SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Henrik Jalalian, verksamhetsledare på gröna tankesmedjan Cogito.
Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod?
Klimatmål för nästa år – inte 30 år framåt Ingen skulle bli imponerad om jag annonserade att jag tänkte sluta dricka till år 2045. Inte min lever heller. Lika ovetenskapligt förhåller sig vissa politiker kring 2045-målet. Det är betydligt viktigare med klimatmål i närtid än långsiktiga mål, eftersom koldioxid samlas i atmosfären och ligger kvar under mycket lång tid. Sätt ett mål till slutet av 2023 och sätt igång!
Ärlighet och krismedvetenhet Det är dags att regeringen börjar vara ärlig kring klimatet och behandla det som en riktig kris. Det finns inga sakliga skäl att behandla klimatet mindre allvarligt än till exempel pandemin. Jag vill se pressträffar där man uppdaterar befolkningen om läget tillsammans med experter. Min erfarenhet är att människor mycket lättare accepterar åtgärder om de märker att man tar frågan på allvar, istället för att behandla det som ett självhjälpsprojekt för medelklassen.
Man kan inte leva av bröd allena – en liten ros behöver man också ha Politiken får inte bli teknokratisk, man behöver ha människor med sig. Satsa rejält på reformer som människor också tycker om! Billigare kollektivtrafik, bättre tåg, kortare arbetstid/distansarbete och ekonomiska incitament för att ställa om. Glöm inte heller det lokala perspektivet. Regeringen bör lyssna på landsbygden där man nästan alltid har mer kunskap om miljön än i storstäderna. Värdesätt lokalkännedom, annars kommer inte omställningen lyckas.
Henrik Jalalian Verksamhetsledare på gröna tankesmedjan Cogito
I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet.Läs tidigare röster:
I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar forskningsvärlden svenska politiker att ta klimatkrisen på allvar. Författarna menar att det kräver ett starkt ledarskap samt personliga och strukturella förändringar.
I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar 1944 forskare och forskaranställda från 45 svenska lärosäten och forskningsinstitut svenska politiker att ta klimatkrisen på allvar. Skribenterna nämner extremväder, klimatflyktingar och den biologiska mångfalden som exempel på att klimatkrisen hotar nuvarande och kommande generationers välbefinnande och överlevnad. Något som huvudsakligen är resultatet av ohållbar konsumtion av framförallt världens rikaste tiondel – vilket innefattar de flesta svenskar.
Skribenterna menar att rika länder som Sverige har ett ansvar att minska sin konsumtion och sina utsläpp vilket enbart kan möjliggöras av en genomgripande samhällsomställning:
Många politiker ser ny teknik som lösningen på samhällets omställning, men forskningen visar tydligt att en stor del av omställningen måste ske genom att vi ändrar våra beteenden: konsumerar mindre, flyger mindre, äter mindre kött. Det krävs både personliga och strukturella förändringar.
Författarna yrkar på att en sådan omställning inte är omöjlig för politiken att åstadkomma. Både forskning och historiska exempel som covid-pandemin, där kraftfulla åtgärder snabbt sattes in till följd av en global kris, visar att det är möjligt.
Sverige – inte längre föregångsland?
FN:s första klimatkonferens hölls i Sverige 1972 och vi har länge setts som ett föregångsland med en progressiv klimatagenda. Men författarna menar att Sverige halkat efter och att debatt kring lägre skatt på drivmedel, minskad miljöbudget och lägre klimatbistånd sätter Sverige i dålig dager.
Forskarna har tröttnat på politikers ovilja och tomma ord när det kommer till klimatfrågor och uppmanar till ett modigt, tydligt och starkt ledarskap som tar klimatkrisen på allvar:
Läget är akut – utsläppen fortsätter att öka när de tvärtom behöver minska drastiskt. Nu vädjar vi till ALLA Sveriges politiker: Sätt klimatkrisen högst på agendan! Använd den tillgängliga vetenskapliga expertisen, börja med att genomföra de rekommendationer ni redan fått från Klimatpolitiska rådet.
En ny studie visar att hela 90 procent av världens marina arter riskerar utrotning om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Låginkomstländer i globala syd väntas drabbas hårdast.
En ny studie i vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change visar hur fortsatta växthusgasutsläpp riskerar att ta död på det marina livet. Studien undersökte effekten av IPCC:s allvarligaste utsläppsscenario, SSP5-8.5*, på 25 000 olika marina arter av vilka 87 procent anses vara starkt utsatta för klimatrisker som kan leda till utrotning. Analysen är baserad på riskfaktorer som innefattar arters känslighet, utsatthet och adaptionsförmåga vid klimatförändringar och högre havstemperaturer.
Områden med hög biodiversitet i tropikerna, vissa polarregioner och kustområden, som tillsammans utgör ungefär 10 procent av världens marina ekosystem, väntas bli de som drabbas värst. Toppredatorer som tonfisk och haj tillhör de mest utsatta. Dessa spelar en avgörande roll i marina näringskedjor och ett bortfall kan ha katastrofala effekter för marina ekosystem. Något som väntas slå hårdast mot låginkomstländer i det globala syd som till stor grad förlitar sig på fiske för inkomst och näring.
Studien visar att risken för de mest allvarliga konsekvenserna för marint liv minskar med 98,2 procent om globala utsläpp i stället hålls ner inom överenskommelserna i Parisavtalet. Forskarna rekommenderar stärkta internationella samarbeten och ökad finansiering för att minska klimatrisker för marina arter i framför allt låginkomstländer.
*SSP5-8.5 är den allvarligaste av de fem utsläppsscenarior som IPCC lagt fram och beräknas leda till en ökning av globala havstemperaturer med tre-fem grader från 2015 till 2100. Scenariot utgår från att inga ansträngningar görs för att minska utsläpp och att halten av atmosfäriska koldioxidhalter fördubblas till 2050. Scenariot har använts i en mängd forskning för att studera de värsta utfallen av globala klimatförändringar. IPCC skriver dock att sannolikheten för SSP5-8.5 är låg på grund av utvecklingar inom energisektorn.
