Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kemikalier och klimat – två sidor av samma problem

    Posted on by Siiri Latvala

    Miljöorganisationen CIEL kräver att kemikalier och klimat hanteras tillsammans. Kemikalieindustrin står för stora utsläpp, samtidigt som klimatförändringar kommer öka exponeringen för giftiga ämnen.

    Den mest tydliga gemensamma faktorn mellan klimat och kemikalier är att kemikalieindustrin är en stor utsläppare av klimatavgaser med ungefär sju procent av de globala utsläppen i 2018. Varje steg från kemikalietillverkning till användning och avfall producerar växthusgasutsläpp.

    Ett exempel är att jordbruk är en av de största källorna till växthusgasutsläpp – mycket tack vare mängden energi som krävs för att tillverka syntetiska gödselmedel och bekämpningsmedel. Kvävebaserade gödselmedel är ett särskilt stort problem eftersom nitratet avdunstar från grödorna och bildar kväveoxid, en växthusgas som är 300 gånger kraftigare än koldioxid.

    Spridningen av skadedjur till nya områden samt ökad torka beräknas innebära att allt fler kemikalier kommer användas i jordbruket. Kemikalieanvändningen i jordbruk har redan ökat kraftigt; enbart gödselanvändningen har ökat med 25 procent under de senaste tio åren, vilket i sin tur bidrar till ökade utsläpp.

    Förutom att klimatkrisen förutspås öka användning av kemikalier, kan den även öka spridningen av och exponeringen för giftiga ämnen. Temperaturökning kan till exempel orsaka att gifter släpps ut från glaciärer och permafrost. Den kan också orsaka ökad avdunstning och därmed mer luftburna föroreningar.

    När effekterna av klimatkrisen accelererar, kommer vi att andas, dricka och konsumera mer skadliga kemikalier. Samtidigt orsakar klimatkrisen att människor och miljön blir mer sårbara för kemikalieexponering. Temperaturökning kan till exempel orsaka att kemikalier blir mer toxiska samt minska organismernas förmåga att hantera exponeringen.

    Ett ytterligare exempel på hur kemikalier och klimat är en del av samma problem är hur plastskräp i haven har visats sänka havens förmåga att fungera som kolsänkor.

    För att kunna nå en giftfri miljö är det avgörande att integrera kemikaliefrågan i klimatåtgärder. Det krävs bland annat att kemikalier inkluderas mer tydligt i målen för utsläppsminskningar. Det krävs även att vi inser, och börjar agera efter, att kemikalier och klimat är två sidor av samma problem, som inte kan lösas utan mer samordnade beslut.

    EFSA föreslår sänkta exponeringsgränser för PFAS-ämnen

    Posted on by Siiri Latvala

    Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) föreslår en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen man kan få i sig utan risk för hälsan. Orsaken är att den nuvarande nivån inte anses vara säker.

    Flera EU-länder, däribland Sverige, har tidigare visat vilja förbjuda poly- och perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) på grund av dess risker för människor och miljön. Nu föreslås en ny nivå för hur mycket PFAS som är säkert att få i sig från mat under en vecka (tolererbara veckointag, TWI).

    Den föreslagna nivån är bara åtta nanogram per kilo kroppsvikt totalt för fyra olika PFAS-ämnen: PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS tillsammans. Dessa ämnen är identifierade som särskilt farliga ämnen under kemikalielagstiftningen REACH och omfattar ungefär hälften av människors totala PFAS exponering. Resten kommer främst från former som lättare elimineras av kroppen.

    Siffran är dramatiskt lägre än den nuvarande gränsen. EFSAs exponeringsgräns för enbart PFOS har varit 1050 nanogram per kilo kroppsvikt per vecka sedan 2008. Nivån för PFOA är 10 gånger högre.

    Den föreslagna exponeringsgränsen ligger dessutom inom vanliga exponeringsnivåer för vuxna och ungdomar i Europa. Detta betyder att människor i Europa får i sig så mycket PFAS från mat att exponeringen kan skada hälsan.

    Efsas stränga bedömning är tydlig – vi måste få ner halterna av PFAS-ämnen i miljön så att de inte hamnar i maten eller dricksvattnet, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Den nya, betydligt lägre, siffran nåddes mot bakgrund av nya vetenskapliga studier och EFSAs nya vägledning för utvärdering av kemikalieblandningar.

    Ledare: Sparris ska inte åka flygplan

    Posted on by Hedvig Goldhahn

    Svenska konsumenter har vant sig vid att kunna köpa vilken mat som helst, när som helst på året och det till vilken miljöpåverkan som helst. Men skulle vår livskvalitet försämras om vinterns flygtransporter av färsk sparris skulle upphöra? 

    Färska bär och baljväxter samt exotisk frukt. Det är de matvarukategorier som oftast levereras till Sverige med flyg, en transportmetod som släpper ut ungefär 50 gånger så mycket växthusgaser som frakt med lastskepp.

    Förutom att det ur miljösynpunkt är helt förkastligt så sker flygtransporterna i hög utsträckning också i onödan. Bär och exotiska frukter är lyxprodukter som kombinerar ett lågt energiinnehåll med ett högt pris, låg försäljningsfrekvens och ofta förhållandevis kort hållbarhet.

    Därför är det dessa varor som i högst utsträckning kastas av butikerna. Så mycket som mellan 20 och 50 procent av dessa produkter blir till svinn i affärerna. Det går att jämföra med de 4,3 procent som är medeltalet för hur stor andel av all frukt och grönt som kastas av matbutikerna, enligt en svensk studie från 2012.

