Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sveaskog ska minska avverkningsnivåerna

    Enormt kalhygge från fjällnära trakter

    Hårt utskällda statliga Sveaskog ska minska minska takten i sin slutavverkning de närmsta åren och spara mer värdefull skog. Nye vd:n Erik Brandsma medger att det finns en del poänger i den kritik som miljörörelsen framfört.

    Det statliga bolaget har under flera år fått skarp kritik av både miljöorganisationer och samer för okänsliga, rent av brutala avverkningar, i framförallt norra Sverige.

    SMB uppmärksammade till exempel i höstas bolagets hårda framfart väster om Arvidsjaur, där ett 180 hektar stort kalhygge öppnades i fjällnära terräng. Här fanns till exempel god tillgång på den viktiga renlaven i ett äldre granbestånd som jämnades med marken.

    Sveaskog hade även dessförinnan genomfört mycket iögonfallande avverkningar, och försök till avverkningar av skyddsvärd fjällnära skog, vilket uppmärksammades även i internationell press. Bolagets förra vd Hannele Arvonen fick vintern 2021 avgå med omedelbar verkan efter konflikter med styrelsen.

    Nuvarande vd Erik Brandsma signalerar vad som kan vara en ny attityd. För de kommande fem åren ska slutavverkningsvolymen minska med en miljon skogskubikmeter jämfört med senaste beslutet 2018. Det meddelar bolaget på sin hemsida och poängterar att bestånden ska få växa till sig, liksom att hänsynstagandet ska öka i renbeteslandet. Även avsättningar inom det så kallade fjällpaketet ska öka.

    Jag vet att det finns bilder och berättelser om gigantiska kalhyggen, men den tiden är förbi, säger Erik Brandsma i en DN-intervju men tillägger att avverkningsnivån är tänkt att ökas i framtiden.

    Greenpeace har återkommande rapporterat om och kritiserat Sveaskogs produktionsmetoder. Idag är man försiktigt positiv till beskeden från bolaget:

    Att Sveaskog nu minskar avverkningarna med hänvisningar till naturvärden, renskötseln och ett ekonomiskt värdeskapande är positivt. Vi kommer förstås att följa detta noggrant där sågblad möter stam men dagens signal från Sveaskog visar att de insett allvaret i hur våra skogar sköts idag, säger Annalena Lohaus, kampanjledare på Greenpeace i ett uttalande.

    Gigantiskt infrastrukturpaket gör inget för klimatet

    Regeringen har lagt fram sitt förslag till infrastrukturplan för tolv år framåt. Oerhörda 881 miljarder ska satsas på nybyggen och underhåll. Men trots stora pengar till ny järnväg bidrar planen i sin helhet inte till lägre klimatutsläpp. Det gäller även för den dyraste satsningen, höghastighetståg.

    Det är Trafikverket som arbetar fram grundförslaget till de så kallade Nationella planerna, som sträcker sig över tolv år och revideras vart fjärde. Den plan som nu ska klubbas i riksdagen och som presenterades av regeringen i veckan omfattar perioden 2022–2033.

    Regeringen har justerat Trafikverkets förslag sedan det lämnades över i höstas. Till exempel satsar man mer pengar, och stuvar om i tidsplanen, för att få med järnvägsbygget mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan, i sin helhet inom planens tidsperiod. En helt ny förbifart för E4:an utanför Skellefteå – Sveriges nya metropol för elbilsbatterier – ingår också i regeringens tillägg.

    Men genom att i huvudsak godkänna Trafikverkets förslag går man helt emot sitt eget Naturvårdsverk och en hel del forskare som krävt ett totalt omtag. Enligt Trafikverkets egna analys i förslaget och som Supermiljöbloggen tidigare berättat om, är den sammanlagda klimateffekten av planens alla åtgärder under de tolv åren plus minus noll. Det vill säga nettosiffran, när alla minskade och ökade utsläpp som beräknas för de olika objekten i planen räknats samman.

    Detta trots att Trafikverket ska utgå från de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Enligt dem ska växthusgasutsläppen från inrikestransporter, utom inrikes luftfart, ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010.

    Trafikverket planerar för ökad bilism istället för att skapa möjligheter för andra färdmedel

    Naturvårdsverket har starka invändningar mot att den traditionella planering som Trafikverket tillämpar utgår från prognoser om ständigt ökad trafik, och därmed behov av allt fler och större trafikleder. Myndigheten vill inte heller kalkylera med något trendbrott efter coronapandemin:

    Det vore förstås gynnsamt för klimat- och miljöarbetet om pandemin skulle få till följd att transporterna spontant började minska. Men de klimat-, miljö- och transportpolitiska åtgärderna bör inte bygga på att denna förhoppning infrias. Däremot är det viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av transporter och resande, skriver Trafikverket i sitt förslag.

    I fjol argumenterade KTH-forskare i ett debattinlägg för att alla nya infrastruktursatsningar i dagens kritiska klimatläge måste leda till lägre utsläpp av koldioxid. Satsningar på vägar och flygplatser leder som regel alltid till högre utsläpp, medan järnvägar skapar förutsättningar för lägre, resonerade man. Dock är det inte alltid så.

    Järnvägen viktig med rätt satsningar

    ”Järnvägen har en allt viktigare roll att spela, men därav följer inte att alla järnvägssatsningar är bra” skrev KTH-forskarna.

    Nya stambanor för höghastighet kan, påpekade forskarna, mycket väl tvärtom leda till högre klimatutsläpp eller möjligen, långt in i framtiden, ett visst positivt bidrag.

    De nya järnvägarna ska knyta ihop Stockholm, Göteborg och Malmö via Jönköping som nav och även ansluta Borås och Värnamo till det nationella stambanenätet. Kostnaden, i fjol osäkert beräknad till cirka 300 miljarder kronor, skulle göra dem till den största offentliga investeringen i Sveriges historia vid sidan om stambanornas utbyggnad från 1854 och framåt.

    Klimatvärdet av denna megasatsning skulle dock inte vara högre än cirka 2,5 miljoner ton koldioxid i lägre utsläpp. Siffran har SMB räknat fram enligt Trafikverkets egen metod att beräkna investeringens utsläppseffekt (se kapitel 9.3.1), där ett ton fossil koldioxid åsatts värdet 700 kronor.

    Det politiska stödet för stambanesatsningen är skakigt. S-regeringen har stöd av V, C och MP, medan de fyra oppositionspartierna M, KD, SD och L är klart emot. I en kommentar i SvD till regeringens förslag kräver Moderaterna att de nya stambanorna slopas till förmån för högre underhåll till både vägar och järnvägar.

