Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Partigranskning: Vad vill M göra för miljön?

    M vill profilera sig som klimatparti, men har överlag velat sänka ambitionerna i miljöpolitiken senaste mandatperioden.

    Sammanfattning

    Moderaternas miljöpolitik ligger långt ifrån vad som krävs enligt forskningen. Politiken kännetecknas av knapphändiga klimatlöften, hopp om framtida oprövad teknik och förskjutet ansvar till andra länder, samtidigt som förslag om biologisk mångfald och naturskydd lyser med sin frånvaro. Bristen på ambition och bredd placerar M bland de lägst rankade partierna i miljöorganisationernas valgranskningar.

    Partiets politik 

    Moderaterna skriver i sitt partiprogram att de prioriterar att ställa om industrin och fordonssektorn. Stort fokus ligger på elektrifiering. Moderaterna vill på sikt ersätta bensin och diesel mot “ren el och hållbara biobränslen” och se fler laddstationer för personbilar samt stöd till laddstationer för lastbilar. 

    Alla trafikslag behövs, anser Moderaterna, som trycker på elektrifiering av transportsektorn – inklusive flyget. De tycker att alla fossilfria energikällor är nödvändiga och vill se ett utbyggt elnät. På hemsidan skriver de även att de vill att alla länder sätter ett pris på koldioxidutsläpp, helst genom ett globalt minimipris på utsläpp av koldioxid. 

    Andra klimat- och miljöområden som tas upp på partiets hemsida är infrastruktur, skog samt hav och vatten. I “löftet om hållbarhet” skriver Moderaterna att de anser att lösningarna finns “i en innovativ och effektiv marknadsekonomi, men också i kloka politiska åtgärder och alltid i internationellt samarbete.” 

    Moderaterna vill, i urval: 

    • Ställa om transporterna så att bilar, lastbilar och flygplan drivs på ren el och hållbara biobränslen 
    • Att Sverige prioriterar det internationella samarbetet för minskad övergödning, minskat skräp i havet och minskade utsläpp av gifter
    • Ge skogsägarna större rätt att bruka skogen
    • Att alla länder sätter ett pris på utsläpp
    • Satsa på bredare och säkrare vägar
    • Rusta upp befintligt järnvägsnät – inte satsa på höghastighetståg
    • Satsa på elektrifiering av flygplatser för att möjliggöra eldrivna inrikesflyg, avskaffa flygskatten och bygga ut Arlanda

    För eller emot…

    Källor: Naturskyddsföreningen, Di, DN & WWF.

    Budget

    Moderaternas budgetförslag i höstas för miljö- och klimatområdet låg på 22,6 miljarder, 75 miljoner kronor högre än regeringens förslag, och innehöll en rad omdisponeringar. De sa helt nej till skydd av fjällnära naturskog men ville lägga 300 miljoner mer till underhåll och skötsel av redan skyddad mark. Partiet avvisade 800 miljoner till klimatinvesteringar i kommunerna och föreslog höjt anslag till investeringsstödet Industriklivet med 500 miljoner.

    Moderaterna betonade elektrifieringens betydelse och ville satsa en miljard på laddstolpar och vätgasstationer. Dagens kärnkraftsreaktorer ville man skulle “livstidsförlängas” och pengar öronmärks till forskning om nya reaktorer. De ville ta bort regeringens stöd för energieffektivisering.

    Dessutom ville partiet sänka bensin- och dieselskatten med 7,2 miljarder kronor och ge direktstöd till flygplatser med 100 miljoner kronor. I budgeten skriver de att de vill avskaffa strandskyddet, vilket skulle förändra situationen för många vattenlevande organismer som är beroende av orörda strandnära livsmiljöer. Av landets rödlistade arter är cirka en tredjedel knutna till strand- och vattenmiljöer, och miljöerna är barnkammare åt många fiskar.  

    M i andra granskningar

    M ställde sig bakom 10 av 18 förslag i Naturskyddsföreningens valenkät innan den här mandatperioden startade. Men partiet har bara agerat i en fråga – om ökad transparens kring varors kemikalieinnehåll.

    Tvärtom har partiet försökt sänka ambitionerna i miljöpolitiken, såväl nationellt som internationellt. De sänkta ambitionerna syns i årets enkät från Naturskyddsföreningen där M nu enbart bara svarar ja till fem förslag. I WWF:s valenkät säger partiet ja till ynka två förslag. Den hårda domen i DN:s Forskarkommentar blir också att M saknar politik för att uppfylla våra internationella åtaganden i Parisavtalet.

    Kommunikation & prioriteringar

    Moderaterna vill profilera sig som ett klimatparti och driver klimatfrågor som en del i sin valkampanj. Men det är svårt att få trovärdighet om partiledaren samtidigt säger ”mitt mål är inte att människor ska ställa om sina liv”. M har en smal miljöpolitik som fokuserar på där kommunikationen ofta går ut på att klimatpolitiken inte ska kräva uppoffringar eller omställningar för personer. M får pluspoäng för flera satsningar på bilflottan, men det räcker inte långt. Särskilt inte när man samtidigt jobbar för att sänka bensinskatten.

    M har också en ensidig tro på att teknik som elektrifiering av flygplan och fjärde generationens kärnkraft kan fixa biffen, trots att forskningen visar att det inte skapar de utsläppsminskningar i närtid som behövs. Genom att fokusera på global koldioxidskatt (en god idé, men inte inom politiskt synhåll än på bra länge) skiftar M också fokus från åtgärder som Sverige skulle kunna göra här och nu. Retoriken om att miljöansvaret egentligen ligger någon annanstans är ett välbekant kommunikativt grepp när man egentligen inte är så intresserad av att göra något. Värt att notera är också att partiet har några klimatskeptiker på sin riksdagslista, där partiledningen dock säger sig ha en annan uppfattning.


    Följ SMB:s valbevakning.

    Mattias Goldmann analyserar: ”Var den vuxne i rummet, M”

    Fler partigranskningar:

    Centerpartiet
    Kristdemokraterna
    Liberalerna
    Miljöpartiet
    Socialdemokraterna
    Sverigedemokraterna
    Vänsterpartiet

    Partigranskning: Vad vill KD göra för miljön?

    Bensinvurmande, stort fokus på framtida teknik och försök att lägga miljöskulden på andra länder gör Ebba Buschs parti till ett tveksamt miljöval.

    Sammanfattning

    Är en röst på KD en röst för miljön? Det korta svaret är nej. Partiet vill att andra länder ska göra mer, trots att Sverige har väldigt hög miljöpåverkan per capita. Den övriga politiken består framför allt av förhoppningar om koldioxidlagring och fjärde generationens kärnkraft, tekniskt osäkra åtgärder som enligt forskningen skjuter utsläppsminskningarna på framtiden. I granskningar hamnar KD i bottenskiktet bland partierna och bedöms på flera håll ha motarbetat en bättre miljö- och klimatpolitik.

    Miljöpolitiken enligt partiet 

    Kristdemokraternas partiprogram betonar vikten av att bruka och bevara, eftersom allt vi gör påverkar vår samtid och efterkommande. Men de tycker samtidigt att miljöproblem bekämpas bäst på europeisk och internationell nivå. 

    Stort fokus läggs på elförsörjning. KD vill ha 100 procent fossilfri energi för att “klara av elektrifiering av fordonsflottan, digitalisering och klimatomställning av den tunga industrin”. 

    På KD:s hemsida är information om deras klimatpolitik knapphändig. Får att nå målen skriver KD att det krävs en “samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan”. De lägger fokus på ökade satsningar på biobränsle, vätgas, eldrift av bilar och lastbilar, och på utveckling av infångning och lagring av koldioxid. 

    Kristdemokraterna vill, i urval: 

    • Att de stora miljöproblemen bekämpas på europeisk och internationell nivå 
    • Bygga ny kärnkraft och livstidsförlänga befintliga reaktorer
    • Behålla det kommunala vetot mot vindkraft 
    • Satsa resurser på forskning och utveckling av förnybara drivmedel och energikällor
    • Exportera idéerna som fött svenska lösningar för fjärrvärme och avfallshantering till fler länder
    • Se skärpta straff för miljöbrott
    • Hindra övergödning i Östersjön genom bättre reningsmetoder i grannländerna

    KD nämner ingenting om konsumtion.

    För eller emot…

    Källor: Naturskyddsföreningen, Di, DN & WWF.

    Budget

    Enligt Kristdemokraternas budgetmotion från hösten 2021 ville de ge miljö och klimat 3,4 miljarder kronor mindre än regeringsförslaget på 21,9 miljarder och partiet aviserade fortsatta neddragningar kommande år. Kristdemokraterna avvisade satsningen på skydd av fjällnära skog och ville öka det privata skogsägandet genom årliga utförsäljningar från statliga Sveaskog. 

    Kristdemokraterna sa nej till premie för elbussar och stöd till energieffektivisering i byggnader, och ville i stället lägga en miljard kronor på en förtida annullering (skrotande) av överblivna utsläppsrätter i EU:s handelssystem, ETS, under 2022.

    Partiet ville också avskaffa flygskatten och öka direktstödet till mindre flygplatser med 100 miljoner, vilket skulle öka de redan existerande fossila subventionerna som årligen ligger på över 30 miljarder.

    KD i andra granskningar

    KD visade upp relativt höga ambitioner i den förra valrörelsen, då partiet ställde sig bakom många av Naturskyddsföreningens förslag. För kommande period ser det betydligt värre ut då KD svarar ja till fem ynka förslag i WWF:s och Naturskyddsföreningens valenkäter.

