Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    AP-fonderna fortsätter stötta fossilindustrin med miljarder

    Tyska kolkraftverk

    Trots skärpta hållbarhetskrav investerar de statliga pensionsfonderna miljarder av våra gemensamma pensionspengar i 89 av världens 200 största kol-, gas- och oljebolag.

    AP-fonderna utgör stommen i det svenska pensionssystemet och förvaltar många miljarder kronor. Förra året kom en ny lag som skärpte kraven på fonderna. Sedan 1 januari 2019 är AP-fonderna skyldiga att, utan att göra avkall på hög avkastning, främja hållbar utveckling.

    Trots detta kan Naturskyddsföreningen visa i en ny rapport att första till fjärde AP-fonden fortsätter investera gigantiska summor i världens värsta fossilbolag. Svindlande 16,4 miljarder kronor av svenskarnas gemensamma pensionskapital investeras i kol-, gas- och oljebolag som alla har stor påverkan på miljö och klimat.

    När miljöorganisationen besökte tre av de industrier som finansieras av AP-fonderna fann de att fossilprojekten i samtliga fall gett allvarliga skador för lokalbefolkning och miljö. I ett av fallen hade giftig gas från det massiva kazakstanska olje- och gasfältet Karachaganak lett till förgiftning av barn som sedan fått permanenta hjärnskador.

    Enligt Naturskyddsföreningen har inga av AP-fonderna några planer på att fasa ut investeringar av fossila bränslen. Istället försöker de påverka fossilbolagen genom dialog, vilket i många fall är helt verkningslöst eftersom AP-fondernas ägarandel är liten i förhållande till fossiljättarna.

    Naturskyddsföreningen menar att AP-fondernas fortsatta fossilinvesteringarna går helt på tvärs med både löftena i Parisavtalet och de skärpta hållbarhetskraven.

    Förutom att leda till stora klimatutsläpp får de här verksamheterna förödande konsekvenser för människor och miljön i närområdet. Det är helt oacceptabelt att svenska pensionspengar bidrar till att hota människors rätt till försörjning, god hälsa och rent vatten, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

    I höstas kom en liknande rapport från ETC, som även den slår fast att de svenska pensionspengarna säljs ut till fossilindustrin. AP-fonderna har också fått kritik för att deras anställda flyger allt mer.

    Jag tycker AP-fonderna börjar bli skamlösa. Under 15 års tid har de talat om sina höga ambitioner inom hållbarhet. Men inte mycket har hänt, sa Greenpeaces Sverigechef Parul Sharma till SvD i höstas.

    Är du en sparare som värderar miljö, klimat och mänskliga rättigheter? Läs mer om hur du kan välja hållbara pensionsfonder här, här och här!

    Massdöd av sjöfåglar efter värmevåg

    Forskare uppskattar att en miljon sillgrisslor dog under perioden sommaren 2015 till våren 2016.

    Efter att ha undersökt varför 62 000 sillgrisslor spolades upp på land under 2015 och 2016 har forskare kommit fram till att en marin värmevåg ligger bakom massdöden.

    Ett havsområde som var fyra gånger större än Nya Zeeland var sex grader varmare än normalt efter att ha värmts upp under flera års högtryck, som under 2015 förstärktes av väderfenomenet El Niño.

    Det varmare vattnet ledde till att fiskar som lax och hälleflundra fick ökad aptit, och konkurrerade om samma föda som sillgrisslorna. Fågelarten behöver äta ungefär hälften av sin kroppsvikt varje dag för att överleva.

    – Tänk på det som en rusning till mataffärerna samtidigt som leveransbilarna till butikerna kommer mer sällan, sa studiens medförfattare Julia Parrish i ett pressmeddelande.

    I och med att de flesta fåglar som dör i havet aldrig spolas upp på land uppskattar forskarna det totala antalet döda sillgrisslor till närmre en miljon. Populationerna minskade, och under 2015 och 2016 kläcktes inte en enda kyckling vid över femton observerade kolonier. Arten har ännu inte återhämtat sig, och forskarna är osäkra på när eller om den kommer göra det.

    Studien drar slutsatsen att det här är en stark varning om klimatkrisens effekter, med tanke på de förutspådda uppvärmningstrenderna och sannolikheten för mer frekventa värmeböljor.

    Just nu håller ett nytt växande värmeområde på att bildas utanför Washington och Alaskas gulf, skriver The Guardian.

    FN bekräftar global uppvärmning och varnar för extremväder redan i år

    Med nuvarande utsläpp av koldioxid är vi på väg mot en värld som blir 3 till 5 grader varmare i slutet av seklet

    Det sa Petteri Taalas, generalsekreterare för FN:s världsmeteorologiska organisation (WMO), i ett pressmeddelande i samband med att deras klimatrapport för 2019 släpptes.

    Därmed kunde han bekräfta de preliminära data som presenterades under COP25 i Madrid i december. Enligt WMO:s sammanvägda resultat var år 2019 det näst varmaste år som någonsin har uppmätts på jorden. Den senaste femårsperioden är den varmaste som har uppmätts, liksom den senaste tioårsperioden, något som även en ny rapport från NASA och NOAA betonade. Detta har även framgått av nya siffror från EU:s klimatövervakning Copernicus Climate Change Service. Nyligen kom även en studie som visade att världshaven värms upp i rekordfart.

    Därmed pekar flera olika mätserier nu åt samma håll att 2019 har jorden blivit drygt 1,1 grader varmare jämfört med slutet av 1800-talet. Denna ökning må låta liten, men då måste man förstå att det rör sig om ett globalt medelvärde där vissa områden redan nu ser ökningar som får stora konsekvenser för miljö och hälsa. WMO:s Petteri Taalas varnade därför för kännbara effekter av klimatförändringarna redan i år.