De tänkbara regeringskollegorna S och C gör gemensam sak med partierna till höger och säger nej till EU:s nya skyddslag för att återskapa natur och öka den biologiska mångfalden. Vad som enar dem i det här fallet är värnandet om det svenska storindustriella och skadliga skogsbruket.
I slutet av förra veckan tog miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen ställning till ett av lagförslagen inom EU:s så kallade gröna giv. Lagen innebär att EU:s medlemsstater fram till år 2030 ska återställa 20 procent av unionens ”skadade natur”.
Utskottsbeslutet nämndes då kortfattat i en artikel av SMB som ett exempel på att Sverige agerar allt mer som bromskloss när EU vill höja ambitionerna inom miljö- och klimatpolitiken.
Lagen handlar om att inte bara skydda, utan även återställa den europeiska naturen. Målet är att återställa den till ”god hälsa såväl inom som utanför skyddade områden”.
Bred majoritet mot
Att EU med den här lagen skulle ges makt över det svenska skogsbrukets metoder och omfattning torde vara uppenbart, även om det är oklart hur detta skulle se ut i praktiken. Och i jordbruksutskottet finns en bred majoritet bestående av förutom S även C, M , KD och SD som inte alls vill öka unionens befogenheter på det här området.
Så här skrev S-regeringen i sin promemoria om lagförslaget:
Regeringen ser behov av relevanta och ambitiösa men samtidigt realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext.
”Den svenska kontexten” är inget annat än det industriella svenska skogsbruket, vars förödande inverkan på den biologiska mångfalden är omvittnad och välkänd. Exempelvis genom SLU:s Artdatabanken (här en utförligare presentation).
Levande skogar var ett av 16 miljökvalitetsmål som antogs av Sveriges riksdag 1999 och som skulle vara uppfyllt år 2020. Skogarnas ”värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras, samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas” lyder den stolta formuleringen.
Naturvårdsverket talar klarspråk
De uppföljningar som gjorts visar att målet inte varit i närheten av att nås, inte ens under slutåret. Tvärtom har mångfalden minskat stadigt sedan 1999. I Naturvårdsverkets slutrapport nyåret 2019 talas klarspråk om orsaken:
Minskande och fragmenterade livsmiljöer samt minskande och/eller små populationer hos ett antal hotade arter är ett stort problem för att nå målet om att bevara biologisk mångfald. Till följd av trakthyggesbruket (= kalhuggning, red:s anm) har svårspridda arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet eller en komplex vegetationsstruktur missgynnats och flera av dem är därför hotade i dagens skogslandskap, heter det på sidan 114 i skogskapitlet.
Det är just detta skogsbruk som Socialdemokraterna och Centerpartiet nu lierar sig med KD, M och SD för att värna.
På en direkt fråga från tidningen Aktuell Hållbarhet om motiven för S att avvisa EU:s förslag om återställda skogar och andra skadade marker bekräftar klimatminister Annika Strandhäll att det handlar om skogen.
EU:s förslag sätter upp bindande mål för restaureringsåtgärder. Vi menar att det är viktigt att förutsättningarna för skogsbruk sätts på den nationella nivån så vi kan ta hänsyn till nationella och regionala förutsättningar, lyder hennes svar.
SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Idag: Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF.
Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod?
Inför en utsläppsbudget som gör att Sverige levererar på 1,5-gradersmålet. Idag finns bara ett stoppår för när vi ska nå nettonollutsläpp, men egentligen ingen begränsning om hur mycket vi släpper ut på vägen. En utsläppsbudget skulle råda bot på det.
Se över hela den svenska skogspolitiken. Svensk skog måste bli mer varierad för en bättre artutveckling och så att vi står bättre rustade inför klimatförändringarna. Ett aktuellt förslag från EU handlar om en restaureringslag som skulle se till så att EU:s länder restaurerar natur, bland annat skog, vilket skulle ha stor betydelse. Dessvärre säger en majoritet av riksdagens partier nej till det – tänk om och stå upp för naturen i Sverige och EU är mitt budskap till politikerna.
Återta Sveriges ledartröja i EU inom miljö och klimat. Precis som med EU:s förslag till restaureringslag stretar Sverige emot i andra miljö- och klimatfrågor. Jag vill se att nästa regering ser till så att Sverige lämnar de bakåtsträvigas gäng och återigen blir den ambitiösa kraft som behövs.
Madeleine van der Veer Ansvarig för samhällspolitik, WWF
I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet.Läs tidigare röster:
Mammor, pappor och barn, unga och gamla. Extinction Rebellion intar gatorna inför riksdagsvalet. På kravlistan: Stopp för fossila subventioner.
Just nu pågår kampanjen Uppror för livet, där Extinction Rebellion (XR) protesterar mot politikens passivitet i klimatkrisen. Inför valet genomför organisationen fredliga civila olydnadsaktioner med vägblockader, kombinerat med riktade aktioner mot specifika mål. En del av manifestationerna genomförs tillsammans med Återställ Våtmarker, som SMB intervjuat här.
Vi protesterar mot att politiken inte agerar på klimatkrisen. Stoppa fossila subventioner, återställ de viktiga våtmarkerna och lyssna på forskarna. Vi har tre år på oss att välja om vi och alla framtida generationer på jorden kommer leva eller dö, säger Olle Doherty, en av XR-deltagarna i aktionsdagarna.
Del av en blockad. Foto: Anna Bokström.
Under veckan har klimataktionerna – som framför allt äger rum i Stockholm – etablerat blockader av trafiken i Slussen och flera stora gator. En manifestation på Drottninggatan leddes av en grupp mammor som gör detta för sina barns skull.
Vi är vanliga föräldrar som är oroliga för våra barn och vill överlämna en beboelig planet. Vi vägrar ge upp och vi tänker göra allt vi kan, säger Jenny Thorold som deltog i aktionen.
Många deltar i aktionerna mot bristfällig klimatpolitik. Foto: Anna Bokström.
