Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Växande intresse för biologisk mångfald i finansbranschen

    Den biologiska mångfalden är i kris – ungefär två tredjedelar av världens arter har försvunnit de senaste 50 åren. Ekosystemen är hårt prövade. För livet på planeten är det här en katastrof. Därför börjar nu vissa finansbolag satsa mer på biologisk mångfald.  

    SMB rapporterar frekvent om hoten mot den biologiska mångfalden, till exempel hur världen helt misslyckats med målet att bevara den biologiska mångfalden. SMB har även skrivit om hur ett Parisavtal för den biologiska mångfalden behövs. Nu börjar dock även hoten mot den biologiska mångfalden uppmärksammas inom finanskretsar, likt hur klimathotet påverkat vissa investerare att sluta investera i fossilbranscher.

    Bloomberg beskriver hur hotet mot den biologiska mångfalden även innebär ett hot mot vår ekonomi, eftersom mer än hälften av världens totala bruttonationalprodukt involverar aktiviteter som är måttligt eller mycket beroende av naturen. Till exempel utvecklas 50 procent av världens läkemedel av naturprodukter, uppskattningsvis från totalt 50 000 till 70 000 olika växtarter. Ett annat exempel är livsmedelsproduktionen, som är beroende av friska jordar och pollinering. Jordbruket möter dessutom nya utmaningar från skadedjur när de biologiska omständigheterna ändras.

    Den nederländska centralbanken De Nederlandsche Bank beskrev i juni att landets finansinstitut hade ungefär 510 miljarder euro investerade i aktiviteter som var mycket beroende av en eller flera ekosystemtjänster och att förlusten av ekosystemtjänsterna skulle leda till betydande störningar i affärsprocesser och ekonomiska förluster. 

    Därför har ett växande antal fonder och obligationer nu specifika mål för biologisk mångfald. Ett exempel är Axa Investment Managers som förra året lanserade en fond där man bland annat investerar i projekt som skyddar naturliga livsmiljöer. En grupp på 26 kapitalförvaltare, försäkringsbolag och banker gick nyligen ut med att man förbinder sig att skydda och återställa biologisk mångfald genom sin finansverksamhet och sina investeringar. 

    En annan grupp finansföretag, däribland Axa, BNP Paribas SA och Standard Chartered Plc, tillsammans med WWF, FN och ett antal regeringar som Storbritannien och Frankrike, startade i juli en arbetsgrupp för naturrelaterad finansiell information för att kunna skapa en ram för naturrelaterad ekonomisk information. Arbetet beräknas vara klart i slutet av 2022.

    Det här är positiva nyheter, men resultatet återstår att se.

    Polen satsar på elbilar

    Polen har länge varit Europas svarta får när det gäller klimat och miljö. Nu verkar polackerna vara på väg att ändra inställning. Först kom beslutet att stänga alla landets kolgruvor senast 2049 och nu ska polska staten satsa över elva miljarder kronor på att utveckla två inhemska elbilar till år 2023.

    Ny Teknik rapporterar att statligt ägda Electromobility Poland presenterat två prototyper av elbilar. Den ena är en suv och den andra en mindre halvkombi, båda under varumärket Izera. Tanken är att det ska vara elbilar i det lägre prisskiktet.

    Bilbranschen har ett starkt fäste i stora delar av Östeuropa med Skoda i Tjeckien samt tillverkning av Porsche, Audi, VW, Seat och Skoda i Slovakien och Audi i Ungern. Polen är visserligen en av de största producenterna inom bilbranschen i Europa, men har hitintills inte haft något eget varumärke. Med Izera blir det ändring på det. Izera är uppkallad efter en bergskedja i sydvästra Polen och är skapat av Electromobility Poland som är ett samarbete mellan fyra polska energibolag och den polska staten.

    Polackerna hoppas framför allt på att existerande och nya underleverantörer i landet ska stimuleras av satsningen på inhemska elbilar. Bland de existerande underleverantörerna finns PZL Sedziszow som sedan två år tillverkar batterier för elbilar.

    Den polska klimatministern menar att de nya elbilarna kan begränsa landets ekologiska fotavtryck.

    Den polska energisektorn och industrin gör en enorm insats för att modernisera och begränsa det negativa fotavtrycket, säger minister Michał Kurtyka, återgett på Izeras hemsida.

    Dock har Polens gir mot miljövänligare industri, där beskedet om att stänga sina kolgruvor ses som en avgörande del, fått kritik för att inte vara tillräckligt hållbar. Bland annat har polska regeringen nyligen satsat 400 miljarder euro i ett olje- och fossilgasföretag.

    Fossilbilsförbud i Storbritannien 2030

    2030 väntas Storbritannien förbjuda all försäljning av nya bilar som drivs på diesel och olja.

    Nyheten väntas bli officiell när premiärminister Boris Johnson presenterar ett nytt miljöpolitiskt program nästa vecka, rapporterar The Guardian. Hybridbilar kommer få säljas ytterligare fem år. Planen är att satsningen ska öka intresset för elbilar, som idag står för cirka 7 procent av nybilsförsäljningen i Storbritannien.

    Liknande förbud har redan införts på flera platser i världen, bland annat i Italien och Tyskland. Mest i linje med klimatmålen ligger tidsplanen i Norge, där fossilbilsförbudet träder i kraft 2025.

    I Sverige pågår just nu en utredning som undersöker hur vi också kan införa ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar och när de fossila drivmedlen ska vara helt utfasade. Utredningens resultat presenteras i februari 2021.

    FN:s klimatpanel IPCC menar att världens utsläpp måste minska med 40 procent det kommande decenniet för att vi ska klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Transporterna står för en stor del i den omställningen, och det är därför viktigt att Sveriges utfasning av fossilbränslen sker snabbare än till 2030.

    Förutom minskad klimatpåverkan innebär fossilbilsförbud dessutom betydligt mindre luftföroreningar, något som idag skördar miljontals liv, orsakar hjärt- och lungproblem och skadar foster och gravida.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 412,58 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (410,76 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,03 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Enligt NASA var den globala genomsnittliga koncentration av atmosfärisk koldioxid i september cirka 415 ppm, vilket är en ökning med 32 procent sedan mätningarna började 1958 och har sedan stadigt ökat.

