Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Extinction Rebellion kräver ett slut på Londons modeveckor

    London Fashion Week planeras gå av stapeln i september 2020, men om Extinction Rebellion har något att säga till om saken blir det ingenting av de planerna.

    Under veckoslutet samlades demonstranter från miljörörelsen Extinction Rebellion (XR) och blockerade vägar utanför en av modeevenemangets lokaler i centrala London, rapporterar The Guardian. Deltagarna i demonstrationen vägrade låta trafiken passera, med avsikten att väcka uppmärksamhet åt modebranschens ”exploatering av planet, människor och djur”. De uppmanar London Fashion Week att ta på sig sitt ansvar och ställa in evenemanget. Ställs det inte in kommer Extinction Rebellion fortsätta med allt mera omfattande demonstrationer mot modeveckan.

    Enligt aktivisterna från miljöorganisationen står klädindustrin för hela 7 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mera utsläpp än både flyg och sjöfarten tillsammans. Det motsvarar nästan lika mycket som EU:s totala utsläppsmängd. Textilindustrin är även en stor miljöbov när det gäller mark- och vattenföroreningar. Supermiljöbloggen kunde i förra veckan rapportera om hur tusentals barn fått permanenta handikapp av förgiftat vatten från klädfabriker i Bangladesh.

    I Sverige köper den genomsnittliga medborgaren 14 kilo kläder och textil per år, mer än dubbelt så mycket som för tjugo år sedan. Trenden ser likadan ut över hela världen. Textilkonsumtionen ökar, samtidigt som den globala upphettningen och miljöförstörelsen fortsätter.

    Den brittiska grenen av Extinction Rebellion vill därför stoppa snabbmodetrenden och den överproduktion av kläder som hotar livet på jorden idag. Londons modeveckor har enligt Extinction Rebellion ett starkt inflytande på hela kläd- och modeindustrin och således också ett stort ansvar för förändring. Att ställa in evenemanget skulle vara en viktig symboliskt akt och ett stort steg i rätt riktning.

    Det är inte första gången XR-aktivister kritiserar modeveckan. Senast evenemanget ordnades band demonstranter fast sig vid ingången intäckta i falskt blod för att uppmana modeindustrin att börja ta klimatkrisen på större allvar.

    Extinction Rebellion menar att den här säsongens must-have är ett fortsatt liv på jorden. 

    Gifter från våra kläder skadar tusentals barn

    I Bangladesh, som är en av världens största textilexportörer, pumpas restprodukterna från textilindustrin rakt ut i miljön. Gifter som arsenik och kvicksilver har spridit sig i dricksvattnet samtidigt som utvecklingsskador hos barn i området har blivit en epidemi, rapporterar Expressen.

    I Bangladesh tillverkas stora delar av tyget till våra svenska kläder. Textilindustrin har fört mycket gott med sig i det fattiga landet och bland annat gett arbete till miljoner människor. Industrin har dock en mörkare sida. Fabrikerna sprutar ut kemikalier som arsenik, natrium, kvicksilver och andra metaller direkt i floden och i grundvattnet.

    Även säkerhetsutrustning saknas för arbetarna, och det är många som får bestående skador av kemikalierna på jobbet.

    I staden Belkuchi i västra Bangladesh, där de flesta familjer lever av textilindustrin, har 8 000 av 100 000 invånare en funktionsnedsättning. Barn med olika former av skador och funktionsnedsättningar finns i varje kvarter. Fenomenet är relativt nytt och verkar vara värst för de yngsta barnen.

    Våra barn drabbas av dövhet, cerebral pares (CP), autism, synfel och andra fysiska handikapp, säger Jahidul Islam, rektor i skolan som har tagit sig an byns funktionsnedsatta barn. 

    Enligt rektorn är det uppenbart att orsaken till skadorna är det förorenade dricksvattnet.

    Enligt den lokala hälsomyndigheten är fenomenet förvånande eftersom de inte känner till vad som orsakar att funktionsnedsättningar har blivit så vanliga. Det skulle kunna vara kvalitén på vattnet eftersom miljön är förorenad av textil- och färgfabrikerna. Luften river i halsen och det ligger en frän doft över floden Jamuna. Några kilometer längre ned rinner den ut i Brahmaputra, som i sin tur ger vatten till miljoner människor i Bangladesh. 

    Trots alla larm från oroliga forskare har myndigheterna varken undersökt problemet eller satt effektiva kontroller för textilindustrins utsläpp. Anledningen till att inga strikta kontroller införs anges vara den mäktiga textillobbyn. Tack vare export över hela världen är textilindustrin den som ger landet pengar.

    Självklart har ni utomlands, som konsumerar textiler, också ett ansvar i att det här åtgärdas, säger borgmästaren av Belkuchi, Asha Noor Bishwash.

    Drygt femtio svenska textilföretag har verksamhet i Bangladesh. Bland de största svenska företagen finns Fristads Kansas Group, Gekås Ullared, Gina Tricot, H & M Hennes & Mauritz AB (H&M), ICA Gruppen AB (ICA Sweden & Hemtex), Intersport AB, Kappahl Sverige AB, AB Lindex, New Wave Group AB, RNB Retail and Brands, Sandryds AB, Stadium Sverige AB, Ted Bernhardtz AB, Unibrands AB and Åhléns.

    Hälsosam fisk som inte är en klimatkatastrof – finns den?

    Bland nyheterna om övertransporterad och kemikaliebehandlad fisk kan det lätt kännas som att det inte går att göra rätt i fiskvalen. Nu har forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, visat att det visst är skillnad på fisk och fisk, och tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst för både klimatet och hälsan.

    Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, från RISE till tidningen Extrakt.

    I listan finns både fisk och skaldjur. Principen är att ju bättre näringsinnehåll och mindre klimatpåverkan arten har, desto högre poäng får den.

    Generellt är näringsinnehållet bättre för de arter som lever i öppet vatten än de som lever på botten. Klimatpåverkan däremot beror främst på hur stora utsläppen är från fiskebåtarna. Därför är det bäst även för klimatet att välja arter som har starka bestånd, så att det snabbt går att få napp. För odlad fisk är det typen och mängden av foder som avgör hur stor klimatpåverkan blir.

