Inte nog med att torsken kan transporteras till och från Kina för att fileas och paketeras. Nu rapporterar Expressen att fisken dessutom ofta behandlas med kemikalier som fosfater. Trots detta kan den vara miljömärkt.
Hur mycket man pumpar in framgår inte alltid av märkningen. Det är där man kan tjäna lite mer pengar, säger Pontus Elvingsson på Livsmedelsverket.
Behandlingen
görs främst på grund av att fiskproducenterna vill kompensera för
vätskeförlusten som uppstår när man fryser och tinar fisken flera gånger under
produktionen.
Ju större vätskeförlust desto torrare blir fisken. Det kan man förhindra med olika polyfosfater, proteinhydrolysat och vatten, säger han.
Allt som pumpas
in i fisken måste stå med i innehållsförteckningen. Enligt Pontus Elvingsson är
det dock svårt att kontrollera om producenterna fuskar med uppgifterna.
Utöver att fusk med märkningen drabbar konsumenternas plånbok, är behandlingen med fosfaterna dåligt för miljön. De tillsatta fosfaterna, eller fosfor, belastar miljön och bidrar till algblomning i hav och sjöar när de släpps ut via avloppsvatten. Det har tidigare rapporterats att fosforutsläppen från tillsatserna i livsmedel är så stora att de bidrar till övergödning av Östersjön. Övergödning fortsätter vara en av de största hoten mot Östersjön.
För att lösa förlusten av biologisk mångfald behöver man stoppa kemikalieutsläppen i miljön, enligt organisationen CHEM Trust.
Europeiska kommissionen har börjat förbereda några av de strategier som anges i den europeiska Green Deal, inklusive EU:s 2030 biodiversitetsstrategi. För att få fart i kommissionens arbete har CHEM Trust skickat en uppmaning om att ta hänsyn till kemikalier i denna strategi. Enligt organisationen är det tydligt att kemikalier i miljön är en viktig källa till förlusten av biologisk mångfald.
Deras slutsatser bekräftas av nya resultat från vetenskapliga studier som visar exempel påatt fågelbeståndet i Europa påverkas starkt av den omfattande användningen av syntetiska bekämpningsmedel, och att i genomsnitt 20 procent av vattenlevande arter i EU försvinner på grund av exponering för kemiska blandningar.
Dessutom påverkar kemikalier djurens välfärd och motståndskraft genom att till exempel försvaga deras reproduktionsförmåga och immunförsvar samt deras migrationsbeteenden. Detta gör djurpopulationer och hela ekosystem mer sårbara och mindre motståndskraftiga mot andra stressfaktorer, såsom klimatförändringar.
Enligt CHEM Trust är strängare riskhantering av farliga kemikalier avgörande för att minska dess effekter på ekosystemen. Det krävs även att regleringen fokuseras på att fasa ut de kemikalier som är mest farliga istället för att låta ekonomiska intressen styra vilka kemikalier som förbjuds.
För att EU:s biodiversitetsstrategi kan bli framgångsrik krävs det enligt CHEM Trust att flera andra strategier utvecklas inom ramen för European Green Deal. En särskilt viktig pusselbit i detta är ”zero-pollution ambition” (eller nollföroreningsambitionen) för en giftfri miljö.
Den inflytelserika brittiska tidningen The Guardian och den ansedda vetenskapliga tidskriften British Medical Journal stoppar nu alla annonser från företag som utvinner fossila bränslen.
Vi blir den första globala nyhetsorganisationen som inför ett fullständigt förbud mot att ta emot pengar från företag som utvinner fossila bränslen.
Det skriver The Guardian i samband med ett meddelande om att de nu avsäger sig annonsintäkter från fossilindustrin. Förbudet börjar gälla omedelbart. Det är det första stora internationella medieföretaget som tar steget, nu fyra månader efter att svenska Dagens ETC gjorde det. För The Guardian kommer det innebära stora förluster, i alla fall på kort sikt, eftersom 40 procent av deras intäkter kommer från annonsering. De menar dock att finansiell stabilitet måste gå hand i hand med att bygga upp en meningsfull organisation på sikt.
Beskedet kom bara några dagar efter att den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal (BMJ) meddelat att de nu kommer att säga nej till fossila annonser och fossilfinansierad forskning. Samtidigt lanserar de en divesteringskampanj riktad mot den medicinska sektorn där chefredaktören Fiona Godlee och den exekutiva redaktören Kamran Abbasi betonade vikten av att agera nu:
Utvinning av fossila bränslen skadar vår planet. Produkter från fossilindustrin skadar hälsan, orsakar global konflikter, driver på klimatförändringarna genom koldioxidutsläpp och förkortar liv genom luftföroreningar.
BMJ hoppas att andra aktörer i vård- och hälsosektorn följer efter, och har lanserat en namninsamling där aktörer kan skriva under ett löfte att divestera från fossilindustrin.
Den medicinska professionen har alltmer börjat uppvisa en större medvetenhet kring sin roll i klimatkrisen. Den internationella läkarorganisationen World Medical Association uppmanade exempelvis nyligen i en resolution om klimatnödläge läkare och andra inom hälso- och sjukvården att ansluta sig till WMA:s mobilisering och arbeta för att skydda människors hälsa från negativa effekter av klimatförändringarna. Organisationen vill också att läkare agerar för att minska avfall och utsläpp från vårdsektorn, men även att de sätter press på sina regeringar att agera. WMA:s ordförande Miguel Jorge säger i ett pressmeddelande att läkare har ett särskilt ansvar:
Vi har som läkare en skyldighet att varna världen för att klimatförändringarna kommer att leda till tusentals dödsfall på grund av undernäring, malaria, diarréer och värmestress.
I sin ledartext drar redaktörerna för BMJ paralleller till tobaksindustrin, som tidskriften sedan tidigare valt att ta avstånd från med hänvisning till hälsoriskerna och industrins vana att manipulera forskning. Liknande argument kan tillämpas på den fossila sektorn, menar de.
