Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,56 miljondelar (ppm). Det är liten minskning jämfört med förra veckans notering på 420,81 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,31 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året och med 3,68 ppm på två år.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
USA:s högsta domstol har förbjudit miljömyndigheten EPA att reglera viktiga delar av energisektorns utsläpp av växthusgaser.Domslutet innebär att myndighetens arbete för att ställa om från kolkraftverk till vind och sol begränsas, vilket försvårar Bidens klimatagenda.
”Förödande.” ”Hindrande”. ”Ett stort slag.” ”Destruktivt”. ”En katastrof”.
Så lät några avreaktioner från media och miljörörelserefter det senaste beslutet från USA:s högsta domstol.
Med sex mot tre domareslår den konservativa majoriteten i domstolen fast att den federala miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency EPA (motsvarande Naturvårdsverket i Sverige) saknar den breda auktoritet som krävs för att reglera kraftverk. Nu måste regleringarna för kraftverk istället godkännas av kongressen, något HD:s chefsdomare John Roberts betonar i domskälet:
Det är inte rimligt att kongressen ger EPA mandat att genomföra sina egna regleringar.
Bakgrunden är en stämning från delstaten West Virginia mot EPA och dess tolkning av sitt mandat att brett kunna reglera utsläpp av växthusgaser som infördes i och med president Obamas Clean Power Plan 2015 för att minska kolföroreningar från kraftverk.
Clean Air Act
HD:s beslut beskrivs som det mest betydelsefulla miljöfallet sedan domstolen 2007 slog fast att koldioxid är en förorening som med sin folkhälsopåverkan kan regleras enligt den amerikanska miljölagen Clean Air Act.
Clean Air Act infördes redan 1970 av dåvarande presidenten Richard Nixon för att skydda folkhälsa och välfärd genom att reglera utsläppen av farliga luftföroreningar. Det var även Nixon som skapade EPA som ett svar på de miljöproblem som människan orsakade i en allt starkare ekonomisk utveckling.
Det var just Clean Air Act som låg till grund för Obamas klimatregleringsplan 45 år senare. Fullt utbyggd beräknades Clean Power Plan leda till en minskning av kolföroreningar från kraftsektorn med 32 procent till år 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enbart den minskade exponeringen för partikelföroreningar och ozon skulle undvika mellan 1 500 och 3 600 förtida dödsfall, 90 000 astmaanfall hos barn, upp till 1 700 hjärtinfarkter, 1 700 sjukhusinläggningar och 300 000 missade skol- och arbetsdagar.
Det intressanta är att förra presidenten Donald Trump avskaffade Clean Power Plan och Biden-administrationen har heller inte haft för avsikt att återinföra Clean Power Plan. Kritiken från republikanerna och kolindustrin har ändå varit att om lagarna skulle återinföras hade det lett till att en väldig massa jobb hade försvunnit i de här delstaterna.
Reaktionerna på HD:s beslut lät inte vänta på sig. Kritiker menar att domen tar bort myndigheters deras viktigaste verktyg för att kunna hantera stora utmaningar som klimatet eller pandemin. ”Förödande” är den term som Biden och Vita huset använde i sitt första uttalande om beslutet, som betecknas som ett stort bakslag för miljörörelsen och för demokraterna.
Jeff Carter, verkställande direktör för Physicians for Social Responsibility, var tydligt kritisk mot domen och dess följder det kan få, särskilt för de redan fattiga och utsatta:
Denna extrema dom från Högsta domstolen kommer att äventyra människors hälsa och välbefinnande här i USA och runt om i världen. Majoriteten har faktiskt prioriterat fossilindustrins intressen framför människor, även om människor redan lider av konsekvenserna från klimatförändringar och skadliga föroreningar.
Även förre vicepresidenten och nobelpristagaren Al Gore poängterar i en intervju med New York Times att West Virginia mot EPA var ett mål mot den federala regeringen av stater där fossillobbyn fortfarande har betydande makt:
Vi står inför en kris för amerikansk demokrati, en kris som sträcker sig långt bortom vår förmåga att konfrontera klimatkrisen.
Gore menar att maktbalansen i USA har förvrängts. Makten har flyttats bort från folket och mot företag och särintressen och domstolen kritiseras för att vara alltför företagsvänlig, vilket gör det svårt att överhuvudtaget reglera industrin. Han betonar därför hur viktiga stater och lokala myndigheter är för att driva och blockera klimatframsteg, och att man därför inte enbart ska fokusera på federal nivå. Martin Gelin skriver i DN att det vi ser nu kan antingen leda till drastiska reformer av USA:s statsskick, eller slutet på USA som en fungerande demokrati.
Klimatforskaren Michael Mann skriver att HD:s konservativa majoritet inte bara har för avsikt att förstöra USA utan även planeten. Den röda tråden i de senaste domsluten är, menar Mann, är att de vill frånta medborgarna ”grundläggande rättigheter till privatliv, trygghet och en planet vi kan leva på”.
En politiserad domstol
På bara en vecka har USA:s högsta domstol kommit med en rad kontroversiella beslut gällande vapen, abort och nu senast klimatet. Tidigare i år slog domstolen ned på vaccin, mask- och testkrav som det amerikanska arbetsmiljöverket OSHA införde för företag under covid-19-pandemin.
Som Ekots utrikeschef och USA-kommentator Ginna Lindberg poängterar i Ekot har domstolen i dessa fall röstat enligt ideologiska linjer. Det är de konservativa domarna som röstat för att riva upp beslut och de liberala som nu är i minoritet har röstat emot.
Domen, menar hon, är ett arv från Donald Trump som har satt sitt avtryck på HD genom de tre domare han tillsatte. Dessa är inte enbart konservativa utan även textualister, det vill säga bokstavstrogna, och tolkar den amerikanska konstitutionen bokstavsenligt. Och eftersom domarna i HD har sina uppdag på livstid så kommer den konservativa majoriteten bestämma under lång tid framöver.
Näst på tur skulle även kunna vara tidigare domslut som skyddat rätten till preventivmedel, samkönade äktenskap och förhindrat andra former av diskriminering. Därmed står alla de rättigheter som expanderats i USA sedan 1960-talet nu på spel. På miljöområdet befarar många att det skulle kunna få bredare effekter på federal reglering inom områden som miljö och hälsa, till exempel Clean Water Act från 1972 som bland annat reglerar industrins utsläpp och avloppshantering.
Kan få spridningseffekt
EPA-beslutet kan även komma att få efterverkningar inte enbart för USA:s klimatomställning utan även på global nivå. Kina var snabb att kritisera beslutet och säger att USA måste göra mer för att leva upp till sina internationella klimatåtaganden. Vill det sig illa kan USA:s beslut få Kina att minska sina åtgärder.
Biden har dock lovat att göra allt för att kunna sänka utsläppen av växthusgaser och hans klimatsändebud John Kerry var snabbt ute och betonade att USA kommer uppfylla de klimatmål som lämnats in till FN.