    De arter som fick allra högst poäng var ostron, sill, makrill och skarpsill. Strax därefter följde abborre, pinklax och Alaska pollock. Vanliga matfiskar som odlad lax och vild torsk, kolja och sej hamnade i mitten av listan. I botten av listan hamnade räkor, kräftor, pilgrimsmussla, odlad pangasius samt flera plattfiskar.

    Listan är tänkt att kunna ge stöd för både konsumenter samt privata och offentliga organisationer så att det blir enklare att välja rätt. Forskarna hoppas att listan även kan ge inspiration till att hitta nya fisksorter att äta.

    Abborre, skarpsill, braxen och mört fick alla höga poäng, men de syns sällan på våra tallrikar – och är svåra att hitta i butiken.

    Att ostron toppar listan var något som förvånade forskarna. Det kan till exempel bero på att näringsvärdet blir högt för att vi äter hela djuret och inte bara filén. Utöver att ändra vilka fisksorter vi väljer, kanske kunde vi ändra sättet vi lagar och äter fisk och se till att utnyttja hela fisken.

    Enligt Friederike Ziegler finns det potential att förvandla ostron från lyxmat till något mer vanligt förekommande på våra tallrikar:

    Här på västkusten har stillahavsostronet etablerat stabila populationer som vi inte utnyttjar. Samtidigt importerar vi många ton per år av precis den arten från till exempel Frankrike, säger hon.

    Utöver klimatpåverkan och näringsinnehåll är utfiskning och miljögifter andra aspekter som kan väga in när man väljer vilken fisk man äter. Eftersom det inte gick att kvantifiera dessa på samma sätt, har forskarna markerat arter i listan som är rödlistade av WWF eller som är rekommenderade av Livsmedelsverket att begränsa konsumtion av på grund av miljögifter.

    Till exempel makrill från Ostcentrala Atlanten eller Medelhavet är rödlistad och Livsmedelsverket rekommenderar att begränsa hur mycket abborre man äter eftersom den kan innehålla höga halter av kvicksilver.

    Genom att äta växtbaserat minimerar du din kosts påverkan, vilket behövs för att klara våra miljö- och klimatmål. RISE uträkning kan dock hjälpa dig som väljer att äta fisk att göra smartare val.

    Globalt värmerekord för januari

    Inte sedan mätningarna började för 141 år sedan har det varit så varmt i januari, bekräftar NOAA. De 10 varmaste januarimånaderna någonsin har nu ägt rum sedan 2002.

    Den amerikanska vädermyndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) slår nu fast i sin globala klimatrapport för januari 2020 att det var den varmaste januarimånaden som hittills uppmätts på jorden, med en genomsnittlig temperatur på 12 grader.

    Enligt NOAA var medeltemperaturen över jordens land- och vattenmassor i snitt 1,14 grader över genomsnittet för hela 1900-talet. Detta innebär att januari 2020 slog det tidigare rekordet från 2016 med 0,02 grader.

    Resultatet bekräftar liknande mätningar från EU:s klimatforskningscenter Copernicus som nyligen visade att månaden går till historien som den varmaste januari i Europa någonsin med en medeltemperaturen på 3,1 grader över snittet mellan 1981 och 2010 över hela Europa.

    Här i Sverige blev det en extremt mild januarimånad med många nya temperaturrekord. Dygnsmedeltemperaturer över 10 grader noterades och maxtemperatur på 12,1 grader. Samtidigt slås värmerekord på Antarktis med overkliga temperaturer över 20 grader. Antarktis hör till de snabbast uppvärmda platserna i världen de senaste 50 åren har det blivit nära tre grader varmare.

    Samtidigt får flera EU-länder kritik för att man ännu inte lämnat in sina nationella energi- och klimatplaner, rapporterar Vetenskapsradion. De skulle varit inne innan årsskiftet. Planerna är en viktig del av arbetet med att nå EU:s klimatmål, bland annat för att det görs för lite för att ta bort de skattelättnader som finns för fossila bränslen, enligt Ipek Gençsü, forskare vid fristående miljöforskningsinstitutet Overseas Development Institute:

    De 11 största ekonomierna i EU ger tillsammans mer än motsvarande 1000 miljarder kronor per år i subventioner till produktion och användning av fossila bränslen.

    Dubbelmoralen är dessvärre inte längre förvånande och frågan kvarstår hur synlig klimatkrisen måste bli för att uppnå verklig förändring.

    ”Vansinne att bygga ut Arlanda”

    Socialdemokraterna i Region Stockholm och i regeringen arbetar för att bygga ut Arlanda. Ett av skälen som anges är att det då är möjligt att lägga ner Bromma flygplats. Men utsläppen som flyget medför måste drastiskt minska. Därför måste Bromma flygplats läggas ner utan att Arlanda samtidigt byggs ut. En rödgrön regering borde begripa det, skriver Rikard Warlenius, Vänsterpartiet Stockholms stad.

    Stockholm har i princip varit utan snö i vinter. SMHI beskriver januari som en extremt mild månad över hela landet med många nya temperaturrekord. I Oskarshamn var det i mitten av januari så varmt som 12,1 grader, vilket är en av de högsta januaritemperaturer som någonsin uppmätts i Sverige. Varningssignalerna kan inte vara tydligare, utöver det den samlade vetenskapen säger oss. 

    Utsläppen som flyget medför kan inte fortsätta ligga på de nivåer de gör. Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. Lyckligtvis minskade flyget något under förra året, men långt ifrån tillräckligt. I ljuset av detta är det mycket oroväckande att våra styrande Socialdemokratiska politiker vill bygga ut landets största flygplats. 

    Bland annat menar det socialdemokratiska oppositionsrådet i Region Stockholm att flygplatsen behöver byggas ut för att stärka Stockholms och Sveriges konkurrenskraft och inom regeringen uppges infrastrukturministern lobba för att Miljöpartiet ska ändra sig i frågan. 

    Idag demonstrerar återigen tusentals ungdomar över hela landet, och även runtom i världen, för en snabbare klimatomställning. Deras krav på klimaträttvisa för alla, att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella nivåer, att följa Parisavtalet och att lyssna på klimatforskningen borde vara självklara. 

