Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimaträttsutredningen: Minskad bilism ett måste

    Transporterna är en av de viktigaste nycklarna för att klara klimatmålen. Staten behöver förändra planeringen av infrastrukturen så att bil- och lastbilstransporter minskar, bland annat genom att stoppa motorvägsprojekt. Det slår regeringens Klimaträttsutredning nu fast.

    Utredningen har letts av västsvenska landshövdingen Anders Danielsson, som haft ett svårt uppdrag. Utredningstiden har förlängts flera månader och först i veckan lades betänkandet fram.

    Utredningen föreslår ett rejält omtag i arbetssättet för statens jämte försvaret största myndighet Trafikverket, med cirka 65 miljarder kronor i årsomsättning. Myndigheten utgår i sin planering från traditionella trafikprognoser, som alltid pekar uppåt mot ständigt ökad trafikvolym.

    Detta har lett till att Trafikverket också prioriterat byggandet av allt fler och större trafikleder för att svälja den ökade biltrafiken, trots stadigt växande kritik från inte bara miljöorganisationerna, utan även från statliga länsmyndigheter och Naturvårdsverket.

    Det hjälper inte att konvertera bilparken till eldrift för att nå klimatmålen. Själva grundproblemet måste åtgärdas också, konstaterar utredningen.

    Något av droppen som fick bägaren att rinna över och visa på det omöjliga läget var satsningen på tvärförbindelsen Södertörn, en motorväg söder om Stockholm. Den gick stick i stäv mot alla klimatmål, inklusive Trafikverkets egna. Tjänstemän på Naturvårdsverket försökte rent av få den rödgröna regeringen att stoppa vägen, men fick inte ministrarnas gehör.

    Klimaträttsutredningen anger nu som en lösning på dilemmat att Trafikverket får i uppdrag att planera för ökad så kallad ”transporteffektivitet” och minskat transportarbete för person- och lastbilar. Gång- och cykeltrafik i städerna ska prioriteras och stöttas av staten.

    Redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet ska också kunna stoppas, till exempel motorvägar. Hamnar och flygplatser, som prövas inom miljöbalken, ska kunna få villkor om transporteffektivitet inskrivna, lyder ett annat förslag.

    Klimatminister Annika Strandhäll (S), som deltog i presentationen av utredningen, har inte visat korten ännu och vill inte ange vilka förslag i betänkandet som hon stöder.

    Genom utredningens förslag kommer färre vägprojekt bli samhällsekonomiskt lönsamma och pengar kan frigöras till att i stället planera och investera för ett transporteffektivare samhälle. Där har fler möjlighet att gå, cykla och åka kollektivt och få mer gods på järnväg, säger utredningens sekreterare Anders Roth i Svenska Miljöinstitutets pressmeddelande.

    Utredningen föreslår även lättnader i miljöprövningen av nya elledningar. Kraftigt ökad elektrifiering av samhället, såväl inom transport- som industrisektorn bedöms vara en annan av grundbultarna för att nå upp till förpliktelserna i klimatlagen. Det så kallade klimatpolitiska ramverket anger att Sveriges fossila koldioxidutsläpp ska vara nere i nettonoll år 2045, om endast 23 år.

    Pariskrisen: Ryssland kan dra sig ur avtalet

    Ryska duman har lämnat ett förslag om att Ryssland ska lämna Parisavtalet och Kyotoprotokollet.

    Det rapporterar Aftonbladet som refererar till ryska Izvestia. Förslaget kommer från parlamentets miljökommitté. Det finns ännu inga uppgifter om förslaget har stöd hos Putin eller övriga delar av den ryska statsledningen.

    SMB har tidigare rapporterat om hur Rysslands invasion av Ukraina kan få stor påverkan på det globala klimatarbetet.

    Ryssland är idag världens fjärde största utsläppare av växthusgaser.

    Grönt ljus för vindkraft utanför Skånes kust

    Vindkraftparken på grundet Kriegers Flak söder om Skåne kan producera el motsvarande årskonsumtionen för en halv miljon hushåll.

    På torsdagen sa regeringen ja till Vattenfalls ansökan om 40-50 turbiner för havsbaserad vind. Det förnybara projektet kan vara i drift 2028 och producera 2,3 terawattimmar per år, ungefär lika mycket som en fjärdedel av kärnkraftreaktorn Forsmark 3, skriver DN.

