Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    42 procent av företags miljöpåståenden kan vara greenwashing

    En undersökning av företags gröna påståenden i EU, genomförd av Europeiska kommissionen och de nationella konsumentmyndigheterna, visar att hela 42 procent av de granskade miljöpåståendena skulle kunna kategoriseras som greenwashing.

    Många vill köpa miljövänliga produkter, men osäkerheten kring vilka produkter som faktiskt är så miljövänliga som det påstås är svårt för konsumenter att veta. Vi kan sällan uppfatta produkters miljöpåverkan utifrån våra egna sinnen och det gör att vi ofta blir utelämnade till företagens påståenden eller ackrediterade tredjepartscertifieringar. Just därför blir greenwashing, det vill säga när företag påstår att de gör mer för miljön än vad de faktiskt gör, väldigt problematiskt. 

    I den aktuella undersökningen av företags miljöpåståenden i EU, och från olika affärssektorer som kläder, kosmetika och hushållsutrustning, kunde alltså 42 procent av de påståenden som granskades kategoriseras som överdrivna, falska eller vilseledande.

    Undersökningen genomfördes även globalt och Blomberg Green rapporterar om resultatet som presenterats av konsumentnätverket ICPEN:s (International Consumer Protection Enforcement Network). De visade att till exempel babyservetter som påstods vara plastfria eller mjölk som påstods vara ”hållbart framställd” var några av de påståenden som bröt mot marknadsföringslagar som säger att reklampåståenden ska vara sanna.

    ICPEN:s granskning visade att företags vilseledande miljöpåståenden kunde vara allmänt vaga, såsom att påståendet saknade förklaring eller bevis, eller att det för exempelvis kläder av ”återvunnen bomull” inte angavs vilken mängd återvunnen bomull som plagget bestod av.

    En annan typ av vilseledande miljöpåståenden kunde vara när företag själva skapat ett miljömärke som inte är kopplat till en ackrediterad tredjepartsorganisation. En tredje typ av vilseledande miljöpåståenden som ICPEN:s granskning identifierade var att företag gömde eller utelämnade nyckelinformation, till exempel en produkts föroreningsnivåer, för att verka mer miljövänliga.

    Alltför många webbplatser verkar ha vilseledande påståenden riktade till konsumenter, vilket innebär att företag som erbjuder produkter med en verklig miljöfördel inte får de kunder de förtjänar, säger Andrea Coscelli, vd för UK Competition and Markets Authority till Bloomberg Green.

    Lite rättvisa efter lång tid: Shell tvingas betala för oljeskador

    Äntligen lite rättvisa, efter en 13 år lång juridisk strid har en nederländsk domstol gett nigerianska bönder rätt till kompensation för föroreningar orsakade av Shells oljeutsläpp i Nigerdeltat. ”En varning till alla transnationella företag inblandade i orättvisor världen över”.

    Ojleföroreningarna orsakade av olika företag i Nigerdeltat är enorma. SMB har tidigare rapporterat om en FN-rapport där utsläppen analyserats. Rapporten visade att utsläppen pågått i årtionden och orsakats av bland annat Shell. I rapporten konstaterades det även att det kommer ta omkring 30 år att rena området och att kostnaden kommer att uppgå till många miljarder.

    För invånarna i Nigerdeltat har utsläppen inneburit hälsoproblem, bland annat på grund av att grundvattnet förgiftats. Enligt Jordens Vänner dör varje år 16 000 spädbarn till följd av föroreningarna och den förväntade livslängden i området är tio år kortare än i resten av Nigeria. Utöver hälsoeffekterna har utsläppen även påverkat möjligheterna att försörja sig eftersom de orsakat skador på fisket och jordbruksmark. Skadorna på fisket och jordbruksmarken har även resulterat i matbrist och högre matpriser. 

    Shells affärsmodell har byggt på att dra nytta av svagheter i Nigerias rättssystem och de nigerianska lagarna. Det har orsakat förödelse i nigerianska individers liv och försörjningsmöjligheter samtidigt som företagets vinster har fortsatt att flöda till dess europeiska huvudkvarter. En rättvis övergång till ren energi innebär också att hålla förorenare ansvariga för den skada som de tidigare orsakat, har Mark Dummett, Head of Business, Security and Human Rights på Amnesty International, tidigare sagt i ett uttalande.

    Nu har tiden kommit då viss rättvisa skipats. En domstol, hovrätten i Haag, har beslutat till förmån för fyra nigerianska bönder och Jordens Vänner i Nederländerna som redan 2008 begärt ersättning från Shell. Beslutet gäller enligt Jordens Vänner de flesta punkterna i det oljeföroreningsärende som väcktes mot Shell för 13 år sedan.

    Slutligen finns det viss rättvisa för det nigerianska folket som lider av konsekvenserna av Shells olja. Det är en bittersöt seger, eftersom två av de klagande, inklusive min far, inte levde för att se slutet på denna rättegång. Men denna dom ger hopp för framtiden för folket i Nigerdeltat, säger Eric Dooh, en av de nigerianska klagandena, i ett uttalande till Jordens Vänner i Nederländerna.

    Utöver att kompensera bönderna som stämt Shell, måste Shell framöver även se till att det finns ett läcksökningssystem i rörledningarna i Nigeria. Bönderna som krävt ersättning menar att skadorna som orsakats av läckt olja från rörledningar hade kunnat förhindrats om Shell hade installerat ett sådant system.

    Enligt Shell har ett av de berörda oljeläckagen berott på sabotage och utifrån det har de tidigare lämnat in en överklagan.

