Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Regionerna möter klimatoro med råd – ta efter, regeringen!

    Posted on by Jan Lindsten
    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Många barn och ungdomar känner oro och i vissa fall ångest över klimatet. Även de äldre oroar sig, visar övertygande undersökningar. Och nu reagerar landets regioner och inrättar en rådgivande funktion på 1177 för att möta denna speciella ohälsa. Det är bra och nödvändigt. Kan vi hoppas att statens myndigheter går samma väg? Eller hämmas de av regeringens likgiltighet inför klimathotet?

    LEDARE Nyheten kom för några dagar sedan. Regionernas gemensamma bolag Inera, ansvarigt för bland annat sjukvårdsupplysningen 1177, drar nu igång ett arbete för att kunna möta medborgares klimatoro.

    Under egen rubrik på avdelningen för psykisk hälsa återfinns fliken ”Att leva med oro för klimatet”. Här finns förslag, tips och råd om hur man som privatperson ska kunna göra, gentemot sig själv eller sina barn, om sådan oro finns.

    Och det är ju just vad som är fallet, hos allt flera. Ursprunget till lanseringen är att en rad regioner med Skåne i spetsen i sin dagliga verksamhet mött just detta och vänt sig till Inera med önskemål om hjälp. Sidan med anvisningar är identiskt utformad i samtliga regioner, och försedd med länkar till respektive vårdcentraler, för de som mår så dåligt att de kan tänkas behöva professionell hjälp.

    Vården inte skyldig till oro – men kanske regeringen?

    Att klimathotet tillåtits växa, år från år, utan att Sveriges och världens ledare förmått agera så att det funnes mer av hopp om och tro på en bättre utveckling är djupt sorgligt. Men det är såklart inte våra vårdhuvudmäns fel.

    Men man kanske måste lasta Sveriges högsta politiska ledning? För det här initiativet från regionerna, och 1177-ledningens verkställande av det, kontrasterar starkt mot somliga statliga myndigheters beröringsskräck för klimathotet.

    När det gäller Skolverket, den myndighet som utformar instruktioner till landets lärare om hur undervisning ska bedrivas och om vad den ska innehålla, har ointresset att bringa klarhet om vad som är lärarnas beting i klimatfrågan varit monumentalt.

    SMB har vid flera tillfällen varit i kontakt med en djupt klimatengagerad lärare, som tillsammans med likasinnade, försökt skaka fram svar och komma i dialog med sin myndighet. Hon intervjuades om detta för ett år sedan.

    Hur ska vi sköta vårt uppdrag att utbilda eleverna om hållbarhet och god livsmiljö? … Det står inte en rad i våra instruktioner om det här, det borde stå på första sidan, sa läraren bland annat.

    Sedan dess har kampen för att få besked och vägledning av myndigheten fortsatt. Tyvärr utan särskild framgång. När SMB förhör sig om läget idag, har alldeles för litet hänt. En ettårig utbildning för lärare och rektorer ska visserligen dras igång i denna höst.

    Skolverket måste fokusera mer på klimathotet

    Men det krävs, framhåller lärargruppen, en mycket starkare fokusering. ”Gå ut tydligt med att klimatkatastrofen vi står inför är mänsklighetens största utmaning och att vi som möter barn och ungdomar har ett extra stort ansvar kring hur vi undervisar dem i detta” lyder uppmaningen i ett färskt brev till Skolverkets nytillsatte generaldirektör Joakim Malmström.

    SMB instämmer helhjärtat i det kravet.

    Undertecknarna, lärare och psykologer i klimatnätverken Teachers Rebellion och XR psykologer, har bett om ett möte med verkets ledning, vilket så här långt avböjts.

    Kan orsaken vara att de bedöms vara ett säkerhetshot, i likhet med hur andra fredliga klimatengagerade individer etiketterats på senare tid?

    Det kan ju i så fall vara ett praktiskt sätt att undvika dialog om civilisationens ödesfråga på myndighetsnivå, i ett läge när landets högsta politiska ledning så eftertryckligt stoppat huvudet i sanden inför klimatförändringens realiteter.

    Liknande aktioner och protester har förekommit gentemot Folkhälsomyndigheten, som inte heller den har velat (fått?) kommunicera de antropogena klimatförändringarnas oerhörda betydelse för folkhälsan, och en allt försämrad sådan i spåren av uppvärmningen. Också detta uppmärksammade SMB i fjol.

    Den svenska förvaltningsformen håller hårt på myndigheternas status som självständiga i förhållande till statens politiska ledning. Men självklart kan (och ska) myndigheter styras. Det sker genom föreskrifter och regleringsbrev.

    Det står de politiska makthavarna fritt att formulera skarpare krav i regleringsbreven till sina myndigheter på adekvat hantering av klimathotet.

    Här saknas ännu verkligt mycket. Och det har blivit extremt bråttom. Och det återstår att se om regeringen kommer att visa handlingskraft.

    Svenska väljare inför EU-valet: klimatet viktigast

    Posted on by Birgitta Losman

    SVT rapporterar idag, onsdag, att svenska invånare till skillnad från väljare i andra EU-länder har klimat som viktigaste fråga inför EU-valet.

    Europaparlamentets Eurobarometer är en opinionsundersökning som mäter väljarnas inställning till det kommande EU-valet i juni. Nu har Eurobarometern tillfrågat EU:s invånare om vilka frågor de anser vara viktigast inför valkampanjen.

    Enligt SVT har svarande fått uppge vilken fråga de anser vara viktigast. Utöver detta har de som svarat även kunnat lägga till ytterligare tre viktiga frågor.

    Vilka frågor bör dominera inför EU-valet 2024? var en av frågorna som ställdes till européerna. För samtliga medlemsländer utom Sverige dominerade ”Kampen mot fattigdom och socialt utanförskap”. Men för svenska väljare toppar klimatfrågan listan. Detta enligt faktabladet för Sverige i undersökningen.

    Källa: Eurobarometer

    Läs hela undersökningen från Eurobarometer här.

    Vårbudgeten: frånvaro av globalt utvecklingsarbete och klimat

    Posted on by Birgitta Losman

    Den 15 april presenterade regeringen årets vårändringsbudget. I denna har regeringen chans att skruva på den tidigare lagda höstbudgeten för att möta utmaningar som regeringen ser behov av satsningar inom. Klimatkrisen och arbete för FN-staternas gemensamt överenskomna Agenda 2030 – de globala utvecklingsmålen – hör inte till de utpekade politikområdena.

    Välfärd, trygghet och jobb är de investeringar för Sverige som nämns i regeringens ambitioner för 2024 och framåt. Nationens välmående är i fokus. Inga spår finns av klimatoro, investeringar i förnybar energi för att minska sårbarheten i vår fossilberoende ekonomi eller att arbeta med ekosystemtjänster för att säkerställa att vi går i takt med biologisk mångfald och andra baser för mänskligt liv på den här planeten.

    När klimat och miljö nämns är det främst i termer av minskade anslag, även om vissa satsningar finns på exempelvis laddinfrastruktur för elfordon. Här följer ett exempel på citat från regeringens proposition:

    Utgifterna inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökade 2022 och
    beräknas minska 2023–2026.