    Om den rödgröna regeringen menar allvar med sitt engagemang i klimatfrågan bör de lägga ner Bromma flygplats snarast möjligt och skrota alla planer på att bygga ut Arlanda. Allt annat är vansinne.

    Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad


    Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Rapport: Stora miljöfördelar med att odla linser i vetet

    Ny forskning pekar på vinster för både miljön och böndernas lönsamhet med att samodla spannmål och baljväxter. Ett mindre specialiserat jordbruk kan nämligen leda både till ökad hållbarhet och större skördar. 

    En ny studie visar att om alla ettåriga baljväxter, som till exempel linser, ärtor och bönor, skulle börja samodlas tillsammans med spannmål så skulle den globala användningen av kvävegödsel kunna minska med så mycket som 26 procent.

    Detta eftersom baljväxterna gynnar annan växtlighet genom sin symbios med bakterier som fixerar kväve från luften.

    Samodling skulle på så sätt bidra till en minskning av jordbrukets klimatpåverkan, då hälften av sektorns utsläpp i dagsläget kommer just från industriell kvävefixering. 

    Det skulle också kunna minska kväveläckaget som driver på övergödningen av vattendrag då en större del av odlingen skulle kunna baseras på cirkulär kväveanvändning. 

    Ytterligare en vinst med ett samodlingssystem är att övergången från monokultur till samodling kan leda till minskade angrepp av skadedjur och ogräs. Detta innebär att behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket också skulle minska. 

    Enligt forskningen har systemet med samodling också fördelen att den ökar den totala skördemängden, vilket gör att en övergång till denna odlingssmetod globalt skulle frigöra över 115 miljoner hektar land.

    På så vis är odlingssystemet ett exempel på agroekologiska metoder som både gynnar hållbarhet och en intensifierad produktion.

    Att odla två olika grödor på samma fält är också en riskminimeringsstrategi som kan gynna bönder när klimatkrisen leder till förändrade nederbördsmönster och ökad torka.

    Ett hinder för att införa odlingssystemet är jordbrukets höga grad av mekanisering, vilken motarbetar en snabb omställning då till exempel skördemaskiner är anpassade efter dagens ensidiga odlingssystem.

    I dagsläget härrör omkring 12 procent av växthusgasutsläppen globalt från jordbruket. Sektorn är en av dem som har störst enskild påverkan både på klimatet och på miljön.

    Koldioxidutsläppen bromsade in under 2019

    Energisektorn står för den största andelen av de globala utsläppen av koldioxid. Under 2019 planade utsläppen från sektorn ut, tvärtemot vad prognoserna förutspått.

    I USA och EU minskade utsläppen av koldioxid kopplad till energisektorn kraftigt genom en ökad användning av förnyelsebara energikällor. Som helhet föll utsläppen i utvecklade länder med 370 miljoner ton, eller 3,2 procent på årsbasis.

    Utsläppen i utvecklingsländer ökade samtidigt med nära 400 miljoner ton. Nästan 80 procent av ökningen härrör från Asien, även om ökningstakten minskade i stora utsläppsländer som Kina och Indien.

    Totalt stod utsläppen för 33 miljarder ton förra året, vilket är ungefär samma mängd som år 2018. Det stärker hoppet om att den tidigare uppgången har nått sin peak.

    Dagens utsläpp av koldioxid kommer till största del från sektorerna energi (41 procent),  transporter (24 procent) och industri (19 procent). Koldioxidutsläppen från energisektorn planade ut under 2019 trots att den globala ekonomin ökade i storlek med 2,9 procent enligt International Atomic Agency (IEA).

    ”Vi måste nu arbeta hårt för att se till att 2019 blir ihågkommet som en definitiv topp av globala utsläpp, inte bara en paus i utvecklingen,” sa IEA: s direktör Fatih Birol.

    Värmerekord på Antarktis

    Ett nytt värmerekord på 18,3 grader har nu uppmätts på Antarktis. Temperaturen höjs snabbare här än på många andra platser på jorden, vilket kan få stor påverkan på havsnivåhöjningen världen över.

    Även om sådana här extrema temperaturtoppar med rätta skapar uppmärksamhet, måste vi komma ihåg att det samtidigt pågår en ännu mer oroande trend med en långvarig höjning av medeltemperaturerna i Antarktis.

    Det skriver Greenpeaces expeditionsledare Frida Bengtsson i ett mejl till DN och hänvisar till rekordtemperaturen 18,3 plusgrader som uppmätts på en forskningsstation i Antarktis. Ovanligt varm luft lyckades kortvarigt ta sig in över den nordligaste delen av Antarktiska halvön och temperaturen steg med 12 grader på tre timmar. Miljöorganisationen har den senaste månaden studerat hur pingvinkolonier i Antarktis kraftigt minskat under effekterna av klimatförändringar.

    Den tidigare toppnoteringen var från 2015 när samma plats noterade 17,5 grader, enligt World Meteorological Organization (WMO). Den ”Antarktiska regionens” högsta temperatur är 19,8 grader uppmätt i januari 1982 på Signy Island, rapporterar SMHI

    Det är en del i en oroväckande trend där temperaturen i Antarktis nu höjs snabbare än på många andra platser på jorden. Antarktiska halvön hör till de snabbast uppvärmande platserna i världen med nära 3 grader under den senaste 50-årsperioden, skriver WMO i ett uttalande. Och som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden.

    WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas var tydlig i sin oro för bland annat Antarktis när man presenterade sina preliminära klimatdata för 2019 under FN:s klimatmöte i New York i höstas:

    Klimatförändringarna och deras inverkan accelereras snarare än saktar ner. Havsnivåerna stiger och vi är mycket oroliga för hur isarna i Antarktis och Grönland krympt så abrupt.

    Denna oro är särskilt grundad i att när de stora landisarna på Grönland och Antarktis smälter höjs nämligen havsnivåerna över hela jordklotet. Det betyder att smältvatten från isarna på Antarktis höjer vattenståndet runt Sveriges kuster mer än smältvattnet från Grönland och innebär bland annat att SMHI nu måste uppdatera sina beräkningar gällande havsnivåhöjning runt Sveriges kuster. Det kallas för ”havsnivåfingeravtryck”.

