Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Snöbrist hotar grundvattennivåer

    Bristen på snö riskerar att ge låga grundvattennivåer i östra delarna av Sverige. Om det inte kommer rikligt med regn under våren kan det leda till stora problem resten av året. 

    Det vi har sett på senare år är delvis ett smakprov på vad man kan förvänta sig i ett framtida klimat.

    Det säger Bo Thunholm, statsgeolog på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), till DN angående de senaste årens problem med grundvattnet som en följd att somrarna blir längre och varmare, vilket gör att det bildas mindre mängder grundvatten.

    Konsekvenserna av för låga grundvattennivåer blev särskilt påtagligt under den extremt varma och torra sommaren 2018 som slog hårt mot lantbruk och hushåll med egna brunnar. Vattenbristen avslöjade snabbt hur sårbart och oförberett samhället var för extrema väderförhållanden.

    Efteråt uppmanade därför regeringen alla län att upprätta en plan för vattenförsörjning, och SMHI och SGU fick uppdraget att höja kunskapen om vatten hos kommunerna.

    I år har det förvisso fallit nederbörd under vintern, men bristen på snö som ses som att allvarligt orostecken. De potentiella riskområdena i år finns i östra delarna av landet: Östra Götaland, östra Svealand och delar av östra Norrland, säger Thunholm. 

    Vi måste få mer nederbörd i de delarna av landet. Under en kall vinter brukar vi få ett kraftigt snötäcke och då fylls grundvattnet på när det smälter under våren. Nu har vi ingen snö att förvänta oss i södra och mellersta delen av landet.

    Bo Thunholm menar att utvecklingen av grundvattnet för resten av året är svårbedömd, eftersom det kan svänga fort. Det var tydligt 2018 när grundvattennivåerna såg mycket bra ut under våren, enligt SGU:s prognos. Sedan kom sommaren med ihållande värmebölja och torka.  

    I år har dessutom vintern helt uteblivit på sina ställen. Enligt SMHI blev det för första gången ingen meteorologisk vinter i Växjö som istället väntas gå från meteorologisk höst till meteorologisk vår och helt enkelt hoppa över vintern. Då vårens ankomstdatum räknas som det första av sju dygn med en dygnsmedeltemperatur över 0,0° innebär det att våren 2020 anlände till Växjö den 15 februari. Detta är det tidigaste möjliga datum som en meteorologisk vår kan inträffa, enligt rådande definition. Även i Malmö anlände aldrig vintern den här säsongen och ingen snö föll.

    Läget är därmed bekymmersamt och betonar vikten av klimatanpassning och beredskap får att klara extremväder som värmeböljor och långvariga torka. Särskilt med tanke på att SMHI nyligen konstaterade att vi inte bara går mot varmare årstemperaturer utan även att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena.

    Tiden är förbi när det gick att skjuta dessa beslut på framtiden, eftersom framtiden redan är här.

    EU sponsrar köttreklam med tiotals miljoner

    Trots köttets klimatpåverkan fortsätter subventionerna rulla in till animalieindustrin. Bland en rad exempel märks kampanjen ”Älska fläsk” som fått 2,5 miljoner euro för att locka unga svenskar och danskar till köttdisken.

    Det är inget nytt att köttindustrin är en riktig miljöbov. Den står för tre fjärdedelar av utsläppen från all vår mat, vilket totalt innebär nära 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. De fem största kött- och mejeribolagen JBS, Tyson, Cargill, Dairy Farmers of America och Fonterra släpper redan idag ut mer växthusgaser tillsammans än Exxon, Shell eller BP.

    Samtidigt fortsätter köttindustrin motta stora subventioner. Nu har en holländsk organisation konstaterat att EU under de tre senaste åren betalat ut totalt 60 miljoner euro till köttreklam, rapporterar The Guardian. Pengarna har gått till 21 olika organisationer och företag med verksamheter över hela Europa. I många av kampanjerna är ambitionen att motverka det svalnade intresset för kött hos Europas unga människor.

    Bland mottagarna av bidragen finns den svenska branschorganisationen Svenskt kött. Tillsammans med danska Landbrug & Fodevarer har de fått 2,5 miljoner euro av europeiska skattebetalare för att få unga personer att börja äta griskött. Under parollen ”Älska fläsk” använder köttindustrin kända influencers för att göra köttätande trendigt. Detta trots att organisationerna redan konstaterat att unga svenskar och danskar idag uppfattar fläsk ”as neither trendy nor tasty.”

    Det är så klart skillnad på kött och kött. Om man nu äter kött är det klart bättre med svenskt, ekologiskt kött från frigående djur, än den brasilianska diton. Men den viktigaste åtgärden för att begränsa belastningen på klimat och biologisk mångfald är ändå att minska på köttkonsumtionen. Rejält.

    Ekologiskt naturbeteskött står för en försvinnande liten del av konsumtionen idag. I princip allt kött som konsumeras kommer från industriella förhållanden. Sedan lång tid tillbaka har antalet köttproducenter minskat, samtidigt som antalet djur per producent ökat. EU:s sponspengar riktas heller inte direkt mot småskaligt gårdskött, utan majoriteten av bidragen går till storföretag som Scan och Kronfågel.

    Lyckligtvis minskar svenskarnas köttintag stadigt. Idag uppger 4 av 10 svenskar att de undviker kött av klimatskäl. EU borde lyssna på de trendkänsliga ungdomarna och arbeta för en hållbar framtid, istället för en helt ohållbar matkonsumtion.

    Siffrorna kommer från Mat-klimat-listan, som rekommenderas av Livsmedelsverket. Mat-klimat-listan, version 1.1. Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, nov 2014.

