Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Nya rön: Fler pandemier med fortsatt exploatering

    Miljöpåverkan, industriell djurproduktion och minskad biologisk mångfald ökar risken för fler framtida pandemier. Det visar två nya studier.

    Ett forskarteam från University College of London har publicerat en studie som visar att utbrott av nya sjukdomar från djur till människor, så kallade zoonoser, har ökat sedan 1980. Ytterligare en studie från 2020 från The Royal Society visar även att industriella proportioner av boskap samt exploatering av vilda djur ökar risken för framtida zoonoser.

    Siffrorna presenterade i dessa två studier har gett underlag för en populär hypotes: Det industrialiserade samhället och en ökad population av människor är en bidragande faktor till spridningen och omfattningen av Covid-19. Kate Jones, som ledde den tidigare publicerade studien, menar att människans exploatering av vår planet har en direkt koppling till sjukdomsspridningen. Överföringen av sjukdomar från djur till människor ”är en gömd kostnad av ekonomisk tillväxt”, säger hon till The Guardian. Och många forskare står vid hennes sida.

    Vi är i en period av kroniskt nödläge. Sjukdomar sprids snabbare än någonsin, vilket betyder att vi måste agera snabbare. Det kommer krävas investeringar, förändringar i vårt beteende och att vi lyssnar på människor från samhällets alla nivåer, menar Brian Bird, virusforskare vid University of California.

    Enligt den senare studien krävs omfattande systemförändringar för att vända trenden, internationellt samarbete och sist men inte minst: En jämnare fördelning av resurser. Utvecklingsländer där livsmedelsindustrin har mycket lite eller ingen reglering från myndigheterna är en stor potentiell smittorisk.

    Tillgång till rent vatten, bättre sanitära anläggningar, sjukvård och utbildning är därför avgörande för att förhindra framtida zoonoser. Men det absolut viktigaste är att ställa om till ett mer resilient samhälle som inte låter ekonomin växa på miljöns bekostnad.

    Sverige dåligt förberedd på ett förändrat klimat

    Klimatet förändras, även här i Sverige. Trots det är svenska myndigheter, regioner, länsstyrelser och kommuner dåligt förberedda, och få klimatanpassningar har genomförts, visar en ny rapport av IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Ett flertal problem med att vi i Sverige inte är förberedda på de klimatförändringar som sker har identifierats. Statens veterinärmedicinska anstalt beskriver till exempel hur smittsamma sjukdomar kommer att öka bland djur i takt med klimatförändringarna, och i en rapport från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) står att klimatanpassningar är en överlevnadsfråga för det svenska jordbruket.

    Trots det uppenbara behovet av klimatanpassning går det ändå trögt. Enligt IVLs rapport agerar myndigheter först efter att ha fått direktiv, men i regionerna som ännu inte fått några direktiv har knappt några klimatanpassningar alls gjorts. De få kommuner som genomfört en del klimatanpassningar ska ha verkat i samband med att lokal påverkan av klimatförändringar uppmärksammats.

    Slutsatsen av IVLs rapport är att det krävs bättre samarbete mellan samhällsaktörer för att fler klimatanpassningar ska ske, samt att det även krävs större tydlighet vad gäller vems ansvaret är och vem som ska finansiera klimatanpassningarna.

    Ryskt nödläge efter att gruvbolag mörkat oljespill

    Över 20 000 ton diesel har spillts ut i en arktisk flod i närheten av den ryska staden Norilsk. Bolaget som är ansvarig för olyckan försökte gömma undan spillet. Rysslands president Vladimir Putin har nu utlyst nationellt nödläge för att få bukt med situationen. 

    Olyckan ägde rum när en bränslebehållare vid ett kraftverk kollapsade. Området i fråga har flera fabriker och är bland de värst förorenade platserna i världen. 

    Bolaget nornickel som äger kraftverket försökte uppenbarligen tysta ner olyckan. Men det handlar om enorma volymer disel, vilket inte är lätt att gömma undan. Det var miljögruppen World Wildlife Fund som först började sprida nyheterna om olyckan.

    Putin har öppet kritiserat bolaget som äger kraftverket eftersom informationen om dieselspillet nådde de statliga myndigheter så sent som två dagar efter att olyckan ägt rum. Guvernören i regionen säger sig ha fått kännedom om situationen via sociala medier. 

    Dieselutsläppet kommer inte vara lätt att städa upp eftersom floden är för grund för pråmar och runt den avlägsna platsen finns inga vägar. Vissa vill få bort oljan genom att bränna dieseln, men Rysslands miljöminister, Dmitry Kobylkin, har konstaterat att något sådant är alltför riskabelt i det känsliga arktiska området.