    Vi är därför besvikna över att denna domstol har gjort en annan bedömning av orsaken till dessa utsläpp och i sin bedömning att SPDC är ansvarig, skriver Shell.

    På fredagen ​​avvisades slutligen Shells överklagan. Enligt domstolen har inte Shell lämnat tillräckliga bevis för att oljeutsläppen ska ha orsakats av sabotage snarare än dåligt underhåll, vilket gör att Shell kan anses ansvarigt för skadorna som orsakats av läckorna.

    Det här är, enligt Jordens Vänner, första gången som en domstol ställer holländska transnationella företag till svars för sin verksamhet utomlands.

    Det här är fantastiska nyheter för de drabbade jordbrukarna. Det är enormt att Shell måste kompensera för skadan. Detta är också en varning för alla holländska transnationella företag som är inblandade i orättvisa över hela världen. Offren för miljöföroreningar, markupptagning eller exploatering har nu en bättre chans att vinna en juridisk kamp mot de inblandade företagen, säger Donald Pols, chef för Jordens Vänner i Nederländerna.

    Efter år av tvister finns det äntligen rättvisa för många av mina klienter, bara ärendet i Ikot Ada Udo pågår fortfarande. Inte bara är Shell ansvarigt för oljeutsläppet och mina klienter får det de har rätt till, detta fall visar också att europeiska företag måste uppträda ansvarsfullt utomlands, säger Channa Samkalden, advokaten för de nigerianska bönderna och Jordens Vänner.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 415,95 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (416,16 ppm). Det är dock en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,00 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,3 ppm jämfört med 2019.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen kunna nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Trenden är numera tydlig. Förra året blev globalt lika varmt – eller nästan lika varmt – som det hittills varmaste året 2016, för Europas del blev det varmaste och det senaste decenniet är det varmaste som registrerats.

    USA:s nya särskilda klimatsändebud John Kerry beklagade vid det digitala klimatmötet Climate Adaptation Summit i veckan USA:s frånvaro i kampen mot klimatförändringarna under den senaste administrationen. Förhoppningsvis kan vi se en början på ett klimatarbete som kan göra skillnad.

    Skogsstyrelsen bedriver tillsyn utan att besöka skogen

    En granskning av Skogsstyrelsen, genomförd av DN, indikerar att myndighetens viktigaste uppgift riskerar att inte genomföras ordentligt. Antalet anmälda skogsavverkningar som inspekteras fysiskt sjunker kraftigt, trots att det utan sådana besök kan vara svårt att veta vilka arter som finns i ett skogsområde.

    Förra året anmäldes 65 000 (!) planerade skogsavverkningar till Skogsstyrelsen, myndigheten som ansvarar för att företag och andra skogsägare följer lagstiftningen när dessa skogar avverkas. Nästan samtliga anmälda avverkningar fick grönt ljus.

    Enligt skogsvårdslagen, och Skogsstyrelsens föreskrifter, ska skogsägare ta hänsyn till känslig natur och till rennäringen. Tyvärr fungerar det uppenbarligen dåligt när, enligt ArtDatabanken, väldigt många arter är hotade av just det moderna skogsbruket.

    Skogsstyrelsen beskriver själva att tillsyn av skogsbruk är en av de viktigaste arbetsupogifterna för myndigheten och att den ska säkerställa att skogsvårdslagen och miljöbalken följs. 

    I arbetet för att nå målen med ett uthålligt skogsbruk har regeringen pekat ut tillsyn som en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Skogsstyrelsen. […] Tillsyn innebär att vi bevakar att skogsvårdslagen följs och även de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder. Vi kontrollerar också att reglerna i timmerförordningen och virkesmätningslagen följs, finns att läsa på Skogsstyrelsens hemsida.

    Förvånande är då att DN kunnat avslöja att allt större andel av skogsavverkningar i Sverige sker utan att någon inspektör från Skogsstyrelsen alls besökt skogsmarken. Antalet fältbesök har minskat stadigt, från en redan låg grad av 9 procent fältbesök 2011, till färre än en procent fältbesök förra året. 

    En av de runt 200 handläggare som jobbar för Skogsstyrelsen runt om i landet ger DN en kommentar kring det här.

    De flesta anmälningar rullar igenom systemet ganska fort. Vi försöker prioritera vilka vi besöker. Det bygger mycket på vår skogspolitik – frihet under ansvar. Min bild är att skogsbolagen vill göra rätt, säger Åsa Lundberg, ansvarig för utveckling av tillsynen hos Skogsstyrelsen, till DN.

    Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist, som tidigare var skogschef för Sveaskog, hänvisar dock inte direkt till prioriteringar eller bolagens egna ansvar, utan istället till ny teknik.

    Vi använder allt mer digitalt bildmaterial som blir bättre och bättre och som möjliggör att mer jobb går att göra inomhus bakom datorn, säger Herman Sundqvist till DN. 

    När emellertid DN frågar Sundqvist om det finns något man bara kan upptäcka om man är fysiskt på plats blir svaret ja. Enligt honom är bland annat förekomsten av olika små arter sådant som kan vara svårt att uppräcka utan fysiska besök. Svaret övergår sedan till att handla om prioriteringar och att det finns en förväntan om en ständig effektivisering hos myndigheten.

    En fjärdedel av biarter inte observerade sedan 1990

    En ny global studie visar att antalet rapporterade biarter minskat kraftigt mellan 1990 och 2015. En hel fjärdedel av kända biarter har inte observerats sedan 1990.