    Bristande transparens och handelskraft

    På sina hemsidor redogör Hemköp och Willy:s, båda ägda av Axfood, för vilka varor som flygtransporteras till Sverige. Det är de i dagsläget ganska ensamma om. 

    ICA-gruppen redovisar inte på ett liknande sätt vilka produkter i deras sortiment som transporterats med flyg. Kanske hänger detta ihop med att företagskoncernens inte riktigt vill ta ansvar för utsläppen.

    ICA-gruppens ambition om klimatneutralitet inbegriper idag nämligen bara utsläpp orsakade “i butik, apotek, lager och kontor”.

    Inte heller Coop ger någon information om flygtransporter på sin hemsida.

    Har det flugits klart än?

    Den flygimporterade maten är en försvinnande liten andel av det som säljs i svenska mataffärer. Just för att landets matförsörjning beror så lite på flygtransporter illustrerar frågan hur långsamt klimatomställningen går – och hur motvilliga företagen ofta är att förändra ohållbar praxis.

    Det som så väl konsumenter, politiker och livsmedelskedjor nu borde fråga sig är: var drar vi gränsen i sanden? Hur illa ska klimatkrisen behöva bli för att vi ska börja avsäga oss ens de mest onödiga inslagen i vår konsumtion?

    Den flygtransporterade lyxen har ett bäst före-datum, och det datumet är passerat. Det är hög tid att vi börjar fasa ut produkter – som till exempel färska fikon – som fyller minimal samhällelig funktion till kostnaden av en förhållandevis stor klimatpåverkan. 

    Om matkedjorna ska ta sitt hållbarhetsarbete på allvar måste de börja anpassa sitt utbud efter planeten – istället för att anta att planeten kommer anpassa sig efter det nyligt uppfunna ”behovet” av att äta sparris i december.

    Hedvig Goldhahn, skribent för Supermiljöbloggen

    Fastighetsägare kan bli av med sitt översvämningsskydd

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    De svenska försäkringsbolagen för nu interna diskussioner om att sluta försäkra fastigheter mot översvämningar på vissa utsatta områden i landet. Orsaken är att kraftiga regn och höga vattennivåer har gjort översvämningar vanligare, vilket kan få stora konsekvenser framöver.

    Försäkringsbolag tvekar om försäkring för översvämningsskador, rapporterar P4 Blekinge Sveriges Radio. Orsaken är att häftiga regn och höga vattennivåer gör översvämningar allt för vanliga, säger Staffan Moberg, jurist vid försäkringsbolagens branschorganisation Svensk Försäkring, till radion:

    På vissa platser är skadorna så frekventa att kriterierna ”plötslig” och ”oförutsedd” kan börja ifrågasättas.

    Hur långt diskussionerna kommit och vilka platser det är fråga om vill Staffan Moberg inte uttala sig om. Men alternativet skulle enligt honom vara kraftigt höjda försäkringspremier för fastighetsägaren:

    Jag får signaler om att man börjar tycka att det är tveksamt att fortsätta försäkra mot översvämning i vissa områden.

    Staffan Moberg säger sig inte vara orolig för försäkringsbranschen, utan för konsumenterna som får handskas med kraftigt ökade premier om det vill ha en försäkring som täcker översvämning:

    Det skulle bli kanske 100 000 (kr) i hemförsäkring och det är inte rimligt.

    Såväl Syd- som Västsverige har den senaste tiden drabbats av rejäla översvämningar. SMHI har utfärdat ett antal klass 3-varningar och vattennivåerna är fortfarande högt över de normala på vissa håll. Nu har MSB gett länsstyrelserna i Hallands, Kronobergs och Blekinges län i uppdrag att dokumentera den rådande situationen och återkomma med en rapport inom sex månader. 

    Beslutet baseras på EU:s så kallade översvämningsdirektiv som innebär att medlemsländer måste rapportera in konsekvenserna när stora översvämningar inträffar.

    Dokumentationen kommer bland annat att ske med foton och att man tittar på vattennivåer, säger Barbro Näslund-Landenmark, naturolycksexpert på MSB, till DN:

    Identifieringen av områden med betydande översvämningsrisk baseras bland annat på inträffade händelser, därför ska vi dokumentera sådant som inträffar.

    Under 2018 inträffade drygt 10 000 naturskador i Sverige. De orsakades främst av stormar, 43 procent, och översvämningar, 38 procent, enligt Svensk Försäkring. Den svenska situationen är en spegling av en global trend där antalet naturkatastrofer ökar – med enorma kostnader som följd. 

    Enligt en sammanställning över året 2018 gjorde naturkatastrofer 180 000 människor hemlösa globalt (siffror hämtade från databasen EM-DAT). Totalt har 32 miljoner människor drabbats av de 256 naturkatastroferna enligt sammanställningen.

    En annan studie, från återförsäkringsbolaget Munich Re (där försäkringsbolag försäkrar sig mot stora kostnader), räknar att det skedde 850 naturkatastrofer under 2018, vilket är betydligt fler än snittet de senaste 30 åren, på omkring 500 naturkatastrofer om året. Kostnaden för skadorna 2018 uppskattas till 160 miljarder dollar.

    Som så mycket annat blir klimathotet en verklighet för många när det på allvar börjar påverka ekonomin. Därmed behöver klimatanpassningen ske i en mycket högre takt än vad som görs idag och något som måste tas med när nya bostäder planeras.

