Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Bitcoin är en stor klimatbov

    Teslas senaste investering i bitcoin har skapat en het diskussion om kryptovalutans förödande effekt på klimatet. Kritiker menar att det är en stor avvikelse från Teslas annars miljövänliga image.

    Entreprenören och multibiljonären Elon Musk twittrade om bitcoin i förra veckan, och sedan dess har kryptovalutans värde gått upp med 17 procent enligt BBC. Samtidigt ska biltillverkaren Tesla, som Musk är VD och huvudägare för, ha köpt bitcoin enheter till ett värde av 1,5 biljoner dollar.

    Tesla har även annonserat att de snart kommer att acceptera bitcoin som betalning för sina produkter. Det har fått många att lyfta på ögonbrynen eftersom krypteringen av bitcoin leder till utsläpp av 36.95 megaton koldioxid per år. Det är lika mycket som hela Nya Zeeland förbrukar. 

    En studie från 2018 konstaterar att bitcoin konsumerar 0.5 procent av världens energiförbrukning per år. Kryptovalutan förbränner så mycket energi eftersom skapandet av nya bitcoin-enheter och transaktioner kräver ekvationer genererade av avancerade datorer. Majoriteten av bitcoin-källorna finns i Kina, där två av tre energikällor är kolkraftverk.

    Men det finns å andra sidan tecken på att kryptovalutorna kan bli mer hållbara med tiden. I studien ovan upptäcktes att tre fjärdedelar av energin som användes till kryptovalutor 2019 i själva verket kom från förnybara källor en ökning med 16 procent sedan 2017.

    Hur bitcoins energiförbruking kommer att utvecklas är lika osäkert som resten av kryptovalutans framtid.

    Klimatkrisen roll i uppkomsten av covid-19

    Klimatförändringarna kan ha spelat en direkt roll i uppkomsten av covid-19 genom att bidra till fler arter av fladdermöss. Detta menar forskare i en ny studie. Därmed blir det allt tydligare hur klimat, miljö och hälsa hör samman.

    Att människans påverkan på natur och miljö har ett samband med uppkomsten av coronapandemin började uppmärksammas redan förra våren. Bland annat forskare hos vetenskapspanelen för biologisk mångfald, IPBES, skrev då att covid-19 “kanske bara är början” och pekade ut mänskliga aktiviteter som skogsskövling, gruvindustri, storskaligt jordbruk och exploatering av vilda arter som orsaker till pandemin.

    Nu kommer forskning som tydliggör detta samband ytterligare. Enligt en studie publicerad i tidskriften Science of the Total Environment kan nämligen klimatförändringarna ha bidragit till att livsmiljön i Yunnan i södra Kina blivit mer lämplig för fladdermöss. Globalt beräknas fladdermöss ha över 3 000 olika coronavirus. De flesta av dessa kan inte enkelt hoppa till människor. Andra kan dock – förutom SARS-CoV-2, till exempel SARS-CoV-1 och MERS, som också orsakade stora epidemier.

    Studien beskriver hur stora förändringar som orsakats av klimatförändringar i naturlig vegetation under det senaste århundradet möjliggjort spridning av många nya arter av fladdermöss, som därmed har introducerat cirka 100 nya arter av coronavirus i regionen. Genetiska data tyder nämligen på att SARS-CoV-2 först uppträdde i fladdermöss i just denna region, även om WHO:s resa till Kina nyligen inte gav några tydliga svar om coronavirusets ursprung. Detta beror dock mycket på att Kina vägrade dela med sig av nödvändig information.

    För att få fram sina resultat skapade forskarna en karta över världens vegetation i början av förra seklet med hjälp av klimatdata. Baserat på detta bestämde de den globala utbredningen av fladdermusarter vid den tiden. En jämförelse med dagens distribution visade hur antalet olika fladdermusarter har förändrats över hela världen. Därmed förändras, som Dr. Robert Beyer, forskare vid University of Cambridge’s Department of Zoology och första författare till studien betonar, djurens livsmiljöer över tid, vilket får konsekvenser:

    Klimatförändringen har flyttat fladdermössens livsmiljöer. Djuren sprids till nya områden – tar sina virus med sig. Detta förändrades inte bara där virusen hittades, utan tillät också nya interaktioner med andra djur genom vilka skadliga patogener överfördes eller utvecklades.

    Studiens resultat bekräftas av Åke Lundkvist, professor i virologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet i en intervju med SVT Nyheter:

    Om klimatet blir mer lämpat för fladdermöss så blir det på sikt fler fladdermusarter som kan ge upphov till fler varianter av coronavirus som till exempel SARS-CoV-2 som har lättare för att överleva.

    Anders Sönnerborg förklarar i samma intervju med SVT att den övergripande nämnaren för att virus sprids är människans påverkan direkt eller indirekt på naturen:

    Allt samspelar. Inte minst människans behov av att expandera ut i naturen där vi exponeras för nya virus från djuren. Till exempel via jakten på vilda djur eller när fladdermusspillning används som gödslingsmedel i jordbruket. Fladdermusen har också en funktion som skadeinsektsbekämpare hos bönderna då de äter upp många skadeinsekter. Den övergripande nämnaren är människans påverkan direkt eller indirekt på naturen.

    För att kunna återställa våra samhällen efter covid-19 måste vi därför förstå drivkrafterna bakom pandemins uppkomst, i vilket nämnda studie utgör ett viktigt bidrag. Cirka 60 procent av alla mänskliga infektioner beräknas ha ett animaliskt ursprung, och av alla nya och framväxande mänskliga infektionssjukdomar har cirka 75 procent  ”hoppat” mellan arterna från djur till människor. De flesta kommer från domesticerade djur, exempelvis boskap och husdjur, där kontaktytorna är många. Men ibland uppstår nya sjukdomar från vilda djur, vilket kan få oerhörda konsekvenser. 

