplever den längsta perioden på 40 år med nederbörd som har varit under genomsnittet.

    Omfattande översvämningar i Pakistan orsakade av kraftiga regn i juli och augusti förra året dödades över 1 700 människor, medan cirka 33 miljoner drabbades. Totala skador och ekonomiska förluster uppskattades till 30 miljarder US-dollar. Juli (181 procent över det normala) och augusti (243 procent över det normala) var, var och en, de blötaste någonsin nationellt. I oktober 2022 hade omkring 8 miljoner människor tvingats till flykt inom landet av översvämningarna.

    Förvärrade farliga klimat- och väderrelaterade händelser försämrade villkoren för många av de 95 miljoner människor som redan lever på flykt.

    Värmeböljor kostade tusentals liv

    Enligt WMO kostade de euro­peiska värmeböljorna tusentals människoliv. I Spanien beräknas 4 600 människor ha dött som en konsekvens av hettan. I Tyskland handlar det om 4 500 personer och i Storbritannien och Frankrike 2 800 vardera. Enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), en forskningsenhet vid Université catholique de Louvain i Bryssel, dog 16 416 människor i Europa av extrema temperaturer under 2022. 

    Kina hade sin mest omfattande och långvariga värmebölja sedan nationella rekord började noteras, som sträckte sig från mitten av juni till slutet av augusti och resulterade i den varmaste sommaren någonsin med en marginal på mer än 0,5 °C. Det var också den näst torraste sommaren någonsin.

    Både Indien och Pakistan drabbades av kraftiga värmeböljor före monsunen 2022 som orsakade en minskning av skördarna. Detta, i kombination med förbudet mot export av vete och restriktioner för risexport i Indien efter starten av Rysslands invasion av Ukraina, hotades tillgången och stabiliteten för baslivsmedel på internationella livsmedelsmarknader, vilket utgjorde stora risker för länder som redan drabbats av brist av basföda. Därmed blir det tydligt vilka förstärkta effekter klimatrelaterade extremväder kan få.

    Fortsatt isavsmältning och ökade havsnivåer

    Havets uppvärmning, isförlust från glaciärer och inlandsisar och förändringar i lagring av landvatten bidrar alla till förändringar i havsnivån och var tydliga under 2022. Enligt WMO-rapporten kommer smältning av glaciärer och havsnivåhöjning – som återigen nådde rekordnivåer 2022 – att fortsätta i upp till tusentals år. Den arktiska havsisens utbredning 2022 var under genomsnittet 1991–2020 under större delen av året.

    WMO framhåller vidare att den antarktiska havsisen föll till sin lägsta omfattning någonsin och smältningen av vissa europeiska glaciärer var exceptionell. Den stora glaciärsmältningen i de flesta regioner 2022 är i linje med den långsiktiga accelerationen av glaciärmassförlusterna, med sex av de tio mest negativa massbalansåren på rekord, inklusive 2022, som inträffat sedan 2015.

    – Havsisen i Antarktis är på den lägsta nivå som hittills har uppmätts. I Europa är smältningen av glaciärer på en skyhög nivå, säger WMO:s chef Petteri Taalas.

    I de europeiska alperna slogs glaciärmassförlustrekord med stora marginaler 2022. Det finns tre orsaker till denna extrema glaciärsmältning. För det första var det väldigt lite vintersnö, vilket gjorde att isen var oskyddad på försommaren. För det andra blåste damm från Sahara över Alperna i mars 2022. Dammet gjorde snöytan mörkare (minskade dess albedo), som följaktligen absorberade mer värme från solen, vilket ytterligare accelererade snösmältningen. För det tredje ledde värmeböljor mellan maj och början av september 2022 till massiva isförluster.

    Snö på glaciärerna började smälta ungefär en månad tidigare än vanligt och för första gången i historien överlevde ingen snö sommarens smältperiod ens på de allra högsta mätplatserna och därför skedde ingen ansamling av färsk is. Mellan 2001 och 2022 har volymen av glaciäris i Schweiz minskat med mer än en tredjedel.

    Global årlig massförändring av en sammansättning av cirka 40 referensglaciärer över hela världen som täcker perioden 1950–2022. (Källa: WMO)

    Den globala medelhavsnivån fortsatte att stiga 2022 och nådde ett nytt rekord. Enligt WMO har tempot i havsnivåhöjningen dubblerats på bara runt 20 år, från 2,27 millimeter om året på 1990-talet till 4,62 millimeter om året det senaste decenniet.