    Extremhöger och amerikanskt institut finansierar Greta-attackerande klimatförnekare

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Hon kallas ”anti-Greta” eftersom hon vill framstå som en motvikt till klimataktivisten. Uppbackad av ett främlingsfientligt parti och klimatförnekande konservativa tankesmedjor är hon dock ett större bevis på pengarna bakom förnekarna – och att de inte räds smutsiga metoder.

    Sedan nio månader tillbaka lägger tyska tonåringen Naomi Seibt ut videor på Youtube där hon varnar sina följare för att lita på Greta Thunbergs budskap. Det rapporterar bland annat Aftonbladet och The Guardian.

    Hon har fått stöd från mäktiga håll – till exempel från tyska främlingsfientliga partiet Alternative für Deutschland, AfD och enligt The Guardian finansieras Seibt av Heartland Institute, en konservativ tankesmedja nära knuten till Vita Huset.

    The Heartland Institute är kända klimatförnekare som under 1990-talet jobbade tillsammans med tobaksbolaget Philip Morris i ett försök att ifrågasätta farorna med rökning. Mellan 1998 och 2005 tog institutet, som numer döljer sina 5 000 bidragsgivare, emot nästan 800 000 dollar av oljebolaget ExxonMobil.

    Nyligen var Naomi Seibt inbjuden för att tala på den årliga konservativa CPAC-konferensen utanför Washington där hon bland annat uttryckte stöd för personer inom alternativhögern.

    Som Aftonbladet skriver ska man inte överdriva betydelsen av uppmärksamheten kring Seibt utan att det snarare visar hur besatt extremhögern och konservativa blivit av att förneka klimathotet, inte minst i Europa. Den riktiga klimat-Greta skrämmer dem helt enkelt, och de tar nu till den klassiska förnekarverktygslådan, om än i viss modifierad form.

    Frågan är bara hur de ska fortsätta förklara bort allt som sker runt omkring oss med ökade temperaturer och eskalerande extremväder. Argumentationerna lär bara bli än mer världsfrånvända.

    2020 – Ett superår för miljön

    Posted on by Vera Arhippainen

    År 2020 är ett mycket viktigt år för miljön. Under året kommer flera internationella toppmöten äga rum där världens ledare ska lägga upp en agenda för det kommande decenniets miljöåtgärder.

    Den biologiska mångfalden och klimatet är i ett krisläge. Vi förlorar idag arter i hundra gånger snabbare takt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Experter har varnat för att vi befinner oss i ett nu-eller-aldrig-läge för att lyckas skydda naturen, minska utsläppen och bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas krävs förändring på alla nivåer. Internationellt, nationellt, lokalt och individuellt.

    Besluten som fattar under 2020 kommer bli avgörande för det globala miljöarbetet. Målet är att skifta de rådande ekonomiska, sociala och finansiella system som tar skada på naturen.

    Här är några av de viktigaste kommande internationella mötena 2020:

    Förutom det kommer också ett antal specialdagar firas för att uppmärksamma krisen för klimat och biologisk mångfald, däribland:

    • 3 mars – World Wildlife Day 
    • 22 maj – Internationell dag för biologisk mångfald
    • 5 juni – Världsmiljödagen / Europeiska unionens miljövecka
    • 8 juni – Världshavsdagen 

    Det är en gigantisk utmaning att genomföra alla de förändringar som krävs för att skydda den biologiska mångfalden och klimatet. Men det finns hopp och positiva tecken. Vi ser idag ett allt större globalt engagemang för miljön, samtidigt som den förnybara energin växer och fossilekonomin tappar mark.

    Ny landningsbana på Heathrow är inte förenlig med Parisavtalet

    Posted on by Anna Ljungström

    Efter stora klimatprotester har en domstol dömt ut planerna på en tredje landningsbana på den brittiska flygplatsen. Det är den första domen i världen där Parisavtalets löften väger tyngre än ny fossil infrastruktur. Domen kan komma att påverka de svenska planerna på utbyggnad av Arlanda och Preemraff.

    Domstolen menar att den brittiska regeringens godkännande av en tredje landningsbana på Heathrow är olagligt, rapporterar The Guardian. Anledningen är att regeringen inte vägt in landets klimatlöften tillräckligt väl. Nu måste hela projektet läggas ner, alternativt att regeringen gör ett nytt och reviderat förslag för att tillåta utbyggnaden.

    Heathrow är redan idag en av världens mest vältrafikerade flygplatser, med 80 miljoner passagerare om året. En ny landningsbana skulle öppna upp för 700 nya flygplan per dag, vilket skulle innebära kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser.

    Miljörörelsen jublar åt beslutet, samtidigt som insatta aktörer menar att den brittiska domen kan få stor betydelse även utanför landets gränser.

    Det blir globala följder av detta. För första gången har en domstol bekräftat att Parisavtalets temperaturmål har en bindande effekt, säger Margaretha Wewerinke-Singh, expert på internationell offentlig lagstiftning vid Leidens universitet, till The Guardian.

    I Sverige kan domstolens utlåtande komma att påverka utgången i två av 2000-talets största fossila projekt: utbyggnaden av Preemraff och nya landningsbanor på Arlanda.

    I det sistnämnda fallet är ambitionen från infrastrukturminister Tomas Eneroth och Swedavia är en dubblering av antalet passagerare 2040, trots att det rimligen går helt emot både de svenska klimatmålen och Parisavtalet.