    Lokaliseringen är en viktig faktor, då södra Sverige idag har låg elproduktion jämfört med norra. Trots Sveriges långa kustlinje ligger vi efter när det gäller den havsbaserade vinden. På den danska sidan av Kriegers Flak driver Vattenfall redan Danmarks största vindkraftpark, och på den tyska sidan snurrar kraftverken sedan 2015.

    Rapport listar 62 möjliggörare för en mer hållbar konsumtion

    En ny rapport visar på 62 faktorer, så kallade möjliggörare, för en mer hållbar konsumtion. Välbehövligt då nuvarande konsumtion är långt ifrån hållbar.

    Världen konsumerar som aldrig förr, i Sverige har konsumtionen ökat stadigt de senaste 30 åren. Samtidigt underskattar svenskarna sin konsumtion och tror istället att den minskar. Faktum är att endast åtta av 135 länder gör slut på jordens resurser snabbare än vi svenskar.

    I och med detta välkomnas initiativ som det inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption, där forskare i en rapport identifierat de 62 möjliggörarna för en mer hållbar konsumtion. Dessa möjliggörare som identifierats kan kopplas till hållbar konsumtion av mat, semester och heminredning. 

    Ett urval av möjliggörarna i rapporten är krav på förbättrad hållbarhet, reglering av marknadsföring, koordination av värdekedjan, icke-polariserande kommunikation, skatter på ohållbar konsumtion samt subventioner på hållbar konsumtion och utdelande av konsumtionsrätter för ohållbar konsumtion som kött och flyg.

    Åsa Svenfelt, docent vid KTH och en av rapportens författare, beskriver en möjliggörare som hon är extra förtjust i:

    Måste jag välja en så tror jag mycket på att ”styra mot alternativa välfärdsmått”, det vill säga att låta andra indikatorer styra beslutsfattande än sådana som mäter ekonomisk aktivitet.

    Möjliggörarna beskrivs som förslag och idéer från forskningen som ska kunna nyttjas som en verktygslåda med rekommendationer och inspiration för styrning och förändring. Verktygslådan ska exempelvis kunna ge stöd till politiker och andra beslutsfattare på både nationell och lokal nivå samt inom företag och andra organisationer. 

    Föroreningar fortsatt det största miljöhotet: 9 miljoner dör årligen

    Under 2015 orsakade dålig luftkvalitet, osäkert vatten och giftiga kemiska föroreningar 1 av 6 dödsfall globalt. Fem år senare hade den siffran inte förändrats. Det visar en ny sammanställning i tidskriften Lancet Planetary Health.

    Föroreningar fortsätter att vara världens största miljöhot för sjukdomar och för tidiga dödsfall och mer än 90 procent av dessa dödsfall äger rum i låg- och medelinkomstländer. Det visar en ny kommissionrapport om föroreningar och hälsa som bland annat Washington Post rapporterar om.

    Ingen förändring

    Därmed kvarstår problemet som lika omfattande som för fem år sedan då den första sammanställningen gjordes. Trots pågående ansträngningar från FN-organ, engagerade grupper och individer samt vissa nationella regeringar (främst i höginkomstländer), menar rapporten att få verkliga framsteg mot föroreningar kan identifieras, särskilt i låginkomst- och medelinkomstländerna, där över 90 procent av de föroreningsrelaterade dödsfallen sker.

    Även om det skett en del framgångar på vissa områden såsom föroreningar som kan kopplas till minskad fattigdom har försämringar skett på andra. Tidigare berodde de flesta dödsfall på luftföroreningar orsakade av sotpartiklar som släppts ut från inomhuskaminer som eldades med ved eller dynga, samt orent vatten och osäker avloppshantering. Enbart vatten och avlopp orsakade mer än en miljon dödsfall, men tack vare förbättringar i vattentillgång, sanitet och antibiotika har dessa dödsfall kunnat minskas.

    Dessa minskningar kompenseras dock av ökade dödsfall som kan tillskrivas luftföroreningar och giftiga kemiska föroreningar, framförallt bly. Det innebär att att 1 av 6 dödsfall i världen fortfarande beror på föroreningar, vilket är fler dödsfall än vad krig, terrorism, trafikskador, malaria, droger och alkohol orsakar tillsammans. Därmed orsakar föroreningar lika många dödsfall som rökning.