Samtidigt blev det väntade domslutet mindre omfattande än vad vissa klimatexperter befarat. Många klimatforskare var oroliga att domslutet skulle bli slutet för hela det breda regelverk som infördes med Clean Air Act, men så blev det inte.
Beslutet omöjliggör inte nya regleringar, men gör det svårt för presidenten att genomföra klimatpolitiska regleringar genom dekret, eller för EPA att fatta egna beslut baserat på klimatpolitisk expertis. HD:s beslut flyttar makten tillbaka till kongressen, som teoretiskt sett skulle kunna anta en lag för att reglera koldioxidutsläpp från industrin. Det känns tyvärr synnerligen avlägset med tanke på kongressens politiska och ideologiska låsningar.
Det intressanta är, som många påpekat, att domstolens senaste beslut kring vapen, abort och klimat står i strid med den allmänna opinionen. Just nu sjunker amerikanernas förtroende för Högsta domstolen i rekordfart. Hoppet står till folket, med andra ord.
Storstockholms lokaltrafik, SL, inför “capping” – pristak på enkelbiljetter. Det innebär att resenärers enkelbiljetter automatiskt övergår till en periodbiljett när ett visst antal resor har uppnåtts. Målet är att även de som reser oregelbundet ska välja kollektivtrafiken.
Trafiknämndens beslut innebär att SL, med start under nästa år, sätter ett pristak för enkelbiljetter under en viss period. Först ut är dygnsbiljetter, men planen är att på sikt införa systemet även på månadsbasis.
Systemet kommer inledningsvis att vara aktuellt för resenärer som köper enkelbiljett med betalkort i spärren. Hur pristaket ska fungera för köp av biljett i SL-appen och spärrkiosker ska Trafikförvaltningen undersöka under hösten, meddelar den blågröna koalitionen i region Stockholm i ett pressmeddelande.
I dag kostar en enkelbiljett för vuxna 39 kronor. En dygnsbiljett kostar 165 kronor, vilket innebär att man behöver göra mer än fyra resor för att en dygnsbiljett ska löna sig. Ett månadskort kostar i dagsläget 970 kronor, vilket motsvarar nästan 25 enkelbiljetter.
London, Östergötland och Västra Götaland föregångare
Inspiration har hämtats bland annat från kollektivtrafiken i London, där capping tillämpas på dygns- och veckobasis. För dygnsvarianten gäller fria resor dagen ut efter tre enkelbiljetter.
I Sverige var Östgötatrafiken först ut med pristak i kollektivtrafiken: 2021 meddelade företaget att de lanserar ett pristak. Här gäller en maximal månadskostnad på 810 kronor, samtidigt som ett andra enkelbiljettsköp under samma dag automatiskt omvandlas till en dygnsbiljett.
Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen, saknar i dagsläget ett cappingsystem, men har sedan 2017 ett system för återbäring. Upplägget innebär att resenärer som köper fyra enkelbiljetter inom sju dagar får 20 procent av det totala beloppet insatt på sitt saldo. Den återbetalade summan kan sedan användas till nästa biljettköp.
Detaljerna för SL:s pristak ännu inte satta
Exakt när SL:s pristak börjar gälla, och var gränsen för omvandling till dygns- respektive månadsbiljett ska gå, är ännu inte fastställt. Det som framgår av den blågröna koalitionens pressmeddelande är att start blir under 2023, och att biljettköp med betalkort direkt i spärren är först ut. Övriga detaljer återstår att besluta om.
Förslag till nationellt mål om fördubblad cykling, utredning om ändrade cykelregler, en klimaträttsutredning som betonar vikten av hållbara färdmedel och en ny nationell infrastrukturplan– det händer mycket på cykelfronten just nu. Men trots de högt uppsatta målen och akuta behov av minskade utsläpp går mindre än 0,5 procent av investeringarna i den nationella infrastrukturplanen till cykelsatsningar.
Fördubblad cykling till 2035. Det föreslår VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som nationellt mål för ökad cykling, efter att ha fått det i uppdrag av regeringen hösten 2021.
Bakgrunden till uppdraget är att regeringen ”vill främja hållbara transporter och att andelen resor som genomförs med cykel ska öka”. I uppdraget till VTI skriver de även att cykel kan bli ett transportalternativ för fler genom att det blir lättare att välja cykeln istället för transportmedel med större miljöpåverkan.
Dessutom betonar Klimaträttsutredningens slutbetänkande vikten av transporteffektivitet och en omställning till ett samhälle där fler cyklar, går och åker kollektivt.
Små investeringar i cykel i nya infrastrukturplanen
Mot denna bakgrund hade man kunnat föreställa sig en rejäl investering i cykelinfrastrukturen i den nya nationella planen för Sveriges infrastruktur under åren 2022-2033, som vi rapporterat om vid olika tillfällen, bland annat med fokus på höghastighetståg och vägtrafik.
Men cykelpotten är liten: 2,7 av totalt 881 miljarder – mindre än 0,5 procent – öronmärks till cykelinvesteringar. Det är förvisso en ökning från Trafikverkets initiala förslag, men fortsatt en liten andel av hela paketet. Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder är kritiska till den begränsade ekonomiska ramen.
– Det är förstås positivt att potten har höjts med en miljard till 2,7 miljarder i regeringens plan men det är fortfarande en liten summa. Ungefär 13 procent av svenskarnas dagliga resor sker med cykel, men investeringarna i planen motsvarar inte ens 0,5 procent av den totala potten, säger Samuel Williams, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder.
Sonja Nettelbladt, kommunikationsansvarig på Cykelfrämjandet, fyller i:
– Trots att man säger sig vilja öka cyklingen rejält är satsningarna små. Länder som verkligen vill satsa investerar i cykelinfrastrukturen. Irland har till exempel avsatt tio procent av sin nationella transportplan till cykling.
“Planen bidrar inte till att vi når målen”
Om regeringen antar VTI:s förslag får vi för första gången ett nationellt mål för ökad cykling. Och ett ganska ambitiöst sådant dessutom: fördubblad cykling 2035 jämfört med 2019.
Många av Sveriges kommuner har redan idag högt uppsatta mål för cykeltrafiken. Genom att ersätta bilresor med cykelresor, något som är möjligt för många – inte minst storstadsbor – kan vi minska växthusgasutsläppen, och bidra till att vi når de transportpolitiska målen (att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030).
Men kommer den nya nationella infrastrukturplanen att räcka till för att nå målen om ökad cykling och minskade utsläpp? Vi ställde frågan till Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder.
– Nej, vi ser inte att den här planen är tillräcklig för att bidra till att vi når målet om ökad cykling. Det är inte ovanligt att lägga ansvaret för trafikmiljön på cyklisterna själva, men vill vi att fler ska cykla behöver vi investera i bättre infrastruktur och se över cykelreglerna, säger Sonja Nettelbladt, Cykelfrämjandet.