    Uppvärmningen har gjort att mängden is som smälter årligen från det antarktiska istäcket har sexfaldigats mellan 1979 och 2017, enligt WMO, och allvarligast är läget för Thwaites-glaciären med smeknamnet ”domedagsglaciären” på grund av sin enorma storlek och för att den smälter så snabbt. Enligt nya rön kan hela glaciären nu vara på väg att kollapsa, vilket skulle kunna orsaka en havsnivåhöjning med upp till två meter.

    Det nyligen satta temperaturrekordet ska nu granskas av WMO innan det kan bli officiellt, men oberoende av det är det ytterligare en påminnelse av klimatkrisens påverkan och behov av bättre åtgärder.

    Techjättarnas greenwashing: skryter om förnybart men hjälper oljebolag

    Google, Microsoft och Amazon marknadsför sig med löften om klimatneutralitet och vindkraftsdrivna datahallar. Samtidigt tjänar de storkovan på att hjälpa fossilindustrin att hitta och utvinna ny olja.

    Teknikjättarna målas ofta upp som förebilder i näringslivets omställning till fossilfritt. Googles alla datacenter drivs sedan 2018 på förnybar energi. Microsoft har lovat att bli klimatneutrala till 2030 och därefter samla in koldioxid motsvarande företagets alla utsläpp sedan 1975.

    Så ser planerna ut för företagens interna verksamheter. På andra håll är det inte riktigt lika soligt. Dagens Nyheter har nämligen granskat techbolagens marknadsföring gentemot oljeindustrin.

    Både Microsoft, Google och Amazon säljer in sin mest avancerade teknik med löften om ”nya borrmöjligheter” och ”sänkt kostnad per fat olja”. Bland Googles mest prominenta kunder finns Chevron, Anadarko Petroleum och Schlumberger, några av världens största oljebolag. Microsoft arbetar för Exxonmobil och norska Equinor. Bolag som BP och Shell får istället sin AI-teknik levererad av Amazon.

    – Allt letande efter nya olje- och gaskällor är klimatmässigt katastrofalt, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till DN. 

    I höstas framkom också att Google sponsrar ett antal lobbyorganisationer som motverkar Parisavtalet och arbetar för att försvaga USA:s miljöskydd.

    Klimatsmarta serverhallar i all ära, men techföretagen bör ta sig i kragen när det kommer till kundkretsen. Det är inte fossilfritt om inte hela verksamheten är det.

    Tills IT-jättarna fått ordning på greenwashingen använder vi söktjänsten Ecosia istället. Då får vi nyplanterade träd – och slipper gynna de oljevurmande söktjänsterna.

    Rekordvarm januari i Europa

    Det varma vintervädret är inte bara en lokal historia i Sverige utan sveper över hela Europa. Tillsammans med temperaturer över det normala i stora delar av USA och östra Kanada, över Japan och delar av östra Kina och Sydostasien blir det tydligt att vår värld håller på att hettas upp.

    Januari 2020 går till historien som den varmaste januari i Europa någonsin. Den slår ut tidigare rekord från januari 2007. Medeltemperaturen låg 3,1 grader över snittet mellan 1981 och 2010 över hela Europa. Det var också jordens varmaste januari, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram och förvaltas av EU-kommissionen. Tidigare i år presenterade Copernicus siffror som visar att 2019 var det varmaste året i Europa någonsin, och det näst varmaste globalt sett.

    I Stockholm, Oslo och Köpenhamn låg temperaturen över nollan varje dag i januari. Svensk skidindustri kämpar då det är en utmaning att ens göra konstgjord snö med de här höga temperaturerna. Den ovanliga vintern har i södra Sverige satt igång körsbärsträdens knoppsprickning trots att det är midvinter och borde vara den kallaste perioden. I Örebro var det den 9 januari 10,6 grader, vilket var den varmaste januaridagen sedan 1858.

    I Helsingfors i Finland låg temperaturen över nollan varje dag i januari. ”Det här var den första januarimånaden någonsin i Helsingfors utan snö”, skrev Mika Rantanen som arbetar som forskningsmeteorolog vid Finska meteorologiska Institutet i ett Twitter-meddelande. ”Månadsrekord bröts inte bara, de krossades med stora marginaler.” Mätningarna i Helsingfors går tillbaka till år 1845.

    Värmen begränsas inte bara till Europa. ”Temperaturen var också mycket över genomsnittet i stora delar av USA och östra Kanada, över Japan och delar av östra Kina och Sydostasien, över delstaten New South Wales i Australien och över delar av Antarktis”, skriver Washington Post.

    Även i Ryssland har det varit en rekordvarm januari. Den kommer strax efter Moskvas varmaste december.

    Om mönstret inte bryts kommer denna vinter förmodligen att gå till historien som Europas varmaste sedan vi började mäta. Ytterligare en i raden av indikationer på att vår värld håller på att hettas upp.

    Sol och vind har gått om kolkraften

    Avvecklingen av kolindustrin är historiskt snabb i Europa. För bara fem år sedan stod kolet för en dubbelt så stor andel av elproduktionen som de två stora förnybara alternativen gjorde.

    Sedan den industriella revolutionen har kolet varit symbolen för människans nya, allt mer energiintensiva livsstil. Men nu fasas kolet ut i en rasande takt.

    En ny rapport visar att sol- och vindkraft tillsammans har gått om kol som källa till elproduktion i Europa. Förra året kom 18 procent av elen från sol eller vind, medan 15 procent kom från kol. För bara fem år sen stod kolet för dubbelt så stor andel som det förnybara.

    Den snabba avvecklingen syns särskilt i Storbritannien. 2012 stod kolindustrin för 42 procent av landets elproduktion. Ifjol var siffran 2 procent.

    Tidigare i veckan rapporterade SMB också om att de förnybara energikällorna beräknas kunna leda till mer jobb än kolkraften.