    Här finns dessutom en tydlig könsskillnad där män är mer benägna att dö av exponering för luftföroreningar, blyföroreningar och yrkesrelaterade föroreningar än kvinnor. Samtidigt är kvinnor och barn mer benägna att dö av exponering för vattenföroreningar än män.

    Moderna föroreningar

    Dödsfallen från dessa mer – som rapportförfattarna kallar dem – ”moderna” föroreningar och som är den oavsiktliga konsekvensen av industrialisering och urbanisering, har ökat med 7 procent sedan 2015 och med över 66 procent sedan år 2000.

    De flesta länder har gjort lite för att hantera detta enorma folkhälsoproblem och Richard Fuller, rapportens huvudförfattare, förklarar i en intervju att ”brist på uppmärksamhet” förklarar varför denna dystra siffra och utveckling kvarstår:

    Föroreningar har till stor del ignorerats, och det har också till stor del ignorerats i utomeuropeiskt utvecklingsbistånd och det stöd som vi borde ge där ute till länder för att stoppa allt detta från att hända.

    En anledning till denna brist på uppmärksamhet menar kommissionen är att föroreningar vanligtvis har setts som en lokal fråga som ska åtgärdas nationellt eller regionalpolitiskt, men att det blir allt tydligare att föroreningar utgör ett planetärt hot som kräver ett globalt svar.

    Störst påverkan har luftföroreningar som står för majoriteten av förtida dödsfall, 6,7 miljoner, vilket även andra rapporter visat. Förorenad luft anses nu utgöra en hälsorisk för halva jordens befolkning och cirka 95 procent av dödsfallen sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Enbart de luftföroreningsrelaterade dödsfallen beräknas i rapporten ha minskat den ekonomiska produktionen med 6,1 procent under 2019.

    Mer än hälften av nationerna världen över upplevde fler dödsfall till följd av luftföroreningar utomhus och giftiga kemikalier under 2019 än luftföroreningar inomhus och vattenföroreningar.

    Kemikalier – det tysta hotet

    Bly är en särskilt farlig kemisk förorening, eftersom det kan orsaka permanent skada på människors hjärnor, fertilitet och immunsystem och särskilt hos barn där studier har visat på en nedgång i IQ med 5-10 poäng. Denna nedgång är förknippade med ökad andel skolmisslyckanden, beteendestörningar, minskad ekonomisk produktivitet och globala ekonomiska förluster på nästan 1 000 miljarder dollar årligen. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den perioden. 2019 orsakade blyförgiftning nära en miljon dödsfall.

    Kemikaliefrågan är särskilt viktigt för låginkomstländer, som har blivit dumpningsplatser för farligt avfall utan att de har den nödvändiga kapaciteten för hanteringen. Denna utveckling är en konsekvens av att rika länder alltmer flyttat sin produktion till fattiga länder. Enligt en studie i Nature Communications har elva av de stora ekonomierna orsakat mer än hälften av de förtida dödsfallen i andra länder.

    En FN-rapport från 2017 kom fram till att 1 av 4 av små barns dödsorsaker kan kopplas till föroreningar, där en viktig orsak, utöver luftföroreningar, är gifter från elektronikavfall.

    Som SMB tidigare rapporterat har världens e-avfall ökat med 21 procent på bara 5 år, enligt FN:s rapport Global E-waste Monitor 2020. Metaller från kasserade elektroniska produkter och elektriska bilbatterier utgör en stor risk för utsatta e-avfallsarbetare och deras familjer.

    En dyster utveckling

    Dessvärre riskerar den negativa utvecklingen med kemikalier att fortsätta om inget drastiskt gör. Den globala kemikalietillverkningen ökar med en hastighet av cirka 3,5 procent per år och är på väg att fördubblas till 2030. Ungefär två tredjedelar av den nuvarande kemikalieproduktionen finns i låg- och medelinkomstländer.

    Kemikalier har fått stor spridning i den globala miljön och enligt forskare har förändringar i ekosystemen på grund av människans kemiska substanser varit snabbare under de senaste 50 åren än någonsin tidigare i människans historia och nu också passerat gränsen för vad som är hållbart.