    KD har inte heller agerat efter sina löften i någon av frågorna under nuvarande mandatperiod, utan snarare motarbetat en mer ambitiös miljöpolitik, till exempel när det gäller EU:s klimatlag, skydd av värdefull natur och tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Sammantaget placerar det KD bland bottenpartierna i miljöorganisationernas granskningar.

    KD har också missbedömt läget i den internationella klimatpolitiken och tror att Sverige är i framkant, enligt DN:s artikelserie Forskarkommentaren.

    Kommunikation & prioriteringar

    KD verkar sakna insikt om klimatkrisen och är helt inställda på att varken svenska staten, företag eller medborgare kommer att behöva göra uppoffringar. Partisekreteraren kommenterar Sveriges roll internationellt med ”om man ska vara ledare kan man inte springa hur fort som helst.” Retoriken om att miljöansvaret egentligen ligger någon annanstans är ett vanligt kommunikativt grepp när man egentligen inte är så intresserad av att göra något. I den mån saker ska ändras enligt KD rör det sig om teknikoptimistiska lösningar som knappast kommer minska utsläppen det närmaste decenniet.


    Följ SMB:s valbevakning.

    Mattias Goldmann: Fossilt i fordonsflottan med KD

    Fler partigranskningar:
    Centerpartiet
    Liberalerna
    Miljöpartiet
    Moderaterna
    Socialdemokraterna
    Sverigedemokraterna
    Vänsterpartiet

    Partigranskning: Vad vill MP göra för miljön?

    Fossil utfasning, fokus på helhetsomställning och högst betyg från miljöorganisationerna. MP kan ta åt sig en stor del av äran för de miljö- och klimatsatsningar som genomförts under mandatperioden.

    Sammanfattning

    Miljöpartiet – så bra för miljön som namnet antyder? Ja, i alla fall jämfört med de andra riksdagspartierna. De toppar miljöorganisationernas utvärderingar och har trots sin nätta storlek förhandlat igenom en hel del miljö- och klimatåtgärder med tidigare regeringspartnern S. Vissa frågetecken om hur alla förslag ska genomföras kvarstår, men partiet gör uppenbarligen skäl för sitt namn. De är dessutom nästan ensamma om att prata om en omställning som spänner över hela samhället istället för enstaka punktinsatser.

    Miljöpolitiken enligt partiet 

     I miljöavsnittet i partiprogrammet ligger fokus på livsstil och resurser. MP lyfter att industrisamhället och den tekniska utvecklingen har gett många ett bättre liv, men att dessa också lett till exploatering av naturresurser och utarmad biologisk mångfald. Vikten av att minska användningen av ändliga resurser lyfts fram tydligt och naturen står i centrum.

    Miljöpartiet vill (i urval):

    • Se en total utfasning av fossil energi och fossila bränslen
    • Göra det enkelt och billigt för var och en att återanvända och reparera saker i stället för att köpa nytt
    • Återskapa naturskogar, våtmarker och andra utsatta vegetationstyper, för att öka den biologiska mångfalden
    • Använda ekonomiska styrmedel och lagstiftning för att uppnå bättre hushållning med energi och material
    • Att Sveriges utsläpp av växthusgaser per person snarast minskar till en globalt hållbar nivå
    • Att konsumtion som har negativ klimatpåverkan, såsom fossilt drivna transporter, fossil energi och animalier, ska minska 
    • Fasa ut klimatskadliga subventioner och låta klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur 

    För eller emot…

    Källor: Naturskyddsföreningen, Di, DN & WWF.

    Budget (S+MP)

    I höstas anslog regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet 21,9 miljarder till miljö och klimat (utgiftsområde 20), vilket är 3,7 miljarder mer än år 2021. Här återfanns bland annat ökade satsningar på Klimatklivet, ett investeringsstöd till kommunerna, och jämfört med tidigare ett kraftigt höjt anslag på 500 miljoner till kommunal klimatanpassning och skredskydd.

    Trots höjningen översteg de förväntade intäkterna från miljö- och klimatområdet utgifterna. Koldioxidskatten förväntades ge 22 miljarder till statskassan, och ytterligare miljö- och energiskatter bidrar med 7,2 miljarder till. 

    Totalt förväntades statens inkomster under 2022 uppgå till 1191 miljarder, vilket innebär att totala klimat- och miljöbudgeten uppgick till strax under 2 procent av de förväntade intäkterna. En minst sagt svag insats för att tackla klimatkrisen och artutdöendet.

    Det finns dock fler poster med miljö- och klimatanknytning. Inom energiområdet lades en väsentlig del av de (blygsamt) anslagna 4,46 miljarderna på elektrifiering, forskning och energiomställning. Inom utgiftsområde Kommunikationer såg det mörkare ut. Av 74 miljarder kan få poster anses ha positivt inflytande för klimatomställningen, snarare tvärtom. Samtidigt beräknar också Naturskyddsföreningen att över 30 miljarder varje år läggs på fossila subventioner.

    I S och MP:s budget avsattes två miljarder kronor för att rädda biologiskt värdefull fjällnära skog från avverkning. Syftet är att komma närmare det långt ifrån uppnådda miljömålet om bevarad biologisk mångfald.

    MP i andra granskningar

    Miljöpartiet svarar ja till samtliga 22 förslag i Naturskyddsföreningens valenkät, likaså för WWF:s samtliga 24 förslag avseende miljöpolitik för kommande mandatperiod. 

    WWF:s enkät innehåller några frivalssvar, bland annat om med hur många procent EU:s utsläppshandel ska minska utsläppen med till år 2030, jämfört med 2005. MP svarar 70 procent och lägger sig därmed i täten tillsammans med V.

    Miljöpartiet hamnar också högst upp på miljöprispallen för nuvarande fyraårsperiod i Naturskyddsföreningens kartläggning av senaste mandatperioden. Att S-regeringen, efter MP:s sorti från regeringen, redan fattat flera beslut som varit dåliga för miljön och lagt viktiga utredningar i byrålådan ”ger en tydlig indikation om att MP spelade en viktig roll för den förda miljöpolitiken i regeringssamarbetet”, skriver Naturskyddsföreningen.  

    MP är det parti som bedöms ha den politik som kommer närmast möjligheten att nå internationella klimatmål, enligt DN:s Forskarkommentaren. Det behövs dock mer resonemang kring hur alla åtgärder ska genomföras, och hur MP tänker skapa social acceptans för klimatomställningen.

    Kommunikation & prioriteringar

    Hela Miljöpartiets valkampanj handlar om miljö och klimat – det råder ingen tvekan om att profilfrågan prioriteras. I retoriken betonar partiet att lösningarna som krävs för att bekämpa klimatförändringarna finns, men att det krävs såväl modig politik som en jämlik fördelning – både när det gäller ekonomi och mellan stad/land – för att vända utvecklingen. Däremot har de svårt att nå fram till alla väljargrupper. MP är relativt ensamma om att angripa överkonsumtion som ett problem.


    Följ SMB:s valbevakning.

    Mattias Goldmann: ”Högst förtroende för MP – här är klimatfrågetecknen”

    Fler partigranskningar:

    Centerpartiet
    Kristdemokraterna
    Liberalerna
    Moderaterna
    Socialdemokraterna
    Sverigedemokraterna
    Vänsterpartiet

    Partigranskning: Vad vill C göra för miljön?

    Toppen för klimat, botten för biologisk mångfald. C är ett liberalt alternativ för den som vill se mer förnybar energi.

    Sammanfattning

    Centerpartiet får klimatberöm av miljöorganisationer för sina förslag om förnybar energi, skärpta klimatmål, utfasning av fossila subventioner och stärkt cirkulär ekonomi. Men när det handlar om biologisk mångfald vill partiet försvaga strandskydd och miljöhänsyn i brukandet av skogen, till exempel genom att minska anslagen till skydd av värdefull natur.

    Miljöpolitiken enligt partiet 

    Centerpartiet vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el och förnybara bränslen genom att rusta och bygga ut elnätet och mångdubbla produktionen av biobränslen och biogas. 

    För att underlätta en grön omställning ska gröna investeringar premieras genom en reform av miljöbalken samt förenklade regelverk. Ökat fokus på cirkulär ekonomi ska ske genom ökat återvinnande och återbruk. Sverige ska även öka sitt utvinnande av mineraler och metaller istället för att förlita sig på import.

    C vill att markägare ska bidra mer i naturvården med fokus på frivillighet och äganderätt. Hållbart, närodlat och klimatsmart jordbruk ska öka. Sveriges städer ska bli grönare genom utsläppsfria transporter, bättre kollektivtrafik, mer grönområden och renare vatten. 

    Centerpartiet vill, i urval:

    • Öka exporten av grön el
    • Öka subventioner för solpaneler, laddstolpar och åtgärder för minskad energianvändning i hemmet
    • Halvera tillståndstiden för gröna investeringar
    • Reformera miljöbalken för mer cirkulär ekonomi
    • Fortsätta ett aktivt brukande av skog och mark – men säkerställa hållbarheten
    • Stoppa energihandel med Ryssland och fasa ut fossila bränslen
    • Förbjuda bottentrålning, restaurera våtmarker och bekämpa invasiva arter

    För eller emot…

    Källor: Naturskyddsföreningen, Di, DN & WWF.

    Budget

    Det dåvarande Januariavtalet med S-MP-regeringen innebar att C:s egna budgetförslag från i höstas bara innehöll mindre justeringar jämfört med regeringens. Miljö- och klimatområdet ville C skulle få 970 miljoner kronor lägre anslag totalt jämfört med regeringens budget på 21,9 miljarder.