    Regeringens vårproposition 2024

    Finansminister Svantesson är i presentationen av vårpropositionen tydlig med att Sverige ska bli rikare och tryggare. I snygga power points radas traditionella budgetposter upp som ska göra oss invånare rikare och tryggare. Det är klassisk tillväxtpolitik. Men här finns ett stort problem: Den klassiska tillväxtpolitiken a´ la 1990-tal är inte lösningen på 2020-talets globala klimat- och säkerhetssituation.

    En rimlig förväntan på en moderatledd regering är att presentera de borgerliga partiernas variant av att möta klimatkrisen och att berätta hur vägen för att möta övriga utmaningar i Agenda 2030-målen som överenskommits inom FN-systemet ser ut. Politiken skulle säkerligen inte se likadan ut som om en Socialdemokratisk och Miljöpartistiskt ledd regering hade varit vid rodret i svensk politik.

    Trygghet handlar även om hållbar utveckling

    Men att ha någon politik, det är ändå en rimlig kravnivå för en svensk regering år 2024. I stället ekar det nationalistiskt och tomt. Detta är skrämmande och på sikt ett stort hot mot välfärden, tryggheten och jobben i Sverige. Just de områden som regeringen säger sig vilja värna och satsa på.

    En välvillig tolkning skulle kunna vara att regeringen, oavsett vad expertmyndigheter och klimatpolitiskt råd säger, envist håller fast vid att koldioxidinfångning och kärnkraft i en avlägsen framtid är lösningen. Detta då i kombination med ytterligare minskningar av anslag till miljö och naturvård.

    I en tid när jobb, ekonomisk utveckling, säkerhet och kriminalitet skrämmer många invånare är det ändå häpnadsväckande att klimatkrisen helt ignoreras, liksom det globala konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbetet. Före Tidöavtalets tillkomst fanns ändå en livlig diskussion om globala utvecklingsfrågor, också inom borgerligheten. Var finns den diskussionen idag?

    Vi har alla förutsättningar för total återvinning av plast

    Posted on by Filip Johnsson

    Sverige har det mesta på plats i form av industri, kompetens, forskning och infrastruktur för att gå i spetsen för en storskalig, verklig återvinning av plast. För tyvärr är det inte sant som ofta påstås att det mesta av plasten återvinns – nästan 90 procent eldas upp. Det skriver SMB:s krönikör Filip Johnsson i veckans betraktelse, och tipsar regeringen att detta borde vara något att profilera sig på.

    KRÖNIKA: Denna plast. Överallt plast. Vi är extremt beroende av plast i vårt samhälle. Ett fantastiskt material får man medge. Inte konstigt att den återfinns precis överallt i samhället. Vi kan inte röra oss i samhället utan att använda plast. Plasten är lätt, billig, luktfri, kan tillverkas i alla färger och former och användas till nästan allt.

    Kruxet är att den är tillverkad av fossil råvara – i princip olja. Ett annat problem är att den nästan inte alls återvinns och att det förekommer en överanvändning.

    Vårt materialsystem är komplext och svårt att förstå. Trots att vi tvättar våra förpackningar och lämnar dessa i återvinningsbingen och att nästan alla förpackningar är märkta med en sådan där återvinningssymbol med pilar som bildar en sluten trekant, så eldas 87 procent av all plast upp. Jag tycker det är ganska hårresande. Att vi inte kommit längre år 2024. Samtidigt är det inte konstigt att gemene man inte har riktigt koll på detta. Speciellt som vårt avfallshanteringssystem ger intrycket av att vi återvinner plasten.

    Att det är dåligt känt vad som händer med vårt plastavfall kan illustreras av senaste numret av SJ:s tidning Kupé – den som finns i stolsfacket på X2000 tågen. I senaste numret finns under vinjetten ”Infotainment” en artikel med rubriken ”Plastens uppgång & fall” av Göran Everdahl (är det DEN Göran Everdahl, undrar jag som ofta lyssnar på Spanarna i radio). I artikeln som förvisso innehåller en del tänkvärt står att ”90 procent av allt svenskt plastavfall återvinns”.

    90 procent av plasten eldas upp – knappast återvinning

    Men en spaning ger alltså vid handen att nästan 90 procent av all plast eldas upp. Förvisso blir det då värme och lite el av plasten, där värmen används i våra fjärrvärmenät. Men kolet i plasten omvandlas också till koldioxid som bidrar till växthuseffekten och ny plast måste tillverkas av ny fossil olja och gas. Ett i det närmaste helt linjärt system. Det är alltså knappast fråga om återvinning, även om förbränningen brukar ges det bättre klingande namnet värmeåtervinning.

    Det grundläggande problemet är att vi fortfarande tillåter att plast framställs från ny fossil råvara. Detta trots att det finns enorma mängder plast att tillgå i samhället, som faktiskt skulle kunna användas för att göra ny plast. Men grejen är att det då krävs en lite mer avancerad kemisk process än de återvinningsprocesser som är förhärskande idag.

    Faktum är att sådan teknik finns demonstrerad i stor skala. Tekniken baseras på en förgasningsprocess, även om det går att göra på ett par andra sätt också.

    Dagens svenska kemiindustri har kompetensen

    Tekniken gör det möjligt för befintliga kemikluster, som i dag tillverkar olika typer av plaster från fossil råvara, att gradvis ställa om till att använda plastavfall och, genom tillsats av el, återvinna plastens kolinnehåll. Kostnaden och energiverkningsgraden för att producera plast på detta sätt är troligtvis ungefär densamma som för att producera plast från ny fossil olja i dagens anläggningar.

    Den kanske mest uppenbara fördelen med sådan återvinning av plast är att den befintliga plasten får ett värde efter användning. I stället för att plastavfallet är något man bara vill bli av med skapas drivkrafter för att samla in plasten. Detta skulle på sikt kunna resultera att det blir lönsamt med ”plastic mining” med successivt minskade mängder plast i haven och naturen. Kanske skulle det också bidra till att samhället inte använde sådana enorma mängder plast. Vi behöver såklart också minska plastanvändningen i samhället, samt även få ned antal plastsorter i omlopp.

    Som med så mycket annat har Sverige faktiskt en unik möjlighet att vara föregångare i att ställa om mot ett cirkulärt avfallssystem. Vi har forskningen, vi har tekniken och vi har ett mycket bra utgångsläge med klimatneutral el. Vi har dessutom rådigheten över vårt avfallssystem och i alla fall för den svenska kemiindustrin finns det knappast något egenvärde att utgå från nya oljeprodukter när ny plast ska tillverkas. Därför borde Sverige kunna ta bollen och börja ställa om avfallssystemet.

    Kanske något för nuvarande regering att satsa på? Den kan behöva något att profilera sig på. Den får liksom inte så mycket positiv respons på miljöområdet.

    Samiska aktivisterna frikänns efter Fosen-aktionen

    Posted on by Alva Danielsson

    Hösten 2023 dömdes aktivister till böter efter den så kallade Fosen-aktionen. De vägrade betala böter, och fick därför ställas inför rätten. Nu har samtliga aktivister friats i Oslo tingsrätt. 