    Dessvärre kan vi förvänta oss mer extremt väder under 2020 och under de kommande decennierna, pådrivet av rekordhöga nivåer av värmehöjande växthusgaser i atmosfären

    Även FN:s samordningsorgan för nödhjälp (OCHA) har tidigare flaggat för att omfattningen och kostnaden av humanitär hjälp på grund av klimatrelaterade händelser kan bli rekordstor redan i år. SMHI har dessutom bekräftat att vi går mot varmare årstemperaturer och att extrema värmeböljor ökat i Sverige.

    Vi bör ta dessa varningar på allvar, eftersom de flesta klimatmodeller har visat sig vara bra på att förutsäga framtida global uppvärmning. Det har även visats sig att IPCC underskattat riskerna i sina mer extrema klimatscenarier. Hade till exempel Australiens politiker valt att ta den klimatrapport som redan för 12 år sedan varnade för framtida skogsbränder på allvar kanske läget hade varit annorlunda där idag.

    Just i år 2020 ses av alltfler som ett avgörande år för klimatomställningen. Åsa Romson kallade det nyligen för ”ett prövningens år” och Johan Rockström har tidigare benämnt det som ”ett sanningens år”.

    Det vi vet är att vi befinner oss i en ny osäker situation utan tidigare erfarenheter att ta till, men att det kommer bli värre ifall inget görs. Kanske sammanfattade Gavin Schmidt, chef för Nasas Goddardinstitut, den osäkerheten bäst i ett uttalande till nyhetsbyrån AP.

    Om du tror att du hört den här historien förut har du inte sätt något än. Det här kommer att vara en del av vad vi kommer att se varje år tills vi stabiliserar växthusgaserna

    Kyrkan tar ställning för naturens rättigheter

    Såväl Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Kyrkornas Världsråd har de senaste åren kommit att omfamna idén om att naturen borde få juridiska rättigheter.

    På ett kyrkomöte innan jul tog Svenska Kyrkan, Sveriges största organisation sett till medlemsantal, beslutet att inkludera frågan om naturens rättigheter i sin undervisning. Svenska kyrkans beslut följer efter att Kyrkornas Världsråd i somras sade sig vilja arbeta för frågan på FN-nivå.

    Även påven har ett flertal gånger tagit upp ämnet. I slutet av 2019 annonserade han att det har blivit dags inkludera “ekologisk synd ” i den katolska kyrkans kateskes. Påven har även förordat att storskalig förstörelse av livsmiljöer borde antas i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen som en typ av brott mot mänskligheten, jämförbart med till exempel folkmord och tortyr.

    Stödet för idén om naturens rättigheter speglar ett större skifte inom delar av kristenheten. De senaste åren har böcker och artiklar om ekoteologi och “grön kristendom” ökat lavinartat, samtidigt som många kyrkor uttalat vill mobilisera sitt sociala och kulturella kapital för att bidra till en omställningsprocess.

    Men kyrkan har också fått kritik av ekofeminister för att genom sitt hierarkiska tänkande – som placerar Gud över människa, människa över skapelse och man över kvinna – varit skyldiga att orsaka den nuvarande obalansen mellan människa och naturen.

    Naturens rättigheter – vad är det?

    Idén om naturens rättigheter är kontroversiell. En del menar att ett behövligt paradigmskifte skulle följa om ekosystem skulle ges egna rättigheter, som skulle kunna användas för att skydda dem mot människors intressen. Andra, som till exempel DN:s Lena Andersson, anser att det är lika logiskt att ge rättigheter till ett ekosystem “som till en tumör”.

    Ämnet provocerar eftersom det berör filosofiska frågor om vad som egentligen kan räknas som subjekt och vad människans relation till andra livsformer är (eller bör vara).

    År 2008 blev Ecuador det första landet i världen att anta lagstifta om naturens rättigheter. Några år senare antogs den så kallade Moder Jords-lag i grannlandet Bolivia som på liknande sätt gjorde naturen till juridiskt subjekt, även om kritiker menar att lagarna i praktiken är långt ifrån implementerade.

    I andra länder har det också skett en rörelse mot att se naturen som rättighetsbärande. Till exempel har ett antal enskilda floder, skogar och sjöar getts speciell juridisk status i länder som Colombia, USA och Nya Zeeland.

    I den andinska regionen har frågan om naturens rättigheter främst drivits av landets urfolksrörelser. Där kopplas tron på naturens rättigheter och naturens egenvärde samman med livssynen sumay kawsay, vilket löst kan översättas till svenska som “det goda livet”. Det är filosofisk utgångspunkt där de relationer av ömsesidigt beroende och släktskap som anses existera mellan livsformer står i fokus. 

    I Sverige har Sametinget varit en av de största förfäktarna av idén om naturens rättigheter. Även vissa civilsamhällsorganisationer (som till exempel Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner och End Ecocide) har engagerat sig i frågan om naturens rättigheter.

    I höstas lade Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, även en motion med just titeln “Naturens rättigheter”. Där föreslås att regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter ska utökas och att naturen ska ges följande rättigheter:

    1.     rätten att naturligt existera, blomstra, regenerera och utvecklas;
    2.     rätten till restaurering, återhämtning och bevarande; och
    3.     rätten att utföra sina naturliga funktioner

    Vad en sådan lagstiftning skulle betyda för svenskt miljöskydd i praktiken är i dagsläget svårt att säga.