    Forskarna som genomfört den nya studien skriver att både vilda och domesticerade bin är viktiga pollinerare. Bin är ovärderliga för pollineringen av ungefär 85 procent av världens alla odlade grödor. Forskarna menar därför att det är oroväckande när det pågår en minskning av bin och att studiens resultat visar att snabba åtgärder behövs för att undvika ytterligare förlust av pollinerare.

    Det är en åsikt som de delar med andra forskare, bland annat Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som till SVT kommenterat studien.

    Det är en stark varningssignal att vi förlorar våra bin. Förstör vi för bina så förstör vi för oss själva, eftersom de bidrar med pollinering av våra jordbruksgrödor. Försvinner de, tar vi bort möjligheten att odla mat, säger Riccardo Bommarco till SVT. 

    I studien anges ett expanderande jordbruk vara en av de främsta förklaringarna till att så många biarter försvunnit. Sedan 1990-talet har det storskaliga jordbruket med monokulturer brett ut sig på flera kontinenter. 

    Stora landskap med monokulturer är en miljö där bin inte trivs. De behöver ett bo. Och så flyger de runt i landskapet och samlar in pollen och nektar. Då gäller det att det finns det. Vi har förstört många livsmiljöer som är viktiga för bina, säger Riccardo Bommarco till SVT. 

    En annan faktor som nämns i studien till att antalet biarter minskat sedan 1990-talet är bekämpningsmedel. Även här är ett expanderande jordbruk en bidragande orsak då användningen av bekämpningsmedlen ökat inom jordbruket. En tredje faktor till minskningen av biarter är enligt studien klimatförändringarna. 

    Eduardo Zattara, biolog vid Universidad Nacional del Comahue och Argentinas National Scientific and Technical Research Council (Conicet) och huvudförfattare till studien, säger till The Guardian att det ännu inte är en fullständig katastrof för bina, men att de heller inte direkt blomstrar.

    EU kan förbjuda reklam för ”krämiga” veganprodukter

    Glöm ”mjölkfri”, ”yoghurtliknande” och ”smörig”. Ett nytt EU-förbud kan sätta stopp för att beskriva växtbaserade livsmedel med formuleringar som anspelar på mejeriprodukter.

    Många minns kanske höstens uppmärksammade ”sojakorvs-gate”, där EU-parlamentet röstade om att förbjuda köttlika namn på växtbaserade korvar och biffar. Det blev till sist ett nej för korvförbudet. Men samtidigt sa en majoritet av parlamentet ja till att inskränka marknadsföringen av växtbaserade mejeriprodukter.

    Sedan 2013 är det förbjudet att marknadsföra havre- och sojamjölk som just mjölk. Istället måste man använda termen “dryck” för att beskriva produkten. Nu ser kraven ut att skärpas ännu hårdare.

    Enligt det nya förslaget kan det bli förbjudet att på något sätt referera till mejeriprodukter i marknadsföringen av vegansk mjölk, ost och yoghurt. Detta innebär att ord som “mjölkfri”, “yoghurtliknande”, ”smörig” och liknande inte längre får användas om växtbaserade livsmedel.

    Förbudet kan också innebära att det blir otillåtet att visa vit växtbaserad mjölk hällas upp vid ett matbord. Att redovisa veganprodukters klimatpåverkan i jämförelse med animaliska dito riskerar även det att förbjudas.

    Flera växtbaserade företag har nu gått samman i ett upprop mot vad de kallar ”EU:s mjölkkrig”.

    Mot bakgrund av klimatkrisen är det direkt oansvarigt att göra det svårare för oss att uppmuntra människor att övergå till en mer växtbaserad kost. Människor är inte dumma – alla förstår att det här är ett försök från mjölkindustrins lobbyister att hindra skiftet från en alldeles för stor konsumtion av animaliebaserade livsmedel till en mer hållbar konsumtion av växtbaserade livsmedel, säger Cecilia McAleavey, chef för Sustainable Eating och Public Affairs på Oatly.

    Debatten om växtbaserade mejeriprodukters miljöfördelar är infekterad och komplex. Viss djurhållning är nyttig för biologisk mångfald och naturlig gödsling. Samtidigt står kött- och mejeriprodukter idag för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser och tar vanligtvis upp mycket större större landyta än växtbaserade alternativ. Därför pekar en stor del av forskarvärlden på att de flesta människor för miljöns skull behöver dra ner på intaget av animalier.

    27 januari återupptas förhandlingar mellan EU:s olika instanser om växtmjölken. Ett slutgiltigt beslut väntas under våren.

    Klimatet det mest sannolika hotet, men covid-19 påverkar mest

    Risker förknippade med klimatkrisen anses fortfarande vara de mest sannolika hoten när Världsekonomiskt forum presenterar sin årliga rapport om globala risker. Samtidigt ses infektionssjukdomar som det största hotet utifrån sin påverkan.

    Varje år inför det världsekonomiska toppmötet i Davos brukar forumet presentera en rapport som redogör för de risker som anses utgöra de mest sannolika hoten de kommande 10 åren i termer av sannolikhet och påverkan. Med global risk menas här ”en oviss händelse eller omständighet som – om den inträffar – kan orsaka betydande negativ påverkan på flera länder eller branscher inom de kommande tio åren”.

    Förra året dominerades för första gången i dess femtonåriga historia Världsekonomiskt forums riskrapport av klimat och miljöfrågor som risken för extrema väderhändelser, att världen misslyckas med klimatarbetet, naturkatastrofer, förlust av biologisk mångfald samt miljökatastrofer orsakade av människan. Vanligtvis brukar annars forumets risker vara tydligt kopplade till ekonomiska och finansiella hot och det var först med Global Risks Report 2011 som klimatförändringar, extremväder och förlust av biologisk mångfald började ses som globala risker.