    Ryska myndigheterna har inlett tre brottsutredningar om olyckan och arresterat en anställd på kraftverket.

    Ny kemikalieskatt på kläder och skor

    En statlig utredning föreslår en kemikalieskatt på 40 kronor per kilo. Detta för att minska risken att människor och miljö exponeras för farliga ämnen.

    Sedan 2017 har Sverige en särskild skatt på flamskyddsmedel i elektronik. Som en del av januariavtalet har nu regeringen utrett en liknande skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

    Utredningen föreslår en skatt på 40 kronor per kilo kläder och skor, med möjlighet till avdrag på upp till 95 procent av skatten för varor som inte innehåller specificerade särskilt farliga ämnen och biocider. Om skatten går igenom omfattar den ett flertal skadliga ämnen, som till exempel PFAS.

    Naturskyddsföreningen välkomnar beskattningen, men ser ändå brister:

    Vi välkomnar förslaget om en skatt eftersom det skyndar på arbetet med att fasa ut farliga kemikalier ur människors vardag. Vi hade dock gärna sett att utredningen fått i uppdrag att omfatta all textil, inte bara kläder. Lakan, handdukar, gardiner och andra textilier kan också innehålla miljö- och hälsofarliga kemikalier, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare i ett pressmeddelande.  

    Alla är inte lika nöjda med satsningen. Näringslivet menar att förslaget inte har någon reell miljönytta och skadar jobben. Det liknar den infekterade debatten om elektronikskatten, som just nu är under utredning.

    En del av kritiken rör också faktumet att skatten riskerar att slå mot begagnade varor, som i ett första skede även de kommer innefattas av skatten. Det är bransch som behövs för att stärka den cirkulära ekonomin, men som konkurrerar med billiga, massproducerade kläder.

    Forskare varnar: över 500 landlevande djur riskerar utrotas

    Den sjätte massutrotningen kommer allt närmare, menar forskare i en ny studie. 515 arter av landlevande ryggradsdjur har nu en population under 1 000 individer och riskerar att dö ut inom de närmsta 20 åren. Forskarna varnar att vi står nära brytpunkten till en kollaps av civilisationen och betonar den extrema brådskan att vidta massiva globala åtgärder.

    Fem gånger tidigare har jorden drabbats av massutdöende som utplånat nästan allt liv på kort tid. Det senaste hände för 66 miljoner år sedan när en meteorit slog ner på jorden och dödade alla dinosaurier. Allt fler forskare säger nu att vi har hamnat i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden.

    Människans påverkan

    Förra året kom en uppmärksammad global rapport från IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, som visade att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och djurarter dör nu 114 gånger snabbare än normalt. Habitatförstöring, jordbruksindustrier och dammbyggen ligger bakom denna negativa utveckling.

    Utrotningstakten ökar

    Nu visar dessutom en ny forskningsstudie i den vetenskapliga tidskriften PNAS att utrotningstakten dessutom accelererar. Forskarna har i studien identifierat 515 arter av landdjur som nu har en population under 1 000 individer, varav hälften är under 250. Bland de hotade arterna finns bland andra sumatranoshörningen, galapagossköldpaddan och Atelopus varius, vanligen kallad harlequingrodan.

    Forskarna varnar för en dominoeffekt, när en art dör ut hotar det andra arter, som är beroende av den första. Utrotning föder utrotning, säger forskarna och påpekar att en utrotning av en art är oåterkallelig. Paul Ehrlich, professor på Stanford som ingått i forskargruppen, betonar att en sådan utveckling kommer få stora konsekvenser för oss människor.

    När mänskligheten utrotar andra varelser sågar man av grenen man sitter på och förstör vitala delar av vår egna livsuppehållande system.

    Bevara biologisk mångfald

    Människans aktiviteter påverkar numera 75 procent av jordens yta och inkräktar alltmer på naturen, vilket har skapat ett extremt tryck på vår biologiska mångfald. Samtidigt är mänskligheten starkt beroende av denna variationsrikedom för sin hälsa och sitt välmående. Coronapandemin är ett tydligt bevis på vilka konsekvenser människans agerande kan få. Om inte människans rovdrift på djur och natur upphör riskerar covid-19 snart att följas av ännu dödligare sjukdomar. Det finns bevis för att förlusten av arter i ekosystemen hänger samman med överföring av sjukdomar och sjukdomsframkallande organismer. Paul Ehrlich menar att detta är något som borde lyftas fram tydligare:

    Bevarandet av hotade arter borde flaggas som en global kris av regeringar och institutioner, jämförbar med klimatförstörelsen som den är sammanlänkad med.