    FN har under pandemins gång kritiserat världens ledare för att fokusera för mycket på att behandla symtomen och inte orsakerna till covid-19, vilket kan öka risken för att vi drabbas av framtida utbrott med minst lika förödande konsekvenser. Samtidigt visar en analys i Science att det skulle det räcka med 2 procent av den ekonomiska skadorna som covid-19 orsakat för att förhindra nästa pandemi, vilket sätter ytterligare fokus på vikten av förebyggande folkhälsoarbete

    Ett viktigt bidrag till förståelse och förändring är den rapport som bland annat FN:s miljöprogram UNEP släppte förra sommaren som identifierar sju mänskliga handlingsfaktorer som mest troligen driver den ökande uppkomsten av zoonotiska sjukdomar:

    1. Ökad efterfrågan på animaliskt protein
    2. Intensivt och ohållbart jordbruk
    3. Ökad användning och utnyttjande av vilda djur
    4. Ohållbart utnyttjande av naturresurser som accelereras av urbanisering
    5. Ökat resande och transport
    6. Förändringar i livsmedelskedjorna
    7. Klimatförändringar

    Av någon anledning fick denna rapport inte den uppmärksamhet den förtjänar och trots att den ger ett viktigt underlag för beslutsfattande framöver. Samtidigt är det positivt att den kunde skrivas så fort som den kunde. Utöver de sju drivkrafterna innehåller rapporten ytterligare nio huvudsakliga budskap riktade till beslutsfattare som borde kunna implementeras omedelbart. Det rör sig bland annat om behovet av bättre vetenskapliga underlag för både beslutsfattare och civilsamhälle och en ökad medvetenhet, behovet av att agera snabbt, en bättre övervakning, biosäkerhet och kontroll, en hållbar förvaltning av land och hav, och en stärkt kapacitet bland hälsoaktörer.

    Denna pandemi är långt ifrån över och det vore onödigt att hamna här igen. Vi har tillräckliga utmaningar med klimatkrisen och ett sjätte massutdöende.

    Det räcker att lyssna på Camilo Mora, professor vid University of Hawai’i-Manoa och initiativtagare till fladdermusstudien som menar att studiens resultat sänder ett tydligt budskap:

    Det faktum att klimatförändringar kan påskynda överföringen av patogener för vilda djur till människor borde vara ett brådskande väckarklocka för att minska de globala utsläppen.

    8.7 miljoner dog av luftföroreningar 2018

    Pixabay

    I en studie av GEOS-Chem som släpptes i veckan avslöjades att det totala dödstalet till följd av fossila utsläpp var skrämmande 8,7 miljoner människor år 2018. Det är nästan 1 av 5 dödsfall. Studien påvisar också att de länder som förlitar sig mest på fossila bränslen har högst dödstal.

    Studien är ett samarbete mellan Harvard, University of Birmingham, University of Leicester och University College London. Med hjälp av en 3D-modell har de tittat på fossila utsläpp och väder för att ta reda på hur mycket föroreningar som befinner sig på en yta motsvarande 50×60 kilometer. Deras upptäckt är chockerande men samtidigt en helt logisk följd av världens förbränningstakt av fossila bränslen.

    Ett av tio dödsfall i västvärlden sker på grund av luftföroreningar, motsvarande siffra i östra Asien är så högt som en tredjedel. Det dör fler människor på grund av luftföroreningar än det gör av cigarettrök och malaria sammanlagt. Föroreningarna leder bland annat till hjärtsjukdom, andningssvårigheter och defekter i luftvägarna, samt ökad risk för nedsatt syn och blindhet.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat att luftföroreningar dessutom kopplas samman med psykiska sjukdomar och allvarliga skador hos foster och gravida.


    Forskarna bakom studien hoppas nu att de skrämmande siffrorna ska skapa en reaktion som får makthavare att ta utsläppen på större allvar.

    Vi hoppas att vi genom att kvantifiera hälsokonsekvenserna av förbränning av fossila bränslen kan skicka ett tydligt budskap till beslutsfattare och intressenter om fördelarna med en övergång till alternativa energikällor, säger Joel Schwartz, professor i miljöepidemiologi vid Harvard, som var med och skrev studien.

    DjupGeo ska värma husen i Malmö

    Diskussionerna går heta kring energi just nu, inte konstigt med tanke på att det den här veckan slogs rekord i höga elpriser. Glädjande är då att det satsas för fullt på nya innovativa energikällor med mindre miljöpåverkan. Ett av projekten sker i Malmö och handlar om att värma stadens hus med geotermisk värme.

    I Malmö stads nya energistrategi för åren 2021–2030 är ett av de övergripande målen att hela Malmö ska försörjas med förnybar och återvunnen energi år 2030. Det ambitiösa målet har bland annat lett till slutsatsen att alla byggnader i Malmö måste kunna värmas upp på ett förnybart och resurseffektivt sätt. Det i sig har gett upphov till det spännade DjupGeo-projektet. 

    DjupGeo innebär att man använder den geotermiska värmen som finns djupt inne i jordens inre. I det första projektet med djupgeotekniken i Malmö har Eon, i samarbete med St1, borrat två hål, vardera med ett 7 kilometers djup och med en förbindelse mellan dem. Värmen som därigenom tillvaratas ska användas för att värma upp det vatten som cirkulerar i stadens fjärrvärmenät och som förser byggnader med värme. DjupGeo är både en förnyelsebar energikälla och orsakar inga direkta utsläpp när anläggingen väl byggts.

    Tidningen Energi beskriver tekniken som enkel på pappret.

    I ena hålet pumpas avkylt vatten ned och ur det andra hålet pumpas det varma vattnet ut, med 140 graders temperatur, som sedan kan levereras direkt till fjärrvärmenätet. Jordens inre sköter om värmeväxlingen, skriver tidningen Energi.

    Har Sverige en energikris?

    De senaste dagarna har nyheten om rusande elpriser spridits som en löpeld i media. Frågan har kopplats samman med såväl nedläggningen av kärnkraftverk, den ökade energiefterfrågan, som med optimal tid för dammsugning. Frågan är: har vi en energikris?

    Rusande elpriser är något få kunnat undvika att läsa om den här veckan. Enligt Omni har de nu stigit till rekordnivåer. Den bakomliggande orsaken är den ovanligt kalla temperaturen och med den en ovanligt hög elanvändning. Även Energimarknadsbyrån rapporterar om kraftigt förhöjda elpriser i jämförelse med i december 2020.

