De enorma mängder platsbaserade odlingsdukar som används inom jordbruket är ett stort miljöproblem. Positiva nyheter är att det nu pågår flera projekt för att ta fram nedbrytningsbara odlingsdukar i naturmaterial.
Odlingsdukar är en vanlig metod för odlare att hindra ogräs från att växa upp samt för att behålla fukt och värme i marken. Dukarna består oftast av fossilbaserade plastmaterial, till exempel polypropen- eller polyesterfiber. I Sverige är odlare skyldiga att samla in duken när odlingssäsongen är över, men i många andra länder finns inga sådana skyldigheter.
Oavsett om duken ligger kvar eller tas upp innebär plastdukar ett miljöproblem då mikroplaster alltid blir kvar i marken. Plastavfallet från odlingsdukarna har liknats vid plasten som finns i haven.
Även när man tar upp duken blir det små plastbitar kvar i jorden. Plastduken är även svår att återvinna, den är full av jord, fukt och växtdelar. Dessutom är det ett jättejobb att ta upp dukarna, och mycket arbetskrävande, säger Tomas Johansson, projektledare på RISE.
För att hitta mer miljövänliga och praktiska lösningar har man i flera olika projekt de senaste åren testat olika typer av nedbrytningsbara odlingsdukar av naturmaterial. Bland annat har man i ett RISE-projekt tagit fram en nedbrytningsbar duk i cellulosa som efter odlingssäsongen ska gå att plöja ner i marken.
I projektet testades tio dukar 2017, och tio andra dukar 2018. Den största utmaningen har varit att hitta en duk med lagom lång nedbrytningsprocess så att grödorna hinner växa upp, men att duken snabbt därefter ska brytas ner.
Hur man hindrar ogräs är det största problemet, men kan man lägga ut en duk som är fossilfri och inte behöver samlas in, så innebär det en stor vinning, säger Tomas Johansson.
Internationella Energiorganet (IEA) bekräftar att solenergin nu är billigare än både kol, olja och gas.
Varje år publicerar IEA World Energy Outlook, som beskriver utgångsläget och trenderna för den globala energimarknaden. I årets upplaga konstaterar energiorganet att teknologin för storskalig solenergi nu kostar mindre än både kol, olja och gas i de flesta stora länder.
Det innebär att solenergi nu är historiens billigaste energislag. Solens strålar är ju i sig ”gratis”, men med de senaste årens offensiva satsningar har priset på solpaneler och solceller gått ner rejält. Mellan 2014-2019 ökade den globala solenergin med mellan 20 och 30 procent om året.
Men det räcker inte att bara investera i förnybar energi. Trots att solenergin ökar så snabbt står den fortfarande bara för drygt två procent av den globala elektriciteten och en dryg procent av världens totala energianvändning. För att få ner utsläppen behöver vi också använda betydligt mindre energi och byta ut den redande existerande fossila infrastrukturen, konstaterar IEA.
EU-kommissionen tog ett viktigt steg mot en giftfri miljö när man nyligen presenterade en ny kemikaliestrategi för de kommande åren. Strategin innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen och svårnedbrytbara kemikalier som PFAS.
Den nya kemikaliestrategin är ambitiös och innehåller många områden som är viktiga att arbeta vidare med för att skydda hälsa och miljö. Vi ser fram emot att analysera strategin i detalj och se hur vi kan bidra i arbetet med att genomföra de utlovade åtgärderna.
Det säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist med anledning av EU-kommissionens nya kemikaliestrategi med ambition och målsättningar för kemikaliepolitiken de närmaste åren. Strategin syftar till att förbättra skyddet för människor och miljön från skadliga kemikalier genom att bland annat förenkla och förstärka lagstiftningen samt öka kemikalieindustrins globala konkurrenskraft genom att utveckla säkra och hållbara kemikalier. Den är en del av en nollutsläppsvision för en giftfri miljö som tidigare meddelats i EU-kommissionens ”den gröna given”. Bland annat innehåller strategin åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS.
Därmed går EU-kommissionens kemikaliestrategi väl i linje med rapporten ”Giftfritt från början” som Kemikalieinspektionen lämnade över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin i februari 2020 som ett underlag för regeringens fortsatta arbete med miljömålet Giftfri Miljö fram till 2030. För att möjliggöra cirkulära kretslopp lyfter Kemikalieinspektionen bland annat fram i rapporten hur viktigt det är att företagen byter ut och fasar ut farliga kemikalier.
De nya etappmål som Kemikalieinspektionen i rapporten föreslår är:
Fasa ut särskilt farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört så långt som möjligt, genom att beslut om utfasning av ämnena finns för alla användningsområden, senast 2030.
Giftfri cirkulär ekonomi. Varor är designade för giftfria och resurseffektiva kretslopp senast 2030. Kraven är höga och likvärdiga för nyproducerade och återvunna material. Kunskap och information om ingående ämnens egenskaper är tillgänglig oavsett i vilket land tillverkningen sker.
Minska den samlade exponeringen. Barns utveckling och den biologiska mångfalden skyddas genom att den samlade exponeringen för farliga ämnen har minskat väsentligt, senast 2030.
Parallellt med kemikaliestrategin publicerar EU-kommissionen även ett åttonde miljöhandlingsprogram och flera arbetsdokument, bland annat en översyn över dagens lagstiftning som reglerar hormonstörande ämnen, en sammanställning över kunskapsläge, riskbedömningsmetodik och nuvarande regler kring kombinationseffekter samt ett faktaunderlag kring högfluorerade ämnen (PFAS) och bakgrunden till de åtgärder som föreslås i strategin.