    Blev du arg av att läsa den här texten? Då rekommenderar vi följande artikel: Forskare frågar sig – varför hatar folk veganer så mycket?. Du kan dessutom ta en extra titt på illustrationen ovan.

    Dagens energisystem klarar inte framtidens extremväder

    Mer intensiva stormar och värmeböljor innebär problem för vår energiförsörjning. Ett internationellt forskarlag har nu tagit fram en ny metod för att beräkna hur extremväder påverkar energisystemen.

    Med klimatförändringar följer en ökad risk för extremväder. SMHI kunde nyligen konstatera att vi inte bara går mot varmare årstemperaturer utan även att extrema värmeböljor har ökat i Sverige under de senaste årtiondena. Sedan några år tillbaka varnar myndigheten för höga temperaturer och kommer även inom kort att införa ett nytt system för vädervarningar.

    Den ökade risken för extremväder innebär inte bara en ökad påfrestning på samhället i stort utan även på våra energisystem. Särskilt beroende av väder och vind är förnybara energikällor, men hur dessa energisystem påverkas av framtida extremväder har det hittills inte funnits någon lämplig beräkningsmetod för.

    Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet och Lunds universitet utvecklat en ny metod för att kunna förutspå hur energisystem, där förnybara energitekniker ingår, kan påverkas av ett framtida förändrat klimat.

    I en ny artikel i Nature Energy har forskarna analyserat trettio svenska städer med sin metod, däribland Göteborg, Stockholm och Malmö, och drar slutsatsen att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden.

    Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av de fem forskarna i det internationella forskarlaget, menar att framtida extrema väderhändelser kan påverka tillförlitligheten i strömförsörjningen negativt:

    När vi använt metoden på de trettio städerna i Sverige, och tagit hänsyn till tretton scenarier för klimatförändringar, ser vi osäkerheter i förnybar energipotential och efterfråga.

    Samtidigt spelar förnybar en avgörande roll för att mildra effekten av klimatförändringarna och nyligen kom en rapport som visade att sol- och vindkraft tillsammans har gått om kol som källa till elproduktion i Europa.

    Att inför kommande klimatförändringar utforma och optimera ett energisystem, som väl kan samordna förnybara energikällor i energiförsörjningen, kräver ett nära samarbete mellan energisystemsexperter och klimatforskare, enligt Deliang Chen:

    Vi behöver denna typ av samverkan för att kunna hantera komplexiteten i klimat- och energisystem och kunna förutsäga de flerdimensionella effekter som väntar.

    Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring och möjligheten att växla mellan olika förnybara energikällor, men också genom att förstå ändrade konsumentbeteenden och behov. 

    Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet menar att vi måste börja planera vårt framtida energisystem redan nu:

    Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är.

    Skogsbränder kan leda till mångåriga hälsoproblem

    Röken från skogsbränder kan ha långvariga effekter på vår hälsa. Dessutom riskerar hälsoproblemen att föras vidare till kommande generationer. Det visar ny amerikansk forskning.

    De senaste åren har stora skogsbränder härjat runt om i världen, bland annat i Australien, Kalifornien, Sverige och Amazonas. Nu visar en amerikansk studie – som presenterades under ett möte med vetenskapsorganisationen American Association for the Advancement of Sciences – att röken från bränderna kan ha långvariga och negativa effekter på vår hälsa.

    Genom att studera hur en grupp apor på ett djurcenter påverkats av skogsbranden i norra Kalifornien 2008 kunde forskare visa att aporna, som bara var några månader gamla när branden bröt ut, hade försämrad lungkapacitet och immunförsvar hela 12 år efter händelsen. Aporna hade under två veckor utsatts för ohälsosamma nivåer av kolmonoxid och partikeln PM 2,5, som spreds av brandröken. Dessutom fann forskarna att problemen riskerar att föras över till apornas ungar.

    Enligt Världshälsoorganisationen WHO ligger luftföroreningar bakom den största hälsokrisen mänskligheten står inför och dödar sju miljoner människor årligen. Över 90 procent av världens alla barn utsätts för luftföroreningar över WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år.

    I ett varmare klimat där risken för extremväder ökar innebär återkommande och mer allvarliga skogsbränder en ytterligare utmaning för människor och djurs hälsa. Eftersom apornas lungor och immunsystem liknar människornas är det viktigt att titta närmare på hur barn påverkas av röken. Görs inget riskerar hela generationer att påverkas.

    Det rapporterar SVT som i sin tur hänvisar till BBC. 

    Extinction Rebellion kräver ett slut på Londons modeveckor

    London Fashion Week planeras gå av stapeln i september 2020, men om Extinction Rebellion har något att säga till om saken blir det ingenting av de planerna.

    Under veckoslutet samlades demonstranter från miljörörelsen Extinction Rebellion (XR) och blockerade vägar utanför en av modeevenemangets lokaler i centrala London, rapporterar The Guardian. Deltagarna i demonstrationen vägrade låta trafiken passera, med avsikten att väcka uppmärksamhet åt modebranschens ”exploatering av planet, människor och djur”. De uppmanar London Fashion Week att ta på sig sitt ansvar och ställa in evenemanget. Ställs det inte in kommer Extinction Rebellion fortsätta med allt mera omfattande demonstrationer mot modeveckan.

    Enligt aktivisterna från miljöorganisationen står klädindustrin för hela 7 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mera utsläpp än både flyg och sjöfarten tillsammans. Det motsvarar nästan lika mycket som EU:s totala utsläppsmängd. Textilindustrin är även en stor miljöbov när det gäller mark- och vattenföroreningar. Supermiljöbloggen kunde i förra veckan rapportera om hur tusentals barn fått permanenta handikapp av förgiftat vatten från klädfabriker i Bangladesh.