    Detta var dock före pandemins nedslag i världen och 2020 låg allt fokus på Greta Thunberg vars tal under mötet i Davos tal blev uppmärksammat för sin uppläxning av makthavare och ledare att göra alldeles för lite för klimatet. Vad har då förändrats i riskbedömning efter ett år av pandemi som fortfarande plågar världen? En del, men inte så mycket visar det sig.

    Som traditionen bjuder släpptes även årets riskrapport före mötet som hålls 25-29 januari och som – liksom så många andra tillställningar det senaste året – blir digitalt. Vanligtvis brukar annars tusentals makthavare inom politik, näringsliv och vetenskap mötas och minglas i den lilla alpbyn, men av förklarliga skäl är det inte helt lämpligt att göra detta nu.

    Fortfarande utgör klimatrelaterade frågor huvuddelen av årets risklista, som rapporten beskriver som ”ett existentiellt hot mot mänskligheten.” Trots en minskning av koldioxidutsläppen orsakad av blockeringar och störningar i internationell handel och resor finns det farhågor om att när ekonomierna börjar återhämta sig kommer utsläppen att öka.

    Av naturliga skäl tas nu infektionsskjukdomar på större allvar och ses till och med som den främsta risken utifrån påverkan. Från att inte funnits med på topp 10 som sannolika hot blir det nu en fjärde plats, trots att flera personer (bland annat Bill Gates) varnat för en pandemi i flera år. Rapporten poängterar att de omedelbara mänskliga och ekonomiska kostnaderna för covid-19 är allvarliga och samtidigt finns det farhågor om att kampen mot pandemin tar bort resurser från andra kritiska hälsoutmaningar:

    De hotar att minska årens framsteg när det gäller att minska global fattigdom och ojämlikhet och ytterligare skada social sammanhållning och globalt samarbete.

    Årets riskrapporten bygger på data och insikter från ett stort antal respondenter via Världsekonomiskt forums undersökning kring uppfattning av globala risker (Global Risks Perception Survey). Undersökningen slutfördes av över 650 medlemmar i forumets olika ledarskapssamhällen. Riskanalysen utgör inga förutsägelser, men beskrivs som en påminnelse om att tänka kreativt om en oförutsedd händelse inträffar. De ska fungera som en uppmaning att vänta sig det oförväntade. Problemet är bara att framtida riskbedömningar ofta bedöms efter hur läget är idag och inte hur det kan bli, vilket covid-19 tydligt visat.

    Medan allmänhetens oro för klimatförändringar har ökat de senaste åren, verkar det fortfarande finnas en omfattande brist på kunskap om hur stigande globala temperaturer påverkar smittsamma sjukdomar som covid-19, visar en studie som publicerades i PLOS One. Här finns mycket mer att göra med andra ord och förhoppningvis kan världen bli lite klokare efter den här erfarenheten.

    Källa: The Global Risks Report 2021

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 416,16 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (414,83 ppm). Det är dock en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,25 ppm). Förra året ökade koldioxidhalten med cirka 2,3 ppm jämfört med 2019.

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt. Under 2021 kommer dessutom världen, enligt en prognos från brittiska vädertjänsten Met Office, att nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Trenden är numera tydlig. Förra året blev globalt lika varmt – eller nästan lika varmt – som det hittills varmaste året 2016, för Europas del blev det varmaste och det senaste decenniet är det varmaste som registrerats.

    En positiv aspekt är därför att USA med nye presidenten Joe Biden begärt återinträde i Parisavtalet och stoppat oljeledningen till Kanada Keystone XL. Bidens klimatplan är att USA ska bli koldioxidneutralt till 2050 och ha en fossilfri energi­sektor till 2035. Förhoppningsvis kan nu USA ta en aktiv roll i den viktiga omställning som väntar.

    Biden stoppar oljeledningen Keystone XL

    Joe Biden har annullerat tillståndet som tillåter den kontroversiella oljeledningen Keystone XL att korsa gränsen från Kanada till USA. En stor vinst för miljörörelsen och den amerikanska ursprungsbefolkningen. 

    Keystone XL är en planerad, och delvis utbyggd, oljeledning på 1897 kilometer mellan oljesanden i kanadensiska Alberta och en befintlig oljeledning i amerikanska Nebraska. Risken för olyckor och debatten kring påverkan på klimatet och urfolkens rättigheter har gjort att Keystone XL blivit en av de viktigaste frågorna för den amerikanska miljörörelsen. 

    Keystone XL, som diskuterats i närmare tio år, är en av de största miljöstriderna som upplevts i USA. Före detta president George W. Bush godkände den ursprungliga Keystone-ledningen. Efter mycket motstånd från urfolk och miljörelsen lade president Barack Obama i februari 2015 ett veto för oljeledningen. Obamas beslut revs snabbt upp av hans efterträdare Donald Trump, och nu är det Bidens tur att sätta stopp för planerna.

    Att sätta stopp för Keystone XL-ledningen är en handling av mod och återställande av rättvisa av Biden-administrationen. Det ger urfolksstammar, naturen och framtida generationer hopp när vi står inför hotet med klimatförändringar, sa Faith Spotted Eagle, grundare av Brave Heart Society och medlem av Ihanktonwan Dakota-nationen, till The Guardian. 

    Keystone XL ordern utfärdades på onsdagen som en del av Bidens utlovade rättvisa-, miljö- och klimatåtgärder. De utlovade åtgärderna innebär också återanslutning till Parisavtalet och stopp för byggandet av Mexiko-USA muren. 