    Havsnivåhöjningen, som hotar existensen av kustsamhällen och ibland hela länder, har drivits på inte bara av smältande glaciärer och inlandsisar på Grönland och Antarktis, utan också av expansionen av oceanernas volym på grund av värme. WMO noterar att havsuppvärmningen har varit ”särskilt hög under de senaste två decennierna”. Trots fortsatta La Niña-förhållanden upplevde 58 procent av havsytan minst en marin värmebölja under 2022. Däremot upplevde endast 25 procent av havsytan en marin köldperiod.

    Mellan 1960 och 2021 absorberade havet cirka 25 procent av de årliga antropogena koldioxidutsläppen till atmosfären. Det bidrog till att delvis mildra effekterna av klimatförändringarna men har lett till ökad försurning.

    Tidiga varningssystem

    WMO-chefen Taalas ser dock inte allt negativt. Han lyfter särskilt fram samarbetet mellan FN-organ som mycket effektivt för att ta itu med humanitära effekter orsakade av extrema väder- och klimathändelser. Särskilt för att minska tillhörande dödlighet och ekonomiska förluster.

    FN:s initiativ för tidiga varningar för alla syftar till att fylla den befintliga kapacitetsluckan för att säkerställa att alla människor på jorden omfattas av tidiga varningstjänster. För närvarande har omkring hundra länder inte tillräckliga vädertjänster på plats. För att uppnå denna ambitiösa uppgift krävs förbättringar av observationsnätverk, investeringar i tidig varning, hydrologisk och klimattjänstkapacitet.

    WMO-rapporten, liksom Copernicus klimatrapport 2022 för Europa, släpptes lämpligt nog inför Earth Day FN:s generalsekreterare António Guterres efterlyste inför Jordens dag ”djupare, snabbare utsläppsminskningar för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C”, såväl som ”massivt uppskalade investeringar i anpassning och motståndskraft, särskilt för de mest utsatta länderna och samhällena som har gjort minst för att orsaka krisen ”.

    Johan Rockström kommenterade rapporten i SVT:s Morgonstudion med att den visar det vi redan visste och att vi nu kommer att ha en tuff period med flera årtionden av än mer intensiva värmeböljor, torkor, översvämningar och avsmältning av glaciärer.

    Parisavtalets 1,5-gradersmål kommer att passeras även enligt de bästa scenarierna, konstaterar Rockström. Hans förhoppning är att världen ”mot slutet av århundradet” kan börja komma tillbaka mot en och en halv grads uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer.

    Den nya WMO-rapporten åtföljs av en berättelsekarta, som ger information till beslutsfattare om hur klimatförändringsindikatorerna utspelar sig. Den visar också hur förbättrad teknik gör övergången till förnybar energi billigare och mer tillgänglig än någonsin. Världens beslutsfattare bör läsa denna noggrant.

    Ska avverkningarna mörkas? Tveksamt förslag ska utredas hos Skogsstyrelsen

    Systemet med offentliga avverkningsanmälningar i skogsbruket infördes redan 1974. Det är viktigt för att ge allmänheten insyn och för att ge möjlighet att kontrollera om höga naturvärden hotas. Men Skogsstyrelsen begär nu att få lämna systemet, vilket är olyckligt skriver SMB:s krönikör Leif Öster.

    KRÖNIKA Vad händer om skogsägare inte längre behöver anmäla sina avverkningar? Hur ska då allmänheten få kännedom? Och hur ska samråd kunna ske kring höga naturvärden?  Skogsstyrelsen vill nu få utreda om  avverkningsanmälningarna ska ersättas med en skogsbruksplan. Det är en stor förändring. 

    1974 infördes anmälningsplikt för kalhyggen. LRF, skogsägareföreningar, kyrkan och Domänverket hade avstyrkt förslaget.  I förarbetet till den nya skogsvårdslagen hade det diskuterats anmälningskrav även för markberedningar och möjligen också gallring.  

    Tanken var att allmänhetens insyn i planerade avverkningar skulle hanteras av samhället. Samråd skulle ske för åtgärder som ” väsentligt ändrar landskapsbilden” och ”i naturvårdsfrågor”. Ett förslag var därför att kommunerna skulle ta emot anmälan.  Några menade att samråd också borde ske med lokala friluftsorganisationer. 

    Till slut infördes dagens modell. Anmälan för avverkningar större än en halv hektar skickas till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen. Samrådsplikten regleras via miljöbalken. Skogsstyrelsen markerar numera den planerade avverkningen på sin externa karttjänst.