Just PFAS är särskilt viktigt att reglera, eftersom det rör sig om en stor grupp kemiska ämnen med både kända och ännu okända hälso- och miljöeffekter. Enbart de årliga hälsorelaterade kostnaderna från PFAS-exponering uppskattas till 52-84 miljarder euro i hela Europa, enligt en studie av Nordiska Ministerrådet. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) föreslog tidigare i år en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen man kan få i sig utan risk för hälsan. Orsaken är att den nuvarande nivån inte anses vara säker.
Men vad är då egentligen PFAS? PFAS är ett samlingsnamn för flera olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är en stor och komplex grupp på mer än 4 700 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och använts i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel (se även tabell). När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter.
Två av de mer kända PFAS-ämnena är PFOS och PFOA som är klassificerade som reproduktionsstörande och cancerframkallande. PFOS förbjöds inom EU 2008 och samma förbud införs inom EU under 2020 för PFOA. PFOA användes i produktionen av Teflon ända fram till år 2012. Året efter, 2013, hamnade kemikalien på den Europeiska kemikalielagstiftningen REACH kandidatlista för “Substances of Very High Concern” (ämnen som inger mycket stor oro).
Brandsläckningsskum är ett användningsområde för PFAS som fått mycket uppmärksamhet i och med rättsfall där invånare anser sig ha blivit förgiftade av PFAS via dricksvattnet. Mellan 1985 till 2003 använde bland andra Försvarsmakten brandsläckningsskum som innehöll PFOS. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks nämligen kunna öka risken för negativa hälsoeffekter. Försvarsmakten och exempelvis flygplatsbolaget Swedavia har konstaterat att det finns rester av de förbjudna kemikalierna i på flera platser runt om i landet och Naturvårdsverket har identifierat runt 2 000 potentiella utsläppskällor,såsom brandövningsplatser, avloppsreningsverk och platser där avfall hanteras.
Nyligen rapporteradeNaturvårdsverket att de, tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), hade identifierat drygt 11.000 platser där giftigt brandskum används. Dock redovisar rapporten bara platser som förorenats mellan 1998 och 2015. Stora mängder PFAS-skum användes före 1998, vilket gör att det fortfarande kan finnas ett mycket stort antal platser där dricksvatten och miljö kan ha tagit skada, platser där mätningar ej gjorts och som därför fortfarande är okända.
PFAS-ämnen är extremt svårnedbrytbara och kommer därför att ansamlas i miljön och öka över tid. Av den anledningen kallas de ibland för ”evighetskemikalier.” PFAS är ett av världens mest spridda ämnenmed global spridning och de har liknats vid vår tids PCB och DDT. Vissa PFAS är bioackumulerande, det vill säga, de ansamlas i organismer och ökar uppåt i näringskedjan, vilket är anledningen till attman har funnit bland de högsta nivåerna i isbjörnar långt borta i Arktis.
Det är därför den nya EU-strategin är så viktig, eftersom det är på EU-nivå, och helst globalt, som regleringar och förbud måste komma. Strategin presenterar en hierarki för kemikaliehantering som utgår ifrån att främja utveckling av säkra och hållbara kemikalier samtidigt som problematiska icke-nödvändiga ämnenfasas ut. Förhoppningsvis kan det få effekt och leda till utveckling av säkra produkter.
Nio av tio konsumenter är oroliga för att kemikalier som finns i varor ska skada miljön, dem själva, deras barn eller framtida generationer. Många tycker också att företagen borde göra mer för att skydda dem.
En ny undersökning som Sveriges Konsumenter låtit göra visar att de flesta konsumenter känner oro för farliga kemikalier. Vidare anser sju av tio att det är företagens ansvar att, utan att invänta lagstiftning, ta bort ämnen ur sina varor som misstänks vara skadliga för människor och miljön. Enkäten visar också att det finns ett stort intresse hos konsumenter att få mer information om kemikalier i varor.
Idag används tusentals kemikalier i produktionen av konsumentprodukter utan att i tillräcklig utsträckning kontrollera vare sig ämnenas eller de färdiga produkternas säkerhet. Samtidigt ökar antalet kemikalier på marknaden lavinartat, och kan ha dubbleratsinom 30 år enligt OECD. Kemikalier som vi med dagens metoder och lagstiftning inte kommer hinna reglera för att skydda människors hälsa och miljön.
I enkätundersökningen gjord på uppdrag av Sveriges Konsumenter tillfrågades 1001 personer om deras inställning till farliga kemikalier.
Resultatet visar att:
91 procent säger sig vara oroliga för hur kemikalier som släpps ut idag kan skada nutida och framtida generationer och miljön. 33 procent säger sig vara mycket oroade.
7 av 10 konsumenter tycker att företag har ett ansvar att gå före lagstiftningen.
2 av 10 anser att det är tillräckligt att företag följer rådande regelverk.
86 procent vill ha mer information om kemikalieinnehållet i varor vid köptillfället.
Att 9 av 10 känner oro borde skicka en stark signal till politikerna att konsumenter vill se kraftfulla åtgärder. Ingen ska behöva vara försöksperson i ett experiment man inte samtyckt till. Tillsammans med våra medlemsorganisationer presenterar vi nu en 20-punktslista över de lösningar vi tror behövs för att skydda människors hälsa och miljön, säger Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter.
Samtidigt presenterar Sveriges Konsumenter 20 lösningar på vad politiken och företag bör göra för att minska exponeringen av farliga kemikalier i konsumenters vardag.
Dessa lösningar presenteras i Sveriges Konsumenters ståndpunkt ”Kemikalier i vardagen – lösningar för minskad exponering av farliga ämnen” och är riktade till politiker och företag. Det handlar om att täppa till hålen i nuvarande lagstiftning, ta höjd för så kallade cocktaileffekter, snabbt förbjuda farliga ämnen och skydda de mest utsatta, exempelvis barn och gravida.