    Riksdagen bestämde sig för att ställa sig bakom det som anförts i motionen, vilket tillkännagetts för regeringen. För att ändra en grundlag krävs det dock att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två omröstningarna.

    Sverige vill inte finansiera EU:s klimatomställning

    Sverige vill inte vara med och finansiera planen för klimatomställning i Europa som EU-parlamentet har röstat för. Det går inte att bara lägga till nya utgifter utan att minska andra, anser finansminister Magdalena Andersson.

    I veckan röstade EU-parlamentet för den gröna given som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gjort till sin kanske största fråga för de kommande åren. Den gröna given handlar om hur Europa ska klara klimatförändringarna genom bland annat att bli klimatneutralt senast 2050.

    Finansminister Magdalena Andersson (S) säger blankt nej till hur EU-kommissionen vill finansiera delar av sin gigantiska investeringsplan för klimatet. Totalt handlar planen om 10 000 miljarder kronor som ska investeras de närmaste sju åren i en mix av pengar från EU-budgeten plus nationella och privata investeringar.

    Det första skarpa förslaget handlar om en fond som ska finansiera klimatomställningen i medlemsländerna.  Målet är att omställningsfonden ska uppgå till 7,5 miljarder euro (runt 80 miljarder svenska kronor) under det kommande årtiondet. De ska gå till att hjälpa regioner som drabbas av omställningen så att de till exempel kan lägga ned kolgruvor och industrier med stora koldioxidutsläpp och skapa nya jobb.

    Magdalena Andersson är kritisk och anser att man inte bara kan lägga till nya utgifter till EU-budgeten, eftersom pengarna måste tas någonstans ifrån.

    -Vårt fokus är att krympa budgeten så att den svenska medlemsavgiften kan värnas.

    Ett annat förslag från EU-kommissionen är att intäkter från EU:s utsläppshandel ska gå till EU:s budget för att finansiera klimatomställningen.

    -Det skulle kunna vara ett sätt att hålla nere den svenska avgiften, säger Magdalena Andersson till Sveriges Radio.

    Idag går medlen till de nationella statskassorna istället.

    Kommun ändrar resepolicy för att fler ska ta flyget

    Ronneby kommun går tvärtemot samhällstrenden och uppmanar både sina anställda och näringslivet att flyga mer.

    Mitt i rådande klimatkris har fler valt bort flyget. Speciellt inrikesflyget minskar, vilket bland annat lett till färre resenärer från flygplatsen i Ronneby i Blekinge.

    Det har lett till att kommunens ordförande Roger Fredriksson (M) nu planerar att ändra Ronnebys resepolicys så att de anställda i större utsträckning tar flyget under tjänsteresor. Samtidigt uppmanar kommunledningen andra privata och offentliga aktörer att se över sina resepolicys på samma sätt.

    Roger Fredriksson svarar på klimatkritiken med att det nu mer går att flyga klimatsmart med ”biobiljetter”, vilket är dyrare biljetter som garanterar en ökning av biomassa i flygbränslet. Biljetterna innebär dock inte att resan blir fossilfri.

    – Vi kan inte erbjuda biobränsle som motsvarar exakt bränsleförbrukningen för hela flygresan och för olika flygplanstyper. (…) För varje liter fossilt flygbränsle som ersätts med biobränsle, minskar de fossila utsläppen med 70 procent ur ett livscykelperspektiv. Ett köp av biobränsle för 300 kronor går till att ersätta det fossila bränslet för en snittflygning på en timme. En flygtimme blir därmed till 70 procent fossilfri, sa Christian Clemens, VD för svenska flygbolaget BRA, till Flygtorget 2018.

    Men det är knappast problemfritt med biobränsle, även om resan skulle ha blivit 100 procent fossilfri. Biobränsle släpper också ut växthusgaser, skapar samma förstärkta höghöjdseffekt som fossilt bränsle och kan dessutom skapa stora miljöproblem beroende på hur det tillverkas. Bland annat leder det större trycket på biobränsle att regnskogsskövlingen ökar.

    Biobränslet är begränsat, och även om vi skulle gå fullt över till biobränsle behöver flygandet minska för att anpassa sig till tillgången, enligt bland annat professor Göran Finnveden.

    Från Ronneby tar du dig på 5,5 timmar med tåg till Stockholm, med ett byte. Flyget tar en timme, exklusive väntetider och resorna till och från flygplatsen. Då flygandet nu minskar har Ronnebys invånare tydligen själva känt att flyget kan avvaras, och att ge konstgjord andning för att fortsätta en såväl miljömässigt som ekonomiskt ohållbar verksamhet när utsläppen måste ner direkt är totalt ansvarslöst.

    Som politiker måste man företräda folket och tackla utsläppsminskningarna på ett mycket mer seriöst sätt än så här. Annars har vi ingen chans att klara klimatkrisen.

    Findus fisk skeppas till Kina för att fileas och paketeras

    Livsmedelsföretaget skickar sin torsk, sej och alaska pollock på en 80 dagar lång tur-retur-resa. Under tiden hålls fisken djupfryst med dieseldrivna kylsystem. Väl på plats i de kinesiska fabrikerna sker produktionen med el från kolkraft.

    Trots att produkterna är MSC-märkta skickar Findus sin frysta torsk, sej, hoki och alaska pollock till Kina för att fileas och paketeras, skriver Expressen Klimat.

    De andra livsmedelsföretagen bereder sina firrar på betydligt närmare håll. Icas fisk fileas i Norge, och Axfood uppger att deras frysta torsk fileas och paketeras inom Europa.

    Trots det helt galna tilltaget från Findus behöver inte bojkott vara rätt väg att gå, om det skulle leda till att du istället köper en fisk utan miljömärkning.