    Fuller och hans kollegor betonar att föroreningar, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är nära kopplade och efterlyser en internationell satsning för att upprätta system för övervakning av föroreningar och finansiering för interventioner. Globala insatser, menar de, kan samverka med andra globala miljöpolitiska program, särskilt som en storskalig, snabb övergång från alla fossila bränslen till ren, förnybar energi är en effektiv strategi för att förebygga föroreningar och samtidigt bromsa klimatförändringarna, och därmed uppnå en dubbel nytta för planetär hälsa.

    Ett IPCC för kemikalier

    Lyckligtvis har FN nyligen efter upprop och krav från forskare beslutat att inrätta en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier, liknande FN:s klimatpanel IPPC där miljöövervakning är en viktig del. Denna behöver dock komma i arbete snabbare än 2024 som nu är målet. Det är sorgligt nog att inte mycket har hänt på fem år mellan de två föroreningsrapporterna.

    Det var först i juli förra året som den miljöskadliga blybensinen var helt förbjuden och utfasad från användning globalt, trots att flera länder förbjöd den redan 1980. Denna långsamma utveckling måste överges och kriget i Ukraina har tydligt betonat vilket hälso- och säkerhetshot de fossila bränslerna är. Därmed finns det enbart en riktning att gå.

    MP mandatperiodens miljöbästa parti

    Miljöpartiet kniper förstaplatsen när Naturskyddsföreningen rankar vilka partier som varit bäst och sämst för miljön under den gångna mandatperioden.

    MP har varit pådrivande i både regering och riksdag, enligt Naturskyddsföreningens granskning. Det märks inte minst på att regeringens politik blivit betydligt svagare sedan S blev ensamma om makten. På andraplats hamnar Vänsterpartiet, som dock får rejäl bassning för att ha försämrat sin miljöpolitik det senaste året.

    En bra bit därefter följer Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna på delad tredjeplats. I botten hamnar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De har inte bara varit passiva, utan dessutom på en rad områden motverkat klimat- och miljöpolitiken.

    Resultatet från Naturskyddsföreningens granskning liknar slutsatserna från WWF:s valenkät, som SMB rapporterade om förra veckan. Även i denna enkät, som listar partiernas miljölöften inför det kommande valet, presterar MP bäst, följt av V. Överlag fick nästan alla partierna dåliga betyg – ”ett förbluffande dåligt resultat” enligt miljöorganisationen.

    Under ett valseminarium med WWF passade SMB på att fråga Moderaterna om hur sänkningen av bensin- och dieselskatten går ihop med rådande forskningsläge om klimatet.

    – Jag tror inte att det är en ökningstakt som man hade velat ha politiskt beslutat. Därför tycker jag att det är rimligt att göra en korrigering. Det är uppenbart att det fossila behöver bli dyrare över tid, men vi behöver göra det i en takt som slår undan benen för människor eller riskerar tilltron till klimatpolitiken, säger Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson för M.

    Ni anser inte att sänkningen går emot klimatforskningen?

    – Nej, det skulle ju ha varit som att politiken redan från början hade sagt ”nu ska vi höja priset med tio kronor litern på ett år”, men det är det ju ingen som har föreslagit.

    På plats fanns också Centerpartiet, som får relativt goda betyg av både Naturskyddsföreningen och WWF när det kommer till klimat men sämre när det gäller biologisk mångfald. I debatten visade C:s miljöpolitiska talesperson Magnus Ek en del skillnader mot partilinjen, bland annat gällande en nationell koldioxidbudget. Det har partiet sagt nej till i enkäten men fick till en början ett spontant ja i debatten.

    Hur troligt är det att Centerpartiets klimatpolitik blir mer ambitiös, till exempel genom att jobba för en koldioxidbudget?

    – Jag tror inte man ska läsa in någonting i att jag står på en scen och viftar med skyltar, mer än att jag kanske skulle ha kollat mer på den faktiska enkäten. Ibland är det slantsingling om man kan säga ja eller nej. Vi har ofta liknande ambitioner (med WWF, reds.anm), utöver skogsområdet, men jag räknar med att Centerpartiets miljö- och klimatpolitik fortsätter bli mer ambitiös. Det har den blivit under hela den tid jag varit medlem, säger Magnus Ek.

    WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind ser positivt på möjligheten att få partier att ändra sig om en nationell koldioxidbudget. Idag är det bara MP och V som ställer sig bakom ett sådant förslag.

    – Vi ser här att två partier säger ja, och vem vet – kanske är ett tredje på gång. Om vi ska skala ner är det här den bästa vägen framåt.

    Nu krävs idogt arbete för att lyfta miljön högre upp på politikernas agenda.

    – Vi måste få in miljö- och klimatfrågorna mer i valrörelsen. Det är ganska naturligt att debatten domineras av Ukraina och Nato, men samtidigt är det här valet helt centralt för klimatet eftersom utrymmet att minska utsläppen minskar oerhört snabbt, säger Gustaf Lind till SMB.


    Mer om valet

    Aurora: ”Regeringen har till 1 juni på sig”

    Svenska staten kan bli stämd för otillräckliga klimatinsatser. Om regeringen inte svarar innan 1 juni hotar ungdomsorganisationen Auroramålet med att gå till domstol.

    För ett år sedan bildades organisationen Auroramålet med målet att dra svenska staten inför domstol. Nu ser stämningen ut att närma sig.

    Förra veckan skickade ungdomarna ett kravbrev till miljöministern, finansministern och justitiekanslern. I brevet och en debattartikel i Aftonbladet påtalas bland annat att ”dagens klimatpolitik inte ens räcker till för att uppfylla de oerhört bristfälliga klimatmålen”.

    Om Aurora inte får en försäkran från regeringen senast den 1 juni ser de ingen annan utväg än att vända sig till domstol för att bevisa statens skyldigheter att minska klimatkrisens effekter.

    Sveriges klimatarbete är idag bristfälligt på tre olika sätt: Vi har klimatmål som inte är tillräckligt ambitiösa och som exkluderar stora delar av våra utsläpp. Dessutom uppnås inte de mål som redan finns idag. Sveriges otillräckliga klimatåtgärder lägger stora bördor på unga och kommande generationer. Vi unga drabbas av fysisk och psykisk ohälsa redan idag, och vår sårbarhet kommer bara att bli värre om inte Sverige genomför en omfattande förbättring av sitt klimatarbete, säger Ida Edling, juriststudent och aktiv inom Aurora, till Natursidan.

    Det här är ett ovanligt mål. Men i andra liknande tvister vill man gärna närma sig motparten innan man stämmer – för att de ska vara medvetna om hur man ser på saken, säger Sofi Marklew, nyutexaminerad jurist och engagerad i Auroramålet, till DN.

    Miljöminister Annika Strandhäll ombads kommentera till DN men avböjde.


    Läs mer
    Unga stämmer svenska staten: ”Vi tar skada” – Intervju med Auroramålet

    Nytt koldioxidrekord i förra veckan

    Koldioxidhalten i atmosfären ökar alltjämnt och i förra veckan slog ytterligare ett oroväckande rekord.

    I förra veckan uppmättes på Mauna Loa på Hawaii den högsta nivån någonsin av koldioxidhalt i atmosfären så länge människan funnits. Sammantaget uppmättes för vecka 19 hela 421,13 miljondelar (ppm) i atmosfären. Det är en ökning med 2,79 ppm jämfört med samma vecka förra året. För bara 10 år sedan låg halten på 397,38 ppm.

    Sammantaget låg halten koldioxid under april månad på 420,23 ppm, enligt preliminära data.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 421,95 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 419,38 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 3,92 ppm.

    Sammantaget låg halten koldioxid under mars månad på 418,81 ppm, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021. Den preliminära siffran för april är 420,23. Jämfört med för bara två år sedan är det en ökning med 3,78 ppm.

    Källa: NOAA

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Världen upplevde den femte varmaste april någonsin med flera väderanomalier och extremväder.

    Källa: NOAA

    Asien upplevde sin varmaste april någonsin med 2,62 grader över genomsnittet. Ovanligt höga temperaturer i Indien och Pakistan bidrog till rekordvärmen i Asien, med flera platser som satte nya apriltemperaturrekord. Dessa höga temperaturer har nu fortsatt i maj med temperaturer över 50 grader.