    Anledningen till kolraset anses vara att priset på utsläppsrätter äntligen börjat stiga. Svenska EU-representanter har varit drivande i att förändra priserna, vilket kan leda till utsläppsminskningar på flera miljarder ton koldioxid. SvD:s klimatskribent Peter Alestig kallar det ”Sveriges största klimatinsats någonsin”.

    Avvecklingen av kolet syns särskilt tydligt i EU, men kolkraften börjar backa även i andra delar av världen. Redan idag går 4 av 10 kolkraftverk med förlust, samtidigt som den globala kolbaserade elproduktionen minskade med 3 procent under 2019.

    Den globala upphettningen riskerar utrota humlorna

    Sannolikheten att få syn på en humla under en promenad i Europa eller Nordamerika har minskat med 30 procent sedan 1970. Forskare varnar nu att flera arter kan riskera att försvinna för evigt.

    Vi kunde se hur populationerna i stort sett försvunnit från de områden som blivit varmare. Om minskningen fortsätter i samma takt kan flera arter vara borta för evigt inom några decennier.

    Det säger Peter Soraye, en av forskarna till en ny metastudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science till The Guardian.

    Antalet humlor har minskat drastiskt de senaste 50 åren på grund av ett, vad forskarna kallar, accelererande ”klimatkaos”. Humlor är särskilt känsliga för värme och deras nedgång kopplas till ökade temperaturer som ett resultat av klimatförändringarna. Nedgången sker dessutom allt snabbare och på vissa platser finns de inte kvar längre.

    Forskarna blev förvånade över hur stor negativ effekt temperaturhöjningen tycks ha haft på populationerna de senaste åren. Tidigare har utslagning av humlesamhällen främst förklarats med ensidig odling och användande av bekämpningsmedel inom det storskaliga jordbruket. Även fenomen som Colony Collapse Disorder har angetts.

    Forskarna skriver att klimatuppvärmningen måste dämpas snabbt om man vill undvika en massutrotning. En litet hopp för humlorna ger dock forskarna: Genom att bevara miljöer som erbjuder naturlig svalka och skydd, som exempelvis buskage, träddungar och grässlänter, kan människan hjälpa humlorna att överleva även i en varmare värld. Frågan är om det är tillräckligt.

    Humlor är en livsviktiga pollinerare och utan dem skulle tillgången på mat minska för såväl människor som andra arter och studien är dessvärre ytterligare ett bevis på klimatförändringens negativa påverkan på den biologiska mångfalden.

    Robert Watson, ordförande i IPBES, konstaterade krasst när panelen i maj 2019 presenterades sin första rapport om biologisk mångfald som visade att artutrotningen nu går tiotals eller hundratals gånger snabbare än den gjort de senaste tio miljoner åren: 

    Vi håller på att undergräva själva grunden för vår ekonomi, vårt uppehälle, vår matförsörjning, vår hälsa och vår livskvalitet i hela världen. 

     

    Klimatåret 2019: Krisens konsekvenser från Tyskland till Nepal

    Klimatkrisen är här. Under de senaste åren har temperaturökningen accelererat och klimatförändringarna börjat få allt mer praktiska konsekvenser runt om i världen.

    2019 är det varmaste år som någonsin uppmätts på jorden. Under årets gång gjorde klimatförändringarna sig också kännbara på en mängd olika sätt runtom planeten: från förödande skogsbränderna i östra Australien till dyra översvämningar i Venedig.

    För att uppmärksamma detta lyfter SMB några underrapporterade klimathistorier från året som gått.

    Nepal: Myggburen sjukdom sprider sig i Himalaya

    I Nepal var 2019 ett kaotiskt år vädermässigt, med kraftiga regnfall och översvämningar. Detta bäddade för en kraftig dengueepidemi som saknar motstycke i landets historia. 

    Bara mellan maj och december insjuknade omkring 14 000 människor i sjukdomen, enligt den officiella statistiken. Den riktiga siffran befaras kunna vara omkring tio gånger så hög.

    I och med klimatförändringarna sprider sig myggburna sjukdomar till nya områden, som ofta saknar sjukvårdsförberedelse och därmed kapaciteten för att kunna hantera liknande epidemier. 

    De första fallen av denguefeber dokumenterades i Nepal år 2004 och sen dess har sjukdomen återkommit med tilltagande styrka.

    Honduras: Missväxt och klimatrelaterad migration

    År 2019 slog skörden fel i Honduras för femte året i rad, ett land där jordbruket är sektorn med störst vikt för ekonomin. 

    I den centralamerikanska republikens södra delar gick så mycket som 72 procent av majsskörden och 75 procent av bönskörden förlorad.

    Huvudorsaken var försenade sommarregn, som när de slutligen kom i september var så kraftiga att de istället orsakade översvämningar. Generellt går regionen mot ett varmare och torrare klimat med fler fall av extremväder.

    Mellan 1,4 och 2,1 miljoner människor i Centralamerika och Mexiko beräknas tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna fram till 2050. Om den globala uppvärmningen blir värre än förväntat, eller om länderna i fråga misslyckas med att klimatanpassa sitt jordbruk, kan dock antalet förväntas bli det dubbla.

    Redan idag svarar 30 procent av hushållen där minst en familjemedlem migrerat utomlands att klimatförändringarna varit den tyngst bidragande orsaken till emigrationen.

    Tyskland: Från hetta till skogsdöd

    Medan beskogade områden anses vara viktiga för att bekämpa klimatförändringarna kan klimatförändringarna i sin tur närmast slå ut skogar som ekosystem.

    Europa drabbades av rekordvarma somrar både 2018 och 2019. I norra Europa har hettan i sin tur lett till torka, skogsbränder samt hårda angrepp av granbarkborre och vissa svamparter som gynnas av det varma klimatet, och på så sätt bidragit till en massiv försvagning av skogsbestånden.

    I Tyskland beräknas mer än 200 000 fotbollsplaner skog ha dött bara mellan januari och augusti 2019. Så mycket som en tredjedel av landets skogar är nu i mycket dåligt skick.

    I september togs beslutet att 800 miljoner euro ska investeras för att återplantera delar av de tyska skogarna.

