Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Små dammbyggen räddar grodor

    Utrotningshotade grodor ökar stort i antal i Schweiz tack vare anlagda dammar. Initiativet togs av forskare som ville se om återställande av livsmiljöer skulle kunna hjälpa de allt färre grodorna – vilket det nu visat sig göra. 

    Den biologiska mångfalden är i kris med en pågående så kallad sjätte massutrotning där många viktiga arter helt håller på att försvinna. Förlusten av biologisk mångfald är just nu så stor att arter håller på att dö ut i en takt som inte setts sedan den senaste massutrotningen för 66 miljoner år sedan.  

    Just därför är det oerhört positivt när man lyckas vända trenden genom att ändra vår omgivning eller beteende. I det här fallet att anlägga grodvänliga dammar, vilket Warp news uppmärksammat.

    Befolkningsexplosion med hjälp av dammar

    Warp news beskriver hur det från början var forskare som startade initiativet med att anlägga dammarna och hur det sedan resulterat i att alla landets hotade grodarter gynnats.

    Det har till och med blivit en ”befolkningsexplosion”. Den europeiska lövgrodan är grodarten som gynnats allra mest och har fyrdubblat sin population sedan initiativet startade.

    Totalt ingick det i planen att anlägga 422 dammar i fem regioner i Aargau. Initiativet startade 1999 och har sedan dess koordinerats av regeringen, ideella organisationer, frivilliga och markägare. 

    Varför dammar behövs

    Majoriteten av små grodarter har behov av dammar för sin överlevnad. Tyvärr har dessa mindre vattendrag försvunnit på många ställen i takt med att bil- och järnvägar byggts samt på grund av ett mer intensifierat jordbruk. Även andra arter kan gynnas av mindre dammbyggen samt att våtmarker i allmänhet är naturliga kolsänkor.

    Vanligt folk förlorarna på nya klimatpolitiken

    En ny rapport från Skiftet och den gröna tankesmedjan Cogito visar att regeringens nya klimatpolitik har två tydliga förlorare: låginkomsttagare och folk på landsbygden. Till vinnarna hör storstadsbor och kungen. 

    Som SMB tidigare rapporterat om är nya regeringens miljöpolitik och budget mycket problematiska, kritiken har nog inte undgått någon. Nu kommer ytterligare kritik i rapportformat och där fokus är på rättvisa.

    Rapportnamnet är “De stora förlorarna”. Bakom står folkrörelsen Skiftet och den gröna tankesmedjan Cogito. I rapporten analyseras den nya regeringens klimatpolitik samt vilka som är budgetens vinnare och förlorare. 

    Storstadsmän vinnare – landsbygden förlorare

    Resultaten visar att de som tjänar mest på den nya klimatpolitiken är manliga höginkomsttagare i storstäder. En orsak till detta, som pekas ut i rapporten, är den omdebatterade sänkningen av bensinpriset.

    Det blir en lika stor sänkning för alla, trots att inte alla drabbas lika hårt av ett högt bensinpris. Till de som är mer beroende av ett lägre pris på just bränslen är folk på landsbygden, eftersom de ofta har färre alternativ och längre resvägar.

    Till detta tillkommer att den nya regeringen skrotar idén om differentierat reseavdrag, vilket hade till syfte att kompensera folk på landsbygden. Nu får alla fortsätta med samma avdrag trots att behovet av stöd skiljer sig kraftigt mellan stad och landsbygd.

    Ett annat dråpslag för landsbygden är att det blir dyrare med elbil. Det i en tid när elbilen blivit allt populärare på landsbygden och då många i allmänhet önskar att övergå från förbränningsmotor till eldrift.

    Låginkomsttagare, kvinnor och fattiga i världen 

    I rapporten framhålls det även hur människor med lägre inkomster missgynnas i budgeten eftersom de reser mer kollektivt, något det inte blir några avdrag för alls. Detta drabbar särskilt kvinnor eftersom även det är en grupp som åker mycket kollektivt.

    Inte nog med att reseavdraget fortsätter att fokuseras på de mer resursstarka grupperna som äger bil, den nya regeringen har samtidigt valt att minska stödet till kollektivtrafik och järnväg. Pengar till planerat järnvägsunderhåll går nu istället till nya vägar.  

    DEssutom, det konstateras i rapporten att trots att världens fattigaste just nu drabbas extra av klimatförändringarna satsas det inte mycket på att stödja dem. Biståndet minskar och landets gränser stängs för dem som flyr. 

    Jo – vanligt folk drabbas visst

    Som en slutkläm i rapporten poängteras hur fel Kristersson har när han påstått att ”vanligt folk” inte ska drabbas eftersom det just är “vanligt folk” som drabbas hårdast av regeringens nya budget.

    Svenska naturskogar avverkas i snabb takt

    Värdefulla svenska naturskogar som med stor säkerhet aldrig har kalhuggits avverkas nu i hög takt. Det visar en undersökning vid Lunds universitet. Med nuvarande hastighet är de borta helt kring år 2070.

    Forskarna har undersökt läget för äldre, naturliga skogar som är, eller kan vara, föremål för skogsbruk, samtidigt som de är oskyddade. Dessa ingår i vad som kallas produktiv skogsmark, samtidigt som de inte har fått status som reservat, eller blivit föremål för andra skyddsåtgärder.

    I de här skogarna återfinns många djur- och växtarter som är sårbara och hotas av dagens brukningsmetoder.

    Forskarna samkörde olika register för att få fram en tydlig bild. Uppgifter om varje enskild avverkning i en statlig databas ställdes mot siffrorna i riksskogstaxeringen om skogars ålder. 90 000 taxerade ytor jämfördes med data från 2003 och framåt om en miljon avverkningar.

    En femtedel av naturskogarna avverkade sedan 2003

    Det visade sig att 19 procent av all avverkning skett i dessa äldre skogar där kalhuggning med stor säkerhet aldrig gjorts tidigare. Trots allt fokus idag på den biologiska mångfalden, och trots omfattande miljöcertifiering med krav på skonsamhet i skogar med stora naturvärden, är avverkningstakten hög.

    En fjärdedel av arealen naturskog har försvunnit enbart under åren 2003 till 2019.

    Det går galet fort. Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Det säger Anders Ahlström, forskare i naturgeografi vid Lunds universitet till forskning.se.

    Enligt Lundaforskarna sker kalavverkning av naturskogar i stor skala i flera av de nordliga barrskogsrika länderna, förutom Sverige till exempel Finland, Kanada och Ryssland. Mycket sker under radarn, vilket skiljer från vad som pågår i tropiska länder. Där är övervakningen med satelliter av avskogningen mycket bättre.

    Förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik. Men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare länder, fortsätter Anders Ahlström.

    Forskarna efterlyser snabb dokumentation över dessa nordliga naturskogar och utveckling av strategier för att rädda dem innan det är för sent.

    Sverige svår bromskloss i EU för skonsammare skogsbruk

    I Sverige råder massiv politisk majoritet, förutom V, MP och i alla fall tidigare L) för att värna det nuvarande svenska skogsbruket och hålla inflytandet från EU borta. Det är alltså ambitionerna i EU:s så kallade gröna giv om ökad biologisk mångfald och ökad kollagring i skogarna som kan väcka hopp om bättre skydd för naturskogarna.

    Dragkampen mellan EU och Sverige samt några länder till som ställt sig på bakhasorna pågår för fullt, vilket SMB nyligen berättat om. Och högerregeringen kommer att inta samma position som den tidigare socialdemokratiska gentemot EU för att hindra att bättre skydd införs.

    Studien om naturskogarnas status kan läsas i sin helhet här.

    ZEM – världens mest hållbara bil?