Kanske är det en förändring vi ser när fossilföretagen nu bedöms och granskas efter sitt beteende och affärsmodell. Än så länge är det inget svenskt mediaföretag som följt Dagens ETC, men kanske kan ett internationellt tryck från The Guardian vara en början på en större förändring.
Svensk klimatpolitik måste bygga både på nationella klimatmål samt insikten att handlingar här får konsekvenser i andra delar av världen. Det framgår av en ny rapport från Konjunkturrådet som uppmärksammar den viktiga skillnaden mellan minskade och omlokaliserade utsläpp.
De svenska utsläppsminskningarna har planat ut. Om man tittar på utsläppen som sker på svensk mark så har dessa minskat med mindre än en procent årligen under de senaste tre åren, trots att minskningen skulle behöva ligga på någonstans kring femton procent per år om Sverige vill hålla sig inom ramarna för Parisavtalet.
Nu menar en ny rapport från Konjunkturrådet att den svensk klimatpolitik inte bara är ineffektiv, utan också i hög grad riskerar bygga på ökade utsläpp i utlandet – så kallade utsläppsläckage.
Ett exempel är att en alltför snabb övergång till elbilar i Sverige leder till att exporten av förnyelsebar el till våra grannländer minskar, vilket riskerar bidra till en ökad kolanvändning i Tyskland och Polen.
Sådana kedjereaktioner kan göra att vad som på pappret ser ut som en utsläppsminskning från ett svenskt perspektiv faktiskt leder till ökade totala utsläpp.
För att undvika liknande situationer måste omställning ske samstämmigt över nationsgränser. Detta gör att klimatbistånd samt lobbande för åtstramade utsläppskrav inom EU borde ha hög prioritet inom svensk klimatpolitik.
Trots detta röstade Sverige för mindre än två veckor sen nej till att vara med och finansiera EU:s omställningsfond med argumentet att medlemsavgiften måste hållas nere.
Ett annat problem med den svenska klimatpolitiken som framför i rapporten är att värnandet av konkurrenskraft ofta krockar med klimatmålen. Till exempel när patent tas på utsläppsminskande innovationer, ofta utvecklade med stöd av klimatpengar, som därmed inte får någon spridning utanför Sveriges gränser.
För att få samstämmighet mellan den svenska klimatpolitiken och det överordnade målet att minska de globala utsläppen krävs att policystiftare kan hålla flera saker i huvudet samtidigt. Ett sätt att göra detta är att arbeta med flera olika komplimenterande klimatmål där man särskilt tittar på effekterna av svensk export och import.
Det går inte längre att påstå att klimatåtgärder är för dyra. En ny studie visar att kostnaderna blir större om vi inte agerar.
Om världen lyckas begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet minimeras även klimatkostnaderna. Det rapporterar Vetenskapsradion.
I en ny studie i Nature Communications har forskare räknat på kostnadseffektiviteten av att begränsa den globala uppvärmningen till två grader, genom att väga kostnaden för att ersätta fossil energi med förnybar med kostnaderna för de skador som klimatförändringarna medför.
Därmed anser de att Parisavtalet också är det mest kostnadseffektiva sättet att hantera klimatförändringarna, och att ekonomiska argument därmed inte är giltiga för att vänta med att ställa om.
Det går därför inte längre att påstå att klimatåtgärder är för dyra, eftersom kostnaderna tvärtom blir ännu större om vi inte agerar. Utifrån resultatet menar forskarna att det finns allt färre argument för att inte göra något åt den globala uppvärmningen.
Med den nya studien ges även de ekonomiska argumenten för att påskynda omställningen. Ett varmare klimat kostar pengar, hälsa och människoliv. Enligt WHO är hälsovinsterna genom att minska koldioxidutsläppen ungefär dubbelt så stora som kostnaden för att genomföra de krävda åtgärderna. Genom att uppfylla målen i Parisavtalet kan man rädda cirka ett miljon liv per år globalt bara genom minskade luftföroreningar. Om inte det är tillräckligt så är frågan vad som är.
Samtidigt ser vi fortfarande politiker och företagsledare som gärna propagerar att det inte är så bråttom att göra något åt klimatkrisen.
Potsdaminstitutet i Tyskland, som ligger bakom studien, anses vara ett av världens främsta klimatforskningsinstitut och leds av Johan Rockström. Han betonade nyligen i sitt Vinter i P1 vikten av att börja ställa om. I programmet listar han tio steg som han menar behöver genomföras inom det kommande decennietför att vi ska klara av att förhindra de farliga klimatförändringarna.Det gäller framförallt att omgående stoppa subventioner och investeringar i fossilindustrin och att pensionsfonder behöver bli fossilfria. Vidare ser han ett behov av ett globalt pris på kol på minst 50 euro och att länder ska kunna införa importtullar på kol. Ytterligare punkter som listas är krav på att säkra kolsänkor, ställa om livsmedelsförsörjning och matintag, samt införa nya principer för ekonomin. Han menar att klimatet borde rama in alla andra politikområden och att alla länder därmed måste ha en klimatlag. Så vad väntar vi på?
Istället för att reglera kemikalier som är mest farliga för människor och miljön, styr ekonomiska intressen EU:s kemikaliereglering, visar en granskning av Göteborgs universitet.
Inom EU:s kemikalielagstiftning, REACH, kan medlemsländerna föreslå farliga ämnen för en så kallad kandidatlista. Om kemikalien tas upp på kandidatlistan, innebär det att dess användning kommer att regleras. Enligt granskningen är det tydligt att EU:s medlemsländer undviker att föreslå ämnen på kandidatlistan som spelar en viktig roll för landets ekonomi. I andra ord vill EU-länderna att giftiga kemikalier regleras, så länge någon annan betalar för det.