    Generellt kommer den största klimatbelastningen från livsmedel inte från transporter, utan beror på hur produktionen gått till. Det viktigaste är hur själva fisket bedrivs, och hur mycket – eller lite – konsumenterna äter.

    Absolut viktigast är att den vildfångade fisken är MSC-certifierad. Bäst av allt är det om det på förpackningarna framgår var produkterna har beretts, men som konsument får man gärna fråga och trycka på hos företagen för att minska onödiga transporter. Man kan också äta animaliskt protein mera sällan och äta mer växtbaserad kost, säger Karin Glaumann på WWF till Expressen.

    Att Findus borde ändra sitt ohållbara paketeringssystem är alltså något du mer än gärna får berätta för dem, förslagsvis via mail, telefon eller Facebook.

    Det är lätt att känna att man är ute på djupt vatten när man står i fiskdisken och försöker avgöra vilka fiskar som är okej att äta eller inte. Torsken är särskilt hårt utsatt av fisket. Förra våren larmade Internationella Havsforskningsrådet om att torskbeståndet i Östersjön har kollapsat.

    Det bästa miljörådet är växtbaserad kost, men om du vill äta fisk borde du asatsa på MSC-märkt småfisk som sill och ansjovis. Eftersom de befinner sig längre ner i näringskedjan är miljöbelastningen lägre än hos större fiskar. Viltfångad fisk från livskraftiga bestånd som fiskas med godkända redskap är ett bättre alternativ än odlad. För mer hjälp i fiskdjungeln, spana in WWF:s Fiskguide.

    Trafikverkets prognoser favoriserar biltrafik framför tåget

    Trafikverkets kalkyler över framtidens resande innehåller gigantiska fel. Tågtrafiken underskattas återkommande, samtidigt som de undermåliga kalkylerna leder till onödig utbyggnad av nya bilvägar. Dessutom värderas bilisters tid högre än tågresenärers.

    Prognoserna från Trafikverket ligger till grund för storskaliga infrastrukturprojekt med betydelse för hela Sverige. Men myndighetens beräkningar av trafikslagens samhällsnytta har stora brister, visar en granskning av DN.

    I sina kalkyler har Trafikverket konsekvent underskattat betydelsen av nya tågbanor. Bland annat dömdes Västlänken och Norrbotniabanan ut som onödiga, men nu i efterhand kan man konstatera att utbyggnaderna i allra högsta grad varit samhällsekonomiskt lönsamma.

    Myndighetens beräkningar av antalet tågresenärer slår hela tiden fel. Antalet personkilometer för tåg i prognosen för 2030 nåddes redan 2019, då antalet persontåg på svensk järnväg var historiskt många. Samtidigt har prognoserna för biltrafiken kraftigt överskattats. De nuvarande siffrorna ligger fortfarande på samma nivå som prognosen för år 2010. Det innebär att Sverige bygger ut vägar för att möta en falsk ökning av bilåkande, samtidigt som verkligheten ser helt annorlunda ut.

    Ett annat stort problem är att myndigheten värderar resetiden hos bilister mycket högre än tågresenärers tid. I praktiken innebär det att en timmas förkortad resetid för en bilburen person är värt 93 kronor. Samma tidsbesparing för en tåg- eller bussresenär anser myndigheten bara vara värt 74 respektive 57 kronor.

    Det anses alltså vara viktigare att bygga snabbare motorvägar än snabbare tåg. Samtidigt borde klimathotet för länge sedan lett till att samhället börjat prioriterat miljövänligt framför utsläppstungt, en livsavgörande kunskap som varken Trafikverket eller politiken kan ha missat de senaste decennierna.

    Trafikverkets räknefel har istället med all sannolikhet drivit en fortsatt miljönegativ utveckling, genom felaktiga bedömningar av projekt som höghastighetsjärnvägen och miljökatastrofen Förbifart Stockholm.

    Supermiljöbloggen rapporterade i höstas om att Trafikverket höjt priset på koldioxidutsläpp i sina kalkyler. Det är ett steg framåt i att synliggöra hur viktigt det är med klimatsmarta transportslag. Oavsett om det är ekonomiskt gynnsamt eller inte tjänar samhället på en snabb klimatomställning.

    Dessvärre äts det höjda koldioxidpriset upp av att bilen fortfarande värderas högre än tåget. För att kunna göra storsatsningar på tågtrafiken och andra utsläppssnåla trafikslag behöver alltså myndigheten se över sina beräkningar. Dags för omtag, Trafikverket?

    Statligt stöd kan halvera industrins utsläpp

    Klimatutsläppen i Sverige skulle kunna halveras genom ett statligt stöd för att fånga in koldioxid från 27 industrianläggningar. Det framgår i en rapport från SNS konjunkturråd.

    Utsläppen av koldioxid ska minska med 85 procent till år 2045 enligt Sveriges klimatmål.  Återstående 15 procent ska lagras in i växande skog eller samlas in. SNS konjunkturråd tycker att den del som samlas in skulle kunna vara större, eftersom en stor mängd koldioxidutsläpp i Sverige kommer från ett litet antal skorstenar.

    – 27 anläggningar släpper ut koldioxid motsvarande kanske hälften av de totala utsläppen, ungefär lika mycket som biltrafiken släpper ut, säger Konjunkturrådets ordförande John Hassler, professor i nationalekonomi, och fortsätter:

    – På dem skulle det förmodligen vara lönsamt sätta på såna här insamlingsanordningar, om de fick 1 000 kronor per ton. Då skulle det kosta 20 miljarder kronor per år, alltså ungefär vad vi drar in på koldioxidskatten. Det där vore en bra klimatåtgärd, men det är inte riktigt i linje med de svenska klimatpolitiska målen, säger John Hassler till Sveriges Radio.