    En grupp nederländska studenter har byggt en elbil som ska fånga in mer koldioxid än den släpper ut. Ett spännande steg inom CCS-utvecklingen och dessutom med ett intressant livscykelperspektiv.

    ZEM, eller Zero Emission Mobility, är prototypfordonet som designats av 35 studenter vid Eindhovens tekniska universitet. Den har en kolfångare bakom grillen som absorberar koldioxid när den kör. 

    Enligt studenterna ska den kunna samla in cirka 10 kilo koldioxid för varje körda 20 000 mil. Det kan jämföras med ett träd som tar upp mellan 10 och 40 kilo koldioxid per år.  

    Koldioxidfångaren skulle kunna byggas in i alla bilar 

    Enligt studenterna skulle tekniken kunna skalas upp genom att bygga ett liknande filter i alla bilar:  

    När dessa filter kan tillverkas modulärt [red. anm. löstagbara] kan de implementeras i varje typ av fordon, varje typ av transport, säger Eindhoven-studenten Lars Holster till CNET.

    “Mest hållbara bilen i världen”

    Utöver koldioxidfångaren har studenterna utrustat bilen så att den även på fler sätt ska påverka klimat och miljö mindre. Den har exempelvis solpaneler på taket och flera andra finesser för att minska bilens koldioxidutsläpp. Den har även en dubbelriktad laddningsteknik så att den ska kunna fungera som en generator som exempelvis kan bidra till ett hems energibehov. 

    Karossen är 3D-printad och av återvunnen plast som ska kunna strimlas och återanvändas i slutet av bilens livslängd. Inredningen är gjord av ananas och matoljor.

    Enligt studenterna själva är ZEM världens med hållbara bil: 

    ZEM är, såvitt vi vet, den mest hållbara bilen i världen just nu, säger Holster till CNET.

    Ekonomiska intressen styr reglering av kemikalier

    En ny studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att europeisk reglering av kemikalier styrs av ekonomiska intressen. Bland annat förbjuds eller begränsas kemikalier som används inom EU inte i samma utsräckning som de från andra områden.

    Som SMB tidigare rapporterat finns stora problem med kemikalier. Det handlar om allt från hotet mot biologisk mångfald på grund av kemikalieanvändning inom jordbruket eller i våra hudvårdsprodukter, till att kemikalier bidrar till infertilitet bland människor. Problematiken är omfattande. 

    Med detta allvarliga läge som startpunkt ger den nya studien, publicerad i Nature Communications, en kuslig känsla. Dess resultat visar att de regleringar vi har i Europa för kemikalier, regleringar som ska skydda miljön och människors hälsa, styrs av ekonomiska intressen snarare än att ge bästa möjliga skydd. 

    Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi och en av författarna till studien.

    Det här blir särskilt problematiskt eftersom uppskattningar från Europeiska miljöbyrån visar att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt är skadliga för människors hälsa. 

    Förvånande att ekonomiska intressen påverkar så mycket

    Forskare bakom studien säger att det i sig inte är förvånande att ekonomiska intressen påverkar reglering av kemikalier. Däremot förvånades de över att påverkan från ekonomiska intressen var så stor.

    Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras. Men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson, professor vid matematiska vetenskaper och delförfattarna av studien.

    Är det rimligt att skydd av miljö och hälsa ska styras så mycket av ekonomiska intressen? Det är uppenbarligen en fråga som förtjänar mer fokus.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,95 miljondelar (ppm). Det är något mer jämfört med förra veckans notering på 416,55 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,69 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,31 ppm i oktober, vilket är en ökning med 1,76 ppm jämfört med oktober 2021.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Förra söndagen invigdes FN:s klimatkonferens COP27 i Egypten och förutsättningarna är allt annat än goda. Nya rapporter visar hur brådskande klimatet är, vilka brister som finns och vilka nödvändiga åtgärder som krävs. Enligt senaste rapporten från WMO är koncentrationen av växthusgaser högre än någonsin och ökar oroväckande fort och världen är nu på väg, enligt FN:s miljöprogram UNEP, mot en uppvärmning på cirka 2,4-2,6 grader över förindustriella nivåer, enligt den politik som finns på bordet idag. I år beräknas utsläppen av växthusgaser öka med en procent jämfört med 2021 istället för att minska och allt fler forskare bedömer därför att 1,5 gradersmålet inte kommer att kunna nås.

    Om utsläppen fortsätter ligga på samma nivå som under 2022 är det 50 procents risk att målet är utom räckhåll om nio år. Särskilt oroväckade är det därför att den nya svenska regeringen nedprioriterar klimat- och miljöområdet i ett läge när det är det område som behöver prioriteras som allra mest. Dessvärre är det bara att hålla med FN:s generalsekreterare António Guterres i sitt inledningstal på COP27:

    Vi befinner oss på en motorväg till klimathelvetet med foten på gaspedalen.


    Över 600 fossillobbyister på klimattoppmötet

    ”COP27 ser ut som en mässa för fossilbränsleindustrin”, säger Rachel Rose Jackson från organisationen Corporate Accountability. ”Vi är på en karusell av galenskap.”

    I år är det 636 fossillobbyister på plats på klimattoppmötet i Egypten, skriver Global Witness. Det är en skarp ökning från coronadrabbade året 2021 då 503 fossillobbyister samlades på COP26 i Glasgow.

    Bland de länder som har flest delegater kopplade till fossilindustrin syns bland annat Förenade Arabemiraten, Ryssland, Kongo, Kenya och Oman, men de ingår även i intressegrupper för organisationer.

    Inom organisationsgruppen finns det exempelvis 17 fossillobbyister kopplade till Carbon Capture and Storage Association, en medlemsgrupp som på sin hemsida påstår att CCS-tekniken är en ”avgörande lösning” för att nå nollutsläpp. Bland medlemmarna syns AFRY och Ramboll, men även BP, Exxon Mobil och GE.

    SMB har tidigare rapporterat att rekordmånga CCS-projekt startat i år med syftet att fånga in och lagra koldioxid. Trots detta fångar projekten in mindre än en procent av koldioxiden. Samtidigt som världen förlitar sig på att tekniken ska kunna skalas upp, menar kritiker att CCS är en dyr, ineffektiv, energi- och markkrävande teknik som tjänar till att förlänga livslängden för fossila bränslen.

    CCS kan vara en övergångslösning för att snabbare minska utsläppen, men det är viktigt att lobbyism och teknikövertro inte tillåts förhindra riktiga utsläppsminskningar. 

    KD sitter i miljöpolitikens förarsäte

    Hur stort inflytande har klimat- och miljöministern över sitt sakområde den här mandatperioden? En stor del av miljömakten ser i stället ut att tillhöra Kristdemokraterna, skriver SMB:s krönikör Anna Ljungström.

    Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har varit i hetluften sedan hon tillträdde som statsråd. Flera tunga myndigheter – Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet och nu senast Energimyndigheten – varnar för att den nya regeringens klimatpolitik kommer att öka utsläppen.

    Experterna är särskilt oroliga för transportmålet, landets enda sektorspecifika, som säger att utsläppen från inhemska transporter ska minska med 70 procent till 2030. I regeringens budgetproposition skrotas det uppdaterade reseavdraget, klimatbonusen vid inköp av bränslesnåla bilar försvinner och skatten på bensin och diesel sänks rejält.

    Hård kritik mot Pourmokhtari

    Det är bara några av de många ändringar i miljö- och klimatpolitiken som Pourmokhtari behövt försvara i media under sina första veckor på jobbet. Inför klimattoppmötet COP27 har ministern ställts till svars om hur Sveriges internationella trovärdighet i Sharm el-Sheikh påverkas när våra egna utsläpp ser ut att öka rejält. Ministern står fast vid att Sverige ska ha fortsatt starka klimatambitioner och att andra länder måste ha förståelse för nationella omständigheter.