Under måndagen genomfördes en aktion på motorvägen Södra länken, där polisen grep en journalist som filmade åt SVT. Händelsen har fått skarp kritik från både Journalistförbundet och Reportrar utan gränser, som menar att polisens hantering brister i respekt för pressfrihet och källskyddet, rapporterar Journalisten.
Aktivist förs iväg av polis. Foto: Extinction Rebellion.Manifestationerna pågår på obestämd tid. Foto: Anna Bokström.
FN, IPCC och Klimaträttsutredningen har alla betonat att ökad cykling är en viktig del i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Nu närmar det sig val i Sverige – men hur cykelvänliga är partierna i riksdagen? Det har Cykelfrämjandet tagit reda på.
Inför valet den 11 september har Cykelfrämjandet bett riksdagspartierna att ta ställning till tio politiska förslag som skulle främja cyklingen. Förslagen berör bland annat budget, lagstiftning, skola och cykelturism. Partierna har till exempel fått ta ställning till om de vill ge cykelinfrastrukturen ökade resurser och införa mobilitetsundersökning i grundskolan.
Endast två partier positiva till samtliga förslag
Resultatet av granskningen visar att det är stora skillnader mellan partierna. Endast två av åtta partier säger ja till samtliga tio förslag: Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Därefter hittar vi Centerpartiet, som ställer sig bakom sju av tio förslag, följt av Kristdemokraterna som är positiva till sex av förslagen. Socialdemokraterna säger ja till fem förslag, Moderaterna fyra, och Liberalerna säger ja till tre förslag och delvis ja till ett. Sverigedemokraterna placerar sig sist med två ja och åtta nej.
Resultatet i Cykelfrämjandets valgranskning 2022. Grafik: Cykelfrämjandet
Brett stöd för flera viktiga satsningar
Inget av förslagen får grönt ljus av samtliga partier, men undersökningen visar ett brett stöd för flera viktiga potentiella cykelsatsningar. En fråga som får stöd av en majoritet av partierna är förslaget om att möjliggöra högersväng för cyklister vid rött ljus. Även förslaget om ändrad lagstiftning för att Trafikverket ska kunna anlägga friliggande cykelvägar utan krav på anslutande bilvägar samlar stöd bland partierna. Båda förslagen får ja av sju av åtta partier.
Partiernas inställning till förslagen. Grafik: Cykelfrämjandet
Ökade anslag till cykelinvesteringar får litet stöd
En annan central fråga, som lyfts av såväl Cykelfrämjandet som Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling, är ökade anslag till cykelinvesteringar. I den nya nationella infrastrukturplanen får cyklingen ynka 0,3 procent av investeringarna: 2,7 av 881 miljarder kronor ingår i den cykelpott som är öronmärkt för cykelsatsningar. Cykelfrämjandet vill se en andel om minst 10 procent, som är mer i linje med nivån hos länder där cyklingen prioriterats och ökat de senaste åren. Detta förslag säger endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet ja till.
Majoriteten positiva till förslag om nationella mål för ökad cykling
Ett förslag om nationella mål för ökad cykling är just nu ute på remiss. Förslaget innehåller bland annat ett mål om fördubblad cykling till 2035. Bakom förslaget står Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som arbetat fram en rapport på uppdrag av regeringen. Alla partier utom två – Sverigedemokraterna och Moderaterna – vill att målen antas. Sverigedemokraterna är negativt inställda till förslaget och Moderaterna vill först se en politisk utredning.
SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik nästa mandatperiod. Idag: Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Östersjöcentrum.
Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod?
Mina önskemål är att svensk miljöpolitiken erkänner fungerande ekosystem som grunden för samhällets miljö- och klimatpolitik. På så sätt binds biologisk mångfald samman med klimatarbetet på ett tydligt och vetenskapligt riktigt sätt.
Konkret betyder det att 1) skogsbruket måste ställas om, 2) att våtmarker restaureras och 3) att havspolitiken behöver arbeta för att fiskens roll för kolinlagring blir styrande för fiskeriförvaltningen. Vi måste således bevara sillens hela beståndskomplex i Östersjön, eftersom varje lekaggregation är en ”produktionsenhet”. Ett första viktigt steg blir att flytta ut trålgränsen längs med hela ostkusten och ändra EU:s produktionsmål till ett bevarandemäl, exempelvis genom att sänka till endast 50 procent av så kallad maximal uthålligt uttag.
Henrik Svedäng Docent i marin ekologi, vetenskaplig samordnare vid Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer hur de vill att svensk miljöpolitik ska se ut nästa mandatperiod. Läs tidigare röster:
Att dra ned på elförbrukning genom sparande och effektivisering är det bästa sättet att sänka elräkningarna. Det visar forskningsföretaget Energiforsk i en rapport. Samtidigt framhåller experter att sparpotentialen i Sverige är mycket stor. Men i valrörelsen talas inget om att vi borde använda mindre el.
Om Europa lyckades minska elförbrukningen med fem procent hade de nuvarande skyhöga priserna på el i Sydsverige istället legat ungefär där de låg innan krisen kom igång, enligt rapporten.
Det är fullkomligt möjligt för att minska elanvändningen med fem procent, säger professorn i energisystem Louise Ödlundh till P1.
Runt om i Europa har energikrisen som en följd av Rysslands angrepp på Ukraina och medföljande prisexplosion på naturgas, samt svår torka och värmeböljor, också lett till sparkampanjer och allvarliga maningar, inte minst i Tyskland. Offentliga belysning släcks, simhallar sänker temperaturen på badvattnet och luftkonditioneringars effekt sänks så det blir varmare inomhus. Invånarna råds att ta kalla, korta duschar.
Danska energimyndigheten propagerar också för att folk bör minska energianvändningen.
Även i södra Sverige har elpriserna höjts enormt och det råder osäkerhet om effekttillgången i elsystemet inför vintern. Fast någon sparsamhet efterlyses dock inte. Statsminister Magdalena Anderssons budskap till folket nyligen var att regeringen istället ska kompensera för elräkningarna med 60 miljarder kronor, vilket SMB berättat om.