    Cirkulär ekonomi positivt för den biologiska mångfalden

    En ny rapport visar på hur en övergång till cirkulär ekonomi kan hjälpa till att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Fokus är på markanvändningens relation till cirkularitet.

    Den nya rapporten, som publiceras av finska Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra och Vivid Economics, visar att förlusten av biologisk mångfald kan stoppas till 2035 om cirkulär ekonomi införs.

    Naturskyddsföreningen beskriver cirkulär ekonomi som motsatsen till en traditionell linjär ekonomi, det vill säga motsatsen till att tillverka, köpa, använda och slänga. Istället handlar cirkulär ekonomi om att återanvända och återvinna.

    Fokus i Sitras rapport är framförallt hur markanvändningen påverkas av cirkulär ekonomi. Här menar artikelförfattarna att möjligheterna är omfattande inom livsmedels- och jordbrukssektorn samt inom bygg-, textil- och skogssektorn.

    Genom att vi använder mindre resurser behöver vi använda mindre landyta och kan därför minska trycket på naturen, säger Tim Forslund, huvudförfattare till rapporten, till Svenska Yle.

    Han förklarar hur man i en cirkulär ekonomi använder produkter mer aktivt och under en längre tid. Det i sin tur innebär att mindre resurser och landyta behövs, vilket leder till mer utrymme för andra arter att leva. 

    Och mer utrymme för andra arter behövs. Förlusten av biologisk mångfald är just nu så stor att arter håller på att dö ut i en takt som inte setts sedan den senaste massutrotningen för 66 miljoner år sedan.  

    Tidigare forskning visar emellertid att huvudorsakerna till att så många insekter dör och hotas av utrotning är det intensiva jordbruket och dess syntetiska gödselmedel och kemikalieanvändning.

    Att nu cirkulär ekonomi kan vara en bidragande lösning till den krisande biologiska mångfalden är positivt. Sett till olika forskningsresultat bör det emellertid kombineras med mindre användning av syntetiska gödselmedel och kemikalieanvändning inom jordbruket.  

    Sollentuna årets mest bivänliga kommun

    Nu har Naturskyddsföreningen utsett Sveriges mest bivänliga kommun 2022 – stort grattis till Sollentuna! Ett välbehövligt erkännande eftersom bin och övriga pollinatörer är livsviktiga för oss. 

    2020 utsågs biet till planetens viktigaste varelse mot bakgrund av att bin pollinerar hela 70 procent av mänsklighetens grödor. Baserat på vilken mat vi konsumerar menar Naturskyddsföreningen att vi har bina att tacka för var tredje tugga. Tyvärr är ändå binas existens hotad. 

    Världens bi- och humlepopulationer har minskat med omkring 90 procent de senaste åren. I Sverige är en tredjedel av landets nära 300 bi- och humlearter utrotningshotade och med på Artdatabankens rödlista.

    Binas huvudsakliga hot kommer från sättet att producera mat inom det industriella jordbruket och de bekämpningsmedel som används där. En åtgärd för att rädda bina har därför varit att införa förbud mot vissa giftiga bekämpningsmedel.

    En annan åtgärd är att skapa bättre levnadsförhållanden för bina. Det har framförallt skett i form av att privatpersoner, företag och kommuner satt upp bihotell. Dessa kan bidra till att vilda bin får någonstans att bo när naturliga håligheter i exempelvis döda träd blivit färre. 

    Så hur blev då Sollentuna, årets bivänligaste kommun, extra bra på att ta hand om bina? För SVT berättar Kristoffer Ruist, landskapsvårdare på Sollentuna kommun, om de bivårdande aktiviteter som till stor del verkar handla om att ha en blommande kommun som ger bina mat:

    Vi har jobbat med att anlägga blomsterängar, tar tillbaka klippta gräsmattor och låter dem blomma.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 421,18 miljondelar (ppm). Det är liten ökning jämfört med förra veckans notering på 421,13 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,80 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien, enligt New York Times. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Klimataktioner för våtmarker väcker uppmärksamhet

    I veckan hölls ytterligare aktioner från kampanjen Återställ Våtmarker i centrala Stockholm. ”Fredligt civilt motstånd har historiskt sett varit det tillvägagångssätt som lett till större samhällsförändringar,” säger Tina Kronberg, en av aktivisterna, i en intervju med SMB.

    Aktivister från Återställ Våtmarker blockerade vägar med banderoller där kampanjens namn och budskap tydligt framgick. I en intervju med SMB berättar en av aktivisterna, Tina Kronberg, om varför hon valt att medverka i aktionerna.

    Vi befinner oss i en klimatkatastrof och närmar oss snabbt en samhällskollaps om inte politikerna vidtar åtgärder. Det är helt orimligt att våtmarker inte återställs när FNs klimatpanel IPCC uttrycker det som ett av de snabbaste sätten att minska globala utsläpp och motverka klimatförändringar. Att återställa och bevara svenska våtmarker är kritiskt för att på så kort tid som möjligt sänka koldioxidutsläpp, öka den biologiska mångfalden, motverka översvämningar och förbättra tillgången på dricksvatten.

    Viktigt för både klimat, vattenrening och biologisk mångfald

    Svenska våtmarker håller enorma mängder sötvatten, renar vatten och bildar dessutom habitat för hundratals djur och växtarter. Under de senaste 100 åren har cirka en fjärdedel av Sveriges våtmarker gått förlorade och dränerade våtmarker står för en fjärdedel av Sveriges territoriella utsläpp. Detta är mer än de totala utsläppen från all svensk personbilstrafik.

    I framtiden förutspås temperaturerna öka i framför allt södra Sverige, vilket riskerar att ytterligare torka ut våtmarker. Även i de klimatscenarior och områden där nederbörden förväntas öka utgör byggnation av vägar, skogsavverkning och utvinning av torv stora hot. Det är därför kritiskt att dessa viktiga ekosystem bevaras och återställs och att nya våtmarker anläggs.

    Återställ Våtmarker har tydliga krav till Sveriges beslutsfattare där det första steget innefattar ett totalförbud mot torvbrytning från och med år 2023 och att områden där torvbrytning bedrivs återställs till livskraftiga våtmarker.

    Kronberg förklarar vidare att Återställ Våtmarkers aktioner fyller tre syften:

    1. Stanna upp samhället och därmed få regeringen att agera på klimatkatastrofen genom att möta kraven.
    2. Informera allmänheten om kraven och vikten av att återställa våtmarker för vår överlevnad.
    3. Inspirera fler att bli delaktiga och att ta steget in i motståndet, till exempel genom att ansluta sig till våra aktioner.