    SMB har tidigare berättat om hur aktivisterna ockuperade det norska Olje- och energidepartementet i februari 2023. Aktionen handlade om att den norska staten inte har tagit ned en vindkraftspark i rennäringsområdet vid Fosen, trots att högsta domstolen deklarerat att den är olaglig och strider mot urfolksrätten.

    Aktivister ockuperade lobbyn till Olje- och energidepartementet för att uppmärksamma frågan och kräva att staten tar ned vindkraftverken. De åtalades för civil olydnad, och när de vägrade betala böter gick fallet till rätten. Nu har domstolen slagit fast att de tilltalade hade rätt att demonstrera fredligt, och friar samtliga aktivister.

    Vi tycker att det är positivt att domstolen är så tydlig med vikten av yttrande- och demonstrationsfrihet, och vilken betydelse detta har för att ställa de statliga myndigheterna till svars för brott mot mänskliga rättigheter, säger en av försvarsadvokaterna till NRK (översatt citat).

    Kemikalier i vardagen: En dold hälsorisk

    Posted on by Anna Nyquist

    Vår värld är uppbyggd av kemikalier, från det minsta kornet salt till de största strukturerna i universum. Men vad innebär det när vi i allt högre grad börjar använda syntetiska och farliga kemikalier i vardagen? Vad innebär detta för vår hälsa och miljö? SMB har tittat närmare på det.

    Problem med kemikalier är inget nytt och inte heller att många är oroliga för kemikaliernas negativa hälsoeffekter. Men kanske har problemen intensifierats?

    Senaste rapporteringen kring ämnet från SMB behandlade Livsmedelsverkets varning om att vissa delar av det svenska fiskbeståndet innehåller så höga nivåer av miljögifter att kvinnor som planerar att bli gravida bör begränsa sitt intag av fisk till maximalt två till tre gånger per år. Egentligen får en stor del av den här fisken inte ens säljas om EU:s gränsvärden skulle följas även i Sverige, men här har svenska politiker tagit ett aktivt beslut att gå emot EU:s riktlinjer och därför fått dispens så att fiskar med höga kemikaliehalter ändå får säljas i Sverige.

    Annan rapportering den senaste tiden har handlat om farliga kemikalier i vattnet och om hur även små doser av PFAS-kemikalier gett upphov till att svenska ungdomar har bland de största koncentrationerna av kemikalierna i sina kroppar i Europa.

    Var kommer kemikalierna från?

    Kemikalier finns i det mesta runomkring oss, även de med negativa hälsoeffekter. Exempelvis finns kemikalier med negativa hälsoeffekter i våra byggnader, skönhetsprodukter och smycken. Även mat är en vanlig källa till kemikalier, vilket bland annat kan kopplas till storskalig användning av kemikalier inom jordbrukssektorn.

    Forskning visar att jordbruken inte bara använder stora mängder kemikalier, utan även att den användningen väntas öka. Enbart syntetiska gödselanvändningen har ökat med 25 procent under de senaste tio åren. Att rester av bekämpningsmedel och kemikalier med andra ursprung finns i vår mat är därmed inte särskilt överraskande.

    Även förpackningar till maten innehåller stora mängder kemikalier. I en forskningsstudie upptäcktes hela 9 936 kemikalier i en enda plastprodukt för matförvaring.

    Med vad är egentligen kemikalier?

    Allt från mobiltelefoner till träd och blommor är uppbyggda av kemiska grundämnen. De är byggstenar som kan kombineras på oändligt många sätt för att skapa allt vi ser och interagerar med. Vissa kemikalier bildas naturligt, såsom socker och havssalt, medan andra är konstgjorda, till exempel PFAS.

    Emellertid, medan många konstgjorda kemikalier har revolutionerat vår vardag, från mediciner till rengöringsprodukter, finns det också potentiella risker. Den globala produktionen av konstgjorda kemikalier har ökat exponentiellt, från en miljon ton år 1930 till 400 miljoner ton år 2000, vilket ökar risken för farlig exponering.

    Ett vanligt missförstånd är dock att det är de konstgjorda kemikalierna som är skadliga medan alla naturliga är säkra. Verkligheten är dock inte så svartvit. Även naturligt förekommande kemikalier kan vara giftiga, precis som vissa konstgjorda kemikalier kan vara ofarliga.

    Påverkan på vår hälsa

    Det har forskats mycket kring hälsoeffekterna av kemikalier. Exempelvis beskriver epidemiologiforskaren Shanna Swan i boken Count Down att kemikalier bidragit till att antalet spermier minskat med hela 59 procent mellan 1973 och 2011. Enligt Swans beräkningar kan antalet spermier, i den här minskningstakten, nå siffran noll runt år 2045.

    Swan beskriver hur det bland annat orsakas av hormonstörande kemikalier som många av oss kommer i kontakt med dagligen eftersom de finns i våra hus, matförpackningar, kläder, tvålar, schampon, elektronik och kosmetika.

    Kemikalier kan även störa kroppens biologiska processer, påverka hormonbalansen och ämnesomsättningen, samt bidra till hälsoproblem som fetma och diabetes. Studier publicerade i bland annat Chemosphere och Toxics belyser hur vissa kemikalier kan ackumuleras i fettvävnad och därmed bidra till ökad fettmassa, påverka barns tillväxt och öka risken för metabola störningar kopplade till ämnesomsättningen och vanliga välfärdssjukdomar.

    Varför fortsätter vi att använda skadliga kemikalier?

    Trots växande bevis för somliga kemikaliers skadlighet fortsätter vi använda dem. Deras närvaro i allt från konsumtionsvaror till jordbruket, maten och industrimaterial gör dem till en integrerad del av det moderna samhället, i vår vardag. De är ofta osynliga för våra sinnen, vilket gör dem till en dold hälsorisk.

    Det handlar om en balansgång mellan att utnyttja kemikaliernas fördelar och att minimera deras risker, men är den balansgången tillräckligt välavvägd? Kanske är det dags för konsumenter, jordbrukare, industrin och politiker att ompröva relationen med dessa ämnen och aktivt söka säkrare alternativ?

    Trots klimatförändringar: Världens kolkraft ökar

    Posted on by Anna Nyquist
    Bilden visar ett bolmande kolkraftverk

    Världens totala kapacitet för kolenergi ökade förra året med två procent, trots upprepade varningar från klimatforskare om behovet av att stänga kolkraftverk för att undvika att förvärra klimatkrisen. Detta är första gången sedan 2019 som en ökning noteras.

    The Guardian rapporterar att Global Energy Monitor övervakning av kolproduktion visar på en global ökning av den fossila energikällan. Under året har cirka 69,5 gigawatt ( GW) ytterligare effekt från kolkraft tillkommit, med två tredjedelar i Kina. Nya kraftverk har även byggts i Indonesien, Indien, Vietnam, Japan, Bangladesh, Pakistan, Sydkorea, Grekland och Zimbabwe.

    Samtidigt avmattades nedstängningen av kolkraftverk i USA och Europa, vilket resulterade i att endast 21 GW stängdes av under året. Detta ledde till en nettoökning på nästan 48,5 GW under året, den största sedan 2016.