    I Sverige köper den genomsnittliga medborgaren 14 kilo kläder och textil per år, mer än dubbelt så mycket som för tjugo år sedan. Trenden ser likadan ut över hela världen. Textilkonsumtionen ökar, samtidigt som den globala upphettningen och miljöförstörelsen fortsätter.

    Den brittiska grenen av Extinction Rebellion vill därför stoppa snabbmodetrenden och den överproduktion av kläder som hotar livet på jorden idag. Londons modeveckor har enligt Extinction Rebellion ett starkt inflytande på hela kläd- och modeindustrin och således också ett stort ansvar för förändring. Att ställa in evenemanget skulle vara en viktig symboliskt akt och ett stort steg i rätt riktning.

    Det är inte första gången XR-aktivister kritiserar modeveckan. Senast evenemanget ordnades band demonstranter fast sig vid ingången intäckta i falskt blod för att uppmana modeindustrin att börja ta klimatkrisen på större allvar.

    Extinction Rebellion menar att den här säsongens must-have är ett fortsatt liv på jorden. 

    Gifter från våra kläder skadar tusentals barn

    I Bangladesh, som är en av världens största textilexportörer, pumpas restprodukterna från textilindustrin rakt ut i miljön. Gifter som arsenik och kvicksilver har spridit sig i dricksvattnet samtidigt som utvecklingsskador hos barn i området har blivit en epidemi, rapporterar Expressen.

    I Bangladesh tillverkas stora delar av tyget till våra svenska kläder. Textilindustrin har fört mycket gott med sig i det fattiga landet och bland annat gett arbete till miljoner människor. Industrin har dock en mörkare sida. Fabrikerna sprutar ut kemikalier som arsenik, natrium, kvicksilver och andra metaller direkt i floden och i grundvattnet.

    Även säkerhetsutrustning saknas för arbetarna, och det är många som får bestående skador av kemikalierna på jobbet.

    I staden Belkuchi i västra Bangladesh, där de flesta familjer lever av textilindustrin, har 8 000 av 100 000 invånare en funktionsnedsättning. Barn med olika former av skador och funktionsnedsättningar finns i varje kvarter. Fenomenet är relativt nytt och verkar vara värst för de yngsta barnen.

    Våra barn drabbas av dövhet, cerebral pares (CP), autism, synfel och andra fysiska handikapp, säger Jahidul Islam, rektor i skolan som har tagit sig an byns funktionsnedsatta barn. 

    Enligt rektorn är det uppenbart att orsaken till skadorna är det förorenade dricksvattnet.

    Enligt den lokala hälsomyndigheten är fenomenet förvånande eftersom de inte känner till vad som orsakar att funktionsnedsättningar har blivit så vanliga. Det skulle kunna vara kvalitén på vattnet eftersom miljön är förorenad av textil- och färgfabrikerna. Luften river i halsen och det ligger en frän doft över floden Jamuna. Några kilometer längre ned rinner den ut i Brahmaputra, som i sin tur ger vatten till miljoner människor i Bangladesh. 

    Trots alla larm från oroliga forskare har myndigheterna varken undersökt problemet eller satt effektiva kontroller för textilindustrins utsläpp. Anledningen till att inga strikta kontroller införs anges vara den mäktiga textillobbyn. Tack vare export över hela världen är textilindustrin den som ger landet pengar.

    Självklart har ni utomlands, som konsumerar textiler, också ett ansvar i att det här åtgärdas, säger borgmästaren av Belkuchi, Asha Noor Bishwash.

    Drygt femtio svenska textilföretag har verksamhet i Bangladesh. Bland de största svenska företagen finns Fristads Kansas Group, Gekås Ullared, Gina Tricot, H & M Hennes & Mauritz AB (H&M), ICA Gruppen AB (ICA Sweden & Hemtex), Intersport AB, Kappahl Sverige AB, AB Lindex, New Wave Group AB, RNB Retail and Brands, Sandryds AB, Stadium Sverige AB, Ted Bernhardtz AB, Unibrands AB and Åhléns.

    Hälsosam fisk som inte är en klimatkatastrof – finns den?

    Bland nyheterna om övertransporterad och kemikaliebehandlad fisk kan det lätt kännas som att det inte går att göra rätt i fiskvalen. Nu har forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, visat att det visst är skillnad på fisk och fisk, och tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst för både klimatet och hälsan.

    Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, från RISE till tidningen Extrakt.

    I listan finns både fisk och skaldjur. Principen är att ju bättre näringsinnehåll och mindre klimatpåverkan arten har, desto högre poäng får den.

    Generellt är näringsinnehållet bättre för de arter som lever i öppet vatten än de som lever på botten. Klimatpåverkan däremot beror främst på hur stora utsläppen är från fiskebåtarna. Därför är det bäst även för klimatet att välja arter som har starka bestånd, så att det snabbt går att få napp. För odlad fisk är det typen och mängden av foder som avgör hur stor klimatpåverkan blir.

    De arter som fick allra högst poäng var ostron, sill, makrill och skarpsill. Strax därefter följde abborre, pinklax och Alaska pollock. Vanliga matfiskar som odlad lax och vild torsk, kolja och sej hamnade i mitten av listan. I botten av listan hamnade räkor, kräftor, pilgrimsmussla, odlad pangasius samt flera plattfiskar.

    Listan är tänkt att kunna ge stöd för både konsumenter samt privata och offentliga organisationer så att det blir enklare att välja rätt. Forskarna hoppas att listan även kan ge inspiration till att hitta nya fisksorter att äta.