    Det är dags att politiker slutar att svika Sveriges unga, går före i omställningsarbetet och förbjuder brytning av torv och återställer våtmarker, säger Kronberg.

    ”Utsläppen fortsätter att öka om inte civila börjar göra motstånd”

    Politiker och ledarskribenter har kritiserat Återställ Våtmarker för deras metoder. Kritiker menar att denna typ av störningar kan leda till oanade konsekvenser såsom att blåljuspersonal hindras i sitt arbete. Moderaternas säkerhetspolitiska talesperson Johan Forssell tog ifrån tårna för ett par veckor sen då han yrkade på hårdare fängelsestraff och obligatorisk häktning för klimataktivister som på olika sätt hindrar trafik och potentiellt utgör fara för allmänheten.

    På frågan om vad Kronberg känner inför Moderaternas utspel svarar hon:

    Det är fint att se Moderaterna så handlingskraftiga. Om de hade agerat lika kraftfullt och rappt inför klimatkatastrofen så hade inte människor behövt sitta på motorvägarna från början.

    Varför har ni valt det här tillvägagångssättet?

    Fredligt civilt motstånd har historiskt sett varit det tillvägagångssätt som lett till större samhällsförändringar, vilket klimatkatastrofen kräver. I decennier har människor ägnat sig åt lagliga demonstrationer och aktiviteter såsom namninsamlingar. Trots det har inga större förändringar gått igenom och I Sverige fortsätter skogsskövlingen och svenska politiker godkänner årligen 30 miljarder i subventioner till fossilindustrin. Vi har två-tre år på oss att vända utvecklingen och har ingen tid att förlora. Utsläppen kommer fortsätta att öka om inte civila börjar göra motstånd, säger Kronberg.

    Hur känner ni inför att det sker så offentligt och att vänner och bekanta kan känna igen er?

    Jag skulle säga att det verkligen varierar bland personerna som gör aktionerna. Alla står för sina handlingar och är medvetna om de sociala risker det innebär att göra civilt motstånd.

    Hur ser ni på de eventuella legala repressalierna?

    Alla som sätter sig på gator och motorvägar är medvetna om riskerna det medför. Att en kan bli skriken på, bortsläpad och slagen. Alla är också medvetna om risken för böter och till och med fängelse. Vi har juridisk hjälp, vilket gör att alla vet exakt vad som gäller och vad en ger sig in i. Men jämfört med det vi kommer att få utstå om vi inte agerar med motstånd kommer vara långt värre än allt ovan.

    Under fredagsförmiddagen arrangerade Återställ Våtmarker en blockad av Centralbron. En video tagen från platsen visar hur stämningen snabbt eskalerade och hur bilister fysiskt drog bort aktivister från vägen. Aktionen slutade med att Kronberg och två till blev arresterade och sedan fick spendera 29 timmar i arresten.

    Det var andra gången jag blev anhållen. Så jag vet vad jag ger mig in på. För mig är det en tid av vila, fritt tänkande, yoga, dans och läsning. Det som är tuffast är ovissheten över hur länge jag kommer sitta och att det är omöjligt att få mat som jag mår bra av, säger Kronberg.

    Finns stöd för metoden

    Alla är inte lika kritiska mot den här typen av civil olydnad. Aktioner och demonstrationer som involverar olika typer av civil olydnad har historiskt sett lett till stora social framsteg såsom kvinnlig rösträtt och den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Enligt de svenska forskarna Rikard Warlenius och Mattias Wahlström har även klimatdemonstrationer haft en liknande effekt i att påverka klimatopinion och politik i rätt riktning över tiden.

    I april detta år höll Extinction Rebellion en global klimatdemonstration i 20 länder med över 1000 forskare som bestod i bland annat vägblockader. I en intervju med tyska DW i samband med demonstrationen förklarar forskaren Eric Shuman hur samhällstörande handlingar kan leda till politisk handling i frågor som annars riskerar att ignoreras.

    [Motståndare] kommer nödvändigtvis inte stötta eller uppskatta demonstranterna. Men genom störningar så skapas påtryckningar som sedan kan leda till förändringar eller stöd för att påtryckningen i fråga skall försvinna.

    En amerikansk studie i området stöder detta och visar på hur både icke-störande och störande klimataktioner kan ha en positiv effekt i att väcka stöd och öka förståelse bland stora delar av samhället. Studien visar även att den här typen av demonstrationer inte har någon direkt negativ effekt på opinionen hos de som inte tar klimatfrågor på allvar från början, och att de således kan vara effektiva verktyg för klimataktivister.

    Tina Kronberg från Återställ Våtmarker avslutar med ett meddelande till de som stöttar kampanjen att gå med i aktionerna:

    Kom och sitt med någon av oss en stund. Du kan gå efter 30 sekunder, men fundera först över vad som skrämmer dig mest: att vara obekväm ett par minuter på vägen och riskera att få några tusen i böter eller inse det faktum att personer du känner kommer att svälta och bli arbetslösa om Sveriges politiker förblir passiva.

    Det som är säkert är att Sveriges redan utarmade vattenresurser hotas av att våtmarker torkar ut i större utsträckning. Detta utgör sannolikt en större säkerhetspolitisk risk än vad några trafikblockader någonsin kommer att göra.


    För mer information om Återställ Våtmarker, besök gruppens hemsida.

    Nya reseavdraget blir färdmedelsneutralt och avståndsbaserat

    Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om ett nytt reseavdrag, som ska börja gälla den 1 januari 2023. De största förändringarna är att avdraget blir färdmedelsneutralt och baseras på avstånd snarare än kostnad. Dessutom gäller särskilda avståndskriterier för pendlare i storstadsregionerna.

    Dagens reseavdrag beräknas på kostnaden för resan, och skiljer på resor med eget fordon och resor gjorda med kollektivtrafik. Det har kritiserats för att gynna bilister mer än kollektivtrafiksresenärer och för att vara föremål för utbrett fusk, vilket innebär stora kostnader för staten – 2,4 miljarder kronor per år enligt Skatteverket.

    I det nuvarande systemet krävs att avståndet mellan hemmet och arbetet är minst fem kilometer om man åker bil, och minst två kilometer om man åker kollektivt. För den som reser med bil krävs också att tidsvinsten jämfört med kollektivtrafik är minst två timmar. I båda fallen är det endast möjligt att få bidrag för den del av utgifterna som överstiger 11 000 kronor. För kollektivtrafikresenärer är det det billigaste färdmedlet som går att få avdrag för.