    C sänkte satsningen på skydd av värdefull skog med 1,7 miljarder. Istället prioriterades havs- och vattenmiljön (+200 miljoner), klimatpremier (+ 200 miljoner) och industriklivet med 250 miljoner kronor. C betonade skogs- och jordbrukets betydelse för omställningen och ville se kraftfulla premier för biobränslen till jordbruks- och arbetsmaskiner.

    C i andra granskningar

    Centerpartiet ställer sig bakom 13 av 22 förslag i Naturskyddsföreningens valenkät och 7 av WWF:s förslag, en bra bit över till exempel Socialdemokraterna. C har stått bakom positiva reformer på klimatområdet inom januarisamarbetet, men har motarbetat stärkt skydd till biologisk mångfald enligt Naturskyddsföreningens utvärdering av tidigare mandatperiod.

    Bedömningen i DN:s Forskarkommentaren är också att partiet verkar ha en tro på att skogen ska räcka till allt, och kan skötas med frihet under ansvar, medan forskningen visar att det sällan leder till snabba förändringar.

    Kommunikation & prioriteringar

    Centerpartiet listar ett handlingskraftigt klimatledarskap som en av sina viktigaste prioriteringar och tillhör de partier som pratar mest om förnybar energi. Deras syn på klimat och miljö bygger på fortsatt tillväxt av konsumtion, transporter och energianvändning, där marknaden bestämmer lösningar. C har svårt att svara på hur målkonflikter mellan skogsbruk och biologisk mångfald ska mötas.


    Följ SMB:s valbevakning. SMB är fristående och politiskt oberoende.

    Mattias Goldmann: ”Gröna ingångsvärden är välkomna, C”

    Fler partigranskningar:
    Kristdemokraterna
    Liberalerna
    Miljöpartiet
    Moderaterna
    Socialdemokraterna
    Sverigedemokraterna
    Vänsterpartiet

    Partigranskning: Vad vill S göra för miljön?

    Socialdemokraterna vill ha mer av samma gamla vanliga industripolitik och business as usual. Otillräckligt, menar såväl forskare som miljöorganisationer och interna S-kritiker.

    Sammanfattning

    Med gröna batterifabriker och stålverk vill Magdalena Andersson profilera storskaliga industrisatsningar som den bärande pelaren i S miljöpolitik. S-MP-regeringen levererade hyfsat på miljö- och klimatfronten, men sedan S blev ensamma i regeringen har miljöambitionerna sjunkit.

    Partiet vill dela ut bonuspengar till bilister och aviserar kraftiga subventioner av elektriciteten, istället för att som en rad andra EU-länder ta initiativ till sparkampanjer. S-regeringen har även aktualiserat lägre ambitioner inom EU:s utsläppshandel, öppnat upp för onödiga gruvor och lagt flera miljö- och klimatsatsningar på is.

    Miljöpolitiken enligt partiet 

    I partiprogrammet beskrivs klimatet som en ödesfråga. Socialdemokraterna uttrycker att de vill ha en klimatpolitik för vanligt folk. På sin klimatsida skriver de att de vill klara klimatkrisen genom att “modernisera Sverige och ställa om till ett fossilfritt Sverige”. De beskriver sin vision med orden “genom att samla Sverige kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet.” 

    Majoriteten av förslagen på partiets klimatsida handlar om energi, infrastruktur och industri. Fokus ligger på omställning till eldrivna transporter, utbyggd laddinfrastruktur, järnvägsinvesteringar och ett nytt reseavdrag. De skriver också att de vill fortsätta investera i den gröna omställningen, som ska skapa tiotusentals nya jobb i industrin.

    Socialdemokraterna vill, i urval: 

    • Ha dubbelt så många publika laddstolpar till 2030
    • Driva på för att göra det enklare att använda elbil med en mer enhetlig hantering av laddare och appar för elbilsanvändare
    • Införa ett ekonomiskt stöd för åtgärder som förbättrar energiprestandan i flerbostadshus
    • Ha ett reformerat reseavdrag
    • Se förbättrade investeringar för klimatberedskap och extremväder
    • Göra omfattande investeringar i både ny och befintlig järnväg och gå vidare med den nationella infrastrukturplan som presenterats
    • Driva på för tuffare kemikalieregler i EU och införa inhemska skatter på farliga ämnen
    • Bevara mer värdefull natur och marina områden för att rädda den biologiska mångfalden

    För eller emot…

    Källor: Naturskyddsföreningen, Di, DN & WWF.

    Budget (S+MP)

    I höstas anslog regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet 21,9 miljarder till miljö och klimat (utgiftsområde 20), vilket är 3,7 miljarder mer än år 2021. Här återfanns bland annat ökade satsningar på Klimatklivet, ett investeringsstöd till kommunerna, och jämfört med tidigare ett kraftigt höjt anslag på 500 miljoner till kommunal klimatanpassning och skredskydd.

    Trots höjningen översteg de förväntade intäkterna från miljö- och klimatområdet utgifterna. Koldioxidskatten förväntades ge 22 miljarder till statskassan, och ytterligare miljö- och energiskatter väntades bidra med 7,2 miljarder till. 

    Totalt förväntades statens inkomster under 2022 uppgå till 1191 miljarder, vilket innebär att totala klimat- och miljöbudgeten uppgick till strax under 2 procent av de förväntade intäkterna. En minst sagt svag insats för att tackla klimatkrisen och artutdöendet.

    Det finns dock fler poster med miljö- och klimatanknytning. Inom energiområdet lades en väsentlig del av de (blygsamt) anslagna 4,46 miljarderna på elektrifiering, forskning och energiomställning. Inom utgiftsområde Kommunikationer såg det mörkare ut. Av 74 miljarder kan få poster anses ha positivt inflytande för klimatomställningen, snarare tvärtom. Samtidigt beräknar också Naturskyddsföreningen att över 30 miljarder varje år läggs på fossila subventioner.

    I S och MP:s budget avsattes två miljarder kronor för att rädda biologiskt värdefull fjällnära skog från avverkning. Syftet är att komma närmare det långt ifrån uppnådda miljömålet om bevarad biologisk mångfald.

    S i andra granskningar

    Socialdemokraterna svarar endast ja till fem av Naturskyddsföreningens förslag och fyra av WWF:s förslag för kommande mandatperiod och placerar sig därmed i granskningarnas lägre skikt. Att riksdagens största parti uppvisar så svaga ambitioner väcker oro inför kommande år.

    Partiet har också drivit en svag miljöpolitik under den tid de har varit ensamt regeringsparti. Forskaren i DN:s artikelserie Forskarkommentaren konstaterar att det inte räcker med mer av samma politik, det behövs nya politiska initiativ och styrmedel. Trots en riksdagsmajoritet för utfasning av merparten av klimatskadliga subventioner, minskade dessa endast med drygt fyra procent och ligger fortfarande på över 33 miljarder kronor om året.

    Kommunikation & prioriteringar

    Socialdemokraterna lägger stor vikt vid solidaritetsaspekten och fördelningspolitik, och skriver att nuvarande generationer inte har rätt att utarma naturtillgångarna, och att rika länder som står för de största koldioxidutsläppen måste ta mer ansvar.

    Samtidigt signalerar en hel rad S-ministrar att svenskar inte alls borde ta ansvar. Magdalena Andersson svävar på målet om människor kommer behöva ställa om, miljö- och klimatminister Annika Strandhäll undviker sina egna ansvarsområden och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson ”älskar gruvor”. Socialdemokraternas ovilja för nödvändiga åtgärder fångas när Thorwaldsson säger nej till beteendeförändringar i DN:

    Det finns ganska många som tycker att vi ska sluta flyga, sluta köra bil, sluta konsumera men det är inte regeringens strategi. Vi ska kunna göra de saker vi vill göra och leva det liv vi vill leva utan klimatpåverkan. 

    S status quo-inställning har inför valet fått intern kritik från flera tunga namn, som menar att partiet måste bli tydligare med omställningen.


    Följ SMB:s valbevakning.

    Mattias Goldmann: ”S låter samarbetspartierna ta smällen”

    Fler partigranskningar:

    Centerpartiet
    Kristdemokraterna
    Liberalerna
    Miljöpartiet
    Moderaterna
    Sverigedemokraterna
    Vänsterpartiet

    Allt fler västsvenskar vill se ökade satsningar på kollektivtrafiken

    För femte året i rad har Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen, genomfört undersökningen Hållplats. Rapporten visar att hälften av invånarna i regionen tycker att omställningen till hållbart resande går för långsamt och att allt fler vill se ökade satsningar på kollektivtrafiken. 

    Drygt 4000 västsvenskar har deltagit i undersökningen, som bland annat kartlägger invånarnas resmönster, hur de tror att de kommer resa i framtiden, vad som styr valet av färdmedel och vilka investeringar som efterfrågas. Hållplats 2022 undersöker också hur resenärerna tänker kring samhällsförändring kontra förändring av sitt eget beteende.

    Egen bil, gång och kollektivtrafik vanligaste färdmedlen

    I regionen som helhet är det bil, gång och kollektivtrafik som dominerar bland färdmedlen. 32 procent uppger att de färdas med egen bil fem dagar i veckan eller mer och 29 procent uppger att de tar bilen två till fyra dagar – hela 61 procent väljer alltså bilen minst två dagar i veckan. Gång används som transportmedel minst fem dagar i veckan av 21 procent, och kollektivtrafik av 20 procent.

    På fjärde plats kommer cykeln: 8 procent uppger att de tar cykeln fem eller fler dagar i veckan, och 14 procent säger att de cyklar två till fyra dagar. Övriga alternativ ligger långt efter: bara enstaka procent uppger att de transporterar sig med hjälp av elsparkcyklar, bilpooler, samåkningstjänster, hyrcykel eller hyrbil mer än vid enstaka tillfällen. 