    För de två nordligaste elområdena, det vill säga elområde 1 och 2 så steg det genomsnittliga börspriset för januari månad till 45,1 öre per kWh. Detta att jämföra med december månads spotpris för dessa områden som var 18,4 öre per kWh, skriver Energimarknadsbyrån. 

    SVT rapporterar hur det höga elpriset väckt liv i diskussioner om såväl nedläggning av kärnkraftverk som optimal tid för dammsugning. Förvirrande? SMB går igenom vad vi vet.

    Varför importerar Sverige el?

    Normalt sett har Sverige ett energiöverskott, men eftersom energi är svårt att lagra kan Sverige ändå vissa dagar ha större behov av energi än vad som producerats inhemskt just den dagen eller tiden. Tidigare när vi använt mer fossila bränslen har det varit förhållandevis lätt att producera energi vid den tidpunkt energin har behövts, men som bekant är fossila bränslen väldigt dåliga för miljön. När Sverige nu går mot alltmer förnybar energi är det positivt för miljön, men nya problem med lagringen av energin har uppstått.

    Förnyelsebara energikällor som sol och vind är väderberoende och vi får inte en jämnt tillflöde av energi från dem. Dessutom använder vi olika mycket energi olika dagar och tider, till exempel mycket mer vid kalla vinterdagar. För att kunna nyttja all den energi som kommer från förnybar energi behöver vi utveckla möjligheterna att lagra energin. För närvarande pågår mycket forskning och arbete kring det, vilket SMB tidigare rapporterat om, men ännu har inte tillräckligt många och bra lösningar implementerats.

    En annan förklaring till att det ibland krävs import av energi är att vattenkraften från norra Sverige är svår att överföra till södra Sverige, varför elen från norr istället säljs till närliggande områden i Finland och Norge. Södra Sverige kan då istället få energi från närliggande områden såsom Danmark (mest vindkraft), Tyskland och Östeuropa. En planerad utbyggnad av det svenska kraftnätet beräknas avhjälpa just det här problemet. 

    Det är alltså där vi är nu: vid mycket hög inhemsk förbrukning importerar Sverige energi från den internationella elmarknaden. Då kan det tyvärr även förekomma import av energi från fossila källor, till exempel tysk kolkraft. Det tillhör dock ovanligheterna – energi från Tyskland och Östeuropa köps enbart i små mängder.

    Mycket mer exporteras än importeras

    I kalkylen behöver man lägga till att Sverige exporterar mycket mer energi än vad som importeras. Enligt SVT exporterar Sverige hela 25 terrawattimmar om året, vilket motsvarar årsproduktionen hos tre kärnkraftverk. Att Sverige kan exportera energi beror på det normala energiöverskottet, det vill säga energi som inte behövs just då i Sverige.

    Det kan kanske tolkas negativt att ha ett överskott eftersom det kan förknippas med resursslöseri, men energiexporten av överskottet är i själva verket väldigt positivt. Sverige har ett av världens bästa elsystem och är ett av fyra länder i Europa som producerar helt fossilfri energi. Vår fossilfria energi går främst till Danmark, Finland, Litauen, Norge, Polen, och Tyskland.

    Hade inte kärnkraft varit ett väldigt bra komplement?

    Enligt siffror från SCB uppgick Sveriges inhemska energiproduktion föregående år till cirka 158 804 GWh, varav det mest kom från vattenkraft, cirka 45 procent. Näst mest kom från kärnkraft, cirka 30 procent. Vindkraften stod för nära 20 procent, alltså inte väldigt mycket mindre än energin från kärnkraften.

    För någon vecka sedan skrev ändå Liberala studenters ordförande Christoffer Heimbrand ett uppmärksammat debattinlägg i Expressen där han anser att ”regeringens bluff om Sveriges energiöverskott” bör synas samt att kärnkraftverket Ringhals inte borde ha stängts ner eftersom det gör att Sverige tvingas importera smutsig el.  

    Sedan Ringhals 1 och 2 stängdes ner har Sveriges elsystem blivit allt mer väderberoende och osäkert. Danmark, Tyskland och Polen har under året regelbundet eldat fossila bränslen för att försörja oss med el, skriver Christoffer Heimbrand, ordförande i Liberala studenter.

    Kärnkraften har fördelen av att inte vara väderberoende. Den kanske mest kända nackdelen är dess miljöpåverkan. Det är emellertid inte miljöpåverkan som är det största hindret för kärnkraft idag, utan att kärnkraften är mycket dyrare och tar längre tid att bygga ut än förnybar energi. Det gör kärnkraften till en relativt ineffektiv lösning på ett rätt komplext och ovanligt (få dagar/timmar per år) problem. 

    Sammanfattning

    Till huvudfrågan: har Sverige en energikris? Det är definitivt inte bra att vi någon timme eller dag på året importerar energi från fossila källor – att det ens fortfarande produceras sådan energi är en kris i sig.

    Däremot verkar den totala energisituationen vara relativt stabil i Sverige. Det finns ingen inhemsk produktion av energi från fossila källor, exporten av energi överstiger importen kraftigt, och det finns en strategi för att bygga ut nätet så att mer energi kan föras från norra delen av Sverige till södra.

    Det viktigaste samhället kan göra för att få till ett hållbart energisystem är att minska Sveriges historiskt sett extremhöga energibehov. Det handlar om stora förändringar i hur vi lever, reser, bor och konsumerar. Vi behöver dessutom fokusera på att bygga ut den förnybara energikapaciteten ännu mer och hitta effektiva sätt att lagra energin som produceras.

    Vill du läsa mer? Vi tipsar om Naturskyddsföreningens rapport “Fossilfritt, förnybart, flexibelt – Framtidens hållbara energisystem”.

    Ökad försäljning av ekomat

    De senaste åren har det kommit dystra rapporter om att försäljningen av ekomat minskat. Nu kommer mer positiva nyheter i rapporten Svensk ekoindex 2020. Under pandemiåret 2020 ökade försäljningsvärdet av svenskproducerad ekologisk mat med 2,6 procent, eller hela 133 miljoner kronor. 