    Fallet med Preemraff är ännu mer högaktuellt. Efter långdragna domstolsförhandlingar kommer beslut om oljeraffinaderiets utbyggnad nu fattas på regeringsnivå. Om två veckor börjar de juridiska huvudförhandlingarna i Lysekil, där bland andra Naturskyddsföreningen hävdar att Preemraffs kraftigt ökade utsläpp inte är förenliga med klimatlagen.

    Nu återstår att se ifall det brittiska exemplet blir en väckarklocka för svenska regeringar och domstolar.

    Sverige vill ha med jämställdhet i den gröna given

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    När EU:s miljö- och klimatministrar träffas nästa vecka för att diskutera den gröna given kommer den svenska regeringen efterlysa ett feministiskt perspektiv. Samtidigt vill man skärpa 2030-målet till minst 55 procent.

    Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt, och även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser regeringen att den gröna given måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analys- som genomförande- och uppföljningsfasen.

    Det skriver regeringen i den kommenterade dagordningen som publiceras inför mötet med miljörådet i Bryssel. Det rapporterar Aktuell Hållbarhet.

    Mötet är tänkt att diskutera EU:s gröna giv för första gången. Med sig till mötet har klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) ett feministiskt perspektiv.

    Överlag är regeringen positivt inställd till den gröna given och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen. Särskilt välkomnas förslag med tydligt europeiskt mervärde och där den europeiska plattformen kan användas för att lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem:

    Det är angeläget att den höga ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik omsätts i konkret politik och lagstiftning för att påskynda omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa, med bevarad biologisk mångfald och skydd av medborgares hälsa och välbefinnande.

    Regeringen vill vidare att den gröna given prioriterar en klimatlag på EU-nivå som förankrar målet om netto-nollutsläpp till senast 2050 i lagstiftning. Man vill även se vägledande principer för att nå detta mål, samt förslag om en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål till 2030.  Senast till sommaren 2020 vill Sverige att kommissionen presenterar sin konsekvensanalys för en höjning av 2030-målet som bör skärpas till minst 55 procent.

    Den gröna given bör enligt regeringen även bidra till att nå den långsiktiga visionen i EU:s miljöhandlingsprogram. Sveriges linje är att ett förslag om ett åttonde miljöhandlingsprogram med hög ambitionsnivå och konkreta och mätbara prioriteringar och mål bör presenteras tidigt under 2020.

    G20 tar upp klimatet – kör över USA

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Trots USA:s invändningar finns till slut en formulering med från G20-länderna som innebär att klimatförändringarnas påverkan på den finansiella stabiliteten ska granskas.

    Den globala uppvärmningens hot mot finansiell stabilitet ska nu granskas enligt G20-länderna (se faktaruta), som för första gången nämnde klimatet i en kommuniké. Omnämnandet inkluderades trots USA:s motsättningar. Däremot ströks klimatet från en lista med faktorer som hotar den globala ekonomiska tillväxten.

    Det var efter ett möte i Saudiarabien mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer som USA – med finansminister Steve Mnuchin i spetsen – inte ville att klimatet skulle nämnas i den kommuniké som släpps efter mötet. Det rapporterar bland annat New York Times.

    Klimatet nämns dock inte förrän i nionde stycken av kommunikén och väldigt diskret och indirekt, men det är första gången som ordet kom med i en kommuniké under Trumps presidentskap. USA har nämligen inte velat kalla klimathotet för en ekonomisk risk sedan han valdes till president 2016, trots att finansvärlden börjat vakna inför klimathotet.

    För första gången i dess femtonåriga historia dominerades exempelvis Världsekonomiskt forums årliga riskrapport av klimat och miljöfrågor, EU-banken EIB har beslutat att stoppa investeringar i fossila bränslen och EU:s finansministrar har sagt i ett gemensamt uttalande att unionen borde fasa ut finansiering för projekt inom olja, gas och kol. 

    Till och med Internationella valutafonden (IMF) har förordnat en global koldioxidskatt för att hjälpa världen att uppfylla Parisavtalet.

    Frågan är hur länge USA kan hålla tillbaka när de snart står ensamma i att inte erkänna klimatkrisens effekter på allt fler politiska områden, men än så länge är det fortfarande otroligt viktigt att resten av världen står emot dumheterna.

    Den politiska skogen

    Posted on by Hedvig Goldhahn

    I tisdags möttes forskare och politiker för att debattera den svenska skogen i riksdagen. Att skogspolitiken är polariserad märktes under dagens gång då vitt skilda problembeskrivningar ställdes mot varandra. I grund och botten handlade debatten om avvägningen mellan naturskydd och ekonomisk tillväxt. Och om glappet mellan vad forskarna säger och vad politikerna vill.

    I tisdags samlades riksdagen till en debatt om den svenska skogen.

    Heldagen inleddes med föredrag av ett antal forskare med olika specialiseringar inom ekologi och skogsbruk. Dessa presenterade en ganska enhetlig bild av ett Sverige som brister i naturskyddet och i bevarandet av den biologiska mångfalden.

    Forskarna: Sverige lever inte upp till miljömålen

    Skogsprofessorn Sten B Nilsson jämte andra forskarkollegor pekade på att miljökvalitetsmålen “Levande skogar” och “Biologisk mångfald” inte uppnåtts, och att Sverige inte heller lever upp till det nuvarande målet om 17% av varje representativ naturtyp ska avsättas och bevaras.

    Idag skyddas nämligen allt för många magra fjälljordar i norra Sverige, medan andra naturtyper är underrepresenterade. Dessutom är de totala avsatta områdena i dagsläget dels för små och dels av för låg biologisk kvalitet, enligt forskarna.