    FN:s hållbara globala mål 15 handlar bland annat om att hejda förlusten av biologisk mångfald. Det är dags att ta detta mål på allvar. Ett sätt är att försöka uppfylla målet om att skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystem på land. Att bruka skogar på ett hållbart sätt, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen.

    Den världsberömde evolutionsbiologen Edward O. Wilson har räknat ut att det enda sättet som mänskligheten kan stävja massutrotningen är att avsätta halva planeten som skyddade områden. Om det görs så kommer 85 procent av jordens arter att klara sig. Men detta förutsätter också att mänskligheten lägger om till en mer hållbar livsstil.

    Greenpeace döper om finansdepartementet

    Under fredagsmorgonen bytte miljöaktivister ut bokstäverna ovanför ingången till finansdepartementet. Klimat-, miljö- och omställningsdepartementet lyder det nya namnet.

    Greenpeace vill med kampanjen, som görs tillsammans med All set for change, belysa vikten av grön omställning under återuppbyggnadsarbetet efter coronapandemin.

    Finansdepartementet måste ta hänsyn till de överhängande risker som hotar våra livsupprätthållande system, vår trygghet och vår välfärd, se till att vi går starkare ur krisen än vi gick in i den. Energisektorn, transportsektorn, jordbruket, industrin, finanssektor och grunderna i vårt ekonomiska system måste förändras i grunden för att möta samtidens och framtidens utmaningar, säger Isadora Wronski, chef för Greenpeace i ett pressmeddelande.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur utsläppstunga och miljöförstörande intressen fortsätter få stora stödpaket, trots att både ekonomin och miljön kräver betydligt grönare satsningar.

    Luftkvaliteten lika förorenad som innan pandemin

    Luftkvaliteten har åter försämrats i Kina, och är nu tillbaka på samma nivå som innan coronapandemin. Snart kommer antagligen även Europa befinna sig i en liknande situation.

    Coronapandemin har medfört vissa temporärt förbättrade miljöförhållanden. Tack vare nedstängda fabriker och vägar har utsläppen sjunkit drastiskt. Kvävedioxidnivåerna i centrala Kina sjönk i april så lågt som 30 procent lägre än normalt. Den förbättrade luftkvalitet har varit märkbar i städer världen över. I Stockholms centrum halverades luftföroreningarna på grund av ett ökat distansarbete. 

    Detta tillstånd verkar ändå inte kunna fortsätta för evigt. I takt med att pandemiåtgärderna börjat lätta, har också utsläppsnivåerna återgått till sina ursprungliga höga nivåer. I Shanghai är de senaste utsläppsnivåerna till och med 9 procent högre än förra årets nivåer. 

    Högförorenande industrier har varit snabba på att återhämta sig efter pandemin. Flera människor har också börjat undvika kollektivtrafik, och vänder sig därför i högre grad till sina egna bilar.

    ”Den snabba återhämtningen i luftföroreningsnivåerna och kolkonsumtion i hela Kina är en tidigt varningstecken för hur en industriledd återhämntning kan se ut” säger CREA:s (centrum för forskning om energi och ren luft) huvudanalytiker Lauri Myllyvirta till The Guardian. 

    Det är viktigt att beslutsfattare handlar snabbt och satsar på en ambitiös, effektiv och hållbar återhämntning. EU har lovat en grön omställning men resultat och detaljer väntar vi fortfarande på.

    Sveaskog avverkade urskog i naturreservat ”av misstag”

    Sveaskog råkade ”av misstag” avverka ett 1,3 hektar stort skogsparti i ett naturreservat utanför Umeå. För detta får de betala 100 000 kronor i vite, och måste lämna virket där det fällts. Virke till ett värde av 300 000 kronor. Som inte ens skulle säljas.

    Det var i Rismyrbrånets naturreservat vid Bäcksjön utanför Umeå som Sveaskog förra vintern råkade avverka 1,3 hektar skog. Detta rapporterade SVT i början av 2020.

    ”Det var skolelever från ett gymnasium som avverkade åt oss, men vi tar på oss det fulla ansvaret för misstaget”, säger Sveaskogs presschef Niclas Brantingson.

    Det vore trots allt inte fel att ge Sveaskog en andra chans efter ett ärligt misstag. Om det inte vore för att detta är långt ifrån första gången ett sådant här ”misstag” sker. Att råka avverka skyddad eller skyddsvärd skog hör snarare till regeln än undantagen för statliga Sveaskog, – att döma av skogsbolagets historik.