I andra änden på det politiska fältet verkar intresset för att spara el också svagt. Moderaternas ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson framhöll i Aktuellt (citerat i DN) att det rent av inte förekommer någon onödig användning av el alls i Sverige.
Det ska sägas att Energiforsk även studerade effekten på elpriset av högre produktion i Sverige. Två scenarier prövades – utbyggnad produktion med kärnkraft, kol eller olja, eller ett förnybart alternativ med vindkraft. Båda alternativen sänkte också konsumentpriset, fann Energiforsk, men inte lika mycket som scenariet med besparing och effektivisering.
Sparlinjen är alldeles för dåligt utnyttjad i Sverige, framhåller också sju forskare och miljödebattörer i ett färskt inlägg i Svenska Dagbladet.
Till exempel kan energianvändningen i svenska byggnader minska med hela 40 procent, genom värmeåtervinning, fläktbyten, isolering och liknande.
Sverige har självbilden av att vi redan gjort allt rätt, att vi använder energi så effektivt det bara går. Men det stämmer inte, skriver de i SvD.
Ytterligare en studie visar på problematiken med luftföroreningar i våra städer. Enligt en ny rapport riskerarförskolebarn i trafiktäta storstadsområden att andas in en dubbelt så hög dos av luftföroreningar jämfört med barn i medelstora och mindre orter, trots att de är utomhus betydligt kortare tid per dag.
Resultaten i rapporten tyder på att det finns påtagliga skillnader för de barn som växer upp i stora städer jämfört med barn som växer upp i medelstora och mindre orter när det kommer till tid spenderad utomhus på förskolans gård.
Barnen på de trafikexponerade förskolorna i Malmö var ute betydligt kortare tid än de andra förskolebarnen i mindre tätorter. Trots detta hann de andas in en dubbelt så hög dos av förorenade partiklar per minut jämfört med barnen på förskolorna i de mindre och landsbygdsnära orterna.
Dessutom visar rapporten att tre av förskolorna i Malmö som ingick i studien överskred WHO:s (Världshälsoorganisationens) gränsvärden för kvävedioxid under sina respektive mätveckor.
Luftföroreningar störst hälsorisk i Europa
Att barn och andra utsätts för luftföroreningar i städer är problematiskt; som SMB tidigare rapporterat är luftföroreningar den största hälsorisken i Europa, enligt Europeiska miljöbyrån. Luftföroreningar kan bland annat kopplas till diabetes, lungsjukdomar och cancer. Dessutom visar studierattnära var femte dödsfall i världen kan kopplas till fossila föroreningar.
Dessutom leder luftföroreningartill sämre lungutveckling och astma hos barn. Trots att riskerna med luftföroreningar, som är extra allvarliga i större städer med mer trafik, påvisas och om igen, fortsätter våra städer att förorenas med fossila bränslen och farliga partiklar från trafiken.
Sverige har i jämförelse med många andra länder bättre luftkvalitet, men likväl är luftföroreningar ett problem somkräver lösningar även här. Enligt Naturvårdsverket behöver föroreningarna minska och har konkreta förslag på hur, framförallt kopplat till trafiken:
Införande av krav på bränslen och reningsutrustning samt ytterligare minskning av användningen av dubbdäck skulle kunna bidra till en positiv utveckling av luftens kvalitet i många tätorter. En viktig regional källa till luftföroreningar är även sjöfarten.
Frågan är nu vem som ska se till så att nödvändiga krav börjar ställas så att föroreningarna, och därmed även hälsoriskerna, minskar.
SMB har frågat forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk miljöpolitik efter valet. Först ut: Parul Sharma, människorättsjurist och ordförande för Amnesty Sverige.
Vilka är dina tre önskemål för miljöpolitiken nästa mandatperiod?
I och med kriget i Ukraina, Jemen, Libyen med flera militära interventioner och krig är det nu av yttersta vikt att Sverige förstår den fossila ekonomins aggressiva drivkrafter som gärna mynnar ut i krig och konflikter och därmed leder till brott mot humanitär rätt, bidrar till svält, ökar korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter. Länder som har sin ekonomiska bas i olja och gas tenderar att hamna i krig och konflikter oftare än andra. Rysslands krig i Ukraina har finansierats av oljeintäkter.
Fossil ekonomi är inte enbart ett hot mot klimatet utan spär även på krig och konflikter. Väpnad konflikt leder till skador på miljön både direkt, till exempel förstörelse av skog, och indirekt, bland annat genom vattenföroreningar efter attacker mot fabriker. Detta kan få långvariga och förödande effekter som till exempel obrukbar mark, torka, förorenat grundvatten och utrotning av arter.
Den här helhetsbilden som rör Sverige i allra högsta grad behöver prioriteras högt och användas i argumentet för varför vi behöver bli fossilfria nu. Sverige behöver även satsa mer på fredsbyggande åtgärder samt stärka biståndet.
Parul Sharma Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor, ordförande Amnesty Sverige
I serien Miljörösten frågar SMB forskare, näringslivsprofiler, opinionsbildare och civilsamhällesorganisationer vad de önskar sig från svensk politik efter valet.
I en studie i Nature Food beräknar forskare att fem miljarder människor,två tredjedelar av världens befolkning, skulle dö av svält efter ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan Ryssland och USA. Studien är den senaste i ett decennielångt tankeexperiment om de globala konsekvenserna av kärnvapenkrig.
Forskare har länge vetat att massiva explosioner kan föra upp tillräckligt med damm, aska och sot i luften för att påverka det globala klimatet. 1815 fick vulkanen Tambora – i vad som nu är Indonesien – det hittills största kända utbrottet i historien. Under de följande månaderna steg dess aska och spred sig över hela världen, vilket blockerade tillräckligt med solljus för att producera ”året utan sommar” – en köldperiod 1816 som resulterade i massiv missväxt och svält över hela världen.
I decennier har forskare varnat för att en liknande katastrof kan följa avett kärnvapenkrig, eftersom bränder som antänds av hundratals eller tusentals kärnvapenexplosioner skulle släppa ut miljontals ton sot, blockera solljus och orsaka globala miljöeffekter.