    Bilvärmare slipper miljökrav: ”Anmärkningsvärt”

    Bilvärmare minskar både motorslitage och bränsleförbrukning vid kallstart. Men en ny utredning av Naturskyddsföreningen visar att det inte är hela sanningen. Genom ett eget avgasrör släpper bilvärmarna ut hittills okända avgaser – som varken omfattas av några miljökrav eller räknas med i statistiken.

    Det största problemet med det okända avgasröret är höga halter av farliga luftföroreningar som idag passerar helt under radarn för myndigheter och allmänhet. Hälsovådliga kväveoxider och partiklar får släppas ut helt orenat, enligt Naturskyddsföreningen.

    Trots att förbränning av diesel och bensin är välkända miljö- och hälsofaror omfattas bilvärmarna inte av några miljökrav eller mätningar. Ingen utom bilföretagen vet heller exakt hur mycket bilvärmarna släpper ut i Sverige idag.

    Bilvärmarna släpper också ut koldioxid, vilket inte heller syns i statistiken. Koldioxidutsläppen borde rimligtvis påverka bonus-malus-systemet, där utsläppssnålare bilare premieras med en miljöbonus.

    Men utredningen visar att en stor andel av bilföretagens bonusbilar i praktiken släpper ut mer än vad regelverket tillåter. Enligt Naturskyddsföreningen skulle hela tolv av 25 laddhybrider hos Volvo, som idag räknas som miljöbilar, inte klara koldioxidgränsen om bilvärmarnas utsläpp räknades in.

    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl säger till TT att det finns miljöfördelar med bilvärmare, men att alla utsläpp borde kontrolleras.

    Det är anmärkningsvärt att bilvärmare har ett eget avgasrör som inte omfattas av samma regler som avgaser från bilens motor. Om värmarens utsläpp av koldioxid skedde från det vanliga avgasröret skulle det påverka såväl EU:s system för miljöbilsklassning som det svenska bonus malus-systemet, säger Sandahl.

    Nu vill Naturskyddsföreningen att regeringen inför regler för bensin- och dieseldrivna bilvärmare.

    Trots att Sverige internationellt sett har relativt bra luft dör varje år 7000-8000 personer i landet på grund av luftföroreningar. Extra illa är föroreningshalterna i tätorter och städer, i synnerhet vintertid.


    Vill du veta mer om luftföroreningar? Läs artiklarna Luftföroreningar och klimatförändringar drabbar foster och Luftföroreningar kan öka depression och ångest.

    Trumps sista farväl: 20 upphävda miljölagar

    Idag svärs demokraten Joe Biden in som USA:s 46:e president och Kamala Harris som landets första kvinnliga vice president. Det är ett välkommet maktskifte för miljön och mänskligheten. Sen valförlusten i november har Trump passat på att försvaga ytterligare tjugo miljölagar.

    De senaste fyra åren har varit tunga för alla som bryr sig det minsta om miljön. Med Trump som USA:s president har vi fått bevittna vetenskapsförakt, klimatförnekelse och en allt svagare miljölagstiftning i ett av världens mäktigaste länder. 

    Även under sina sista dagar vid makten har Trump-administrationen hunnit driva igenom en uppsjö av försvagande miljölagstiftningar. Flera av de nya reglerna kommer att hjälpa industrier som sysslar med fossila bränslen, skogsavverkning och gruvdrift. De nya ändringarna innebär också att naturskyddsområden i Kalifornien och Utah försvinner, och att lägre standarder för utrustning som amerikanerna använder för att värma upp sina hem införs. 

    Det vi ser just nu är en sista desperat ansträngning från Trump-administrationen att röra till det för den inkommande Biden-administrationen, säger Jenny Rowland-Shea, en politisk analytiker vid the Center for American Progress, till the Washington Post.

    Trots det minst sagt förargliga farvälet från Trumps sida avslutar vi här en period och kan börja på en ny. Det blir förhoppningsvis en era som är mer ekologiskt hållbar och socialt rättvis. 

    Läs den här artikeln av Supermiljöbloggen om du vill veta mer om vad Joe Biden kan göra för klimatet.

    Sker den gröna omställningen i Norge på bekostnad av samerna?

    Samiska renskötare har väckt åtal mot den norska vindkraftsparksbygget. Enligt Gunn-Britt Rette, chef för Arktis och miljöavdelningen i Samerådet, har man i Norges övergång till förnybar energi inte tagit hänsyn till samiska intressen. Hon påpekar att den arktiska regionen – där de flesta samer bor – inte bara påverkats oproportionerligt av klimatförändringarna men nu också utnyttjas som en källa till förnybar energi.

    Antalet vindkraftverk i Norge har fyrdubblats under de senaste tio åren. Tanken är att 278 vindkraftverk i de norska fjällen ska förse Europa med förnybar energi. Men vindkraftsparker innebär naturligtvis mer än bara vindturbiner och förnybar energi. Det kräver också att vägar och elnät utvecklas i fjällområdet. Konsekvenserna är en infrastruktur som splittrar upp den tidigare orörda fjällnaturen som är unikt med flera hotade arter som berguv, kungsörn och pilgrimsfalk.  

    Samiska renskötare har väckt åtal mot den norska vindkraftsparksbygget i Øyfjellet, som planeras bli en av de största vindkraftsparkerna i Norge. De anklagar vindkraftverkskonstruktörerna för att bryta licensavtal som garanterat att byggandet inte skulle störa renarnas migration. 