    Det är genom denna publicering som allmänheten enkelt kan få veta om en avverkning planeras. Nja, enkelt är kanske inte rätt ord. Den intresserade förväntas gå in på myndighetens hemsida ”Skogliga grunddata” och zooma in till aktuellt område. Det finns även två ideellt drivna hemsidor som visar inlämnade anmälningar. Dels Avverkningskoll där man söker per län eller kommun. Dels den nya hemsidan. Hotad skog som visar de största och de senaste avverkningsanmälningarna. 

    Objekttillsynen minskas 

    Förra året, 2022, lämnade svenska skogsägare in 59 634 anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkningar. Skogsdebatten och skogsstyrelsens tillsyn har fram till nu huvudsakligen handlat om enskilda skogar och objekt. Det kallas objekttillsyn. Väldigt få ”objekt” besöks dock i fält.  Men enligt miljöbalken ska verksamhetsutövaren, till exempel skogsägare, även ha ett fullgott system för egenkontroll så att lagar och regler följs. 

    Systemtillsyn innebär att Skogsstyrelsen kontrollerar att sådan egenkontroll finns och används.  Inget hindrar att Skogsstyrelsen både bedriver objekttillsyn och systemtillsyn. I en intern PM skriver man att ”Båda sätten behövs för att Skogsstyrelsen ska kunna genomföra en effektiv och ändamålsenlig tillsyn”. 

    Men nu vill Skogsstyrelsen att regeringen ger klartecken för att Skogsstyrelsen ”på sikt” minskar objekttillsynen och i stället huvudsakligen jobbar med ”systemtillsyn”.  Skogsstyrelsen har även beslutat att inte längre visa viss information om nyckelbiotoper i sina karttjänster.

     Miljörättsprofessor Jan Darpö vid Uppsala universitet menar att Skogsstyrelsen här bryter mot EU-rätten. Vidare vill Skogsstyrelsen minska antalet ärenden som kräver handläggning. Vad alla dessa förslag, tillsammans med tankar om slopade avverkningsanmälningar, kan leda till är mycket svårt att förutse

    Kammarrätten slog fast allmänintresset

    Juristen Fredrik von Arnold gjorde 2017 en stor genomgång av skogsvårdslagstiftningen. Han skriver att:”Anmälningsskyldigheten är central för Skogsstyrelsens arbete med tillsyn, och handläggningen av dessa ärenden, med efterföljande tillsyn, tillhör myndighetens mest omfattande uppgifter”.

    Året därpå, 2018, slog Kammarrätten fast i en dom att avverkningsanmälan både är en offentlig handling och får publiceras. Kammarrätten menade att det är av ”ett stort allmänintresse av att få ta del av uppgifterna och publiceringen fyller därför en viktig samhällsfunktion”.  

    Viktiga att höga naturvärden blir kända

    Det finns ett stort samhällsintresse att höga naturvärden blir kända. Inte minst för att kunna prioritera naturvårdspengar där de gör bäst nytta. Men samhällets egna inventeringar prioriteras ofta ner. Istället har allt oftare ideella personer och grupper utbildat sig och börjat inventera själva. Fynd rapporteras in och kan påverka avverkningar i skogar med höga naturvärden. 

    Allt sedan 1991 har Naturskyddsföreningen och numera tillsammans med föreningen ”Skydda skogen” arrangerat en forskningsresa. Syftet är att lära privatpersoner hur man känner igen och skyddar skogar med höga naturvärden. Årets forskarresa blev fullbokad på mindre än en timme. 

    Självklart bör den svenska staten ta ansvar för nationella inventeringar av höga naturvärden. Enskilda skogsägare kan inte förväntas ha sakkunskap om alla fridlysta och rödlistade arter. Inventering kräver både färsk sakkunskap och rutin för att kunna prioritera.  

    Skogsbruket utlovade etik

    Få minns det idag. Men samtidigt som dagens skogspolitik skapades år 1993, tog skogsbranschen fram egna etiska riktlinjer, Skogsbrukets etik. Högaktuell idag är sista punkten. Den lyder ”Jag kommunicerar med min omvärld. Allmänheten har rätt till korrekt information och att ge synpunkter. Jag är beredd att lyssna och ta intryck”.  Krav på samverkan i samma anda finns även i nu gällande FSC-standard punkt 4.5.

    Det handlar om att skogsägaren i samverkan med lokalsamhällena ska undvika och minska viktiga negativa sociala, miljörelaterade och ekonomiska effekter av brukandet. ”Områden viktiga för lokalsamhället kan vara närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser eller stigar och leder”.