    Resvanor per färdmedel sett över hela regionen. Grafik: Västtrafik

    Bilen vanligt färdmedel även i storstad

    I Göteborgs innerstad är kollektivtrafiken det dominerande färdmedlet – 42 procent uppger att de åker kollektivt minst fem dagar i veckan, och 28 procent anger att de väljer kollektivtrafiken två till fyra dagar. Endast 2 procent svarar att de aldrig åker kollektivt. Även i Göteborgs ytterområde är kollektivtrafiken central: 50 procent väljer kollektiva färdmedel minst två dagar i veckan.

    Men även den egna bilen har en stark position i storstaden. I Göteborgs innerstad säger 16 procent att de väljer bilen fem eller fler dagar i veckan, medan siffran för Göteborgs ytterområde är hela 25 procent. I Mölndal och Partille, angränsande kommuner till Göteborg, är det 32 procent som väljer bilen minst fem dagar per vecka, och i kranskommuner hela 40 procent. Kranskommunernas invånare tycks ha en starkare bilvana än de mellanstora städerna i regionen, som Borås och Skövde, vilket skulle kunna förklaras av att många pendlar till jobbet i Göteborg.

    På landsbygden dominerar bilen stort – 49 procent väljer bilen fem dagar i veckan eller mer, och andelen som tar bilen minst en dag i veckan är hela 92 procent. Betydligt färre reser kollektivt, cyklar eller går här jämfört med de största städerna, vilket är logiskt sett till de större avstånden och den låga tillgången på kolletivtrafik.

    Utvecklingspotential för cykel 

    Sett över hela regionen är det 8 procent som uppger att de tar sig fram med egen cykel minst fem dagar i veckan. 31 procent cyklar minst en dag i veckan. Hyrcykel spelar en mycket liten roll: bara 1 procent uppger att hyrcykel används minst fem dagar i veckan – 6 procent uppger att de använder hyrcykel minst en dag per vecka.

    I stora städer finns enorm potential i att få fler att välja cykeln – bilkörningen, och därmed utsläppen, kan minska, samtidigt som ytorna kan fördelas om. I Västtrafiks rapport framkommer att cyklingen ligger på ungefär samma nivå i storstad som i småstad: i många mindre orter är andelen som cyklar minst fem dagar i veckan större än i Göteborgs innerstad och ytterområde. I Göteborgs innerstad uppger 9 procent att de cyklar minst fem dagar, medan till exempel Skövde och Trollhättan/Vänersborg når högre siffror: 14 respektive 10 procent. Den nationella dagliga nivån ligger på ungefär 11 procent.

    Cykelvanorna i Västra Götaland. Grafik: Västtrafik

    Fler tror på samhällsförändring än på individuell förändring 

    Jämfört med föregående rapport tror fler att de kommer att resa mer kollektivt och mindre med bil i framtiden. I undersökningen får respondenterna ta ställning till såväl individuella förändringar som förändringar i samhället. En intressant slutsats av svaren är att betydligt fler tror att bilresor kommer minska i samhället i stort än att det egna bilresandet kommer att minska. 

    Samma trend ses för cykel: 28 procent tror att de själva kommer att cykla mer i framtiden, men hela 52 procent tror att cyklingen i samhället kommer att öka. Fler tror alltså på förändring i samhället än förändring hos sig själva. 

    Billigare, mer tillgänglig kollektivtrafik önskas

    Ekonomiska skäl väger klart tyngst för att förändra resebeteenden, men restid och avgångar som passar är viktigast för att resenärerna ska välja kollektivtrafiken. Miljöskäl hamnar på sjätte plats när resenärerna siar om framtida resvanor.

    På frågan om vad som skulle få invånarna att använda bilen mindre är det vanligaste svaret “mer tillgänglig kollektivtrafik”, följt av “billigare kollektivtrafik” och “dyrare drivmedel”. 

    Många uppger att de vill gå eller cykla mer än idag – hela 59 procent vill ta cykeln oftare. Få vill åka mer bil eller använda mikromobilitetstjänster (till exempel elsparkcykel) i större utsträckning, men bilen har trots allt en stark position. Bara en av fem uppger att det är omodernt att äga bil, och att köra bil upplevs mer prisvärt än att åka kollektivt. Nästan åtta av tio anser att det är nödvändigt att äga bil om man bor utanför staden.

    Ta del av hela rapporten här.

    Intern S-kritik mot passivitet om klimatet

    Nu riktar tunga socialdemokrater kritik mot sitt eget parti för att gömma undan klimatfrågan i valrörelsen.

    ”Vi går mot katastrofen men låtsas som ingenting”, säger SSU:s ordförande Lisa Nåbo.

    En lång rad organisationer och större delen av akademiker-Sverige har reagerat i ett antal debattinlägg mot att de flesta partierna lagt ödesfrågorna klimatet och hotet mot den biologiska mångfalden helt åt sidan.

    SMB har berättat om kritiken i ett antal artiklar på senare tid, se exempel här och här.

    Men nu tar alltså flera socialdemokrater ton mot partiledningens strategi att ligga lågt med klimatet och den omställning som kommer att krävas. I en artikel i DN uttalar sig, förutom Lisa Nåbo, även tunga EU-parlamentarikern Jytte Guteland, förre folkhälsoministern Gabriel Wikström och Daniel Suhonen som leder tankesmedjan Katalys.

    Gemensamt för dem är att de tycker det är fel att inte lyfta fram klimatet som den avgörande framtidsfråga det är, och tala klarspråk om vad som kommer att krävas. Partiledaren Magdalena Andersson borde använda sig av det förtroende hon har, menar Suhonen i artikeln:

    Hon borde säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, framhåller han.

    Socialdemokraterna rankar i sitt valmanifest klimatet som ett av tre prioriterade områden, men är sparsamma med det budskapet i valkampanjen. Och de har inte bara sänkt ambitionerna när det gäller till exempel reduktionsplikten och skatten på fossila drivmedel.

    Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson gjorde i en DN-intervju i tidigare i sommar klart att klimatfrågan inte ska behöva påverka vardagen alls: ”Vi ska kunna göra de saker vi vill göra och leva det liv vi vill leva utan klimatpåverkan” sa han då.

    Han är dock långt ifrån ensam bland partiernas toppnamn att påstå att det egentligen knappt behövs någon omställning, utöver storskaliga satsningar på fossilfritt stål, intensiv elektrifiering och liknande.

    ”Mitt mål är inte att människor ska ställa om sina liv. Mitt mål är att minska utsläppen” deklarerade moderatledaren Ulf Kristersson, också i en DN-intervju.

    Anders Roth: ”Planera för minskad biltrafik”

    SMB frågar forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Anders Roth, transportforskare på IVL Svenska miljöinstitutet.

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 
    • Inför en kilometerskatt för den tunga trafiken i linje med de förslag som presenteras och då kallats vägslitageskatt. Den ska vara miljöstyrande också efter fordonets miljöprestanda för att gynna inköp och drift av tunga elektrifierade lastbilar.

    • Lägg om dagens infrastrukturplanering i enlighet med Klimaträttsutredningens förslag. I det ingår att planera för minskad biltrafik i stället för en prognostiserad ökad. Se till att fyrstegsprincipen får förutsättningar att fungera samt att kraftigt utöka dagens stadsmiljöavtal till att likna Norges byveksavtal med nollväxtmål för biltrafiken, mer pengar till koll med mera samt skarpa styrmedel som parkeringsskatt för kommuner.

    • Reformera parkeringslagstiftningen genom att till exempel göra om avgiftslagen så att kommuner lättare kan klimatstyra parkeringsavgifter samt ändra i plan- och bygglagen så mobilitet skrivs in i stället för parkering.

    Anders Roth
    Transportforskare på IVL Svenska miljöinstitutet och sekreterare i Klimaträttsutredningen


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    LRF: ”Uppdatera livsmedelsstrategin”
    Jakob König: ”Stoppa pengarna till fossiljakten”
    Cykelfrämjandet: ”10% av infrastrukturbudgeten ska gå till cykling”
    Göran Finnveden: ”Skärp kemikaliepolitiken”
    Hagainitiativet: ”Urholka inte utsläppens prissättning”
    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    LRF: ”Uppdatera livsmedelsstrategin”

    SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Hilda Runsten, enhetschef på LRF.

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 
    • En uppdaterad livsmedelsstrategi där ökad produktion av inhemska insatsvaror ingår. I dag är svenskt lantbruk i stort behov av mineralgödsel från Ryssland och Belarus och bränsle från gulfstaterna. Vi har både råvarorna och möjligheterna att producera hållbar gödsel och biobränsle. Det skulle göra stor skillnad för både miljön och det säkerhetspolitiska läget.
    • Ökat fokus på forskningen. 2030 har vi som mål att ha ett fossilfritt lantbruk, men de enskilda lantbruksföretagarna klarar inte att ta hela kostnaden. Här måste politiken in och stötta, bland annat premiera de som väljer fossilfritt och dessutom genomföra de förslag som finns i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk.

    • Ge Sveriges skogsägare långsiktiga regler så att familjeskogsbruket kan plantera 2,4 miljarder nya träd till 2032, och fortsätta sitt hållbara skogsbruk i ytterligare hundra år.

    Hilda Runsten
    Enhetschef Lantbrukarnas Riksförbund


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    Jakob König: ”Stoppa pengarna till fossiljakten”
    Cykelfrämjandet: ”10% av infrastrukturbudgeten ska gå till cykling”
    Göran Finnveden: ”Skärp kemikaliepolitiken”
    Hagainitiativet: ”Urholka inte utsläppens prissättning”
    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    Jakob König: ”Stoppa pengarna till fossiljakten”

    SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Jakob König från Fair Finance Guide.