Hela 86 procent säger att de vill ha mer information om kemikalieinnehåll när de handlar. Det visar att konsumenter vill göra giftfria val, men att de är beroende av att företag blir mer transparenta. Företag måste helt enkelt bli bättre på att kommunicera med sina kunder om kemikalier i varor. Vårt och Kemikalieinspektionens verktyg Kemikalieappen gör det enkelt för företag att hjälpa konsumenter göra informerade val vid själva köptillfället, säger Maria Hammarling, projektledare på Sveriges Konsumenter.
Årets vinnare av Children’s Climate Prize är Vinisha Umashankar, 13 år, och Aadya Joshi, 17 år. Båda är från Indien och mycket värdiga vinnare med sina imponerande miljöinnovationer. Vinisha vinner priset Clean Air för sitt initiativ med solcellsdrivna strykjärn och Aadya vinner priset Changemaker för sitt biologiska mångfalsprojekt The Right Green.
Clildren’s Climate Prize är ett internationellt klimatpris som årligen delas ut till barn som har gjort extraordinära insatser för klimat och miljö. Priset inrättades 2016av det svenska elbolaget Telge Energi. Årets vinnare belönas med diplom, medalj samt 100 000 SEK från Children’s Climate Foundation för att utveckla sina verksamheter. Juryn, som består av bland andra den adjungerade professorn och vice ordföranden för klimatpolitiska rådet Johan Kuylenstierna, fick i år en tuff uppgift att utse finalister och vinnare bland många kreativa och innovativa bidrag.
Vinisha Umashankar vann i kategorin Clean Air Prize för att ha utvecklat ett solcellsdrivet strykjärn. Bakgrunden är att det finns ungefär tio miljoner småföretag i Indien som använder koleldade strykjärn. Tillsammans förbrukar dessa ungefär 50 miljoner kilo träkol varje dag. Träkolet eldas och förorenar luften, vilket orsakar hälsoproblem och dessutom bidrar till negativa klimatförändringar. Vinisha såg ett stort problem som krävde en hållbar lösning för både människor och miljön och skapade därför ett solcellsdrivet strykjärn – en innovation som både är säkrare och mer hållbar.
Luftföroreningar i storstäder är ett globalt problem. Med smart design och en unik problemlösningsförmåga, har Vinisha lyckats kombinera teknik och vetenskap när hon skapade och designade Solar ironing cart. En uppfinning som kan ha betydande positiv påverkan på Indiska städers luftkvalitet om den implementeras storskaligt. Juryn är imponerad och ser en ung vetenskapskvinna med en stark fallenhet för hållbara lösningar, lyder juryns motivering för årets Clean Air Prize.
Aadya Joshi vann i kategorin Changemaker Prize för att ha skapat en databas med över 15 000 växt- och insektsrelationer från olika ekoregioner i Indien, som ska bidra till att återställa den biologiska mångfalden. I Indien är avskogning ett stort problem, vilket både bidrar till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. För att motverka detta kan återplanteringsprojekt göras, men då måste rätt arter planteras. Att bara slumpmässigt plantera nya träd kan ibland göra mer skada än nytta genom minskad biologisk mångfald, vilket ledde till att Aadya Joshi skapade databasen The Right Green.
Med hjälp av hennes uppfinning BioPower Index kan landskapsarkitekter, trädgårdsmästare och myndigheter plantera de växter som bäst stöder biologisk mångfald. Utöver databasen utbildar hon och håller workshops som på sikt gjort det möjligt för samhällen att återställa friska ekosystem, rika på biologisk mångfald, samtidigt som de tar itu med klimatförändringar.
Med förståelse för riskerna med förlusten av biologisk mångfald och stor kunskap om växter och träds förmåga att förhindra det, är det imponerande att se Aadyas initiativ ’The Right Green’, som kombinerar modern databasteknik med uråldrig kunskap om inhemska växter. Det faktum att Aadya också lägger stor vikt vid att sprida kunskap och utbilda fler i ämnet väger tungt i juryns beslut. Initiativet har stor potential att skalas upp och med rätt stöd kan det bli en växtdatabas med stor positiv påverkan på ekosystemet globalt, lyder juryns motivering för årets Changemaker Prize.
Specialreportage från vinnarna och deras projekt visas på årets Children’s Climate Prize, som i år är ett digitalt event som sänds på www.ccprize.org den 18 november kl 10 och kl 19 CET.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,94 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (411,79 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,30 ppm).
På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.
Vi har nu precis lämnat en oktober bakom oss som enligt preliminära siffror för Sverige legat över det normala, jämfört med periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990). Det återstår att se hur sammanställningen blir och även hur varm månaden blev globalt, men prognosen är att 2020 kan bli det varmaste året någonsin uppmätt så oddsen för att även oktober ligger högt är låga. Exempelvis blev september månad blev den varmaste septembermånaden som någonsin uppmätts globalt. Under år 2020 har redan tre månader varit rekordvarma. Under de tolv månaderna som föregick september i år så var jordens medeltemperatur 1,3 grader högre än nivåerna från förindustriell tid. Det gör att vi ligger farligt nära Parisavtalet:
På tisdag är det presidentval i USA och som vi tidigare rapporterat kan dess utgång få stora konsekvenser för det globala klimatarbetet. Om sittande president Donald Trump vinner innebär det med största sannolikhet utträde ur Parisavtalet, medan om den demokratiske utmanaren Joe Biden vinner innebär det återanslutning till avtalet och en ambitiös amerikanskt klimatpolitik. Om en vecka vet vi förhoppningsvis hur det gått.
Varje år säljs fyra miljoner mobiltelefoner i Sverige, vilket bidrar till enorma mängder avfall. Produktionen av en enda mobil bidrar till hela 86 kilo avfall. Goda nyheter är att teknikföretag nu försöker att hantera problemet. Senast i raden är Elgiganten, som i veckan gick ut med att de satsar på att dubblera antalet återbrukade och återvunna mobiltelefoner.