    Internationellt går trenden åt samma håll. Allmänheten ska få vara delaktig i åtgärder som påverkar deras miljö, till exempel skogsavverkningar. Århuskonventionen, som ratificerades av Sverige 2005 ska ge allmänheten tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser och rättslig övning i miljöfrågor.  Sverige förväntas även leva upp till EU:s direktiv om allmänhetens tillgång till miljöinformation.

    I februari 2023 klagade Naturskyddsföreningen till Förvaltningsrätten på att Skogsstyrelsen tagit bort 8 000 kända uppgifter om nyckelbiotoper från både sin nerladdningstjänst samt interna och externa karttjänster för allmänheten.  Naturskyddsföreningen menar att EU:s så kallade Inspire-direktiv innebär att vissa miljödata som Skogsstyrelsen har, ska hållas tillgängliga för allmänheten och åtkomliga via internet.

    Usla skogsbruksplaner

    En bärande del i Skogsstyrelsen förslag är att skogsägaren har en aktuell och bra skogsbruksplan. Redan idag krävs en plan om man är FSC-certifierad. Problemet är att dagens planer är ganska usla. Eftersom de regelmässigt saknar fördjupade inventeringar av höga natur- och kulturvärden händer det regelmässigt att planen föreslår avverkningar som inte kan genomföras. Den lilla skogsägaren blir då ekonomisk förlorare.  Man kan tycka att en skogsbruksplan ska bygga på åtgärder enligt avtalad certifiering och gällande lag. 

    Bör ägna sig åt verkliga problem

    Till sist. Det finns andra viktiga saker för skogsstyrelsen att jobba med.  Förslagsvis att ta tag i skogsbrukets brister vad gäller miljöhänsynen. Den sista mars kom årets rapport om hur det går med miljömålen. Det går sådär:

    De åtgärder som genomförs ger positiva effekter i miljön, men de är tyvärr inte tillräckliga för att vända den negativa trenden med förluster av viktiga livsmiljöer i skogen. Varje år fortsätter vi att förlora naturvärden som inte kan återskapas inom överskådlig tid, löd omdömet om läget från Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 21 april på 422,68 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,21 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 423,56 ppm, vilket är en ökning med 2,91 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 399,50 ppm.

    Källa: NOAA

    Under veckan slogs nytt rekord när 424,83 ppm uppmättes 17 april. Ett tråkigt, men väntat rekord. Att det nya rekordet sätts på våren är förväntat, eftersom halten koldioxid varierar över året. Under norra halvklotets vinter stiger halten stadigt då det finns mindre växtlighet som suger upp koldioxid från atmosfären. Toppnivån nås på vårkanten, innan växtligheten tar fart igen och halten koldioxid börjar sjunka.

    Koncentrationen av koldioxid nådde 421 ppm i mars, vilket är en ökning med 2,19 ppm jämfört med mars 2022. Temperaturen i februari var +1.26°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Regeringen vill ge undantag från miljöregler vid Nato-övningar

    Bilden föreställer marscherande soldaters ben

    Vid övningar med Nato-länder ska militären få bryta mot sina miljötillstånd, enligt ett förslag från regeringskansliet som nu remissas blixtsnabbt. Förslaget oroar intresseföreningen Aktion Rädda Vättern, som för en mångårig kamp mot militärens omfattande aktiviteter kring sjön.

    – Detta är ett unikt och oroande förslag från regeringens tjänstemän. Det handlar om att militären skulle få ett generellt undantag från alla gällande miljökrav. Och det finns skäl att tro att intresset från olika Nato-länder att öva kring Vättern är mycket stort.

    Det säger föreningens juridiske talesperson, miljökonsulten Christer Haagman till Supermiljöbloggen. Han påpekar att det finns många ansökningar om militärövningar i Sverige, och därtill ett ökat fokus på militärens behov som en följd av Ukrainakriget och den svenska Nato-ansökan.

    Försvaret vill ha femårigt undantag

    Enligt regeringens promemoria handlar det om ett ettårigt undantag från gällande miljövillkor. Förslaget har arbetats fram av en utredare som fick uppdraget av förre S-regeringen Löfven i fjol. Det byggde på en ansökan från militären om att få ett femårigt undantag från miljövillkoren. Det är nu dock bantat till ett förslag om ett års undantag, från denna till nästa sommar.

    – Då handlar det om en ändring av en förordning, vilket regeringen kan fatta beslut om utan att gå till riksdagen, förklarar Christer Haagman. Om ett år kan man räkna med att ett förslag om mer permanenta förändringar läggs fram.