    En annan slutsats i rapporten är att ett pris på koldioxid är det mest effektiva sättet att minska utsläpp.

    Så räddar vi insekterna

    biologisk mångfald

    Satsa på mångfald i odlingslandskapet och skippa kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det är några av slutsatserna när drygt 70 forskare presenterar en handlingsplan för att bevara hotade insektsarter.

    Läget är kritiskt, menar författarna bakom en ny rapport om insekternas framtid. Allt fler studier visar på att världens insekter i snabb takt försvinner. 2017 uppmärksammades en tysk studie där forskare funnit att andelen flygande insekter i det undersökta området kan ha minskat med tre fjärdedelar på bara 37 år.

    För att råda bot på den pågående insektsutrotningen har forskarna tagit fram en handlingsplan som de hoppas ska bromsa den negativa utvecklingen. Bland åtgärderna som krävs nämns utbildning för ökad medvetenhet om problemet samt kraftig minskning av vatten-, ljus- och luftföroreningar.

    Forskarna vill också se en utfasning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Även begränsning av invasiva arter och ett ökat fokus på mångfald i jordbruket pekas ut som viktiga åtgärder.

    Insekter spelar en avgörande roll i våra ekosystem. 80 procent av världens vilda växter tros vara beroende av pollinerande insekter, och över 60 procent av fåglarna har insekter som främsta föda. Om insektsdöden fortsätter riskerar det att slå hårt mot matförsörjningen hos både människor och djur.

    Nu hoppas författarna bakom handlingsplanen, som publicerats i tidskriften Nature, att åtgärderna ska börja användas:

    Vi hoppas att alla berörda ska kunna använda vår
    handlingsplan, att den ska kunna fungera som en guide för insektsåtgärder i till exempel stadsutveckling, lantbruk och miljöförvaltning, säger Jeff
    Harvey,
    professor på Netherlands Institute of Ecology, i ett pressmeddelande.

    Ny studie: Haven värms upp i rekordfart

    Aldrig tidigare har temperaturen i haven varit så hög som under 2019 och aldrig har värmeökningen gått så snabbt. Det visar en ny internationell forskningsstudie.

    Enligt en ny studie sammanställd av fjorton forskare vid olika universitet och institut i USA och Kina går uppvärmningen av haven allt snabbare, och förra året uppmättes till det varmaste någonsin. En av författarna är bland annat den välkände amerikanske klimatforskaren Michael Mann.

    Rapporten knyter an till tidigare forskning från bland annat FN:s klimatpanel IPCC:s senaste specialrapport om havet och planetens frusna delar som visade att utsläppen av växthusgaser får allt större påverkan på världens hav och istäckta områden. 

    Eftersom över 90 procent av den överskottsvärme som bildas på grund av de växthusgaser som människan släpper ut tas upp av haven värms dessa upp i takt med att utsläppen ökar. De senaste trettio åren har uppvärmningen accelererat nästan fyra och en halv gånger snabbare, jämfört med tidigare.

    De senaste fem åren är de varmaste som hittills har uppmätts när det gäller havens medeltemperatur, och 2019 sattes som sagt nytt rekord. Dessutom går uppvärmningen av haven betydligt snabbare nu än tidigare. Kevin Trenberth, klimatforskare vid National Center for Atmospheric Research, och en av dem som har deltagit i studien bekräftar till CNN den mänskliga påverkan på havens uppvärmning:

    Den uppåtgående trenden är tydlig, och vi kan med all säkerhet säga att den till största delen är en följd av de klimatförändringar människan har orsakat.

    En av de andra forskarna som deltagit i studien, Lijing Cehng, säger till CNN att denna temperaturökning motsvarar samma värmeutveckling som explosionen från 3,6 miljarder atombomber av den storlek som släpptes över Hiroshima under andra världskriget skulle avge. Det innebär ungefär fyra bomber ner i haven varje sekund året om. Även NASA-forskaren James Hansen har använt sig av denna liknelse för att sätta den globala upphettningen av planeten i perspektiv.

    Denna uppvärmning kommer dessutom med största sannolikhet att bestå framöver, även om vi skulle stoppa utsläppen idag, eftersom vi därmed måste ta hänsyn till att utsläppsgaser sker med viss fördröjning. Enligt Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, kan det röra sig om årtionden, beroende på hur ambitiös utsläppsminskning är:

    Det finns så att säga det man kallar för ’committed warming’, en uppvärmning som redan har skett. Det har bara inte riktigt manifesterat sig ännu. Även om vi lyckas hylla Parisavtalets intentioner så kommer haven fortsatt att värmas upp i ytterligare något decennium, åtminstone.

    Klimatlarm: Över en miljard djur kan ha dött i bränderna

    Nya prognoser visar att en miljard djur antingen kan ha dött i bränderna i Australien eller riskerar att dö på grund av eldens framfart. Landets regering lovar nu åtgärder för att möta den globala uppvärmningens effekter.

    Forskare vid Sydney Universitet har nu uppdaterat sina siffror från 480 miljoner till så många som en miljard djur som antas ha dött i skogsbränderna, varav 800 000 enbart i delstaten New South Wales. Enligt WWF kan det röra sig om så många som 1,25 miljarder djur totalt.

    Samtidigt är brandsäsongen långt ifrån över och siffran kommer att behöva uppdateras igen. Bland de utsatta djuren finns husdjur och boskap, men också vilda arter som koalor, kängurur, pungråttor, fåglar och grodor.