    2014 i Dalarna, 2017 i Värmland, 2020 i Arvidsjaur… är bara ett fåtal av exemplen. Nu senast i maj uppdagades att Sveaskog ska avverka en skyddsvärd skog i en ekopark i Småland.

    Sådana här ”misstag” rubriceras som ”brott mot områdesskydd” och medförde i det här fallet en företagsbot på 100 000 kronor. En inte-så-saftig nota för illegal avverkning i naturreservat, kan tyckas. Det är småpengar för Sveriges största skogsägare. Kanske är det därför Sveaskog har så svårt att hålla sågarna i styr?

    ”Ett av de värsta exemplen på greenwashing i Sverige”

    I en stor granskning som släpps idag avslöjar Greenpeace att Preem ligger bakom en omfattande greenwashingkampanj i svensk media. Miljöorganisationen har anmält Preem för brott mot marknadsföringslagen.

    Den 15 juni väntas Mark- och miljööverdomstolens beslut om huruvida Preem får tillstånd att expandera sitt oljeraffinaderi i Lysekil, därefter går frågan över till regeringen. Idag presenterar Greenpeace en granskning som visar att företaget inför beslutet har spenderat över åtta miljoner kronor på en mycket omfattande, systematiskt vilseledande reklamkampanj i bland annat Dagens Nyheter, Expressen och Lysekilsposten.

    Greenpeace granskning visar bland annat att Preem genom att sprida vilseledande videos och annonser, ofta förklädda till att likna vanliga tidningsartiklar, försöker dra fokus från faktumet att de planerar att öka sina utsläpp med 1 miljon ton koldioxid om året. Bland annat låtsas oljebolaget att de behövs för att stärka landsbygden, utan att det har den minsta koppling till Preems huvudsakliga verksamhet. I en annan artikel försöker Preem medvetet spela på människors rädsla för krig.

    För några veckor sedan fälldes Preem av Reklamombudsmannen för en annons om sitt oljeraffinaderi i Lysekilsposten. Greenpeace har idag anmält Preems reklamkampanj i sin helhet till Reklamombudsmannen och Konsumentverket och kräver att Preems greenwashing stoppas.

    ”Preem bedriver en omfattande och systematisk greenwashing. Deras reklamkampanj strider mot god marknadsföringssed och bryter mot marknadsföringslagen på en mängd punkter. Därför anmäler vi Preem till Reklamombudsmannen och Konsumentverket och kräver att Cecilia Tisell omedelbart stoppar Preems greenwashing”, säger Gustav Martner som är Kreativ chef för Greenpeace i Norden.

    Han säger att Preems reklamkampanj är ”ett av de värsta exemplen på greenwashing” han sett i Sverige.

    Se Greenpeaces video om Preems kraftigt vilseledande kampanj:

    WWF-finansierade ekoväktare anklagas för våld mot urfolk

    Ny rapport visar att naturvårdsorganisationen stödjer ekoväktare som begått brott mot urfolk i norra Kongo.

    I mars i år släppte UNDP ett utkast till en rapport som visade att bland annat naturvårdsorganisationen Världsnaturfonden (WWF) stödjer ekoväktare som begår brott mot urfolk i norra Kongo.

    Ekoväktarna stöds genom Tridom-projektet som syftar till att bevara skogsområdet Messok Dja som är globalt känt för dess höga nivå av biologisk mångfald och där framför allt elefanter hotas av illegal tjuvjakt.

    WWF har under tio år drivit kampanjer för att skogsområdet ska klassas som naturskyddsområde och nationalpark för att förebygga brott mot djur- och växtliv. Ekoväktarna är anställda via den kongolesiska regeringen, medan deras löner och utbildning finansieras delvis av WWF.

    Det finns flera vittnesmål om att jägar-samlarfolket Baka som bor i närheten av den planerade nationalparken har blivit slagna, olagligt fängslade, fått sina hem nedbrända och blivit utkastade från skogsområdet där de bor av WWF:s ekoväktare.

    Förutom att våldet och hoten orsakar trauma och lidande bland medlemmar i Baka-samhället, förhindrar det även dem att få tillgång till det land där de bor och brukar resurser för livnäring, vilket gör att de blir alltmer marginaliserade och drivs djupare in i fattigdom. Sen flera år tillbaka har Baka-medlemmar anmält till WWF om de våldsbrott som sker, men trots det har våldet fortgått.