Atomvinter
Oron för klimateffekter av kärnvapenkrig uppstod redan strax efter andra världskriget, och studier tog fart under det kalla kriget, men det är framförallt sedan 1980-talet som hotet mot klimatet från kärnvapenkriget utforskats och diskuterats för att beskriva den globala miljöeffekt som skulle följa av en kärnvapendetonation. Utgångspunkten är att ett krig med kärnvapen riktade mot städer och industriområden skulle utlösa eldstormar, som i sin tur skulle släppa ut stora mängder sot i den övre atmosfären.
Sotpartiklarna i röken hettas sedan upp av solen och stiger upp till stratosfären, alltså den del av atmosfären där ozonlagret finns. I stratosfären finns inga moln och inget regn så där kan de färdas över hela världen och ligga kvar i åratal. Medan livstiden för en sotpartikel i den lägre atmosfären är ungefär en vecka, är den i övre runt fem år. Denna sotstannar därmed kvar i många år, blockerar solljuset och kyler ner planeten – en hypotetisk köldperiod som kommit att kallas atomvinter (även kärnvapenvinter eller nukleär vinter).
Diskussionen var vanlig i början av 1980-talet och bland annat gjordes undersökningar av förmodade effekter av atomsvinter på global jordbruksproduktion och livsmedelstillgång. Genom att använda samma klimatmodeller som ligger till grund för studier av global uppvärmning kunde forskare simulera global nedkylning istället och visa att även ett geografiskt begränsat kärnvapenkrig skulle få globala konsekvenser med missväxt och omfattande hungersnöd som följd.
Nyligen tilldelades denna forskargrupp priset Future of Life Award från den oberoende och ideella organisationen The Future of Life Institute (FLI) för deras roller i att upptäcka och popularisera atomvinter.
I en ny studie i Nature Food har samma forskargrupp försökt kvantifiera den potentiella effekten av kärnvapenkrig på den globala livsmedelsförsörjningen genom att koppla klimatmodellerna med simuleringar av global livsmedelsproduktion. En tidigare analys visade att även ett litet regionalt kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan skulle kunna resultera i global skördebrist och denna analys kunde nu utökas. Hittills har det nämligen saknats en integrerad uppskattning av effekterna av kärnvapenkrig på både land- och havsbaserad livsmedelsproduktion.
Olika krigsscenarier
I studien modellerade forskargruppen hur klimatet skulle förändras i olika delar av världen efter ett kärnvapenkrig, och hur grödor och fiske skulle reagera på dessa förändringar. Forskarna analyserade sex krigsscenarier med kärnvapen, som vart och ett ledde till olika mängder sot i atmosfären och som kunde sänka yttemperaturer från en grad till sexton grader.
– Mängden solljus som når jorden skulle på vissa ställen kunna vara hälften mot normalt. Klimatet vid jordytan blir kallt, mörkt och torrt. Det skulle ha en enorm effekt på jordbruket, säger miljöprofessorn Alan Robock i en intervju med DN om studien.
Forskarna uppskattade att de olika scenarierna för kärnvapenkrig skulle leda till att mellan fem miljoner och 150 miljoner ton sot släpptes ut i atmosfären. Utifrån det simulerade de sedan de resulterande förändringarna i solljus, temperatur och nederbörd och kombinerade dessa med olika livsmedelsmodeller. Genom att spåra minskningarna av skörden av majs, ris, sojabönor, vete och fisk, uppskattades den totala förlusten i kalorier och därmed kunde de beräkna hur många människor som skulle gå hungriga — förutsatt att den internationella livsmedelshandeln skulle upphöra och resurserna skulle fördelas optimalt i varje land.
Livsmedelskollaps
Forskarna räknade med att klimatpåverkan skulle pågå i ungefär ett decennium, men att den skulle nå sin topp under de första åren. Under de första fem åren efter kriget beräknas den globala genomsnittliga kaloriproduktionen från de inkluderade grödorna minska med sju procent, även under de minsta kärnvapenkonflikterna och upp till 50 procent under mellanscenariot. I ett värsta scenario skulle ett kärnvapenkrig mellan USA, dess allierade och Ryssland – som besitter mer än 90 procent av den globala kärnvapenarsenalen – kunna producera mer än 150 miljoner ton sot och medföra en atomvinter.
Med mindre energi som tas emot skulle lufttemperaturen sänkas från 1,5 grader vid det lägsta scenariot med fem miljoner ton sot till nästan 15 grader vid 150 miljoner ton sot, som toppar inom 1–2 år efter kriget och som trots successiv återhämtning varar i mer än 10 år
Konsekvensen av detta skulle bli att den globala genomsnittliga kaloriproduktionen från grödor skulle minska med cirka 90 procent och marin fångst med 37 procent tre till fyra år efter kärnvapenkriget. Det innebär att fem miljarder människor skulle dö av svält och 360 miljoner människor som en följd av direkta effekter som värmestrålning, bränder, tryckvåg och radioaktivitet. I ett mindre kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan beräknas två miljarder människor dö av svält och 130 miljoner direkt från detonationerna.
En detonation förstör också sjukhus, vårdpersonal skadas och omkommer, och brist på sjukvårdsutrustning uppstår, vilket medför att det inte finns möjlighet att ta hand om dem som överlever men skadas.
Ett kärnvapenkrig skulle också innebära att stora delar av vattensystemet i det angripna området skulle förstöras. Öppna vattentäkter, som utnyttjas för vattenförsörjning, skulle förorenas av radioaktivt nedfall och bli livsfarligt att dricka.