    Det är Ekologiska Lantbrukarna som publicerar rapporten Svensk ekoindex och analysföretaget Nielsen som står bakom siffrorna. Enligt Ekologiska Lantbrukarna är ökningen ett trendbrott då försäljningen av svenskproducerat ekologiskt har minskat två år i rad.

    2020 ökade den totala försäljningen i dagligvaruhandeln kraftigt, vilket kan kopplas till coronapandemin. Dock syns i de siffrorna även en specifik ökning för just ekologisk mat, samt för svenskproducerad ekologisk mat. Ökningen bekräftas även av nyligen publicerad statistik från KRAV över försäljningen av KRAV-märkt mat under 2020.

    Svenskt ekoindex bevakar i första hand svensk ekoråvara, men i statistiken vi får från Nielsen ser vi även att den totala försäljningen av ekologisk mat ökat med 340 miljoner under 2020, cirka 3,5 %. Det är glädjande nyheter, då det från andra håll har talats om att ekoförsäljningen i dagligvaruhandeln skulle gå fortsatt neråt. Nu vet vi att det inte är så, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

    Rapporten visar dock att ökningen för ekologiskt inte är lika stor som den för icke-ekologisk mat. Det är även stora skillnader mellan olika kategorier ekologisk mat. Bland de spannmålsbaserade produkterna som gryner, mjöl och bröd, är ökningen störst med hela 145 miljoner kronor eller en dryg 12-procentig ökning.

    Försäljningen av färsk ekologisk kyckling steg för tredje året i rad, 2020 var ökningen drygt sex procent. Försäljningen av ekologiskt kött ökade med nära fem procent och ekoäggen med nära fyra procent. De ekologiska mejerivarorna minskade dock i försäljning 2020. 

    Vi är oroliga över trenden för den ekologiska mjölken, för vi vet också att en stor del ekologisk mjölk går till offentliga kök och övrig food service, som har minskat sina inköp på grund av rådande pandemi. Detta är allvarligt och inte bara för mjölkbönderna. Korna är helt avgörande för välfungerande kretslopp, den biologiska mångfalden och en fortsatt utveckling inom hela det ekologiska lantbruket, säger Sofia Sollén-Norrlin.

    Vegansk semla nära vinst – då ställde Arla in tävlingen

    Varje år genomför Arla en tävling där Sveriges bästa semla koras. I år toppades listan länge av en vegansk semla från bageriet Open New Doors i Mjölby.

    Men bara en vecka innan tävlingens slutdatum stoppade Arla omröstningen, rapporterar Sveriges Radio. Istället kommer Arla köpa erbjuda sig köpa semlor från alla bagerier som låg topp 100 när listan stängdes, för att sedan donera dessa till äldreboenden och vårdavdelningar. Kritiker menar att beslutet beror på att den växtbaserade semlan ledde tävlingen.

    Att vegansemlan låg etta har inte påverkat beslutet att ställa in, enligt mejerijätten själva. Men det har sedan visat sig att alla hundra bagerier inte kommer få ta del av belöningen – semlor utan ”riktig” mjölk inkluderas inte i Arlas ändrade regler.

    Jag tycker inte det är konstigt överhuvudtaget, vi mångdubblar prispotten. Och att en semla ska innehålla grädde är för oss helt naturligt, säger Erik Bratthall, presschef på Arla till Sveriges Radio.

    SMB har tidigare rapporterat om hur Arla konsekvent motarbetar veganska mejerivaror, trots att veganska produkter ofta är bättre för miljö och klimat än den animaliska diton. 2019 konstaterade Konsumentverket att företagets reklam för ”klimatneutral” mjölk var vilseledande.

    Nu fortsätter mejerijätten alltså fälla tårar över spilld mjölk. Eller ja, spilld marknadsföring.

    Unga stämmer svenska staten: ”Vi tar skada”

    Det sköljer en klimatjuridisk våg över världen. I fler och fler länder startar barn och unga rättsprocesser för att ställa makthavare till svars för att de inte gör tillräckligt för att stoppa klimatkrisen. Nu har turen kommit till Sverige. SMB har pratat med Iris Elmér, en av företrädarna bakom nystartade Auroramålet. 

    Auroramålet ligger ännu i startgroparna, men har redan fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Att den motsvarande rörelsen i Frankrike nyligen lyckades fälla staten för klimatpassivitet har gett den svenska gruppen momentum i debatten. En stor inspiration är också rättsfallet Urgenda i Nederländerna, där ungas klimatkamp ledde till att regeringen tvingades skärpa landets klimatpolitik.

    Nu kan Sverige få en liknande historia. Men vilka är Aurora egentligen? Vi har pratat med Iris Elmér, som är 20 år gammal och en av de blivande målsägandena. 

    Hej Iris! Berätta, vad är Aurora? 

    – Aurora är ett ungdomslett nätverk där vi jobbar för att stämma svenska staten för bristande miljö- och klimatarbete och de skador som det bristande arbetet redan orsakat. Nätverket leds och frontas av ungdomar, och vi tar hjälp av några vuxna som backar upp oss. Vi får också stöttning av flera andra miljöinitiativ och -organisationer, som Fältbiologerna, Klimatklubben och Våra barns klimat. Vi planerar att lämna in stämningsansökan senare i år.

    Varför stämmer ni svenska staten?

    – Vi stämmer staten dels för att den görs alldeles för lite för att hejda klimatkrisen och för att många människor redan har tagit väldigt mycket skada av det, både psykiskt och fysiskt. Människor tvingas fly från sina hem när skogsbränderna slår till, samers personliga ekonomi går på knäna på grund av sinande rennäring och kommuners skattepengar går till skyddsvallar som ska skydda befolkningen mot höjda havsnivåer. Staten och politiken måste lyssna på forskningen och agera därefter. Det kan låta uttjatat men är fullt rimligt. 

    Vilken del av lagstiftningen siktar ni på att använda? 