    Artur Larsson från Artdatabanken påpekade samtidigt att om man ser skogen från ett helhetsperspektiv så beror andelen skog som behöver skyddas för att bevara den biologiska mångfalden också mycket på hur den produktiva skogen förvaltas. Om mer hänsyn tas i skogsbruket behöver inte lika mycket mark avsättas.

    Om den produktiva skogen i högre utsträckning bestod av blandskog och i mindre utsträckning slutavverkades enligt kalhyggesmodellen skulle de svenska skogarna också vara mindre sårbara för klimatrelaterade hot som granbarkborrar och skogsbränder.

    Flera av forskarna menade vidare att det är hög tid att lägga om skogspolitiken och börja förvalta skogen utifrån ett holistiskt landskapsperspektiv. För ett naturskydd som effektivt bidrar till den biologiska mångfalden med en stor “spill-over effect” krävs nämligen att man identifierar och bevarar för området viktiga “hotspots” för mångfald och ekosystemtjänster. 

    Slutligen pläderade Sten B Nilsson för det paradoxala i att jämställa produktivitet och miljö som politiska målsättningar för den svenska skogen. I praktiken värderas den ekonomiska dimensionen över den ekologiska, menar han, vilket är problematiskt då skogens biologiska funktion som bland annat kolsänka, habitat och vattenregulator inte kan bytas ut mot realt kapital i form av tillväxt. Därför står de båda målen i praktiken delvis i konflikt med varandra, enligt skogsexperten.

    Politisk oro över utebliven produktion

    Detta att skogen främst värderas som ekonomisk resurs av svenska politiker visade sig stämma när riksdagsdebatten tog vid efter forskarseminariet.

    Moderaternas John Widegren  uttryckte åsikten att den svenska skogen skötts på “ett oerhört bra sätt under de sista 100 åren” och att det inte finns någon anledning att öka andelen skyddad skog.  Tvärtom kunde andelen avsatt skog behöva minska för att stimulera den ekonomiska tillväxten:

    Den svenska skogen, som 2018 bidrog med ungefär 140 miljarder till BNP, ska få fortsätta att bidra stort till svenskt BNP med produktion och innovativa tankar och lösningar. (…) Men då kan vi inte fortsätta att ha skog ur produktion.

    Widegren menar att skogspolitiken borde bygga på äganderätten och på “frihet under ansvar”. I praktiken skulle ett sådant system innebära en ”privatisering” av naturskyddet då det skulle bli upp till enskilda skogsägare hur mycket skog som avsätts – om någon alls.

    I detta fick Widegren stöd av Mats Nordberg (SD) som tidigare lagt en motion där han menar att systemet med nyckelbiotoper bör ses över då det skulle utgöra ett hinder mot ett aktivt skogsbruk.

    Vänsterpartiets Birger Lahti uttryckte en liknande oro över att skogen inte skulle brukas intensivt nog:

    Det skrämmer mig om det blir jättemånga skogsägare som inte är i behov av skogsbruk. De kan låta den stå där i 150 år om det är så, för de har andra inkomstkällor. Men då förlorar vi samtidigt en råvarubas som är viktig för hela näringen.

    Maria Gardefjell (MP) utmärkte sig under debatten genom att vilja öka arealerna skyddad skog, särskilt av de biotoper som i dagsläget är underrepresenterade, men även genom att vilja främja hyggesfria metoder och en ökad andel lövträd.

    Hon argumenterade mot den föreslagna modellen byggd på skogsägarnas frivilliga avsättningar, vilken hon menade saknade långsiktighet.

    Gardfjell förespråkade även “grön infrastruktur”, en landsskapsbaserad planeringsmetod för markanvändning utvecklad av EU-kommisionen som tar hänsyn till ekologiska processer och ekosystemstjänster, och beklagade sig över en ny motion från SD om att arbetet med metoden helt borde upphöra.

    Dagen slutade med att riksdagen röstade nej till samtliga förslag från allmänna motionstiden år 2019 om skogspolitik.


    Höjda krav på kommande FN-avtal om biologisk mångfald

    Posted on by Anna Ljungström

    FN-konventionen CBD, som brukar liknas vid ett Parisavtal för biodiversitet, beskrivs som helt avgörande för att förhindra den pågående sjätte massutrotningen. Nu går flera före detta utrikesministrar ut och kräver att världens länder skyddar planeten.

    I oktober ska världens länder besluta hur FN:s konvention om biologisk mångfald ska se ut. Den nuvarande konventionen innehåller de så kallade Aichimålen, som gäller 2009-2020. Nu pågår alltså slutspurten med att bestämma hur planen för de kommande tio åren ska se ut.

    Inför nästa veckas förberedande förhandlingar i Rom uppmanar 23 tunga utrikespolitiska namn, däribland USA:s före detta utrikesminister Madeleine Albright, världens ledare att åtminstone skydda en tredjedel av världens hav och land. Detta rapporterar The Guardian.

    Det nuvarande utkastet innebär bland annat att 30 procent av planeten skyddas och kontrollen av invasiva arter stärks. Avtalet ska också minska föroreningar från plastavfall och användning av näringsämnen med 50 procent.

    Brittiskt företag får bidrag för gruvprojekt i Skåne

    Posted on by Jennie Malm

    Det skånska landskapet har blivit eftertraktat för annat än god lantbruksjord. Nu ger myndigheten Vinnova företaget Scandivanadium en halv miljon kronor för att utreda möjligheten till gruvbrytning i Skåne.