Svenskar konsumerar stora mängder mobiltelefoner. Sveriges Natur beskriver ett Sverige där 97 procent av invånarna redan äger en mobiltelefon, men att det trots det säljs hela fyra miljoner nya mobiltelefoner varje år. Det innebär att avfallsmängderna blir enorma. Även SMB har tidigare rapporterat om hur problematiska mobiltelefoner är ur ett avfallsperspektiv, dels på grund av mängden avfall per mobil och dels att den största delen av avfallet kommer från gruvbrytning och blysmältverk.
Det är utifrån den här problembilden som flera teknikföretag försöker att finna lösningar på problemet. Telia, Tele2, Mediamarkt och flera andra teknikföretag har sedan tidigare funktioner där kunder kan lämna in mobiltelefoner mot en rabatt. Nu satsar Elgiganten på att fördubbla mängden återvunna mobiltelefoner från dagens en miljon mobiler till två miljoner återvunna mobiler.
Enligt Elgiganten är grunden i initiativet att det ska bli enklare för konsumenter att göra rätt, och det verkar vara just denna förenkling som ligger bakom företagets förhoppning om att kunna samla in en miljon begagnade mobiltelefoner. Insamlingen ska ske i Elgigantens butiker och vara både GDPR-säkert och miljövänligt. Del av initiativet är att sprida kunskap om varför det är viktigt att återvinna mobiltelefoner och vilka de miljömässiga vinsterna är, vilket ska bidra till att fler vill lämna in sina gamla mobiltelefoner.
Många har gamla teknikprylar som ligger hemma och skräpar. Till exempel så beräknas det finnas 20–25 miljoner gamla mobiltelefoner i Sverige som bara samlar damm. Många vet inte vad de ska göra med gammal teknologi, och det är något som Elgiganten vill hjälpa till med. Hos oss han du reparera, sälja vidare eller återvinna dina uttjänta elektronikprodukter, står att läsa på Elgigantens hemsida.
Enligt Elgiganten är mobilåtervinning ett sätt att utvinna värdefulla metaller och mineraler som guld, kobolt, kisel, kadmium och aluminium. Samtidigt menar de att återvinningen av endast en enda mobiltelefon kan spara ungefär 60 kg koldioxidutsläpp, vilket motsvarar 460 kilometers bilkörning.
Li Persson, kommunikationsansvarig på Elgiganten, säger att de insamlade mobilerna kommer gå till både återbruk och återvinning. De mobiler som kan återbrukas går först igenom en process där deras data raderas. Därefter säljs de vidare till certifierade samarbetspartners i Sverige. Mobiler och småelektronik som inte kan återbrukas mals ner till små bitar och materialåtervinns i Sverige.
Att företagen satsar på återbruk och återvinning är positivt – det är bättre än att de inte gör det. Men enligt EU:s avfallshierarki ska det första steget för att minska avfallet vara att dra ner på konsumtionen. Risken finns att mobilföretagens ”lämna in och få rabatt på nästa”-modell ökar incitamenten för att byta sin mobil oftare. När konsumtionen väl har minskat ordentligt ska återvinning, och allra helst återbruk, användas.
Plastavfall är ett akut och växande problem som måste tas itu med så snart som möjligt. Det är budskapet från de nordiska miljö- och klimatministrarna efter mötet i Nordiska ministerrådet tidigare i veckan.
Efter ministermötet i april 2019 i Reykjavik utfärdade de nordiska ministrarna en kraftfull uppmaning att utforma ett nytt globalt avtal för att minska miljöpåverkan av plast som hamnar i våra hav. Nu har ord påbörjat resan mot handling i form av ett förhandlingsmandat för ett avtal gällande marint plastavfall som ska träda i kraft vid FN:s miljöförsamling under Februari 2021.
I ministerförklaringen som undertecknats av Nordens miljöministrar betonas behovet av att engagera både regeringar och den privata sektorn i arbetet med att främja en cirkulär ekonomi, eftersom plastprodukternas livscykel påverkas av såväl hållbar produktion som konsumtion.
Förklaringen följs upp med två nordiska utredningar med fokus på förslag till kunskaps- och finansieringsmekanismer i ett potentiellt globalt avtal. Nordiska ministerrådet har dessutom publicerat en rapport med konkreta åtgärder och faktorer som bör ingå i ett globalt avtal om marint plastavfall och mikroplaster.
Det nordiska ledarskapet för ett nytt avtal mot plastnedskräpning har gett resultat de senaste 18 månaderna. Norden ska fortsätta att ha en tydlig ledarroll i arbetet med att få till stånd ett bra förhandlingsmandat, så att avtalet blir ett effektivt verktyg, säger Norges klimat- och miljöminister Sveinung Rotevatn i ministerförklaringen tillhörande mötet.
Rapporter till FN har visat grundläggande luckor i de befintliga internationella rättsliga och politiska ramarna gällande marint plastavfall, vilket gör dem dåligt rustade för att eliminera det här problemet. Det återstår att se om det påbörjade avtalet kan komma att lösa den växande, globala problematiken gällande marint plastavfall.
Det finns ingen universalstrategi för multilaterala miljöavtal. Därför är jag glad att se att det i den här rapporten läggs fram ett antal tänkbara möjligheter som vi kan undersöka närmare”, enligt Sveinung Rotevatn, som också är ordförande för FN:s femte miljöförsamling.
Under måndagen tillkännagav nya premiärministern Yoshihide Suga att Japan, som är världens tredje största ekonomi, ska nå netto-noll utsläpp 2050. Det rapporterar Sveriges Radio.
Landet hade tidigare endast lovat att utsläppen skulle minska med 80 procent. Nu följer Japan alltså efter Kina, som så sent som förra månaden för första gången gav konkreta långsiktiga mål.