    – Barnkonventionen kommer troligtvis vara en grundbult. Dels för att det idag inte finns särskilt mycket praxis och prejudikat på området, dels för att det överlag är viktigt att stärka barnkonventionens roll i det juridiska systemet. På pappret säger lagen att staten är skyldig att säkra barns rätt till liv och utveckling, men samtidigt gör klimatkrisen att alla ungas liv extremt osäkert. Vi tittar också på att använda delar av klimatlagen, EU-konventionen och Generationsmålet.

    Att driva juridiska processer är ett stort åtagande. För några år sen försökte Fältbiologerna och PUSH stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning genom det uppmärksammade Magnoliamålet. Varken tingsrätt eller hovrätt tog upp fallet. Hur ska ni se till att Auroramålet faktiskt blir verklighet?

    – Som jag ser det var Magnoliamålet före sin tid. Samhället i stort var tyvärr inte moget för att prata miljö och klimat på det sättet. Men sedan dess har vi sett många juridiska framsteg nere på kontinenten, till exempel i Frankrike och Nederländerna. Auroramålet har hittills fått väldigt bra respons från miljörörelsen och uppmärksamhet i media. Oddsen för att vårt fall ska tas upp är mycket bättre än för Magnoliamålet, helt enkelt för att för att klimatfrågan är mycket högre upp på agendan idag. Domstolarna som avslog Magnoliamålet menade då att skadorna av klimatkrisen bara var teoretiska idéer, men sedan dess har vi sett fler faktiska skador i Sverige som kan kopplas direkt till klimatkrisen. Till exempel ökade överdödligheten under det extremvarma sommaren 2018, vilket var en direkt orsak av eskalerande globala rubbningar i klimatet. 

    Oavsett vad man tycker om nuvarande regering så har det gjorts en del framsteg på klimatområdet det senaste åren, exempelvis den nya klimatlagen och omställning i basindustrin. Trots detta ser Sverige ändå inte ut att nå sina klimatmål. Varför drar ni just den här regeringen inför rätta? 

    – Det har absolut har funnits regeringar som varit värre, men nu är det denna regering som sitter för närvarande. Vi kan inte vänta längre, och det som gjorts hittills räcker ju inte till – de stora förändringarna hade jag helst sett ske redan i förra veckan. Miljöpartiet pratar ju inte om annat än miljö och klimat, men ändå så händer det alldeles för lite. Det finns en politisk dissonans mellan vad som sägs och vad som görs. Stora delar av coronastödet har gått till fossilbaserade industrier. Världens samlade seriösa forskare är inne på samma spår – Sveriges klimatmål till 2045 är egentligen alldeles för sent satt. Vi måste skärpa oss, oavsett politisk färg. 

    Ni har redan fått stor uppmärksamhet i sociala medier. Vad är ert nästa steg?

    – Just nu letar vi unga som vill vara kärande i rättsprocessen. Vi kommer också hålla ett seminarium i slutet av februari för att diskutera förutsättningarna för att driva processen, där flera miljörättsliga experter medverkar. vi kommer presentera tre olika rapporter som våra grupper av juriststudenter har tagit fram.  

    Hur gör man om man vill hjälpa er?

    – En grej en kan göra är att gilla och sprida våra grejer på sociala medier. Hör av er och hjälp till, vi välkomnar allt ifrån “jag är asbra på webbdesign” till “jag är tolv och år och har massor med klimatångest”. Utöver den rättsliga biten är ett huvudmål att få upp krisen på samhällsagendan, så se också till att prata om våra frågor på fikarasten och hemma vid matbordet. 

    En sista fråga: var kommer namnet Aurora från? 

    – Vi ville ha ett namn som som kopplar till natur eller naturfenomen. Aurora är dels naturfenomenet norrsken, dels en fjärilsart som både symboliserar förlust av biologisk mångfald och den fjärilseffekt vi hoppas att vårt engagemang ska få för Sveriges klimatarbete. 

    Här hittar du Auroramålets facebook och instagram.

    Açaí: Superbär eller onyttig miljöbov?

    Idag publicerades ett reportage i DN där det trendiga açaí-bäret presenteras som en potentiell räddning för Amazonas regnskogar. I ett intimt möte med bönderna får vi en insikt i hur bäret både konkurrerar ut miljöfarlig köttproduktion i området och stärker det lokala samhället. Men är det verkligen vi i västvärlden som ska konsumera detta superbär?

    Mat tenderar att gå i trender, som exempelvis explosionen av avokado, goji och açaí som superfoods, eller quinoa som ett hälsosammare alternativ till pasta. Açaíen framställs nu också som Amazonas potentiella räddare från jätteplantager och gruvdrift. I reportaget beskriver några av bönderna hur de lämnat jakt på guld och produktion av kött för just detta superbär som växer vilt i regnskogen.

    Varje år producerar Amazonas omkring 1,5 miljoner ton açaí och det är en industri som omsätter 16 miljarder kronor. Merparten av bären går till den inhemska konsumtionen, men exporten ökar kraftigt för att också nå köpstarka konsumenter i andra delar av världen.

    Jag kommer tjäna mer på açaí än allt annat jag jobbat med i regnskogen, säger en av bönderna till DN.

    Men den växande efterfrågan på superbären är inte odelat positiv. Problemet med mattrender är signalen vi konsumenter skickar tillbaka till produktionslandskapen. Genom en kollektiv massförfrågan expanderar tillfälligt produktionen av just dessa råvaror, något som kan sätta stor press på lokala ekosystem långt ifrån oss.

    Ett annat stort problem med flera av dessa superfoods är att de produceras långt ifrån de tilltänkta konsumenterna, vilket kräver långa transporter. Många av transporterna hanteras via flyg, det gäller bland annat för sockerärtor, odlade blåbär, goji eller just açaí, vilket genererar stora utsläpp.

    Hoppet är att just açaí ska ta ett steg i rätt riktning.

    Men açaíbärets rykte som superbär kan dock vara hotat. Lunds universitet har nyligen jämfört olika bärs förmåga att förebygga viktuppgång hos möss. Av studien framgick bland annat att lingon, aronia och svarta vinbär kan motverka fetma medan açaibäret inte höll måttet. Inte ens dess höga antioxidantkoncentration kunde mäta sig med aronian, en buske som vi i Skandinavien ofta kan hitta i grannens trädgård eller stadens offentliga parker.