    Företaget Scandivanadium tror att runt 100 miljoner ton av metallen vanadium finns under den skånska myllan enligt Sveriges Radio. Metallen behövs för att tillverka batterier. Provborrningar genomförda i höstas i Lyby utanför Hörby visar att det finns gott om batterimetallen.

    Delar av mineraltillgången finns för nära bebyggelse för att den ska vara aktuell att utvinna.

    Företaget uppger att de inte kommer fatta beslut om hur man går vidare i Hörby förrän man gjort provborrningar i de andra områden i Skåne där man sökt undersökningstillstånd, till exempel på Österlen.

    – En teoretisk förekomst betyder inte att det är möjligt att utvinna vanadium och förstöra all mark i området, säger Anita Ullmann, ordförande i nätverket Veto nu till Sveriges radio.

    Nätverket Veto nu motsätter sig företagets undersökningar och eventuell framtida brytning, som de anser skulle bli ett för stort ingrepp på bland annat miljön och jordbruksmarken i området. Veto nu ser hellre en satsning på alternativa metoder för att lagra energi i batterier, exempelvis genom vätgas.

    Tips på klimatsmart vintermat

    Posted on by Vera Arhippainen

    Vintern uppfattas inte alltid som den lättaste tiden att äta hållbart, men det finns i själva verket ett stort utbud av både varierande och klimatsmarta livsmedel. SMB guidar dig till det bästa årstiden har att bjuda – lokalt, säsongsbundet och vegetariskt!

    Även om vintern varit ovanligt varm i år har vi i norden fyra säsonger som det gäller att tänka på då man gör sina inköp. De flesta grönsaker och frukter finns tillgängliga i svenska matbutiker oavsett årstid, men det betyder inte att det är värt att köpa dem året om. Långa transporter är energikrävande och klimatbelastande. Genom att välja lokalt förminskar man produkternas transportsträcka och således deras utsläppsmängd. Bor du i Sverige, gäller det att i första hand välja svenskt, i andra hand nordeuropeiskt och i tredje hand sydeuropeiskt, enligt Naturskyddsföreningen.  Det är också bra att försöka köpa ekologiskt odlad mat, eftersom den inte besprutas och är skonsammare mot närmiljön.

    Säsongens produkter har den bästa smaken och näringsinnehållet, de är billigare och framför allt är de mera miljövänliga.  Genom att äta säsongsanpassad vegetarisk mat kan utsläppsmängden av växthusgaser halveras, vilket Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om.

    En tumregel för att äta säsongsanpassat är att i första hand välja lokala frukter och grönsaker. Alla grönsaker kan du inte hitta lokalt på vintern men flera svenska rotfrukter går det att få tag på året runt! Dessutom är vintern den perfekta tiden för inlagt, syrat och torkat. Här bjuder vi på en liten guide att basera vintermåltiderna på! Alla dessa kan enligt Naturskyddsföreningen och Säsongsmat hittas lokalt i Sverige under vintermånaderna.

    Vinterguld i Sverige

    • Brysselkål
    • Grönkål
    • Rödkål
    • Vitkål
    • Jordärtskocka
    • Kålrot
    • Morötter
    • Palsternacka
    • Persiljerot
    • Fänkål
    • Potatis
    • Batat
    • Rotselleri
    • Rödbetor
    • Gul lök
    • Torkad svamp
    • Vinteräpple

    En del produkter kan vi inte odla i vårt klimat. Framför allt under vinterhalvåret importeras en stor mängd råvaror från Sydeuropa till Norden. Vill man äta importerat nu och då så se till att välja ekologiskt. Det skonar både miljön, klimatet och människorna i odlingsländerna! 

    Storbritannien bygger världens kraftigaste klimatdator

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Den brittiska regeringen satsar motsvarande 15 miljarder kronor i en superdator som ska användas för att förutse stormar, föreslå klimatåtgärder och modellera framtidens klimat.

    Den här investeringen kommer ge bättre och tidigare varningar för extremväder, information som behövs för att skapa ett resilient samhälle samt hjälpa till i övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

    Det säger Penny Endersby, chef för Storbritanniens meteorologiska tjänst Met Office angående att deras superdator Cray XC40 nu ska uppdateras till att bli världens kraftigaste för klimatmodellering och beräkning.

    Uppgraderingen av dagens kapacitet ska pågå under en tioårsperiod. Datorn som avses är det system som idag används av Met Office och i den första fasen ska kapaciteten sexfaldigas. Dagens system kan bland annat lagra 24 petabyte med information, motsvarande 100 år av HD-film, och systemet möjliggör för Met Office att dagligen kunna ta in 215 miljarder väderobservationer från hela världen.

    Den uppgraderade superdatorns klimatberäkningar är tänkta att användas som underlag för utformning av regeringens klimatpolitik och för att förutspå extremväder och klimatförändringar av det globala klimatet. Informationen ska även användas för att hantera klimatförändringarna lokalt. Bland annat genom att ta fram förslag på var åtgärder som översvämningsskydd bör sättas in, bättre prognoser för nederbörd och förbättrad information för energisektorn för att undvika exempelvis elavbrott.

    Satsningen ska även stärka Storbritanniens förmåga inom datateknik, driva fram innovation samt öka kompetensen inom superdatorer, datavetenskap, maskininlärning och artificiell intelligens. 