    ”Överträdelser av mänskliga rättigheter är ingenting nytt”, säger den brittiska antropologen Jerome Lewis i en intervju med Yale Environment 360. Lewis har levt med Baka-folket i 30 år och bevittnat många av brotten som är listade i UNDP:s rapport. Lösningen, enligt Lewis, är att låta Baka-medlemmar få bo på sina traditionella marker och se till att inkludera dem i bevarandet av skogarna.

    UNDP:s rapport bekräftar att det gjorts överträdelser mot mänskliga rättigheter i Baka-fallet och att det inte tagits tillräcklig hänsyn till gruppen i planeringen och anläggandet av naturskyddsområdet. Rapporten menar att exkludering av urfolk är en allmän trend inom naturskydd i centrala Afrika, och att urfolk snarare ses som ett hot än som en tillgång.

    Efter publiceringen av rapporten uttalade sig WWF i Kongo genom att säga att de ser allvarligt på rapportens resultat, att bevarandet av skogarna i Messok Dja inte längre kan ske på bekostnad av urfolkens samhällen, traditioner och livnäring och att de arbetar för att förbättra relationerna och samarbetet med Baka-samhället.

    Mycket svårt att jämföra företags miljöarbete

    Företagen sägs i allt större utsträckning satsa på sitt miljöarbete, men hur lätt är det att jämföra vad de egentligen gör? Inte så lätt alls, visar det sig när SMB granskar företagens miljöredovisningar.

    När det gäller finansiella utvärderingar och jämförelser mellan företag har vi sedan länge ett utmärkt system med årsredovisningar för att jämföra företagens ekonomisk status, såsom deras lönsamhet och eventuella ekonomiska förluster.

    Dessvärre är det inte alls lika enkelt att jämföra företagens miljöarbete. Redan i början av 1990-talet började man att utreda hur insyn i företagens miljöarbete bäst kunde ske. Valet stod mellan att göra som i Danmark, där man hade separata hållbarhetsredovisningar, eller som i Norge där miljöarbetet fanns med i årsredovisningen.

    I Sverige valde man att gå på den norska linjen. Från och med 1999 skulle därför svenska företag börja informera om sitt miljöarbete i sin årsredovisning om det kunde ha finansiell påverkan.

    För att ta reda på hur den här informationen fungerat valde vi att studera samtliga årsredovisningar inom den starkt miljöpåverkande tvätteribranschen mellan 1996 och 2016 samt även ett antal årsredovisningar från andra branscher.

    En slutsats av genomläsningen är att lagen om miljöredovisning inte kan sägas ha haft någon särskild effekt då bara en minoritet av företagen alls nämnde sitt miljöarbete i årsredovisningen. Dessutom var i stor sett ingen av informationen jämförbar. I vissa fall var informationen relevant, till exempel att företaget under året blivit miljömärkt, men i andra fall stod enbart någon mening i stil med “Vi bryr oss om miljön”.

    Inför framtida lagstiftning bör krav ställas på att företags miljöinformation i årsredovisningar ska innehålla specifik information, till exempel hur många ton koldioxid företaget släpper ut, vilka miljömärkningar det har eller kanske vilka farliga ämnen som företaget hanterar. Idag ställs inga sådana krav. Istället har vi en minoritet företag som informerar om till synes slumpmässigt vald miljöinformation.

    2016 fick vi genom EU-direktiv skarpare krav på att företag skulle skriva hållbarhetsredovisningar, det vill säga den lösning som sedan länge funnits i Danmark. Men inte heller detta är en gyllene lösning på problemet.

    Först och främst är det fortfarande enbart en bråkdel av företagen som omfattas av lagen om separata hållbarhetsredovisningar. Ett annat hinder är att det är mycket och ganska komplex information, som också kan skrivas utifrån flera olika typer av redovisningssystem. För till exempel en journalist utan särskild företagsekonomisk utbildning är det relativt lätt att förstå den finansiella informationen i en årsredovisning, medan samma person sannolikt skulle få svårt att förstå innehållet i en hållbarhetsredovisning.

    Jämförbarhet och transparens är helt nödvändigt för att vi ska kunna sätta press på företagens miljöarbete. Den nuvarande lagstiftningen håller inte måttet. Om vi vill snabba på svenska företags omställning behöver kraven på miljöredovisningen skärpas rejält.

    Anna Nyquist, skribent på Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen SMB ledare.