Granskningen visar att när det finns en viktig nationell industri vars vinster baseras på en viss kemikalie, undviker medlemsländerna att föreslå denna kemikalie för kandidatlistan oavsett hur farlig kemikalien är. Oförmågan att föreslå kemikalier som produceras nationellt är särskilt tydlig när det gäller Sverige, Österrike, Norge, Belgien och Danmark.
Samma tendens fortsätter i de offentliga konsultationerna som sker efter att kemikalien har föreslagits till kandidatlistan. Under dessa konsultationer kan olika intressenter, till exempel medlemsländer, men även industrier, antingen stödja eller råda från att placera en viss kemikalie på kandidatlistan. En majoritet av de stödjande kommentarerna kommer från länder som inte producerar kemikalien. Samtidigt kommer majoriteten av de negativa kommentarerna från länder som producerar kemikalien.
Det verkar även som att industrin är mycket bättre representerad i dessa offentliga konsultationer jämfört med myndigheter, akademin och andra intresseorganisationer.
Industrins del av alla kommentarer till de föreslagna kemikalier är nästan 50 procent. Kommentarerna från myndigheter representerar 29 procent och icke-statliga organisationer och akademin cirka 21 procent. De största kemikalieproducerande länderna är kraftigt överrepresenterade i kommentarerna.
När man granskar kommentarerna vidare, kan man se att cirka 90 procent av alla kommentarer från andra branscher än kemikalieindustrin stödjer placeringen av kemikalier på kandidatlistan. Enbart 8,5 procent av kommentarerna från kemikalieindustrin är stödjande.
Enligt organisationen ChemSec är det uppenbart att denna process gynnar kemikaliebranschens intressen.
Göteborgs kommun behöver minska sina idag stillastående utsläpp med över 30 procent per år för att nå Parisavtalet. Ändå menar kommunstyrelsens ordförande att vi inte behöver göra något omedelbart.
Ordet klimatnödläge ”leder väldigt gärna tanken till att vi inte har någon kontroll, det är panik, nu måste vi göra något omedelbart, osv osv”. Det sa Göteborgs kommunstyrelseordförande Axel Josefson (M) när han under torsdagen röstade ner förslaget om att utlysa klimatnödläge.
Klimatsituationen är minst sagt bekymrande. I sitt vintertal lyfte professor Johan Rockström effekter som att hälften av det stora barriärrevet i Australien redan är förlorat, hur förlusten av koraller påverkar fisk och inkomst för flera hundra miljoner människor och att Arktis kommer vara ett öppet hav på sommaren om 30 år, vilket påverkar vädret i Norden.
Det är några få av effekterna vi ser idag, vid en grads uppvärmning. Andra exempel är bränderna i bland annat Australien, och påverkan på ekosystem som att en miljon sjöfåglar dog av onormal uppvärmning för några år sedan.
– Ska vi ha en chans att klara det här måste de globala utsläppen böja i år, och sedan halveras till 2030, för att sedan halveras igen till 2040 och sedan nå noll 2050, sa Johan Rockström som uppmanade att utlysa till ett planetärt nödläge.
– Fönstret för att undvika de stora katastroferna är fortfarande öppet, men bara på glänt… Därav ett planetärt nödläge, fortsatte Johan Rockström.
Forskningen säger alltså att vi globalt måste halvera utsläppen till 2030 för att ha en chans att hålla oss till 1,5 grads uppvärmning. För Göteborg gäller det dock över 30 procents utsläppsminskningar per år för att sedan nå nära noll 2030, enligt en utredning av Miljöförvaltningen på uppdrag av Kommunfullmäktige.
Trots det stod Sveriges utsläpp still förra året (-0,2 procent), för att under 2018 ha ökat med en procent. I Göteborg visar klimatsiffrorna en neutral eller negativ trend.
Kanske är det inte konstigt att Sveriges utsläpp står och stampar när det finns högt uppsatta politiker som uppenbarligen missat alla larm de senaste åren. Axel Josefson sa under sitt tal att klimatfrågan kräver uthållighet, samarbete och social acceptans, vilket stämmer. Tyvärr stämmer det också att vi inte har kontroll, att det vore rimligt att ha panik, och definitivt att vi måste agera omedelbart.
Axel Josefson är inte den enda politikern utan koll, och beslutet om klimatnödläge är inte heller det enda klimatnegativa beslut som tagits i Sverige den senaste tiden.
Vi har ett klimatnödläge, oavsett om politikerna vill rösta för det eller inte. Om personer i maktposition vägrar agera är det hög tid att de byter yrke – annars har vi ingen chans att minimera klimatkrisen.
Vasaloppet skriver på sin hemsida att ”motarbeta klimatförändringar” är ett av de globala mål som verksamheten satsar särskilt mycket på, vilket inte är konstigt då verksamheten hotas av onormalt varma vintrar. Ändå sponsras loppet av Preem och Volvo, två av klimatkrisens största pådrivare .
Det ser dystert ut för de Vasaloppsåkare som hoppats på snö till årets upplaga av det populära loppet. Årets vinter har varit ovanligt varm , och arrangörerna meddelar att bristen på kyla ställer till problem inför startsignalen den 1 mars.
Under januari 2020 har dygnsmedeltemperaturen avvikit kraftig från den normala medeltemperaturen (medelvärdet 1961-1990). SMHI:s analyser bygger på observationer från cirka 200 stationer som dagligen rapporterar in temperaturer.
Mildare vinterväder är dessvärre en trend som riskerar att bli vardag. Förra året slog Europa värmerekord samtidigt som den globala medeltemperaturen blev den näst högsta någonsin. SMHI konstaterar att även Sverige går mot varmare och varmare årstemperaturer, vilket kommer förkorta vintrarna. Vid sekelskiftet kommer det från södra Dalarna och nedåt i landet bli ovanligt med ett varaktigt snötäcke överhuvudtaget. Snösäsongen kan då ha minskat med upp till 80 dagar, enligt prognoser från SMHI.
De varmare vintrarna leder till att den svenska skidsektorn tvingas förlita sig på konstsnö, som både är dyrt, energislukande och vattenkrävande. Dessutom kräver även tillverkningen av konstsnö relativt låga temperaturer.