    Högre krav för avdrag i storstadsregionerna

    Med det nya systemet krävs ett avstånd till jobbet på minst 30 kilometer i storstadsregionerna och minst 15 kilometer i övriga delar av landet. Avdrag är möjligt oavsett om resan sker med bil eller kollektivtrafik. Även den som cyklar kan få skattereduktion, men även här gäller den nedre avståndsgränsen på 15 respektive 30 kilometer beroende på ort. 

    Följande kommuner anses ingå i en av tre storstadsregioner: 

    • Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Väsby och Upplands-Bro.
    • Västra Götalands län: Göteborg, Mölndal och Partille.
    • Skåne län: Burlöv, Lomma, Lund, Malmö och Staffanstorp.

    Färdmedelsneutralt reseavdrag kan öka resorna med kollektivtrafik

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om Naturskyddsföreningens kamp för ett förändrat reseavdrag. Även Svensk kollektivtrafik har länge drivit frågan om ett nytt – färdmedelsneutralt – reseavdrag, och är positiva till det nya förslaget. En rapport från konsultföretaget WSP som Svensk kollektivtrafik var referensgrupp för visade att dagens reseavdrag minskar resandet med kollektivtrafik – och ökar klimatutsläppen. Dessutom framkom att det framförallt är högavlönade män i storstadsregionernas utkanter som gör avdrag för resor, snarare än pendlare i glesbygd.

    På sin hemsida kallar Svensk kollektivtrafik det nya systemet för en rättvisereform, eftersom det innebär att alla beskattas lika – oavsett om man tar bil, kollektivtrafik eller cykel till jobbet: 

    En rättvisereform som kommer öka kollektivtrafikandelen, krympa klimatutsläppen, minska det fusket och felen, förbättra jämställdheten, stärka möjligheterna att leva i hela landet och skapa regionförstoring.

    Förslaget ska justeras – ingår i höstbudgeten

    Regeringen har justerat förslaget sedan det lämnades över till riksdagen och de tänkta ändringarna har ännu inte behandlats. Planen är att de ska ingå i höstbudgeten. Justeringarna berör bland annat en utökning av den övre avståndsgränsen från 80 till 120 kilometer, en reducering av antalet storstadskommuner från 29 till 26 kommuner och en höjning av schablonbeloppet för den som gör tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil.

    Dagens schablonbelopp för resor med egen bil ligger på 18,50 kronor per mil och föreslås höjas till 25 kronor, medan avdraget för drivmedel vid resor med förmånsbil ska höjas från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil. Eldrivna förmånsbilar får istället minskat avdrag till 6 kronor per mil.

    Läs mer om det nya reseavdraget på regeringens hemsida.

    Därför kan solskyddsmedel vara farliga – så väljer du rätt kräm

    Sommaren är på intågande med sol och bad som ett hägrande löfte, dock också en tid när vi använder solskyddsmedel för att skydda huden mot den starkare solen. Medlen kan tyvärr även vara ett hot mot naturen och hälsan, så det är viktigt att välja rätt solskydd.

    Skydd mot solen behövs, särskilt då förekomsten av cancerformen malignt melanom ökar. Det är en typ av hudcancer som orsakas av exponering för sol. På tio år har den ökat med hela 39 procent. Ett vanligt sätt att skydda sig är att använda solskyddsmedel som innehåller skydd mot UVB/UVA-strålning, men detta är inte helt problemfritt.

    Att solkräm innehåller gift som är skadlig i naturen har varit känt sedan åtminstone 2008 när forskare fastslog att solskyddsmedel kan innehålla ämnen som skadar såväl växter som djur i våra vatten. Sedan dess har ett flertal andra studier kunnat stödja dessa resultat. Dessutom har även hälsorisker för människor kunnat kopplas till solskyddsmedel, då många ämnen misstänks vara hormonstörande. 

    Ämnen som är skadliga

    Ett vanligt ämne i solskyddsmedel är oxybenzone. Ämnet används i medlen för att absorbera ultraviolett ljus och därmed vara ett kemiskt filter med syftet att stoppa ljus från att tränga in i huden. I naturen får dock oxybenzone negativa konsekvenser, främst för ekosystemet i vattnet. Och som bekant kombinerar vi människor gärna sol och bad.

    Skador från oxybenzone har kopplats samman med de utdöende korallreven. Tidigare har sambandet fasställts, men nyligen kunde forskare även förklara varför korallreven skadas. Svaret är att korallens celler tar upp oxybenzonet som sedan bryts ner och bildar fototoxiner som i sin tur blir skadliga för cellerna när de träffas av ljus. 

    Forskning visar också att korallrev som redan försvagats genom så kallad korallblekning är särskilt utsatta. Annan forskning har även funnit att sjögräs också kan påverkas negativt av oxybenzone på liknande sätt, vilket kan leda till försämrad fotosyntes och det ses som ett hot mot hela ekosystemet. 

    Ett annat vanligt ämne i solskyddsmedel är zinkoxid som reflekterar ultravioletta strålar. Zinkoxid har visat sig skada immunförsvaret hos musslor, en annan del av ekosystemet i vatten.

    Solskyddsmedel har emellertid visat sig inte enbart ha en negativ påverkan på naturen, utan kan även vara direkt skadliga för oss människor. En studie av Råd & Rön från 2021 visade att det fanns ämnen som misstänks vara hormonstörande i 105 av 202 vanliga solskyddsprodukter. Samtliga är under utredning inom EU. 

    De 12 ämnen som misstänks vara hormonstörande och återfunnits i de solskyddsmedel som ingick i Råd & Röns studie är: octocrylene, cyclopentasiloxane, ethylhexyl ethoxycinnamate, homosalate,  BHT (2,6-di-tert-butyl-p-cresol), methylparaben, benzyl salicylate, benzophenone-3, salicylic acid, propylparaben, resorcinol och ethylparaben. Särskilt farliga anses ämnena vara för barn. 

    Det finns alternativ

    Först och främst handlar alternativen om att undvika solen, eller i alla fall att inte vistas långa stunder i direkt solljus.

    Cancercentrum har flera alternativa rekommendationer för att skydda sig och i dessa ingår att 1) använda en hatt som skuggar ansikte, hals och öron, 2) använda solskyddande kläder som täcker så mycket som möjligt av kroppen, 3) undvika solen mitt på dagen samt att söka skugga, samt 4) använda solglasögon och då helst sådana som täcker ett större område runt ögonen.

    Sedan rekommenderar de även att man använder solskyddsmedel med hög skyddsfaktor mot UVB/UVA-strålning samt att även smörja in huden flera gånger under dagen. Cancercentrum menar att det är särskilt viktigt om man badar eller svettas mycket. Detta kan dock uppfattas som en konflikt med den rådande kunskap om solskyddsmedel och de farliga ämnen som de kan innehålla.