    Miljarder satsas på grönt krispaket i Norge

    Den norska regeringen väntas satsa 3,6 miljarder på ett grönt krispaket i form av hållbara satsningar i näringslivet, enligt norska NRK. Samtidigt får norska oljeindustrin ett flerfaldigt större stödpaket. Att det skulle komma ett grönt krispaket har varit känt sedan 30 april, men nu har fler detaljer tillkommit. Så här förväntas pengarna bli fördelade:
    • 2 miljarder till den norska motsvarigheten till Energimyndigheten, statliga Enova, för teknikutveckling i näringslivet.
    • 1 miljard ska delas ut under tre år till en så kallad ”grön plattform” i regi av Forskningsrådet, Innovation Norge och sällskapet för industriell tillväxt, Siva.
    • 600 miljoner ska användas för att bland annat utveckla ny klimatvänlig teknik, grön sjöfart, cirkulär ekonomi och klimatstödssystemet.
    Samtidigt får den norska staten massiv kritik för att de samtidigt satsar stora summor på att rädda den krisande oljeindustrin. Överenskommelsen kan komma att frigöra hela 100 miljarder norska kronor extra till fossilbranschen. Sverige har som bekant inte ställt några miljökrav i sina stödpaket – trots stora ord om grön omställning. 150 miljoner till så kallade ”gröna jobb” är den hittills enda miljösatsningen från den svenska regeringen under coronakrisen. Detta trots att forskning visar att krisande ekonomier återhämtar sig starkare med klimatsmarta åtgärder.

    Dolda klimatrisker i globala leverantörskedjor

    I en ny rapport konstateras att dagens långa och komplexa leverantörskedjor ökar miljökonsekvenserna. Det här innebär bland annat att svenska företag också blir mer exponerade för stora och dolda klimatrisker, framför allt i utvecklingsländer.

    Rapporten, som har tagits fram av myndigheten Tillväxtanalys, visar bland annat att det svenska näringslivet genom sina globala leverantörskedjor riskerar betydande exponering mot fysiska klimatrisker som värmeböljor och översvämningar. De här riskerna uppkommer framförallt uppströms i leverantörsleden, närmare produktionen och ofta i utvecklingsländer.

    De många och ofta komplexa stegen från produktion till försäljning kan göra det svårare för företagen att hantera riskerna. Det är enligt rapporten till och med vanligt att företagen inte ens har insyn i sina leverantörskedjor. Det gäller särskilt de små företagen, men även större företag kan ha dålig insyn längre upp i leverantörskedjan. Senast i höstas avslöjades exempelvis att textilfabriker som arbetat åt H&M och Ikea förgiftar floderna i Turkiet.

    En av rapportens slutsatser är att företagen behöver bli mer riskmedvetna och bättre på att följa upp sina leverantörskedjor. Vidare föreslås statliga insatser för att öka företagens riskmedvetenhet och förbättra deras riskhantering när det kommer till hantering av klimatrisker i globala leverantörskedjor. Tillväxtanalys konstaterar också att det är bra för svenskt näringsliv med internationellt stöd till klimatarbetet i fattigare delar av världen.



    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii. Enligt senaste mätningen 29 maj ligger koldioxidhalten nu på 416,86 miljondelar (ppm), vilket är en liten höjning jämfört med förra veckan (416,59 ppm). När mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800.000 år, troligen miljontals år. För ett år sedan låg halten på 414,72 ppm. För tio år sedan var den 393,46 ppm.

    Fler pandemier om exploateringen av naturen fortsätter

    Covid-19 är bara början och kommer att följas av ännu dödligare virusutbrott om inte människans exploatering av djur och natur inom kort stoppas. För att minska risken för fler pandemier behöver människans ekologiska fotavtryck minska rejält.

    När covid-19 växte fram i den kinesiska staden Wuhan i december 2019 började man tidigt misstänka att smittan kom från den lokala marknaden och handeln med vilda djur. Även om det är för tidigt att slå fast om marknaden utgjorde själva ursprunget eller om den bara fungerade som en ”förstärkande miljö” kan nog de flesta hålla med om att det är en synnerligen dålig idé att ha en massa olika exotiska djur samlade tillsammans på en lite yta där de kommer i kontakt med varandra.

    Som de flesta nu vet orsakas covid-19 av ett coronavirus, sars-cov-2, som är nära släkt med de coronavirus som låg bakom de tidigare zoonotiska epidemierna, sars och mers. Dessa virus tycks alla härstamma från fladdermöss och kan flytta över till oss människor via andra djur som fungerar som bryggor. I fallet sars (sars-cov-1) handlade det om maskpalmmårdar som såldes på djurmarknader.

    När den årliga folkkongressen i Kina nyligen hölls, två månader försenad, var ett av ämnena på agendan just marknader med vilda djur, vilka förbjudits sedan coronaviruset bröt ut. Och nyligen kom signaler om att myndigheterna i Wuhan även utfärdat ett förbud mot att äta vildfångade djur, och att det ska bli otillåtet att jaga dem.