    Samma svar ekar igen när det gäller hur regeringen ska tackla naturkrisen och artutdöendet. Även här ger budgetpropositionen helt andra signaler. Anslagen i utgiftsområde 20, det som brukar kallas miljöbudgeten, mer än halveras de närmsta åren.

    Kritiken mot Pourmokhtari har inte låtit vänta på sig från såväl miljöorganisationer som forskare. Oppositionen vädrar morgonluft och försitter knappast chansen att duva till den oerfarna ministern.

    KD – miljöpolitikens nya chefer?

    Innan budget och Tidöavtal hördes en del hoppfulla röster om att Pourmokhtari, vars parti Liberalerna fått betydligt högre betyg i miljöorganisationernas granskningar än sina regeringskamrater, skulle kunna komma att bli en miljöpolitikens fyrbåk bland inte lika intresserade KD, M och SD.

    Hittills verkar det tveksamt hur stor makt klimat- och miljöministern egentligen har i regeringen Kristersson. Den föreslagna budgeten går emot Liberalernas tidigare miljöpolitik på många punkter.

    I stället är det KD:s, M:s och SD:s förslag som Pourmokhtari försvarar. Som koalitionens största parti verkar SD bland annat ha fått igenom slopandet av reseavdraget och klimatbonusen. Den stora vinnaren rent organisatoriskt är KD. De har lyckats knipa åt sig de två tyngsta departementen på miljöområdet.

    Än så länge basar Pourmokhtari över ett eget departement, men efter årsskiftet inordnas Miljödepartementet under det nya Klimat- och näringslivsdepartementet. Där blir KD:s partiledare, tillika energi- och näringsminister Ebba Busch, chef. På energiområdet har Busch redan nu flera stora ansökningar om havsbaserad vindkraft att hantera, samtidigt som regeringen vill dra igång sin satsning på kärnkraft. Stora delar av politiken för skog och gruvor hanteras också av näringsministern.

    Infrastrukturdepartementet väger tungt

    KD har inte bara fått Klimat- och näringsdepartementet, utan också Infrastrukturdepartementet. Tidigare partisekreterare Peter Kullgren är numera landsbygdsminister med ansvar för areella näringar. Konflikterna om skogen, fiskerifrågor och jordbrukets klimatutsläpp ligger på hans bord.

    Även kristdemokratiska infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson får stort inflytande över miljö- och klimatpolitiken de kommande åren. Han är ytterst ansvarig för hur Sverige ska hantera nya bilvägar, järnvägar och flygplatser, för att inte tala om de enorma klimatutmaningar som finns inom byggsektorn, både vid nybyggnation och energieffektivisering av de befintliga bostadsbestånden.

    Liberalen Romina Pourmokhtari må ha titeln miljö- och klimatminister, men de senaste veckorna talar för att det blir en mandatperiod där andras miljö- och klimatpolitik får störst spelrum.


    Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon var tills nyligen redaktör för Supermiljöbloggen. Nu sitter hon i styrelsen och är oberoende SMB-krönikör.

    Anna Ljungström

    Massiv kritik mot regeringens budget: ”Kolsvart”

    bild på bilkö

    Miljöorganisationer kommer med skarp kritik mot de hårdhänta nedskärningarna på miljöområdet i regeringens budget. Även i riksdagens kammare var tonläget högt när budgeten presenterades på tisdagen.

    Utan tvekan lägger den färska regeringen fram sin budget i ett mycket svårt omvärldsläge. Inflationen stiger snabbt, det är energikris i Europa och det största kriget i världsdelen på 77 år rasar i Ukraina.

    Men det finns andra stora faror, krypande men tilltagande, som regeringen inte fäster något stort avseende vid: klimatkrisen och utarmningen av den biologiska mångfalden.

    Det är kriser som i mångt och mycket är två sidor av samma mynt. De kan också angripas med delvis samma åtgärder, framförallt genom att öka andelen våtmark och skydda värdefull natur- och skogsmiljö.

    Men förutom en smärre satsning på 200 miljoner kronor nästa år (genom omdisponering mellan anslag) till våtmarker, kännetecknas miljöbudgeten dessvärre av kraftig nedskärning. Årets anslag på 23,7 miljarder kronor sänks till 19,7 under 2023. Det innebär sämre möjligheter att bilda naturreservat och skydda värdefull miljö på andra sätt.

    Till 2025 kommer miljöbudgeten mer än halveras ned till knappa 10 miljarder, enligt siffrorna i regeringens långtidsöversikt.

    Bensin- och dieselbilar gynnas framför elbilar

    Därtill gör regeringen rad miljardsatsningar – uppenbart klimatfientlig sådana – för att sänka kostnaden för bensin- och dieseldrivna bilar genom sänkt skatt, minskad reduktionsplikt och höjt reseavdrag för bilar som INTE (!) drivs med el.

    Som lök på laxen slopar man i ett hastigt och oväntat besked nu även klimatbonusen för köp av nya elbilar med omedelbar verkan.

    Resultatet kommer att bli ökade istället för minskade fossila koldioxidutsläpp i Sverige, vilket både myndigheter och forskning redan konstaterat.

    Den sänkta reduktionsplikten har till och med kritiserats av hållbarhetschefen på ett oljebolag (!) vilket SMB tidigare rapporterat om.

    Bland riksdagspartierna var kritiken särskilt skarp från representanter från C, MP och V. ”En kolsvart budget” sa det gröna språkröret Per Bolund i sin kommentar till TV4.

    Flera miljöorganisationer kom under tisdagen också med beska kommentarer till regeringens förslag:

    Budgeten är en stor besvikelse och visar att regeringen inte tagit till sig vad vetenskapen så tydligt pekar på. Att montera ned miljö- och klimatbudgeten och kraftigt öka de fossila subventionerna kommer att ge oåterkalleliga effekter på utsläppen, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind i ett uttalande.

    Detta är ett stort bakslag för klimatpolitiken. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bedöms leda till stora utsläppsökningar. En tredjedel av reformutrymmet i budgeten läggs på subventioner till bensin, diesel och bilresor. Och pengar tas från järnväg till väg, lyder kommentaren från Karin Lexén på Naturskyddsföreningen.

    Regeringen: ”Många klimatåtgärder har varit ineffektiva”

    Regeringens försvar för flera av nedskärningarna har varit att klimatåtgärderna som tidigare regeringar beslutat varit ineffektiva och kostar för mycket. Istället pekar man på att man vill satsa mer pengar på det så kallade industriklivet, och även öka stödet för så kallad CCS och bio-CCS, lagring av koldioxid med olika metoder.

    Invändningarna har dock varit att dessa tekniker inte finns mer än i form av ett och annat pilotförsök i Sverige. Avskiljning av koldioxid från fossil förbränning får inte heller bli ett substitut för att dra ned på konsumtionen av fossila bränslen, eftersom utsläppen inte bara måste minska för att helt upphöra kring år 2050.

    Långsiktigt måste även kolhalten i atmosfären minska med många miljarder ton om klimatmålen ska klaras.

    Regeringen lovar fortsatta våtmarksbidrag

    Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) utlovar nya pengar nästa år till att restaurera och anlägga våtmarker för att minska koldioxidutsläppen. Dessutom ska satsningen vara permanent, lovar hon. Det innebär förhoppningsvis skillnad jämfört med tidigare år, då anslagen flera gånger frusit inne.

    2023 års statliga anslag till restaurering och nyanläggning av våtmarker i både jordbruks- och skogsmiljö kommer att vara 300 miljoner kronor, enligt klimatministerns uttalande i Svt.

    Anslaget består dels av de 100 miljoner som den förra S-regeringen fördelat för 2023, samt 200 miljoner som den nya högerregeringen alltså vill satsa, enligt ministerns uppgifter.