Det förefaller därför helt logiskt att Vasaloppet på sin hemsida skriver att ”motarbeta klimatförändringar” är ett av de globala mål som verksamheten satsar särskilt mycket på. Arrangörerna förbinder sig till att minska sin klimatpåverkan från transporter och resor, bland annat genom ”en aktiv dialog om miljökrav med transportörer och samarbetspartners”.
Oljebolaget Preem är huvudsponsor
Men trots fina ord om miljökrav är två av Vasaloppets största sponsorer välkända aktörer i fossilbranschen.
Sedan 2007 har drivmedelsleverantören Preem varit huvudsponsor för skidtävlingen. Företaget har hög svansföring när det kommer till hållbarhet, men trots högt tonlägeutgörs kärnan i bolagets verksamhet ändå av fossilindustri. De är huvudägare till bland annat Svenska Petroleum Exploration, ett olje- och gasbolag som prospekterar och utvinner fossil energi i Baltikum och Västafrika.
Majoriteten av företagets intäkter kommer från olja. Ur hållbarhetsredovisningen framgår att Preem under 2018 producerade 110 000 kubikmeter förnybar råtalldiesel. Samtidigt köpte företaget in över 63 000 kubikmeter råolja – varje dag. Det innebär alltså att Preem på bara två dagar köper in mer fossila bränslen än de producerar förnybara bränslen på ett helt år.
Fäblessen för fossilintensiv produktion innebär också att Preem tillhör de företag som släpper ut mest koldioxid i Sverige. 2018 kvalade drivmedelsjätten in på en mindre hedervärd tredjeplats över Sveriges mest utsläppstäta industrier. Om företaget får ja till att bygga ut sitt raffinaderi väntas utsläppen öka ännu mer.
Trots att oljan är central i företagets verksamhet lyfter Preem gärna fram sitt arbete med förnybara bränslen. De erbjuder Vasaloppsdeltagarna att resa till tävlingen med företagets egna bussar, som drivs på en egen sorts diesel där 50 procent av bränslet består av tallolja.
Preems diesel är Svanenmärkt och enligt egen utsago är all deras HVO-diesel som säljs i Sverige fri från både palmolja och PFAD, vilket är lovvärt. Men eftersom Preem ändå importerar palmoljebaserat bränsle från det kontroversiella finska företaget Neste finns det en risk att Preem förädlar och säljer vidare palmoljebränsle till andra länder, menar organisationen Gröna Bilister.
50 procent inblandning är bättre än ingen. Men hur bra inblandningen förnybart diesel är hänger på var, hur och med vad denna del produceras. Bara för det är förnybart och spårbart betyder det inte att det är hållbart eller bättre än det fossila, säger Martin Prieto Beaulieu, generalsekreterare för Gröna Bilister till Supermiljöbloggen.
Tveksamma klimatlöften från Volvo
En annan av Vasaloppets huvudsponsorer är biltillverkaren Volvo, som gjort sig känd för ett svajigt klimatarbete. Företaget har tredubblat försäljningen av SUV:ar mellan 2009 och 2018 och väljer tydligt ekonomisk vinst framför att uppfylla sina klimatlöften om en elektrifierad bilflotta. Miljökonsekvenserna av Volvos prioriteringar blir tydliga. SUV:ar släpper i genomsnitt ut 25 procent mer än en vanlig, mindre bil, och är mindre energieffektiv.
Volvo anklagas också för dieselfusk av den tyska miljöorganisationen DUH, enligt SvD. Företaget har dessutom hamnat i blåsväder nu när den svenska regeringen under påverkan från biltillverkaren valde att höja koldioxidgränsen för miljöbilar.
Vasaloppet tar inte sitt ansvar – blir förlorare på kuppen
Trots att både Volvo och Preem är riktiga miljöbovar tycker alltså Vasaloppet att företagen är passande partners, stick i stäv med miljöpolicyns vackra ord om minskad klimatpåverkan.
Ironin är påfallande – ett lopp som är helt beroende av snö och kyla väljer sponsorer vars hela affärsidé till stor del går ut på att spä på den globala uppvärmningen.
Det hela påminner lite om när Svenska Dagbladet uppmanade läsarna att resa till Seychellerna innan landet helt försvinner under havsytan, eller när Grönland presenterade planer på att att locka klimatförändringsturister med ökat flyg . Det finns också slående likheter med den nybyggda flygplatsen i Sälen, som trots icke-lönsamhet och stor klimatpåverkan målas upp som den stora räddningen för Dalarnas skidturism.
Om svensk skidsport fortsätter liera sig med fossilindustrin lär det inte bli mycket snö och kyla över till framtidens lopp. Lycka till med åkningen!
Trots att regeringen har pekat på att utsläpp från bilar är en viktig orsak till att Sveriges utsläpp inte minskar tillräckligt snabbt lättade man på miljökraven för att gynna Volvos bilmodeller. Det visar en granskning som SVT gjort.
För att öka andelen miljöanpassade fordon och på sikt bidra till en fossilfri fordonsflotta, införde regeringen 2018 bonus-malus systemet som innebar att en bonus på upp till 60 000 kronor skulle ges för miljöanpassade fordon med låga utsläpp av koldioxid. Samtidigt skulle nya fordon med höga utsläpp av koldioxid få en högre skatt de första tre åren (malus).
Regeringen har tagit stor ära för införandet av detta system, men nu visar en granskning som SVT gjort att regeringen i höstasplötsligt lättade på klimatkraven. Anledningen var att från i år börjar EU:s nya, mer realistiska utsläppsmätningar gälla, vilket innebär att de flesta bilmodeller får högre utsläppsvärden. Därmed riskerade några bilmodeller att strykas från klimatbonuslistan. För att undvika detta lättade regeringen på kraven i höstbudgeten, och höjde maxutsläppsnivån från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer. Merparten av de räddade bilmodellerna var stora Volvobilar.