Drabbar olika
Skördeminskningen skulle inte drabba alla länder på samma sätt utan slå olika hårt. Medan kärnvapenmakterna i regioner med medel till hög latitud (Kina, Ryssland, USA, Frankrike, Nordkorea och Storbritannien) skulle se kaloriminskningar från trettio till 86 procent skulle de på lägre breddgrader (Indien, Pakistan och Israel), uppleva en minskning på mindre än tio procent. Särskilt allvarliga skördeminskningar skulle dessutom ske i stora exportländer som Ryssland och USA, vilket lätt kan utlösa exportrestriktioner och orsaka allvarliga störningar i importberoende länder. Särskilt drabbade skulle länder i Afrika och Mellanöstern bli. Även Sverige skulle drabbas hårt på grund av geografiskt läge och importberoende. I de flesta av studiens olika scenarier dör 99 procent av svenskarna.
Betydelsen av anpassning
Forskarna undersökte även ifall grödor somutfodras till boskap istället skulle användas som mänsklig mat och därmed kunna kompensera för matförluster. Även om detta skulle kunna få effekt lokalt skulle det få en begränsad inverkan på den totala mängden tillgånglig mat globalt, särskilt med stora sotinjektioner i atmosfären, när tillväxten av fodergrödor och betesmarker skulle försämras kraftigt av den resulterande klimatstörningen.
Forskargruppen försökte simulera effekten av livsmedelssparande nödstrategier, som att konvertera boskapsfoder och hushållsavfall till mat. Men i de större krigsscenarierna fann de att dessa ansträngningar gjorde lite för att rädda liv.
Med andra ord skulle det minskade solljuset, den globala avkylningen och troliga handelsrestriktioner efter kärnvapenkrig vara en global katastrof för livsmedelssäkerheten.
För även om nuvarande livsmedelslagring skulle kunna lindra bristen under första året skulle det ha mindre inverkan under andra året om de inte ransonerades av regeringar eller av marknaden. Att däremot utöka eller flytta odlingsmark till gynnsamma klimatregioner skulle öka växtodlingen och det betonas att ytterligare studier om anpassning och effekterna på kortsiktig livsmedelstillgång behövs.
Osäkerhet i modellerna
Studien är därför ett viktigt steg mot att förstå de globala livsmedelseffekterna av ett regionalt kärnvapenkrig och kommer lämpligt när Rysslands invasion av Ukraina har försatt världen i ”en av de tre mest oroande tidsperioderna” för hotet om kärnvapenkrig. Det säger Seth Baum, verkställande direktör för den amerikanska tankesmedjan Global Catastrophic Risk Institute till tidskriften Science.
Han manar dock till försiktighet vid tolkningen av uppskattningarna. För även om klimatmodellerna är ”utmärkta”, säger han, finns det för mycket osäkerhet i hur mänskligheten skulle reagera på en sådan global katastrof för att få en korrekt avläsning av dödssiffran. Ändå ger studien ”ett mycket värdigt bidrag” till att föreställa sig dessa scenarier, tillägger han. Lili Xia, klimatforskare vid Rutgers University och huvudförfattare, håller med om att det finns gott om utrymme att förbättra modellerna, men att istället för att sikta på att förutsäga exakt hur matkatastrofen kan utspela sig, ville de förstå risknivån för mänskligheten.
Förebereda för katastrofscenarier
Även om de exakta effekterna förblir osäkra, understryker studiens resultat farorna med kärnvapenkrig och ger viktiga insikter om hur man förbereder sig för andra globala katastrofer. Det ligger väl i linje med det nyliga uppropet i tidskriften PNAS där en grupp forskare varnade för att samhället hittills inte har tagit katastrofala klimatrisker, inkluderat mänskligt utplånande och samhällskollaps, på tillräckligt stort allvar och därmed riskerar underskatta de komplexa effekter dessa kan medföra. De föreslår därför en forskningsagenda för katastrofala klimatförändringar för att förbättra kunskapsläget och uppmanar även IPCC att sammanställa en specialrapport om katastrofala klimatförändringar i ett försök att stimulera forskning och bättre informera allmänheten, precis som specialrapporten om 1,5 graders global uppvärmning gjorde.
Vi behöver därför veta mer om globala katastrofrisker, det vill säga de katastrofer som skulle kunna utplåna mer än tio procent av mänskligheten eller vålla skador som väsentligt försämrar levnadsvillkoren för en stor andel av människorna på jorden. Globala risker inkluderar, men är inte begränsade till, existentiella risker och båda kräver ett större fokus för att kunna veta hur samhällen kan förberedas, även för det otänkbara.
En global folkhälsofråga
Det är tydligt att kärnvapen är en global folkhälsofråga som hör tydligt ihop med klimatfrågan. Redan 1984 slog Världshälsoorganisationen WHO fast i en rapport att kärnvapen utgör det största omedelbara hotet mot mänsklighetens hälsa. Utöver det utgör kärnvapen även ett existentiellt hot mot planetens hälsa, det vill säga den planetära hälsan.
Allt fler länder, organisationer och säkerhetstjänster pekar dessutom ut klimatkrisen som ett ökande säkerhetshot för världen, något som kan öka instabiliteten i just kärnvapenstater och riskera förvärra långvariga hot mot den globala säkerheten. Med Rysslands invasion av Ukraina har kärnvapenhotet dessvärre blivit aktuellt igen och med det även dess konsekvenser, som atomvinter.
För närvarande beräknas det finnas över 13 000 kärnstridsspetsar i nio länder. Som en konsekvens av det nukleära hotet, men även klimatkrisen, sattes Domedagsklockan – en indikator på världens närhet till global katastrof – till 100 sekunder till midnatt 2020 och 2021, vilket är det närmaste midnatt sedan den skapades 1947 av Bulletin of the Atomic Scientists.
Trots detr allvarliga läget är frågan frånvarande i det svenska valet, liksom det mesta som rör klimatet.
Med tre veckor kvar till val ger sig Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för första gången ut på gemensam kampanjturné. Temat är energipolitik – trots att SD:s energiförslag är framtagna av klimatskeptiker.
”Vi behöver en ny energipolitik som möjliggör klimatomställningen” säger Arman Teimouri, energi- och näringspolitisk talesperson för L till Aftonbladet. SD, L, M och KD ska bland annat resa runt till landets kärnkraftverk.