    Abborre, skarpsill, braxen och mört fick alla höga poäng, men de syns sällan på våra tallrikar – och är svåra att hitta i butiken.

    Att ostron toppar listan var något som förvånade forskarna. Det kan till exempel bero på att näringsvärdet blir högt för att vi äter hela djuret och inte bara filén. Utöver att ändra vilka fisksorter vi väljer, kanske kunde vi ändra sättet vi lagar och äter fisk och se till att utnyttja hela fisken.

    Enligt Friederike Ziegler finns det potential att förvandla ostron från lyxmat till något mer vanligt förekommande på våra tallrikar:

    Här på västkusten har stillahavsostronet etablerat stabila populationer som vi inte utnyttjar. Samtidigt importerar vi många ton per år av precis den arten från till exempel Frankrike, säger hon.

    Utöver klimatpåverkan och näringsinnehåll är utfiskning och miljögifter andra aspekter som kan väga in när man väljer vilken fisk man äter. Eftersom det inte gick att kvantifiera dessa på samma sätt, har forskarna markerat arter i listan som är rödlistade av WWF eller som är rekommenderade av Livsmedelsverket att begränsa konsumtion av på grund av miljögifter.

    Till exempel makrill från Ostcentrala Atlanten eller Medelhavet är rödlistad och Livsmedelsverket rekommenderar att begränsa hur mycket abborre man äter eftersom den kan innehålla höga halter av kvicksilver.

    Genom att äta växtbaserat minimerar du din kosts påverkan, vilket behövs för att klara våra miljö- och klimatmål. RISE uträkning kan dock hjälpa dig som väljer att äta fisk att göra smartare val.

    Globalt värmerekord för januari

    Inte sedan mätningarna började för 141 år sedan har det varit så varmt i januari, bekräftar NOAA. De 10 varmaste januarimånaderna någonsin har nu ägt rum sedan 2002.

    Den amerikanska vädermyndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) slår nu fast i sin globala klimatrapport för januari 2020 att det var den varmaste januarimånaden som hittills uppmätts på jorden, med en genomsnittlig temperatur på 12 grader.

    Enligt NOAA var medeltemperaturen över jordens land- och vattenmassor i snitt 1,14 grader över genomsnittet för hela 1900-talet. Detta innebär att januari 2020 slog det tidigare rekordet från 2016 med 0,02 grader.

    Resultatet bekräftar liknande mätningar från EU:s klimatforskningscenter Copernicus som nyligen visade att månaden går till historien som den varmaste januari i Europa någonsin med en medeltemperaturen på 3,1 grader över snittet mellan 1981 och 2010 över hela Europa.

    Här i Sverige blev det en extremt mild januarimånad med många nya temperaturrekord. Dygnsmedeltemperaturer över 10 grader noterades och maxtemperatur på 12,1 grader. Samtidigt slås värmerekord på Antarktis med overkliga temperaturer över 20 grader. Antarktis hör till de snabbast uppvärmda platserna i världen – de senaste 50 åren har det blivit nära tre grader varmare.

    Samtidigt får flera EU-länder kritik för att man ännu inte lämnat in sina nationella energi- och klimatplaner, rapporterar Vetenskapsradion. De skulle varit inne innan årsskiftet. Planerna är en viktig del av arbetet med att nå EU:s klimatmål, bland annat för att det görs för lite för att ta bort de skattelättnader som finns för fossila bränslen, enligt Ipek Gençsü, forskare vid fristående miljöforskningsinstitutet Overseas Development Institute:

    De 11 största ekonomierna i EU ger tillsammans mer än motsvarande 1000 miljarder kronor per år i subventioner till produktion och användning av fossila bränslen.

    Dubbelmoralen är dessvärre inte längre förvånande och frågan kvarstår hur synlig klimatkrisen måste bli för att uppnå verklig förändring.

    ”Vansinne att bygga ut Arlanda”

    Socialdemokraterna i Region Stockholm och i regeringen arbetar för att bygga ut Arlanda. Ett av skälen som anges är att det då är möjligt att lägga ner Bromma flygplats. Men utsläppen som flyget medför måste drastiskt minska. Därför måste Bromma flygplats läggas ner utan att Arlanda samtidigt byggs ut. En rödgrön regering borde begripa det, skriver Rikard Warlenius, Vänsterpartiet Stockholms stad.

    Stockholm har i princip varit utan snö i vinter. SMHI beskriver januari som en extremt mild månad över hela landet med många nya temperaturrekord. I Oskarshamn var det i mitten av januari så varmt som 12,1 grader, vilket är en av de högsta januaritemperaturer som någonsin uppmätts i Sverige. Varningssignalerna kan inte vara tydligare, utöver det den samlade vetenskapen säger oss. 

    Utsläppen som flyget medför kan inte fortsätta ligga på de nivåer de gör. Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. Lyckligtvis minskade flyget något under förra året, men långt ifrån tillräckligt. I ljuset av detta är det mycket oroväckande att våra styrande Socialdemokratiska politiker vill bygga ut landets största flygplats. 

    Bland annat menar det socialdemokratiska oppositionsrådet i Region Stockholm att flygplatsen behöver byggas ut för att stärka Stockholms och Sveriges konkurrenskraft och inom regeringen uppges infrastrukturministern lobba för att Miljöpartiet ska ändra sig i frågan. 

    Idag demonstrerar återigen tusentals ungdomar över hela landet, och även runtom i världen, för en snabbare klimatomställning. Deras krav på klimaträttvisa för alla, att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella nivåer, att följa Parisavtalet och att lyssna på klimatforskningen borde vara självklara. 