    Det finns redan en rad ytterst kontroversiella ansökningar om utökade militära aktiviteter vid Vättern, med tillhörande miljöbelastning, avseende både vatten, luft och mark. Därtill kommer att Vättern är en av landets största ytvattentäkter som betjänar många kommuner runt sjön.

    – Försvarsmakten har för flera år sedan ansökt om att få öka sjömålsövningarna, från nuvarande 1000 skott om året till 69 000 skott och 150 raketer per år. Jag har talat med svenska stridspiloter som utbildar utländska kolleger. De säger att Vättern är mycket bra att öva vid för ovana flygare. Så det finns stor anledning att tro att det blir omfattande övningar inom kort om regeringen fattar det här beslutet.

    Sedan många år ligger även en ansökan om att få dränera det sanka området kring rullbanan vid Karlsborg på regeringens bord, vilket SMB berättat om. Området är ett av landets mest förorenade med PFOS, den skadligaste kemikalien i den omfattande PFAS-gruppen och som förbjöds inom EU redan 2008.

    ”Behovet av start- och landningstillstånd ökar”

    Enligt Haagmans bedömning kan trycket från Nato på fler övningar även påverka det här ärendet, eftersom behovet av start- och landningstillstånd lär öka.

    Varken den förra eller nuvarande regering har förmått att än så länge behandla försvarets begäran om markavvattning.

    Föreningen kommer att lämna ett remissvar till regeringen om undantaget från miljövillkoren. Den 5 maj är sista svarsdatum.

    – Vi har även manat LRF att reagera mot de här planerna. Hur ska det gå för lantbrukets djur när amerikanska F16-plan utan bullervillkor övar lågflygning över Vätterbygden? frågar sig Aktion Rädda Vätterns ordförande Elisabeth Lennartsson.

    Extrem hetta och torka präglade Europa 2022

    Det europeiska klimatet påverkas allt mer av den globala uppvärmningen, med smältande isar och extremväder som följd. När Europa sammanfattar förra årets klimat blir denna utveckling plågsamt tydlig.

    EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Service har nu gjort bokslut på klimatåret 2022. Den årliga rapporten, den sjätte i ordningen, beskriver de betydande klimathändelserna i Europa och även världen under 2022.

    Sammantaget ges en bild av stigande temperaturer och fortsatt påverkan av extrema väderhändelser. De senaste åtta åren varit de varmaste som världen hittills uppmätt. För Europas del innebar 2022 den varmaste sommaren och det näst varmaste år som någonsin registrerats. Data visar att genomsnittet för Europa för den senaste 5-årsperioden var cirka 2,2°C över förindustriell tid (1850-1900).

    Extremvärme

    Liksom i resten av världen präglade extremväder kontinenten och en stor del av Europa drabbades av intensiva och långvariga värmeböljor. Extremhetta under senvåren och sommaren resulterade i farliga förhållanden för människors hälsa.

    På grund av de extrema värmeböljorna under sommaren upplevde södra Europa rekordmånga dagar med ”mycket stark värmestress”. Europa ser en uppåtgående trend i antalet sommardagar med stark eller mycket stark värmestress, och i södra Europa ser man samma sak för den ännu högre graden extrem värmestress. Det finns också en minskande trend i antalet dagar utan värmestress.

    Vissa Medelhavsländer upplevde 70-100 dagar med värmestress 2022 och Medelhavsområdet brukar betecknas som en “hot spot” där värmeböljorna blir allt mer intensiva och som vi kan räkna med ännu fler framöver.

    Under presskonferensen betonades att värmestress är den svåraste effekten i Europa av klimatförändringen. Rapporten nämner inte specifika dödsfall, men enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), en forskningsenhet vid Université catholique de Louvain i Bryssel, dog 16 416 människor i Europa av extrema temperaturer under 2022. 

    Number of days that experienced ‘strong heat stress’ (UTCI between 32 and 38°C) during June, July and August 2022. Data source: ERA5-HEAT. Credit: C3S/ECMWF

    I norra Europa är det tydligt hur denna utveckling, med färre sommardagar utan värmestress och dagar med väldigt stark värmestress ökat.

    Percentage of days during summer with ‘no heat stress’ (UTCI between 9 and 26°C, top) and ‘very strong heat stress’ (UTCI between 38 and 46°C, bottom) in northern Europe, from 1950 to 2022. Data source: ERA5-HEAT. Credit C3S/ECMWF.