Samtidigt avfärdar ett av de fyra partierna klimatkrisen. Sverigedemokraterna är det enda partiet som inte ställer sig bakom Sveriges klimatmål och vill slakta miljöbudgeten med över 9 miljarder kronor.
Det är alltså klimatskeptiker som ligger bakom SD:s energipolitik. Men trots att Widdings bakgrund fått stor uppmärksamhet i media har M, KD – och nu sedermera L – valt att fördjupa samarbetet på energifronten.
”Det är även första gången som våra partier kampanjar ihop, vilket visar på ett tydligt alternativ för väljarna och vad man kan förvänta sig ska komma ske efter valet”, säger SD:s Mattias Bäckström Johansson till Aftonbladet om energiturnén.
Konflikt inom L
Men åsikterna verkar gå isär om vad som ska ske efter valet. SD:s (icke)-klimatpolitik är en av flera orsaker till starka interna partireaktioner – särskilt hos L – mot den gemensamma valturnén. ”Det är åt helvete” säger en av L:s riksdagskandidater till DN.
Partiledare Johan Pehrson avfärdar den högljudda kritiken.
L anstränger sig annars för att profilera sig i miljöpolitiken. Partiet säger jag till 18 av 22 förslag ur Naturskyddsföreningens valgranskning. Samtidigt kan samarbetspartierna KD, M och SD bara tänka sig 5 respektive 1 av förslagen.
Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.
Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,80 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 416,97 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,05 ppm.
Koncentrationen av koldioxid nådde 418,90 ppm i juli, vilket är en ökning med 1,94 ppm jämfört med samma månad förra året.
Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.
Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.
Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.
Mer än så borde inte behövas för att göra klimatet till den viktigaste valfrågan.
Människans påverkan på jorden överskrider nu sex av nio av de planetära gränserna. Forskare menar nu att de hälsofarliga så kallade PFAS-kemikalierna har nått en planetär gräns och borde defineras som en egen grupp.
Idag använder flera begreppet ”planetär gräns” som något självklart i klimatdebatten och som en bra markör för hur vår planet mår. Men det var först år 2009 ett internationellt team av forskare identifierade och presenterade vad de kallade för nio planetära gränser. Med detta menade de gränser som åtskiljer det anmärkningsvärt stabila tillstånd som jorden har befunnit sig under 10 000 år – sedan civilisationens gryning. Dessa gränser inkluderar ozonlager, skogar, sötvatten, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser.
Redan 2015 hade de och andra forskare dragit slutsatsen att fyra gränser hade passerats: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och flöden av kväve och fosfor. Tidigare i år konstaterades även att gränserna för vatten och kemikalier överskridits.
I denna kemikaliegrupp ingår PFAS som är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal konsumentprodukter. Nuförtiden finns PFAS i princip överallt på jordens yta och återfinns i mat vi äter och även vårt dricksvatten. Nyligen framkoll exempelvis att svenska kräftor innehåller oroväckande höga halter PFAS, men även regnvatten på de flesta platser på jorden.
Nu har forskare från Stockholms universitet och ETH Zürich bedömt att den planetära gränsen även för denna grupp passerats. I en studie i tidskriften Environmental Science & Technology antog dehypotesen att PFAS i miljön representerar en planetarisk gräns som nu har överskridits. För att testa deras hypotes, jämförde de nivåer av PFAS uppmätt i regnvatten, ytvatten och jordar med riktvärden. Specifikt tittade de på PFAS-ämnena PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA.
Baserat på beräkningarna som visade på halter långt över etablerade gränsvärden drog de slutsatsen att:
PFAS definierar en ny planetarisk gräns som har överskridits, baserat på PFAS-nivåer i miljömedier som överallt ligger över riktlinjenivåer.
Detta resultat är allvarligt, eftersom en växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen PFAS är giftig för människor och djur, och dessutom lagras väldigt länge i miljön. Av den anledningen benämns de ofta som ”evighetskemikalier” (“forever chemicals”), eftersom de inte kan brytas ner fullständigt i miljön utan alltid finns kvar i en eller annan form.
En vanlig uppfattning har varit att PFAS-ämnen med tiden sköljs ut i haven och därmed stannar där och kan spädas ut.Ny forskning har dock visat att kraftigare oväder kan komma att slunga upp kemikalierna på land igen och därmed orsaka ytterliga föroreningar och spridning.
Även om vissa PFAS fasades ut av stora tillverkare redan för decennier sedan, visar miljömätningar att nivåerna inte sjunker nämnvärt och författarna till studien betonade att de bara beaktade några av de många tusen PFAS, av vilka de flesta ännu har okända risker. Det rör sig nämligen om en stor och komplex kemikaliegrupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället.
Därför är problem förknippade med PFAS sannolikt mycket högre än vad som utvärderats i artikeln. Av den anledningen och på grund av den globala spridningen av PFAS, anser författarna att en särskild planetär gräns behöver definieras specifikt för PFAS.
Lyckligtvis tar numera flera länder och myndigheter PFAS-frågan på allvar. I Sverige har Livsmedelsverkets förslagit nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten som ett svar på EU:s sänkta gränsvärden och arbete med att förbjuda hela gruppen. FN:s medlemsländer kom tidigare i år dessutom överens om att påbörja inrättandet av en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier med liknande upplägg som FN:s klimatpanel IPCC. Det innebär att en länge eftersatt övervakning av världens kemikalier kan komma till stånd.
Än mer glädjande är det att ny forskning som presenterats i Science visar att forskare nu lyckats utveckla en metod som både är billig och enkel för att förstöra PFAS, i alla fall vissa av dem. Förhoppnings går det att utveckla vidare för det enorma reningsbehov som redan finns och som kommer att växa ju mer vi undersöker vår omgivning.
Valrörelsen i Sverige måste börja handla om klimatkrisen och politikerna tala klarspråk om vad som krävs för att klara den. Det skriver elva klimatorganisationer i ett inlägg på DN Debatt.
Enligt organisationerna, bland andra Greenpeace, Global utmaning, Våra barns klimat och Naturskyddsföreningen, har årets dramatiska, omfattande och farliga väderhändelser i flera delar av världen knappt omtalats i den svenska valdebatten.