    Australiens hårt kritiserade premiärminister Scott Morrison ångrar hur han har hanterat bränderna som rasar i landet och har nu börjar erkänna brändernas koppling till ett förändrat klimat:

    Vi har fått längre, varmare och torrare somrar. Det beror uppenbarligen på klimatförändringen.

    Han lovar fler åtgärder från regeringen för att möta den globala uppvärmningens effekter och landets regering har nu tillsatt drygt 328 miljoner kronor för att bekämpa denna ”ekologiska katastrof”. Man är särskilt rädd att koalan riskerar att bli utrotningshotad i vissa områden och i ett uttalande till Reuters sa miljöminister Sussan Ley att regeringen nu ska över möjligheten att evakuera djur till naturområden som undsluppit bränderna:

    Allt som kan göras för att rädda och återställa koalornas habitat kommer att göras, inklusive innovativa tillvägagångssätt, som tittar på om du faktiskt kan sätta en koala i ett område som den inte kommer ifrån.

    Australien kallas ofta för kanariefågeln i gruvan när det gäller klimatförändringarna – det är här vi får en första inblick i vad klimatkatastrofen kan komma att innebära för allt fler länder. Enligt CNN har röken från bränderna i Australien redan rört sig över halva jordklotet och påverkat luftkvaliteten i flera länder.

    Som Åsa Romson skrev i sin debattartikel i SMB blir 2020 ett prövningens år för klimatpolitiken där varje land måste ta sitt ansvar. Låt bränderna i Australien bli en tydlig varning att denna omställning inte längre kan vänta.

    Svenska klimatmål viktiga för att minska globala utsläpp

    ”Det är bara länder som idag kan införa klimatskatter, stoppa kolgruvor, bygga om energisystem och transportsystem, och sluta kretslopp för världens sinande resurser. Därför måste fokus för en effektiv global klimatpolitik vara nationell”, skriver Åsa Romson.

    Debatt 2020 blir ett prövningens år för klimatpolitiken. I takt med skogsbränder i Sverige, Kalifornien och nu Australien verkar allt fler inse nödvändigheten av klimatpolitik. Tyvärr finns många som helst ser en politik där det är andra som främst ska ändra på sig. ’Nånannanismen’ är en av klimatpolitikens snuttefiltar. Den brådskar det att vi vänjer oss av med.

    Parisavtalet, som börjar gälla på allvar i år, kan stå modell när vi ska vänja oss av med oskicket att skylla på andra istället för att agera själva. Med Parisavtalet gäller faktiskt principen att var och en måste ta eget ansvar för att göra vad den kan för att minska utsläppen. Med avtalet finns också en global uppföljning och strikta regler om hur länder måste visa hur utsläppen från deras länder utvecklas och vad som görs för att minska dem. Men grunden i Parisavtalet är att få länderna att själva leverera reformer som minskar deras utsläpp i allt kraftigare tempo. 

    En del tror att denna frihet för länderna att ange de initiala klimatlöftena i Parisavtalet gör avtalet tandlöst i kampen om att klara de globala temperaturmålen. I teorin skulle inget land nämligen göra något eftersom det är enklare att låta andra lösa problemet (s k gratisåkarnde). Men frågan är om det verkligen går att ’gratisåka’ för länder i klimatpolitiken idag? I alla rimliga framtidsscenarier kommer världen framöver snarare bestå av länder som alla måste betala ganska hårt för klimatförändringarna. De som gratisåker är snarare hela dagens vuxna generation som blundar för vad man lämnar efter sig, vilket är en annan sak. Det visar att forskningsteorier kring rättvisa mellan generationer kan vara mer relevanta än teorier kring gratisåkande.

    Innan man kritiserar modellen att låta länder ta ansvar för sina utsläpp bör man fundera på var att de kraftigaste politiska verktygen mot klimatutsläppande verksamhet finns någonstans. Det är bara länder som idag kan införa klimatskatter, stoppa kolgruvor, bygga om energisystem och transportsystem, och sluta kretslopp för världens sinande resurser. Därför måste fokus för en effektiv global klimatpolitik vara nationell. Beslut över naturresurser, energisystem och skatter är inget som dagens länder överlämnar beslutsmakten över till andra. Inte ens om snälla Sverige har alla de goda och ekonomiskt rationella argumenten för varför Indien ska begränsa sina kolkraftverk så kommer det inte kunna beslutas av Sverige. Det kommer vara Indiens beslut. 

    Med ett Parisavtal där Indien får stå vid sitt klimatlöfte och Sverige vid sitt finns ändå chansen att vägleda varandra till att ta fler steg. På så vis är faktiskt genomförandet av de svenska klimatmålen en del i att även minska kolkraften i Indien. Det sker genom diplomati (som trots Trumps barnsliga attityd faktiskt levererar det starkaste globala klimatsamarbetet som finns). Parisavtalets principer är inga flummiga visdomsord utan det rättesnöre som moraliska nationer följer för att påverka globala klimatutsläpp. År 2020 är det upp till bevis att vi kan ta det ansvaret.

    Åsa Romson
    Forskare klimaträtt
    Tidigare klimat och miljöminister

    Kommuner bygger bostadshus helt självförsörjande på el

    I Mariestad, Växjö och Skellefteå växer intresset för ”off grid”-hus. Solpaneler och vätgaslager gör dessa hus självförsörjande på el året om.

    Allt fler lockas av att gå ”off grid”, vilket innebär att man blir helt självförsörjande på energi och inte längre har kvar sin anslutning till nätbolagen. Det är möjligt att vara självförsörjande på el på årsbasis om man skaffar sig solceller. Det svåra är att lagra överskottet från sommardagar till vintern, eftersom batterier inte är lämpade för långtidslagring.