    ”Opinionen har varit delad och man har inte riktigt vetat vad det här handlar om. Man har tänkt att det handlar om ren energi. Men nu då man får se vilket ingrepp det är i naturen, så blir fler och fler emot”, säger Hallgeir Opdal från Det norska Naturvernforbundet till Svenska Yle.

    Många samer ser vindkraftsparker som ett hot mot deras kultur och leverne, eftersom de kilometerlånga vindkraftsparkerna ofta byggs i områden som används för renskötsel. Renarna vill inte gå nära vindkraftverken på grund av oljudet vindturbinerna för med sig och vintertid finns det risk för iskastning från rotorbladen. Det går inte heller att röra sig i området med snöskoter på grund av steniga och ojämna vägkanter, vilket försvårar renskötseln avsevärt. 

    ”Det samiska folket är inte de som har bidragit mest till klimatförändringarna, men vi verkar vara de som måste bära den största bördan”, säger Gunn-Britt Retter, chef för Arktis och miljöavdelningen i Samerådet.

    Enligt internationell lag skall samer ha inflytande i frågor som berör dem, och staten är skyldig att vidta positiva åtgärder för att garantera samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur. Det är inte första gången vindkraftsparker diskuteras i samband med samernas rättigheter. FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD beslöt 2018 att vindparksbygget på Storheia ska stoppas. Trots det har den norska regeringen tillåtit att bygget fortsätter eftersom FN:s beslut inte är bindande, utan endast är en rekommendation. 

    ”Jag tycker det är ledsamt att vi som Norges urbefolkning inte blir hörda i den här saken. När den nya generationen tar över så måste de minska på antalet renar eller kanske helt sluta. Det är helt säkert”, säger renskötaren Terje Haugen som i tio år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas.

    I nuläget ser det mörkt ut för renskötarna, och den norska regeringen kommer antagligen gå hårt på för att säkra byggandet av vindkraftsparken trots att detta trampar på urbefolkningens rättigheter.

    Vill ni veta mera om hur en förstärkning av samernas rättigheter är att stärka naturen kan ni läsa den här artikeln som Supermiljöbloggen tidigare publicerat.

    ”Isvilden” på Grönland vet vad klimatforskarna missar

    Glaciäralger, svart snö och en mystisk kall fläck i Nordatlanten som för första gången i historien börjar bli varmare. Vid detta laget har vi hört så mycket brådskande rapporteringar om de smältande isarna, de svältande isbjörnarna och Golfströmmens långsamma kollaps att känslan av panik inte alltid infinner sig – hur hisnande bevisen än är. ”Isvilden” Jason Box reser till Grönland och hjälper oss förstå hur allvarlig situationen är.

    Det är inte något nytt, denna försvarsmekanism du troligtvis upplever när du läser detta. Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes kallar fenomenet för den klimatpsykologiska paradoxen.

    Domedagsperspektivet i klimatrapporteringen, som ofta är väl motiverat, ger oss skuld som i sin tur resulterar i flykt. Problemet känns för stort, avlägset. Vi stänger av mentalt. Hur du steg för steg kan hantera och ta dig igenom de olika mentala barriärerna och försvarsmekanismerna kan du läsa om här på Supermiljöbloggen.

    Något annat som skulle kunna göra informationen något mer verklig är Jason Box, eller som han också kallas: Isvilden. Egentligen långt bort från att vara en vilde, men hans praktiska inställning till klimatforskningen gör att han står ut ur mängden. En glaciolog som gett sig ut på Grönlands inlandsis under ett år för att ta reda på vad klimatmodellerna missar.

    För om du är frustrerad över att nya rapporter ständigt påstår att ”det är mycket värre än klimatforskarna trodde” så kan du bara föreställa dig klimatforskarnas perspektiv.

    Det finns ett grundläggande problem med våra modeller. Vi kodar dem med allt vi kommer på. Men det räcker aldrig. Modellerna kommer ändå alltid vara enkla kopior av verkligheten. Det är därför vi måste ut i verkligheten för att förstå vad som sker med klimatet på riktigt, Säger Jason Box i en intervju med SvD.

    I ett av SvDs mest lästa reportage under 2020 kan man följa Jason på Grönlands isar under ett år. Listan på nya upptäckter som påskyndat planetens uppvärmning är lång: allt från de förödande effekterna av ”svart snö” som bildas av askan som blåser in från allt mer vanliga skogsbränder till sluga glaciäralger som smälter snö för att komma åt sötvatten. Hans slutsats är dyster: Grönlandsisen är döende – något som paradoxalt nog kan leda till en ny ”lilla istiden” i Sverige.

    Under 2018 släpptes två vetenskapliga studier som pekar på att Golfströmmen är svagare än den varit på 1 600 år. Orsaken: Nordpolens smältande isar och därmed en ökad mängd sötvatten i våra hav. Enligt en del forskare kan hela strömmen kollapsa. Listan på potentiella konsekvenser av det är lång: kallare klimat runt Nordatlanten, högre havsnivåer, värre oväder.

    Med andra ord kan det förutsägbara klimatet som gjort det möjligt för vår civilisation att frodas kan vara ett minne blott, som David Attenbough så tydligt beskriver i sin film ”A life on our planet”.

    Grönlandsisen har fått en dödsdom från mänskligheten. Frågan är inte om den försvinner, frågan är hur snabbt, fortsätter Jason Box.

    Ökad uppvärmning leder till en negativ spiral som tillsammans med mer regn, sot från bränder, varmare luft, glaciäralger och flera andra faktorer gör att Grönlandsisen smälter allt snabbare. Sju gånger snabbare än på 90-talet, enligt en uppmärksammad Nature-studie.