    Detta är välkomna signaler, eftersom det initiala förbudet inte varade särskilt länge. I april öppnade Wuhan nämligen upp sina marknader igen, precis som efter sars-utbrottet 2003.

    Beslutet att öppna marknaderna har av förståeliga skäl upprört många politiker, forskare och debattörer som vill se ett totalförbud för dessa marknader. Flera debattörer menar att eftersom sars spreds via marknaderna i början av 2000-talet borde Kina redan då stängt dem för gott.

    Men debatten om Kinas djurmarknader saknar flera viktiga perspektiv. För det första kan en snabb stängning med förbud leda till att handeln ändå kommer att fortsätta, fast på en svart marknad med risk för minskad insyn och möjlighet till reglering och övervakning. För det andra kan ett ensidigt fokus på djurmarknaderna även innebära att man missar den stora bilden – att människan helt enkelt pressar jorden för hårt och sätter den biologiska mångfalden ur spel.

    I Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin Konflikt från 16 maj betonar Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, att människans aktiviteter numera påverkar 75 procent av jordens yta och i allt större utsträckning inkräktar alltmer på naturen.

    Förra året kom en uppmärksammad global rapport som visar att 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Det har skapat ett extremt tryck på vår biologiska mångfald. Andersen beskriver virusutbrottet som en varningssignal om att vi sätter för stort tryck på jordens kvarvarande vilda livsmiljöer.

    Även forskare hos vetenskapspanelen för biologisk mångfald, IPBES, skriver att covid-19 ”kanske bara är början”. De räknar bland annat upp skogsskövling, gruvindustri, storskaligt jordbruk och exploatering av vilda arter som orsaker till pandemin och skriver att dessa tillsammans skapat en ”perfekt storm” för att sjukdomar ska kunna spridas.

    Såväl klimatförändringarna som exploateringen av naturliga livsmiljöer – jordbruk, gruvdrift eller stadsbebyggelse – driver vilda djur i närmare kontakt med människor. Sjukdomar som det nya corona­viruset bli vanligare i takt med att människan fortsätter att förstöra vilda djurs habitat.

    En av de största bovarna i dramat är den industriella köttproduktionen, som pekats ut av både FN och EU som startpunkt för många av de smittsamma sjukdomar vi sett de senaste åren. Och det lär bli värre, inte minst med tanke på djurindustrins överanvändning av antibiotika. Det är inte bara klimatet som vinner på minskad köttkonsumtion – att skippa köttet kan alltså även förhindra smittsamma sjukdomar.

    Förutom antibiotika och förlust av biologisk mångfald handlar vår ökande sårbarhet för sjukdomar också om klimatet. Klimatförändringar påverkar redan i dag spridning och överföring av så kallade vektorburna sjukdomar, som överförs via insekter eller fästingar. I takt med ett allt varmare klimat så väntas dessa smittor öka. Det är ytterligare ett tungt argument för att minska utsläppen.

    Covid-19 är ett tydligt bevis på vilka konsekvenser människans agerande kan få. Om inte människans rovdrift på djur och natur upphör kommer coronapandemin snart att följas av ännu dödligare sjukdomar.

    Därför måste vi genast ställa om till en värld som värnar den biologiska mångfalden och begränsar människans påverkan på klimat och miljö. Hälsoargumentet behöver bli centralt i den miljöpolitiska debatten. Det postpandemiska samhället måste göra allt det kan för att stoppa exploateringen av naturen.

    Andreas Vilhelmsson, redaktör på Supermiljöbloggen


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.

    Läget ljusnar för insjöfisken

    Fler svenska insjöfiskar som sik, öring, abborre och röding får grönt ljus i årets upplaga av WWF:s Fiskguiden. I havet ser det värre ut – läget är fortsatt illa för många havslevande arter.

    2020 års upplaga av Fiskguiden innehåller flera positiva nyheter. Det är nu helt okej att äta många slags svenska insjöfiskar, som exempelvis gös och öring. Det blir också grönt ljus för ett antal sötvattenkräftor, men fortfarande rött för odlade kinesiska kräftor.

    Läget är sämre bland havslevande arter, som fortfarande utsätts för mycket hårt tryck. Bland fiskar som helt bör undvikas finns burktonfisken skipjack och sorgebarnet torsken. Sedan 2019 råder det fiskestopp i östra Östersjön, vilket visar hur allvarligt läget är.

    Det är förstås jättetråkigt. Torsken har fiskats hårt under lång tid och det här blir resultatet. Vi ser också utmaningar med havsmiljön. Bottendöden påverkar torsken negativt och man fiskar för mycket av torskens föda så den svälter, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF till SVT Nyheter.