    Om den rödgröna regeringen menar allvar med sitt engagemang i klimatfrågan bör de lägga ner Bromma flygplats snarast möjligt och skrota alla planer på att bygga ut Arlanda. Allt annat är vansinne.

    Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad


    Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Rapport: Stora miljöfördelar med att odla linser i vetet

    Ny forskning pekar på vinster för både miljön och böndernas lönsamhet med att samodla spannmål och baljväxter. Ett mindre specialiserat jordbruk kan nämligen leda både till ökad hållbarhet och större skördar. 

    En ny studie visar att om alla ettåriga baljväxter, som till exempel linser, ärtor och bönor, skulle börja samodlas tillsammans med spannmål så skulle den globala användningen av kvävegödsel kunna minska med så mycket som 26 procent.

    Detta eftersom baljväxterna gynnar annan växtlighet genom sin symbios med bakterier som fixerar kväve från luften.

    Samodling skulle på så sätt bidra till en minskning av jordbrukets klimatpåverkan, då hälften av sektorns utsläpp i dagsläget kommer just från industriell kvävefixering. 

    Det skulle också kunna minska kväveläckaget som driver på övergödningen av vattendrag då en större del av odlingen skulle kunna baseras på cirkulär kväveanvändning. 

    Ytterligare en vinst med ett samodlingssystem är att övergången från monokultur till samodling kan leda till minskade angrepp av skadedjur och ogräs. Detta innebär att behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket också skulle minska. 

    Enligt forskningen har systemet med samodling också fördelen att den ökar den totala skördemängden, vilket gör att en övergång till denna odlingssmetod globalt skulle frigöra över 115 miljoner hektar land.

    På så vis är odlingssystemet ett exempel på agroekologiska metoder som både gynnar hållbarhet och en intensifierad produktion.

    Att odla två olika grödor på samma fält är också en riskminimeringsstrategi som kan gynna bönder när klimatkrisen leder till förändrade nederbördsmönster och ökad torka.

    Ett hinder för att införa odlingssystemet är jordbrukets höga grad av mekanisering, vilken motarbetar en snabb omställning då till exempel skördemaskiner är anpassade efter dagens ensidiga odlingssystem.

    I dagsläget härrör omkring 12 procent av växthusgasutsläppen globalt från jordbruket. Sektorn är en av dem som har störst enskild påverkan både på klimatet och på miljön.

    Koldioxidutsläppen bromsade in under 2019

    Energisektorn står för den största andelen av de globala utsläppen av koldioxid. Under 2019 planade utsläppen från sektorn ut, tvärtemot vad prognoserna förutspått.

    I USA och EU minskade utsläppen av koldioxid kopplad till energisektorn kraftigt genom en ökad användning av förnyelsebara energikällor. Som helhet föll utsläppen i utvecklade länder med 370 miljoner ton, eller 3,2 procent på årsbasis.

    Utsläppen i utvecklingsländer ökade samtidigt med nära 400 miljoner ton. Nästan 80 procent av ökningen härrör från Asien, även om ökningstakten minskade i stora utsläppsländer som Kina och Indien.

    Totalt stod utsläppen för 33 miljarder ton förra året, vilket är ungefär samma mängd som år 2018. Det stärker hoppet om att den tidigare uppgången har nått sin peak.

    Dagens utsläpp av koldioxid kommer till största del från sektorerna energi (41 procent),  transporter (24 procent) och industri (19 procent). Koldioxidutsläppen från energisektorn planade ut under 2019 trots att den globala ekonomin ökade i storlek med 2,9 procent enligt International Atomic Agency (IEA).

    ”Vi måste nu arbeta hårt för att se till att 2019 blir ihågkommet som en definitiv topp av globala utsläpp, inte bara en paus i utvecklingen,” sa IEA: s direktör Fatih Birol.

    Värmerekord på Antarktis

    Ett nytt värmerekord på 18,3 grader har nu uppmätts på Antarktis. Temperaturen höjs snabbare här än på många andra platser på jorden, vilket kan få stor påverkan på havsnivåhöjningen världen över.

    Även om sådana här extrema temperaturtoppar med rätta skapar uppmärksamhet, måste vi komma ihåg att det samtidigt pågår en ännu mer oroande trend med en långvarig höjning av medeltemperaturerna i Antarktis.

    Det skriver Greenpeaces expeditionsledare Frida Bengtsson i ett mejl till DN och hänvisar till rekordtemperaturen 18,3 plusgrader som uppmätts på en forskningsstation i Antarktis. Ovanligt varm luft lyckades kortvarigt ta sig in över den nordligaste delen av Antarktiska halvön och temperaturen steg med 12 grader på tre timmar. Miljöorganisationen har den senaste månaden studerat hur pingvinkolonier i Antarktis kraftigt minskat under effekterna av klimatförändringar.

    Den tidigare toppnoteringen var från 2015 när samma plats noterade 17,5 grader, enligt World Meteorological Organization (WMO). Den ”Antarktiska regionens” högsta temperatur är 19,8 grader uppmätt i januari 1982 på Signy Island, rapporterar SMHI. 

    Det är en del i en oroväckande trend där temperaturen i Antarktis nu höjs snabbare än på många andra platser på jorden. Antarktiska halvön hör till de snabbast uppvärmande platserna i världen med nära 3 grader under den senaste 50-årsperioden, skriver WMO i ett uttalande. Och som IPCC:s specialrapport om havet och planetens frusna delar visade får nu utsläppen av växthusgaser allt större påverkan på världens hav och istäckta områden.

    WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas var tydlig i sin oro för bland annat Antarktis när man presenterade sina preliminära klimatdata för 2019 under FN:s klimatmöte i New York i höstas:

    Klimatförändringarna och deras inverkan accelereras snarare än saktar ner. Havsnivåerna stiger och vi är mycket oroliga för hur isarna i Antarktis och Grönland krympt så abrupt.

    Denna oro är särskilt grundad i att när de stora landisarna på Grönland och Antarktis smälter höjs nämligen havsnivåerna över hela jordklotet. Det betyder att smältvatten från isarna på Antarktis höjer vattenståndet runt Sveriges kuster mer än smältvattnet från Grönland och innebär bland annat att SMHI nu måste uppdatera sina beräkningar gällande havsnivåhöjning runt Sveriges kuster. Det kallas för ”havsnivåfingeravtryck”.

    Uppvärmningen har gjort att mängden is som smälter årligen från det antarktiska istäcket har sexfaldigats mellan 1979 och 2017, enligt WMO, och allvarligast är läget för Thwaites-glaciären med smeknamnet ”domedagsglaciären” på grund av sin enorma storlek och för att den smälter så snabbt. Enligt nya rön kan hela glaciären nu vara på väg att kollapsa, vilket skulle kunna orsaka en havsnivåhöjning med upp till två meter.

    Det nyligen satta temperaturrekordet ska nu granskas av WMO innan det kan bli officiellt, men oberoende av det är det ytterligare en påminnelse av klimatkrisens påverkan och behov av bättre åtgärder.

    Techjättarnas greenwashing: skryter om förnybart men hjälper oljebolag

    Google, Microsoft och Amazon marknadsför sig med löften om klimatneutralitet och vindkraftsdrivna datahallar. Samtidigt tjänar de storkovan på att hjälpa fossilindustrin att hitta och utvinna ny olja.

    Teknikjättarna målas ofta upp som förebilder i näringslivets omställning till fossilfritt. Googles alla datacenter drivs sedan 2018 på förnybar energi. Microsoft har lovat att bli klimatneutrala till 2030 och därefter samla in koldioxid motsvarande företagets alla utsläpp sedan 1975.

    Så ser planerna ut för företagens interna verksamheter. På andra håll är det inte riktigt lika soligt. Dagens Nyheter har nämligen granskat techbolagens marknadsföring gentemot oljeindustrin.

    Både Microsoft, Google och Amazon säljer in sin mest avancerade teknik med löften om ”nya borrmöjligheter” och ”sänkt kostnad per fat olja”. Bland Googles mest prominenta kunder finns Chevron, Anadarko Petroleum och Schlumberger, några av världens största oljebolag. Microsoft arbetar för Exxonmobil och norska Equinor. Bolag som BP och Shell får istället sin AI-teknik levererad av Amazon.

    – Allt letande efter nya olje- och gaskällor är klimatmässigt katastrofalt, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till DN. 

    I höstas framkom också att Google sponsrar ett antal lobbyorganisationer som motverkar Parisavtalet och arbetar för att försvaga USA:s miljöskydd.

    Klimatsmarta serverhallar i all ära, men techföretagen bör ta sig i kragen när det kommer till kundkretsen. Det är inte fossilfritt om inte hela verksamheten är det.

    Tills IT-jättarna fått ordning på greenwashingen använder vi söktjänsten Ecosia istället. Då får vi nyplanterade träd – och slipper gynna de oljevurmande söktjänsterna.

    Rekordvarm januari i Europa

    Det varma vintervädret är inte bara en lokal historia i Sverige utan sveper över hela Europa. Tillsammans med temperaturer över det normala i stora delar av USA och östra Kanada, över Japan och delar av östra Kina och Sydostasien blir det tydligt att vår värld håller på att hettas upp.

    Januari 2020 går till historien som den varmaste januari i Europa någonsin. Den slår ut tidigare rekord från januari 2007. Medeltemperaturen låg 3,1 grader över snittet mellan 1981 och 2010 över hela Europa. Det var också jordens varmaste januari, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram och förvaltas av EU-kommissionen. Tidigare i år presenterade Copernicus siffror som visar att 2019 var det varmaste året i Europa någonsin, och det näst varmaste globalt sett.

    I Stockholm, Oslo och Köpenhamn låg temperaturen över nollan varje dag i januari. Svensk skidindustri kämpar då det är en utmaning att ens göra konstgjord snö med de här höga temperaturerna. Den ovanliga vintern har i södra Sverige satt igång körsbärsträdens knoppsprickning trots att det är midvinter och borde vara den kallaste perioden. I Örebro var det den 9 januari 10,6 grader, vilket var den varmaste januaridagen sedan 1858.

    I Helsingfors i Finland låg temperaturen över nollan varje dag i januari. ”Det här var den första januarimånaden någonsin i Helsingfors utan snö”, skrev Mika Rantanen som arbetar som forskningsmeteorolog vid Finska meteorologiska Institutet i ett Twitter-meddelande. ”Månadsrekord bröts inte bara, de krossades med stora marginaler.” Mätningarna i Helsingfors går tillbaka till år 1845.

    Värmen begränsas inte bara till Europa. ”Temperaturen var också mycket över genomsnittet i stora delar av USA och östra Kanada, över Japan och delar av östra Kina och Sydostasien, över delstaten New South Wales i Australien och över delar av Antarktis”, skriver Washington Post.

    Även i Ryssland har det varit en rekordvarm januari. Den kommer strax efter Moskvas varmaste december.

    Om mönstret inte bryts kommer denna vinter förmodligen att gå till historien som Europas varmaste sedan vi började mäta. Ytterligare en i raden av indikationer på att vår värld håller på att hettas upp.