Men precis som för Kina, som lovat bli klimatneutrala först 2060, finns många frågetecken om hur Japans utsläppsminskningar ska gå till i praktiken. I sitt tal för parlamentet gav Suga inga detaljer om klimatarbetet, men sa sig ha stor tilltro till ”teknik och innovationsutveckling”. Japan är idag extremt beroende av fossila bränslen och ligger på en icke-hedervärd femte plats över världens värsta utsläppare.
Utsläppsjättarnas nya klimatlöften kommer i samband med förberedelserna för det uppskjutna klimattoppmöte som skulle hållits i december. När mötet väl går av stapeln 2021 ska världens alla länder lämna in sina uppdaterade klimatplaner, så kallade NDC’s.
Ny FN-rapport visar hur miljoner begagnade bilar, skåpbilar och minibussar som exporteras från Europa, USA och Japan innebär stora negativa konsekvenser för utvecklingsländers luftkvalitet. Dessutom spär de tyngre utsläppen på klimatförändringarna.
Den snabbt växande globala fordonsflottan är en av flera orsaker till såväl luftföroreningar som klimatförändringar. Som SMB tidigare rapporterat orsakar luftföroreningar fler än 7 miljoner dödsfall per år i världen. Föroreningar från fordon innehåller både mindre partiklar (PM2.5) och kväveoxider (NOx), vilka är de två största problemen med luftföroreningar i städer. Dessutom ansvarar transportsektorn för nästan en fjärdedel av energirelaterade globala växthusgasutsläpp.
Att fordon förorenar är klarlagt, men ett ytterligare problem är exporten av lågkvalitativa fordon till utvecklingsländer, vilket är fokus för den nya rapporten från FN:s miljöprogram (UNEP). Enligt rapporten exporterades det mellan 2015 och 2018 i världen 14 miljoner lätta fordon. Ungefär 80 procent av fordonen gick till låg- och medelinkomstländer, varav mer än hälften till länder i Afrika.
Rapporten är baserad på en djupgående analys av 146 länder och visar bland annat hur två tredjedelar av länderna har ”svag” eller ”mycket svag” politik för att reglera importen av begagnade fordon. Rapporten visar också att det i länder där man infört åtgärder för att styra importen av begagnade fordon, särskilt ålders- och utsläppsstandarder, fanns bättre tillgång till högkvalitativa begagnade fordon. Bland de mer högkvalitativa bilarna kunde då även hybrid- och elbilar förekomma till överkomliga priser.
Bristen på effektiva standarder och regleringar leder till dumpning av gamla, förorenande och osäkra fordon. […] Utvecklade länder måste sluta exportera fordon som misslyckas med miljö- och säkerhetskontroller och inte längre anses vara trafiksäkra i sina egna länder, medan importerande länder bör införa starkare kvalitetsstandarder, säger Inger Andersen, Executive Director of UNEP i ett pressmeddelande.
Ett exempel på ett land där man infört striktare regleringar är Marocko. Där tillåter man endast import av fordon som är yngre än fem år och fordon som uppfyller europeiska utsläppsstandarden Euro4. Som ett resultat av det importeras endast relativt avancerade och rena begagnade fordon från Europa.
Att rensa upp den globala fordonsflottan är en prioritet för att uppfylla globala och lokala luftkvalitets- och klimatmål, säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP i ett pressmeddelande.
Ett slutsats i rapporten är att åtgärder behövs för att fylla det nuvarande politiska vakuumet. Författarna föreslår att världens länder borde komma överens om gemensamma minimikrav på begagnade fordon, som på så sätt kan bidra till renare och säkrare flottor i hela världen.
Luftföroreningar är mycket problematiska för såväl planeten och folkhälsan som för ekonomin. Nu visar även en ny brittisk studie en koppling mellan små ökningar i människors exponering för luftföroreningar och en betydande ökning av depression och ångest.
SMB har tidigare rapporterat om hur luftföroreningar leder till fler än 7 miljoner dödsfall per år, hur det bidrar till skador på foster och kan kopplas till ett flertal olika hälsoproblem som cancer, diabetes och covid-19. Enbart kostnaden för arbetsbortfall på grund av luftföroreningar beräknas till en miljon dollar per minut. Med den nya brittiska studien kan vi även lägga depression och ångest till listan av konstaterade effekter av luftföroreningarna.
I studien har forskarna följt över 1000 äldre personer i sydöstra London under fem års tid. Forskarna upptäckte att de som bodde på platser med högre mängder partikelföroreningar var dubbelt så benägna att uppleva psykiska problem som personer i de minst förorenade områdena.
The Guardian skriver att forskarna i den brittiska studien fann att en stegvis ökning av kvävedioxid, till stor del producerad av dieselfordon, ökade risken för vanliga psykiska störningar med 39 procent. När det gällde små partikelföroreningar, vilka är vanligt förekommande föroreningar från samtliga bilar, ökade risken med 18 procent.
Enligt forskarna finns visserligen andra och ännu mer påverkande faktorer för mental hälsa, till exempel genetik och barndomsupplevelser, men att till skillnad från dessa skulle luftföroreningar kunna förhindras.
Undrar du hur miljövänligt biobränslen är? Eller vill du veta hur vår överkonsumtion påverkar klimatet? Nu lanserar Supermiljöbloggen Miljöfakta – en sida helt dedikerad till vetenskapligt baserad fakta som ger lättförståeliga svar på alla möjliga miljöfrågor.
Vi på Supermiljöbloggens redaktion har länge saknat en webbaserad plattform för lättfattlig miljöfakta. Som ett svar på det beslutade vi oss att själva starta sidan Miljöfakta.