Detta är inte första gången som regeringen gynnat den svenska bilindustrin. Enligt Håkan Matson, som är en av Sveriges främsta motorjournalister, har jobben systematiskt vunnit över miljön:
Varje gång man har försökt införa hårdare krav på bränsleförbrukning så har den svenska bilindustrin på olika sätt vänt sig till politikerna och sagt att det här kommer kosta en massa jobb och då har politikerna gett efter.
Volvo har tredubblat försäljningen av SUV:ar mellan 2009 och 2018 och väljer tydligt ekonomiskt vinst framför att uppfylla sina klimatlöften om en elektrifierad bilflotta. Volvo:s VD erkände tydligt i SVT Nyheterna krasst att de helt enkelt tjänar mer på SUV:arna och företaget säljer idag 60 procent SUV:ar.
Samtidigt anklagas Volvo för dieselfusk av den tyska miljöorganisationen DUH, enligt SvD. DUH är den tyska organisation som har framtvingat körförbud i mer än tio tyska storstäder. Forskare vid organisationen skriver i ett uttalande att Volvo har ”en tydligt olaglig manipulationsanordning” och att Volvos upplägg ska vara likt det Volkswagen gjorde 2015 i det som blev känt som ”Dieselgate”. Volvo nekar dock till anklagelserna.
Om regeringens klimatpolitiska ramverk ska kunna få genomslag fungerar det inte att gynna en inhemsk bilindustri som vägrar ställa om. Det är dags för konkreta åtgärder. Klimatet kan inte vänta.
Klimatintresset växer under världsekonomiska toppmötet i Davos och som vanligt fick Greta Thunbergs tal stor uppmärksamhet.
För ett år sedan kom jag hit till Davos och sade åt er att era hus står i full brand. Jag ville att ni skulle få panik. Det har sagts till mig att det är farligt att säga åt människor att få klimatpanik, men oroa er inte, jag lovar er – det kommer att inte hända någonting.
Så inledde Greta Thunberg sitt tal under Världsekonomiskt forum i Davos. rapporterar SVT. Hennes budskap var klart och tydligt – vi måste agera nu. Hon hävdade att världens regeringar inte inser vikten av klimatkrisen och menade att det inte verkar bekymra personerna med makt att vi alla är på väg att svika de löften som utställdes i Paris. Det är något som även klimatfilosofen Clive Hamilton tar upp i en exklusiv text för DN Kultur. Trots klimatkatastrofen i Australien agerar dess beslutsfattare som om klimatförändringarna inte existerar och hindrar all nödvändig omställning.
Under sitt tal anklagade Greta världens makthavare för att redan ha gett upp och bortse från den fakta som finns, eftersom de finner den obekväm att hantera:
Antingen gör ni det här eller så förklarar ni för era barn varför ni gav upp 1,5-gradersmålet.
Samtidigt sprider sig en allt större medvetenhet vid Davosmötet, vars tema i år är klimateffekter och ekonomisk ojämlikhet, en utveckling som Greta haft stor del i. Världsekonomiskt forums egen rapport om globala risker som släpptes inför mötet varnade för att ”klimatförändringarna slår till hårdare och snabbare än många väntade sig”.
Under mötet varnade sedan Internationella valutafonden, IMF, för att klimatkrisen innebär en lägre återhämtning av världsekonomin än tidigare prognoser, rapporterar The Guardian, och IMF:s chefsekonom uppmanade därför världens regeringar att trappa upp sitt klimatarbete.
I ett upprop som presenterades inför Davosmötet krävde en rad framstående forskare att alla politiska och finansiella beslut måste gå i linje med Parisavtalet för att begränsa jordens uppvärmning, rapporterar SvD. I fyra punkter specificerar forskarna sina synpunkter. Till att börja måste alla investeringar i – och subventioneringar av – fossila bränslen genast upphöra, liksom alla nya projekt för att utvinna fossila bränslen.
Som en tydlig kontrast till dessa budskap slog USA:s president Donald Trump an en optimistisk ton och tog avstånd från allehanda ”domedagsprofeter”. Lite förvånande nämnde han även att han inte anser att klimatförändringarna är en bluff och meddelade att USA går med i Världsekonomiskt forums initiativ för att plantera 1000 miljarder träd. USA lämnade Parisvtalet i november i förra året och är därmed det enda land som står utanför avtalet. En ny president i november i år skulle dock kunna ändra på det och flera kandidater för demokraterna har en ambitiös klimatagenda med en Green New Deal. Det är ingen tvekan om att 2020 på många vis kommer bli ett avgörande år.
Sverige har skrivit under en deklaration om att minst 30 procent av världens hav ska vara skyddade från exploatering senast 2030. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Vi måste göra vad vi kan för att skydda havet, och att inrätta skyddade områden är en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta. När sådana områden är effektiva och välförvaltade kan de skydda biologisk mångfald, göra ekosystemet mer motståndskraftigt och bidra till ett mer hållbart brukande av marina resurser.
Det säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande till regeringens beslut att ansluta sig till ansluta sig till Global Ocean Alliance för att öka skyddet av världshaven och den biologiska mångfalden.
Initiativet till deklarationen togs av Storbritannien i september 2019 och ska läggas fram vid FN:s möte om biologisk mångfald, som äger rum i slutet av mars. Hittills har sammanlagt tolv länder skrivit under deklarationen, bland annat Portugal, Finland och Nigeria.
Greenpeace välkomnar beslutet att underteckna deklarationen, men uppmanar samtidigt den svenska regeringen att driva på för ett starkt havsavtal inom de pågående FN-förhandlingarna. Dima Litvinov, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace Sverige anser att det inte finns utrymme för misslyckande i denna process:
Om vi misslyckas nu kommer framtida generationer att få betala priset och lämnas att försöka överleva på en planet med döda hav.
För första gången i dess femtonåriga historia domineras nu Världsekonomiskt forums årliga riskrapport av klimat och miljöfrågor. Därmed höjs temperaturen inför det årliga mötet i Davos.