    En av de viktigaste händelserna som påverkade Europa 2022 var den utbredda torkan. Under vintern 2021-2022 upplevde stora delar av Europa färre snödagar än genomsnittet, många områden upp till 30 färre dagar. Den låga nederbörden i kombination med höga temperaturer ledde till utbredd torka och som sannolikt var den värsta på 500 år. Dessutom var flodflödet för Europa det näst lägsta någonsin, vilket markerar det sjätte året i rad med flöden under genomsnittet. 63 procent av Europas floder såg lägre flöden än genomsnittet.

    Värmen och torkan ledde även till skogsbränder, med koldioxidutsläpp som var de högsta på 15 år. För vissa länder var det de högsta utsläppen på 20 år. Extremvärme och skogsbränder orsakade i sin tur farligt höga ozonhalter i Europa. Samtidigt fortsätter de globala växthusgasutsläppen och 2022 nådde de årliga genomsnittliga koncentrationerna av koldioxid och metan sina högsta nivåer som någonsin uppmätts med satellit.

    Smältande isar

    Även isarna påverkades negativt av värmen. Den arktiska regionen upplever drastiska förändringar i sitt klimat och upplevde sitt sjätte varmaste år någonsin. Svalbardregionen hade sin varmaste sommar någonsin – den genomsnittliga sommartemperaturen i vissa områden nådde mer än 2,5°C över genomsnittet. En uppmärksammad studie visade att under de senaste 43 åren har Arktis värmts upp nästan fyra gånger snabbare än jordklotet, och Svalbard upp till sju gånger snabbare.

    Även Grönland upplevde extrema klimatförhållanden, inklusive exceptionell värme och regn i september, en tid på året då snö är mer typiskt. Medeltemperaturerna för månaden var upp till 8°C högre än genomsnittet (de högsta någonsin) och ön påverkades av tre olika värmeböljor. Denna kombination orsakade rekordsmältning av inlandsisen, med minst 23 procent av inlandsisen påverkade vid toppen av den första värmeböljan. De europeiska alperna såg en rekordförlust av is från glaciärer, vilket tydliggör den förändring vi redan ser av den globala uppvärmningen.

    Förnybar energi

    Det var rekordmånga soltimmar för Europa, den högsta på 40 år. En positiv aspekt av detta var att det också gav rekordmycket solkraft. Desto tråkigare var att den potentiella kraftproduktionen från landbaserad vind var under genomsnittet i större delen av Europa, särskilt i södra centrala regioner.

    Efterfrågan på el totalt sett låg under genomsnittet i de flesta områden. Det beror på den milda vintern samt energibesparingsåtgärder, vilket minskade behovet av uppvärmning. Efterfrågan var dock högre än genomsnittet i södra Europa på grund av den extrema värmen under sommaren som ökade efterfrågan på luftkonditionering. Detta är något vi kommer se mer av framöver.

    Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymd (GD DEFIS), Europeiska kommissionen kommenterar rapporten:

    Rapporten belyser alarmerande förändringar i vårt klimat, inklusive den varmaste sommaren som någonsin registrerats i Europa, präglad av oöverträffade marina värmeböljor i Medelhavet och rekordstora temperaturer på Grönland. Att förstå klimatdynamiken i Europa är avgörande för våra ansträngningar att anpassa och mildra de negativa effekterna klimatförändringarna har på kontinenten.

    Under presskonferensen betonade Carlo Bountempo vid EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus Climate Change Service (C3S) att det klimat vi kommer leva i framöver inte är detsamma som vi levde i vår ungdom eller som våra barn och barnbarn kommer leva i. 

    I juli i år är de flesta prognosmodeller överens om att klimatsystemets största aktör – väderfenomenet El Niño – kommer att återvända för första gången på nästan fyra år, vilket får stora återverkningar på vädret. Det märks tydligt genom att vindarna försvagas längs det ekvatoriala Stilla havet. Samtidigt byggs värme upp under havsytan. Under påskveckan slogs nytt värmerekord när genomsnittstemperaturen för världens hav uppmättes till 21,1 grader. Så hög har inte temperaturen varit sedan mätningarna började för 40 år sedan av amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration).

    Att nå 1,5 grader global uppvärmning – en gräns som överenskommits under Parisavtalet – kan kännas som en mycket avlägsen verklighet, men kan vara närmare än man tror. Experter menar att det sannolikt kommer att hända mellan 2030 och början av 2050-talet. Frågan är vad det kommer innebära rent politiskt.

    Källa: Copernicus

    SMB:s redaktör Beatrice Rindevall nominerad till ordförande i Naturskyddsföreningen

    Supermiljöbloggens mångåriga skribent och redaktör Beatrice Rindevall föreslås bli ordförande för Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen.