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 

    Jag vill se skarpa åtgärder mot bankernas finansiella stöd till fossilbranschen. Trots klimatkrisen har svenska storbanker fortsatt att finansiera fossilbolag med uppåt 100 miljarder kronor varje år sedan Parisavtalet, bland annat oljebolag som letar mer olja och gas i Arktis. Och detta med hjälp av svenskars sparpengar utan att de vet om det, eftersom bankerna kan hålla affärerna hemliga med hjälp av banksekretessen.

    Tusentals bankkunder har redan protesterat men hittills har bara en bank (Handelsbanken, bravo!) satt stopp för stödet till mer fossila bränslen. Mina tre önskemål är därför att:

    • Förbjud finansieringen av företag som letar mer fossila bränslen.
    • Stryp bankernas lån till fossilbolag som saknar utfasningsplaner i linje med Parisavtalet.
    • Modernisera banksekretessen och kräv att bankerna redovisar sina fossila affärer öppet så att konsumenter och bankkunder kan få insyn.

    Jakob König
    Projektledare Fair Finance Guide


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    Cykelfrämjandet: ”10% av infrastrukturbudgeten ska gå till cykling”
    Göran Finnveden: ”Skärp kemikaliepolitiken”
    Hagainitiativet: ”Urholka inte utsläppens prissättning”
    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    Studentförbundens samarbete med fossilsponsrad organisation

    Centerstudenter, Fria Moderata Studentförbundet och Liberala Studenter har kopplingar till Students for Liberty (SFL), en global studentorganisation som finansieras av fossilindustrin och frekvent anlitar klimatskeptiker som talare. När SMB kontaktar studentförbunden tar de bort information om SFL på sina hemsidor.

    Students for Liberty (SFL) är en global studentorganisation som grundades 2008 av en grupp studenter när de närvarade vid ett sommarprogram hos Reason Foundation. Programmet var ett initiativ av bröderna David och Charles Koch, vars förmögenhet härstammar från det familjeägda oljekonglomeratet Koch Industries – det näst största privatägda företaget i USA.

    Bröderna Koch har bestridit klimatsatsningar, kämpat mot miljöskyddsåtgärder och spritt falsk och missvisande information kring klimatförändringar sedan 70-talet. Detta har gjort bröderna till några av de främsta namnen inom den globala klimatförnekarrörelsen. I ett läckt dokument från 2010 beskriver Koch Industries klimatlagstiftning som ett hot mot företagets verksamhet samtidigt som man poängterar vikten av att bekämpa ”klimatalarmism”.  

    Företaget bedriver påverkansarbete genom ett stort nätverk av tankesmedjor och organisationer, däribland Student for Liberty. Greenpeace USA beskriver studentorganisationen som Charles Kochs rekryteringsverktyg för att få in unga talanger i nätverket.

    Under åren har intresset för SFL ökat lavinartat från en grupp med en handfull studenter till vad de själva kallar världens största frihetliga studentorganisation, representerade av över tusen lokala studentförbund runtom i världen med regionala grupper i Afrika, Mellanöstern, Sydamerika, Asien och Europa. SFL har även grundat lobbyorganisationen Consumer Choice Centre och köpte nyligen upp läroplattformen Learn Liberty.

    I Sverige har organisationen samarbetat med de politiska studentförbunden Fria Moderata Studentförbundet, Centerstudenter och Liberala Studenter.

    Finansiärer och samarbetspartners

    Students For Liberty redovisar inte sina donatorer officiellt, men skattedokument visar hur flera Koch-ägda organisationer stöttat gruppen genom åren. SFL har mottagit 776 897 amerikanska dollar från Charles Koch Foundation mellan åren 2009-2020, samt 215 413 dollar från Charles Koch Institute mellan åren 2015-2020.

    SFL har även fått nästan tre miljoner dollar från systerorganisationerna DonorsTrust och Donors Capital Fund sedan 2010. Dessa två har kallats för “The Dark-Money ATM of the Conservative Movement” och är ett sätt att anonymt donera pengar till konservativa grupper i USA. Koch är även här en av de stora finansiärerna. I början av 10-talet gick pengar från DonorsTrust och Donors Capital Fund till över hundra grupper som officiellt motsätter sig klimatvetenskap och sprider desinformation om klimatförändringar, enligt The Guardian.

    SFL ingår i det internationella nätverket Atlas Network som genom åren sponsrats av fossila aktörer som ExxonMobil och Koch. Atlas Network har gett cirka en halv miljon dollar till SFL mellan åren 2010-2016. De svenska tankesmedjorna Timbro, Ratio, och Centrum för Rättvisa är också representerade inom Atlas Network, vilket SMB berättat mer om här.

    SFL är också medlemmar i State Policy Network, ett nätverk av tankesmedjor vars uppdrag går ut på att ”utbilda allmänheten och politiker om marknadsvänliga principer”. Detta möjliggörs av donationer från grupper som världens största privatägda kolbolag, Peabody Energy, samt tidigare nämnda Koch, Donors Capital Fund och DonorsTrust.

    ”SFL har skapats inom ramarna för Koch-nätverket”

    Idén till det som sedermera skulle bli Kock-nätverket, en bred samling av marknadsliberala tankesmedjor, frontorganisationer och studentgrupper, föddes under en konferens 1976 vid Center for Libertarian Studies. Charles Koch, som också sponsrade konferensen, lade tillsammans med sina kollegor fram idéer för en industrisponsrad politisk revolution.

    Under konferensen presenterades strategier över hur revolutionen ska ta fart genom donationer till universitet och värvning av studenter. Ett dokument, skrivet av Charles Kochs nära rådgivare Leonard Liggio, beskriver hur deras libertarianska rörelse borde ta inspiration från nazisterna och deras användning av organiserande studentgrupper. Enligt Liggio hjälpte grupperna att fostra en stark identitet hos nazisternas medlemmar vilket var en viktig del i partiets övertagande av den tyska staten.

    Charles Koch. Bild: Gavin Peters / Wikimedia Commons

    SMB har intervjuat forskarna Ralph Wilson och Isaac Kamola som skrivit boken “Free Speech and Koch Money” där de beskriver hur Koch-familjen byggt upp sitt nätverk. Isaac Kamola är professor på Trinity College där han forskar om högskolors politiska ekonomi. Han beskriver SFL som en instrumental del i att sprida Koch-brödernas idéer:

    Students For Liberty verkar globalt och är involverad i utvecklingen av en fundamentalistisk studentbaserad frimarknadsrörelse. SFL har skapats inom ramarna av Koch-nätverket, ett nätverk som rutinmässigt bidrar med finansiering till diverse studentgrupper med målet att skapa en “frihetsrörelse” bland unga studenter – som de identifierat som den mest mottagliga gruppen för deras radikala libertarianska idéer.

    Ralph Wilson var med och startade UnKoch My Campus, ett nätverk skapat för att uppmärksamma och synliggöra Koch-finansierade aktiviteter på amerikanska universitet och är nu projektledare för the Corporate Genome Project.

    Students For Liberty grundades som en uppenbar del av Koch-nätverkets integrerade strategi. På ett amerikanskt universitet är det inte ovanligt att det förekommer ett flertal Koch-sponsrade studentgrupper, säger Wilson.

    Fossilvurmare och kollobbyister på SFL:s konferenser

    Varje år håller SFL tusentals evenemang där debattörer, politiker, forskare, och lobbyister från hela världen samlas för att diskutera marknadsliberala idéer. Under 2020 la SFL över fyra miljoner dollar på sin verksamhet och anordnade över 2500 evenemang jorden runt för mer än 600 000 besökare.

    Evenemangen behandlar en vidd av ämnen, som frågor om handel, moral, yttrandefrihet – och klimat. Under åren har en mängd aktörer med kopplingar till fossilindustrin finansierat och medverkat vid SFL:s möten.

    SFL:s största konferens går under namnet LibertyCon och arrangeras i ett flertal länder. Bland sponsorerna återfinns The Heartland Institute och Heritage Foundation, två organisationer som motsätter sig rådande klimatvetenskap och motarbetar amerikansk klimatlagstiftning genom påverkanskampanjer och desinformation. Läckta dokument visar hur Heartland ritat upp en plan för att påverka läroplanen i amerikanska grundskolor i syfte att motarbeta “klimatalarmism” och så tvivel bland skolungdomar kring klimatförändringar och koldioxidens påverkan på klimatet. 

    CO2 Coalition – välkända förvillare

    2018-upplagan av LibertyCon sponsrades av CO2 Coalition, en grupp skapad 2015 med målet att sprida positiva budskap kring ökade koldioxidutsläpp. Under konferensen delade representanter från gruppen ut flygblad med information om hur mer koldioxid i atmosfären kommer förbättra både planeten och livet för nuvarande och kommande generationer. 

    I ett anförande av CO2 Coalition påstod gruppens representant Caleb Rossiter  att larmen kring klimatförändringarna är överdrivna och att det inte finns några bevis för att extremväder blivit varken intensivare eller mer frekventa. Detta är dock inte vad forskningen visar. Rossiter fortsatte med att berätta hur han hejar på ytterligare koldioxidutsläpp, vilket enligt honom kommer göra planeten rikare.

    Den före detta styrelseordföranden för CO2 Coalition, industrikonsulten och forne miljöaktivisten Patrick Moore, är en tidigare SFL-talare och listas även som profil på studentorganisationens hemsida. Moore var med vid grundandet av Greenpeace men har sedan dess tagit avstånd från miljörörelsen och blivit en av dess största kritiker.