    Som konsument kan man lösa det genom att noggrant läsa i innehållsförteckningen så att solskyddsmedlet inte innehåller oxybenzone, zinkoxid, octocrylene, cyclopentasiloxane, ethylhexyl ethoxycinnamate, homosalate,  BHT (2,6-di-tert-butyl-p-cresol), methylparaben, benzyl salicylate, benzophenone-3, salicylic acid, propylparaben, resorcinol eller ethylparaben. Även exempelvis apotek kan ha bra rådgivning för vilka ämnen som bör undvikas.

    Exempel på solskyddsmedel i olika prisklasser som inte innehåller dessa ämnen är solskyddsmedlet Biotherm Waterlover från L´Oréal, Sunscreen Spray SPF 50 Kids för barn från Bioregena, Acorelle Face Sunscreen SPF 50 för känslig hy från Acorelle, Aloe Vera Sun Lotion SPF15 från Avivir och Solkräm Ansikte Parfymfri Spf 50 från Änglamark.

    Ett annat tips från SMB för att minska risken för hudcancer är att dra ner på solsemestrar till exotiska platser med starkare sol än i Sverige. Det bidrar även till minskad klimatpåverkan.

    Riksdagsförslag: Hindra miljöorganisationer från att gå till domstol

    SD, KD, M och C vill inskränka miljöorganisationernas talerätt i viktiga miljöärenden.

    Både Sverigedemokraterna och Centerpartiet har motionerat i riksdagen om att begränsa miljöorganisationers rätt att gå till domstol. Partierna har nu fått majoritet i miljö- och jordbruksutskottet med stöd av både Moderaterna och Kristdemokraterna, uppger Sveriges Radio.

    Det innebär att de fyra partierna nu troligen kommer kräva att regeringen ändrar reglerna. L, V, S och MP står inte bakom förslaget.

    Miljöorganisationer över hela landet upprörs över angreppet. Enligt en av Naturskyddsföreningens miljöjurister är en inskränkning inte ens möjlig att genomföra utan att strida mot internationell rätt.

    https://twitter.com/Rebeccarebell/status/1535014069257789440

    WWF beklagar att KD, C, SD och M vill uppmana regeringen att verka internationellt för att försvaga talerätten i FN-konventionerna. En av grundprinciperna i ett rättssamhälle är att beslut ska kunna prövas i domstol. Om rätten begränsas generellt skulle det få stor negativ påverkan på miljöpolitiken och demokratiska rättigheter i stora delar av världen, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF i ett pressmeddelande.

    Miljöorganisationers rätt att gå till domstol har historiskt varit avgörande för utgången i flera viktiga miljö- och klimatärenden. Bland de senaste årens mest uppmärksammade fall märks till exempel rättegången om storutsläpparen Preemraff och kampen om gotländska Ojnareskogen.

    Skogsstyrelsen: ”Ökat intresse för våtmarkspeng”

    Kolbindning i skog och mark har blivit ett allt hetare ämne i takt med den stegrade uppvärmningen av jordklotet. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ska nu ta fram fler förslag för att öka kollagringen – och intresset för att återskapa sumpskogar har ökat, säger Skogsstyrelsens expert till SMB.

    –  Ja, det märks ett större intresse både hos mindre och större skogsägare, berättar Hillevi Eriksson som medverkat i utvecklingen av det så kallade återvätningsavtalet för dikad torvrik skogsmark.

    Regeringen har satsat 170 miljoner kronor på ett treårigt projekt, vilket SMB berättat om när det drog igång våren 2021.

    Bidraget som avtalet är kopplat till består av en ekonomisk ersättning till skogsägare som går med på att plugga igen dräneringen av sin tidigare dikade skogsmark och låter en sumpskog med hög vattennivå återuppstå. Det är tillåtet att plockhugga på arealen med god hänsyn till marken.

    – Ersättningen kan i vissa fall kompensera rätt bra för skillnaden i intäkterna från traditionellt skogsbruk, men kommer inte att vara lika hög. Men skogsägaren gör en betydande insats för klimatet och den biologiska mångfalden, säger Hillevi Eriksson.

    – Vi går nu ut offensivt och marknadsför återvätningsavtalen. Såhär långt har vi tecknat drygt 20 avtal över cirka 35 objekt som täcker nära 80 hektar. Vi har lika mycket på gång, men pengarna räcker till väldigt mycket mer.

    Helt nyligen avslutades en upphandling av entreprenörer för att plugga igen dikena och utbildningsprogram har tagits fram för handläggarna.

    Hur mycket koldioxid kan då återvätningsavtalen stoppa läckage av? Skogsstyrelsens utredning pekade ut näringsrika dikade torvmarker i Sydsverige som mest angelägna att rikta in sig på. Dessa beräknas enligt en grov skattning läcka ut omkring tio ton koldioxid per hektar och år.

    Av de 200 000 hektar som pekas ut har tidigare gjorts beräkningar att hälften kan bli möjligt att återbilda till sumpmark. Det skulle betyda en miljon ton lägre utsläpp per år.

    Det kan låta lite i förhållande till betinget att Sverige ska vara nere på netto-nollutsläpp år 2045. Men markernas, och särskilt skogarnas, förmåga att fånga in och lagra kol kan användas mer än vad som nu görs.

    Detta betonas i Göteborgs Universitets remissvar på den statliga utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid”.

    GU uppmanar regeringen att höja ambitionerna och se bredare på möjligheten att binda långt mer växthusgaser, i både skogar och jordbruksmark.

    All dränerad torvmark bör göras blöt snarast. Blöt mark kan också återfå upplagring av ny torv, vilket är en negativ emission. Om åtgärder sätts in som gör dränerade marker blöta samt stoppar torvbrytning kan man förhindra en årlig avgång som rapporteras under LULUCF om cirka elva miljoner ton koldioxidekvivalenter, skriver forskaren Åsa Kasimir i remissvaret.

    De svenska markernas nettolagring av kol är enligt senaste siffror från 2020 cirka 40 miljoner ton per år. Men ökat virkesuttag kommer, helt logiskt, att försämra den siffran. Och det är exakt vad som kommer att märkas i årets statistik.

    Förutom 2005 då stormen Gudrun härjade har avverkningsnivån aldrig varit högre i Sverige än 2021, visar Skogsstyrelsens färska statistik, som SMB berättat om.

    Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har nu fått regeringens uppdrag att återkomma med fler handfasta förslag för att öka kollagringen i skog och mark. Uppdraget ska redovisas före det här årets utgång och syftar till att få fram underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan. 