Det är en samlingsplats för miljöinformation som bland annat riktar sig till dig som är skolelev eller lärare, men också till dig som bara är nyfiken på jordens just nu mest avgörande frågor. Förhoppningen är att sprida kunskap om allt ifrån transporternas klimatutsläpp till matens miljökonsekvenser och människans påverkan på havsmiljön.
Tanken är att Miljöfakta ska vara levande och hela tiden uppdateras i takt med nya vetenskapliga rön. Vi startar med en handfull ämnen, men under tidens gång kommer sidan fyllas på med ännu fler djupdykningar i fler spännande områden. Vi hoppas att ni läsare ska uppskatta satsningen!
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 411,79 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (411,13 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+3,13 ppm).
På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.
September månad blev den varmaste septembermånaden som någonsin uppmätts globalt. Under år 2020 har redan tre månader varit rekordvarma. Under de tolv månaderna som föregick september i år så var jordens medeltemperatur 1,3 grader högre än nivåerna från förindustriell tid. Det gör att vi ligger farligt nära Parisavtalet:
De senaste 12 månaderna har varit mer än 1,3 grader varmare än 1880-1920.
Bara som en liten försynt påminnelse inför helgen till alla som övertygat pratar om 1,5 gradersmålet – men ändå inte vill ställa om samhället tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt!#ClimateEmergencyhttps://t.co/OXAktFEakT
Bland annat måste utsläppen begränsas omgående och det är viktigt att de stora utsläppsländerna ställer om så fort som möjligt. Kina har lovat att bli klimatneutrala till 2060, EU-parlamentet vill minska utsläppen med 60 procent till 2030 och klimatneutralt till 2050. I sista presidentvalsdebatten inför USA-valet som förvånansvärt nog ägnade 12 minuter åt klimatet. lovade den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden att ställa om och fasa ut fossila bränslen. Som synes i carbon Briefs sammanställning över länders utsläpp från 1750 och framåt kan det göra stor skillnad:
Animation: The countries with the largest cumulative CO2 emissions since 1750
Ranking as of the start of 2019:
1) US – 397GtCO2 2) CN – 214Gt 3) fmr USSR – 180 4) DE – 90 5) UK – 77 6) JP – 58 7) IN – 51 8) FR – 37 9) CA – 32 10) PL – 27 pic.twitter.com/cKRNKO4O0b
Att placera sina sparpengar i fonder som investerar i solceller, vindkraft och miljöteknik har visat sig lönsamt. Fonder inriktade på hållbar energi har gått bäst av alla i år, samtidigt som placeringar i fossilbolag har blivit en tydlig förlustaffär.
Det här skriver Fair Finance Guide. Under det senaste året har de som placerat sina pengar i gröna fonder tjänat stort på det. Detta enligt den senaste fondkommentaren av årets toppfonder från Avanza. De fonder det har gått bäst för är de med placeringar i hållbar energi. Av dessa fonder ligger Svanen-märkta ”Handelsbanken Hållbar Energi” i topp med en uppgång på 37 procent det senaste kvartalet.
Som bankkund har det verkligen lönat sig att flytta sina sparpengar från ohållbara till mer hållbara fonder, säger Jakob König på Fair Finance Guide.
Enligt Avanza ligger troligen främst två faktorer bakom den här positiva utvecklingen för fonder som investerar i grön energi. Den ena uppges vara den Europeiska centralbankens krispaket med en hel del öronmärkta pengar för just gröna investeringar. Den andra tros vara det uppkommande presidentvalet i USA, där demokraternas presidentkandidat Joe Biden lagt fram ett förslag om att landet skall ha 100 procent förnybar el redan år 2035.
Att det går bra för gröna fonder verkar vara en ihållande trend. En granskning av Fair Finance Guide från maj visade att banker och pensionsförvaltare som sålt av sina innehav i fossila bolag har tjänat flera miljarder på beslutet. De menar också att fossilt även gått sämre överlag än övriga börsen de senaste tio åren.
Flera av storbankerna visar på tydliga initiativ i den här riktningen. Handelsbanken har gjort en storsatsning och i princip slutat investera i fossilbolag, med undantag för bolag som har omställningsplaner i enlighet med Parisavtalet. Skandia meddelade nyligen att de kommer utesluta 25 stora fossilbolag med omedelbar verkan och målet är 75 procents minskning av fossila investeringar till 2025. Även Swedbank har tagit beslut om att investeringar ska anpassas till Parisavtalet.
Vi väntar nu på att Nordea, Danske bank och SEB ska komma med tydliga mål om att fasa ut fossilt och ställa om sin finansiella verksamhet i enlighet med Parisavtalet. Det finns ingen framtid i fossil energi, varken ekonomiskt eller miljömässigt, säger Jakob König.
Greta skäller ut DN:s redaktion för deras klimatbevakning och tar över tidningen för en dag, SVT:s meteorologer vägrar nämna klimatkrisen samtidigt som den avslutande presidentvalsdebatten i USA faktiskt erkänner dess existens.Klimatkrisen får både en framträdande och undanskymd roll under hösten 2020, samtidigt som befolkningen efterlyser bättre bevakning.
På sistone har det varit en hel del fokus på olika mediers hantering av klimatkrisen, hur de rapporterar och berättar om den. Frågan är varför det fortfarande är så svårt att greppa denna numera existentiella fråga?