    Totalsumman, 300 miljoner kronor för 2023 års budget är på pappret lägre än vad som finns i årets budget. Till våtmarkssatsningar och så kallad återvätning av torvrik skogsmark finns i år 325 miljoner kronor. För 2021 anslogs ännu mer, 350 miljoner kronor.

    Hinner inte göra av med pengarna

    Men detta är pengar som de ansvariga myndigheterna Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har svårt att hinna utnyttja under ett enda år. Och om inte särskilda beslut fattas fryser anslag som inte utnyttjas normalt inne och blir kvar i statskassan efter årsskiftet.

    Enligt Naturvårdsverkets årsrapport användes cirka 200 miljoner kronor av våtmarksanslagen under 2021. I år är inte rapporten klar ännu av naturliga skäl. Ansvarig handläggare säger till Supermiljöbloggen att förbrukningen av anslaget i vilket fall blir högre än i fjol.

    Det kan ju se ut som ett listigt knep av en regering som vill verka frikostig med anslagen till miljö- och klimatsatsningar, att bevilja mer pengar än vad som är rimligt för myndigheterna att hinna göra av med.

    Ett sådant exempel skulle kunna vara återvätningen av dikad torvrik skogsmark, som Skogsstyrelsen fick ansvar och pengar för med början i april i fjol. Då fick man abrupt klartecken att disponera 50 miljoner kronor.

    Men eftersom inga rutiner fanns framme och inte ett enda avtal slutits hann myndigheten bara med att använda sex miljoner. För i år lyder anslaget på 70 miljoner. Nu har arbetet skjutit fart, men mer än 15 miljoner kronor har ändå inte hunnit användas. Detta enligt en granskning i tidskriften Sveriges Natur.

    ”Viktigt med permanenta anslag”

    Naturvårdsverkets uppdragsledare för våtmarkssatsningarna, Matti Ermold, säger till Supermiljöbloggen att anslagen till våtmarksåtgärder, inte minst i skogsmark, kommer att utnyttjas allt mer i takt med att kunskapen hos markägare ökar och rutinerna blir mer inarbetade.

    – Därför är det viktigt att dessa stöd har permanent finansiering så att alla vet att det finns pengar. Det finns visserligen möjligheter för myndigheterna att begära att få disponera om anslag som inte förbrukas, men det kräver i så fall godkännande av regeringen.

    Förbättrade och nyanlagda våtmarker ger stora effekter i form av både minskade koldioxidutsläpp och ökad biologisk mångfald, vilket SMB berättat om tidigare.

    Ändå har flera regeringar med såväl blå som rödgrön kulör under lång tid misskött finansieringen av sådana projekt.

    Förhandlade och färdiga projekt har till exempel fått skrinläggas, när regeringen utan varsel helt plötsligt dragit in stöden, vilket Svt:s Uppdrag granskning skildrade i ett reportage fjol.

    Blå budget sopade undan våtmarksbidrag

    Senaste gången oreda uppstod var hösten 2018 när M och KD:s budgetförslag vann majoritet i riksdagen. Det innebar 300 miljoner kronor mindre för miljöåtgärder, något som delvis reparerades av dåvarande S-MP-regering med att tillföra 200 miljoner i nästkommande vårbudget.

    Om nu rutinerna att dra igång de viktiga återvätningsprojekten för skogsmark börjar sätta sig ordentligt, och kunskapen om bidraget ökar, finns alltså god chans enligt Matti Ermold att de anslagna pengarna också går åt fullt ut.

    Detta blir förhoppningsvis något för regeringen att tänka på under nästa års budgetarbete. För år 2024 utlovar klimatministern än så länge inte mer än 200 miljoner kronor. Det vore i så fall en verklig minskning av anslagen till en av de absolut mest angelägna klimatåtgärderna.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,55 miljondelar (ppm). Det är något mer jämfört med förra veckans notering på 416,33 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,24 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,95 ppm i september, vilket är en ökning med 2,65 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Idag invigdes FN:s klimatkonferens COP27 i Egypten och förutsättningarna är allt annat än goda. Enligt senaste rapporten från WMO är koncentrationen av växthusgaser högre än någonsin och ökar oroväckande fort och världen är nu på väg, enligt FN:s miljöprogram UNEP, mot en uppvärmning på cirka 2,4-2,6 grader över förindustriella nivåer, enligt den politik som finns på bordet idag. Detta skulle kunna få katastrofala följder och borde leda till bättre beslut än de vi ser.


    Vårt fossilberoende hotar den globala folkhälsan

    Länders fortsatta beroende av fossila bränslen äventyrar livsmedelssäkerhet och ökar risken för infektionssjukdomar och värmerelaterad sjuklighet. Det visar den senaste Lancetrapporten om klimatförändringarnas påverkan på hälsan. Samtidigt erbjuder rapporten lösningar på utmaningarna: trots utmaningarnas storlek kan en snabb omställning till rena energislag rädda liv.

    Inför FN:s stora klimattoppmöte COP27 i Egypten har det som brukligt släppts ett antal FN-rapporter för att beskriva rådande läge och därmed sätta agendan för kommande klimatarbete. En annan årligt återkommande rapport som släpps vid samma tidpunkt är det som publicerats av den medicinska tidskriften The Lancet sedan 2015: Lancet Countdown on health and climate change.

    Årets rapport har temat ”hälsa i händerna på fossila bränslen” där det betonas att människan har ett beroende av fossila bränslen som förstärker de hälsoeffekter vi redan ser. Den går därmed i samma linje som förra årets rapport som betonade att det var ”kod röd för en hälsosam framtid”.

    Till årets rapport skriver författarna inledningsvis att den publiceras i en tid när världen konfronteras med djupa och systemiska chocker. Förutom den fortsatt pågående covid-19-pandemin påverkas världen av Rysslands invasion av Ukraina som tydliggjort världens beroende av fossila bränslen och som drivit på en global energi- och levnadskostnadskris, utöver den humanitära kris som kriget i sig själv innebär.

    Extremväder ökar och blir värre

    Det blir allt tydligare, enligt rapporten, att klimatförändringar bidrar till mer extremväder som sätter ytterligare press på just hälso- och energisystem. Torka, extremhetta och hotad livsmedelsförsörjning är några av indikatorerna på hur folkhälsan påverkas av klimatkrisen, enligt den nya rapporten om gått igenom 43 klimatrelaterade hälsoindikatorer. Samtidigt kan nu attributionsforskning hjälpa till att kvantifiera och tillskriva ansvar för dessa händelser.

    Förvärrade effekter från klimatförändringar påverkar nu till och med allt mer själva grunden för människors hälsa och välbefinnande, vilket förvärrar sårbarheten hos världens befolkningar för ytterligare hälsohot. De senaste åtta åren har varit de hetaste åren någonsin och världen är redan nu 1,2 grader varmare med atmosfäriska koldioxidhalter 50 procent högre än under den förindustriella eran.

    Som rapporten kan konstatera inträffade 3,7 miljarder fler livshotande dagar med värmeböljor för sårbara befolkningar – äldre och barn under 1 år – under 2021 än på årsbasis för perioden 1986-2005. Det innebär en ökad akut risk för värmestress, värmeslag och andra negativa fysiska och psykiska hälsotillstånd. Värmerelaterade dödsfall ökade med 68 procent mellan 2000–2004 och 2017–2021.

    Det förändrade klimatet påverkar även spridningen av infektionssjukdomar, vilket gör att befolkningar löper högre risk för nya sjukdomar och andra epidemier. Varmare kustvatten blir exempelvis mer lämpade för överföring av Vibrioinfektioner. Samtidigt ökade antalet månader lämpliga för malariaöverföring med 31,3 procent i höglandsområdena i Amerika och 13,8 procent i höglandsområdena i Afrika från 1951–1960 till 2012–2021, och sannolikheten för dengue-överföring ökade med 12 procent under samma period.