    Det återstår alltså att se om myndigheterna, och i sista hand regering och riksdag, tar fasta på de möjligheter till väsentligt ökad kollagring som Göteborgs Universitet i sin forskning pekat på.

    Bilstaden är död – dags för cykelstaden

    Man som cyklar

    Slutbetänkandet från Klimaträttsutredningen talar sitt tydliga språk. Istället för att planera för ökad biltrafik bör vi fokusera på att göra samhället mer transporteffektivt. Vi måste göra det enklare att cykla, gå och åka tåg – särskilt i städerna.

    I slutbetänkandet återfinns bland annat följande stycke om en av de påföljder rapportens förslag väntas bära med sig:

    Att i linje med utredningens förslag förbättra förutsättningarna för gång, cykel och
    kollektivtrafik, inklusive genom omfördelning av vägytor, samtidigt som hastigheter sänks för bilar har en positiv inverkan på trafiksäkerheten.

    Biltrafiken i våra städer behöver minska rejält för att vi ska klara miljömålen, slår Naturvårdsverket fast. Frågan vi borde ställa oss är alltså inte om biltrafiken behöver minska, utan snarare när och hur. Givetvis har vi redan svaren: genast – genom stora investeringar i hållbara färdsätt som kan ersätta bilen och en samhällsplanering som främjar gång och cykel. 

    Korta bilresor med få resenärer vanligast

    Bilresorna står för huvuddelen av växthusgaserna från transportsektorn, vilken utgör cirka 30 procent av Sveriges växthusgasutsläpp, enligt Trafikverket. Samtidigt är majoriteten av resorna med bil korta – var fjärde resa med bil är 1-3 kilometer lång och i varje bil färdas i snitt 1,45 passagerare (för resor i tätorter anger Naturvårdverket en ännu lägre siffra: 1,1 passagerare). I städerna, där utrymmet är begränsat och avstånden korta(re), har vi störst möjlighet att göra skillnad – nu direkt.

    Enligt Stockholms Handelskammare kan fler än varannan invånare i huvudstaden ta sig till jobbet under en halvtimme med cykel. I Göteborg är läget ungefär detsamma. Med så stor outnyttjad potential borde planeringen och investeringarna vara en no-brainer.

    Alla vill öka andelen cykelresor – men nationellt mål saknas

    De flesta kommuner har faktiskt (ofta ambitiösa) mål om ökad cykling: Stockholms stad vill att 15 procent av resorna under rusningstrafik sker med cykel år 2030, Göteborgs stad vill tredubbla antalet cykelresor från 2011 till 2025 (så att cykelresorna utgör 12 procent av alla resor), och Malmö stad vill att 30 procent av resorna sker med cykel år 2030 (redan idag står cykelresorna dock för 25 procent).

    Men när det kommer till kritan bortprioriteras cykel i samhällsplaneringen. Biltrafiken ges fortsatt klart större utrymme än cykeltrafiken, och investeringarna riktas fortfarande i stor utsträckning till just bilen.

    Det ser inte mycket bättre ut på riksplanet. I fjol gick regeringen ut med att de vill sätta ett nationellt cykelmål, något som redan existerar i många andra europeiska länder. Åtta månader har gått sedan initiativet kommunicerades, men vi har ännu inte sett röken av det rikstäckande målet. Istället släpper Trafikverket fram en nationell trafikplan som bygger in hela landet i bilberoende – och den ökade cyklingen ska tydligen lösas utan såväl gemensam cykelplan som ordentliga investeringar.

    Stora städer har stora möjligheter

    Aktörer som Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder har länge efterfrågat ökade investeringar i cykelinfrastrukturen. Det är en enkel väg framåt för att minska utsläppen och göra transporterna mer hållbara.

    Nu återstår att se när, eller om, regeringen tar fasta på det som föreslagits av branschorganisationer i åratal – och nu även av Klimaträttsutredningen. Om vi ska leva behöver bilstaden dö ut. Det är hög tid att planera för och investera i något annat: cykelstaden.

    EU-parlamentet avvisar skärpt utsläppshandel

    Stora delar av Europaparlamentets förslag om skärpt klimatpolitik sänktes av en oväntad majoritet bestående av gröna, socialister och ytterkantshögern under onsdagen. Motståndarna var inte alls eniga sinsemellan, men den nya klimatpolitiken riskerar nu att försenas.

    Det är en stor bukett av åtgärder som EU-parlamentet har på bordet denna vecka, med samlingsnamnet ”Fit for 55”.

    Utsläppshandelsystemet ETS ska skärpas, så kallade koldioxidtullar gentemot länder med lägre klimatambitioner införas, och krav på ökad kollagring i mark införas. Vidare ska också en bortre gräns för fossilbränsledrivna bilar sättas upp, år 2035 enligt förslaget.

    Fit for 55 står för att unionens samlade koldioxidutsläpp ska minska med 55 procent till år 2030 i förhållande till 1990 års nivå.

    Men omröstningen om ETS, som är den enskilt största delen i paketet, utföll med 340 röster mot 265 och kompromissen föll. ETS-systemet hanterar cirka 40 procent av unionens samlade koldioxidutsläpp.

    Den majoritet som nu avvisar förslaget kritiserar, enkelt uttryckt, förslaget från två håll. Vänster- och gröna partier för att det blivit alltför utspätt, medan ytterkantshögern tvärtom ansåg att det var för långtgående.

    Socialister och gröna betonade i sina kommentarer att de liberala och kristdemokratiska grupperna vattnat ur klimatpaketet så mycket att man inte ville stöda det.

    Exempelvis handlar det om den viktiga faktorn tilldelning av gratis utsläppsrätter till konkurrensutsatta företag med höga utsläpp. De gröna och socialistiska partigrupperna ville sätta ett definitivt slutdatum för gratisutdelningen till år 2032 och kunde inte acceptera att tilldelningen förlängs flera år inpå 2030-talet enligt den konservativa-kristdemokratiska gruppen EPP:s kompromissförslag.

    De konservativa (EPP) kan inte göra dåliga uppgörelser för klimatet med extremister i ytterhögern och sedan lita på att vi, i slutomröstningen, ska rösta igenom det i parlamentet. Nu får utskottet arbeta om det här, lyder svenska socialdemokraten Jytte Gutelands Twitterkommentar, enligt TT.

    Guteland har haft en framträdande position i parlamentets miljöutskott som huvudrapportör för unionens klimatlag, vilket SMB berättat om tidigare.

    Den likaså svenska liberalen Karin Karlsbro har även hon varit rapportör, i handelsutskottet, för förslaget om koldioxidtullar, som också SMB rapporterat om. Eftersom tullarna hänger ihop med utsläppshandeln måste även denna del av paketet arbetas om. Karlsbro var starkt kritisk efter parlamentets snöpliga avvisande.