– Det behövs ett krafttag och betydligt större investeringar om vi ska nå klimatmålen. Det är jätteviktigt att planen går i den riktningen, men en del investeringar går snarare åt fel håll, tvärtemot Klimaträttsutredningens slutbetänkande som pekar på behovet av att planera för minskad motordrivenvägtrafik, säger Samuel Williams på Svenska Cykelstäder.
Samuel Williams och Sonja Nettelbladt.
Transportstyrelsens dom: inget behov av ändrade trafikregler
Hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda potentiella regeländringar som skulle kunna bidra till ökad cyklingen. I slutet av maj 2022 presenterade Transportstyrelsen vad man kommit fram till: trafikregler för cykel bör inte ändras.
Det är andra faktorer än ändrade trafikregler som får fler att cykla.Cykelreglerna i sig är bra som de är. Därför behövs det inga nya regler förcykling mot enkelriktat, omkörning av cyklister eller cykling i bredd.
Beskedet har mötts av kritik från Sveriges cykelorganisationer. Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling hade gärna sett ett förslag om ändrade regler – något de lyfter som en viktig pusselbit i omställningen till ett mer cykelvänligt samhälle. Till exempel har det visat sig att cyklingen ökar när cykling mot enkelriktat tillåts.
– Många kommuner efterfrågar ett gemensamt regelverk för till exempel cykling mot enkelriktat. Nu får de i stället snickra ihop sina egna lösningar. Regeländringar av det här slaget – att få cykla mot enkelriktat, svänga höger vid rött ljus och så vidare – är praxis i många föregångsländer, säger Sonja Nettelbladt.
Allt fler länder satsar på cykel – Sverige halkar efter
Flera länder, och enskilda städer, har förstått att cykeln kan ersätta bilen, framför allt i storstäder. Gent i Belgien har numera en näst intill bilfri stadskärna, Paris har gjort storsatsningar på ökad cykling och tar sikte på en bilfri innerstad 2024. Sloveniens huvudstad Ljubljana har infört bilfria zoner och minskat koldioxidutsläppen med 70%, och våra grannar i Köpenhamn fortsätter att cykelsatsa, bland annat genom att investera i fler supercykelstråk.
För att cykeln ska ses som ett självklart alternativ krävs planering och investering som stöttar en sådan utveckling. Här ligger Sverige en bra bit efter föregångsexemplen som nämns ovan.
– Om vi på allvar vill ersätta biltrafik med cykeltrafik är en nyckel att det ska vara smidigt och attraktivt att välja cykeln. Då måste infrastrukturen vara anpassad för att man ska kunna cykla i olika hastighet och med olika typer av cyklar. Idag skapar bristande infrastruktur både otrygghet och flaskhalsar för cyklister, säger Sonja Nettelbladt.
”Det säger ju något om ambitionsnivån”
Både Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder hade förväntat sig mer av den nationella infrastrukturplanen. De hade velat se större investeringar generellt, och en ökad proportion av de totala anslagen. Dessutom är de precis som Naturskyddsföreningen kritiska till hur stadsmiljöavtalen hanterats i den nya infrastrukturplanen – en halvering av ekonomiska medel från förslag till färdig plan. Sonja och Samuel summerar:
– Vi vill att cykeln ska få ta större plats i Trafikverkets generella infrastrukturplanering, och att stadsmiljöavtalen behålls och utvecklas. Det säger ju något om ambitionsnivån att en så liten del av investeringarna i infrastrukturplanen går till cykel, trots att utsläppen måste minska drastiskt. Ökad cykling bidrar dessutom till en bättre folkhälsa och mindre trängsel i våra tätorter – få saker lönar sig som att investera i cykling.
Från två till fem extra värmeböljor på ett år. Det kan bli vardagen för en halv miljard människor i Sydasien om inte Parisavtalet uppfylls och utsläppen fortsätter som idag. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Att värmeböljorna kommer att bli fler i framtiden ses inte längre som något konstigt. Redan idag upplever vi hur värmeböljorna kommer oftare, tidigare och pågår längre. För närvarande slås värmerekord över hela världen och vi är inte ens inne i juli månad ännu. Nyligen meddelade Spanien att man hädanefter ska namnge och klassificera värmeböljor på samma sätt som orkaner för att öka medvetenheten om hälsoriskerna och att bättre nå ut till utsatta grupper.
Som SMB rapporterat drabbades bland annat Indien och Pakistan av extrema värmeböljor ovanligt tidigt på säsongen och som snabbt kunde kopplas till klimatförändringar. Även USA har drabbats av ovanligt tidiga värmeböljor i år där mer än 60 miljoner människor uppmanades att hålla sig inomhus på grund av farligt höga temperaturer.
Dessvärre är detta bara en utveckling som kommer fortsätta så länge den globala uppvärmninigen fortgår. Frågan är bara hur denna utveckling kommer att se ut. I en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Earth´s Future har forskare vid Göteborgs universitet skissat på olika scenarier för vilka konsekvenser värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100. Detta är första gången som forskare har studerat hur sambandet mellan extremvärme och tätt befolkade områden påverkar klimatkrisen.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och även författare till IPCC:s delrapporter, är en av forskarna bakom studien. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet berättar han hur de skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning utifrån olika scenarier och skillnaderna visade sig vara stora:
I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan. Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.
Forskarna pekar framförallt ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Det beror på att värmen är hög och att det bor mycket människor i områdena. Dessa två faktorer driver på utvecklingen där sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen, menar Chen. Dels driver en större befolkning upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar och människor flyttar dit städerna är. Om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna så kan antalet människor som påverkas minska.
Detta samband bekräftas även i ytterligare en ny studie i Nature Medicine där ett internationellt forskarteam av forskare kunde räkna ut att nästan 900 000 dödsfall som inträffade i Latinamerika mellan 2002 och 2015 kan hänföras till extrema temperaturer i de stora städerna. Detta är den mest detaljerade uppskattningen i Latinamerika, och den första någonsin för vissa städer.
Deliang Chen poängterar att det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Om vi minskar utsläppen så att Parisavtalet nås kan den exponerade befolkningen mer halveras. Här kan både begränsnings- och anpassningsåtgärder göra stor skillnad, menar han:
Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs.
Han hoppas därför att makthavarna i till exempel Indien och Pakistan läser deras rapport och tänker till. Beroende på vilken väg länderna väljer att ta i sin samhällsutveckling kan det få stor påverkan på hur många av deras invånare som kommer exponeras för värmeböljor. Förhoppningvis tas budskapet väl emot.
Många billiga badleksaker, mjuka plastleksaker och elektriska leksaker kan innehålla höga halter av hormonstörande eller cancerframkallande ämnen.
Kemikalieinspektionen har testat 62 produkter från svenska eller EU-baserade företag med e-handel som riktade sig mot svenska konsumenter. I kontrollen innehöll 40 procent höga halter av farliga ämnen som mjukgörande ftalater, kadmium och organiskt tenn i otillåtna halter.