    Moçambique: Naturkatastrofer slår hårt mot sårbar region

    I Moçambique slog cyklonen Idai och cyklonen Kenneth till i april med bara någon veckas mellanrum. Runt 650 människor dog i katastroferna, hundratusentals fick evakueras och ungefär 22 procent av landets BNP gick förlorat.

    Storleken och intensiteten på cyklonerna överskrider vad som tidigare uppmätts i regionen. Risken för förekomsten av cykloner över lag, och cykloner av denna skala mer specifikt, ökar i och med klimatförändringarna.

    Moçambique är inte det enda landet som drabbades hårt av 2019 års extremväder. En serie cykloner, översvämningar och den värsta torkan på 35 år har gjort att befolkningen i stora delar av södra Afrika står inför en akut humanitär kris. 

    I södra Afrika stiger temperaturerna dubbelt så fort som det globala genomsnittet samtidigt som kapaciteten för att klara av kriser är förhållandevis lågt. Sex av tio av de länder som är mest sårbara för klimatförändringarna ligger i subregionen.

    Samtidigt står den afrikanska kontinenten i sin helhet inte för mer än omkring 2-3 procent av de globala växthusgasutsläppen.


    Plan för negativa utsläpp får kritik – underskattar skog och våtmark

    Klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslår stärkta incitament för att skala upp arbetet med bio-CCS. Men strategin får kritik för att underskatta möjligheterna att lagra koldioxid i skogar och våtmarker.

    Förra veckan presenterade Klimatpolitiska vägvalsutredningen sin strategi för hur Sverige ska arbeta med negativa utsläpp. Infångning och lagring av koldioxid är nödvändigt för att nå de svenska klimatmålen. Sverige ska vara klimatneutralt till 2045, men i praktiken innebär det att själva utsläppen bara ska minska med 80 procent. Resterande 20 procent behöver lagras genom så kallade ”kompletterande åtgärder”.

    Utredningen har studerat tre olika metoder. Dels har man undersökt hur man kan stärka naturens förmåga att binda mer koldioxid i mark, vatten och växtlighet, dels hur klimatkompensation genom utsläppsminskande åtgärder i andra länder skulle kunna fungera. Men den åtgärd utredarna helst vill se en storsatsning på är att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

    År 2030 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år. Vägen dit är lång. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur företag av ekonomiska skäl väljer att inte satsa på CCS.

    I dag finns inga incitament för fullskalig bio-CCS. Anläggningsägarna har helt enkelt ingen fördel i att investera i CCS, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson till TT.

    Två större svenska företag som ändå säger sig vilja satsa på CCS är Preem och Stockholm Exergi/Fortum, varav de sistnämnda har startat en testanläggning för tekniken. Stockholm Exergi och Fortums satsningar kommer generera negativa utsläpp eftersom de fokuserar på att använda sig av CCS för förbränning av biobränslen. Preems CCS-planer bygger däremot på att fånga in koldioxid med fossilt ursprung, vilket inte ger några minusutsläpp.

    Enligt utredningen skulle Energimyndigheten kunna upphandla uppemot två miljoner ton koldioxid till 2030. Lagringen av koldioxiden skulle i sådana fall ske utomlands.

    Men Naturskyddsföreningen menar att utredningen missar skogens roll som kolsänka.

    Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

    Genom att återväta utdikade torvmarker skulle Sverige kunna spara åtskilliga ton koldioxid. En studie från Göteborgs universitet visar att utsläppen från dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från hela landets vägtrafik.

    Utöver att använda våtmarker som kolsänka bör man dessutom satsa på att bevara äldre skog.

    Att skydda mer skog och låta produktionsskogen växa sig äldre är metoder som har ganska starkt stöd i tunga internationella studier. Här finns ganska mycket forskningsresultat som påpekar att en mer hållbar inriktning på skogsområdet ger betydligt mer klimatnytta, säger Otto Bruun, Naturskyddsföreningens sakkunniga i bioekonomi till Sveriges Radio.

    Ökad energikonsumtion förvandlar städer till värmeöar

    Den ständigt ökande användning av elektriska apparater i världens städer påverkar klimatet mer än tidigare trott. Det visar ny forskning.

    Olika typer av elektriska apparater och maskiner i industrin och våra hem, använder inte enbart energi utan avger även värme som hamnar i atmosfären. Forskare från bland annat Göteborgs universitet har nu i en studie kartlagt hur det här värmeläckaget ser ut världen över.

    Genom att använda sig av en ny beräkningsmetod kan de visa att människans globala förbrukning av energi har trefaldigats på 50 år. Det ger en extra uppvärmning av klimatet, som inte ingår i beräkningen av växthusgasernas effekter. Effekten märks framför allt i storstäder, som blir ”värmeöar” i förhållande till omgivningen.

    Professor Deliang Chen från Göteborgs universitet och en av författarna menar att det här är något man behöver ta hänsyn till i klimatmodellerna:

    Man har inte räknat med det här i klimatsimuleringarna, och det här tillkommer ovanpå effekten av växthusgaser.

    Den ökade energikonsumtionen beräknas motsvara ungefär en tiondel av den klimatpåverkan växthusgaser lett till under samma period och många av världens städer har redan förvandlats till värmeöar. Framöver menar Deliang Chen att effekten antas bli särskilt märkbar i regioner där storstäder ligger nära varandra, till exempel i Kina och i USA:s kustområden och i megastäderna i Asien.

    Det är till exempel Tokyo, Peking, Shanghai, och där kan det orsaka en temperaturökning på 6-8 grader, så det är ganska mycket.

    Samtidigt förväntas den globala energianvändningen att fortsätta öka. Enligt Internationella energirådet IEA kommer exempelvis antalet luftkonditioneringsapparater i Europa dubbleras de närmaste två decennierna som ett resultat av en ökad risk för värmeböljor. Idag har nämligen färre än fem procent av alla europeiska hushåll luftkonditionering jämfört med 90 procent av alla amerikanska hushåll.

    Även om Deliang Chen anser att det kan vara bra bra globalt sett att befolkningen förtätas ökar det samtidigt energiförbrukningen i städerna.