    Ekonomisk påverkan

    De ekonomiska förlusterna i samband med klimatförändringarnas effekter ökar också trycket på familjer och ekonomier som redan utmanas av effekterna av covid-19-pandemin och ökade levnadskostnader och energikris, vilket ytterligare undergräver de socioekonomiska bestämningsfaktorerna. 

    Värmeexponering ledde till att 470 miljarder potentiella arbetstimmar gick förlorade globalt 2021, med potentiella inkomstförluster motsvarande 0,72 procent av den globala ekonomiska produktionen. Dessa ökade till 5,6 procent av BNP i länder med lågt Human Development Index (HDI), ett index för att jämföra välståndet i olika länder, där arbetstagare är mest sårbara för effekterna av ekonomiska svängningar. Samtidigt orsakade extrema väderhändelser skador för motsvarande 253 miljarder dollar under 2021, vilket drabbade människor i länder med lågt HDI extra hårt, eftersom de sällan har råd med försäkringar som kan täcka upp förlusten.

    Källa: UNDP

    Missar målet

    Parallellt med den negativa utvecklingen, betonar rapporten, är världen dessutom inte på rätt väg för att klara uppvärmningsgränsen på 1,5 grader. Inte heller Parisavtalets gräns på två grader, som en FN-rapport visade nyligen. Snarare går världen mot en 2,5-gradig ökning av den globala temperaturen i slutet av århundradet om nuvarande löften genomdrivs. Utan kraftfulla politiska beslut kommer klimatkrisens katastrofala hälsoeffekter förvärras de närmaste decennierna, menar rapportförfattarna.

    Europa

    Samma dag som den globala Lancet Countdown-rapporten släpptes även en regional rapport för Europa med temat ”mot en mer klimatresilient framtid”. Lancet Countdown in Europe är ett samarbete mellan 44 ledande forskare som rapporterar om 33 indikatorer, samt övervakar och kvantifierar klimatförändringarnas hälsoeffekter och hälsofördelarna med påskyndade åtgärder.

    Rapporten återspeglar den globala Lancet Countdown-rapporten när det gäller hälsa och klimatförändringar inom fem områden: klimatförändringens effekter, exponeringar och sårbarheter; anpassning, planering och motståndskraft för hälsa; begränsningsåtgärder och hälsofördelar; ekonomi och finans; samt slutligen politik och styrning. Samtliga indikatorer uppvisar, enligt forskarna, oroande trender och Europa upplever multidimensionella hälsoeffekter på grund av klimatförändringar.

    Extremväder

    Extrema väderhändelser i Europa ledde under förra året till närmare 300 dödsfall, hade direkt påverkan på mer än en halv miljon människor och orsakade skador för minst 50 miljarder dollar. De flesta händelserna, 84 procent, var översvämningar eller stormar. Rekordsommaren 2021 var ett resultat av pågående klimatförändringar och innebar värmerekord på flera olika ställen.

    Värmerelaterade hälsorisker är av särskild relevans för Europa, eftersom kontinenten upplever en åldrande befolkning, urbanisering och en hög förekomst av kroniska sjukdomar. Sårbarheten för värmeexponering har ökat stadigt i alla europeiska regioner, med en ökning på sex procent från 1990 till 2019. Europa är dessutom den kontinent som värms upp snabbast i världen och temperaturen har ökat mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren. Enligt en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO i samarbete med EU:s klimattjänst Copernicus har den genomsnittliga ytluftstemperaturen redan ökat med 2,2 grader sedan förindustriell tid (1850–1900).

    Den europeiska befolkningens exponering för värmeböljor ökade med 57 procent i genomsnitt 2010–2019 jämfört med 2000–2009, och med mer än 250 procent i vissa regioner. Detta innebär att äldre människor, små barn, personer med underliggande kroniska hälsotillstånd och personer som inte har adekvat tillgång till hälso- och sjukvård befinner sig i hög risk för värmerelaterad sjuklighet och dödlighet. Den globala uppvärmning som observerats mellan 2000 och 2020 uppskattas, enligt Europarapporten, lett till en temperaturrelaterad ökning i dödlighet i de flesta övervakade regioner, med i genomsnitt 15,1 ytterligare dödsfall per miljon invånare och decennium.

    Utan accelererad begränsning och anpassning kommer pågående klimatförändringar att få oåterkalleliga, flerdimensionella effekter på människors hälsa till följd av exponering för extrema klimathändelser, värmerelaterad sjuklighet och dödlighet, förändrad miljö och exponering för infektionssjukdomar. Med hög sannolikhet kommer temperaturerna i hela Europa att fortsätta öka snabbare än det globala genomsnittet, enligt rapporten som hänvisar till scenarier från FN:s klimatpanel IPCC.

    Ekonomisk påverkan

    Förutom de direkta hälsoeffekterna undergräver värmeexponering också människors försörjning och de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan genom att minska arbetskapaciteten. Arbetskraftsutbudet i mycket utsatta sektorer (t. ex. jordbruk) var lägre 2016–2019 jämfört med 1965–1994 på grund av ökad värmeexponering.

    Klimatförändringarna driver också på allt mer intensiva och frekventa klimatrelaterade extrema händelser i Europa, med både direkta och indirekta hälsoeffekter, förlust av infrastruktur och ekonomiska kostnader. Mellan 2011 och 2020 upplevde hälften (55 %) av de europeiska regionerna extrem till exceptionell sommartorka, och klimatrelaterade extrema händelser förknippades med rekordstora ekonomiska förluster 2021, totalt nästan 48 miljarder euro.

    Ökad risk för infektionssjukdomar

    De förändrade miljöförhållandena förskjuter också den miljömässiga lämpligheten för överföring av olika infektionssjukdomar, såsom Vibrio, men även denguefeber som ökade med 30 procent under det senaste decenniet jämfört med 1950-talet. West Nile-virus ökade med 149 procent i södra Europa och 163 procent i Central- och Östeuropa 1986–2020 jämfört med 1951–85. Varmare temperaturer förändrar också blomningssäsongerna för flera allergiframkallande trädarter, med björk-, oliv- och alsäsonger som börjar 10–20 dagar tidigare än för 41 år sedan, vilket påverkar hälsan hos cirka 40 procent av befolkningen i Europa som har pollenallergi.

    Akut behov av klimatanpassning

    Författarna konstaterar att alarmerande ökningar av hälsorelaterade faror, sårbarheter, exponeringar och effekter från klimatförändringar över hela Europa visar det akuta behovet av ambitiösa klimatmål som kan begränsa den globala temperaturökningen till mindre än 1,5 grader över förindustriella nivåer, men även effektiva anpassningsstrategier för att öka motståndskraften mot de ökande hälsohoten från klimatförändringarna.

    Klimatanpassning måste ofta konkurrera om knappa ekonomiska resurser, och antagandet av anpassningsplaner är inte tillräckligt för att främja anpassningsförmågan. Under 2021 rapporterade 15 av 22 europeiska länder att de hade nationella strategier eller planer för hälsa och klimatförändringar, och enbart tio rapporterade att de genomförde bedömningar av sårbarhet och anpassning av klimatförändringar och hälsa. 150 europeiska städer (76 %) rapporterade att de utförde klimatbedömningar på stadsnivå, varav 118 rapporterade att klimatförändringarna hotar deras folkhälsa eller hälsovård.

    Med tilltagande effekter från klimatförändringarna måste anpassningsinsatserna snabbt accelerera och implementeras noggrant tillsammans med begränsningsstrategier, enligt rapporten. Just nu får Europa betala ett högt pris för sin långsamma implementering av lokalt genererade energikällor med låga koldioxidutsläpp, vilket vi upplever i form av volatila energipriser, som nådde rekordhöga värden 2022.