    Grönlandsisen är bara början. Forskarna kan inte med säkerhet förutspå hur framtiden kommer se ut, men det vi vet är att de senaste årtiondena varit värre än vad man trott.

    Vi orkar inte ha klimatångest varje dag, och det är fullt förståeligt att behöva fly verkligheten ibland. Men om vi vill ha en frisk planet att se våra barn växa upp så måste vi förstå våra försvarsmekanismer, ta oss igenom barriären, väcka hoppet, ge oss ut i verkligheten och agera. Vi måste våga se klimatkrisen i vitögat.


    På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter krönikor. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggen hittar du på SMB Opinion.

    Den klimatpsykologiska paradoxen – varför händer inget?

    Trots domedagsperspektiv och nya vetenskapliga bevis för klimatkrisens allvarliga konsekvenser så går omställningen i samhället sakta. Varför händer inget? I sin bok What we think about when we try not to think about global warming beskriver den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes den klimatpsykologiska paradoxens fem barriärer — och hur vi kan bryta oss igenom dem.

    Stoknes, som leder Centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, skrev boken med frustrerade klimatforskare, journalister och vanliga klimatengagerade människor som vill se förändring i en omställning som går så trögt. Han sökte förklaringar genom att koka ned resultaten från ett flertal studier inom psykologi, sociologi och socialantropologi.

    I sin bok beskriver Stoknes fem olika barriärer som hindrar oss från att ta in obekväm vetenskaplig information och hur vi kan ta oss genom dem för att komma ifatt verkligheten. För att vara lättare att komma ihåg börjar alla barriärer på bokstaven ”D”.

    1. Distance – Klimatförändringar känns som något avlägset, antingen geografiskt och socialt. Glaciärer och isbjörnar som medierna rapporterar om är något som få har sett på nära håll och cykloner och översvämningar drabbar oftast fattiga människor som lever under omständigheter som känns främmande för rika västlänningar.
    2. Doom – Domedagsperspektivet i medierapporteringen avtrubbar oss. Varje vecka läser vi om smältande isar, naturkatastrofer eller döende hav. Stoknes menar att för mycket katastrof­varningar slår tillbaka. Människor vänjer sig vid skuldkänslan och stänger av mentalt. Resultatet blir passivitet.
    3. Dissonance – Kognitiv dissonans är en inre konflikt mellan vad vi vet och vad vi gör. Det gör ont att leva med dissonans, men att ändra beteenden är svårt. Det är ett skäl till att desinformation och kampanjer mot klimatforskning får genomslag. Vi vill att forskarnas slutsatser ska vara fel, eftersom det minskar det inre obehaget när man fyller bensintanken eller flyger.
    4. Denial – Smärtsam dissonans leder vidare till förnekelse, vi förtränger det obehagliga och lever vidare som vi alltid har gjort. Det handlar inte om ignorans, intelligens eller brist på information, utan om självförsvar.
    5. iDentity – Det kan handla om nationell, lokal, professionell eller politisk identitet. Om du till exempel är konservativ och vill ha lägre skatter och minskad roll för staten, så kan konsekvenser av det klimatforskarna säger provocera. Då söker du fakta som passar bättre med dina värderingar.

    Det vanligaste sättet att försöka bryta barriärerna har varit att presentera mer och starkare fakta. Men det fungerar inte, enligt Stoknes, snarare stärker det försvaren.

    Det handlar istället om att göra klimatfrågan nära och personlig i stället för avlägsen och abstrakt. Sociala normer och nätverk är viktiga, menar Stoknes. Till exempel har solcellspaneler i villaområden visat sig ha en smittsam effekt. Direkt feedback som visar att det vi gör betyder något fungerar bättre än svårtolkad statistik.

    En annan slutsats är att klimatsmarta beslut ska vara enkla att fatta för att lösa problemet med dissonans. Om standardinställningen på skrivare är dubbelsidig utskrift blir det ett naturligt val. Konsumenter kan få bättre information om elförbrukning i affärerna. Torkskåpet som kostar mest kan vara billigast på sikt – och klimat­vinsten kommer på köpet.

    I stället för katastrofscenarier kan åtgärder kopplas till hälsa och att försäkra samhället mot risker. Människor skapar mening i sina liv genom berättelser. När det gäller klimatförändringen har domedagsperspektivet dominerat, anser Stoknes.

    Visionerna liknar helvetet i västerländsk kristendom, vi brinner för att vi syndat. Vi behöver nya berättelser, som fungerar för olika grupper. Sådana har också börjat växa fram.

    För att uppmuntra till handling behövs nya berättelser om klimatet. Det kan handla om mål för utveckling som fokuserar på livskvalitet snarare än pengar och en natursyn som handlar mer om ansvarsfullt förvaltande än utnyttjande. Återförvildande, att göra stadsområden mer attraktiva genom mer utrymme för natur, är ett exempel. Det handlar om att erkänna en smärtsam verklighet och samtidigt aktivt röra sig mot en positiv framtid.

    Miljömålsberedningens förslag för friskare hav

    Runt hundra förslag för att skydda svenska havsområden presenterades i fredags av Miljömålsberedningen. Bland annat handlar det om en ny lag för havsmiljön, översyn av trålgränser, flyttade farleder och tillåtelse att fiska japanska jätteostron, rapporterar SVT.

    2010 tillkallade regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att lämna förslag om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås. Namnet på kommittén kom att bli Miljömålsberedningen. 2018 beslutades det att Miljömålsberedningen skulle föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.