Ämnena kan bland annat vara cancerframkallande och kan göra det svårare att få barn.
– Det är allvarligt att vi återkommande hittar de här farliga ämnena i leksaker på den svenska marknaden. Barn är särskilt känsliga och ämnena utsätter också miljön och de som tillverkar leksakerna för risker, säger Karin Rumar, inspektör på Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.
Nu har alla utom en marknadsplats dragit tillbaka de farliga leksaker som hittades i kontrollen. Bland de kontrollerade företagen med för höga halter av otillåtna ämnen fanns bland andra CDON, Eurotoys, Dealproffsen, Fyndiq och Lekoutlet.
För höga halter hittades särskilt bland de elektriska leksakerna, trots att alla kontrollerade elektriska leksaker utom en hade CE-märkning.
– Utanför EU kan det vara tillåtet att använda höga halter av farliga ämnen i leksaker och om man importerar måste man ha koll på de regler som gäller inom EU. Tyvärr innehöll flera av de CE-märkta elektriska leksakerna förbjudna ämnen, vilket visar att CE-märkning inte garanterar att en leksak är säker, säger Karin Rumar.
Råd till konsumenter
Farliga ämnen i leksaker kan utgöra en risk för de som tillverkar varorna och för miljön i samband med att varorna blir avfall. Om en vara innehåller farliga ämnen försvårar det även återvinningen av den varan på ett hållbart sätt.
Köp leksaker av bra kvalitet, från kända varumärken och väletablerade företag
Köp inte leksaker som saknar CE-märke även om kontrollen visar att CE-märket inte är en garant för att varan inte innehåller farliga ämnen
Köp inte leksaker som ser ut att vara äldre, det finns en risk att de innehåller ämnen som är förbjudna i dagens lagstiftning
Köp inte leksaker som du misstänker är piratkopior
Om du köper leksaker på internet – se till att du köper från företag inom EU. Många marknadsplatser har säljare baserade utanför EU och dessa leksaker är ofta inte anpassade för de säkerhetskrav som finns inom EU.
Om en leksak som du har köpt återkallas, lämna tillbaka den till företaget du har köpt den av.
Råd till företag som säljer leksaker
Köp leksaker från seriösa leverantörer med dokumenterad kunskap om säkerhetskrav i EU-lagstiftningen för leksaker
Skaffa kunskap om vilka säkerhetskrav som ställs på den typen av leksaker som du säljer
Ställ specifika krav på din leverantör om vilka säkerhetskrav de ska uppfylla
Kontrollera att leksakerna du säljer har all relevant märkning
Låt göra egna tester av stickprover för att följa upp kraven du ställt på din leverantör
Sälj inte leksaker som du misstänker kan vara piratkopior.
Sommartider är boktider för många och därför vill vi på Supermiljöbloggen passa på att dela våra bästa boktips på tema klimat och miljö. Här kommer redaktionens förslag på böcker som på olika sätt belyser ämnet – några genom dystopiska scenarier, några med hjälp av fakta och historia. Oavsett vad du väljer att läsa: glad boksommar önskar vi på SMB!
Blå av Maja Lunde
Kategori: skönlitteratur.Blå är en av fyra böcker i Maja Lundes klimatserie (den fjärde och sista boken kommer i början av 2023). I boken följer vi dels Signe år 2017 och dels David år 2040. Genom att väva in klimatförändringarna i det personliga och vardagliga berör Maja läsaren på djupet. De scenarion som målas upp är tyvärr allt annat än lösa fantasier – de är snarare en trovärdig skildring av vad som väntar vår planet.
Ett liv på vår planet av David Attenborough
Kategori: biografier/djur och natur. David Attenborough är zoolog, författare och programledare som rest världen över och med egna ögon sett hur jorden förändrats. I Ett liv på vår planet delar han med sig av sitt vittnesmål, men också sin syn på hur krisen kan lösas. En medryckande och tydlig berättelse om jorden och vad vi gör med den – och vad vi borde göra.
Sapiens av Yuval Noah Harari
Kategori: historia/utvecklingslära.Sapiens är en resa genom mänsklighetens historia. Den berättar om människans ursprung, nutid och framtid, och undersöker varför just vår art har överlevt. För 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter – ingen av dem hade någon större inverkan på den globala ekologin. I dag finns bara en kvar: homo sapiens.
What we think about when we try not to think about global warming av Per Espen Stoknes
Kategori: global uppvärmning. Hur kommer det sig att vi har all fakta men ändå inte lyckas agera för att stoppa den globala uppvärmningen? I den här boken identifierar Stoknes fem huvudsakliga psykologiska barriärer för att vidta klimatåtgärder. Han presenterar också strategier för att prata om ämnet på ett sätt som genererar handling och lösningar, snarare än passivitet och klimatångest.
Przewalskis häst av Maja Lunde
Kategori: skönlitteratur. I den tredje boken i Klimatkvartetten skriver Maja Lunde om världens sista riktiga vildhästar. Genom tre berättelser följer vi zoologen Michail på 1880-talet, veterinären Karin på 1990-talet och gårdsägaren Eva år 2064. Przewalskis häst är en roman om hur människor har påverkat andra arter på jorden, och vi tvingas ställa oss frågan: har vi någon möjlighet att korrigera våra misstag?
Maja Lundes Przewalskis häst och David Attenboroughs Ett liv på vår planet. Bilder: Natur & Kultur
En strimma av hopp av Staffan Laestadius
Kategori: global uppvärmning. Vad är nödvändigt och vad är möjligt i skapandet av ett postfossilt samhälle? Kan de gränser som planeten sätter upp för vårt agerande verkligen kombineras med liberalismens tankar om människans frihet och ständig tillväxt? Och kan vi förlita oss på den tekniska utvecklingen, när ny teknik oftast handlar om att reparera de skador vi orsakat? I en serie essäer undersöker Staffan Laestadius hur vi kan ta oss ur det fossilberoende samhället – något han fortfarande anser vara möjligt.
Skogslandet av Lisa Röstlund
Kategori: reportage/skogsbruk. Biologer larmar om att de sista riktiga skogarna i Sverige försvinner, medan skogsbolag och andra forskare säger något annat: nämligen att vi aldrig haft så mycket skog i landet som nu. Hur ska vi egentligen förhålla oss till skogen i tider som dessa, präglade av klimatkris och sviktande biologisk mångfald? Journalisten Lisa Röstlund granskar svensk skogsförvaltning i boken Skogslandet – en vidareutveckling av reportageserien på samma tema i Dagens Nyheter.
Under the sky we make av Kimberly Nicholas
Kategori: global uppvärmning. I en personlig bok om klimatkrisen tydliggör Kimberly Nicholas allvaret i situationen vi befinner oss i. I Under the sky we make kombineras personliga erfarenheter och vetenskaplig expertis, och på ett konkret sätt illustrerar Nicholas hur vi kan ändra våra beteenden för att ställa om innan det är för sent.