    Den ryska invasionen av Ukraina har visat Europas överberoende av fossila bränslen, vilket förvärrar energikrisen och riskerar leda till ytterligare användning av kol. Att i det här läget öka Europas beroende av fossila bränslen skulle ytterligare påskynda den globala uppvärmningen, öka luftföroreningarna och vara skadligt för hälsa och välbefinnande.

    Europa bör nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för att uppfylla åtagandena i Parisavtalet. Men Europas nuvarande utsläpp är överdrivet höga med 5,6 ton koldioxid per person bara från förbränning av fossila bränslen för energiproduktion. Enbart under 2020 ledde förbränningen av fossila bränslen till 117 000 dödsfall från exponering för luftföroreningar med partiklar mindre än 2,5 mikrometer i diameter (PM2,5), med transportsektorn som den största bidragsgivaren. 2019 berodde 2,2 miljoner dödsfall (27 %) av 8,3 miljoner totala dödsfall bland vuxna på obalanserad kost med hög koldioxidhalt i Europa. Hälften av dessa berodde på sammansättningen av dieter, inklusive 174 000 dödsfall till överdriven konsumtion av rött kött. Den europeiska livsmedelsefterfrågan uppskattades svara för 37 procent av koldioxidavtrycket för den genomsnittliga invånaren i EU.

    Trots detta använder 43 procent av de europeiska länderna offentliga medel för att subventionera fossila bränslen. Det ligger inte i linje med IPCC:s betoning att Europa måste få bort koldioxid från sin kraftsektor till 2035, och alla koleldade kraftverk globalt stängda till 2040 för att undvika katastrofala klimatförändringar. För närvarande ökar energiproduktionen från förnybara källor med en takt på 16 procent per år, och om denna takt bibehålls kan Europas energisystem vara nästan helt fossilfria inom 10 år.

    EU:s plan REPowerEU som syftar till att påskynda övergången till rena energikällor ger – menar författarna – hopp och bekräftar Europas ledarskap genom att tillhandahålla direkta ekonomiska fördelar, energisuveränitet och säkerhet, nettoskapandet av mer rättvisa jobb, och ökade hälsofördelar med minskad förbränning av fossila bränslen. Europa är en nyckelaktör i världens svar på klimatförändringarna och har möjlighet att leda vägen i övergången till låga koldioxidutsläpp, hälsosammare ekonomier och ökad klimatmotståndskraft. Under 2021 accepterades EU:s åtagande att minska utsläppen av växthusgaser i lag, med målet att minska växthusgaserna med minst 55 procent från utsläppsnivåerna 1990 till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Om planer för begränsning och anpassning av klimatet utformas och implementeras med hälsa, välbefinnande och rättvisa som huvudfokus, skulle detta kunna representera århundradets största folkhälsopolitiska möjlighet, avslutar rapportförfattarna.

    Kina

    Några dagar efter Europarapporten släpptes även en regional rapport för Kina – den tredje i ordningen – som genom 27 indikatorer visar att människor i Kina i allt högre grad hotas av hälsorisker som ett förändrat klimat medför. Förra året innebar rekordhöga medeltemperaturer och ökande frekvenser av extrema väderhändelser.

    Extremväder

    År 2021, jämfört med genomsnittet 1986–2005, hade människor i Kina i genomsnitt 7,85 fler dagar med värmebölja (vilket ledde till ytterligare 13 185 värmerelaterade dödsfall). Äldre över 65 år är särskilt drabbade och stod för 76 procent av alla värmerelaterade dödsfall 2021 och dödligheten från luftföroreningar inomhus var 4,7 gånger högre bland äldre befolkningar än i alla andra åldrar. Förlusten av 33 miljarder värmerelaterade potentiella arbetstimmar resulterade i en förlust på 1,68 procent av BNP 2021, vilket vände den sjunkande trenden för förlorad arbetstid sedan 2018.

    Med stigande temperaturer ökade även den årliga genomsnittliga exponeringen för skogsbränder med 60 procent mellan 2017–2021 jämfört med genomsnittet 2001–2005. samtidigt har även extrem nederbörd och denguefeber ökat sedan år 2000.

    Behovet av snabb anpassning

    Utvecklingen betonar vikten av att påskynda anpassnings- och begränsningsinsatser för att minimera hälsoeffekterna av de ökande klimatförändringsriskerna i Kina. Erkännandet av sambandet mellan klimat och hälsa fortsätter att öka i akademiska och politiska samhällen. Äldre befolkningar är dock marginellt representerade i medias bevakning av hälsa och klimatförändringar, trots sin ökade utsatthet. Samtidigt kan skräddarsydda åtgärder avsevärt förbättra hälsan och välbefinnandet för äldre befolkningar. Äldre befolkningar är mer utsatta för luftföroreningar i hemmet på grund av val av bränsle och med rätt information och stöd kan renare energikällor inomhus förhindra miljontals dödsfall i Kina, enligt rapporten. Äldre är en särskilt viktig grupp att nå i Kina, eftersom gruppen förväntas öka till 26 procent av befolkningen år 2050, jämfört med dagens 13,5 procent.

    Förnybar el ökade med 17,6 procent och sysselsättningen i Kinas förnybara sektor har stått för 40 procent av den globala sysselsättningen inom förnybar energi sedan 2012, och nådde 4,7 miljoner människor 2020, vilket redan överstiger sysselsättningsnivåerna inom utvinningsindustrin för fossila bränslen med mer än 1,5 miljoner. Icke desto mindre indikerar frånvaron av en fristående hälsoanpassningsplan på nationell nivå, och avsaknaden av en heltäckande bedömning av klimatförändringarnas hälsoeffekter, att framstegen fortfarande är utspridda snarare än organiserade.

    Trots behovet av renare luft exponeras över 41 procent av människorna i Kina fortfarande för höga koncentrationer av särskilda skadliga partiklar (PM2,5), och det investeras fortsatt i ny kolproduktion och kolförbrukningen är rekordstor och subventioneras kraftigt.

    Trots en växande medvetenhet om kopplingen mellan klimatförändringar och hälsa från olika aktörer i det kinesiska samhället, är nuvarande framsteg inte tillräckliga för att Kina ska uppnå en grön återhämtning och skydda sina medborgare från de växande hälsohoten från klimatförändringarna. Rapportförfattarna föreslår därför fem policyrekommendationer för att uppnå detta mål:

    1. Öka anpassningen mellan statliga myndigheter och påskynda investeringar i klimatresiliens.
    2. Utveckla en fristående nationell hälsoanpassningsplan för klimatförändringar.
    3. Prioritera klimatförändringar i hälsopolitiken, med fokus på välbefinnande för utsatta befolkningar.
    4. Påskynda kolminskningen och integrera hälsohänsyn i Kinas väg mot koldioxidneutralitet.
    5. Främja en koldioxidsnål ekonomi.

    Ett icke-spridningsavtal för fossila bränslen

    Det unika i de nya Lancet Countdown-studierna är hur tydligt fossilindustrin och vårt beroende av fossila bränslen pekas ut som ett hälsohot. Detta är en konsekvens av dels en bättre förståelse hur fossila bränslen direkt påverkar vår hälsa, men även indirekt via global uppvärmning. Även Ryssland invasion av Ukraina har avslöjat dess geopolitiska betydelse. Nyligen undertecknade nästan 200 hälsoorganisationer och mer än 1 400 hälso- och sjukvårdsanställda ett brev där de uppmanar regeringar att förhandla fram ett juridiskt bindande internationellt fördrag som skulle fasa ut fossila bränslen. Dessa skylls för att skapa ”allvarliga hot mot människors och planetens hälsa.” Bland fördragets anhängare finns Världshälsoorganisationen (WHO), vars generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus uttalade sig ett pressmeddelande om behovet av ett sådant fördrag:

    Det moderna beroendet av fossila bränslen är inte bara en handling av miljövandalism. Ur ett hälsoperspektiv är det en handling av självsabotage.