    Detta bör även synas ur perspektivet att klimatforskare visat att alla kolkraftverk måste stänga senast 2040, om de inte kan utrustas med effektiv teknik för att avlägsna koldioxid, och om vi vill begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer. Det innebär att cirka två kraftverk bör stängas i veckan, inte öppna.

    Läckt dokument: EU-rådet planerar lägre klimatambitioner!

    Posted on by Jan Lindsten

    EU:s ministerråd överväger att drastiskt minska unionens klimatambitioner under nästa femårsperiod. Det framgår av ett läckt internt strategidokument som SMB fått tillgång till. I dokumentet nämns klimatfrågan mycket knapphändigt och får inga egna rubriker!

    Ministerrådet, som idag leds av belgaren Charles Michel, ska kort efter parlamentsvalet i juni mötas för att anta EU:s strategiska femårsplan för åren 2024 till 2029.

    Om det interna arbetsdokument som nu cirkulerar bland medlemsländernas regeringschefer får styra nedgraderas unionens ambitioner. På de två sidorna, med totalt tre avdelningar och 48 att-satser, nämns klimatet i två punkter, inkilat och underordnat andra ämnesområden:

    ”Promote innovation and research, including in the field of defence and to accompany Europe towards climate neutrality”, heter det under rubriken ”A prosperous and competitive Europe.”

    Och på ett ställe till, ett lakoniskt konstaterande av behovet av klimatanpassning: ”Prepare for the new realities stemming from climate change.”

    Den sedan tidigare gällande femårsagendan talar tvärtom i tydliga ordalag om behovet av klimatåtgärder på alla nivåer, och med koppling till att regelverken överensstämmer med de mål som satts i Parisavtalet. En av fyra huvudsakliga prioriteringar i den gällande femårsagendan ”byggandet av ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa”. Inget av detta återfinns i det nya förslaget.

    Ingmar Rentzhog, företagare och grundare av We dont have time, oroas av utkastet i EU:s ministerråd om kraftigt sänkta klimatambitioner under nästa femårsperiod.

    I debatten inför EU:s parlamentsval är farhågorna stora för att ytterhögerns partier, med inget eller ringa intresse för klimatfrågan, ska växa kraftigt. Men redan innan valet har inträffat verkar EU:s medlemsländer sammantaget i värsta fall alltså förbereda en nedgradering av den hittills tämligen offensiva klimatpolitiken.

    Det är företagarnätverket We Don´t Have Time, grundat av svensken Ingmar Rentzhog som kommit över det interna EU-dokumentet och nu sprider detta till medierna.

    – Enda sättet att stoppa de här planerna är att göra dem kända i så stor omfattning som möjligt, säger Rentzhog och betecknar dem som anmärkningsvärda.

    – Klimatet har funnits med på ett helt annat sätt i tidigare strategidokument. Att spela in den här bollen nu, redan innan EU-valet hållits, är märkligt. Det finns någon som driver detta.

    Ja, vilken är din tolkning av vad som sker, egentligen?

    – Detta är en ren spekulation från min sida, men frågan är om det vi ser i EU, och hela världen nu, är den sista striden från fossilintressena. Förhoppningsvis är det den sista striden, säger Ingmar Rentzhog till SMB.

    Inledningen på det tvåsidiga dokumentet där EU:s strategiska agenda för de kommande fem åren läggs fast. Det blir i så fall en agenda med avskalade ambitioner på klimatområdet.

    Schweiz döms för bristande politik i unikt klimatmål

    Posted on by Jan Lindsten

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter slår fast att den schweiziska statens klimatpolitik har för stora brister. Det är en grupp äldre kvinnor som stämt regeringen och pekat på att de är extra utsatta för värmeböljor och att staten måste ta ansvar för att skydda dem. Två andra klimatmål avvisades däremot av domstolen.

    Gruppen Klimaseniorinnen med över 2000 medlemmar ligger bakom stämningen. Utslaget innebär att klimataspekter är relevanta för Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och dess 46 medlemsstater. Detta har aldrig prövats förut.

    Den komplexa domen säger bland annat att Schweiz måste ha ett bindande regelverk som anger hur växthusgasutsläppen ska minskas för att fasas ut, allt enligt Parisavtalet.

    Enligt en analys gjord av miljörättsprofessor Jonas Ebbesson vid Stockholms universitet, får domen sägas peka även rakt mot den svenska regeringens underlåtenhet i klimatfrågan:

    Domslutet läxar upp den svenska regeringen i hur den ser på utfasningen av utsläppen och den klimatpolitik vi har här. Regeringen har sagt att den kan tänka sig att öka utsläppen under en period, bara man säkerställer ett mål längre fram. Men att bara påstå att man ska uppnå minskningar utan att ha en tydlig strategi på plats går stick i stäv mot vad domstolen kräver, säger han till DN.

    En fransk borgmästare, som anmält regeringen för att hans stad hotas av översvämningar på grund av klimatförändringar, hade däremot ingen framgång. Domstolen konstaterar att han bosatt sig på annan ort och inte berörs själv.

    Svenska ungdomar stämmer också staten

    Ett tredje mål har drivits av en mindre grupp portugisiska ungdomar, som stämt 32 länder för att göra för litet för klimatet. Domstolen konstaterar att ungdomarna inte kan anses berörda av läget i så många länder, och anser att de har fler möjligheter att påverka politiken som de inte prövat ännu.

    Det svenska initiativet Aurora, som SMB berättade om senast i höstas, påminner om de portugisiska ungdomarnas, men riktas enbart mot Sveriges regering och har hela 600 unga undertecknare. Efter att domarna kungjorts kommenterade Aurora dem i ett pressmeddelande.

    Man betecknar Europadomstolens utslag som historiskt, även om talan i de portugisiska och franska målen avvisades:

    Det är nu tydligt att alla 46 stater som påverkas av Europakonventionen är skyldiga att se över och, om nödvändigt, drastiskt skala upp sin klimatpolitik för att skydda mänskliga rättigheter, säger Ida Edling, juridikstuderande och talesperson för Aurora.

    Det är inte bara i Europa som juridiken börjat användas för att påverka länders klimatpolitik. Enligt SVT:s Uppdrag granskning har totalt 15 länder världen över hittills dömts i olika klimatrelaterade juridiska tvister. Det finns även ett globalt, samordnande nätverk för att öka aktiviteter. Mer än dubbelt så många fall, 33 stycken, pågår på olika håll, enligt SVT.

    De omfattande domarna i Europadomstolen kan studeras i sin helhet här.

    Viss svensk fisk är full av miljögifter – varför informeras vi inte?

    Posted on by Olivia Larsson
    En tallrik med fisk

    Visste du att delar av svenskt fiskbeståndet innehåller så mycket miljögifter att kvinnor som i framtiden vill bli gravida max bör äta fisken vid två till tre tillfällen per ÅR? Att fisken är förbjuden att säljas som livsmedel i EU, men att Sverige fått dispens att sälja den?

    Det här är en av Livsmedelsverkets rekommendationer som har gått många förbi.