Även om allt tar slut av Jens Liljestrand
Kategori: skönlitteratur. Sverige står i lågor, städer evakueras – det är sommaren då klimatkatastrofen plötsligt eskalerar bortom våra värsta farhågor. Men livet pågår som vanligt: äktenskap går i kras, tonåringar blir förälskade och arbetsdagarna fortgår. I fyra sammanlänkande historier berättar Jens Liljestrand om hur livet finner sin väg när undergången blivit vardag.
The Wall av John Lanchester
Kategori: skönlitteratur. I dystopin The Wall har en önation, i en tidsperiod väldigt lik vår egen, byggt en enorm betongbarriär, The Wall, runt hela sin kustlinje. Sedan det klimatavgörande “The Change” ägde rum är livet tufft. I världen som målas upp av Lanchester handlar det om att överleva, och om att skydda sig från “The Others” – de desperata människor som är fångade bland de stigande haven och kämpar för sin existens.
Alla storbanker får underkänt i Fair Finance Guides ranking av storbankernas hållbarhetslöften. Men det börjar sakta röra på sig – nu skärper Handelsbanken sitt klimatarbete genom att upphöra med utlåning till fossilbolag som letar efter ny olja och gas.
I Fair Finance Guides årliga bankgranskning är det i vanlig ordning bara JAK-banken och Ekobanken som får grönt ljus. De stora bankerna har blivit mer restriktiva med utlåning och finansiering av fossilprojekt det senaste året, men Fair Finance Guide påtalar att allihop fortfarande stöttar utvinning av ny kol, olja och gas. Det går rakt emot Parisavtalet och IEA:s uppmaningar.
Veckan efter granskningen meddelade Handelsbanken att de går på Fair Finance Guides linje och blir först ut bland storbankerna med att säga nej till expanderande fossilbolag. Man slutar finansiera verksamheter som sysslar med utvinning av arktisk olja eller gas, djuphavsutvinning av olja eller gas, oljesand, oljeskiffer, tung råolja, skifferolja, skiffergas och fracking.
Men trots framsteg slutar de inte helt med fossilsponsrandet – fortfarande kommer vissa undantag göras.
Jakob König från Fair Finance Guide hoppas ändå att Handelsbankens stopp för nya fossila projekt kan ge ringar på vattnet.
Nu gäller det att de andra storbankerna följer efter, säger König till TV4.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,81 miljondelar (ppm). Det är liten minskning jämfört med förra veckans notering på 421,06 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,79 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Just nu genomlever stora delar av världen oroande intensiva och ovanligt tidiga värmeböljor som gör det tydligt vilken påverkan den globala uppvärmningen får för extremväder. Som tidigare nämnts är det sorgligt att svenska politiker har ännu lägre klimatambitioner inför årets val än tidigare trots en klimatkris som aldrig tidigare varit synligare, inte heller i Sverige. Samtidigt ökar vår granne Danmark sin omställningstakt till förnybar energi, efter en bred parlamentarisk överenskommelse på midsommardagen. Fram till år 2030 ska landet bland annat fyrdubbla produktionen av solenergi och vindkraft på land, samt femdubbla produktionen från vindkraft till havs. Det är sådana satsningar vi vill se.
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist bad en konsult för skogsbranschen att mejla honom på hans privata e-postadress istället för den officiella. Mejl som han senare raderade. Nu får generaldirektören kritik från Justitieombudsmannen, JO för att undanhålla allmänheten information.
JO:s kritik mot generaldirektörens tilltag att styra om e-post från sin officiella och offentliga adress på Skogsstyrelsen till sin privata är skarp. Tillsynsmyndigheten konstaterar att Herman Sundqvist inte har följt grundlagens offentlighetprincip, konstaterar nyhetsbyrån Altinget.
Generaldirektörens agerande är direkt kopplat till en granskning av DN i höstas av svensk skogspolitik. Sundqvist uppmanade då en av skogsbranschens konsulter som hade invändningar mot granskningen att skriva till hans privata e-postadress. Detta framgick av sms-kommunikation mellan generaldirektören och lobbyisten som DN hade tagit del av.
Jag kan inte uppfatta (…generaldirektörens) uppgifter på annat sätt än att hans åtgärder syftade till att kringgå handlingsoffentligheten. Ett sådant agerande är under alla förhållanden oacceptabelt och strider mot objektivitetsprincipen i regeringsformen. Jag ser allvarligt på det inträffade och AA ska kritiseras för sitt handlande, skriver JO i sitt beslut, som citeras av Altinget.
I en kommentar i DN till JO:s kritik säger Herman Sundqvist att han inser att han gjort fel och att detta skett en enda gång och inte kommer att upprepas.
Sundqvist har varit i blåsväder ett flertal gånger. Exempelvis har han efter sin utnämning fortsatt att aktivt bedriva eget skogsbruk och göra skogsaffärer, trots att han är chef för den myndighet som övervakar och lämnar tillstånd. Under hösten, efter möten med regeringen, meddelade han att rörelsen skulle sättas i vila. Men trots all kritik som riktats mot honom har han erhållit fullt stöd från regeringen. I vintras förnyades hans förordnande som generaldirektör till år 2025.
SMB är superglada över att presentera redaktionens senaste tillskott – Annie Croona och Karin Kruse! De kommer förstärka vår bevakning av transportsektorn, kemikalier och cirkulär ekonomi.
Hej och välkomna! Berätta lite om er själva för SMB:s läsare – vilka är ni?
Annie: Hej och tack! Jag är en samhällsintresserad västgöte som hamnat i Stockholm, där jag jobbar med kommunikation, spelar fotboll och styrelsejobbar i söderortsföreningen Kransen United, springer/cyklar/promenerar och går på spelningar. Typ så. Jag brukar beskriva mig som själv som lite spretig eftersom jag har ganska många intressen, men man kan väl också säga att man är mångsidig? Jag gör det! Till exempel tycker jag jättemycket om längdskidor (mer som åskådare än utförare) och vandring, men också musik, mat och alla former av frågesport. To name a few.
Karin: Jag jobbar på Naturskyddsföreningen som projektledare för hållbar konsumtion. Det är frågor som engagerar mig, som får mig att fundera på mina egna val i vardagen. Det har också medfört att det tar emot att köpa något nytt. Jag gillar att vara hemma, stöka runt i min trädgård, leta auktionsfynd och läsa böcker och tidningar.
När blev ni senast frustrerade över något miljörelaterat?
Annie: Det händer ganska ofta. Senast idag blev jag frustrerad över prishöjningarna i kollektivtrafiken och bristen på lösningar som den som vill kombinera färdsätt eller åka då och då.
Jag cyklar till jobbet varje dag och har svårt att förstå hur liten yta så många cyklister tvingas dela på medan bilar (som ofta rymmer en enda resenär) tar upp oerhört mycket större yta. Till exempel.