    Hur ska man värma huset, koka kaffe, och köra tvättmaskinen på solenergi från husets egna solpaneler även under vintern när solen inte lyser så mycket?  Jo, genom att använda överskottet på solel under sommaren till att producera vätgas som lagrar energin till vintern. Jämfört med att lagra energin i batterier, är fördelen att vätgasen kan lagra mer energi under längre tid.

    Nu växer intresset för att bygga hus som kan lagra solenergi med hjälp av vätgas. Den främsta invändningen mot vätgaslagring är att stora mängder energi går till spillo, när vätgasen ska produceras och sedan göras om till el igen.

    I Mariestad ska en självförsörjande förskola stå klar till år 2021. Det är en del i många kommuners klimatarbete att bygga sådana här självförsörjande hus. I Skellefteå och Vårgårda kommun har man redan byggt det.

    Planer på självförsörjande bostadshus finns även i Lessebo utanför Växjö, och i Järfälla utanför Stockholm.

    – Vi jobbar mycket tillsammans med Vårgårda bostäder till exempel, och vi vet att det är flera på gång. Så jag tror att det kommer bli många fler byggnader med den här typen av lösning, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun till Sveriges Radio.

    Hur är det att leva klimatneutralt? Nytt SVT-program spår vardagen 2050

    TV-profilerna Lotta Lundgren och Erik Haag gör comeback i ny framtidsserie. Med ”Rapport från 2050” ska de undersöka hur livet efter klimatomställningen kan se ut.

    Om de svenska klimatmålen nås kommer hela landet ha netto nollutsläpp år 2045. Det skulle också innebära att Sverige lever upp till Parisavtalets löften. Så långt är de flesta överens. Svårare är att ge exakta besked om hur våra liv kan komma att förändras i omställningen för bättre värld.

    Med det nya tv-programmet ”Rapport från 2050” undersöker Historieätarna-profilerna Lotta Lundgren och Erik Haag hur vardagen kan se ut om några decennier. Genom intervjuer med forskare och egna experiment ska programledarduon försöka måla upp en bild av hur ett utsläppsfritt liv kan se ut.

    – Det hade varit enklare att göra ett deppigt och sorgligt program om klimathotet. I stället valde vi att skildra hur Sverige kan tänkas se ut efter den klimatomställning vi står inför, berättar Lotta Lundgren för DN.

    I serien ifrågasätts bland annat våra nuvarande sätt att äta, bo och transportera oss. Till 2050 kommer förhoppningsvis mycket ha förändrats.

    – Vi lever då på mindre boyta, äter mer vegetariskt, reser inte lika långt eller lika ofta, framför allt inte med flyg. Vi jobbar betydligt mindre, konsumerar inte slit-och-slängvaror över huvud taget och äger ingen bil om vi bor i stan, säger Erik Haag till DN.

    Första avsnittet av programmet sänds onsdag 15 januari.

    ”Det finns inga gratisluncher, eller gratis parkeringsplatser”

    ”I trafikdebatten är det mycket fokus på bilar och bränsle men mindre betoning på allt runt omkring – som frågan om var bilarna ska parkeras”, skriver Martin Prieto Beaulieu, Generalsekreterare för Gröna Bilister.

    Debatt Det är många faktorer som bidrar till föreställningen om att man behöver en egen bil för sina egna transporter; t.ex. var man bor, om det ligger centralt eller inte, tillgången till kollektivtrafik, cykelvägar och transporttjänster, men också i hög grad tillgången till parkering och de avgifter parkeringen har. Flera studier, bl.a från IVL Svenska Miljöinstitutet, visar att just parkeringsfrågan spelar stor roll för städernas trafiksystem.

    På många platser i landet är parkeringen bara en fråga om ett ställe att ställa bilen på. Här är det inget snack om bilens vara eller icke vara det finns ingen tillfredsställande kollektivtrafik med tillräckligt täta turer som kan ta dig till jobbet eller lösa vardagspusslet. Däremot, i städer och tätorter där det finns alternativ till den egna bilen, är frågan om markanvändningen – alltså parkeringen – central. 

    Det är många som utgår från, eller har vant sig vid, att ha gratis eller relativt billiga parkeringsplatser både hemmavid och på arbetsplatsen. Och med tanke på att många är beroende av bilen är den billiga eller avgiftsfria parkeringsplatsen en välsignelse.

    Men vi ska inte lura oss själva, det finns inget som är gratis. Husägarna har sina parkeringar på tomtmark, och det har en kostnad. Vi som bor i flerfamiljshus med parkering eller garage, likaså på tomtmark, har också en kostnad. Och även parkeringen på gatan har en kostnad – för kommunen.

    Det handlar om kapitalvärdet, underhåll såsom sopning, snöröjning, asfaltering, belysning, mm. Alla dessa ytor kan dessutom användas till andra syften, såsom bättre trottoarer, cykelbanor, eller säkrare körbanor.

    Mycket parkeringsutrymme driver också upp byggkostnader för nybyggnation, vilket få fastighetsägare uppskattar, och ineffektiv markanvändning med mycket markparkering leder till att städer inte kan förtätas i önskvärd utsträckning.  Med andra ord: det finns ingenting som heter gratisparkering!

    Tillgång till parkering, olika parkeringsperioder och parkeringsavgifter har visat sig vara viktiga styrmedel för att kommunerna ska kunna lösa trafikproblem men också klimat- och miljöproblem. 