    En mörk dag för Europa och för klimatet när EPP svek och EU-parlamentets ytterkanter på vänster, höger och gröna fällde förslaget om en skärpt klimatpolitik. Skamligt mot kommande generationer, skriver hon på sin hemsida.

    EU-parlamentet har inte sista ordet om Fit for 55. Det återstår många manglingar innan medlemmarna i EU:s ministerråd, det vill säga EU-ländernas regeringsföreträdare, sätter ned foten. Men den processen fördröjs nu och därmed även möjligheten att klara 55-procentsbetinget till år 2030.

    Miljöutskottet (med Jytte Guteland i spetsen) ville för sin del att EU skulle slå fast 60 procents minskning för att ligga i fas med Parisavtalet, medan klimatforskningen pekar mot att 65-70-procentig reduktion av klimatutsläpp inom EU krävs.

    En miljöminister utan miljöintresse?

    Regeringens flitigaste twittrare ger lite utrymme till de frågor hon ansvarar för. Bara en pliktskyldig fjärdedel av innehållet på miljö- och klimatminister Annika Strandhälls Twitter handlar om hennes arbetsområden.

    Många höjde på ögonbrynen när Magdalena Anderssons nya regering presenterades efter höstens regeringskris. Per Bolund (MP) efterträddes som miljö- och klimatminister av Annika Strandhäll (S) – ett erfaret statsråd, men som aldrig tidigare visat särskilt mycket kunskap eller engagemang i just miljöfrågor.

    En förklaring till utnämningen sas vara Strandhälls erkänt framgångsrika kommunikationsarbete. ”Annika Strandhäll är lite av en kommunikativ naturkraft, så att hon utnämns till uppdraget betyder att S kommer att göra det till en central valfråga”, kommenterade Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg till SMB.

    Med över 57 000 följare på Twitter och högst ranking av alla statsråd i Maktbarometern är det ingen underdrift att Strandhäll har stort inflytande på den dagliga debatten i sociala medier. Med andra ord: Kanonläge för att opinionsbilda om hennes nya klimat- och miljöportfölj, kunde man tro.

    30 maj hade det gått prick ett halvår sedan Strandhäll tillträdde ämbetet. Sedan dess har den socialdemokratiska regeringen tagit en rad beslut som rimmar väldigt illa med miljömålen – godkännande av gruvan i Kallak, sänkning av bensinskatten och tillstånd för slutförvaret av kärnavfall, för att nämna några.

    Hur intresserad är Sveriges miljö- och klimatminister egentligen av sina fokusfrågor? Vi på SMB-redaktionen roade oss med att räkna hur stor andel av ministerns opinionsarbete på Twitter som faktiskt handlar om miljö och klimat.

    En knapp fjärdedel miljö

    Sedan 30 november 2021 har Strandhäll skrivit 142 egna tweets och delat 653 retweets (vidarespridning av andra kontons tweets). Av dessa handlar enbart 24,7 procent om hennes ansvarsområden. Intrycket är att Strandhäll hellre pratar om frågor som demokrati, jämställdhet och socialförsäkringar.

    Antal egna tweets per ämnesområde. 1 december 2021 – 30 maj 2022. Källa: Twitter.

    I januari delar Strandhäll sin första debattartikel som miljö- och klimatminister. Den handlar om sexköp, skriven som ordförande för S-kvinnor. Först 22 januari, nära två månader efter tillträdet, kommer första egenskrivna tweeten om miljö. Den grundar sig på ett pressutskick från branschorganisaitonen SveBio.

    Den positiva tonen visar sig hålla i sig. Majoriteten av Strandhälls miljötweets handlar om hur bra Sveriges klimatarbete går.

    När vårbudgeten presenteras skriver Strandhäll ingenting om miljö och klimat, men däremot två inlägg om pensioner.

    Passivt engagemang

    Antal retweets (delningar) per ämnesområde. 1 december 2021 – 30 maj 2022. Källa: Twitter.

    Strandhäll är en flitig delare av tweets från andra konton. Även här lyser miljö- och klimattemat med sin frånvaro.

    Extra tydligt blir det retweetsen synas närmare. Till skillnad från de många andra tweets hon delar verkar de flesta miljörelaterade inte ens fokusera på politik, ideologi eller åsikter – det rör sig ofta bara om rent informativa inlägg från Miljödepartementet eller bilder där ministern har taggats i samband med ett möte.

    Under maj – en intensiv twittermånad för Strandhäll – är över hälften av de 43 miljörelaterade delningarna kopplade till miljömötet Stockholm+50. Högst rimligt, men egna förslag eller kommentarer lyser ofta med sin frånvaro.

    Miljö- och klimatministerns pressekreterare kommenterar till SMB:

    Annika Strandhäll är en politiker med bred politisk bakgrund. Utöver hennes statsrådsuppdrag som klimat- och miljöminister ligger hennes hjärtefrågor inom demokrati, jämställdhet och jämlikhet. Hennes Twitterkonto har hon byggt upp under en lång tid och hon är idag en av de mest tongivande politikerna på Twitter. På Annika Strandhälls övriga plattformar Facebook och Instagram handlar inläggen nästan uteslutande om hennes statsrådsuppdrag som klimat- och miljöminister, säger pressekreterare Tove Kullenberg.

    Styvmoderligt engagemang?

    Twitter är en given plattform för samhällsdiskussion med bred uppslutning från politiker, journalister och andra samhällsdebattörer. Vilka frågor ministrarna väljer att engagera sig i på sociala medier säger något. Miljöministern lär ha sikte på en portfölj som passar hennes intressen bättre efter valet, kanske som jämställdhets- eller socialförsäkringsminister, som miljödebattören Mattias Goldmann konstaterade i samband med Strandhälls utnämning.

    Under tiden behandlas den som alltid avgörande miljö- och klimatpolitiken styvmoderligt av ett knapphändigt intresserat statsråd.

    Bilarnas vikt rekordökar

    En genomsnittlig dieselbil som såldes förra året vägde 400 kilo mer än 2012. Gröna Mobilister slår larm om en resurskrävande viktuppgång i den svenska fordonsparken.

    De överviktiga bilarnas framfart fortsätter i skrämmande takt, visar data från Trafikanalys som Gröna Mobilister har begärt ut. Sedan 2008 har den sammanlagda massan hos det svenska bilbeståndet har ökat med 1,7 miljoner ton.

    Såväl elbilar, laddhybrider som diesel- och bensinbilar fortsätter växa, till synes helt i onödan.