Mellan den 21 och 24 januari hålls den 50:e upplagan av Världsekonomiskt forum, World Economic Forum, i Davos i Schweiz, arenan där politiska och ekonomiska tungvikare från hela världen möts. Ofta är det framförallt länders finansministrar som medverkar, men även världsledare brukar numera dyka upp.
I år beräknas bland annat USA:s president Donald Trump, nya IMF-chefen Kristalina Georgieva och nya EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen är några av de 3 000 makthavare inom politik, näringsliv och vetenskap som väntas mötas och minglas i den lilla alpbyn.
Inför det årliga mötet brukar forumet presentera en rapport som redogör för de risker anses utgöra de mest sannolika hoten de kommande 10 åren i termer av sannolikhet och påverkan. Vanligtvis brukar dessa vara tydligt kopplade till ekonomiska och finansiella hot och det var först med Global Risks Report 2011 som klimatförändringar, extremväder och förlust av biologisk mångfald började ses som globala risker.
Nio år senare pekas istället klimatförändringarna ut av 750 experter och makthavare som de mest sannolika hoten mot mänskligheten. Specifikt handlar det om risken för extrema väderhändelser, att världen misslyckas med klimatarbetet, naturkatastrofer, förlust av biologisk mångfald samt miljökatastrofer orsakade av människan.
Risken med ett misslyckat klimatarbete återfinns även på första plats i termer av dess potentiella påverkan, tillsammans med förlust av biologisk mångfald och extrema väderhändelser på tredje respektive fjärde plats.
Samtidigt varnar experterna för stora svårigheter i att komma åt brådskande gemensamma hot under geopolitisk turbulens, och när länder drar sig ur globala samarbeten, något Borge Brende, ordförande för Världsekonomiskt forum, betonade i ett pressmeddelande.
Det politiska landskapet är polariserat, havsnivåerna stiger och klimatbränder rasar. Det här är året när världsledare måste arbeta i alla samhällets sektorer för att reparera och återuppliva våra samarbetssystem, inte bara för kortsiktiga fördelar utan för att ta sig an djupt rotade risker
Enligt Peter Giger vid Zurich Insurance Group, som är en av samarbetspartnerna bakom rapporten, betonar i samma pressmeddelande är det omöjligt för världsledare att hantera klimathotet och krisen för biologisk mångfald om man undviker att försöka läka samhällsklyftor och driva hållbar tillväxt.
Det är avgörande att företag och beslutsfattare agerar snabbare i övergången till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp och mer hållbara företagsmodeller
Greta Thunberg är ett av affischnamnen i Davos, och nämns före USA:s president Donald Trump när talarna ska marknadsföras. Hon ska tala den 21 januari vid två olika panelsamtal, under ämnena ”Att skapa en hållbar väg mot en gemensam framtid” och ”Att avvärja en klimatapokalyps”. Det är andra året som hon håller tal i Davos. Förra gången höll hon sitt nu berömda tal om att hon ville att världsledarna skulle få panik och inse att huset brinner så att de kan agera därefter.
Världsekonomiskt Forum i Davos har de senaste åren fått ta emot alltmer kritik och har kallats en odemokratisk rikemansförening med minimal insyn. Ett möte med just Greta ska dock ha ändrat synsättet för denna ”klubb”, enligt en intervju i SvD med dess grundare Klaus Schwab.
Förhoppningsvis kan hon ha lika stark påverkan i år. Om Davos kan bli ett starkt klimatforum de närmaste dagarna vore det en bra början på detta ödets år och decennium.
Partikelutsläpp från nya dieselbilar kan nå nivåer som är 1 000 gånger deras normala nivåer enligt nya oberoende tester.
De nya testerna är gjorda på två populära bilmodeller, Nissan Qashqai och Opel Astra. Testerna visade att partikelutsläppen ökar kraftigt under tiden bilarnas partikelfilter rengörs.
Rengöringen sker för att förhindra att partikelfiltret täcks. Den kan uppstå under alla körförhållanden, även i stadsområden, och varar upp till en körsträcka på 15 kilometer. I testerna fortsatte antalet partiklar att vara högre under stadskörning 30 minuter efter rengöringen. I Europa finns det mer än 45 miljoner bilar med dessa filter, vilket orsakar totalt 1,3 miljarder filterrengöringar per år.
Partikelutsläppen från Nissan Qashqai och Opel Astra var 32-115 procent över den lagliga gränsen för partiklar när de rengjorde sina filter i de nya testerna. Det finns dock ett kryphål, vilket innebär att den lagliga gränsen inte gäller när filterrengöring sker i officiella tester. Detta innebär att 60-99 procent av reglerade partikelutsläpp från de testade fordonen ignoreras.
Enligt organisationen Transport & Environment (T&E), som beställde de nya laboratorietesterna, måste politikerna acceptera att dieselbilar fortfarande är smutsiga. Därför krävs det strängare utsläppsgränser och tester. Anna Krajinska, utsläppsingenjör på T&E, säger:
Dessa tester visar att nya dieselbilar fortfarande inte är rena. I själva verket sprider de ut mycket farliga nivåer av partiklar i våra städer och motorvägar varje dag. Biltillverkare får en enkel åktur men människors lungor betalar för det. Tillverkarna bör städa upp sina bilar om de vill sälja dem.
Den totala mängden skadliga partiklar ökade ytterligare upp till 184 procent när även de minsta partiklarna mättes. Dessa ultrafina partiklar mäts inte i de officiella testerna även om de anses vara de mest skadliga för människors hälsa.
Reglerade partiklar är bara halva historien. De minsta ultrafina partiklarna tros utgöra ett större hot men de ignoreras av officiella tester. Nästa Euro-föroreningsstandard måste stänga kryphålen och sätta gränser för alla föroreningar. I slutändan måste vi sträva efter en standard som kräver nollutsläpp från bilar på våra vägar, säger Anna Krajinska.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har i ett vägledande beslut sagt att det är ett brott för länder att skicka tillbaka människor till platser där klimatförändringar utgör ett akut hot.