    – Jag har alltid jobbat med miljö- och klimatfrågorna, men aldrig med den kraft som blir möjlig nu, säger hon till SMB.

    Naturskyddsföreningens valberedning presenterar nu sin kandidat inför årsmötet i Västerås den 17-18 juni, då Johanna Sandahl avgår efter nio år som ordförande i riksstyrelsen.

    Organisationen med cirka 230 000 medlemmar är även landets i särklass äldsta inom miljöområdet, grundad 1909 och med självaste Selma Lagerlöf som tidig medlem.

    Naturskyddsföreningen har genom decennierna skaffat sig en stark position i både debatten och som påtryckare i politiken. Beatrice Rindevall vill fortsätta i den traditionen, och utveckla den. Och hon vill förändra samhällsdebatten som den förs idag. Miljö och inte minst klimat är starkt polariserade ämnen och etiketteras som höger eller vänster på många håll.

    ”Klimat och miljö är inga höger- eller vänsterfrågor”

    – Fast det är inga höger- eller vänsterfrågor. Jag vill motverka den utvecklingen och hoppas bidra till att skapa det breda engagemang som inte finns idag. Klimat och miljö är heller inte en medelklassfråga, eller en fråga bara för näringslivet, de berör alla i samhället.

    Beatrice Rindevall har arbetat tidigare inom Naturskyddsföreningen, både som journalist på Sveriges Natur, men även ideellt som ledare för föreningens klimatgrupp i Göteborg och som ledamot i länsavdelningens styrelse i Bohuslän.

    Till Supermiljöbloggen anslöt hon kring 2012 och har utvecklat SMB till en fri och oberoende nyhetsförmedlare och opinionsbildare inom miljö och klimat.

    – SMB har under åren varit en röst som satte miljöfrågorna på agendan när andra medier inte gjorde det. Det finns idag fler sådana röster och medierna har fått ökad kunskap. SMB:s roll ligger idag mer inom opinionsbildning och initierad granskning.

    Under de senaste åren har Rindevall arbetat för Baltic Waters 2030 för att påverka och förändra den skadliga fiskeripolitiken, och med fokus på den alarmerande situationen för sill- och strömmingbestånden i Östersjön.

    Beatrice Rindevall är 35 år och bosatt i Solna med sin familj.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären 9 april på 422,97 miljondelar (ppm). Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,54 ppm.

    Förra veckans medeltal blev 422,64 ppm, vilket är en ökning med 2,74 ppm jämfört med för ett år sedan. För 10 år sedan var veckovärdet 397,93 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 421 ppm i mars, vilket är en ökning med 2,19 ppm jämfört med mars 2022. Temperaturen i februari var +1.26°C relativt till perioden 1880-1920.

    På grund av vulkanutbrottet vid Mauna Loa i slutet av november kommer mätdata från och med december 2022 från en plats vid Maunakea Observatories, cirka 33 mil norr om Mauna Loa-observatoriet.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Under påskveckan slogs nytt värmerekord när genomsnittstemperaturen för världens hav uppmättes till 21,1 grader. Så hög har inte temperaturen varit sedan mätningarna började för 40 år sedan av amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Liknande rekord kan bli vanligare framöver menar SMHI:s oceanografiska forskare Magnus Hieronymus:

    Det är högst sannolikt att många sådana här rekord kommer slås de närmsta årtiondena, då ungefär 90 procent av värmeenergin som genom den globala uppvärmningen tillförs klimatsystemet hamnar i havet. Uppvärmningen kommer också leda till exempelvis mer frekventa marina värmeböljor och stigande hav.

    Staten måste betala för skogsskydd – trots slopade reservatspengar

    Biologisk mångfald

    Den mycket kraftiga neddragningen i statsbudgeten för skydd av värdefull skog räddar inte regeringen från utgifter för skydd av värdefull skog. Ägarna till 2300 hektar fjällnära skog i Västerbotten måste ändå ersättas, skriver Altinget.

    Det väckte ett ramaskri från naturvårdare, forskare och miljörörelse när regeringen Kristersson i sin första budget aviserade en stenhård bantning av miljöanslagen.

    I 2023 års budget fick skyddet av värdefull natur (i hög grad bildande av skogsreservat) en neddragning med 32 procent, till 1,15 miljarder kronor. ”Åtgärder för värdefull natur”, främst skötsel av befintliga reservat, drogs ned med 45 procent till drygt en miljard.