    När man ser stridsvagnsliknande fordon på uppfarten till radhus där pensionärspar bor förstår man att något gått alldeles snett, säger Gröna Mobilisters generalsekreterare Stefan Andersson.

    Ju större bil, desto mer energi och resurser används vid tillverkningen och desto mer energi går åt när bilen körs. Gröna Mobilister vill att bilviktens konsekvenser ska synas i den planerade miljödeklaration av bilar som Energimyndigheten och Regeringskansliet just nu arbetar med.

    Källa: Gröna Mobilister.

    Jättebilarna, ofta i SUV-format, är en klimatbov såväl i Sverige som globalt. Under 2009-2018 åt utsläppen från de växande bilarna upp all övrig minskad klimatpåverkan i hela transportsektorn, visar data från IEA (Internationella Energiorganet). IEA konstaterar dessutom att SUV:arna var den enda sektor i hela världen som ökade sina utsläpp under 2020 – på alla andra områden sjönk utsläppen.

    Gräs ny bas för bioenergi

    Gräsbaserad biogas som alternativ till fossilbaserad är på intåg i Storbritannien. Frågan är bara hur bra och klimatsmart det verkligen är. 

    Det är det brittiska energiföretaget Ecotricity som leder utvecklingen med gräsbaserad biogas. Företaget hävdar att den gräsbaserade gasen är ett klimatsmart sätt att täcka hela Storbritanniens behov av gas. 

    Tidigare har företaget fokuserat på vind och sol, men nu testar man alltså även att göra gas av gräs. Den första anläggningen för ändamålet byggs nära Reading i Berkshire. När anläggningen är i full drift i början av 2023 kommer den enligt företaget att årligen tillgodose 4 000 lokala hem med gas.

    Företaget beskriver processen för att tillverka gräsbaserad gas som att gräset först omvandlas till ensilage, sedan till biogas som i sin tur omvandlas till biometan. Det är sedan biometanet som matas in i gasnätet.

    Enligt företaget skiljer sig denna typ av biogas från biogas baserad på energigrödor, som exemplevis soja och majs, genom att gräs inte kräver jordbruksmark och därmed heller inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, vilket annars ofta är fallet med energigrödor. 

    Lägre koldioxidutsläpp – krävs minskad köttkonsumtion

    En rapport som företaget släppte i maj i år, författad av forskare från Imperial College London, visar att grön gas baserad på gräs skulle kunna ha nästan 90 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med fossil gas samt att biprodukten skulle kunna nyttjas som gödningsmedel. 

    I rapporten framgår det också att potentialen med gräsbaserad gas blir högre om köttproduktionen minskar. Enligt forskarna skulle Storbritannien kunna göra all gas som behövs för hem- och företagsanvändning om köttproduktionen minskade med 10 procent och att betesmarken istället användes för att odla gräs som sedan omvandlas till gas. 

    Ett minskande av köttkonsumtionen skulle dessutom ge andra positiva effekter för klimatet. Bland de branscher med mest miljöpåverkan återfinns livsmedelsindustrierna, varav köttkonsumtion är särskilt problematiskt.  

    Potential med förbehåll

    Som med så många andra klimatinnovationer finns det såväl frågetecken med gräsbaserad biogas.

    En uppenbar svaghet att detta involverar metan. Metan har ungefär 25 gånger så stor klimatpåverkan som koldioxid så om systemet på något sätt läcker har det en mycket negativ klimatpåverkan.

    Det finns dessutom en risk att omvandlingen skulle kunna innebära stora läckage av koldioxid, lyder kritik från bland annat Biofuelwatch. Detta eftersom den gasen inte tas tillvara i produktionen. 

    Biofuelwatch visar även på oro kring att dessa gräsmarker inte kommer att ge upphov till biologisk mångfald eftersom gräset sannolikt kommer att kännetecknas av monokultur. Vad gäller det sistnämnda menar dock Ecotricity att deras odlade gräs kommer att vara en blandning av olika typer gräs. 

    Men, frågetecken och svagheter till trots, det kommer bli spännande att följa utvecklingen av gräsbaserad biogas. Bra med gröna innovationer – men även med den kritiska granskningen som följer.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 421,13 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 421,99 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,40 ppm. Koncentrationen av koldioxid nådde 420,99 ppm i maj, vilket är en ökning med 1,86 ppm jämfört med maj förra året.

    Källa: NOAA

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien, enligt New York Times. Sedan förindustriella dagar har människor pumpat ut cirka 1,6 biljoner ton koldioxid i atmosfären.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.


    Matsvinnet minskar – men nivån måste halveras

    händer som förbereder grönsaker

    17 kilo per person och år – så mycket ätbar mat slänger svenskarna. Det är en nedgång från tidigare mätningar som visade 19 kilo matsvinn, rapporterar SVT.

    Av all den mat som produceras i världen slängs ungefär en tredjedel, vilket motsvarar 8-10 procent av alla växthusgasutsläpp, enligt Livsmedelsverket. I linje med Agenda 2030 och mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, har Sverige som målsättning att halvera matsvinnet till 2030. Det kräver en rejäl minskning: ner till 8,5 kilo per person och år.

    Matsvinnet är störst i våra hem, men även i restaurangverksamheter och matbutiker är det ett stort problem – och samtliga parter behöver minska svinnet. Naturvårdsverket uppger att ungefär 28 procent av de svenska hushållens matavfall (vilket inkluderar även oundvikligt matavfall som skal, ben och sump), är matsvinn, det vill säga mat som hade kunnat ätas.

    För några år sedan lanserades livsmedelsmärkningen “ofta bra efter” som komplement till “bäst före”. Märkningen, som är frivillig för matproducenter att använda, har godkänts av Livsmedelsverket och har successivt börjat användas på fler varutyper.

    Syftet är att förtydliga för konsumenter att maten i de flesta fall är fullt ätbar längre än det angivna “bäst före”-datumet. I en undersökning från Livsmedelsverket utförd hösten 2021 uppger 8 av 10 att de tror på mindre matsvinn med den nya märkningen.

    Restauranger och storkök kan också vidta åtgärder för att minska matsvinnet. Det handlar bland annat om att servera mindre portioner, planera menyer så att färska ingredienser kan användas i flera rätter, ge bort överbliven mat i stället för att kasta den, använda äldre råvaror före nyare, och att erbjuda gästerna möjligheten att ta med sina rester hem.

    Som ett stöd för restaurangverksamheter har Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) tagit fram “Handbok för minskat matsvinn”, som adresserar kökssvinn, serveringssvinn, tallrikssvinn och svinn utanför den egna verksamheten.


    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.