    The Keeling Curve
    CO2 Concentration at Mauna Loa Observatory, Hawaii

    Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850).

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre. Enligt en ny studie kan redan en tvågradig uppvärmning innebära katastrofala växthusgasutsläpp när permafrosten tinar så det gäller att vända den negativa trenden så fort det bara går. Om cirka en månad är det fem år sedan Parisavtalet slöts och förhoppningsvis kan det, trots en pandemi, innebära någon slags nystart för det globala klimatarbetet.

    Från klimatsmart till artsmart – bojkotta Black Friday

    Vi måste minska konsumtionen och välja livskvalitet framför tillväxt, skriver företrädare för En köpfri dag och Fältbiologerna.

    Ekonomi är hushållning med begränsade resurser och kräver därför minskad konsumtion av naturresurser. Som att göra Black Friday till En köpfri dag 27/11.

    ”Sluta att utrota skogarnas alla djur” sjöng Taube i Hasse och Tages film Äppelkriget för snart 50 år sedan. Men bara sedan dess har antalet större vilda djur mer än halverats i världen. Jordens änglamark domineras nu helt av en enda art: Människan.

    Att även många mindre djur snabbt försvinner märks bland annat på hur sällan bilars vindrutor behöver rengöras från insekter nu för tiden. Forskning bekräftar att insekternas antal på många håll minskat ännu snabbare än de stora djuren. Det tros bland annat bero på gifterna i jordbruket, som förr var helt ekologiskt och hade små gårdars mångfald.

    Matproduktion från djur kräver större delen av världens odlingsbara mark, eftersom det ofta sker så ineffektivt. Mycket mark i fattiga länder används för produktion till rika länder, istället för att rika länder som Sverige slutar överkonsumera och istället bättre värnar den egna jordbruksmarken.

    Forskningen visar hur nära vi nu är gränserna för riktigt stora förändringar, som att Amazonas regnskog kan bli savann, vilket djurfoder till svenskt kött bidrar till. Allt hänger ihop, så oavsett om det är mat- eller prylproduktion kan vi inte fortsätta med ekologiska fotavtryck stora som clownskor.

    Inte heller i haven kommer djuren undan. Bara sedan 50-talet har vi fiskat så kortsiktigt ”effektivt” att antalet större matfiskar minskat med cirka 90 procent. I magarna på döda havsdjur hittas allt mer plast från våra prylberg.

    Själva vattnet förorenas också. Exempelvis för att tillverka kläder används oftast så mycket kemikalier att kemikalierna väger långt mer än kläderna.

    Så när världens maktelit samlas i World Economic Forum rankar de biologisk mångfald som ett av de allra viktigaste områdena att agera för, eftersom ekonomin är beroende av ekologin och inte tvärtom. Dessutom har världens länder i FN enats om att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men det krävs mer än läpparnas bekännelse.

    Coronakrisen har påmint om hur ömtåliga våra samhällssystem är. Att vi valt ekonomiska system där det blir stora problem redan efter några veckors avbrott. Men det finns en stor känslighet även i våra ekologiska system. Skillnaden är att vi kan bli oberoende av ekonomisk tillväxt, men inte av naturens villkor.

    IPBES är den globala expertpanelen för biologisk mångfald. Med över 400 ledande experter från 50 länder har de konstaterat att vi behöver minska konsumtionen och välja livskvalitet istället för tillväxtekonomi. Även världens djur lär hellre se en till växt än tillväxt.

    Detta glapp mellan vad som behövs och vad världsledarna vågar är huvudförklaringen till att vi medvetet fortsätter skövla natur i en helt ohållbar takt. Så nu är det hög tid att välja ren luft, rent vatten och rent samvete istället för ett rent helvete.

    Oavsett vad man tycker är viktigast i livet så är detta beroende av miljön som är grunden för allt annat – för mat, maskiner, hälsa och hem.

    Så nu är det hög tid att minska riskerna. För att bli både klimatsmarta och artsmarta behöver vi sluta slösa saker som inte ens behövs under påtvingad karantän.

    Mer av frivillig enkelhet kan ge bättre liv redan här och nu. För rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

    Göran Hådén, talesperson En köpfri dag – motpolen till Black Friday 27/11
    Tove Lönneborg, ordförande Fältbiologerna
    Här kan du själv protestera mot Black Friday.

    Nytt rekord i antal tropiska stormar

    Med 30 tropiska stormar under en och samma säsong slogs det tidigare världsrekordet från 2005 – och säsongen är ännu inte över. Stormarna verkar dessutom bli kraftigare och mer ihållande, vilket oroar forskare.

    För ett tag sedan rapporterade SMB att den intensiva orkansäsongen inneburit att man redan fått slut på namn till nya orkaner. Ett tag pågick dessutom sex stormar på en samma gång.

    Rekordmånga stormar

    NOAA – USA:s motsvarighet till SMHI – spådde i våras att säsongen skulle innebära 13–19 tropiska stormar, vilket är ovanligt mycket, men prognosen visade sig vara i rejäl underkant. Med den subtropiska stormen Theta den 10 november slogs det tidigare rekordet för antalet tropiska stormar under en och samma säsong. Det nya rekordet höll sig dock inte länge och snart var även nummer 30 namngiven när stormen Iota bildas ute över öppet vatten i den östra delen av Atlanten.

    Det finns dessutom en risk att antalet stormar blir ännu fler, eftersom säsongen inte tar slut förrän 30 november. Årets säsong började dessutom ovanligt tidigt när orkanen Arthur bildades redan 16 maj.

    Källa: National Hurricane Center and Central Pacific Hurricane Center, NOAA.