    Sol och vind har gått om kolkraften

    Avvecklingen av kolindustrin är historiskt snabb i Europa. För bara fem år sedan stod kolet för en dubbelt så stor andel av elproduktionen som de två stora förnybara alternativen gjorde.

    Sedan den industriella revolutionen har kolet varit symbolen för människans nya, allt mer energiintensiva livsstil. Men nu fasas kolet ut i en rasande takt.

    En ny rapport visar att sol- och vindkraft tillsammans har gått om kol som källa till elproduktion i Europa. Förra året kom 18 procent av elen från sol eller vind, medan 15 procent kom från kol. För bara fem år sen stod kolet för dubbelt så stor andel som det förnybara.

    Den snabba avvecklingen syns särskilt i Storbritannien. 2012 stod kolindustrin för 42 procent av landets elproduktion. Ifjol var siffran 2 procent.

    Tidigare i veckan rapporterade SMB också om att de förnybara energikällorna beräknas kunna leda till mer jobb än kolkraften.

    Anledningen till kolraset anses vara att priset på utsläppsrätter äntligen börjat stiga. Svenska EU-representanter har varit drivande i att förändra priserna, vilket kan leda till utsläppsminskningar på flera miljarder ton koldioxid. SvD:s klimatskribent Peter Alestig kallar det ”Sveriges största klimatinsats någonsin”.

    Avvecklingen av kolet syns särskilt tydligt i EU, men kolkraften börjar backa även i andra delar av världen. Redan idag går 4 av 10 kolkraftverk med förlust, samtidigt som den globala kolbaserade elproduktionen minskade med 3 procent under 2019.

    Den globala upphettningen riskerar utrota humlorna

    Sannolikheten att få syn på en humla under en promenad i Europa eller Nordamerika har minskat med 30 procent sedan 1970. Forskare varnar nu att flera arter kan riskera att försvinna för evigt.

    Vi kunde se hur populationerna i stort sett försvunnit från de områden som blivit varmare. Om minskningen fortsätter i samma takt kan flera arter vara borta för evigt inom några decennier.

    Det säger Peter Soraye, en av forskarna till en ny metastudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science till The Guardian.

    Antalet humlor har minskat drastiskt de senaste 50 åren på grund av ett, vad forskarna kallar, accelererande ”klimatkaos”. Humlor är särskilt känsliga för värme och deras nedgång kopplas till ökade temperaturer som ett resultat av klimatförändringarna. Nedgången sker dessutom allt snabbare och på vissa platser finns de inte kvar längre.

    Forskarna blev förvånade över hur stor negativ effekt temperaturhöjningen tycks ha haft på populationerna de senaste åren. Tidigare har utslagning av humlesamhällen främst förklarats med ensidig odling och användande av bekämpningsmedel inom det storskaliga jordbruket. Även fenomen som Colony Collapse Disorder har angetts.

    Forskarna skriver att klimatuppvärmningen måste dämpas snabbt om man vill undvika en massutrotning. En litet hopp för humlorna ger dock forskarna: Genom att bevara miljöer som erbjuder naturlig svalka och skydd, som exempelvis buskage, träddungar och grässlänter, kan människan hjälpa humlorna att överleva även i en varmare värld. Frågan är om det är tillräckligt.

    Humlor är en livsviktiga pollinerare och utan dem skulle tillgången på mat minska för såväl människor som andra arter och studien är dessvärre ytterligare ett bevis på klimatförändringens negativa påverkan på den biologiska mångfalden.

    Robert Watson, ordförande i IPBES, konstaterade krasst när panelen i maj 2019 presenterades sin första rapport om biologisk mångfald som visade att artutrotningen nu går tiotals eller hundratals gånger snabbare än den gjort de senaste tio miljoner åren: 

    Vi håller på att undergräva själva grunden för vår ekonomi, vårt uppehälle, vår matförsörjning, vår hälsa och vår livskvalitet i hela världen. 

     

    Klimatåret 2019: Krisens konsekvenser från Tyskland till Nepal

    Klimatkrisen är här. Under de senaste åren har temperaturökningen accelererat och klimatförändringarna börjat få allt mer praktiska konsekvenser runt om i världen.

    2019 är det varmaste år som någonsin uppmätts på jorden. Under årets gång gjorde klimatförändringarna sig också kännbara på en mängd olika sätt runtom planeten: från förödande skogsbränderna i östra Australien till dyra översvämningar i Venedig.

    För att uppmärksamma detta lyfter SMB några underrapporterade klimathistorier från året som gått.

    Nepal: Myggburen sjukdom sprider sig i Himalaya

    I Nepal var 2019 ett kaotiskt år vädermässigt, med kraftiga regnfall och översvämningar. Detta bäddade för en kraftig dengueepidemi som saknar motstycke i landets historia. 

    Bara mellan maj och december insjuknade omkring 14 000 människor i sjukdomen, enligt den officiella statistiken. Den riktiga siffran befaras kunna vara omkring tio gånger så hög.

    I och med klimatförändringarna sprider sig myggburna sjukdomar till nya områden, som ofta saknar sjukvårdsförberedelse och därmed kapaciteten för att kunna hantera liknande epidemier. 

    De första fallen av denguefeber dokumenterades i Nepal år 2004 och sen dess har sjukdomen återkommit med tilltagande styrka.

    Honduras: Missväxt och klimatrelaterad migration

    År 2019 slog skörden fel i Honduras för femte året i rad, ett land där jordbruket är sektorn med störst vikt för ekonomin. 