    Twitterinlägg av Patrick Moore augusti 2022

    Moore har bland annat anlitats av den europeiska kollobbyn Euracoal för att hålla en presentation för europaparlamentariker där han förklarade att koldioxid inte bidrar till globala klimatförändringar. Moore har även påstått att klimatkrisen är fejkad och att det är solen som bidrar till förhöjda temperaturer. 

    Tilltro till anpassning

    Strategin att sprida positiva budskap om klimatkrisen återkommer under SFL:s konferenser. Under LibertyCon 2019 påstod David Friedman, son till ekonomerna Rose och Milton Friedman, att det inte finns belägg för att klimatförändringarnas effekter kommer vara övervägande negativa, och att det istället är mer troligt att effekterna kommer vara övervägande positiva – tvärtemot vad FN:s klimatpanel IPCC slagit fast. Friedman sa även att de temperaturförändringar vi ser inte sker snabbt nog för att utgöra ett hot, eftersom vi enligt honom kommer hinna anpassa oss.

    Detta stämmer för vissa (framförallt rika) delar av jorden och för växt- och djurarter med hög adaptionsförmåga. Men för låginkomstländer och en enorm mängd av arter och tillhörande ekosystem lär adaptioner inte ske i en tillräckligt snabb takt.

    IPCC räknar med att även om vi uppfyller målen inom Parisavtalet med en maximalt 1,5-gradig höjning av global medeltemperatur så riskerar 14 procent av alla landlevande arter att utrotas, en miljard människor riskerar torka och brist på färskvatten, 70-90 procent av korallrev kan komma att dö ut och extrema väderhändelser som översvämningar och värmeböljor riskerar att öka i frekvens och intensitet.

    Beskriver COP26 som ett försök till folkmord

    En annan SFL-talare är lobbyisten Alex Epstein. I ett tal på amerikanska Berkeley College sa Epstein att fossila bränslen fått ett oförtjänt dåligt rykte och att dess motståndare gör världen en otjänst. Epstein har arbetat med kolbranschen och skrivit boken “Fossil Future” där han yrkar på att vi borde öka användandet av olja, gas och kol.

    Facebooksida tillhörande den europeiska grenen av SFL 2015.

    I en intervju beskriver Epstein klimatkonferensen COP26 som ett primitivt försök att begå folkmord i fattiga länder.

    Facebooksida tillhörande Alex Epstein 2021.

    Bland andra kontroversiella talare vid SFLs konferenser återfinns också Patrick Michaels, som över åren nedspelat allvaret kring klimatförändringar. I en intervju med CNN berättar Michaels att 40 procent av hans arbete är finansierat av fossilindustrin.

    Studentförbunden och SFL

    Liberala Studenter, Centerstudenter och Fria Moderata Studentförbundet (FMSF) har alla verkat inom den europeiska grenen av SFL, European Students For Liberty (ESFL). Förbunden har vid flera tillfällen besökt den europeiska upplagan av LibertyCon och anordnat evenemang tillsammans med ESFL.

    När SMB kontaktar studentförbunden om en intervju får vi först positiva besked från samtliga, men när förbunden får klart för sig att det handlar om SFL:s fossilkopplingar tystnar korrespondensen. Efter påtryckningar återkommer FMSF och Centerstudenter med kommentar. Centerstudenter och Liberala Studenter har även tagit bort information om SFL från sina hemsidor.

    Centerstudenter – ”Inga pekpinnar om talare”

    Centerstudenter valde i somras att helt ta bort allt relaterat till ESFL på sin hemsida (efter att SMB frågat om deras relation). Men arkiverade sidor visar att de tidigare verkat inom den internationella studentorganisationen. SMB kontaktade Centerstudenters förbundsordförande Julia Eriksson och frågade om förbundets koppling till SFL:

    Centerstudenter har inte under min, eller förbundets generalsekreterares, tid samarbetat eller haft någon samverkan med Students for Liberty. Därav har vi också uppdaterat vår hemsida, så den tydliggör vilka internationella organisationer vi verkar inom. Av samma anledning har vi inte heller någon övrig kommentar.

    Men Erikssons utsaga stämmer inte. Så sent som förra året anordnade Centerstudenter ett evenemang i samarbete med ESFL där de bjöd in Tom G Palmer från Atlas Network och Cato Insitute, en annan välkänd fossilsponsrad lobbyorganisation.

    Facebooksida tillhörande European Students For Libertys 2021

    När SMB påtalar att Centerstudenter nyligen arrangerat ett evenemang ihop med SFL säger förbundsordföranden att förbundet inte vill ha pekpinnar eller policys kring vem som får tala på nationella och lokala event.

    Enligt Centerstudenter International, Centerstudenters internationella nätverk, har förbundet varit medlemmar i ESFL sedan 2015.

    Facebooksida tillhörande Centerstudenter International 2016.
    Facebooksida tillhörande Centerstudenter International 2020.

    Emelie Nyman, styrelseledamot för Centerpartiets Ungdomsförbund och valledare för Centerpartiet i Malmö, har ingått i SFL:s nätverk sedan 2018 och är numera alumn.

    När SMB frågar Nyman om hennes syn på SFL:s fossilfinansiering säger hon att det inte var något hon kände till.

    Det känner jag inte till och tar avstånd från. Jag tycker att man har ett stort ansvar som finansieringsberoende organisation att säkerställa att ens finansieringen inte kommer från till exempel fossilindustrin. Vi befinner oss i ett otroligt kritiskt läge, klimatkrisen är vår tids ödesfråga – så om dina påstående stämmer kan jag inte mer än uttrycka mitt missnöje kring finansieringen.

    Students For Liberty har under åren bjudit in talare till sina sammankomster som på olika sätt förnekat mänskligt orsakade klimatförändringar samt menat på att högre halter koldioxid i atmosfären skulle gynna planeten. Hur ser du på det?

    SFL är ett internationellt nätverk med aktiva över hela världen som har möjlighet att arrangera event i SFL:s namn. Jag själv har aldrig arrangerat ett event som tillåter klimatförnekare utrymme, heller aldrig närvarat på ett. SFL värnar om ”free speech” och har en ”big tent approach” vilket jag respekterar och tycker är viktigt i det demokratiska samhället. Men med det sagt tar jag själv avstånd. Vi måste på allvar ta tag i klimatfrågan – det är en av vår tids ödesfrågor. 

    Fria Moderata Studentförbundet – ”Omställningen från fossilt är brådskande”

    FMSF listar ESFL som en av sina samarbetspartners på sin hemsida. FMSF:s ordförande, Linnea Dubois, berättar att förbundet är med i nätverket. Hon säger att deras samarbete sträcker sig tillbaka till 2010 och enbart innefattar besök konferenser och andra evenemang.

    Students For Liberty är grundat med finansiering av fossilindustrin. Hur ser ni på den saken?

    Vi har inte tagit emot några pengar från European Students For Liberty. Att företag väljer att stödja studentverksamhet är bra, men man ska alltid tänka igenom vilken sorts stöd man vill ha.

    Students For Liberty har under åren bjudit in talare till sina sammankomster som på olika sätt förnekat mänskligt orsakade klimatförändringar samt menat på att högre halter koldioxid i atmosfären skulle gynna planeten. Hur ser ni på det?

    Vi har inte deltagit i sådan opinionsbildning, och delar inte den uppfattningen. Vårt engagemang i ESFL har handlat mycket om liberala demokratiska värderingar som att motarbeta regimen i Ryssland men också individuella fri- och rättigheter generellt. Som ett liberalkonservativt studentförbund är det några av våra hjärtefrågor. Huvudtalare på de konferenser vi varit på är personer som Johan Norberg [frihetlig svensk debattör, reds.anm], eller för den delen nu i våras Olha Konsevych, journalist från Ukraina.

    Påverkar er relation med en fossilfinansierad organisation er ståndpunkt i miljö- och klimatfrågor?

    Nej. FMSF består av våra medlemsföreningar, som driver vår opinionsbildning framåt tillsammans med förbundsledningen. Vi, precis som de flesta i Sverige, tycker att omställningen från fossilt till fossilfritt är brådskande.

    Facebooksida tillhörande FSMF 2018.
    Facebooksida tillhörande FSMF 2020.
    Facebooksida tillhörande FSMF 2022.

    FMSF är inte officiellt anslutna till Moderaterna, men de har ett nära samarbete. Tidigare moderatledarna Ulf Adelsohn och Carl Bildt har bägge varit ordförande för FMSF. Moderaterna och FMSF delar även lokal i centrala Stockholm. Tidigare medlemmar i FMSF har suttit i styrelsen för ESFL och har sedan gått vidare till höga positioner inom partiet.

    Liberala Studenter – svarar inte

    Liberala Studenter har även de tagit bort information gällande ESFL från sin hemsida, detta precis efter att SMB kontaktat dem för en kommentar. Förut listade de organisationen som en av sina vänner. SMB har frågat Liberala Studenter vad vänskapen innebär men har inte fått svar.

    Från Liberala Studenters hemsida april 2022.

    ”Värt att studeras närmare”

    Forskarna Isaac Kamola och Ralph Wilson menar att en avsaknad av transparens när det kommer till finansiering och syfte gör att studentgrupper som SFL borde studeras närmare.

    Students For Liberty förtjänar mycket mer uppmärksamhet än vad det får idag […] Till skillnad från andra liknande studentgrupper tar SFL inte bara emot finansiering från Koch-nätverket, de är helt och hållet integrerade inom det, säger Isaac Kamola.


    SMB har kontaktat Liberala Studenter för kommentar. Vi väntar tålmodigt på svar.