    Slut på namn – nu gäller grekiska alfabetet

    Det tidigare rekordåret var 2005. Då bildades 28 tropiska stormar, varav den mest kända var orkanen Katrina som ödelade New Orleans och tog minst 1 200 människors liv. Före det hade ingen orkansäsong efter andra världskriget inneburit fler än 19 tropiska stormar. Statistik över tropiska stormar och orkaner på Atlanten finns från 1851 och framåt. 18 september 2020 hade dessutom orkanalfabetet tagit slut i och med orkanen Wilfred och man tvingades övergå till det grekiska alfabetet istället. Detta hade bara hänt en gång tidigare, under nämnda säsong 2005.

    När Meteorologiska världsorganisationen, WMO, namnger stormar görs det i bokstavsordning och efter var i världen ovädret drar fram. Tropiska stormar på Atlanten får sina namn efter en bestämd namnlista som går från A till W och som sedan återanvänds vart sjätte år. Ett undantag är ifall ovädret orsakar stora materiella och mänskliga skador, då namnet stryks och ersätts. Bokstäverna Q, U, X, Y, och Z används inte, vilket innebär att det finns 21 namn på listan att använda.

    Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA)

    Allt varmare hav är orsaken bakom orkanerna

    Det finns flera orsaker till varför årets säsong varit extremt aktiv. I nuläget är havsvattnet i den tropiska delen av Atlanten extremt varmt och den fjärde högsta sedan 1982 efter åren 2010, 2005 och 2017. Aldrig tidigare har temperaturen i haven varit så hög som under 2019 och aldrig har värmeökningen gått så snabbt. Anledningen är människans massiva utsläpp av växthusgaser. När forskare närmare studerade orkanen Harvey, som slog till mot Texas 2017, pekade de på just det varma ytvattnet i Mexikanska golfen som en orsak till att orkanen blev så kraftig.

    Risken att en vanlig orkan utvecklas till att bli en så kallad kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året.

    På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala uppvärmningen som en tänkbar orsak. Och enligt en ny japansk studie i tidskriften Nature har den globala uppvärmningen gjort att tropiska cykloners styrka håller i sig längre när de går in över land. Från att under 1960-talet förlorat ungefär 75 procent av sin kraft under första dygnet från det att de kom in över land förlorar cykloner idag endast 50 procent av sin kraft under första dygnet.

    Orkaner och naturkatastrofer blir vanligare i klimatkrisen

    Flera studier de senaste åren, bland annat från holländska motsvarigheten till SMHI, har varnat för att orkaner i ökad utsträckning kommer att ta sig hela vägen till Europa när planeten värms upp. Med tanke på att 2020 spås bli det varmaste året som uppmätts globalt ser det oroväckande ut.

    Nyligen släpptes även två FN-rapporter som visade att naturkatastroferna ökat i världen och de ekonomiska skadorna kommer bli astronomiska om inget görs. Fram till september i år hade olika naturkatastrofer kostat USA mer än 16 miljarder dollar (140 miljarder kronor), vilket innebär att varje naturkatastrof kostat över en miljard dollar stycket.

    Det innebär att man ligger jämnt med 2011 och 2017 gällande största antalet naturkatastrofer under ett kalenderår. Det är också ett sjätte rekordår på raken där tio eller fler katastrofer i miljarddollarklassen har drabbat landet. Därmed håller 2020 på att bli ett tragiskt och utmanande år på många vis, men ett visst hopp finns i en ny president i USA som kan återstarta landets klimatarbete. Forskningen menar att både USA och resten av världen genast måste minimera sin klimatpåverkan och anpassa sina samhällen för en framtid med fler och intensivare naturkatastrofer.

    Diversifierade odlingssystem bra för miljön – och produktiviteten

    Diversifiering inom jordbruket gynnar både skördarna och den biologiska mångfalden. Det visar en internationell studie där man jämfört 42 000 odlingssystem.

    Diversifiering kan referera till en rad åtgärder som alla har gemensamt att de syftar till att öka antalet arter på en viss yta. Man kan åstadkomma diversifiering inom jordbruket på flera sätt, till exempel genom att förlänga sin växtföljd, så blomsterremsor i utkanten av åkern eller samodla två olika grödor tillsammans, som till exempel linser och vete.

    Att minska mängden jordbearbetning i form av plöjning kan också vara en viktig diversifieringsåtgärd som både ökar artrikedomen under jord samt bidrar till att bibehålla jordens bördighet.

    Författarna av den nya internationella studien om diversifiering har gått igenom 5 188 tidigare forskningsprojekt som totalt behandlar så många som 42 000 odlingssystem. Resultatet visar att diversifikationsåtgärder inte leder till minskade skördar- om något tenderar den större artrikedomen göra att skördarna ökar något. 

    Diversifiering är även fördelaktigt för jordbruket på andra sätt då det kan öka omfattningen av ekosystemtjänster som pollinering. Mer mångfald i odlingssystemet gör det också mindre känsligt för angrepp av skadegörare, vilket kan leda till mindre behov av besprutning. Andra positiva effekter av diversifiering inkluderar enligt studien exempelvis förbättrad vattenkvalitet.

    Studien visar dock också att det i vissa fall finns en baksida till jordbruksdiversifieringen. I en del odlingssystem kunde man nämligen se att diversifieringsåtgärderna ledde till högre växthusgasutsläpp. Mer forskning behövs därför för att ta reda på vilka åtgärder som ger upphov till ökade utsläpp och under vilka omständigheter.

    Valet blev en seger för klimatet, men vad händer nu?

    Med Joe Biden som nästa amerikanska president kan äntligen USA återta en ledande roll i klimatarbetet. De senaste fyra åren har präglats av klimatförnekelse, vetenskapsförakt och försvagad miljölagstiftning. Det är därför viktigt att arbetet kommer igång så fort som möjligt och det är mycket den tillträdande presidenten kan göra redan första dagen.

    Det är en underdrift att säga att det var många människor som kände lättnad i helgen när demokraternas kandidat Joe Biden valdes till ny president i USA efter det som beskrivits som ett ödesval för klimatet. Äntligen var det dags för vetenskapen att åter få en plats i Vita huset, till skillnad från de senaste fyra åren som varit en enda lång fördrivning av forskare och ett intensifierat vetenskapsförakt.