    Açaí snarare främjar fetma, säger Lovisa Heyman-Lindén vid Lunds universitet till Expressen.

    Açaí-bäret må vara en potentiell del av omställningen i Amazonas, en möjlighet för lokalbefolkningen att hållbart försörja sig på ett ekosystem som under decennium skövlats för att ge plats för betesdjur, palmolja och gruvdrift.

    Men vi i västvärlden som blir allt mer sjuka och överviktiga, är det verkligen vi som bör vara målgruppen för sådana här satsningar? Är det inte snarare dags att ta en promenad till närmsta park eller trädgård för att skörda våra lokala superbär? Inte lika exotiskt, men iallafall hälsosamt och miljövänligt.


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggen hittar du på SMB Opinion.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 417,83 miljondelar (ppm), vilket är en ökning från förra veckan (415,15 ppm) och en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+3,43 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,3 ppm jämfört med 2019.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Redan har den globala genomsnittliga havsnivån stigit ca 21–24 centimeter sedan 1880 och ungefär en tredjedel har kommit de senaste två och ett halvt decennierna. Det är dessvärre oroande tendenser framöver som behöver bromsas så mycket det går.

    Glaciär kollapsad i Himalaya – över 100 personer befaras döda

    *UPDATE 22 FEBRUARI: DN skriver nu om en ny teori där det inte är en glaciär utan istället is och sten till en volym lika stor som 40 Globen arenor som rasat. Massan rasade 2000 meter ned i en floddal och skapade en översvämningsvåg. Sådana ras förväntas bli vanligare i framtiden då den smältande permafrosten gör marken mindre stabil.*

    I Himalaya har en glaciär med en volym lika stor som flera Globenarenor kollapsat och fått en damfördämning att brista. Mellan 100-150 människor befaras vara döda.

    Det är i distriktet Uttarakhand i norra Indien som katastrofen har skett. BBC rapporterar att flodvågen som skapades av den kollapsade glaciären har förstört människors hus och dammen till vattenkraftverket Rishiganga Hydroelectric Project där över 50 arbetare nu troligtvis har omkommit. Myndigheterna befarar dock att upp till 150 personer kan vara döda.

    Till SVT säger glaciärprofessor Per Holmlund vid Stockholms Universitet att han inte vet om de exakta omständigheterna för just den här kollapsade glaciären, men att vi kan förvänta oss att liknande kollapser kommer att bli vanligare i framtiden. Med eskalerande klimatförändringar tunnas glaciärerna ut och då förändras deras hållfasthet.

    Uttarakhand ligger i ett område som brukar benämnas som ”The Third Pole”, ett stort geografiskt område som sträcker sig över den Tibetanska platån och bergskedjan Hindu Kush Himalaya.  Här finns enorma ytor av glaciärer som näst efter de två polerna innehåller världens största reservoar av färskvatten.

    The Third Pole är ursprungskällan för tio av Asiens stora floder och förser därför en fjärdedel av jordens befolkning med vatten. Klimatförändringarna här går upp till tre gånger så snabbt som det globala genomsnittet. Den snabba uppvärmningen här beror mycket på albedoeffekten; den vita glaciärytan reflekterar tillbaka solens strålar, men när glaciärerna smälter bort och en mörkare yta istället kommer fram så absorberas solens strålar och området värms upp ännu snabbare.

    https://twitter.com/Supermiljoblogg/status/1358351613279293447?s=20

    Bolund blir ny miljö- och klimatminister

    Ryktena visade sig vara sanna – Per Bolund (MP) tar över efter avgående miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

    Det meddelades av statsminister Stefan Löfven på en presskonferens.

    Mina kollegor får ursäkta, men för mig finns ingen viktigaste uppgift än miljö- och klimatminister, säger Per Bolund till TT.

    Bolund går därmed över från Finansdepartementet till Miljödepartementet. Hans tidigare position som finansmarknadsminister går istället till Åsa Lindhagen (MP).

    Miljö och klimat i topp när unga rankar samhällsfrågor

    15-25-åringar värderar miljö och klimat som en av de allra viktigaste frågorna, enligt årets Ungdomsbarometer.

    Ungdomsbarometern undersöker vad ungdomar i Sverige mellan 15 och 25 år tycker och tänker. I resultatet från höstens undersökning rankas miljö- och klimatfrågor som den näst viktigaste samhällsfrågan, efter ökade resurser till sjukvård och omsorg. Hälften av ungdomarna tycker miljö är en viktig samhällsfråga – en liten minskning från fjolårets mätning.

    Källa: Ungdomsbarometern 2021.

    Enligt Ungdomsbarometern har både pandemin och klimathotet ökat den allmänna oron hos unga. När de unga själva valde ord de identifierade sig med tillhörde ”miljövän” och ”friluftsmänniska” de mest populära beskrivningarna. Däremot var det bara 5 procent av de svarande som ansåg att ”vara ute i naturen” är en viktig sysselsättning.

    Klart är iallafall att det här är en generation som värderar hållbarhet och medvetenhet högt – många uttrycker i undersökningen att de är less på influencers slit-och-släng-fasoner. Dessutom växer intresset för tågluff istället för flygresor. När de unga ska ranka den stora framtidstrenden är svaret givet – miljöfrågor och hållbar konsumtion.

    Sverige får nationell vätgasstrategi

    Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram Sveriges första plan för vätgas.

    Vi ska öka den inhemska produktionen och ta tillvara vätgasens möjligheter för energilagring, gröna transporter och fossilfri stålproduktion, säger energiminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande.

    Vätgas är i sig inget energislag, utan fungerar som energibärare, precis som elektricitet. Tekniken bygger på bränsleceller som omvandlar vätgasen till elektricitet eller värme. En stor miljöfördel är att vätgasen skulle kunna lagra el, vilket ökar stabiliteten i eltillgången.