    Den populära laxen bör bara ätas om den är ASC- eller MSC-märkt, alternativt om den har fiskats med garn i Vättern.

    WWF pekar ut makrill, skarpsill, musslor och sill som miljösmarta val. De är dessutom bra ur klimatsynpunkt, framför allt för att fångstbåtarna har låg bränsleförbrukningen och bifångsterna är få.

    Det bästa sättet för den enskilde att undvika utfiskning och förstörda vattenmiljöer är att köpa fisk mer sällan, och då välja grönlistade sorter. Det behövs också starkare marint skydd från myndigheter och regeringar runt om i världen. Idag är 90 procent av världens kommersiella fiskebestånd fullt utnyttjade eller överfiskade.

    Nytt datum bestämt för FN:s klimatmöte

    För två månader sedan kom beskedet om att höstens klimattoppmöte COP26 i Glasgow ställs in på grund av covid-19. Nu är det äntligen klart att det kommer att hållas i november 2021 istället.

    När COP25 avslutades i en besvikelse i Madrid i december förra året var det många som hoppades på COP26 som skulle hållas nu i november. Det var nämligen här som Parisavtalet skulle omvandlas i praktisk handling och länderna skulle enas om skärpta åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser. Många blev därför oroliga när FN:s klimatsekretariat UNFCCC tvingades meddela i april att årets möte fick skjutas upp på grund av coronapandemin.

    Nu har sekretariatet äntligen fastställt ett nytt datum. Ett år försenat kommer COP26 istället hållas 1–12 november 2021, men fortfarande i Glasgow som planerat. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) meddelade till TT att hon var mycket nöjd med beskedet:

    Det är väldigt positivt att vi nu fått ett datum att arbeta mot. Världen behöver fler länder som gör mer i klimatfrågan. Fokus behöver vara på en klimatsmart återhämtningspolitik efter coronapandemin så att vi klarar av att stoppa klimatkrisen.

    Tropisk avskogning farligt för kvinnor

    Kvinnor i Papua Nya Guinea har blivit mer utsatta sedan skogsavverkningen i landet eskalerat. I de berörda områdena vittnas om våld i hemmen, en ökad mängd tonårsgraviditeter och ett allt större drogmissbruk. 

    Papua Nya Guinea är hem för en stor mångfald, både biologisk och kulturell. Här hittas världens tredje största regnskog som besitter 5 procent av världens arter. I landet talas dessutom 10 procent av världens språk av de många lokala stammarna.

    Men landet är i konstant förändring och skogsavverkningen är intensiv. I samband med detta har också de kulturella och sociala relationerna förändrats i de lokala samhällena. Skogsförlusten drabbar i synnerhet de mest utsatta medlemmarna av samhället, vilket i detta fall betyder kvinnorna. 

    ”Avskogning, klimatförändringar och miljöförstöring leder till en ökning av våldet mot kvinnor. Jag tror det är ett påstående som blir mer och mer sant”. säger Jeanette Sequeira, vice direktör och koordinator för genusprogram vid Global Forest Coalition till Mongabay. 

    Under årens lopp har mycket förändrats för kvinnorna i Papua. Traditionellt är det framförallt kvinnor arbetat med skogen, även om markrättigheterna regelmässigt tillhör männen. Kvinnorna befinner sig i en osäker position eftersom de inte har något personligt anspråk på marken och de är åsidosatta i diskussioner om förändring.

    Att sälja de lokala skogarna är lockande eftersom vinsten är snabb. Men tillsammans med skogen förlorar lokalbefolkningen även sin självförsörjningskapacitet. Detta bidrar naturligtvis till stor stress i samhällena. I Papua har våldet mot kvinnor, både i hemmet och utanför, ökat i takt med skogsförlusten.

    När industri och jordbruk ersätter skogarna nära hemmen tvingas kvinnor att resa allt längre för att samla mat och andra resurser. På dessa långa resor till skogen riskerar kvinnor att attackeras av människor från andra byar och från nykomna arbetarna som företagen har tagit in.

    Tiden kvinnor är tvungna att arbeta blir allt längre och påfrestningen på dem blir höga. Situationen i Papua Nya Guinea har förargat många och gett upphov till en feministisk rörelse i området.

    I ljuset av den pågående miljö- och klimatkrisen kan man inte blunda för hotet kvinnor världen över står inför. Detta är bara ett av många exempel. Här har SMB skrivit mer om sambandet mellan jämställdhet och miljö.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.