    KOMMENTAR: För ett tag sedan var jag bjuden på middag, strömming och potatismos. Otroligt gott, men det fanns en elefant i rummet: fisken är ju giftig. Samtalet blev tragikomiskt när vi unga kvinnor runt bordet insåg att vi nu ätit hälften av årets ranson av strömming på bara en middag. Samtidigt fanns där någon sorts ångest ifall man påverkat utvecklingen hos en framtida bebis.

    ”Kan det verkligen vara så illa? Kan vi bara äta det här två till tre gånger per år?”, undrade någon. Det är faktiskt så här de flesta jag pratat med reagerar när detta kommer på tal. Så jag tänkte det var dags att skriva om det.

    Livsmedelsverket rekommenderar nämligen att barn, unga, gravida, eller den som vill bli gravid i framtiden max bör äta vildfångad lax och öring från Vänern, Vättern, Bottenviken, Östersjön och svenska älvar två till tre gånger om året. Det samma gäller strömming/sill från Östersjön och Bottenviken, vildfångad röding från Vättern och vildfångad sik från Vänern och Vättern.

    Nu är det dock inte meningen att det här ska skapa en oro för hälsan hos framtida bebisar. Du som läser det här överskrider troligtvis inte Livsmedelsverkets rekommendationer – det mesta av fisken som säljs kommer från Atlanten, Stilla Havet eller är odlad.

    Miljögifter som PCB och Dioxiner i fisk

    Varför har delar av det svenska fiskbeståndet blivit så giftigt? Jo, för att den innehåller miljögifter som bland annat dioxiner och PCB. Miljögifterna släpptes ut i stora mängder från industrin fram till och med 1980-talet, och finns fortfarande kvar i naturen.

    Enligt Livsmedelsverket är de här miljögifterna allra farligast att få i sig fosterstadiet och tiden som nyfödd. I vuxen ålder kan ämnena leda till sämre spermakvalitet, problem med sköldkörteln och tandemalj. Ämnena misstänks också påverka hjärnans utveckling, öka risken för cancer och påverka immunförsvaret. Miljögifterna riskerar att stanna kvar i kroppen i hela livet, men vid graviditet kan de föras över till foster via moderkakan och bröstmjölken.

    Politikerna gick emot Livsmedelsverket

    Jag tror att vi har svårt att ta in att vi har miljögifter i vår fisk för att det inte stämmer överens med vår Sverigebild.

    Om man tänker sig Sverige, naturlandet: en ljus junikväll vid den oändligt stora Vänern. Bara skog och sjö. Någon lyckas dra upp en lax – då ska den ju inte vara så full med gifter att den är farlig att äta?

    Om man tänker sig Sverige, trygga myndighetslandet: Livsmedelsverket gjorde 2010 bedömningen att det bästa för folkhälsan i Sverige skulle vara om EU:s gränsvärde för dioxin i fisk även gällde här. Då ska vi väl inte våra politiker bestämma det motsatta?

    Sverige fick dispens att sälja fisk som låg över EUs tillåtna halter 2001. Då lovade politikerna samtidigt att befolkningen skulle informeras om kostråden. Det här var över två decennier sedan, hur kan informationen från Livsmedelsverket ändå inte ha nått ut?

    Försvaret döms att betala för PFAS-förorening i Uppsala

    Posted on by Jan Lindsten

    Försvarsmakten är ansvarig för att ha förorenat dricksvattnet i Uppsala med PFAS-kemikalier och döms att betala 37 miljoner för den reningsanläggning Uppsala Vatten tvingades bygga. Det säger nu Mark- och miljööverdomstolen och ändrar den tidigare friande domen.

    Domen, som meddelades under tisdagen, underkänner argumentet att PFAS-kemikalierna kom från något annat håll än den egna brandövningsplats vid flygplatsen Ärna, där stora mängder släckskum spreds.

    Miljödomstolen ansåg i den tidigare domen att det inte var tillräckligt bevisat att skulden låg just där, men överdomstolen tyckte det motsatta. Det fanns även tungt vetenskapligt stöd för den slutsatsen efter undersökningar av hur de specifika PFAS-kemikalierna rört sig i marken mellan brandövningsplatsen och den kommunala vattentäkten.

    Det är som ett fingeravtryck och vi kan se att det är oförändrat hela vägen från Ärna till dricksvattentäkten. Det innebär att det inte sker några väsentliga tillskott från annat håll på vägen, säger SLU-professorn i organisk miljökemi, Lutz Ahrens som gjort studien, till DN.

    Uppsala Vatten vann dock inte fullt ut. Det kommunala bolaget hade krävt försvaret på drygt 200 miljoner kronor i ersättning, då man pekar på att reningen av det PFAS-förorenade grundvattnet kommer att behöva pågå under överskådlig tid framöver. Domstolen säger dock nej till detta

    Domen i Uppsala är bara en av flera rättsprövningar av olika PFAS-fall. Som SMB berättat om, ligger Försvarsmaktens stora ärende med utbyggnad och dränering av flygplatsmarken i Karlsborg för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen. Här gäller frågan främst om regeringen följt miljöbalken och EU:s vattendirektiv när man godkänt försvarets ansökningar trots ett stort antal frågetecken. Fallet drivs av gruppen ARV, Aktion Rädda Vättern.

    Högsta Domstolen beslutade i fjol att ett antal invånare i Kallinge, Blekinge, har rätt till skadestånd då de under lång tid exponerats för PFAS-förorenat kommunalt dricksvatten. Denna dom kan också väntas få en fortsättning. Skadeståndet som invånarna har rätt till enligt domen riktas nämligen mot den kommunala huvudmannen för dricksvattnet, Ronneby Vatten.

    Bolaget kan dock, sannolikt med stort fog, hävda att det är den närbelägna brandövningsplatsen vid försvarets flygflottilj som är orsak till skadan. Vad följden blir i detta ärende återstår att se.

    ARV:s juridiska ombud Christer Haagman ser med tillfredsställelse på domen i Uppsala i en kommentar:

    – Ja, det är ett klokt domslut helt i enlighet med miljölagstiftningen. En bärande princip är ju just att förorenaren ska betala. En eloge till Uppsala Vattens medarbetare som inte gett upp utan fortsatt sitt arbete att bevisa Försvarsmaktens skuld till PFAS-föroreningen av dricksvattnet. I en demokratisk rättsstat ska även, och kanske särskilt, försvaret lyda under lagarna, säger han till SMB.

    Avskogningen fortsätter – men positiva trender i Brasilien och Colombia

    Posted on by Lisa Jacobson

    Totalt sett förlorades 3,7 miljoner hektar skog i världens tropiker under 2023 – en yta nästan lika stor som Bhutan. Men i Colombia halverades avskogningen och även i Brasilien minskade den dramatiskt med 36 procent, tack vare politiska förändringar i dessa länder.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om den positiva utvecklingen i Brasilien och i Colombia, där de nya presidenterna Lula da Silvas och Gustavo Petro Urregos politik med nytt fokus på miljö och att bevara skog haft stor betydelse. Det bekräftas nu av nya data från University of Maryland och World Resource Institutes Global Forest Watch. Tyvärr gick utvecklingen i många andra länder åt fel håll och totalt sett är välden inte alls på väg att nå målet att stoppa avskogningen till år 2030.