    Regeringen har lovat att kommande budgetar ska bli ännu stramare.

    Men det verkar hjälpa dåligt mot utgifter att dra ned anslag för att skydda värdefull skog, enligt en granskning nyhetssajten Altinget gjort.

    I trakterna kring Storuman i inre Västerbotten förbereddes under en tid bildandet av naturreservat i sex fjällnära skogsområden på totalt 2 273 hektar med höga naturvärden. Dessa planer fick överges sedan regeringen presenterat sin budget i höstas.

    Skogsägaren och länstyrelsen var dock överens om att reservat skulle bildas. Och nu vill ägaren ha de pengar man räknat med att få. Därför görs nu en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Syftet är att få ett avslag på anmälan och därmed statlig ersättning ändå, skriver Altinget.

    Enligt de inblandade är det alternativ som nu står till buds sämre än om om reservaten hade kunnat bildas som det var planerat.

    Det kostar staten lika mycket pengar, men vi kan inte använda medel för skötsel och så vidare när områdena inte blir reservat. Vi kan inte jobba med dem, vi kan inte visa upp dem eller göra anläggningar för friluftslivet eller med skötsel, säger Björn Jonsson, chef för naturvårdsenheten på länsstyrelsen till nyhetsbyrån.

    531 forskare i nytt upprop: ”Sänk utsläppen nu!”

    Det vore ett monumentalt svek av regeringen att fortsätta med en politik som ökar utsläppen av koldioxid. Det skriver nu hundratals forskare i ett debattinlägg.

    – Vi kan inte bara sitta och vänta när inget händer, säger professor Line Gordon, en av de 531 undertecknarna, i en kommentar till SMB.

    Uppropet publiceras i Aftonbladet och Dagens Samhälle under torsdagen. Det har samma tema som de stora upprop från forskarsamhälle och näringsliv och som förekommit under det senaste halvåret, se exempel här och här.

    Budskapet är att de svenska ledande politikerna i regering och riksdag måste ta sitt ansvar för den allt mer akuta klimatfrågan. Alltså prioritera en politik som genererar snabba utsläppsminskningar.

    Den nuvarande regeringens politik – lägre drivmedelsskatt, sänkt reduktionsplikt, bibehållna reseavdrag för bilpendlare och en rad andra förändringar – innebär det rakt motsatta.

    Och utan tvivel har veckans inlägg från en stor del av det svenska forskarsamfundet ett ännu något högre tonläge, jämfört med tidigare:

    Sverige har inte bara tappat fart i omställningen. Vi har i själva verket ökat takten i utsläppen. I vårt förra upprop skrev vi forskare att vi är förtvivlade och arga. Det är den rimliga responsen när vi står inför en massiv kris men ignorerar forskningen om hur krisen kan hanteras. Fortsätter det i samma riktning blir sveket från er ledare monumentalt. Domen blir hård; ni kan inte säga att ni inte visste, dundrar man mot regeringen Kristersson.

    Till SMB säger Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre, att forskarnas frustration hela tiden ökar när läget är så akut. Hon är personligen mycket oroad över situationen, och betonar att det hårda omdömet över regeringen också var framträdande i Klimatpolitiska rådets rapport nyligen.

    ”Samhället i övrigt hyser oro för klimatläget”

    Hon anser inte att intresset för klimatfrågan svalnat i samhället i övrigt på samma sätt som i politiken.

    – Nej, om vi ser till näringslivet är det ju uppenbart att många företagare efterlyser klimatåtgärder från politiken. Min upplevelse är att det är fler i samhället som är bekymrade idag, medan politiken står och stampar.

    Debattinlägget tar också upp det faktum att regeringen själv i ett inlägg på DN-debatt precis vid årsskiftet utlovade en stor hearing om klimatet med olika samhällsaktörer, som skulle hållas någon gång före sommaren. Inget har dock hörts sedan dess, trots påstötningar, vilket SMB berättat om.

    Inbjudningarna är ute, påstår ministern

    Så sent som i början av april gjorde klimatminister Romina Pourmokthari (L) ett märkligt påstående på presskonferensen om Klimatpolitiska rådets årsrapport. ”Inbjudningarna är ute” sa hon på en direkt fråga om hur det blir med regeringens utlovade klimatkonferens.

    Inga av de 530 forskarna har dock fått någon ännu, skriver de nu.

    Vilken tolkning gör då Line Gordon av att detta stora möte knappast kommer att hållas som utlovats?

    – Min tolkning är att regeringen prioriterar klimatfrågan för lågt. Och det är otroligt oroande.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.