    ”Undermålig bevakning om klimatet i Rapport”

    Bild på flygplan i luften

    Sveriges Television underrapporterar om klimatet och tar inte sitt publicistiska ansvar. Det hävdar fyra debattörer som mätt hur stor andel av Rapports sändningstid som skildrat klimatkrisen och andra miljökriser på ett tydligt sätt.

    Debattörerna är bland annat aktiva i organisationen Klimataktion. De har studerat innehållet och mätt tiden för olika Rapportinslag sedan nyår och framhåller att enbart drygt två procent av tiden i huvudsändningarna kl 19.30 upptas av ”tydliga” inslag. Deras definition av tydlig är att dessa ”förklarar det akuta läget för klimatet, den biologiska mångfalden eller andra miljökriser.”

    Vi anser därför att SVT inte tar sitt ansvar som allmännyttig och oberoende public service. Den bristfälliga nyhetsrapporteringen om den extremt allvarliga klimatkrisen och utdöendet av arter invaggar befolkningen i ett verklighetsfrånvänt lugn, skriver de i sin debattartikel i Aftonbladet.

    Som jämförelse pekar de på att under en av veckorna presenterades ett ”tydligt” inslag om klimatkrisen, och tolv inslag om flyg, utan att frågan om dess klimatpåverkan nämndes alls. Vilket är en stor brist, framhåller man, eftersom svenskarnas in- och, framförallt, utrikes flygande står för större klimatpåverkan än samtlig personbilstrafik i landet (Flyg tio miljoner ton koldioxid per år, personbilstrafik 9,4 milj ton, enligt Naturvårdsverket).

    Medborgarna har rätt att förvänta sig klimat- och miljöjournalistik som är frekvent, tydlig, granskande, ansvarsutkrävande och folkbildande, lyder debattörernas slutkläm.

    SMB har gett Rapports ansvariga utgivare Charlotta Friborg möjlighet att bemöta kritiken och svara på frågor. Hon avböjer dock kommentarer i nuläget och påpekar i ett mejl att undersökningen använder en ”metod som hon finner märklig.”

    Bristen på klarspråk om klimatet och artutrotningen har varit ett starkt tema på en del håll i debatten. SMB har nyligen berättat om det stora uppropet från 1944 forskare, docenter och professorer, stora delar av den svenska akademiska världen med krav på politikerna att släppa in frågorna i valrörelsen.

    Elva klimatorganisationer kom något tidigare med liknande krav på politiken att låta dessa mänsklighetens ödesfrågor komma fram i valdebatten och inte gömmas undan.

    Så vill riksdagspartierna ställa om transportsektorn

    Föreningen Gröna mobilister har skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier inför valet, för att undersöka inställningen till sex aktuella mobilitetsfrågor. Sammanställningen av svaren visar partiernas olika uppfattningar och förslag på områden som transporteffektivitet, laddinfrastruktur, förbud mot fossilbilar och ursprungsmärkning av drivmedel.

    I Gröna mobilisters valenkät får partierna svara på frågor inom sex huvudområden: laddinfrastruktur, transporteffektivitet, ursprungsmärkning för drivmedel, förbud mot fossilbilar/fossila bränslen, reduktionsplikten och det långsiktiga målet om klimatneutrala och hållbara transporter och vad som krävs för att uppnå det.

    Laddinfrastruktur

    Gröna mobilister frågade partierna om staten, regionerna eller kommunerna aktivt bör stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur. Alla riksdagspartier uppgav att de vill se fler statliga satsningar på laddinfrastruktur i Sverige, men förslagen och fokusområdena skiljer sig åt. 

    Vänsterpartiet sticker ut med sitt förslag om ett enhetligt, nationellt nät av laddstationer som ägs av staten. Centerpartiet särskiljer sig genom att betona att satsningar på fler lösningar än elektrifiering behövs, såsom biogas och vätgas. Moderaterna anger inga specifika lösningsförslag utan endast en föreslagen investering på en miljard kronor per år 2022-2024 för att bygga ut laddinfrastrukturen för bilar och lastbilar.

    Transporteffektivitet

    I Klimaträttsutredningens slutbetänkande presenteras ett rad förslag för att realisera en mobilitetsplanering som leder till ett transporteffektivt samhälle. Partierna fick ta ställning till tre av dessa förslag:

    • Trafikverket ska få en ny myndighetsinstruktion som innefattar skapandet av ett transporteffektivt samhälle
    • Transportinfrastrukturplaner ska bidra till att bilismen minskar 
    • Staten ska få medfinansiera kommunala och regionala åtgärder som minskar behovet av vägbyggen.

    Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill genomföra alla dessa tre förslag. Övriga partier säger nej eller tvekar.

    Ursprungsmärkning av drivmedel 

    2020 hade över 60 procent av den bensin och diesel som såldes i Sverige okänt ursprung utanför EU/EES. Stora mängder fossila drivmedel tillverkade av rysk olja eller gas kan komma in i Sverige utan att vi vet om det. 

    Alla partier utom två kommer verka för att EU ska göra alla fossila drivmedel spårbara och ursprungsmärkta. Det är Kristdemokraterna och Socialdemokraterna som tvekar.

    Samtidigt har Energimyndigheten presenterat en utredning som föreslår en miljödeklaration av nya bilar som innefattar utsläpp under hela fordonets livscykel. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna vill se en sådan deklaration, medan övriga partier ännu inte tagit ställning.

    Förbud mot fossilbilar

    På frågan om förbud mot fossilbilar är skillnaderna mellan partierna stora. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet vill se ett förbud inom EU mot försäljning av nya personbilar med förbränningsmotor, dock med vissa undantag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att biogasbilar ska undantas från förbudet, och Socialdemokraterna vill att laddhybrider ska få fortsätta säljas. 

    Liberalerna uppger att de kan gå med på ett förbud mot nya bilar med förbränningsmotor, men ser hellre ett förbud mot “nya bilar som drivs av bensin och diesel”. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill inte se något EU-förbud mot nya bilar med förbränningsmotor, men däremot vill Moderaterna att EU ska sätta ett sista datum för nyförsäljning av bilar som drivs av fossila bränslen 2030.

    Reduktionsplikten 

    Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från berörda drivmedel med en viss procentsats. Klimatpåverkan från diesel ska minska med 66 procent till 2030 och klimatpåverkan med bensin ska minska med 28 procent. Det ska uppnås genom inblandning av biodrivmedel eller andra fossilfria drivmedel.

    När lagen antogs i juni 2021 hade den stöd av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna – nu är det bara Socialdemokraterna och Centerpartiet som vill fullfölja reduktionsplikten enligt den ursprungliga planen. Miljöpartiet vill ha ännu mer ambitiösa nivåer: 94 procents minskning för såväl bensin som diesel. Övriga partier vill behålla systemet men sänka reduktionsnivåerna. Sverigedemokraterna vill dra ner dem mest och vill med andra ord öka den fossila andelen avsevärt.*

    *Fotnot: i juni 2022 röstade riksdagen om regeringens förslag om en pausad planerad höjning av reduktionsplikten för 2023, för att undvika för höga bränslekostnader. Samtliga partier utom MP och SD röstade ja. MP lade ner sina röster och SD röstade nej. Läs mer om beslutet här.

    Det långsiktiga hållbarhetsmålet

    En hållbar omställning av samhället kräver en stor förändring och människors vardag kommer att påverkas. Utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 – hittills har de minskat med 27 procent. Vi står inför en stor omställning om vi ska uppnå klimatmålen och skiftet till ett transporteffektivt samhälle. 

    I syfte att undersöka om riksdagspartierna inser att omställningen har ett pris, och om de är beredda att prata öppet med sina väljare om detta, ställde Gröna Mobilister frågan “anser ni att en livsstilsförändring är nödvändig för att uppnå det långsiktiga målet om klimatneutrala och hållbara transporter?”. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna svarade ja, medan Socialdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarade nej. 

    Slutbedömning: vilka partier har bäst politik?

    Gröna mobilister skriver att deras enkätfrågor inte är heltäckande, och att de därför inte vill rangordna partiernas arbete för hållbar mobilitet. Däremot bedömer de partierna och deras politik i enskilda frågor.

    På området transporteffektivitet och hållbar mobilitetsplanering bedöms Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet ha bäst politik. Samma partier hamnar i topp när det gäller stärkt konsumentmakt genom ursprungsmärkning och spårning av drivmedel. 

    När det gäller reduktionsplikten uppger Gröna mobilister att bedömningen är svår, eftersom budskapen är många och förslagen kortsiktiga. De landar i att de partier som vill behålla eller stärka reduktionsplikten rankar högst, vilket innebär Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet. 

    Avslutningsvis gör Gröna mobilister bedömningen att de partier som säger att livsstilsförändringar kommer bli nödvändiga troligtvis kommer att hålla fast vid sin långsiktiga politik, och att de därför kan vara mer pålitliga. I det här avseendet är det alltså Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna som får bäst omdöme.

    Ta del av hela rapporten här.

    Cykelfrämjandet: ”10% av infrastrukturbudgeten ska gå till cykling”

    SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet.

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 
    • Idag går mindre än 1 procent av infrastrukturbudgeten till cykling – trots att 11 procent av svenskarna cyklar varje dag. Med tanke på de samhällsekonomiska vinster som ökad cykling ger tycker vi att 10 procent av resurserna är mer rimligt. När man ändå är igång kan man följa Irlands exempel och viga ytterligare 10 procent till gångtrafik.
    • I våras föreslog VTI att andelen cykelresor ska fördubblas till 2035 med delmålet att öka barns cykelresor. Vi vill nu att målen antas och att VTI ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur de ska nås. Vi ser det som särskilt angeläget att möjliggöra för fler barn att cykla.
    • Vi behöver röra oss mer, minska klimatpåverkan och främja ett hållbart friluftsliv i hela landet. Vi vill se ett nationellt öronmärkt investeringsstöd till regionala och nationella cykelturistleder – så att fler kan upptäcka Sverige på ett hållbart och hälsosamt sätt.