    Världen tog två steg framåt och två steg bakåt förra året när det gäller avskogning. Den branta minskningen i brasilianska Amazonas och i Colombia visar att framsteg är möjliga, men ökande förlust av skog i andra områden har motverkat framstegen. Vi måste lära av de länder som lyckas bromsa in avskogningen, säger Mikaela Weisse, direktör för Global Forest Watch, i en nyhetsartikel från World Resource Institute, WRI.

    I Demokratiska republiken Kongo avverkades en halv miljon hektar regnskog. Det är en ökning med tre procent, men är extra anmärkningsvärt eftersom det är ett av de sista regnskogsområdena som fortfarande absorberar mer koldioxid än det släpper ut. Även i Laos och Nicaragua är trenden negativ.

    Klimatförändringar och El Niño gav fler skogsbränder

    I Bolivia ökade avskogningen med hela 27 procent – och slog ett negativt rekord för tredje året i rad. Bränder orsakade av människor i kombination med ovanligt varmt väder stod för hälften av förlusten av skog i Bolivia. Också i Kanada var skogsbränderna extrema under 2023. Hetta och torka orsakade av klimatförändringar ledde där till en femfaldig ökning av förlusten av skog jämfört med 2022, enligt WRI.

    Indonesien förlorade också 27 procent mer skog än förra året, bland annat på grund av El Niño. Men brandsäsongen blev inte så svår som befarat och landet ligger trots allt på historiskt låga nivåer av avskogning.

    Klimatoroade kan inspireras av fotbollsrörelsen

    Posted on by Frida Hylander

    I helgen påbörjades årets upplaga av herrallsvenskan och svensk supporterrörelse blev genast viral. Den visar att folkrörelser fungerar och ger makt till den stora massan. Eftersom kampen för klimatet kräver just folkrörelser kan vi klimatoroade lära av – och få energi av – den svenska fotbollsrörelsen. Kamperna för klimatet och den autentiska fotbollen är mer lika än man kan tro, skriver SMB:s krönikör Frida Hylander.

    Krönika När Sveriges största fotbollsliga, Allsvenskan för herrar, drog igång förra helgen rullade Stockholmsklubben AIK:s supportrar ut ett enormt tifo som vittnar om att fotboll inte bara handlar om fotboll. Bilden på tifot, en karta över Östersjön och dess omgivande länder med attackerande båtar på väg mot Sveriges kust, var en blinkning till Asterix och hans Gallien; det sista området romarriket ännu inte erövrat. Gallerna står gång på gång emot romarnas attacker.

    Sverige representerar här det sista landet som står emot det som kallas den moderna fotbollen, där miljardärer utan lokal förankring köper upp klubbar, de stora fotbollsförbunden nyttjar sin makt för att driva igenom egna frågor och supportrar förvandlas till kunder som mest är intressanta i syfte att tjäna pengar på. I Sverige har man i stället bevarat den regel som säkrar att idrottsföreningar till minst 51 procent ägs av medlemmarna och man är den högst rankade ligan i Europa som inte infört videogranskningssystemet VAR (en teknisk lösning som sägs minska felaktiga domslut, men är kraftigt kritiserat av inte minst supportrar). Den sista utposten, som sportjournalisten Noa Bachner kallar Sverige i sin bok med samma namn. 

    En kamp för det gemensamma

    Löften om att ny teknik ska lösa orättvisor, kapitalstarka intressen som vill köpa upp och göra om, miljardärer som gör lite som de vill – känns det igen från något annat område? Fotbollssupporterrörelsen och klimatrörelsen har mer gemensamt än man vid första anblick kan tro. 

    Båda rörelserna kämpar för medlemmars och medborgares möjlighet till inflytande. Båda jobbar ihärdigt för att få fler att sluta upp och använda sina demokratiska rättigheter för att säga ifrån. Båda visar att det finns något som är viktigare än pengar: en levande läktarkultur, en levande planet, känslan av att få kämpa för något gemensamt – något som betyder allt. 

    Vi lever i en tid omgärdad av kriser. Krig som rasar, civila som slaktas längs Gazaremsan, fossilbolag som expanderar och extremväder som blir allt extremare samtidigt som civilsamhället, fri- och rättigheter monteras ned. Men en nästan lika skrämmande kris är passivitetskrisen; den som tar sig i uttryck av likgiltighet och distansering. I att människor stänger ute det som händer i omvärlden och fortsätter scrolla efter nya produkter i stället för att stå upp mot orättvisor. En passivitetskris som åtminstone delvis grundas i att många förlorat tron på att de har möjlighet att förändra och saknar färdigheterna för att ens försöka. 

    Tillsammans gör vi skillnad

    Lösningen på passivitetskrisen ligger i att få människor att samlas kring något som får det att brinna till i hjärtat, som är konkret nog att förstå, där man får draghjälp av att se hur andra går till väga och börja följa efter dem. Kampen mot den moderna fotbollen, liksom kampen för klimatet, kräver folkrörelser. Genom de folkrörelserna får folk öva på saker som är bra att ha i bagaget även vid andra samhälleliga kamper: förståelse för hur medlemsdemokrati fungerar, strategiskt mobiliserande av människor, samarbete, anordnandet av kvällar där man samlas för att göra skyltar och tifon – och inte minst erfarenheten av att få tillhöra något som är större och viktigare än en själv. Av att få bära och bäras fram av ett kollektiv. Det är kanske därför Allsvenskan mår bättre än på länge och publikstödet är rekordstort. Den har något som miljardärer och teknik inte kan erbjuda. 

    Det är upplivande! I en värld som försöker förvilla oss till att tro att pengar måste styra allt, att de stora makthavarna alltid segrar i slutändan och att människor bara bryr sig om sig själva behöver vi det motståndet. Att ett kollektiv sluter sig samman och säger att nej, vi tar hellre mindre pengar i utbyte mot att få känna något som är äkta. Det skapar en tro på att det går att göra skillnad – och den tron behöver vi varenda droppe av.

    Miljöintresse och ekonomi bakom svenskars ökade intresse för begagnat

    Posted on by Anna Nyquist

    En nyligen släppt rapport ger inblick i svenska konsumenters attityder och beteenden kring köp av begagnat. Rapporten lyfter fram miljömedvetenhet och ekonomiska fördelar som de främsta drivkrafterna för att köpa begagnat.

    Som SMB tidigare skrivit ökar intresset för begagnat. I ljuset av det blir det särskilt intressant att förstå vad som driver det ökade intresset, vilket är fokus i den nya rapporten.

    Rapporten är en del av projektet Usereuse som finansieras av Vinnova och baseras på på enkät- och intervjustudier.

    Resultat från rapporten

    Studien identifierar miljöhänsyn och ekonomiska fördelar som de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar konsumenters beslut att köpa begagnade produkter. Detta fenomen sträcker sig över olika åldersgrupper och kön, och speglar en växande medvetenhet om miljöpåverkan och värdesökande beteende.