    I den centralamerikanska republikens södra delar gick så mycket som 72 procent av majsskörden och 75 procent av bönskörden förlorad.

    Huvudorsaken var försenade sommarregn, som när de slutligen kom i september var så kraftiga att de istället orsakade översvämningar. Generellt går regionen mot ett varmare och torrare klimat med fler fall av extremväder.

    Mellan 1,4 och 2,1 miljoner människor i Centralamerika och Mexiko beräknas tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna fram till 2050. Om den globala uppvärmningen blir värre än förväntat, eller om länderna i fråga misslyckas med att klimatanpassa sitt jordbruk, kan dock antalet förväntas bli det dubbla.

    Redan idag svarar 30 procent av hushållen där minst en familjemedlem migrerat utomlands att klimatförändringarna varit den tyngst bidragande orsaken till emigrationen.

    Tyskland: Från hetta till skogsdöd

    Medan beskogade områden anses vara viktiga för att bekämpa klimatförändringarna kan klimatförändringarna i sin tur närmast slå ut skogar som ekosystem.

    Europa drabbades av rekordvarma somrar både 2018 och 2019. I norra Europa har hettan i sin tur lett till torka, skogsbränder samt hårda angrepp av granbarkborre och vissa svamparter som gynnas av det varma klimatet, och på så sätt bidragit till en massiv försvagning av skogsbestånden.

    I Tyskland beräknas mer än 200 000 fotbollsplaner skog ha dött bara mellan januari och augusti 2019. Så mycket som en tredjedel av landets skogar är nu i mycket dåligt skick.

    I september togs beslutet att 800 miljoner euro ska investeras för att återplantera delar av de tyska skogarna.

    Moçambique: Naturkatastrofer slår hårt mot sårbar region

    I Moçambique slog cyklonen Idai och cyklonen Kenneth till i april med bara någon veckas mellanrum. Runt 650 människor dog i katastroferna, hundratusentals fick evakueras och ungefär 22 procent av landets BNP gick förlorat.

    Storleken och intensiteten på cyklonerna överskrider vad som tidigare uppmätts i regionen. Risken för förekomsten av cykloner över lag, och cykloner av denna skala mer specifikt, ökar i och med klimatförändringarna.

    Moçambique är inte det enda landet som drabbades hårt av 2019 års extremväder. En serie cykloner, översvämningar och den värsta torkan på 35 år har gjort att befolkningen i stora delar av södra Afrika står inför en akut humanitär kris. 

    I södra Afrika stiger temperaturerna dubbelt så fort som det globala genomsnittet samtidigt som kapaciteten för att klara av kriser är förhållandevis lågt. Sex av tio av de länder som är mest sårbara för klimatförändringarna ligger i subregionen.

    Samtidigt står den afrikanska kontinenten i sin helhet inte för mer än omkring 2-3 procent av de globala växthusgasutsläppen.


    Plan för negativa utsläpp får kritik – underskattar skog och våtmark

    Klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslår stärkta incitament för att skala upp arbetet med bio-CCS. Men strategin får kritik för att underskatta möjligheterna att lagra koldioxid i skogar och våtmarker.

    Förra veckan presenterade Klimatpolitiska vägvalsutredningen sin strategi för hur Sverige ska arbeta med negativa utsläpp. Infångning och lagring av koldioxid är nödvändigt för att nå de svenska klimatmålen. Sverige ska vara klimatneutralt till 2045, men i praktiken innebär det att själva utsläppen bara ska minska med 80 procent. Resterande 20 procent behöver lagras genom så kallade ”kompletterande åtgärder”.

    Utredningen har studerat tre olika metoder. Dels har man undersökt hur man kan stärka naturens förmåga att binda mer koldioxid i mark, vatten och växtlighet, dels hur klimatkompensation genom utsläppsminskande åtgärder i andra länder skulle kunna fungera. Men den åtgärd utredarna helst vill se en storsatsning på är att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

    År 2030 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år. Vägen dit är lång. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur företag av ekonomiska skäl väljer att inte satsa på CCS.

    I dag finns inga incitament för fullskalig bio-CCS. Anläggningsägarna har helt enkelt ingen fördel i att investera i CCS, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson till TT.

    Två större svenska företag som ändå säger sig vilja satsa på CCS är Preem och Stockholm Exergi/Fortum, varav de sistnämnda har startat en testanläggning för tekniken. Stockholm Exergi och Fortums satsningar kommer generera negativa utsläpp eftersom de fokuserar på att använda sig av CCS för förbränning av biobränslen. Preems CCS-planer bygger däremot på att fånga in koldioxid med fossilt ursprung, vilket inte ger några minusutsläpp.

    Enligt utredningen skulle Energimyndigheten kunna upphandla uppemot två miljoner ton koldioxid till 2030. Lagringen av koldioxiden skulle i sådana fall ske utomlands.

    Men Naturskyddsföreningen menar att utredningen missar skogens roll som kolsänka.

    Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

    Genom att återväta utdikade torvmarker skulle Sverige kunna spara åtskilliga ton koldioxid. En studie från Göteborgs universitet visar att utsläppen från dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från hela landets vägtrafik.

    Utöver att använda våtmarker som kolsänka bör man dessutom satsa på att bevara äldre skog.

    Att skydda mer skog och låta produktionsskogen växa sig äldre är metoder som har ganska starkt stöd i tunga internationella studier. Här finns ganska mycket forskningsresultat som påpekar att en mer hållbar inriktning på skogsområdet ger betydligt mer klimatnytta, säger Otto Bruun, Naturskyddsföreningens sakkunniga i bioekonomi till Sveriges Radio.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.