Generellt tycker jag att man bör fatta beslut, initiera förändringar och göra investeringar som gör det hållbara valet enklare och mer ekonomiskt än det sämre alternativet. Alltså: göra det lätt att göra rätt.
Karin: Idag när jag såg reklam för höstresor till Sicilien som utlovade ljumma höstvindar! Nu är klimatförändringarna en realitet för resebranschen – och de svarar med detta.
Sist men inte minst: Finns det några ämnen ni är extra peppade på att bevaka för SMB?
Annie: Jag fortsätter på det temat i förra svaret och säger infrastruktur, mer specifikt cykelinfrastruktur och mobilitet i städer. Men jag är också väldigt intresserad av tåg och resande överlag, så det blir nog en del på det spåret (förlåt ordvitsen, men jag har bott i Göteborg) med. Ämnen som mat, natur och friluftsliv, konsumtion och mode/textil är jag också taggad på att gräva i!
Karin: Ja, ämnen som handlar om resursförbrukning, cirkulär ekonomi, konsumtionens klimatutsläpp och kemikaliefrågor.
Nyfiken på resten av redaktionen? Här kan du läsa mer om våra skribenter. SMB har sedan starten 2010 drivits ideellt.
Utvecklingen för transparenta solceller är mycket lovande. I framtiden kan vi förhoppningsvis få se hur hela byggnader – till och med hela städer – blir kraftkällor.
Solenergi är svenskarnas favoritel och enligt Internationella Energiorganet (IEA)dessutom det billigaste energislaget. Det är därför inte förvånande att det satsas på att utveckla solcellsteknologin, däribland de genomskinliga solcellerna som även kallas solcellsglas.
Genombrottet för solcellsglas kom 2014, när forskare vid Michigan State Universitylyckades utveckla den första helt genomskinliga solenergikoncentratorn. Teknologin visade sig kunna omvandla nästan vilken glasskiva eller fönster som helst till en solcell, vilken i sin tur kan absorbera UV- och infraröda ljusvåglängder och omvandla dem till energi.
Utvecklingen av solcellsglas har sedan dess fortsatt genom att de framtagna solcellerna blivit allt mer transparenta. 2020 lyckades exempelvis forskare skapa 100 procent transparenta solceller. Detta är genombrottet som lett fram till möjligheten att kunna täcka hela byggnader med genomskinliga solceller.
Dock krävs fortfarande mer forskning för att öka effektiviteten hos dessa solcellsglas. Om, och när, även det genombrottet sker kommer solenergi att bli betydligt mer användbart än idag. Hela byggnader kan bli kraftkällor,– till och med hela städer.
Nya siffror från Naturvårdsverket visar att avfallet fortsätter öka i Sverige, vilket går tvärt emot målsättningen om minskade mängder avfall. Dessutom visar statistiken att även materialåtervinningen minskat.
Enligt Naturvårdsverket genererades det 2020 35,7 miljoner ton avfall i Sverige. Det är en ökning på 0,5 ton jämfört med 2018. Kanske låter det marginellt, men sett i ljuset av målsättningen om minskad mängd avfall är det mycket problematiskt.
Mest avfall 2020 kom från byggbranschen, 14,2 miljoner ton. Sedan bidrog hushållsavfallet med rejäla 4,6 miljoner ton, vilket motsvarar 466 kilo avfall per person. Det här kan jämföras med hushållens avfallsmängder 1975 som var 2,6 miljoner ton, vilket med dåvarande befolkningsmängd motsvarade ungefär 325 kilo per person. Så, en marginell ökning sedan 2018, men en dramatisk ökning sedan 1975.
Tvärtemot samhällets mål att minska avfallet visar statistiken från åren 2014 till 2020 att det ökar. […] Statistiken vi nu publicerar avser 2020, ett år präglat av pandemin vilket kan ha påverkat på olika sätt. Vi ser i statistiken att avfallsmängderna i vissa branscher har ökat, medan avfallsmängderna i andra branscher har minskat. Totalt sett är det dock en marginell ökning av avfallsmängderna 2020 jämfört med 2018, säger Lars Viklund, avfallsstatistiker på Naturvårdsverket.
Tyvärr är det inte enbart avfallet som ökat – materialåtervinningen har samtidigt minskat. 2020 materialåtervanns tre procent mindre mängd avfall jämfört med 2018.
På Sopor.nu finns råd till hushåll som vill minska sin mängd avfall. Främst handlar det om att konsumera mindre så att avfall inte uppstår, men även om att återvinna och sortera avfallet bättre.
Naturskyddsföreningen ansöker om rättsprövning av regeringens beslut om gruva i Gállok (Kallak) i Jokkmokks kommun. ”Oersättliga naturområden”, säger generaldirektör Karin Lexén.
Regeringen sa i slutet av mars ja till den kritiserade järnmalmsgruvan i Gállok. Nu tar Naturskyddsföreningen vidare ärendet om gruvbolagets Beowulf Minings tillstånd till Högsta förvaltningsrätten.
Regeringens beslut om bearbetningskoncession för gruvan i Gállok är inte förenlig med miljöbalkens krav. Gruvan kommer att påverka stora naturvärden och göra ett omfattande intrång i oersättliga naturområden, vilket Naturskyddsföreningen inte kan acceptera, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
I förra veckan lämnade även samebyn Jåhkågasska in en ansökan om rättsprövning.
Utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.Men istället för att planera för minskad vägtrafik gör regeringen storsatsningar på nya bilvägar – och ansvariga ministrar kör i 70 kilometer i timmen på en 40-väg.
I dag står transportsektorn för nära en tredjedel av Sveriges fossila utsläpp och vägtrafiken utgör 93 procent av utsläppen från inrikes transporter. För att nå klimatmålen fokuserar regeringen gärna på elektrifiering – elbilar målas ofta upp som lösningen på problemet. Trafikverket håller med:
Eftersom vägtrafiken utgör omkring 85 procent av persontransportarbetet och 50 procent av godstransportarbetet så är det ofrånkomligt att vägen till att nå klimatmålen i första hand handlar om att göra vägtrafiken fossilfri. Eldrift måste dominera i vägtrafiken inom ett par decennier, huvudsakligen genom batteridrift men även genom bränsleceller.
Men nyligen slog klimaträttsutredningen fast att elektrifiering inte räcker – vi måste också minska bilresandet. Utredningen konstaterar att Trafikverket borde få instruktioner om att planera för åtgärder som leder till att fler går, cyklar och åker tåg. Regeringen skriver själva i den nationella strategin för elektrifiering att transporteffektivitet är en viktig förutsättning för att nå klimatmålen.