Beslutet kom efter att en man från Kiribati sökt asyl i Nya Zeeland, med motiveringen att hans liv är i fara då önationen hotas av de stigande havsnivåerna.
Då bedömningen blev att mannens liv inte är i omedelbar fara avgjorde FN-kommittén till fördel för Nya Zeeland, men samtidigt tillade de att det vore ett brott att skicka tillbaka människor till platser där klimatförändringar utgör ett akut hot – ett beslut som nu blir vägledande för framtida asylfall.
Tiotals miljoner väntas enligt CNN behöva fly på grund av torka, havsnivåhöjning och missväxt de kommande åren.
– Det börjar bli riktigt illa. Tidigare ägde extrema högvatten rum vart tredje eller vart fjärde år. Nu händer det varannan eller var tredje månad. De flesta brunnar står under saltvatten. Avföring sköljs in i husen. Jag är rädd för mina barns och för hela Kiribatis framtid, sa bybon Beia Tiim till Sveriges Natur år 2016.
Kiribati har de senaste åren förberett evakuering och köpt land på Fiji för att kunna göra en kontrollerad migration från öarna som hotas av havsnivåhöjningen.
Trots skärpta hållbarhetskrav investerar de statliga pensionsfonderna miljarder av våra gemensamma pensionspengar i 89 av världens 200 största kol-, gas- och oljebolag.
AP-fonderna utgör stommen i det svenska pensionssystemet och förvaltar många miljarder kronor. Förra året kom en ny lag som skärpte kraven på fonderna. Sedan 1 januari 2019 är AP-fonderna skyldiga att, utan att göra avkall på hög avkastning, främja hållbar utveckling.
Trots detta kan Naturskyddsföreningen visa i en ny rapport att första till fjärde AP-fonden fortsätter investera gigantiska summor i världens värsta fossilbolag. Svindlande 16,4 miljarder kronor av svenskarnas gemensamma pensionskapital investeras i kol-, gas- och oljebolag som alla har stor påverkan på miljö och klimat.
När miljöorganisationen besökte tre av de industrier som finansieras av AP-fonderna fann de att fossilprojekten i samtliga fall gett allvarliga skador för lokalbefolkning och miljö. I ett av fallen hade giftig gas från det massiva kazakstanska olje- och gasfältet Karachaganak lett till förgiftning av barn som sedan fått permanenta hjärnskador.
Enligt Naturskyddsföreningen har inga av AP-fonderna några planer på att fasa ut investeringar av fossila bränslen. Istället försöker de påverka fossilbolagen genom dialog, vilket i många fall är helt verkningslöst eftersom AP-fondernas ägarandel är liten i förhållande till fossiljättarna.
Naturskyddsföreningen menar att AP-fondernas fortsatta fossilinvesteringarna går helt på tvärs med både löftena i Parisavtalet och de skärpta hållbarhetskraven.
Förutom att leda till stora klimatutsläpp får de här verksamheterna förödande konsekvenser för människor och miljön i närområdet. Det är helt oacceptabelt att svenska pensionspengar bidrar till att hota människors rätt till försörjning, god hälsa och rent vatten, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
I höstas kom en liknande rapport från ETC, som även den slår fast att de svenska pensionspengarna säljs ut till fossilindustrin. AP-fonderna har också fått kritik för att deras anställda flyger allt mer.
Jag tycker AP-fonderna börjar bli skamlösa. Under 15 års tid har de talat om sina höga ambitioner inom hållbarhet. Men inte mycket har hänt, sa Greenpeaces Sverigechef Parul Sharma till SvD i höstas.
Är du en sparare som värderar miljö, klimat och mänskliga rättigheter? Läs mer om hur du kan välja hållbara pensionsfonder här, här och här!
Forskare uppskattar att en miljon sillgrisslor dog under perioden sommaren 2015 till våren 2016.
Efter att ha undersökt varför 62 000 sillgrisslor spolades upp på land under 2015 och 2016 har forskare kommit fram till att en marin värmevåg ligger bakom massdöden.
Ett havsområde som var fyra gånger större än Nya Zeeland var sex grader varmare än normalt efter att ha värmts upp under flera års högtryck, som under 2015 förstärktes av väderfenomenet El Niño.
Det varmare vattnet ledde till att fiskar som lax och hälleflundra fick ökad aptit, och konkurrerade om samma föda som sillgrisslorna. Fågelarten behöver äta ungefär hälften av sin kroppsvikt varje dag för att överleva.
– Tänk på det som en rusning till mataffärerna samtidigt som leveransbilarna till butikerna kommer mer sällan, sa studiens medförfattare Julia Parrish i ett pressmeddelande.
I och med att de flesta fåglar som dör i havet aldrig spolas upp på land uppskattar forskarna det totala antalet döda sillgrisslor till närmre en miljon. Populationerna minskade, och under 2015 och 2016 kläcktes inte en enda kyckling vid över femton observerade kolonier. Arten har ännu inte återhämtat sig, och forskarna är osäkra på när eller om den kommer göra det.
Studien drar slutsatsen att det här är en stark varning om klimatkrisens effekter, med tanke på de förutspådda uppvärmningstrenderna och sannolikheten för mer frekventa värmeböljor.
Just nu håller ett nytt växande värmeområde på att bildas utanför Washington och Alaskas gulf, skriver The Guardian.
Med nuvarande utsläpp av koldioxid är vi på väg mot en värld som blir 3 till 5 grader varmare i slutet av seklet
Det sa Petteri Taalas, generalsekreterare för FN:s världsmeteorologiska organisation (WMO), i ett pressmeddelande i samband med att deras klimatrapport för 2019 släpptes.