Väderpresentatörerna undviker mestadels att kommentera och sätta extremväder i en kontext av ett förändrat klimat. Dagens ETC tog upp ett talande exempel i september för detta tillstånd när de beskrev hur en SVT-meteorolog på 60 sekunder skulle förklara varför det brinner i Kalifornien och inte nämnde klimatkrisen en enda gång:
Nej, väder är inte klimat och det är det heller ingen som påstått. Att hävda att det inte finns en global uppvärmning bara för att det snöar en dag eller är kallt är bara absurt och fånigt. När jag själv vände mig till SVT nyheter i september 2016 för att ifrågasätta en, vad jag ansåg, ensidig rapportering av den värme som kom in över landet möttes jag enbart av att ”de flesta gillar fint väder”. Utöver olika mediers inrättande av klimatreportrar och enskilda reportage har detta dessvärre inte blivit mycket bättre. Trots värmeböljan sommaren 2018 tipsade SVT Morgonstudien om klimatsmart resande med flyg och klimatförnekare fick publicera på SVT Opinion mitt under den stora klimatstrejken i mars 2019.
Var är det folkbildande uppdraget?
Självfallet finns det ofta mer än en enskild anledning till extremväder, men det är klarlagt att klimatkrisen med en allt varmare jord är en viktig bakomliggande faktor för att dessa extrema väderhändelser och naturkatastrofer ska uppstå och förvärras. Detta behöver rapporteras och förklaras för tittarna, helst på daglig basis när vädret ändå presenteras.
Det spelar nämligen roll. Amerikansk forskning har visat hur den allmänna opinionen förändrades när lokala TV-meteorologer började adressera klimatkrisen – antingen som en del av deras dagliga väderprognoser eller i separata oberoende nyhetsinslag – för att hjälpa sina tittare att förstå vad som händer och varför det är viktigt. Kanske något för svenska medier att ta efter?
Ett litet hopp tändes dock i veckans avslutande presidentvalsdebatt inför USA-valet som förvånansvärt nog – eftersom vi nu är vana att inte få något alls – ägnade hela 12 minuter åt klimatet. Det borde glädja de 37 demokratiska senatorer som inför den första debatten krävde att klimatfrågan ska debatteras. Klimatet hamnade därmed i fokus i en amerikansk presidentvalsdebatt för första gången på 20 år och där den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden lovade att ställa om och fasa ut fossila bränslen. Senast klimatet diskuterades så omfattande i en presidentvalsdebatt var år 2000 när Al Gore debatterade mot George W. Bush. Under 2016 års presidentvalsdebatt ignorerades nästan klimatfrågan helt och den svenska valdebatten är inte mycket bättre. I år gick det dock inte ens i USA att undvika frågan, efter rekordmånga skogsbränder, orkaner, temperaturrekord och andra klimatrelaterade händelser.
Det är nämligen lite paradoxalt att klimatbevakningen inte är bättre, med tanke på människors ökande oro och önskan efter bättre rapportering. Numera anser två tredjedelar av det amerikanska folket att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar, även om det fortfarande är avsevärt fler demokrater än republikaner som anser detta. Enligt en stor mätning om svenskarna och klimatet som Demoskop gjorde åt Expressen förra året är två av tre svenskar klart oroade över klimatförändringarna och som SMB:s färska Sifoundersökning visar anser en stor majoritet av svenskarna, 84 procent, att det är viktigt att miljö- och klimatfrågor bevakas i media. En av tre anser dessutom att dagens rapportering är bristfällig och bör öka.
Allt fler journalister börjar nu därför uppmana sina kollegor att ta klimatkrisen på allvar och när Greta Thunberg nyligen besökte DN för att föreläsa om sin syn på klimatrapporteringen betonade hon att medierna utgör klimatets sista hopp, att de har ansvar för att informera människor om hur alarmerande situationen är. Hon menade också att medier väljer att fokusera för mycket på henne och på symtomen på klimatkrisen i form av smältande isar, extrema väderfenomen istället för att se krisens helhet.
Även EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP), själv med en bakgrund som meteorolog på SVT, skrev nyligen i Dagens ETC att media och makthavare inte får fastna vid att bara prata om klimatförändringarna som engångsföreteelser eller sensationsnyheter, utan istället medverka till att skapa en kollektiv förståelse för hur klimatkrisen påverkar vårt nuvarande samhälle och vilka förändringar som måste ske.
Enligt Greta Thunberg handlar klimatkrisen i dag i princip bara om en sak, nämligen tid. För att verkligen förstå klimatkrisen måste man förklara hur koldioxidbudgetar fungerar – något hon aldrig har sett i nyhetssammanhang, menar hon. Därför hoppas vi på SMB när nu Greta Thunberg blir DN:s chefredaktör för en dag i början av december att klimatfrågan äntligen kan rapporteras så som den bör, även om det bara är för en dag. Själv har hon i alla fall en tydlig förhoppning som vi instämmer i:
Jag hoppas att detta kan influera DN och andra medier att behandla klimatkrisen som den stora kris det faktiskt är.
Preem meddelar att de vill satsa på förnybara råvaror som tallolja, rapsolja och återvunnen frityrolja vid framställningen av diesel. Planerna får hård kritik från Greenpeace som anser att biobränslen inte har någon plats i en verklig omställning.
I slutet av september gick Preem ut med beslutet att lägga ned planen på utbyggnaden i Lysekil. Enligt DN är bolagets nya plan att satsa på förnybara råvaror som rapsolja, tallolja och återvunnen frityrolja.
Tanken är att dessa förnybara råvaror ska användas vid framställning av diesel. En ombyggd anläggning ska kunna använda uppemot 40 procent förnybara råvaror, vilket innebär att resterande mängd fortfarande skulle bestå av fossila råvaror. Enligt ett pressmeddelande från Preem ska detta bidra till att deras koldioxidutsläpp vid anläggningen minskar med 1,2 – 1,7 miljoner ton årligen.
Isadora Wronski, tillförordnad Sverigechef för Greenpeace, kallar det för “en falsk klimatlösning”.
Med enkel matematik kan man lätt förstå att låta oljebolagen ge sig in på våra åkrar och i våra skogar blir totalt ohållbart. Om vi bara skulle odla raps för bränslen på våra svenska åkrar; ingen potatis, inga grönsaker eller andra grödor, skulle vi ändå bara få fram hälften av det bränsle som Sveriges nuvarande vägtransporter kräver, säger Isadora Wronski på Greenpeace.