Det talas följaktligen inte heller om den uppenbara kopplingen mellan klimatkrisen och de livsmedels- och energiförsörjningsproblem som uppstått i spåren av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Istället verkar svensk miljö- och klimatpolitik gå bakåt istället för framåt, heter det:
Kortsiktiga beslut om sänkta bensinskatter, återbäring till storförbrukare av el, storskaliga satsningar på nya motorvägar för den svenska klimatpolitiken bakåt i stället för framåt, skriver organisationernas företrädare i DN.
Sverige agerar även allt mer bromskloss inom EU, anser debattörerna och pekar på motståndet mot ökad kolinlagring i skogarna och sämre ambitioner för att skärpa ETS, systemet för utsläppshandel.
Ännu ett exempel, som skulle kunna ses som bekräftelse på den här kritiken, är ett färskt beslut i riksdagen. Under torsdagen röstade en bred majoritet, bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet igenom att EU inte ska kunna lagstifta om åtgärder för restaurering av skadad natur, rapporterar Aktuell Hållbarhet.
Färsk statistik visar också att Sveriges koldioxidutsläpp efter pandemins nedstängning nu ökar snabbare än både i grannländer och andra länder inom EU.
Under årets första kvartal steg de svenska utsläppen med 5,6 procent jämfört med samma period året innan, då restriktionerna på grund av covid-19 fortfarande var omfattande. Finlands utsläpp minskade istället med en procent, trots att länderna har liknande industristruktur. Utsläppen i Finland och Sverige sjönk under nedstängningen med elva procent vardera, och har alltså samma utgångspunkt.
Det skriver Aktuell hållbarhet, som hänvisar till data från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Som förberedelse för en vinter med höga elpriser vill S satsa upp till 60 miljarder på högkostnadsskydd för hushållens och företagens el. Samtidigt saknas större satsningar på energieffektivisering.
Regeringen lägger 30 miljarder vardera på att hushåll och företag ska få begränsade elräkningar, meddelade statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg och energiminister Khashayar Farmanbar på en presskonferens under onsdagen. Pengarna ska tas från Svenska kraftnäts intäktsreserv, där de så kallade ”flaskhalsintäkterna” används. Desto högre elpris, desto större belopp. På så sätt ska företag och hushåll skyddas mot höga elpriser.
Svenska kraftnäts egen bedömning är att det kommer att finnas omkring 60 miljarder kronor kvar på intäktskontot vid slutet av nästa år. Det är pengar som enkelt uttryckt blir över, trots att Svenska kraftnät investerar för fullt, säger energiminister Khashayar Farmanbar.
Övriga partier har föreslagit olika lösningar för att få bukt med priserna. M vill se ett pristak, SD slopa elskatten permanent, C och MP storsatsa på energieffektivisering och V införa lägre nationella elpriser istället för att låta EU:s marknadspris avgöra.
Precis som regeringens elpriskompensation i vintras går det här förslaget ut på att upprätthålla elkonsumtionen. Då fick regeringen kritik för att elstödet gick till hushåll med hög elförbrukning, samtidigt som satsningar och stöd för energieffektivisering saknades. Pengar som tidigare öronmärkts för energieffektivisering försvann med förra höstens M/KD/SD-budget.
Energieffektivisering är nödvändigt för att Sverige ska klara klimatmålen. Det gäller inte minst med tanke på de elslukande industrisatsningar som planeras Norrbotten och Västerbotten. Med minskad elanvändning i Sverige kan vi också kunna exportera mer fossilfri el till exempelvis fossilgasberoende Tyskland.
De stigande elpriserna beror inte på att Sverige har brist på el. Vi tillhör de länder i världen som producerar mest el per capita. Priserna påverkas av det osäkra läget i Europa, där Rysslands krig i Ukraina pressar gas- och presspriser. Ytterligare ett problem är den dåliga överföringskapaciteten i svenska elnät, som gör att priserna blir extra höga i södra Sverige.
Hälsofarliga PFAS överallt – nu även bekräftat i svenska kräftor. Det visar ett test från Testfakta och laboratoriet Eurofins. PFAS-nivåerna är dessutom högre i svenska kräftor än i importerade.
Lagom till kräftsäsongen kommer de här dystra resultaten. Kräftorna i testet kommer från åtta olika fabrikat av frysta och färska kräftor som säljs i svenska butiker.
Stämmer uppgifterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor, säger Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi.
Enligt Testfakta är nivåerna av PFAS i de svenska kräftorna så höga att en vuxen person som mest bör äta tre till sex kräftor per vecka för att klara sig under de riktvärden som tagits fram för PFAS av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.
Är Sverige mer förorenat av PFAS än andra länder?
Det här är inte första gången som studier indikerar att just Sverige är särskilt förorenat av PFAS. Enligt en studie tidigare i år från The European Human Biomonitoring Initiative har europeiska tonåringar generellt sett höga halter av evighetskemikalien PFAS i blodet.
De svenska tonåringarna i studien särskilde sig genom att ha högst halter PFAS i blodet i jämförelse med tonåringarna från de andra länderna.Övriga länder i studien var Slovakien, Slovenien, Grekland, Spanien, Tyskland och Belgien. Endast tonåringarna från Spanien hade PFAS i blodet som inte överskred EU:s hälsorekommendationer.
PFAS – varför spridningen är oroväckande
Som SMB tidigare rapporterat är PFAS är en stor och komplex grupp kemikalier på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. PFAS-kemikalier är vanliga inom bland annat byggindustrin, livsmedelsindustrin, brandskum, friluftsprodukter och kosmetika. De kallas ofta ”evighetskemikalier” då de inte bryts ner i miljön.
Forskning tyder på att hela klassen av PFAS-kemikalier är giftig för människor och djur samt att den lagras i miljön. Det har påvisats att PFAS-kemikalier kan orsaka cancer, försämra fertilitet och påverka immunförsvaret. Inom EU förbereds ett förbud mot PFAS-kemikalier från och med 2025.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.