Därmed kunde han bekräfta de preliminära data som presenterades under COP25 i Madrid i december. Enligt WMO:s sammanvägda resultat var år 2019 det näst varmaste år som någonsin har uppmätts på jorden. Den senaste femårsperioden är den varmaste som har uppmätts, liksom den senaste tioårsperioden, något som även en ny rapport från NASA och NOAA betonade. Detta har även framgått av nya siffror från EU:s klimatövervakning Copernicus Climate Change Service. Nyligen kom även en studie som visade att världshaven värms upp i rekordfart.
Därmed pekar flera olika mätserier nu åt samma håll att 2019 har jorden blivit drygt 1,1 grader varmare jämfört med slutet av 1800-talet. Denna ökning må låta liten, men då måste man förstå att det rör sig om ett globalt medelvärde där vissa områden redan nu ser ökningar som får stora konsekvenser för miljö och hälsa. WMO:s Petteri Taalas varnade därför för kännbara effekter av klimatförändringarna redan i år.
Dessvärre kan vi förvänta oss mer extremt väder under 2020 och under de kommande decennierna, pådrivet av rekordhöga nivåer av värmehöjande växthusgaser i atmosfären
Vi bör ta dessa varningar på allvar, eftersom de flesta klimatmodeller har visat sig vara bra på att förutsäga framtida global uppvärmning. Det har även visats sig att IPCC underskattat riskerna i sina mer extrema klimatscenarier.Hade till exempel Australiens politiker valt att ta den klimatrapport som redan för 12 år sedan varnade för framtida skogsbränder på allvar kanske läget hade varit annorlunda där idag.
Just i år 2020 ses av alltfler som ett avgörande år för klimatomställningen. Åsa Romson kallade det nyligen för ”ett prövningens år” och Johan Rockström har tidigare benämnt det som ”ett sanningens år”.
Det vi vet är att vi befinner oss i en ny osäker situation utan tidigare erfarenheter att ta till, men att det kommer bli värre ifall inget görs. Kanske sammanfattade Gavin Schmidt, chef för Nasas Goddardinstitut, den osäkerheten bäst i ett uttalande till nyhetsbyrån AP.
Om du tror att du hört den här historien förut har du inte sätt något än. Det här kommer att vara en del av vad vi kommer att se varje år tills vi stabiliserar växthusgaserna
Såväl Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Kyrkornas Världsråd har de senaste åren kommit att omfamna idén om att naturen borde få juridiska rättigheter.
På ett kyrkomöte innan jul tog Svenska Kyrkan, Sveriges största organisation sett till medlemsantal, beslutet att inkludera frågan om naturens rättigheter i sin undervisning. Svenska kyrkans beslut följer efter att Kyrkornas Världsråd i somras sade sig vilja arbeta för frågan på FN-nivå.
Även påven har ett flertal gånger tagit upp ämnet. I slutet av 2019 annonserade han att det har blivit dags inkludera “ekologisk synd ” i den katolska kyrkans kateskes. Påven har även förordat att storskalig förstörelse av livsmiljöer borde antas i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen som en typ av brott mot mänskligheten, jämförbart med till exempel folkmord och tortyr.
Stödet för idén om naturens rättigheter speglar ett större skifte inom delar av kristenheten. De senaste åren har böcker och artiklar om ekoteologi och “grön kristendom” ökat lavinartat, samtidigt som många kyrkor uttalat vill mobilisera sitt sociala och kulturella kapital för att bidra till en omställningsprocess.
Men kyrkan har också fått kritik av ekofeminister för att genom sitt hierarkiska tänkande – som placerar Gud över människa, människa över skapelse och man över kvinna – varit skyldiga att orsaka den nuvarande obalansen mellan människa och naturen.
Naturens rättigheter – vad är det?
Idén om naturens rättigheter är kontroversiell. En del menar att ett behövligt paradigmskifte skulle följa om ekosystem skulle ges egna rättigheter, som skulle kunna användas för att skydda dem mot människors intressen. Andra, som till exempel DN:s Lena Andersson, anser att det är lika logiskt att ge rättigheter till ett ekosystem “som till en tumör”.
Ämnet provocerar eftersom det berör filosofiska frågor om vad som egentligen kan räknas som subjekt och vad människans relation till andra livsformer är (eller bör vara).
År 2008 blev Ecuador det första landet i världen att anta lagstifta om naturens rättigheter. Några år senare antogs den så kallade Moder Jords-lag i grannlandet Bolivia som på liknande sätt gjorde naturen till juridiskt subjekt, även om kritiker menar att lagarna i praktiken är långt ifrån implementerade.
I andra länder har det också skett en rörelse mot att se naturen som rättighetsbärande. Till exempel har ett antal enskilda floder, skogar och sjöar getts speciell juridisk status i länder som Colombia, USA och Nya Zeeland.
I den andinska regionen har frågan om naturens rättigheter främst drivits av landets urfolksrörelser. Där kopplas tron på naturens rättigheter och naturens egenvärde samman med livssynen sumay kawsay, vilket löst kan översättas till svenska som “det goda livet”. Det är filosofisk utgångspunkt där de relationer av ömsesidigt beroende och släktskap som anses existera mellan livsformer står i fokus.
I Sverige har Sametinget varit en av de största förfäktarna av idén om naturens rättigheter. Även vissa civilsamhällsorganisationer (som till exempel Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner och End Ecocide) har engagerat sig i frågan om naturens rättigheter.
I höstas lade Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, även en motion med just titeln “Naturens rättigheter”. Där föreslås att regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter ska utökas och att naturen ska ges följande rättigheter:
rätten att naturligt existera, blomstra, regenerera och utvecklas;
rätten till restaurering, återhämtning och bevarande; och
rätten att utföra sina naturliga funktioner
Vad en sådan lagstiftning skulle betyda för svenskt miljöskydd i praktiken är i dagsläget svårt att säga.
Riksdagen bestämde sig för att ställa sig bakom det som anförts i motionen, vilket tillkännagetts för regeringen. För att ändra en grundlag krävs det dock att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två omröstningarna.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