    Världens 10 varmaste april har alla inträffat sedan 2010, och 2014-2022 rankas alla bland de 10 varmaste april någonsin. Även 2022 beräknas komma att ingå i denna utveckling.


    Elektrifieringen accelerear på flera sätt

    Elektrifieringen av Sveriges fordonsflotta tar välbehövliga steg framåt. Nu senast har en överenskommelse som ska förenkla laddning runtom i landet har träffats, allt fler kommuner införskaffar elbilar och nyregistreringen av laddbara fordon ökar. 

    Att det pågår ett skifte från fordon med förbränningsmotor till laddningsbara fordon har varit svårt att undgå. SMB rapporterade häromdagen om hur elbilsmarknaden växer. Hittills i år är 27,4 procent av de nyregistrerade bilarna rena elbilar och 24,9 procent laddhybrider. 

    Nu kommer även rapporter om andra indikatorer på att omställningen accelererar. Drivkraft Sverige, Energiföretagen Sverige och Mobility Sweden har enats om att det ska bli enklare att ladda och betala på publika snabbladdningsstationer. 

    Med en uppsjö olika företag och appar är det idag ofta onödigt krångligt att ladda sin elbil. Tanken är nu att anslutna laddoperatörer ska erbjuda betalning med kredit- eller betalkort, direkt på stationen eller via app/QR-kod. Kunden behöver heller inte teckna avtal eller registrera ytterligare kunduppgifter och priset för laddning ska tydligt framgå innan laddningen.

    Studier visar att ett annat hinder för elektrifieringen är så kallad räckviddsångest, det vill säga att man oroar sig för om laddningen kommer att räcka. I det blir bristen på publika laddstationer ett bidragande problem. Positivt nog finns flera projekt och planer på att bygga ut Sveriges laddinfrastruktur, bland annat genom fler snabbladdare på mackar.

    Ytterligare en indikation på att elektrifieringen tagit fart på riktigt är att även kommunerna är på väg att elektrifiera sina fordonsflottor. Dagens industri rapporterar att målet om att minska transporternas koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030 redan uppnåtts i nitton kommuner och tre regioner, mycket på grund av just elbilarna.

    Utsläppsminskningen gäller dock bara de kommunala och regionala verksamheterna – bland befolkning, företag och industrier är det fortfarande mycket som krävs för att ställa om på riktigt.

    PFAS finns i småbarns kläder och lakan

    De skadliga evighetskemikalierna PFAS påträffas även i amerikanska barnplagg och sängkläder som märkts som ”miljövänliga” eller ”icke giftiga”, enligt en studie gjord av Silent Spring Institute, USA.

    PFAS är kemikalier där kol och fluor bildar en ytterst stabil molekyl, praktiskt taget onedbrytbar och som kopplas till ohälsa och en lång rad sjukdomar. De är misstänkt cancerframkallande, befaras minska fruktsamheten, orsaka diabetes och fetma och har bevisats försämra immunsystemet hos barn.

    Den här rapporten, publicerad av American Chemical Society och citerad av The Guardian, utgör bara ett utropstecken på senare tid om de många tusen olika kemikalierna som ingår i PFAS-gruppen.

    Svenska Livsmedelsverket har helt nyligen lagt fram sitt förslag till kraftigt sänkta rekommenderade värden för högsta dagsintag via mat och vatten, vilket SMB berättat om.

    I Danmark har en stor miljöskandal med PFAS fått mycket stor uppmärksamhet. Barn i staden Korsör uppvisar skador efter att ha ätit naturbetat kött, som förorenats då djurens bete låg nära en brandövningsplats där PFAS-haltigt släckskum användes.

    ”Definitivt ett problem”

    Den amerikanska studien visar nu att konsumenterna inte kan känna sig trygga med diverse försäkringar om att produkter är ”gröna” när det gäller PFAS.

    Forskarna hade inte som syfte att lämna någon heltäckande bild över läget. De ville istället undersöka i vilken mån de kontroversiella evighetskemikalierna förekom i produkter som var märkta som smutsavvisande, vattentåliga och så vidare, och – eller – hade någon form av miljömärkning.