    I slutet av sin livstid beräknar Met Office att superdatasystemet att ha sparat in motsvarande 25 miljarder kronor i socioekonomiska kostnader i Storbritannien genom förbättrad förutsägelse av oväder och väderrelaterade faror.

    Penny Endersby välkomnade den planerade investeringen från den brittiska regeringen:

    Det kommer att hjälpa Storbritannien att fortsätta leda området inom väder- och klimatvetenskap och tjänster och samarbeta för att säkerställa att fördelarna med vårt arbete hjälper regering, allmänhet och industri att fatta bättre beslut för att hålla sig säkra och trivas.

    För lite över ett år sedan införskaffade SMHI tillsammans med sin norska motsvarighet Meteorologisk institutt en superdator för att öka sin gemensamma förmåga och dela på kostnaden. Superdatorn Cirrus–Stratus-Nebula blev då Sveriges fjärde mest kraftfulla dator.

    Snöbrist hotar grundvattennivåer

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Bristen på snö riskerar att ge låga grundvattennivåer i östra delarna av Sverige. Om det inte kommer rikligt med regn under våren kan det leda till stora problem resten av året. 

    Det vi har sett på senare år är delvis ett smakprov på vad man kan förvänta sig i ett framtida klimat.

    Det säger Bo Thunholm, statsgeolog på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), till DN angående de senaste årens problem med grundvattnet som en följd att somrarna blir längre och varmare, vilket gör att det bildas mindre mängder grundvatten.

    Konsekvenserna av för låga grundvattennivåer blev särskilt påtagligt under den extremt varma och torra sommaren 2018 som slog hårt mot lantbruk och hushåll med egna brunnar. Vattenbristen avslöjade snabbt hur sårbart och oförberett samhället var för extrema väderförhållanden.

    Efteråt uppmanade därför regeringen alla län att upprätta en plan för vattenförsörjning, och SMHI och SGU fick uppdraget att höja kunskapen om vatten hos kommunerna.

    I år har det förvisso fallit nederbörd under vintern, men bristen på snö som ses som att allvarligt orostecken. De potentiella riskområdena i år finns i östra delarna av landet: Östra Götaland, östra Svealand och delar av östra Norrland, säger Thunholm. 

    Vi måste få mer nederbörd i de delarna av landet. Under en kall vinter brukar vi få ett kraftigt snötäcke och då fylls grundvattnet på när det smälter under våren. Nu har vi ingen snö att förvänta oss i södra och mellersta delen av landet.

    Bo Thunholm menar att utvecklingen av grundvattnet för resten av året är svårbedömd, eftersom det kan svänga fort. Det var tydligt 2018 när grundvattennivåerna såg mycket bra ut under våren, enligt SGU:s prognos. Sedan kom sommaren med ihållande värmebölja och torka.  

    I år har dessutom vintern helt uteblivit på sina ställen. Enligt SMHI blev det för första gången ingen meteorologisk vinter i Växjö som istället väntas gå från meteorologisk höst till meteorologisk vår och helt enkelt hoppa över vintern. Då vårens ankomstdatum räknas som det första av sju dygn med en dygnsmedeltemperatur över 0,0° innebär det att våren 2020 anlände till Växjö den 15 februari. Detta är det tidigaste möjliga datum som en meteorologisk vår kan inträffa, enligt rådande definition. Även i Malmö anlände aldrig vintern den här säsongen och ingen snö föll.

    Läget är därmed bekymmersamt och betonar vikten av klimatanpassning och beredskap får att klara extremväder som värmeböljor och långvariga torka. Särskilt med tanke på att SMHI nyligen konstaterade att vi inte bara går mot varmare årstemperaturer utan även att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena.

    Tiden är förbi när det gick att skjuta dessa beslut på framtiden, eftersom framtiden redan är här.

    EU sponsrar köttreklam med tiotals miljoner

    Posted on by Anna Ljungström

    Trots köttets klimatpåverkan fortsätter subventionerna rulla in till animalieindustrin. Bland en rad exempel märks kampanjen ”Älska fläsk” som fått 2,5 miljoner euro för att locka unga svenskar och danskar till köttdisken.

    Det är inget nytt att köttindustrin är en riktig miljöbov. Den står för tre fjärdedelar av utsläppen från all vår mat, vilket totalt innebär nära 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. De fem största kött- och mejeribolagen JBS, Tyson, Cargill, Dairy Farmers of America och Fonterra släpper redan idag ut mer växthusgaser tillsammans än Exxon, Shell eller BP.

    Samtidigt fortsätter köttindustrin motta stora subventioner. Nu har en holländsk organisation konstaterat att EU under de tre senaste åren betalat ut totalt 60 miljoner euro till köttreklam, rapporterar The Guardian. Pengarna har gått till 21 olika organisationer och företag med verksamheter över hela Europa. I många av kampanjerna är ambitionen att motverka det svalnade intresset för kött hos Europas unga människor.

    Bland mottagarna av bidragen finns den svenska branschorganisationen Svenskt kött. Tillsammans med danska Landbrug & Fodevarer har de fått 2,5 miljoner euro av europeiska skattebetalare för att få unga personer att börja äta griskött. Under parollen ”Älska fläsk” använder köttindustrin kända influencers för att göra köttätande trendigt. Detta trots att organisationerna redan konstaterat att unga svenskar och danskar idag uppfattar fläsk ”as neither trendy nor tasty.”