Wronski förespråkar istället långsiktigt hållbara lösningar som effektivisering och elektrifiering.
Till vintern lanseras inte mindre än sju nya inrikes flyglinjer till Sälens nya fjällflygplats. ”Signalerar framtidstro”, enligt VD:n – trots att Sälens snödagar försvinner i takt med klimatförändringarna.
Den hårt kritiserade flygplatsen – med det tjusiga namnet Scandinavian Mountains Airport – har fått ny luft under vingarna.
Mitt under klimatkris och coronapandemi lanserar TUI sju nya flyglinjer från Göteborg, Norrköping, Stockholm, Malmö, Växjö, Ängelholm och Köpenhamn. Målgruppen är skidsugna svenskar, som uppenbarligen har för bråttom till fjälls för att kunna lägga några extra timmar på att åka tåg eller bil.
Det är otroligt glädjande och signalerar framtidstro, säger Gunnar Lenman, VD på Scandinavian Mountains Airport.
Frågan är bara om besökarna kan vänta sig någon snö. Sälen-flygplatsen började trafikeras 2019 och finansierades bland annat med 250 miljoner ur statskassan. Flygplatsen har spåtts bli ”ett ironiskt monument” där massor av pengar läggs på det utsläppstunga flyget, som bara spär på de klimatförändringar som lett till att Sälen, och större delen av Sveriges fjällkedja, numera har allt färre snödagar om året.
Redan från start var flygplatsen en riktigt dyr historia. När dåvarande näringsminister Mikael Damberg (S), tog premiär-spadtaget var det första gången på tjugo år en ny svensk flygplats byggdes. Bara nio mil bort låg redan Mora-Siljan Airport.
Sälen och Trysil erbjuder bra möjlighet till aktiviteter i frisk fjälluft. Jag tror många längtar efter det, säger Tommy Serban, kommersiell chef på TUI.
Scandinavian Mountains Airport låter kanske som en avlägsen plats, men den som kan grundläggande geografi vet att Dalarna tillhör Sveriges södra rikshalva. Dit når de flesta svenskar på en dag med betydligt klimatsmartare färdmedel än flyg. Exempelvis tar en resa med genomsnittlig bil mellan Göteborg och Sälen med bil knappt sex timmar, och är man fyra i bilen släpper resan ut 36 kilo koldioxid. Flygresan på samma sträcka släpper ut 127 kilo koldioxid per person.
Efter invigningsåret stod det klart att inte ens hälften av det beräknade antalet resenärer dök upp på Sälens flygplats. Förlusten täcks upp av alla besökare på skidorten, oavsett hur de har tagit sig dit, genom höjda priser på liftkort och boende.
Flygplatsen i Sälen fortsätter kort sagt att vara en riktigt dålig affär, både för turisterna, finansiärerna och alla som bryr sig det minsta om klimatet. Framtidstro i all ära, men de sju nya inrikesflygen lär knappast göra framtiden bättre.
Beteendeförändringarna under pandemin lägger grunden för ett samhälle där vi kommer att flyga mindre, skriver William Olsson, språkrör Grön Ungdom Stockholm.
Coronapandemin har gjort att Sverige i allt högre grad förändrats som samhälle. Universiteten har börjat göra salstentor digitalt, kontorsjobb och möten som tidigare skedde på plats kan göras hemifrån och mässor och konferenser har blivit interaktiva livesändningar. Istället för att åka SUV till närmsta köpcentrum har folk börjat köpa tjänster online och flygresandet har minskat.
Vi har gått mot en förändring där en annan typ av mobilitet visat sig i framtidens ljus. Denna beteendeförändring lägger nu grunden för ett samhälle där vi kommer att flyga mindre. Rörlighet och tillgänglighet har fått nya betydelser.
Men flygresandet har retirerat i Sverige redan före pandemin. Beteenden i samhället i stort tyder också på att människor allt mer sällan väljer att flyga, de senaste åren har präglats av ord som hemester, swemester och tågsemester. Det finns mycket som tyder på att vi som samhälle håller på att förändras.
Mot bakgrund av detta har Swedavia meddelat att det inte längre är affärsmässigt motiverat att driva Bromma Flygplats på grund av att flygmarknaden har förändrats i grunden. Det innebär i praktiken att man från bolagets sida menar att resorna från flygplatsen inte kommer återhämta sig inom en överskådlig framtid. Om vi ska fortsätta driva flygplatsen kommer oerhörda summor behöva skjutas in i Bromma Flygplats. Vi behöver lägga ner Bromma Flygplats, nu.
Det finns två centrala argument till vad vi borde göra för pengarna vi kan tjäna in genom att stänga flygplatsen. Det första är naturligtvis att investera i järnvägen. Vi behöver rusta upp svenska järnväg för att undvika trafikstopp och bygga nya snabbtåg så att det går fort att resa genom Sverige. Det är framtiden.
Det andra är att vi kan börja planera en ny stadsdel i Stockholm för att möta den enorma bostadskris som min generation växt upp i. Denna stadsdel har i tidigare planering kallats Bromma Parkstad, men vi vill föreslå ett annat namn: Ungdomstorget. Detta på grund av att det skulle gå att öronmärka bostäder för unga på marken där flygplatsen står idag.
50 000 nya bostäder skulle kunna byggas i Bromma som skulle kunna se till att fler får en bostad. Dessutom skulle Stockholms stad tjäna stora summor på markförsäljningen till byggbolag som sedan i sin tur kan användas för att rusta upp infrastrukturen i Stockholm och göra det till en mer jämlik och bättre stad.
William Olsson, språkrör Grön Ungdom Stockholm
Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.