    Forskarna undersökte 93 olika varor på den amerikanska marknaden, till exempel kuddskydd och sängkläder för barn, olika barnplagg och stoppade möbler. Resultatet gav en del övrigt att önska. Det visade sig att PFAS förekom i 54 av produkterna. 21 av dessa 54 hade därtill en märkning som utlovade det motsatta, till exempel ”eco”, ”non-toxic” eller ”green.”

    Detta är definitivt ett problem, eftersom dessa giftiga kemikalier kan ta sig in i barnens kroppar, säger Laurel Schaider, en av rapportförfattarna till the Guardian.

    Tipset: Undvik smutsavvisande textilskydd

    Det kan vara svårt för den enskilde konsumenten att undvika produkter där PFAS-kemikalier ingår, eftersom det saknas standarder för dem i produktbeskrivningarna. Men forskarna bakom studien lämnar en del tips. De fann att till exempel sängkläder och kläder som beskrevs som ”smutsavvisande” (stain resistant) eller ”vattentäta” (waterproof) nästan genomgående innehöll dessa kemikalier.

    Likaså kan konsumenterna, även i Sverige, räkna med att impregneringsmedel och textilskydd av olika slag, har PFAS som huvudsaklig verksam beståndsdel, framhåller forskarna i The Guardians artikel.

    Forskarna fann även att en av de dokumenterat mest skadliga enskilda kemikalierna inom gruppen – PFOA – fanns i en del av de undersökta varorna. De som innehöll denna kemikalie var genomgående tillverkade i Kina. I USA hävdar företagen och de regelansvariga att ämnet mönstrats ur produktionen, men enligt The Guardian påträffas ofta produkter som innehåller ämnet ändå.

    PFOA förbjöds helt inom EU för två år sedan, och unionens kemikaliemyndighet jobbar på att fasa ut hela PFAS-gruppen helt och hållet, vilket SMB berättat om tidigare.

    Är det då troligt att PFAS-kemikalier återfinns i kläder och andra produkter för barn i Sverige också? Svaret är att det absolut inte kan uteslutas, eftersom ämnesgruppen är så oerhört stor och till stora delar oreglerad, än så länge. På Kemikalieinspektionens uppdrag har Örebro universitet och Nilu, norska luftvårdsmyndigheten studerat förekomsten av 36 specifika PFAS-kemikalier i en lång rad vardagsprodukter, till exempel allvädersplagg och skor.

    Studien visade i sin analys av den totala mängden så kallat organiskt fluor att varorna innehöll inte bara de särskilt listade kemikalierna, utan även en lång rad av andra PFAS med liknande, negativa egenskaper.

    Rapporten bekräftar vår bild av att PFAS förekommer brett och i stora mängder i både vanliga konsumentvaror och kemiska produkter. Den är en viktig pusselbit i vårt arbete för att få EU att förbjuda samtliga PFAS-ämnen. Det säger Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen i myndighetens pressmeddelande.

    Usla miljöbetyg till nästan alla partier

    ”Förbluffande dåligt resultat”. M, SD och S hamnar sist när WWF granskar partierna inför valet.

    Världsnaturfonden WWF har undersökt partiernas inställning till 24 viktiga miljöpolitiska förslag. Resultatet är minst sagt nedslående. Bara tre partier – MP, V och L – säger ja till mer än hälften av förslagen. I botten hittas M, SD och regeringspartiet S.

    Det är ett förbluffande dåligt resultat. Mitt i den existentiella krisen för planeten så kör man på med skygglappar för vad vetenskapen säger. Om partierna inte ändrar sig kommer vi att se oåterkalleliga negativa konsekvenser för naturen, klimatet och samhället, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

    Andelen ja-svar per parti
    • Miljöpartiet: 100 procent.
    • Vänsterpartiet: 87 procent.
    • Liberalerna: 67 procent.
    • Centerpartiet: 33 procent.
    • Kristdemokraterna: 21 procent.
    • Socialdemokraterna: 17 procent.
    • Sverigedemokraterna: 12 procent.
    • Moderaterna: 8 procent.

    WWF ser att majoriteten i riksdagen inte stöder satsningar på skydd av natur och utveckling av den biologiska mångfalden.

    Men vi är glada att fyra partier; C, L, MP och V vill lyfta frågan på den politiska agendan genom att anta en nationell plan för biologisk mångfald som motsvarar klimathandlingsplanen, säger Gustaf Lind.