    I linje med det föreslog Miljömålsberedningen i fredags omkring 100 förslag för friskare hav. Beredningen konstaterar att det krävs friska hav för människans överlevnad samt att det krävs en samlad politik för att haven ska kunna hållas friska. Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom förslagen.

    När beredningens ordförande Emma Nohrén (MP) presenterade förslagen konstaterade hon samtidigt att storleken av Östersjöns syrefattiga bottnar nu är tio gånger större än i början av 1900-talet. Hon sa även att Östersjön bland annat pressas av övergödning, utsläpp och klimatförändringar. Vissa fiskarter, till exempel torsk, har nästan helt försvunnit från vissa områden.

    Några av miljömålsberedningen förslag var en ny havsmiljölag som ålägger regeringen att varje mandatperiod lägga en havsmiljöproposition, tillsättandet av en tvärvetenskaplig expertfunktion, att 30 procent av de svenska haven ska skyddas till 2030, att farleder ska ledas om för att skydda känsliga områden, att trålgränser ska ses över och införsel av kvotplikt för återvunnen fosfor i mineralgödsel.

    Sveaskogs VD tvingas avgå

    Hannele Arvonen sparkas med omedelbar verkan från posten som VD för statliga Sveaskog. Bolaget har de senaste åren fått svidande kritik för bristande miljöhänsyn.

    Under måndagen kom nyheten att Sveaskogs styrelse avsätter Arvonen med motiveringen att ”styrelse och VD saknar nödvändig samsyn om bolagets strategiska inriktning och hur den kan implementeras”.

    Beskedet gavs samma dag som DN publicerat flera granskande artiklar om Sveaskogs verksamhet. Dessa handlar bland annat om den långtgående konflikt där Sveaskog kritiseras för att kalhugga samiska renbetesmarker. Dessutom visar DN att Sveaskog och flera andra skogsbolag bryter mot både egna miljökrav och reglerna för certifieringen Forest Stewardship Council, FSC.

    SMB har vid ett flertal tillfällen rapporterat om att Sveaskog, som trots att de är ett statligt bolag, avverkar i skyddsvärda områden. 2019 avslöjade Greenpeace att Sveaskog systematiskt avregistrerat så kallade nyckelbiotoper. Mot bakgrund av allt detta utsågs bolaget till Årets greenwashare 2020.

    Arvonens avgång tajmar dessutom med lanseringen av Naturskyddsföreningens nya skogskampanj. Enligt Naturskyddsföreningen har över 60 procent av Sveriges skogar kalhuggits sedan 1950-talet, vilket orsakar stor skada för både biologisk mångfald och klimatet.


    Vad tycker de politiska partierna om Sveaskogs ägardirektiv? Supermiljöbloggen har frågat!
    Läs mer här.

    Portugal avvecklar kolkraften redan 2021

    Det portugisiska energiföretaget EDP har gått ut med att deras sista kolkraftverk stänger i höst. Portugal blir därmed det fjärde landet i Europa att helt avveckla kolkraften. Det innebär att Portugals tidigare plan att avveckla kolkraft tidigarelagts två gånger, först från 2030 till 2023, sedan från 2023 till 2021.

    I föregående vecka stängdes Portugals näst sista kolkraftverk ner. Enligt EDP, som äger både det kolkraftverk som precis stängts och det kvarvarande kolkraftverket i Portugal, säger nu att även det sistnämnda stänger i år. Det här är en väsentlig förbättring mot en ursprung plan att stänga kolkraftverket så sent som 2030. Portugal kommer i och med det här beslutet att bli det fjärde landet i Europa som helt eliminerar kol i energiproduktionen. De länder som redan blivit fria från kolkraft är Sverige (2020), Österrike (2020) och Belgien (2016).

    Enligt EDP är beslutet en del av företagets strategi att avveckla verksamheten kopplad till kolkraft då energiproduktionen i allt högre grad är beroende av förnybara källor. De menar även att beslutet är i linje med de europeiska målen om koldioxidneutralitet samt Portugals energi- och klimatplan där tonvikten är på förnybar energi.

    För Portugals del har landets strategi kring energi verkligen ändrats rejält de senaste åren. Landet har gått från att ha en något vag strategi att sluta producera och använda kolkraft 2030 till att nu ha mer konkreta planer och ett tidigare slutdatum.

    På fyra år har Portugal gått från att ha en grov strategi att lämna kol 2030 till konkreta planer på att vara kolfria vid årets slut. Att Sines [red. anm. kolkraftverket som precis stängt] går offline ännu tidigare än väntat understryker verkligheten att när ett land förbinder sig till ren energi, kommer den förnybar energiekonomin att mycket snabbt leverera en övergång, säger Kathrin Gutmann, kampanjchef på miljöorganisationen Europe Beyond Coal till Euractiv.

    Avvecklingen av kolkraften i Portugal visar att en tydlig politisk vilja att satsa på miljö och klimat, till exempel på förnyelsebar energi, även påverkar företagen att anta strategier som är mer miljöpositiva.

    Bolund kan bli ny miljö- och klimatminister

    Enligt källor till Dagens industri tar Per Bolund över Isabella Lövins post.

    Per Bolund är idag finansmarknadsminister. Flera källor inom Miljöpartiet menar att Bolund nu tar sikte på Miljödepartementet istället.

    Nuvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin meddelade i augusti att hon avgår både som minister och språkrör. Ett nytt kvinnligt språkrör väljs på Miljöpartiets kongress 31 januari.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.