    Sittande republikanske presidenten Donald Trump har medvetet har skalat ned myndigheter, systematiskt bytt ut experter och forskare och ersatt med lobbyister, bland annat i ledande positioner på den amerikanska miljömyndigheten EPA, på inrikesdepartementet och på andra platser som har stor betydelse för miljö och klimat. 

    Nära 100 regleringar på klimat- och miljöområdet har dragits tillbaka av president Trump och i skuggan av covid-19 i våras intensifierades arbetet dessutom för att ytterligare försvaga miljölagstiftningen. Flest inskränkningar eller ändringar har utförts av just EPA, vanligtvis kända för att införa tuffa regleringar, men som nu leds av en före detta kol-lobbyist som bland annat tagit bort viktiga begränsningar av utsläpp från kolkraftverk och vägtransporter, men även skyddsregler för mer än hälften av nationens våtmarker samtidigt som man lindrat reglerna för kvicksilver­utsläpp från kraftverk.

    Under Trumps tid har utsläppen inte minskat i den takt som krävs för att nå klimatmålen Förutom att lämna Parisavtalet har administrationen dessutom dragit tillbaka två miljarder amerikanska dollar (18 miljarder kronor) till den gröna klimatfonden som ska hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringar.

    Det är därför inte förvånande att många forskare och medborgare nu hoppas på att Joe Biden snarast ska återansluta USA till Parisavtalet, föra en ambitiös amerikanskt klimatpolitik och återta en ledarroll. Biden har tidigare utannonserat att han kommer prioritera klimatet och presenterat en klimatplan med löfte om 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor) som bland annat innebär att USA ska vara klimatneutralt senast 2050 och energisektorn fri från koldioxidutsläpp 2035.

    New York Times har nu listat nio saker som Joe Biden kan åstadkomma inom de första 100 dagarna av det nya presidentskapet för att dra igång klimatarbetet. Det första, som han redan lovat, är att återansluta USA till Parisavtalet redan under sin första dag som president. Det är en relativt kort process, och USA kan åter stå med som undertecknare 30 dagar senare. Beslutet kan han fatta själv genom en så kallad presidentorder.

    Det andra, enligt New York Times, är att bjuda in världsledare för att diskutera klimathotet, något han också lovat. Här har Biden redan börjat ringa runt till flera ledare. Frankrikes president Emmanuel Macron bjöd honom att arbeta tillsammans när det gäller klimatet och säkerhetsfrågor. Gratulationerna från Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lyfte också vikten av klimatfrågan och att arbeta för ökad demokrati runt om i världen.

    Den tredje punkten på Bidens lista blir att återinföra de regler, som infördes under Bidens vicepresidentskap inom Obama-adminstrationen, för minskade utsläpp på kraftverk som Donald Trump rivit upp.

    En fjärde sak Biden kan göra är att göra klimatet en del av planen för att hantera coronapandemin. Även detta finns redan med i den plan som presenterats där en tydlig koppling görs mellan klimat och globala hälsohot. Biden har redan hunnit tillsätta en Covid-19-panel för att hantera pandemin från första dagen han officiellt tar över makten 20 januari. Arbetet ska ledas av tretton experter där flertalet har en bakgrund inom forskning och folkhälsa.

    Nummer fem och sex på åtgärdslistan innebär att ge myndigheter i uppgift att jobba med att minska utsläpp och att beordra företag inom offentlig sektor att offentliggöra hur mycket växthusgaser de släpper ut, och sina klimatrelaterade finansiella risker.

    Det sjunde Biden kan göra är att ändra reglerna för produktion av fossila bränslen. Det åttonde är att prioritera klimaträttvisa; till exempel genom att utreda hur miljöförstöring och den globala uppvärmningen i större utsträckning påverkar socioekonomiskt utsatta områden. Här har Biden redan förslagit i sin klimatsatsning genom att vilja skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet.

    Den nionde punkten Biden kan göra sina första 100 dagar är att intensifiera arbetet med att skydda USA:s natur. Biden har lovat att redan sin första dag som president skriva under ett beslut om att 30 procent av USA:s land och vatten ska vara naturskyddsområden innan 2030.

    Med Joe Biden i Vita huset ökar chanserna att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, eftersom USA är världens största ekonomi och världens näst största utsläppare av koldioxid. Analysinstitutet Climate Action Tracker (CAT) har beräknat att Bidens netto noll-mål till 2050 kan bidra till 0,1 grader lägre uppvärmning vid seklets slut. Om dessutom Kina fullföljer sin utsläppsminskning till 2060 kan ytterligare 0,2–0,3 graders uppvärmning undvikas.

    Det är därför sorgligt bekymmersamt och beklämmande att se det obstruerade att senatens republikanska majoritetsledare ännu inte erkänt Joe Biden som president utan istället stötta presidentens konspiratoriska agenda om valfusk.

    Trump själv har dessutom svarat på Bidens utlovade klimatsatsning genom att sparka chefen för USA:s klimatforskarprogram Michael Kuperberg. Enligt New York Times väntas i stället David Legates ta över, en professor i klimatologi och ökänd klimatförnekare. Han låter honom dessutom inte ta del av de dagliga uppdateringarna om nationens säkerhetsläge och inte heller de lokaler eller medel som en tillträdande administration har rätt till.

    Än är det inte över och Trump kan hinna göra mycket skada för klimat och miljö. Lyckligtvis blir det en ny agenda i januari och kanske påbörjas då det viktigaste arbetet för världens klimatarbete sedan Parisavtalet 2015.

    Mindre sura vattendrag gör kalkning överflödigt

    Många sura vattendrag i Sverige har börjat återhämta sig till den grad att de inte längre behöver kalkas regelbundet. Detta visar en ny studie.

    Luftburna utsläpp av svavel- och kväveföreningar orsakar försurning. Sedan problemet upptäcktes under 1960-talet har det rönt stor uppmärksamhet inte minst för dess negativa påverkan på ekosystem och den biologiska mångfalden. Försurning kan även ha en negativ inverkan på människors hälsa, eftersom det kan leda till att mer tungmetaller kommer ut i dricksvattnet, samt orsakar också urlakning och näringsobalans i skog och mark. ”Bara naturlig försurning” är därför ett av Sveriges sexton miljömål.