    Idag invigs COP27 och därmed drar två veckors intensiva och viktiga klimatförhandlingar igång. Ett icke -spridningsavtal för fossila bränslen skulle vara en bra utgångspunkt.

    Bensinbilar toppar fortfarande bland nybilsregistreringarna

    Det pågår ett teknikskifte på bilmarknaden från förbränningsmotor till eldrift. Det kommer till och med att vara förbjudet att sälja nya bensin- och dieselbilar i EU från 2035. Trots detta toppar fortfarande bensinbilarna de Europeiska nybilsregistreringarna. 

    Det är ACEA, branschorganisationen för Europeiska biltillverkare, som informerar om den här märkliga situationen i organisationens tredje kvartalsrapport för de Europeiska nybilsregistreringarna. 

    Enbart 11,9 procent av nybilsregistreringarna i Europa var elektriska fordon i kvartal tre i år. 22,6 procent av nybilsregistreringen bestod av hybridbilar. Samtidigt registrerades hela 37,8 procent nya bensinbilar.  

    Nyregistreringen av elbilar har ökat

    På nästan samtliga Europeiska marknader har emellertid antalet rena nyregistrerade elbilar ökat i jämförelse med samma period förra året. 22 procent är den totala ökningen. Bara i Danmark och Italien har det inte skett någon ökning. 

    Störst ökning har skett på Cypern där elbilsförsäljningen ökat med 490 procent. Andra länder där det skett en stor ökning är Lettland där nya elbilsregistreringarna ökat med 231,8 procent, Rumänien med 213,4 procent och Bulgarien med 101,7 procent. 

    Vägen framåt är elektrisk – men politisk ovilja är märkbar

    Samtidigt kan det tyckas ytterst märkligt att inte fler väljer elbil när de köper en ny bil. Särskilt nu när vägen mot eldrift tydliggjorts från EU i och med det beslutade förbudet mot att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. 

    Dessutom har stora biltillverkare som Volvo Cars och Ford ställt sig positiva till det framtida förbudet. Enligt dessa innebär förbudet en tydlighet om vad som gäller framöver. 

    Volvo Cars planerar att bli ett elbilsföretag år 2030 och stöttar beslutet att stoppa försäljningen av fossilfordon i Europa 2035. Detta skulle inte bara vara i linje med Parisavtalet, som kräver 100-procentig försäljning av nollutsläppsfordon i Europa till 2035, men det är också helt rätt sak att göra, säger Volvo Cars-chefen Jim Rowan till Allt om elbil. 

    Dock märks en viss politisk ovilja. I Sverige slåss exempelvis politiker till såväl höger som vänster om att sänka bensinpriserna. Detta skulle kunna tolkas som att stödja fossilbilsförsäljningen. 

    Denna politiska ovilja syns samtidigt som vi har en pågående klimatkris, EU går mot eldrift och det konstaterats vara billigast att köra elbil. Kan det vara denna politiska ovilja som är svaret på varför människor fortfarande tror att det är en bra idé att köpa en ny bensinbil?

    Mångbiljonnota för klimatförändringar

    En ny studie visar att värmeböljor orsakade av mänskligt pådrivna klimatförändringar är extremt kostsamma. Sedan 1990-talet har de kostat den globala ekonomin någonstans mellan 5 och 30 biljoner dollar.

    Kostnader i form av planetärt och mänskligt lidande är konstaterade konsekvenser av klimatförändringarna. Det är i form av svält, krig och till sist även möjligheten för människor att bo på den här planeten som vi främst ser det.

    Vad som dock också konstaterats är att det inte enbart handlar om hälsa och lidande, utan även om stora ekonomiska följder. I den nya studien, där detta återigen synats under lupp, konstateras mångmbiljonkostnader vara konsekvens av mänskligt drivna klimatförändringar. Särskilt fokuseras det i studien på kostnaderna orsakade av värmeböljor. 

    Vi har underskattat de verkliga ekonomiska kostnaderna vi har drabbats av på grund av den globala uppvärmningen hittills, och vi underskattar sannolikt kostnaderna för framtiden, säger Justin Mankin, biträdande professor i geografi vid Dartmouth College och en av författarna till studien, till The Guardian.

    Tropikerna och globala södern värst drabbade

    Studien visar även att kostnaderna inte är störst där det sker störst utsläpp, utan snarare tvärtom. Det resultaten visar är att de som släpper ut minst drabbas värst ekonomiskt av den extrema värmen. Områden som studien identifierat som värst drabbade av kostnaderna är tropikerna och den globala södern. 

    Orsakerna till den här orättvisa fördelningen av kostnaderna beror enligt studien på att det här är varmare områden som därmed drabbas hårdare av värmeböljor. Dessutom visar studien att områdena är mer ekonomiskt sårbara.

    Luftföroreningar orsakar tusentals förtida dödsfall per år

    En ny studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå Universitet har genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket visar att luftföroreningar beräknas orsaka 6 700 förtida dödsfall i Sverige varje år. Exponeringen av luftföroreningar är högst i de centrala delarna av de större städerna samt i södra Sverige.

    Luftföroreningar kan ge upphov till andningssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. I den nya rapporten uppskattas varje förtida dödsfall motsvara en förlust på tio levnadsår. Luftföroreningar påverkar hälsa, miljö och klimat och riskerar att göra människor sjuka – särskilt utsatta är barn. Dubbdäck är en stor bidragande orsak till de höga nivåerna och därför kan dubbdäcksförbud i de mest utsatta delarna av städerna vara en effektiv åtgärd.

    Rapporten visar att det framför allt är halterna av kvävedioxid och partiklar som överskrider miljökvalitetsnormerna för människors hälsa vad gäller utomhusluft. Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av kvävedioxid och PM10 (grova partiklar) som ligger över Världshälsoorganisationen WHO:s nya riktvärden för luft. Över 80 procent av Sveriges befolkning utsätts för för höga halter av PM2,5 (fina partiklar).

    De små partiklarna kommer främst från källor nere i Europa, exempelvis från förbränning och industriutsläpp. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är från förbränningsmotorer och vägslitage. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem, säger Malin Gustafsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

    För en av de viktigaste luftföroreningarna, fina partiklar (PM2,5), klaras miljökvalitetsnormen överallt i Sverige. Normen baseras dock på EU:s gränsvärde som ligger på en betydligt högre nivå än det svenska miljömålet. Miljömålet överskrids fortfarande i flera städer. Inom EU pågår diskussioner om en skärpning av EU:s gränsvärden för luftkvalitet (inklusive för PM2,5) efter att WHO skärpte sina rekommenderade värden under 2021.

    Läs hela rapporten här.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 416,33 miljondelar (ppm). Det är något mer jämfört med förra veckans notering på 416,06 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,58 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 415,95 ppm i september, vilket är en ökning med 2,65 ppm jämfört med samma månad förra året.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Sammanlagt uppgick utsläppen till 36,3 miljarder ton 2021, den högsta nivån i historien. Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Nästa söndag drar FN:s klimatkonferens COP27 igång i Egypten och förutsättningarna är allt annat än goda. Enligt senaste rapporten från WMO är koncentrationen av växthusgaser högre än någonsin och ökar oroväckande fort och världen är nu på väg, enligt FN:s miljöprogram UNEP, mot en uppvärmning på cirka 2,6 grader över förindustriella nivåer, enligt den politik som finns på bordet idag. Detta skulle kunna få katastrofala följder och borde leda till bättre beslut än de vi ser. Om inte tecknen finns där i form av extremväder slog Kristianstad värmerekord under fredagen med 19,5 grader. Det är den högsta temperatur som uppmätts så här sent på året sedan mätningarna började göra och borde kanske få en och annan att fundera.