    Det är dags att tänka på att minska den totala energiförbrukningen, säger han.

    Jakob Samuel: ”Skön huvudkudde att göra det man kan”

    The Poodles-sångaren, soloartisten och ”Stjärnornas stjärna”-deltagaren Jakob Samuel försöker göra artistbranschen mer hållbar. I både sin musik och som styrelseledamot i ”Artister för miljön” vill han öka medvetenheten hos både sina fans och kollegor.

    Jakob Samuel har varit engagerad i miljöfrågor sedan barndomen. Som 17-åring anordnade han 1986 en fundraiser-gala för Greenpeace med sitt första band ”Yale Bate”, som också vann Rock-SM två år senare. 

    – Egentligen har inte miljödiskussionen förändrats så mycket sedan dess, de stora problemen kände man till redan då. Det var mycket snack om haven, värmeverk och kärnkraft, precis som idag, säger han.

    ”Ofta hamnar man i den larviga diskussion om att det inte spelar någon roll vad man gör”

    Redan då levde han efter ett mantra som vännen, meterologen och EU-parlamentarikern Pär Holmgren senare har satt ord på. ”Det minsta man kan göra är så mycket som möjligt”.

    – Ofta hamnar man i den larviga diskussion om att det inte spelar någon roll vad man gör då det finns så många problem, men det är så mycket bättre att landa i Pärs slutsats. Att försöka vara del av en lösningen istället för problemet, säger rockstjärnan.

    Jakob menar att mantran kan behövas för den mentala hälsan, för att inte drunkna i problem och tycka att allt är ”så jävla jobbigt”.

    – Många har svårt att sätta fingret på vad man ska förändra och vad som betyder någonting. Därför det är viktigt att sprida budskapet att några få förändringar i livet kan göra stor skillnad, säger han.

    Poängen handlar inte om att lägga allt ansvar på individuella val, utan snarare förstå sin roll och bli tryggare i hur mycket man själv borde göra – och vad som är gott nog.

    ”Trött på det allmänna politikerföraktet”

    De stora förändringarna måste enligt Jakob Samuel göras politiskt och demokratiskt, och därför blir röstandet ett av de viktigaste valen vi kan göra som individer.

    – De största problemen är samhällsstrukturella, men det är en skön huvudkudde att göra det man kan. Vad som ligger på oss är att rösta på de människorna som vill gott, och inte på dårar som vill bygga murar eller stimulera konsumtion till varje pris. Vi har ett politiskt system där det går att förändra saker. Det är på något sätt det fina i kråksången. Vi får det samhället vi förtjänar, säger han.

    Han tycker att det är ett problem att många drar alla politiker över en kam och nedvärderar arbetet som så många folkvalda gör.

    – Jag är så trött på det allmänna politikerföraktet. Det är så mycket bullshit och ofta en dålig ursäkt för att inte engagera sig och fråga sig, vilka val gör jag själv? Jag träffar ofta politiker som brinner för sina frågor och arbetar morgon, middag och kväll. Det finns problem, men också otroligt många som jobbar för att det ska bli bättre, säger Jakob.

    Förutom politiska val lyfter Jakob Samuel hållbara pensionsfonder och eftertänksam konsumtion (”It ain’t cheap if you don’t need it” ) som saker man själv kan tänka på för att minska sin negativa påverkan, och han är själv vegetarian sedan tonåren.

    – Man gör ju 90 procent av sakerna under en dag av vana, i princip utan att tänka. Därför är det bra att skaffa sig bra vanor istället för dåliga vanor. När man går och handlar har man rutat in en rutt som är bra, och kan gå till den vegetariska disken istället för köttdisken. När man ska till jobbet, studion eller gymmet så åker man kommunalt. De flesta vill ju leva ett försvarbart liv, göra rätt för sig och minimera sitt avtryck så mycket som möjligt. Vi har mycket att lära, men det är många som vill – och det är en stor tröst, säger Jakob Samuel.

    Att föregå med gott exempel

    På frågan om han som vegetarian har varit en udda fågel inom rocken, säger han ja, men inte längre.

    – Visst finns det många gamla rävar som inte greppat läget. Jag har varit ganska ensam om att ha varit vegetarian i mitt skrå, men nu är det nästan vanligare att folk äter vegetariskt. Det har tidigare varit svårt på turne att få vegetariskt, man har varit den besvärliga, men generellt har det gått bra, säger han.

    – Inom alla yrkeskårer finns de gamla silverryggarna som inte förstått vad vi måste göra, eller vad som är bra eller dåliga val. Nu börjar man själv bli en silverrygg, då är det ännu viktigare att föregå med gott exempel, fortsätter Jakob. 

    Jakob Samuel om…

    Artister för miljön och fakta

    – Informationskriget är i full gång. Man häpnar över hur lättsinnigt folk tar på fakta vs hur mycket folk bara griper ur luften och bildar sin uppfattning på otroligt vaga grunder. Det är därför jag älskar Artister för miljön, som grundas på fakta. Som Greta säger – lyssna på vetenskapen. Om nio av tio vetenskapsmän säger samma sak är det troligt att det ligger något i det, speciellt när man ser vad som händer runtomkring.

    Klimat och miljö påverkar allas våra liv, och informationen måste spridas i alla skrån. Vår generation och nästa generation är de som måste få det att hända. Därför är det otroligt viktigt att vi diskuterar på vetenskapliga grunder och inte fabulerar. Om vi i Artister för miljön kan hjälpa till att sprida kunskap och hjälpa till att sortera bland alla fabler som snurrar är det så mycket värt.

    Ett favoritcitat

    – Brorsans svar när folk undrar hur han orkar bry sig: ”Vad tänker du på som är så jävla viktigt istället för vår överlevnad?”

    Att det inte var bättre förr

    – Tack och lov att saker inte är som de alltid har varit. Det var inte bättre förr. Medvetenheten är mycket större nu jämfört med tidigare, och sakta blir saker och ting bättre på väldigt många sätt. Om man kollar HBTQ-rörelsen och vad som har hänt där – hur mycket friare det är nu. Även om det ännu inte är tillräckligt bra har det skett stora förändringar. 1985 var det live aid, och otroligt många människor levde i extrem fattigdom. Det är något som vi gemensamt har förändrat. Jag upplever också att män generellt har blivit mer känslomässigt mogna. Fler tar pappaledigt och prioriterar på bättre sätt än mina föräldrar gjorde. Kvinnor har lättare att följa sig övertygelse och att ta sin frihet.