    En färsk genomgång av Sveriges Radio visar att bara ungefär en fjärdedel av de drygt 270 kommuner som svarat på enkäten har parkeringsavgifter på sina parkeringar. I cirka 200 kommuner är det alltså gratis att parkera på kommunens parkeringsplatser. Därför är det viktigt att kommunerna, och även allmännyttiga såväl som privata fastighetsägare, börjar se över sina parkeringsprinciper.

    Bilberoendet är inget brott – utan en sjukdom – och då kommunerna i första hand ska arbeta för att erbjuda medborgarna ett hållbart resande är bra styrmedel den bästa medicinen. Samhället måste också utvecklas med bra närservice, attraktiva gångvägar, cykelparkering och kollektivtrafik.

    Medborgarna ska erbjudas attraktiva mobilitetstjänster som bil- och cykelpooler som gör det enklare att bo i samhällen med bristfällig kollektivtrafik utan att äga bil. Områden behöver anpassas till den ökande e-handeln med möjlighet att ta emot olika typer av varuleveranser på miljövänligt sätt. 

    För att lösa klimatkrisen behöver vi göra medvetna val och vidta nödvändiga åtgärder. Det innebär en hållbar samhällsplanering med människan i centrum. Där behövs vettiga parkeringsavgifter som speglar den kostnad som parkeringarna faktiskt innebär. För det finns inga gratisluncher, och inga parkeringsplatser som inte leder till att någon får betala.

    Martin Prieto Beaulieu
    Generalsekreterare
    Gröna Bilister



    2019 blev det näst varmaste året som någonsin uppmätts

    Förra året var det varmaste som någonsin har uppmätts i Europa och det näst varmaste sett till hela jordens medeltemperatur. Detta framgår av nya siffror från EU:s klimatövervakning Copernicus Climate Change Service.

    Det här är utan tvekan alarmerande tecken

    Det säger chefen för EU:s klimatövervakning Copernicus Climate Change Service (C3S) Jean-Noël Thépaut, till AFP.

    Världen blir allt varmare och 2019 var inte ett undantag. Året var det näst varmaste som uppmätts globalt och de senaste 5 åren är de varmaste som någonsin uppmätts, enligt ny data från CS3. Det gällde också i Europa som upplevde den varmaste decembermånad som hittills uppmätts, 3,2 grader över genomsnittet år 1981-2010.

    Nu är den globala medeltemperaturen 1,1–1,2 grader högre jämfört med förindustriell tid, dvs. före utsläppen av växthusgaser.
    Endast 2016 har hittills varit varmare, men då bidrog väderfenomenet El Nino – som då var extra starkt.

    Även SMHI rapporterade nyligen att Sverige går mot varmare och varmare årstemperaturer och att 2019 blev varmare än normalt i hela Sverige. Samtidigt minskade de svenska utsläppen endast marginellt 2018, vilket är långt ifrån att klara klimatmålen.

    C3S rapporterar också tillsammans med Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) att CO2-nivåerna i atmosfären fortsatt att öka. Deras data ger den första och hela bilden av globala temperaturer och CO2- koncentrationer under 2019. Resultaten är i linje med tidigare data från WMO och Global Carbon Project (GCP).

    Johan Rockström sa i sitt Vinter i P1 att 2020 kommer bli ett ”sanningens år för klimatet”. Förhoppningsvis innebär detta att världen börjar samarbeta för att påbörja omställningen och få ner utsläppen och inte ytterligare ett rekordår för medeltemperatur och koldioxidutsläpp.

    2019 blev genombrottsår för elbussen

    Elbuss i Köpenhamn.

    Under fjolåret sattes nästan 160 nya elbussar i trafik i Sverige. Under 2020 väntas antalet öka ännu mer. Det kommer spela en viktig roll i att göra svensk kollektivtrafik helt fossilfri.

    De eldrivna bussarna ökade med 180 procent under 2019 jämfört med 2018, rapporterar Bussmagasinet. Trots det motsvarar de bara 7,5 procent av nyregistrerade bussar i landet. Den verkliga siffran är dock högre eftersom statistiken inte tar med vissa direktimporterade bussar.

    Göteborg, Umeå och Södermanland fick de flesta av de nya bussarna. Under nästa år väntas det totala antalet elbussar öka både i antal och geografisk utspridning.

    Även i Norge syns trenden med elektrifierad kollektivtrafik. Under fjolåret införskaffades 170 elbussar och miljöstiftelsen Zero räknar med minst 200 nya under 2020.

    Transportföretagen pekar i sin senaste analys på att elbussar har flera fördelar gentemot traditionella bussar. Den allra tydligaste fördelen är att de inte släpper ut några avgaser. Det är dessutom energieffektivare och minskar trafikbullret.

    På svenska vägar rullar idag 14 000 stycken bussar som tillsammans står för över hälften av den svenska kollektivtrafiken. Förhoppningen är att elbussarna nu, tillsammans med bussar drivna på biobränsle och biogas, ska kunna ersätta tidigare fossildrivna bussar.

    Redan idag har flera regioner och städer fossilfri kollektivtrafik. Sedan 2011 har flera regioner mer än fördubblat sina andelar förnybart bränsle, och idag drivs hela 88 procent av den upphandlade busstrafiken på biogas, el eller biobränsle.

    Den största andelen av det förnybara består av HVO, som så länge det tillverkas av slakt- och skogsavfall är klimatsmart. Men med ökad efterfrågan på HVO börjar producenterna blanda ut bränslet med palmolja, vilket avsevärt höjer klimat- och miljöbelastningen. Den ökade användningen av elbussar skulle alltså kunna bidra till att balansera efterfrågan på förnybart.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.