    Per Hasselberg
    Ordförande för Cykelfrämjandet


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    Göran Finnveden: ”Skärp kemikaliepolitiken”
    Hagainitiativet: ”Urholka inte utsläppens prissättning”
    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    Kina vill manipulera vädret för att klara torka

    Med nya temperaturrekord har Kina gått in i den mest extrema torrperioden sedan 1960-talet. Nu vill vissa provinser manipulera vädret för att skapa regn.

    Kina har precis som många andra delar av världen drabbats hårt av hettan i sommar och står nu inför sin värsta värmebölja sedan åtminstone 1960-talet, när statistik började föras. Hettan har legat fast i över 70 dagar och lett till flera nya värmerekord. Framför allt är det Kinas södra delar som drabbats hårt med temperaturer över 40 grader.

    Hettan och torkan slår nu hårt mot människor och miljö, men även industrin och energiproduktion. Viktiga floder har torkat upp på sina håll vilket har lett till att skördar förstörs och många har svårt att få tillgång till dricksvatten. Samtidigt innebär torkan att vattenkraftverk inte kan fylla sina magasin och kan därmed inte producera den el som behövs, i ett läge där dessutom elbovet ökar på grund utav värmen. I värsta fall står nu Kina inför en matkris med stigande priser och brist på mat.

    En del av förlusten i elproduktionen förväntas dessutom kompenseras med ökad kolkraft, trots löften om mer förnybar energi för att minska den globala uppvärmningen.

    Tillverkar regn med molnsådd

    Samtidigt vill provinser försöka hindra torkans effekter genom att artificiellt framkalla nederbörd genom att helt enkelt ”så” moln med hjälp av silverjodidstavar, skriver CNN. Kina är nämligen det land i världen som sysslar mest med så kallad vädermanipulation.

    Tekniken heter molnsådd och har funnits sedan 1940-talet där Kina har det största programmet för detta världen, skriver CNN. Kina har sysslat med molnsådd, att framkalla regn, i ungefär 50 år och använde det bland annat under OS i Peking 2008 för att optimera vädret.

    Tekniken fungerar genom att silverjodidstav i samma storlek som cigaretter skjuts in i moln som redan finns och bildar då tillsammans med molnet iskristaller som ska få molnet att producera mer regn. Anledningarna till att modifiera regn skiftar, men oftast handlar det om att skydda jordbruket och därmed matförsörjningen på olika sätt.

    I dag används metoden regelbundet i drygt 50 länder, enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO. Flera länder, bland annat Australien, USA, Serbien, Kroatien och Grekland använder det för att skydda jordbruket mot hagelbyar och torka men också för att släcka skogsbränder. Förenade Arabemiraten har satsat 15 miljoner dollar på nio olika projekt att skapa artificiellt regn med bland annat drönarflygningar och elektriska laddningar.

    I Sverige pågår ingen sådan verksamhet.

    Forskning har visat att metoden fungerar under rätt förutsättningar. Den vanligaste invändningen mot tekniken är att det är näst intill omöjligt att säga var regnet hade fallit utan silverjodiden. Det finns även rättvise- och geopolitisk aspekt. För om det nu fungerar som tänkt – vem har rätt att styra vädret? När regn och snö faller på ett ställe faller det inte på ett annat. Indien oroas till exempel av Kinas planer på att öka nederbörden över den tibetanska högplatån. Silverjodid i stora mängder är också en miljörisk.

    Skygrabbing kan skapa konflikt

    Att manipulera vädret är alltså inte problemfritt. På samma sätt som det uppstår konflikter kring vattenförsörjning eller miljöfarliga utsläpp kan manipulation av nederbörden ytterligare spä på konflikter mellan länder, menar klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér:

    Tidigare har man pratat om landgrabbing, att roffa åt sig land. Nu börjar man prata om skygrabbing, att använda atmosfären för att gynna det egna landet.

    Han menar att bestämma hur molnen ska nyttjas skulle kunna falla under klimatkonventionen eller andra internationella protokoll. Risk för konflikter finns – men det behöver inte bli så överallt, menar Linnér.

    Ett förändrat klimat och att man ser de risker vi står inför kan bli ett incitament till ökat samarbete, jag tror vi kommer se fler lokala konflikter men också ett ökat internationellt samarbete.

    Vädermodifikation i krigföring har förbjudits av FN.

    Geoengineering på g

    Att tillverka regn är en form av ”geoengineering”. Begreppet avser storskalig och avsiktlig manipulering av jordens klimat och beskriver ofta olika tänkbara tekniska ingrepp för att stoppa den globala uppvärmningen. Ett annat ord för det senare är ”climate engineering”. Det kan handla om att öka upptaget av den koldioxid som redan finns, genom att plantera mer skog eller att fånga in växthusgaser ur luften och lagra dessa såsom CCS (Carbon Capture and Storage) och BECCS (Bio Energy CCS).

    Ett annat sätt är att minska den inkommande solstrålningen så att mindre energi från solen tas upp vid jordytan, och på så sätt kyla klimatet för att kompensera för en ökad växthuseffekt. Det kan ske till exempel att efterlikna ett vulkanutbrott genom att släppa ut partiklar i stratosfären för att förhindra solinstrålning (solar engineering). Ett exempel på det senare är det experiment som planerades utföras i Kiruna sommaren 2021, men som ställdes in efter massiva protester.

    Göran Finnveden: ”Skärp kemikaliepolitiken”

    SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Göran Finnveden, professor och programchef för Mistra Hållbar Konsumtion, KTH.

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 
    • Klimat. Det gäller att nu hålla fast vid de beslut som redan är tagna samt att fatta nya beslut som gör att vi kan nå de mål som är uppsatta. I takt med att forskningen går vidare så lär vi oss mer och mer om hur allvarliga riskerna är. Det finns därför goda skäl att höja ambitionerna. Det är också viktigt att gå vidare med Miljömålsberednings förslag om konsumtionsbaserade mål. En ny riksdag bör fatta beslut om höjda ambitioner jämfört med beredningens förslag.

    • Biologisk mångfald. Vi vet att många åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser också ger fördelar för den biologiska mångfalden.

    • Kemikalier. Under året har vi lärt oss att den planetära gränsen för kemikalier överskrids, att den konsumtionsbaserade användningen av farliga kemiska produkter ökar och att halter av hormonstörande ämnen överskrider riktvärden. Det är därför väsentligt att skärpa kemikaliepolitiken.

    Göran Finnveden
    Professor och programchef för Mistra Hållbar Konsumtion, KTH


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    Hagainitiativet: ”Urholka inte utsläppens prissättning”
    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,73 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 416,80 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,75 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 418,90 ppm i juli, vilket är en ökning med 1,94 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Scripps & NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: Scripps

    Mer än så borde inte behövas för att göra klimatet till den viktigaste valfrågan.


    Hagainitiativet: Urholka inte utsläppens prissättning

    SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Nina Ekelund, generalsekreterare för företagsnätverket Hagainitiativet. 

    Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod? 
    • Långsiktiga samarbeten
      Politiken behöver enas kring vissa ramar när det gäller viktiga frågor där enigheten är stor. Ett exempel är elsystemet, där sakförslagen i hög utsträckning liknar varandra och där även industri och energiföretag har en väldigt samstämmig bild om vägen framåt och vilken politik som behövs.

      Vi behöver mer vindkraft och energieffektivisering på kort sikt och satsningar på alla kraftslag på längre sikt. Stora investeringar i produktionskapacitet och elnät kommer att behövas och det krävs långsiktiga spelregler för att dessa investeringar ska kunna komma på plats i tid. Här borde det finns möjlighet till att enas.

    • Prissättning på koldioxid – låt prissättningen finnas kvar och slå igenom
      Detta är motorn i klimatpolitiken och ett nödvändigt styrmedel för att säkre en kostnadseffektiv klimatomställning samt för att driva på en mer effektiv energi- och resursanvändning. Urholka inte pris på utsläpp genom att införa politiskt motiverade, ogenomtänkta avdrag och skatterabatter på el och bränslen.

      Ge istället riktade stöd till utsatta grupper och planera för en mer genomgripande reform av skattesystemet i sin helhet, där en grön skatteväxling ingår som en central komponent. Samt se till att säkra reduktionsplikten, som skapar den stabilitet och förutsägbarhet som krävs för att möjliggöra investeringar i inhemsk produktion av biodrivmedel och en konkurrenskraftig svensk bioekonomi.

    • Stärk upp kompetens och kapacitet i EU-frågor på myndigheter och se till att Sverige använder ordförandeskapet i EU (våren 2023) för att lyfta klimatfrågan (minska utsläppen, klimatanpassning och negativa utsläpp)
      Det finns många konkreta frågor att hantera som kommer att få stor betydelse för EU:s klimatagenda under de kommande decennierna, såsom genomförandet av en skärpning och utvidgning av EUETS, CBAM och EU:s taxonomi, där bioenergi och biobränslen bör klassificeras som hållbara investeringar.

    Nina Ekelund
    Generalsekreterare Hagainitiativet 


    I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet. Läs tidigare röster:

    Cogito: ”Sätt klimatmål för 2023”
    WWF: ”Inför en utsläppsbudget”
    Henrik Svedäng: ”Bind samman ekosystem med klimat”
    Parul Sharma: ”Vi behöver bli fossilfria”

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.