Ändå är det inte barajärnvägen som är tydlig vinnare i den nya nationella infrastrukturplanen – även vägtrafiken drar vinstlotten. Planen innehåller nämligen stora investeringar i vägtrafiken, inklusive nya vägar, även i tätort (bland annat Tvärförbindelse Södertörn i Stockholm). Dessutom får cyklisterna nöja sig med ynka 2,7 miljarder av den totala summan på 881 miljarder.
Samtidigt som biltrafiken behöver minska drastiskt ses infrastrukturminister Tomas Eneroth och energiminister Khashayar Farmanbar köra i 70 kilometer i timmen på en 40-väg, något som avslöjades av satirsajten CAR Sverige. Undrar om statsminister Magdalena Andersson visste vad hon gjorde när hon satte två bilnördar på departementet, skojar infrastrukturministern i bilen. Den frågan ställer vi med.
Stora delar av Europa plågas nu av extrema temperaturer som har kommit ovanligt tidigt. Trots att årets sommar ännu inte ens har hunnit börjat på norra halvklotet sätts nya värmerekord, bränder rasar och vattnet sinar. Klimatkrisens effekter blir allt tydligare.
Innan förra sommarens oroande minnesbilder av värmeböljor, skyfall och översvämningar i Europa hann börja blekna är det nu dags igen. Stora delar av kontinenten upplever en extremvärme som kommit ovanligt tidigt för året. Normalt registreras inte liknande temperaturer förrän i juli eller augusti.
De höga temperaturerna som drabbat centrala Europa beror på en luftmassa som har tryckts upp från Sahara och sedan upp över Spanien och Frankrike. På sina håll ligger temperaturen redan runt 40 grader, vilket är 15 grader över normala temperaturer för årstiden.
Storbritannien
I Storbritannien slog man i fredags rekord för årets varmaste dag då man uppmätte över 30 grader. Det var den tredje dagen i rad som ett nytt värmerekord sattes. Enligt prognoserna kan fler rekord sättas kommande dagar. Det är tydligt att värmeböljorna kommer allt tidigare.
Frankrike
I vissa delar av Frankrike har temperaturer på över 40 grader uppmätts. Den franska meteorologiska tjänsten Metro France uppger att värmerekord för juni redan slagits i elva områden och högre temperaturer väntar. Enligt franska forskare kan de stora städerna vara uppemot tio grader varmare än omkringliggande landsbygd. Det finns en fara att städer kommer bli obeboeliga om inget görs för att sänka temperaturen. År 2070 beräknas 3,5 miljarder människor att vara hårt påverkade av värme, varav 1,6 miljarder kommer att bo i stadsområden.
I Frankrike finns dock en beredskap efter den förödande värmeböljan 2003 och sjukvården i Frankrike tar höjd för sjukdomsfall med anledning av de varma temperaturerna. Skolbarn har uppmanats att stanna hemma från skolan och festivalbesökare erbjuds kallvattenduschar. Elva av de franska departementen står under röd varning, skriver SvD, eftersom hettan anses att utgöra en fara för hälsa och liv. Ytterligare 58 departement står på orange nivå, som är steget under röd.
Spanien
Spanien upplever sin tidigaste värmebölja på över 40 år. Den 14 juni 2022 översteg marktemperaturen i vissa områden i Spanien 53 grader. Flera skogsbränder härjar på nästan 9 000 hektar mark i nordvästra Spanien och tvingat hundratals människor att evakueras. Bränderna som rasar i Spanien till följd av värmeböljan som sveper över södra Europa är nu lika stor som alla Sveriges skogsbränder under rekordsommaren 2018, enligt DN.
Även Portugal upplever rekordvärme där maj månad var den varmaste på 92 år, med en medeltemperatur på 19,19 grader, kombinerat med en genomsnittlig nederbörd på endast 8,9 mm. Enligt den nationella meteorologiska organisationen i Portugal påverkas 97 procent av det portugisiska territoriet av ”svår torka” efter ovanligt varma temperaturer och lägre nederbörd än genomsnittet. Effekterna av vattenbrist blir allt mer påtagliga.
Rekordtemperaturer har uppmätts även i Tyskland och väntas stiga till mellan 29 och 35 grader på sina håll.
Italien
I norra Italien har flera städer aviserat vattenransonering och regionen Lombardiet kan komma att utlysa undantagstillstånd eftersom rekordtorka hotar skördarna. Italien har haft den värsta torkan på många decennier och vattenbolag i över 100 städer vill nu stänga av dricksvattnet på nätterna.
Förväntad utveckling
De senaste åren har det blivit allt vanligare med intensiva värmeböljor tidigt på säsongen, vilket ligger i linje med det allt varmare klimatet som ger en längre sommarsäsong med ökad risk för värmeböljor. Värmeböljor är redan ett faktum i många av Europas länder och nu väntar ytterligare värmerekord på många håll. Nyligen kunde en studie för första gången visa att ökad torka i Medelhavet och nederbörd över resten av Europa under vintern beror på utsläpp av växthusgaser orsakade av människor.
Förra året upplevde Europa sin varmaste sommar hittills. Ett rekord som kanske redan slås i år. 2021 var det sjätte varmaste året någonsin globalt och de senaste sju åren har varit de varmaste någonsin. Den samlade bilden från olika klimatrapporter bekräftar bilden av en varmare värld.
Även Indien och USA har redan drabbats av ovanligt tidiga värmeböljor i år. I USA uppmanades mer än 60 miljoner människor att hålla sig inomhus när temperaturerna i landets centrala delar varit ”farligt höga”. För några veckor sedan var situationen liknande i Asien – Indien och Pakistan drabbades av extrema värmeböljor ovanligt tidigt på säsongen.
Som forskare och IPCC poängterat i sina klimatrapporter gör klimatförändringarna det mer sannolikt för mer extremväder, vilket även Michael Tjernström, professor i meteorologi, betonar för SVT Nyheter:
Nu ser vi också hur de [klimatförändringarna] sprider sig över säsongen, så de inträffar inte bara oftare, utan även tidigare på året.
De tidiga värmeböljorna bidrar till en växande oro för stora skogsbränder, vattenbrist och andra negativa konsekvenser av klimatförändringarna.
Dessa förändringar ser vi vid en uppvärmning på 1,1 grader. Även om 2021 inte var ett rekordvarmt år sammantaget visar resultaten på långsiktiga förändringar i klimatet, enligt Copernicus. Enligt FN:s Världsmeteorologiska organisation (WMO) kommer den globala medeltemperaturen med 50 procents sannolikhet att nå 1,5 grader inom fem år.
Europa som helhet ligger dock redan 2 grader över genomsnittet för 1991-2020, vilket gör att Parisavtalet regionalt inte kommer att uppfyllas.
De senaste rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC har dessutom påtalat att klimatförändringen går snabbare än vad forskarna tidigare har trott. Väder som flera trodde skulle komma först 2050 är redan här. De höga temperaturerna innebär en hälsorisk, särskilt för äldre, och kan hota spannmålsskördarna i Västeuropa. Forskning har visat att vart tredje värmerelaterade dödsfall i världen beror på klimatförändringar.