    De senaste decennierna har utveckling gått åt rätt håll och det sura nedfallet över Sverige har minskat med hela 90 procent. Två huvudsakliga anledningar till minskningen är att man i Europa övergått till bränslen med lägre svavelinnehåll samt att man nuförtiden är mycket bättre på att rena sina utsläpp. 

    En ny studie indikerar att många sjöar runt om i Sverige nu också börjar återhämta sig från de senaste decenniernas försurning. Det är forskare vid SLU som i samband med landets länsstyrelser har undersökt knappt 1500 kalkade sjöar och kommit fram till att kalkningen av många sjöar nu börjar bli överflödig.

    Kalkning är en relativt effektiv, om än temporär, åtgärd som har använts för att motverka effekterna av försurning och bevara den biologiska mångfalden. Sedan kalkningen började på 1980-talet har över 5 miljoner ton kalk spridits i svenska vattendrag till en kostnad på ca 165 miljoner kronor per år, vilket gör kalkning till en av Sveriges största miljövårdssatstningar.

    På en del platser har man redan börjat anpassa nivån på kalkandet till den minskade mängden sur nederbörd, men i regel har sjöarna återhämtat sig snabbare än man vågat lätta på åtgärderna.

    Resultatet av den nya studien visar att försurning fortsätter vara ett problem i ungefär hälften av de vattendrag där det kalkas. Dessa ligger i en oproportionerlig utsträckning i sydvästra Sverige som har höga nivåer av nederbörd.

    I den andra hälften av de undersökta sjöarna skulle man kunna minska på kalkandet, eller till och med helt avveckla det. Detta skulle i sig innebär en minskad miljöpåverkan, eftersom kalkbrott kan ge upphov till stora lokala miljöeffekter.

    Trots denna positiva utveckling kommer pH-nivåerna i Sveriges sjöar fortsatt behöva bevakas i framtiden. En riskfaktor som gör att försurning skulle kunna gå upp igen är den ökande efterfrågan på biobränsle. Detta då skogsbruk kan leda till markförsurning om man inte kompenserar för näringsuttaget från skogen på ett hållbart sätt.

    Ny lovande metod för att ta tillvara på överskottsenergi från vindkraft

    Lagring av energi är en utmaning där det finns flera mer eller mindre effektiva metoder. Nu ska man i Storbritannien testa en ny storskalig metod för att lagra överskottsenergi från vindkraft. Metoden innebär att flytande luft används för lagringen.

    Tidigare har SMB rapporterat om utmaningarna med att lagra överskottsenergi, vilket är ett nödvändigt steg för att kunna ta tillvara på mer av den energi som produceras. Den nya energilagringsmetoden som nu testas med flytande luft kan bli ett steg i rätt riktning.

    BBC rapporterar om hur den nya metoden kommer att implementeras på en ny anläggning nära Manchester. Det är framförallt den överskottsenergi som produceras av vindkraftparker på natten som kommer att lagras med hjälp av den flytande luften. 

    Den energi som lagras på det här sättet kan säljas tillbaka till elnätet. Det kommer både att kunna effektivisera nyttjandet av energi från vindkraftverk och göra det lättare att möta tillfälliga ökningar av efterfrågan på energi. Att spara energi med hjälp av flytande luft är än så länge mindre effektivt än till exempel batterier, men kostnaden är lägre och kräver inte nyttjandet av värdefulla mineraler.

    Energilagringsmetoden med flytande luft utformades av Peter Dearman, en självlärd uppfinnare från Hertfordshire. 

    Redan en tvågradig uppvärmning kan orsaka katastrofala växthusgasutsläpp

    Tröskelpunkter kopplade till klimatförändringarna och växthusgasutsläpp är något vi tyvärr behövt lära oss om de senaste åren. Nu visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet hur en sådan tröskelpunkt kan innebära att hela 230 miljarder ton lagrad växthusgas i marken riskerar tillföras atmosfären redan vid tvågradig uppvärmning. Det är lika stora mängder växthusgaser som totalt tillförts atmosfären sedan industrialiseringens början.

    En stor del av jordens yta består av mark som varit frusen i tusentals år, så kallad permafrost. Det frusna tillståndet har gjort att nedbrytningsprocesserna av organiskt material gått långsammare, vilket bidragit till att stora mängder kol kunnat lagras där. I och med att den här marken nu sakta men säkert tinas upp riskerar enorma mängder växthusgaser tillföras atmosfären. Den här processen är vad som brukar kallas klimatförändringarnas ”tröskelpunkter”, det vill säga naturliga processer som kan påskynda framtidens klimatförändringar och som kan beskrivas som indirekt orsakade av växthusgasutsläpp kopplade till mänskliga aktiviteter.  

    Fokus i den nya studien är på de potentiella koldioxidutsläpp som kan orsakas av att tidigare frusna organiska material nu börjar tinas upp och att en nedbrytningsprocess av det materialet därmed startar. Det i sin tur kan bidra till en process där marken börjar släppa ifrån sig stora mängder koldioxid.

    När det blir varmare blir det mer bakterier som bryter ner kolet som finns i marken, framförallt i kalla områden där det finns permafrost, säger Gustaf Hugelius, naturgeograf vid Stockholms Universitet och en av medförfattarna till studien, till SVT.

    Det mest uppseendeväckande av resultaten i studien är att det här kan komma att ske redan vid två graders uppvärmning, det vill säga inom det uppvärmningsmål som finns i Parisavtalet. Den gräns vi tidigare trodde var relativt säker visar sig därmed vara betydligt mindre säker. Här kan det finnas orsak att hålla sig till den önskade begränsningen om maximalt 1,5 graders uppvärmning som också finns i Parisavtalet.

    Forskare har tidigare uppskattat att vi kan släppa ut ytterligare 430 miljarder ton kol innan vi når en uppvärmning på 2 grader. Den nya prognosen innebär att vi kanske faktiskt bara har hälften. Detta gör det även mer angeläget att minska de mänskliga utsläppen av växthusgaser så fort som möjligt, säger Birgit Wild, forskare vid Stockholms universitet, till SVT.  