    Det är bekymmersamt som fan med massutrotningen av arter och undanträngning av den vilda naturen och naturliga habitat – det har ju däremot inte blivit bättre. Än.

    Fyra låtar med hållbarhetstänk

    Home (Jakob Samuel) 

    – En hyllning till den fantastiska planeten vi bor på med dess helt unika förutsättningar för liv, med en reflekterande häpnad över de ekonomiska resurser som läggs ner på Marsexpeditioner istället för att ta tillvara på den exeptionella planet vi bor på och är helt beroende av.

    Viva democracy (The Poodles) 

    – Det är en hyllning till demokratin som är under belägring just nu. Jag kan sakna den historiska anknytningen till den demokratiska frihet vi har – som har kommit från ett enormt engagemang mot ett hårt motstånt. Om det känns hopplöst nu kan det vara värt att komma ihåg hur många som kämpat och känt hopplöshet tidigare, och att saker sedan dess blivit bättre.

    Crack in the wall (The Poodles) 

    – Beskriver min syn på samhällsmodellen vi byggt och det eviga tänket att vi ska slå nya ekonomiska rekord. Vi kommer landa till slut, och jag hoppas vi kan landa mjukt. Jag hoppas smarta människor kan hitta nya modeller innan hela samhället krackelerar. 

    Love is all (The Poodles) 

     – Det är en låt som betyder mycket för mig. Mycket av de miljöproblem vi har är grundade i konflikter som råder. Att vi spelar ut folk mot varandra, att vi exploaterar andra på våra egna villkor. Frihetskampen och miljökampen hänger intimt ihop. Det är lättare att ta bra beslut i en fri värld än en auktoritär värld. Kortsiktigt skulle det vara bra med en diktatur som Kina om de begriper att de ska lägga ner all kolkraft – då kanske de kan göra det snabbt – typ om fem år. Men långsiktigt faller det på eget grepp om man inte har konsensus och bara kör över folk.

    Farliga ämnen i hemelektronik

    Drygt var fjärde produkt innehåller farliga ämnen, som bly och klorparaffiner, i otillåtna halter, visar en rapport från Kemikalieinspektionen.

    Under 2019 granskade Kemikalieinspektionen (Kemi) produkter i museibutiker, batterier och batteriprodukter, musikelektronik samt i ett samarbete med Elsäkerhetsverket. Totalt 132 produkter kontrollerades, varav 79 var elektriska. Av de 132 produkterna innehöll 20 procent otillåtna ämnen i halter över gränsvärdet.  Av de 79 elektriska produkterna var det 27 procent som innehöll otillåtna ämnen. Charlotte Rahm, inspektör på Kemi, betonade allvaret i detta:

    I de flesta svenska hem finns olika elektriska produkter så som cykellampor, mobilladdare och köksvågar. För att minska de negativa hälso- och miljöeffekterna är det viktigt att apparaterna inte innehåller skadliga ämnen.

    De ämnen som hittades var främst bly, kortkedjiga klorparaffiner och kadmium. Bly är ett mycket giftigt ämne som är förbjudet i vissa varor. Det kan skada nervsystemet och påverka till exempel förmågan till inlärning. Foster och barn är särskilt känsliga. Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) är skadligt för vattenlevande organismer i miljön. Det bryts inte ned i naturen och är misstänkt cancerframkallande. Kadmium är giftigt för miljön och kan orsaka benskörhet, njurskador och cancer.

    Det vanligaste har varit att vi hittat bly i lödningar på elektriska produkter. Det behöver inte medföra fara för konsumenten eftersom lödningarna oftast är dolda inuti produkten, säger Charlotte Rahm.

    Kemikalieinspektionen upptäckte även att många av de elektriska produkterna inte hade rätt märkning. Lagen kräver att elektriska produkter ska vara märkta med CE-märkning, kontaktadress till tillverkare och importör, samt ID-märkning. Enligt Kemi kan bristande märkning vara ett tecken på att produkten inte har gått igenom alla nödvändiga kontroller.

    Det är extra viktigt att importerande företag ställer krav på sina leverantörer men även återförsäljare kan göra skillnad genom att integrera kemikaliekraven med övriga kvalitetskrav. Är man tillverkare eller importör av elektriska produkter finns även anledning att kontrollera att produkterna är korrekt märkta, säger Charlotte Rahm.

    Förnybara energikällor kan ge fler jobb än kolkraft

    Förnybara energikällor skulle skapa fler jobb än kolindustrin i de regioner av Europa där kolsektorn är särskilt stark, enligt en officiell EU-studie.

    Hur omställningen till förnybara energikällor påverkar arbetsmöjligheterna i EU:s kolregioner beskrivs i en ny rapport från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC). Studien visar att i majoriteten av regionerna skulle omställningen skapa fler jobb än som finns inom kolsektorn i dag.

    För närvarande sysselsätter EU:s kolindustri cirka en halv miljon arbetare. Av dessa jobb förväntas cirka hälften försvinna fram till 2030 i takt med att två tredjedelar av den nuvarande kolkraftkapaciteten tas ur bruk. Detta har orsakat oro inom kolbranschen, men enligt studien kan omställningen till ren energi bli ett ”win-win” tillfälle för både jobben och miljön.

    De flesta kolregioner har en anmärkningsvärd potential för ren energi, säger rapportförfattaren Zoi Kapetaki.

    Av EU:s 42 kolregioner visade 28 ”stor potential” för användning av förnybara energikällor och sju visade ”medelstor” potential. I de återstående sju regionerna finns det risk att möjligheterna att ställa om till förnybara energikällor inte räcker till för att kompensera för de jobb som finns inom kolindustrin.

    Studien tittade på vindkraft, solenergi, geotermisk energi, bioenergi och kraftverk med koluppsamling.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.