    Det är så klart skillnad på kött och kött. Om man nu äter kött är det klart bättre med svenskt, ekologiskt kött från frigående djur, än den brasilianska diton. Men den viktigaste åtgärden för att begränsa belastningen på klimat och biologisk mångfald är ändå att minska på köttkonsumtionen. Rejält.

    Ekologiskt naturbeteskött står för en försvinnande liten del av konsumtionen idag. I princip allt kött som konsumeras kommer från industriella förhållanden. Sedan lång tid tillbaka har antalet köttproducenter minskat, samtidigt som antalet djur per producent ökat. EU:s sponspengar riktas heller inte direkt mot småskaligt gårdskött, utan majoriteten av bidragen går till storföretag som Scan och Kronfågel.

    Lyckligtvis minskar svenskarnas köttintag stadigt. Idag uppger 4 av 10 svenskar att de undviker kött av klimatskäl. EU borde lyssna på de trendkänsliga ungdomarna och arbeta för en hållbar framtid, istället för en helt ohållbar matkonsumtion.

    Siffrorna kommer från Mat-klimat-listan, som rekommenderas av Livsmedelsverket. Mat-klimat-listan, version 1.1. Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, nov 2014.

    Blev du arg av att läsa den här texten? Då rekommenderar vi följande artikel: Forskare frågar sig – varför hatar folk veganer så mycket?. Du kan dessutom ta en extra titt på illustrationen ovan.

    Dagens energisystem klarar inte framtidens extremväder

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Mer intensiva stormar och värmeböljor innebär problem för vår energiförsörjning. Ett internationellt forskarlag har nu tagit fram en ny metod för att beräkna hur extremväder påverkar energisystemen.

    Med klimatförändringar följer en ökad risk för extremväder. SMHI kunde nyligen konstatera att vi inte bara går mot varmare årstemperaturer utan även att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena. Sedan några år tillbaka varnar myndigheten för höga temperaturer och kommer även inom kort att införa ett nytt system för vädervarningar.

    Den ökade risken för extremväder innebär inte bara en ökad påfrestning på samhället i stort utan även på våra energisystem. Särskilt beroende av väder och vind är förnybara energikällor, men hur dessa energisystem påverkas av framtida extremväder har det hittills inte funnits någon lämplig beräkningsmetod för.

    Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet och Lunds universitet utvecklat en ny metod för att kunna förutspå hur energisystem, där förnybara energitekniker ingår, kan påverkas av ett framtida förändrat klimat.

    I en ny artikel i Nature Energy har forskarna analyserat trettio svenska städer med sin metod, däribland Göteborg, Stockholm och Malmö, och drar slutsatsen att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden.

    Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av de fem forskarna i det internationella forskarlaget, menar att framtida extrema väderhändelser kan påverka tillförlitligheten i strömförsörjningen negativt:

    När vi använt metoden på de trettio städerna i Sverige, och tagit hänsyn till tretton scenarier för klimatförändringar, ser vi osäkerheter i förnybar energipotential och efterfråga.

    Samtidigt spelar förnybar en avgörande roll för att mildra effekten av klimatförändringarna och nyligen kom en rapport som visade att sol- och vindkraft tillsammans har gått om kol som källa till elproduktion i Europa.

    Att inför kommande klimatförändringar utforma och optimera ett energisystem, som väl kan samordna förnybara energikällor i energiförsörjningen, kräver ett nära samarbete mellan energisystemsexperter och klimatforskare, enligt Deliang Chen:

    Vi behöver denna typ av samverkan för att kunna hantera komplexiteten i klimat- och energisystem och kunna förutsäga de flerdimensionella effekter som väntar.

    Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring och möjligheten att växla mellan olika förnybara energikällor, men också genom att förstå ändrade konsumentbeteenden och behov. 

    Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet menar att vi måste börja planera vårt framtida energisystem redan nu:

    Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är.

    Skogsbränder kan leda till mångåriga hälsoproblem

    Posted on by Andreas Vilhelmsson

    Röken från skogsbränder kan ha långvariga effekter på vår hälsa. Dessutom riskerar hälsoproblemen att föras vidare till kommande generationer. Det visar ny amerikansk forskning.

    De senaste åren har stora skogsbränder härjat runt om i världen, bland annat i Australien, Kalifornien, Sverige och Amazonas. Nu visar en amerikansk studie – som presenterades under ett möte med vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences – att röken från bränderna kan ha långvariga och negativa effekter på vår hälsa.

    Genom att studera hur en grupp apor på ett djurcenter påverkats av skogsbranden i norra Kalifornien 2008 kunde forskare visa att aporna, som bara var några månader gamla när branden bröt ut, hade försämrad lungkapacitet och immunförsvar hela 12 år efter händelsen. Aporna hade under två veckor utsatts för ohälsosamma nivåer av kolmonoxid och partikeln PM 2,5, som spreds av brandröken. Dessutom fann forskarna att problemen riskerar att föras över till apornas ungar.

    Enligt Världshälsoorganisationen WHO ligger luftföroreningar bakom den största hälsokrisen mänskligheten står inför och dödar sju miljoner människor årligen. Över 90 procent av världens alla barn utsätts för luftföroreningar över WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år.

    I ett varmare klimat där risken för extremväder ökar innebär återkommande och mer allvarliga skogsbränder en ytterligare utmaning för människor och djurs hälsa. Eftersom apornas lungor och immunsystem liknar människornas är det viktigt att titta närmare på hur barn påverkas av röken. Görs inget riskerar hela generationer att påverkas.

    Det rapporterar SVT som i sin tur hänvisar till BBC. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.