    Nyupptäckt havsström kan bidra till ökad förståelse för klimatförändringar

    En ny havsström har upptäckts av norska forskare. Havsströmmen går från Island till Färöarna och har fått namnet ”Iceland-Faroe Slope Jet”. Upptäckten kan bidra ökad förståelse för klimatförändringar.

    Sent i oktober rapporterade den norska nyhetssajten NRK om en ny havsström som upptäckts av norska forskare vid Bergen universitet och Bjerknescentret för klimatforskning. Upptäckter som denna kan få stor betydelse för vår förståelse för klimatförändringar.

    Jag tror att om vi verkligen vill förutse hur framtiden kommer se ut så bör vi lära oss mycket om havet och hur strömmarna fungerar idag, säger Stefanie Semper, huvudförfattaren till en av två studier som publicerats i nature communications till NRK. 

    Den nyupptäckta strömmen är en del av det cirkulära system som bland annat innefattar den varma golfströmmen. Det varma vattnet kyls av ju längre norrut det kommer för att sedan sjunka och bilda kallvattenströmmar söderut. Iceland-Faroe Slope Jet är en del av den djupa cirkulationen och går från Island till Färöarna. 

    Havsströmmar kan påverkas av klimatförändringarna, vilket i sin tur kan påverka cirkulationen i Atlanten. Redan idag syns det förändringar i havets processer på många ställen. 

    Enligt CICERO-forskaren Bjørn Hallvard Samset har havströmmars beteende generellt stor påverkan på klimatet och att om strömmen skulle sakta ned skulle det kunna få stora konsekvenser, till exempel vet man att där strömmen stannar helt blir det väldigt mycket kallare. 

    Den nya upptäckten ger forskare ytterligare möjligheter till att öka kunskap och förståelse för den vattenplanet vi bor på och studera det komplexa system av strömmar som påverkar vår planet och dess klimat.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen ligger koldioxidhalten nu på 410,76 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (411,94 ppm). Det är en märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+1,34 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Enligt NASA var den globala genomsnittliga koncentration av atmosfärisk koldioxid i september cirka 415 ppm, vilket är en ökning med 32 procent sedan mätningarna började 1958.

    När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 ppm och har sedan stadigt ökat. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850).

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Medeltemperaturens avvikelse från det normala under oktober 2020 (normalperiod 1961-1990).

    Vi har nu precis lämnat en oktober bakom oss som enligt preliminära siffror för Sverige legat över det normala, jämfört med periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990). Det återstår att se hur sammanställningen blir och även hur varm månaden blev globalt, men prognosen är att 2020 kan bli det varmaste året någonsin uppmätt så oddsen för att även oktober ligger högt är låga.

    Oktober 2020 blev mildare än normalt i hela Sverige, enligt SMHI:s preliminära sammanställning. På det sättet är denna oktobermånad ett undantag på minst tio år. Månadens högsta temperatur blev 19,3 grader uppmätt i Mörbylånga på Öland den 4 oktober. 

    Vi har dessutom fått en ovanligt varm start på november och det svenska novemberrekordet kan nu vara på väg att slås, enligt SMHI. Den meteorologiska sommaren håller sig därmed fortfarande kvar vid två av SMHI:s stationer.

    EU-programmet Copernicus rapporterade också i veckan att Europa hade den varmast uppmätta oktobermånaden någonsin och globalt sett var det den tredje varmaste oktobermånaden. Både januari, maj och september i år har varit de varmaste månaderna sedan mätningarna startade, enligt Copernicus. 

    Samtidigt blev september månad blev den varmaste septembermånaden som någonsin uppmätts globalt. Under år 2020 har redan tre månader varit rekordvarma. Under de tolv månaderna som föregick september i år så var jordens medeltemperatur 1,3 grader högre än nivåerna från förindustriell tid. Det gör att vi ligger farligt nära Parisavtalet.

    Det var därför oerhört hoppingivande för världens klimatarbete att Joe Biden valdes till ny president i USA, efter flera dagars intensivt rösträknande, i det som beskrivits som ett ödesval för klimatet. Det öppnar upp för att USA snarast kan återanslutas till Parisavtalet och föra en ambitiös amerikanskt klimatpolitik. Bland annat vill Joe Biden satsa 2 000 miljarder dollar på åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, med målet att USA ska vara helt utsläppsneutralt år 2050. Det sänder ett visst hopp för framtiden.

    Varmaste oktobermånaden i Europa som uppmätts

    Europa hade den varmast uppmätta oktobermånaden någonsin och globalt sett var det den tredje varmaste oktobermånaden. Samtidigt var den arktiska havsisen var på de lägsta nivåerna sedan mätningarna började. Det rapporterar EU-programmet Copernicus.

    Varje månad publicerar Copernicus Climate Change Service (C3S) – på Europeiska kommissionens vägnar – klimatbulletiner som rapporterar om de förändringar som observerats i den globala yttemperaturen, havsisskyddet och hydrologiska variabler. Alla rapporterade resultat är baserade på datorgenererade analyser med hjälp av miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.

    Den senaste mätningen visar att i Europa var oktober ovanligt varmt och temperaturerna på land var de högsta som uppmätts. Sammantaget låg temperaturen 1,6 grader över genomsnittstemperaturen för 1981-2010. Särskilt varmt var det i östra Europa där temperaturerna var mycket höga, medan sydöstra Europa låg under snittet. Globalt sett var det den tredje varmaste oktobermånaden och de sex varmaste uppmätta oktobermånaderna har nu inträffat under de senaste sex åren. Totalt låg månaden 0,62 grader varmare än oktobergenomsnittet för perioden 1981-2010.