    På många platser i världen finns stor oro för att majoriteten av all vätgas framställs med hjälp av fossilgas. Men här ligger Sverige bra till – vi har extra goda förutsättningar för fossilfria energikällor som kan backa upp vätgasen.

    Ett förslag till strategi presenterades nyligen av Fossilfritt Sverige, som samlar flera stora svenska företag. I förslaget menas att vätgasen skulle kunna minska landets utsläpp med hela 30 procent.

    Det mest kända pågående svenska vätgasprojektet är Hybrit, satsningen som ska ge storutsläpparna LKAB och SSAB möjlighet att framställa fossilfritt stål.

    Energimyndigheten kommer presentera vätgasstrategin senast sista juli 2021.

    Franska staten fälls för klimatpassivitet

    En förvaltningsdomstol klargjorde under onsdagen att den franska staten gjort alldeles för lite för att klara klimatmålen. Det historiska fallet har engagerat miljontals fransmän.

    I domen slår förvaltningsdomstolen fast att Frankrike misslyckats med att följa Parisavtalet, skriver Politico. Staten är enligt domen delvis ansvarig för den ökade halten koldioxid i atmosfären, något som kallas ”ekologisk skada” av domstolen.

    Det är en stor seger för de många människor som engagerat sig i fallet. Kampanjen, som gått under namnet L’Affaire du siècle (Århundrets affär) inleddes för två år sedan och har fått stöd av mer än 2,3 miljoner franska medborgare, vilket är betydligt fler namn än någon annan namninsamling någonsin tidigare uppnått i Frankrike. 

    Som symboliskt straff döms staten till att betala en mycket liten summa – 1 euro (cirka 10 kronor). Det är enligt France24 vanlig praxis i Frankrikes rättssystem för att erkänna vad man kallar ”moralisk skada”. Den viktigaste delen av påföljden är dock att domstolen kräver att den franska regeringen ska skärpa sina utsläppsminskningar.

    Det här är den första stora klimaträttegången i Frankrike, men inte den första i Europa. Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat vann miljöaktivister i Nederländerna för ett år sedan ett historiskt domstolsbeslut som förpliktade den holländska regeringen att skärpa sina klimatmål. Liknande rättsfall på andra platser har de senaste åren fått stor uppmärksamhet runtom i världen.

    Indiens bondeprotester: en följd av årtionden av ohållbar jordbrukspolitik

    I flera månader har tusentals indiska jordbrukare slagit läger kring huvudstaden New Delhi i protest mot en ny jordbruksreform. I reformen kommer små jordbruk lida, medan storbolag vinner på den. Jordrukarna är upprörda eftersom de i samband med växande miljöproblem kommer finna sig själva i ett ojämlik maktförhållande med multinationella bolag.

    Jordbruket i Indien sysselsätter 55 procent av befolkningen, men gårdarna är oftast små och 68 procent av jordbrukarna äger mindre än en hektar mark. Den indiska regeringen tog under coronapandemin tillfället i akt att genomföra en rad reformer inom jordbrukssektorn som de påstår ska leda till större frihet för jordbrukarna. 

    De nya lagarna upphäver restriktionerna för var och till vem jordbrukare kan sälja sina grödor, men de innebär också att jordbrukarna inte längre kommer att få garanterade minimipriser för sina produkter. Kritiken för jordbruksreformen ligger i att regeringen inte skyddar bönderna från multinationella bolag som bara söker ekonomisk vinst. Förlusten av minimipriser betyder att storbolagen kan förhandla individuellt med jordbrukarna och således också pressa dem till lägre priser. Särskilt de mindre jordbrukarna befarar att de kommer förlora i konkurrensen, och till och med tvingas att sälja sina gårdar. 

    Problemen är en följd av 60-talets intensivjordbruksreform

    År 1966 infördes nya jordbruksmetoder i Indien under ett program som kallades för ’den gröna revolutionen’. Det handlade i stort sett om att intensifiera jordbruket och på stor skala börja använda modifierat utsäde, kemikalier och konstbevattning. Eftersom bönder som en följd av detta blev tvungna att köpa frön, bekämpningsmedel och gödsel behövde de försäkran om att deras skörd skulle få ett rimligt pris, så regeringen fastslog ett minimipris för deras produkter. 

    Trots att den gröna revolutionen på kort sikt gav Indien större skördar och sålunda dämpade risken för nationell hungersnöd, har långtidseffekterna varit negativa för ekonomin, miljön och invånarnas hälsa. Marken har utarmats, vattenresurser har sinat och det hela har drivit bönderna in i en skuldcykel.

    Klimatförändringarna förvärrar situationen

    Idag oroar sig jordbrukare inte bara över arvet från den gröna revolutionen, även klimatförändringarnas ökande effekter har blivit alltmer påtagliga. De som arbetar inom jordbrukssektorn måste vara beredda att handskas med både torka och översvämningar. 

    Jordbrukarna har i årtionden väntat på en reform för att vara mer ekonomiskt och ekologiskt skyddade, men det som regeringen nu har gjort anses leda till det motsatta. Enligt de indiska bönderna kommer den nya jordbruksreformen i samband med de ackumulerande miljöproblemen att placera dem i ett ojämlikt maktförhållande med storbolagen. De känner sig försvarslösa inför en fri marknad, och befarar att om de inte lyckas leverera produkter till följd av skördeförlust kan det innebära att de blir helt utan inkomster. 

    Största organiserade strejken i världshistorien

    Med över 5 miljoner demonstranter som marscherat till Delhi och ytterligare 250 miljoner som deltar i generalstrejker är detta den största organiserade strejken i världshistorien. Polisen har tagit till hårda metoder mot demonstranterna, och har använt både tårgas och vattenkanoner i försöken att stoppa dem. Trots det har jordbrukarna sagt att de inte tänker sluta protestera innan deras röster blir hörda. 

    Biden utfärdar 30 nya borrtillstånd till oljeföretag

    Joe Biden vill påskynda omställningen till förnybar energi och ta en internationell ledarposition i klimatfrågan. Trots detta har Biden-administrationen sedan 20 Januari utfärdat hela 30 nya borrningstillstånd för olja och gas på land och i Mexikanska golfen. Har USA:s president redan brutit sitt löfte om en grön omställning?