Därför är det sorgligt att svenska politiker har ännu lägre klimatambitioner inför årets val än tidigare trots en klimatkris som aldrig tidigare varit synligare, inte heller i Sverige.Ochatt ett regeringsparti som Socialdemokraterna ligger på samma nivå som högerpartier. Väljarna förtjänar att frågan tas på allvar.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 421,06 miljondelar (ppm). Det är liten minskning jämfört med förra veckans notering på 421,18 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,00 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien, enligt New York Times. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
De senaste veckorna har det varit oroande intensiva och ovanligt tidiga värmeböljor i Europa, USA och Asien som gör det tydligt vilken påverkan den globala uppvärmningen får för extremväder. Och det är vid ungefär en grads uppvärmning. Trots det är det svenska politiken oroande frånvarande och media rapporterar hellre om köer på Arlanda. Skärpning inför valet, tack!
Regeringen har presenterat en ny nationell infrastrukturplan för åren 2022-2033. I planen, som beskriver hur vår statliga infrastruktur ska underhållas och utvecklas, fördelas totalt 881 miljarder. Järnvägen får ökade anslag, något som överlag fått ett positivt mottagande, men planen innehåller också stora satsningar på vägnätet – något som möts av kritik frånbland annat Naturskyddsföreningen.
Den nationella infrastrukturplanen utgår från Trafikverkets förslag som lämnades över till regeringen i november 2021. Sedan dess har regeringen gjort justeringar, bland annat i form av ökade anslag till järnvägen. Den nationella planen för infrastruktur ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen (att minska växthusgasutsläppen från inrikestransporter, utom inrikes luftfart, med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010).
Så fördelas de 881 miljarderna
Sammantaget omfattar planen 881 miljarder kronor. Den ekonomiska ramen uppgår till 799 miljarder kronor, medan resterande 82 miljarder kommer från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna i investeringsramen fördelas enligt följande:
165 miljoner kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet (av dessa går över 100 miljarder till nya stambanor).
I förslaget till infrastrukturplanen skriver Trafikverket att det vore önskvärt om vägtrafiken minskade eftersom utsläppen behöver gå ner, men att man inte kan förlita sig på att det kommer att ske – och att vi därför måste fortsätta investera stort i vägtrafiken.
Det vore förstås gynnsamt för klimat- och miljöarbetet om pandemin skulle få till följd att transporterna spontant började minska. Men de klimat-, miljö- och transportpolitiska åtgärderna bör inte bygga på att denna förhoppning infrias. Däremot är det viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av transporter och resande.
Synsättet möts av kritik från Naturskyddsföreningen, som menar att Trafikverket förminskar sin egen roll i frågan.
– Trafikverket räknar på hela den befintliga infrastrukturen och konstaterar då att varje förändring ger små effekter på helheten. Utifrån det konstaterar verket sedan att det inte spelar så stor roll vad de gör eller investerar i. Om alla resonerar så skulle hela miljöarbetet haverera eftersom ingen aktör ansvarar för mer än sin egen bit. Hela det moderna miljöarbetet bygger ju på idén att alla måste ta ansvar och jobba i rätt riktning. Närmare 900 miljarder i infrastruktur är ju enorma investeringar, och från och med nu borde varje beslut ha en riktning: att minska utsläppen. I denna tid hade man kunnat förvänta sig en mer kraftfull approach, säger Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter på Naturskyddsföreningen.
Jens Forsmark. Foto: Naturskyddsföreningen
Positivt med järnvägssatsningar – men bilberoendet måste avta
Naturskyddsföreningen är precis som många andra aktörer positiva till det ökade fokuset på järnvägen. Att vägtrafiken elektrifieras ser de också positivt på. Däremot saknar de ett centralt fokusområde i den nya infrastrukturplanen: transporteffektivisering.
– Samhället måste enas kring en gemensam riktning för transporteffektivisering, det vill säga att effektivisera bort transporter och styra över till mer miljöanpassade trafikslag, säger Jens Forsmark.
Infrastrukturplanen innefattar nämligen, utöver satsningar på järnvägen, stora investeringar i vägnätet –inte bara på landsbygden, utan också i städer. Det är Naturskyddsföreningen starkt kritiska till, och de lyfter fram ett projekt som särskilt problematiskt: tvärförbindelse Södertörn i Stockholm, en två mil lång motortrafiked från Kungens Kurva till Jordbro.
– Vi anser att det är beklämmande att mitt i en klimatkris starta upp ett helt nytt, stort motorvägsprojekt – dessutom i en storstadsregion. Utredningar visar att det här projektet kommer ge ökad klimatpåverkan, snarare än att bidra till målen om minskade utsläpp. I det här läget är det inte rimligt att fatta sådana beslut, säger Jens Forsmark.
I städerna finns potential att planera för minskat bilresande
Det finns en bred enighet om att de platser där man verkligen kan göra något åt bilberoendet, och minska utsläppen från biltrafiken, är i städerna. Investeringar i nya vägar leder inte bara till att fler åker bil, utan också till att lastbilarnas konkurrenskraft mot järnvägen ökar.
– Nybyggnation av vägar styr också under lång tid hur det byggs i närområdet, och tenderar att ge en mer utspridd bebyggelse – tvärtom mot byggnation av gång-, cykel- och kollektivtrafik som ger en mer samlad, energieffektiv utveckling av området, säger Jens Forsmark.
Naturskyddsföreningen betonar att städerna står i centrum om vi vill reducera biltrafiken. Därför är de besvikna över att stadsmiljöavtalen hanterats slarvigt i den nya planen. De anser att stadsmiljöavtalen borde få väsentligt mer resurser och kopplas till mål om minskat bilberoende.
Nya planen inte tillräcklig för att nå klimatmålen
Sammantaget investerar staten stora summor pengar i att utveckla järnvägen – men också i att bygga ut vägnätet. Dessutom går endast 2,7 av de 881 miljarderna till utveckling av cykelbanor, trots den stora potential som finns här.
Vägtrafiken står för 93 procent av utsläppen från inrikes transporter, uppger Trafikverket. För att minska utsläppen lägger myndigheten stor vikt vid elektrifiering:
Eftersom vägtrafiken utgör omkring 85 procent av persontransportarbetet och 50 procent av godstransportarbetet så är det ofrånkomligt att vägen till att nå klimatmålen i första hand handlar om att göra vägtrafiken fossilfri.
Men en omställning till elbilar räcker inte för att stoppa koldioxidutsläppen, enligt Klimaträttsutredningens slutbetänkande. Trafikverket bör få instruktioner som bidrar till att bilresorna minskar och att fler går, cyklar eller åker tåg.
Den nya infrastrukturplanen är med andra ord inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Samhället behöver börja planera för minskade vägtransporter, och investera i färdmedel med lägre utsläpp – inte i nya vägprojekt.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.