    Resultatet för oktober följer på en september månad som blev den varmaste septembermånaden som någonsin uppmätts globalt och under år 2020 och tillsammans med januari och maj varit rekordvarma. 2019 blev dessutom det varmaste och mest solrika år som någonsin har uppmätts i Europa. Vi går därmed mot ett 2020 som kan bli det varmaste året någonsin uppmätt

    Samtidigt var temperaturerna betydligt högre i oktober än genomsnittet under 1981-2010 i större delen av Arktis där havsisen var på den lägsta genomsnittliga nivån sedan 1979, vilken var den fjärde i rad med helt eller nära isfria förhållanden vid de norra havspassagerna. Det följer en oroväckande trend av allt ökande avsmältning där även september innebar anmärkningsvärt låga nivåer av den arktiska isen. 

    Även i Sverige fick vi under oktober uppleva temperaturer över det normala, enligt SMHI:s preliminära sammanställning. På det sättet är denna oktobermånad ett undantag på minst tio år.

    Ytlufttemperatur, oktober 2020:

    Källa: Ytlufttemperaturavvikelse för oktober 2020 i förhållande till genomsnittet för oktober under perioden 1981-2010. Datakälla: ERA5. Upphovsman: Copernicus Climate Change Service / ECMWF.

    Dålig klimatinformation från företag: ”Otillgängligt och opålitligt”

    Investerare och börsbolag har äntligen börjat inse hur avgörande klimatkrisen är för världens framtid. Det syns bland annat av att klimatfrågan tar allt större plats i företagens redovisning. Samtidigt visar en ny studie att bara hälften av företagen berättar hur mycket koldioxid de faktiskt släpper ut.   

    I en värld som kräver att vi snabbt minskar koldioxidutsläppen har det blivit viktigt att bedöma företag utifrån deras potential att begränsa sin klimatpåverkan. Det var därför inte helt förvånande att en granskning av svenska börsbolags års- och hållbarhetsredovisningar tidigare i år visade att klimatfrågan tar allt större plats i företagens redovisningar. Undersökningen visade även att andelen företag med transformativa klimatmål, det vill säga tydliga mål om när företaget ska bli klimatneutralt, har ökat från fyra till 45 procent. 

    Nu visar dock en ny studie genomförd av kapitalförvaltaren Research Affiliates att företags utsläppsdata inte är tillräckligt bra för att investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. Av de företag som granskades i studien redovisade enbart ungefär hälften av företagen sina koldioxidutsläpp. Redovisningen blir därmed ojämn mellan företag. 

    Dessutom visar studien att många företag använder sig av utsläppsdata från tredje part, från så kallade dataleverantörer. Enligt studien är data från dataleverantörer i många fall bristfällig och att den datan därmed ger dålig förutsägelse om företagens framtida utsläpp.  

    [Företagens] information är ofta antingen otillgänglig eller opålitlig, säger Vitali Kalesnik, Research Affilates forskningschef i Europa, till Bloomberg.

    Studiens slutsats är att kvaliteten av företagens tillgängliga information om deras koldioxidutsläpp var sämre än vad investerare skulle behöva ha för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. I studiens artikel kräver därför forskarna att det blir obligatoriskt för företag att öppet redovisa sina koldioxidutsläpp.

    Även SMB har tidigare rapporterat om brister i företags klimatredovisning och att företagens miljöarbete kan anses svårjämförbart när såväl existensen av, som innehållet i, miljöredovisningen skiljer sig åt mellan företag. 

    Infrarött ljus revolutionerar textilåtervinningen

    Max fem procent av de textilier vi slänger i Sverige återvinns, en otroligt liten siffra. Med tanke på de enorma utsläpp som kommer från textilproduktionen borde återvinning vara något som satsades mer på. En unik anläggning i Malmö kan nu bidra till ökad cirkularitet inom textilbranchen.

    Textilåtervinningen i Sverige ligger på en otroligt låg nivå. Närmare fem procent återvinns och resten av textilierna går i bästa fall till förbränning. För att återvinna textil krävs en jämn kvalitet och stora volymer, något som är viktigt för att kunna skapa kvalitetssäkra produkter av det återvunna materialet. Det klarar inte den manuella sorteringen. 

    Skånes avfallsaktiebolags, Sysavs, unika anläggning Siptex i Malmö kan nu lösa problemet. Siptex sorterar textilier efter material med hjälp av infrarött ljus. Maskinen kan sortera 4,5 ton textilier per timme.

    Textilen matas ner på ett transportband och vidare till sensorer som belyser den med infrarött ljus och då känner maskinen av vilken fibertyp det rör sig om. Sen kan man återvinna materialet i nästa steg, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav, till SVT.

    Det bästa är att återanvända kläderna så långt som möjligt, men när det inte går längre är en högfungerande textilåtervinning viktig. Enligt naturskyddsföreningen slängs i genomsnitt åtta kilo kläder per person i Sverige varje år. Att endast uppemot fem procent av dessa återvinns är under all kritik. Därför är den här nya maskinen ett stort hopp för ökad cirkularitet. 

    Den här maskinen är helt unik och den gör dessa textilier till en råvaruresurs för mode- och klädindustrin. Man kommer inte behöva odla lika mycket bomull och producera lika mycket syntetisk polyester. Här har man ett avfall som blir råvara för nya produkter, säger Erik Perzon på IVL Svenska Miljöinstitutet till SVT.

    Nu avgörs framtiden för oljeborrningen i Arktis

    2016 drog miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom norska staten inför rätta för deras planer på att borra efter olja i Arktis. Nu möts kombatanterna i högsta rättsliga instans – och domen kan bli helt avgörande för världens syn på fossilindustrins verksamhet i de känsliga arktiska miljöerna.

    Under onsdagen började förhandlingarna i vad som kallats ”Norges Preemraff-fall” i Högsta domstolen. Greenpeace och Natur og Ungdom menar att statens planer på att öppna upp Barents hav för oljeföretagen bryter mot norrmännens grundlagsskyddade rätt till en säker och hälsosam miljö. Oljeplanerna går dessutom helt emot Norges åtaganden i Parisavtalet.

    Det är första någonsin som Parisavtalet används juridiskt mot en nations olje- och gasintressen. Resultatet väntas därför få stor påverkan på hela världens syn på den rättsliga tillämpningen av globala klimatöverenskommelser.