    Flera decenniers kamp för att få borra efter olja och gas i naturreservatet Arctic National Wildlife Refuge (ANWR) nådde för några veckor sitt klimax – men när rättigheterna såldes hade många företag tappat intresset. Trump påskyndade auktionen för att hinna genomföra den innan Joe Biden tillträdde, då de båda politikerna har vitt skilda åsikter om hur USA:s energiförsörjning ska se ut.

    Trump har konsekvent monterat ned naturvårdsarbetet och minskat investeringar i förnybar energi. Vissa delstater och städer har lyckats upprätthålla klimatarbetet, men investeringarna på nationell nivå har varit mycket dåliga.

    Biden har aviserat stora miljösatsningar. Han lovar att inrätta nya och stora naturskyddsområden, säger Line Gordon, chef för forskningscentret Stockholm Resilience Center till Expressen.

    Trots detta har Biden-administrationen utfärdat 22 borrtillstånd till åtta företag sedan 20 januari, då president Joe Biden invigdes. Oljeföretagen som fått tillstånd är BP Exploration and Production Inc., Arena Offshore, Shell Offshore Inc. och ett dotterbolag till BHP Billiton Petroleum enligt en granskning för inrikesdepartementet via Bloomberg News.

    På land utfärdades ytterligare åtta tillstånd för brunnar i Montana, New Mexico och Wyoming den 20 januari och den 21 januari. Företagen som fick tillstånd var Jonah Energy LLC, Burlington Resources Oil & Gas Co. LP och Legacy Reserves Operating LP. Inrikesdepartementet sa i ett uttalande att tillstånd för giltiga, befintliga hyresavtal ”fortsätter att granskas och godkännas.”

    Klimataktivisten Greta Thunberg delade artikeln på Twitter under förra veckan med kommentaren ”Vi uppskattar vackra tal och löften – men föredrar handling”. Biden har ännu inte gjort ett uttalnde angående borrningstillstånden.

    Svenska storbanker fortsätter miljardinvestera i fossilindustri

    De svenska storbankerna Nordea, SEB, Swedbank och Danske Bank lockar kunder genom att framställa sig som hållbara banker, samtidigt lånar de ut pengar och investerar i företag som startar kolgruvor och borrar efter olja i Arktis.

    Det har gått fem år sedan Paris–avtalet signerades. Vetenskapsradion Klotet rapporterar om att fyra av Sveriges största banker; Nordea, SEB, Swedbank och Danske Bank har skrivit under på FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet, vilket innebär att de måste anpassa sin verksamhet till Paris–avtalet och FN:s globala utvecklingsmål. Ändå gör de det motsatta.

    100 miljarder till olja och gas i Arktis

    Under de senaste tre åren har de fyra bankerna tillsammans lånat ut och investerat nästan 100 miljarder till bolag som utvinner eller har koppling till utvinning av olja och gas i Arktis. 85 miljarder är lån och resten är investeringar uppger Fair Finance.

    Enligt Fair Finance har hälften av pengarna gått till det norska oljebolaget Aker BP som har flera oljelicenser i Barents hav, som ligger nära polarisen, och naturreservatet på Björnön söder om Svalbard.  En fjärdedel av penarna har gått till det svenska bolaget Lundin Energy som redan provborrar efter olja i Barents Hav.

    Swedbank förleder sina kunder

    Enligt Vetenskapsradion Klotet står det i Swedbanks riktlinjer att de företag de investerar och lånar ut pengar till ska ”undvika” att exploatera de fossila energikällorna i Arktis. Ändå har Swedbank precis som SEB, Danske Bank och Nordea så sent som i slutet av 2020 lånat ut 2,5 miljarder var till Lundin Energy.

    På Swedbanks hemsida kan man även läsa att de förstår vilken stor roll de har i samhället: ”Som en stor aktör på finansmarknaden kan Swedbank påverka samhällen, människor och miljö och bidra till en mer hållbar utveckling”. Ändå följer de inte sina egna riktlinjer eller FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet som de valt att skriva på.

    Allra sämst är SEB

    Enligt Fair Finance är SEB är den svenska banken som gett mest finansiering, nästan 34 miljarder under de senaste 3 åren till bolag som utvinner eller har licens att utvinna den arktiska oljan.

    De har också valt att ge miljardlån till de tyska kolkraft bolagen RWE och Uniper (en av Europas största koldioxidutsläppare). Under 2020 gav de också miljardlån till världens största exportör av kol, det schweiziska bolaget Glencore, som även kopplas ihop med barnarbete i koboltgruvor i Kongo, penningtvätt, skatteflykt och korruption.

    Förödande med oljespill i Arktis

    Det är inte bara det att investeringar i olja, kol och gas går rakt emot Parisavtalet. Det finansiella stödet till fossilindustrin leder dessutom till förstörelse av viktiga ekologiska värden. I Arktis finns känsliga ekosystem som redan nu är i obalans av de snabba klimatförändringarna.

    Ett oljespill i Arktis skulle därför vara förödande. The Guardian skriver om att det kan ta lång tid innan läckaget upptäcks eftersom Arktis ligger så avlägset, samt att möjligheten att oljan hamnar under isen är stor och då finns ingen möjlighet att få bort den. Ett oljespill i Arktis skulle kunna bli omöjligt att rensa upp och det skulle kunna ta flera år att ens kontrollera.

    ”Stöden borde förbjudas”

    Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumenter menar att regeringen borde förbjuda bankerna från att investera i fossila projekt.

    Världen befinner sig i en klimatkris som förvärras för varje dag. Finansiella aktörer bidrar i hög grad till detta. Om inte bankerna använde dina, mina och alla andra bankkunders pengar till att stötta fossilbolagen skulle det bli betydligt svårare för dem att fortsätta med sin klimatförstörande verksamhet, skriver Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, och Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter, på Expressen Debatt.

    Organisationerna tycker också att bankerna borde bli mer transparenta med vilka aktörer de lånar ut pengar till. Bankerna är idag skyldiga att redovisa sina investeringar, men när det gäller lånen är insynen mycket dålig.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.