    Vi missar 1,5-gradersgränsen – då bråkar partierna om hur mycket bensinskatten ska sänkas

    Världen är på väg mot tre graders uppvärmning och ländernas insatser är ”sorgligt otillräckliga” enligt FN. I den svenska politiska debatten är det tyst om klimathotet – istället bråkar regeringen och oppositionen om vem som vill sänka priset på fossila bränslen mest.

    Gränsen om 1,5 grader är i princip redan missad, säger flera ledande forskare vid FN:s klimatpanel IPCC till SVT. Samtidigt beskriver en nysläppt rapport från WMO hur klimatförändringarna redan påverkar oss just nu, där miljontals människor behövde fly under förra året, hundratals miljarder förlorades i väderrelaterade katastrofer och matproduktionen slagits ut i allt större omfattning runt vår allt varmare planet.

    På fel väg

    Utsläppskurvan är inte på väg ner, utan växthusgaserna fortsätter öka i oroande takt och FN säger att ländernas insatser är ”sorgligt otillräckliga” på klimatområdet.

    – Jag tänker att vi bestämmer själva, vill vi ha billigare bensinpriser eller minska utsläppen, sa Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, till Aftonbladet.

    På hemmaplan verkar Sverige ha tagit tydlig ställning i Michael Tjernströms fråga. Den nya regeringen har den senaste veckan gjort flera klimatrelaterade utspel åt helt fel håll och slopat det nya reseavdraget, sänkt reduktionsplikten vilket väntas öka Sveriges utsläpp med 10 procent, och lanserat att bensinen ska bli en krona billigare vid pumpen.

    Bråk om vem som vill sänka mest

    Oppositionen har kommit med väntad kritik mot regeringen – men inte rörande de ökande utsläppen. Istället kritiserar Socialdemokraternas ekonomiske talesperson Mikael Damberg förslaget för att vara ett löftesbrott – mycket lägre än det som lovades väljarna.

    – Jag blev väldigt förvånad, för att många väljare blir nog väldigt besvikna för Sverigedemokraterna lovade en sänkning med 10 kronor vid pump för diesel och 6,50 vid pump för bensin och nu kom det ett besked om en krona, lägre än den tillfälliga skattesänkning som den förra regeringen, den socialdemokratiska regeringen faktiskt genomförde, säger han till Sveriges Radio.

    Även Centerpartiet är kritiska.

    – Nu bidde det bara en mycket liten tumme av kanske inte ens en krona, där samtidigt vi andra har förslag på bordet om att sänka mer vid pump och göra bättre för klimatet, säger ekonomiske talespersonen Martin Ådahl.

    I intervjun med Aftonbladet säger meterologen Michael Tjernström att mänskligheten får ta konsekvenserna ”så länge vi bekymrar oss om ekonomin nästa månad snarare än jordens framtid”. Den bistra verkligheten är att ju hårdare vi kramar fossila bränslen, desto värre blir klimatsmällen för planeten, mänskligheten och ekonomin. Det är forskarna överens om. Frågan är när insikten kommer att nå makthavarna.

    Oroväckande ökning av växthusgaser

    Utsläppen av växthusgaser i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 2021, enligt en ny rapport från WMO. För metan noterades den största ökningen från ett år till ett annat sedan mätningarna startade, vilket väcker frågor om människors förmåga att begränsa metanet.

    Inför FN:s stora klimatmöte COP27, som hålls i egyptiska Sharm el-Sheikh 6-18 november, kommer olika klimatrapporter nu i en tät följd. Dessvärre är de inte av det muntra slaget.

    Varje år släpper Världsmeteorologiska organisationen (WMO) sin rapport Greenhouse Gas Bulletin om föregående års utveckling av de tre växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid). Som en olycksbådande varning inför COP27 nådde atmosfärsnivåerna av dessa tre växthusgaser nya rekordnivåer 2021.

    Det är viktigt att notera här att WMO i denna rapport mäter atmosfäriska koncentrationer av växthusgaser – det som finns kvar i atmosfären efter att gaser absorberats av sänkor som havet och biosfären. Detta är inte samma sak som utsläpp.

    2021 var koldioxidkoncentrationerna 415,7 miljondelar (ppm), metan till 1908 miljarddelar (ppb) och dikväveoxid på 334,5 ppb. Dessa värden utgör 149, 262 respektive 124 procent av de förindustriella nivåerna, innan mänskliga aktiviteter började störa den naturliga jämvikten för dessa gaser i atmosfären.

    För metan rapporterades den största ökningen i koncentrationer sedan systematiska mätningar påbörjades för nästan 40 år sedan. Ökningen mellan 2020 och 2021 var ungefär dubbelt så stor som den genomsnittliga årliga ökningen. Orsaken till denna ökning är inte fastställd, men tycks vara ett resultat av både biologiska och mänskligt inducerade processer.

    Metan är efter koldioxid den växthusgas som har mest påverkan på klimatet, men den stannar kortare tid i atmosfären. Utsläppen kommer från många olika källor, bland annat naturliga källor som våtmarker. Men lite mer än hälften kommer från mänsklig aktivitet, som utvinning av fossila bränslen och boskapsuppfödning. Gasläckorna från sabotaget av Nordstream i Östersjön leder nu exempelvis till stora utsläpp av metan.

    Koncentration av metan i atmosfären 1985-2021. Källa: WMO.

    Samtidigt var ökningen av koldioxidhalten från 2020 till 2021 större än den genomsnittliga årliga tillväxttakten under det senaste decenniet. Mätningar från WMO:s globala övervakningsstationer har dessutom visat att dessa nivåer har fortsatt att stiga under 2022, vilket Supermiljöbloggens läsare av Dagens CO2-kurva kunnat följa. Orsaken till ökningen var främst förbränning av fossila bränslen och cementproduktion.

    Koncentration av koldioxid i atmosfären 1985-2021. Källa: WMO.

    Lustgas ökade till 334,5 miljarddelar, ppb. Även de ökningarna var högre än vad de årliga genomsnittshöjningarna de senaste tio åren har varit.

    Koncentration av dikväveoxid i atmosfären 1985-2021. Källa: WMO.

    Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO, påtalade vikten av att inse var vi befinner oss i ett pressmeddelande från rapportsläppet:

    Vi behöver förändra våra industri-, energi- och transportsystem och hela vårt sätt att leva. De nödvändiga förändringarna är ekonomiskt överkomliga och tekniskt möjliga. Tiden börjar rinna ut.

    WMO-rapporten kom samma dag som en ny FN-rapport som tydligt visar att världens regeringar inte har förbundit sig tilltäckligt att minska sina klimatutsläpp. Situationen skulle kunna innebära en 2,5-gradig ökning av den globala temperaturen i slutet av århundradet.

    Det är krassa budskap för beslutsfattare att ta till sig inför COP27, men som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om kan vi minska de globala metanutsläppen med 45 procent till 2030 med relativt enkla åtgärder. Den ökande andelen av förnybar energin och elfordon kommer dessutom – enligt internationella energimyndigheten IAE – göra att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen förväntas öka med knappt en procent i år. Förvisso långt ifrån tillräckligt, men ändå en viktig signal.

    En separat och kompletterande Emissions Gap Report från FN:s miljö kommer att släppas den 27 oktober. Emissions Gap-rapporten bedömer de senaste vetenskapliga studierna om nuvarande och beräknade framtida utsläpp av växthusgaser. Denna skillnad mellan ”var vi sannolikt kommer att vara” och ”var vi behöver vara” kallas utsläppsgapet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.