    En intressant insikt från rapporten är att kvinnor tenderar att köpa fler begagnade kläder och skor jämfört med män. Detta understryker en potentiellt större benägenhet hos kvinnor att delta i hållbar konsumtion.

    Ett annat intressant resultat är att köp av begagnade produkter ofta ersätter köp av nya produkter. Det här tyder på en möjlig minskning av onödig konsumtion och avfall när köp av begagnat ökar.

    Utmaningar och förbättringsområden

    Rapporten pekar emellertid också på flera utmaningar som begränsar en bredare acceptans av att köpa begagnat. Bland dessa framhävs bristen på tillgänglighet och utbud i butiker.

    För att motverka detta föreslås åtgärder som förbättrad butiksstruktur och prissättningsstrategier för att göra återanvändning mer attraktivt och tillgängligt för konsumenter.

    Återbeskogning bidrar till lokalt minskad uppvärmning

    Posted on by Anna Nyquist

    En ny studie visar att återbeskogning kan minska antropogen lokal uppvärmning markant. Resultaten belyser återigen skogsåterväxtens roll i kampen mot klimatförändringarna.

    I, studien som är publicerad i Earth’s Future, har forskarna undersökt vilka effekter omfattande återbeskogning som skett i ett område i östra USA under 1900-talet haft. Deras resultat visar att regionen upplevt mindre temperaturökning jämfört med andra liknande områden.

    Skogarna i området har årligen kylt marken med 1–2°C jämfört med intilliggande mark utan skog. Särskilt har den här effekten märkts mitt på dagen under växtsäsongen. Skogarna sänkte även lufttemperaturen nära marken med upp till 1°C. Intressant nog visade unga skogar som var 20–40 år gamla mest kylningseffekt.

    Enligt studien beror skogarnas förmåga att kyla marken och luften på flera faktorer. Framför allt handlar det om transpirationsprocessen som är en väsentlig del av ett träds eller växts livscykel, där växten absorberar vatten genom sina rötter från marken och sedan släpper ut vattenånga genom sina blad. Detta kyler ner luften, likt hur svettning kyler ner en människas kropp. Träden fungerar också som en barriär mot solens strålar, vilket minskar uppvärmningen av markytan.

    Särskilt under växtsäsongen, när träden är fulla av löv, är denna effekt som mest påtaglig. Löven ökar ytan för transpiration och skuggar marken, vilket förstärker kylningseffekten. Unga skogar, i åldersspannet 20–40 år, visade sig vara särskilt effektiva i denna process. Det kan bero på att yngre skogar har högre tillväxttakt och därmed aktivare transpirationsprocesser. Forskarna påpekar dock att återbeskogningens effekter kan skilja sig åt beroende på klimatzon och andra naturliga variationer.

    Grön omställning – men till vilket pris?

    Posted on by Alva Danielsson

    Det är bråttom att minska utsläppen av fossila bränslen. Industri och staten satsar på den så kallade “gröna omställningen”, som bland annat innebär gruvexpandering i norr och ett fortsatt aggressivt skogsbruk. Både FN och miljöorganisationer varnar för att omställningen strider mot urfolksrätten.

    I en debattartikel i Aftonbladet skriver tre miljö- och människorättsorganisationer att den gröna omställningen inte får ske på bekostnad av det samiska folket. Amnesty, Civil Rights Defenders och Greenpeace är ense om att signalerna är oroväckande: allt tyder på att samiska rättigheter kränks, och det sker en ökad polarisering mellan grön omställning och klimaträttvisa.

    Renbetesmarkerna skövlas

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att renbetet minskar, och renskötare vittnar om brist på åtgärder från skogsindustrins sida. Samtidigt ökar virkesuttaget, och aktörerna inom skogsindustrin verkar inte villiga att minska sitt kalhyggesbruk. SMB:s krönikör Leif Öster skriver i sin senaste text om att vi idag avverkar allt yngre skog, eftersom virkesbehovet är större än tillgången på “problemfria” skogar. Faktum är att våra gammelskogar skövlas i snabbare takt än regnskogen i Amazonas. 

    Att skogsbruket påverkar renskötseln negativt är något som samebyar vittnat om sedan länge. Forskning visar att 71 procent av de lavrika markerna försvunnit, vilka är livsviktiga för renens bete. År 2020 larmade 29 samebyar om skogsbolagens greenwashing och skogsbrukets fatala effekter på renbetet. Skogsforskare har nyligen fört regeringens greenwashing i rampljuset i en debattartikel i Aftonbladet. Det finns enligt artikeln inget som tyder på att dagens skogsbruk ska vara hållbart, även om det är vad regeringen påstår.

    Att regeringsföreträdare ignorerar relevant vetenskaplig kunskap och slutsatser från expertmyndigheter är oroväckande och ansvarslöst mot alla medborgare. Det riskerar att underminera tilltron till demokratin och till vetenskapen, liksom samhällets förmåga att anpassa sig till en förändrad omvärld och ett varmare klimat där risken för bland annat extremväder, insektsutbrott, stormfällningar och skogsbränder ökar, skriver 19 skogsforskare i Aftonbladet.

    Liknar 1800-talets kolonialisering

    Batteriföretaget Northvolt har nyligen fått beviljat stora summor pengar i lån för att expandera verksamheten. De är en del av den så kallade “gröna industrialiseringen av Norrland” med en expansion av industrin med fokus på fossilfria lösningar. Men detta har fått stark kritik från olika håll, bland annat miljörörelsen och samer. Journalisten Po Tidholm varnar för att satsningen grundar sig i koloniala argument, och liknar det som sker nu med den industrialisering som skedde under slutet av 1800-talet.

    Det här har hänt förr, och ska det här hända igen så kanske det måste ske på ett annat sätt om det ska bli bra, säger Po Tidholm i en intervju med Sameradion.

    Förra året presenterade regeringen en utredning om att korta ned och förenkla processerna för miljötillstånd. De nuvarande långa processerna beskrivs som ett hinder för den gröna omställningen. Debattörerna i Aftonbladet menar att kortare tillståndsprocesser kommer att påverka samrådsprocesserna med samerna som alltid ska ske vid exploatering av natur i Sápmi. Redan idag är samråden bristfälliga, och ytterliggare tidspress skulle inte göra saken bättre, menar debattartikeln.

    Sverige får stark kritik från FN och EU

    Batterifabriker, vindkraftverk, skogsbruk och gruvor ställer företag som Northvolt i rampljuset för omställningen från fossila bränslen. Men när det är bråttom att minska koldioxidutsläppen riskeras mark och resurser att exploateras på bekostnad av urfolk och långsiktig hållbarhet.

    Sápmi betraktas som en stor råvarubod, ett industriområde där makthavare får leka fritt. Ekonomisk vinst prioriteras högst och lobbas för på EU-nivå. Vi ser makthavare fatta beslut utan kunskap eller förståelse för att det som står på spel är vår framtid, skriver Sáminourras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen i en krönika på Sveriges Natur.