    Bland oljebolagen som fått licens för att borra i den utsatta arktiska miljön finns bland andra Equinor (tidigare Statoil), amerikanska Chevron (känt för att ha spridit klimatförnekelse i flera decennier) och svenska Lundin Petroleum.

    Domen i det historiska målet väntas falla 12 november.

    Ett ödesval för klimatet – det här vill kandidaterna

    Det är ikväll och i natt det händer. Årets amerikanska presidentval har kallats för ett ödesval och en kamp för nationens själ. För det globala miljö- och klimatarbetet är detta extra tydligt, eftersom resultatet kan vara direkt avgörande för världens möjlighet att uppfylla Parisavtalet.

    Det är mycket som är ovisst med dagens amerikanska presidentval, men en sak vet vi. Vem som än vinner så kommer USA lämna Parisavtalet imorgon. Den mer intressanta frågan är vad som händer sen. Vinner sittande president Donald Trump kommer utträdet med största sannolikhet bli permanent, i alla fall de kommande fyra åren.

    Om däremot den demokratiske utmanaren Joe Biden vinner har han lovat att återansluta USA till Parisavtalet, något som enligt förre vicepresidenten Al Gore kan ske redan inom 30 dagar om viljan finns:

    Beslutet ligger till sist hos väljarna.

    Världens viktigaste nyhet

    Om något är detta USA-val ett val för planetens själ och inte enbart nationens. Som vi tidigare rapporterat kan valresultatet få stora konsekvenser för det globala klimatarbetet. Vissa menar att det kan visa sig förödande för världens klimatarbete om Donald Trump blir omvald och omöjligt att nå klimatmålen globalt.

    Även om klimatfrågan varit mer närvarande i denna valdebatt än vad många trodde ägnades trots allt bara beklämmande 12 minuter i den viktigaste tv-debatten åt den fråga som av många beskrivs som världens viktigaste nyhet. I år gick det dock inte ens i USA att undvika frågan, efter rekordmånga skogsbränder, orkaner, temperaturrekord och andra klimatrelaterade händelser.

    Samtidigt var det första gången på 20 år som klimatet hamnade i fokus i en amerikansk presidentvalsdebatt och där den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden lovade att ställa om och fasa ut fossila bränslen (även om han menade att fasa ut subventionerna).

    Biden och klimatet

    Frågan som flera medier nu ställt sig är därför om Joe Biden kan rädda klimatet. Biden, som tidigare varit försiktig med löften om klimatpolitik formade en arbetsgrupp för klimatfrågor tillsammans med bland annat kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez, initiativtagare till Green New Deal, sakpolitiskt kunniga från utmanaren Bernie Sanders stab och 26-åriga Varshini Prakash, som driver Sunrise, USA:s största klimatorganisation för unga.

    Resultatet blev en klimatplan med löfte om 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor) som bland annat innebär att USA ska vara klimatneutralt senast 2050 och energisektorn fri från koldioxidutsläpp 2035.

    Satsningen är tänkt att genomföras med omfattande investeringar där 500 000 laddstationer ska byggas, 500 miljoner solpaneler sättas upp och 60 000 vindturbiner (byggda i USA) ska placeras ut. Andra förslag i klimatplanen är att skapa en miljon nya jobb inom elfordonstillverkning och en miljon jobb inom infrastruktursatsningar, med delfokus på klimat och hälsa, uppdatera minst sex miljoner byggnader och bygga 1,5 miljoner nya bostäder, varav en del för låginkomsttagare. Kanske en av de mer intressanta satsningarna är att Biden även tar klimaträttvisa på allvar och vill skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet.

    Kritiker har dock pekat på att han inte vill förbjuda fracking och som DN påpekar har han varit tyst om att sätta ett mål för hur mycket USA:s utsläpp ska minska till 2030, trots att Parisavtalet säger att länderna ska sätta mål till dess.

    Men om Biden vinner valet kommer, enligt experter, vetenskapen åter få en plats i Vita huset. Det finns även planer på ett klimatråd, liknande det klimatpolitiska råd som finns i bland annat Sverige. Det ska ledas av en ”tsar” som skulle kunna bli förre utrikesminister John Kerry som varit oerhört engagerad i klimatfrågan.

    Trump och klimatet

    Detta ställs mot en Donald Trump som medvetet har skalat ned myndigheter, systematiskt bytt ut experter och forskare i ledande positioner på den amerikanska miljömyndigheten EPA, på inrikesdepartementet och på andra platser som har stor betydelse för miljö och klimat.

    Han har dragit tillbaka nära 100 regleringar när det gäller klimat och miljö. Flest inskränkningar eller ändringar har utförts av USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket, EPA, och berör alltifrån begränsningar av utsläpp från kolkraftverk och vägtransporter till att ta bort skyddsregler för mer än hälften av nationens våtmarker och lindra regler för kvicksilver­utsläpp från kraftverk.

    Nyligen tillsatte Trump en konservativ domare till Högsta domstolen som anser att klimatupphettningen är en diskussionsfråga och inte fakta. Under Trumps tid har inga av de utsläppsminskningar skett som hade varit nödvändiga för att vara i linje med klimatmålen.

    Han har dessutom dragit tillbaka två miljarder amerikanska dollar (18 miljarder kronor) den gröna klimatfonden som ska hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringen var utlovade sedan tidigare. Att ställa om och klimatanpassa är dyrt. Fattiga länder, som oftast är de som drabbas värst, behöver finansiellt och tekniskt bistånd från övriga världen.

    Folket och klimatet

    Samtidigt visar undersökningar att två tredjedelar av det amerikanska folket nu anser att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar. Förhoppningsvis väljer dessa människor att rösta i dag så att klimatarbetet kan påbörjas imorgon.

    Hur mycket av Bidens ambitioner som blir verklighet är oklart. Han måste få stöd i senaten och kongressen och där finns ett stort motstånd från republikaner. Men en hel del regeländringar kan genomföras genom presidentorder. Och en presidentorder räcker för att USA ska åter­inträda i Parisavtalet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.