    FN har tidigare riktat kritik mot Sverige för att inte följa urfolksrätten, och uttrycker oro för bristen på hänsyn till den påverkan den gröna omställningen kommer att ha på det samiska folket. Nyligen har även Europarådets kommitté för ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter gått ut med en publikation som innehåller liknande kritik. Den svenska staten och myndigheterna uppmanas tillämpa samrådslagarna kring samer och nationella minoriteter, innan ytterligare exploateringar genomförs. I publikationen redogörs det för vittnesmål och exempel där detta inte gjorts, bland annat gruvan i Gállok, utbyggnaden av Norrbotniabanan och problematik kring gruvan i Gabna sameby.

    “Den gröna omställningen får aldrig ske på bekostnad av samers rättigheter, oavsett om det gäller gruvor, stålverk eller skövling av skog”, sammanfattar Amnesty, Civil Rights Defenders och Greenpeace. 

    Klimatklivet finansierar satsning på omöjlig plast

    Posted on by Birgitta Losman

    Förbränning av plast orsakar stora koldioxidutsläpp och nästan all plast som används i Sverige går idag till förbränning i stället för att materialåtervinnas. Nu satsar Naturvårdsverket via Klimatklivet på att förlänga livslängden för plast som är svår att återvinna.

    Förbränning av plast stor klimatbov

    Enligt Naturvårdsverket bildas varje år cirka 1.7 miljoner ton plastavfall i Sverige. Av detta går 87 procent till energiåtervinning (förbränning) eller bränsle i industrin. Endast omkring tio procent av det svenska plastavfallet materialåtervinns. Själva tillverkningen av plast leder till utsläpp av växthusgaser och dessutom sker ytterligare utsläpp om plasten sedan bränns. Detta eftersom en stor del av kolet i plast binds i själva plastprodukten. Majoriteten av plasten vi använder går alltså idag till förbränning och för att Sverige ska nå klimatmålen behöver utsläppen från plastförbränning minska.

    Motalaföretaget Svensk Plaståtervinning har tidigare fått 102 miljoner i stöd från Klimatklivet, det investeringsstöd som sedan 2015 finns för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Svensk plaståtervinning erhöll stöd för att öka utsortering av plast från svenska hushåll för att kunna materialåtervinna.

    Plasten ingen vill ha

    Nu storsatsas återigen på plast via Klimatklivet. Wimao Impossible Plastics får 45 miljoner kronor i investeringsstöd för att bygga upp fabriker som tar tillvara svåråtervunnen plast och använda denna i nya produkter.

    – Vi har både motivation och kapacitet att förändra detta och därför kommer vi de kommande fem åren bygga sju fabriker med fullt fokus på att omhänderta plasten ingen annan vill ha.

    Impossible Plastics vd William Holmberg till industrinyheter.se

    Företagets Impossible Plastics använder en teknik som kan smälta ner plastavfall direkt utan sortering eller tvättning. Detta ger ett hårt plastmaterial för produkter som lagerpallar och pallkragar. Företaget satsar endast på att återvinna problemplast och undviker att konkurrera med andra plaståtervinningsmetoder. Miljövinsten ligger i att undvika utsläpp av växthusgas från förbränning av plast.

    Plast från nedskräpning i Sotenäs

    Ett exempel på materialflöden i Impossible Plastics är insamlade fiskeredskap som sedan blir pallar till logistik och transportflöden. Företaget berättar på sin hemsida att Sotenäs kommun är en av de kommuner som drabbas mest av plastskräp i havet. Där samlades år 2018 över 32 ton marint skräp in i kommunens kustområde. Sotenäs kommun sände plastskräpet till Impossible Plastics i stället för att skicka det till förbränning. Resultet blev plastpallar till logistikbranschen.

    Foto: Impossible Plastics

    Förlängd livslängd för plast

    Naturvårdsverkets bedömning att bevilja investeringsstöd till Impossible Plastics grundar sig i hög grad på att företagets satsning är en innovativ åtgärd som ger hög klimatnytta per investerad krona. Särskilt viktigt är att tekniken förlänger plastens livslängd, menar Angela Arokianathan, handläggare på Klimatklivet.

    Förhoppningen är förbränningen av plast nu ska minska och att materialåtervinningsgraden för plast ska öka.

    Fakta om plast:

    Naturvårdsverket redogör på sin hemsida för att den största delen av plasten vi använder i Sverige går till förbränning. En majoritet av växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer från plast. Plast produceras idag främst av fossil olja och naturgas. Då kolet i plasten finns kvar i produkten ger detta koldioxidutsläpp vid förbränningen. Växthusgasutsläpp uppstår även vid produktion av plast, men mer än hälften av plastens utsläpp ur livscykelperspektiv kommer från förbränningen. För att nå målet om netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, behöver utsläppen från plastförbränning därför minska. Detta kan göras genom att byta ut fossil plast mot biobaserad eller återvunnen plast samt att minska mängden plast till förbränning.

    Fakta om Klimatklivet:

    Klimatklivet är ett investeringsstöd som infördes 2015 av dåvarande regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Klimatklivet infördes för att stödja investeringar som minskar utsläpp som påverkar klimatet. Arbetet med klimatklivet finns kvar i budgeten för nuvarande regeringen med partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Stöd kan ges till fysiska investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser och kan exempelvis gälla förnybara bränslen, laddinfrastruktur eller mer cirkulära produktionssätt. Detaljer om stödet återfinns på Naturvårdsverkets hemsida. Stödet har utvärderats flera gånger, den senaste utvärderingen finns här.

    Stor rädsla bland svenskarna för klimathotet

    Posted on by Jan Lindsten
    Bil står nästan helt under vatten, vid en översvämning. Den visar vikten av klimatanpassning

    70 procent av svenskarna vill att politikerna gör mer för att hejda klimatkrisen och fler än tidigare tycker sig uppleva klimatförändringar i sin vardag. Det visar WWF:s klimatbarometer för 2024 som baseras på Sifo-intervjuer med 2000 invånare.

    Klimatbarometerns enkät utfördes under februari månad, en tid då det allt varmare klimatet tydligt ger sig till känna.

    Vi genomförde undersökningen runt sportlovet och det är uppenbart att många uppmärksammat att snösäsongen blivit kortare till följd av den globala uppvärmningen. Många glaciärer krymper snabbt, inte minst i Alperna, säger WWF:s klimatexpert David Mjureke i organisationens pressmeddelande.

    Undersökningen visar på en tydlig ökning av antalet personer som sett följder av och känner sig påverkade av extremt väder i sin egen vardag. 63 procent upplever idag mer extremt väder mot 54 procent år 2017. Det handlar om sådant som mer regn och översvämningar, och om förändringar i växtlighet och djurliv.

    Klimatet upptar även alltfler människors tankar. 57 procent tänker på klimatförändringarna minst varje vecka och var femte person varje dag. Var femte person uppger sig även vara olycklig över vad som är att vänta i framtiden, vilket är något fler än 2018 då 18 procent uppgav detta.

    Resultatet i WWF:s Klimatbarometer, där medborgarna efterfrågar mer aktivitet från ansvariga politiker i klimatfrågan, är helt i linje med Naturskyddsföreningens liknande enkät nyligen, som SMB berättade om.

    Klimatbarometern kan studeras mer utförligt här.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.