    MP och V är ensamma om att säga ja till minskad biltrafik, nationell utsläppsbudget, minskat flygresande och slopad tilldelning av gratis utsläppsrätter inom EU. Enda partiet som får full pott i granskningen, MP, vill också stoppa nyförsäljning av fossildrivna bilar senast 2025.

    Bottengänget med KD, M, SD och S avser inte ta bort de nya sänkningarna av bensinskatten, L vacklar.

    När vi är mitt inne i en klimatkris är det uppseendeväckande och djupt oroande att en majoritet av partierna lovar väljarna skattesänkningar och rabatt på bensin och diesel. Vi har inte råd att låsa fast oss i ett fossilberoende som leder till ohållbara utsläpp och är förkastligt ur ett säkerhetsperspektiv, säger Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik på WWF.


    Här hittar du hela WWF:s granskning.
    Här hittar du SMB:s partigranskningar för EU-valet 2019 och riksdagsvalet 2018.

    Rekordvärme i sikte – 1,5 grader kan passeras inom fem år

    Med 50 procents sannolikhet kommer den globala medeltemperaturen nå 1,5 grader över förindustriella nivåer redan de kommande fem åren. Det skriver FN:s Världsmeteorologiska organisation och sänder ytterligare en varning till världen att agera.

    Sannolikheten att tillfälligt överskrida 1,5 grader har ökat stadigt sedan 2015. Då Parisavtalet skrevs under var den nära noll. Mellan åren 2017 och 2021 ökade risken för ett överskridande till runt tio procent.

    Nu bedömer FN:s meteorologiska organisation WMO i en uppdaterad rapport att sannolikheten ökar snabbt till nästan 50 procent för perioden 2022-2026. Därmed har sannolikheten att jorden tillfälligt kommer gå över 1,5 grader under ett av de kommande fem åren aldrig har varit högre.

    WMO:s rapport tyder på att temperaturerna mellan 2022 och 2026 kommer att vara mellan 1,1 och 1,7 grader högre än förindustriella nivåer och det anses vara 93 procents sannolikhet att nya värmerekord kommer slås. Lika hög sannolikhet bedömmer rapportförfattarna att det är att femårsgenomsnittet för 2022-2026 kommer vara högre än de senaste fem åren (2017-2021).

    Parisavtalet lever än

    Att den globala uppvärmningen tillfälligt passerar 1,5 grader är dock inte samma sak som att Parisavtalets mål är helt utom räckhåll, understryker forskarna. De globala temperaturerna varierar från år till år och Parisavtalet hänvisar till ett långsiktigt medelvärde snarare än till temperaturen under ett enskilt år.

    I framtiden väntas det dock bli vanligare med tillfälliga överskridanden av 1,5 grader men forskarna ser också en ökad risk för att det kan passeras under en längre period.

    Källa: Climate Central

    Det år vi tillfälligt överstiger 1,5 grader kommer förmodligen att bli ett år med El Niño, det naturliga meteorologiska fenomen som förknippas med en ovanlig uppvärmning av ytvattnet i östra Stilla havet och som kan påverka vädret över hela världen.

    Även Berkeley Earth – en oberoende amerikansk ideell organisation fokuserad på miljödatavetenskap – har prognostiserat att den globala temperaturen kommer att nå 1,5 år 2033 och 2 grader år 2060. Med de senaste sju åren som de varmaste någonsin ser de en stark överensstämmelse med den globala klimatkrisen.

    Källa: Berkeley Earth

    ”Så länge vi fortsätter släppa ut växthusgaser kommer temperaturerna fortsätta öka”

    I år har världen redan fått uppleva extremväder när Indien och Pakistan drabbades av en ovanligt tidigt och ihållande värmebölja med temperaturer uppemot 50 grader. Förra året blev ytterligare ett varmt år ihågkommet för värmeböljor, skogsbränder och skyfall över hela världen med en global uppvärmning på cirka 1,1 grader varmare än genomsnittet från det sena 1800-talet.

    Enligt oberoende analyser från NASA och USA:s vädermyndighet NOAA blev jordens globala genomsnittliga yttemperatur år 2021 det sjätte varmaste någonsin. Därmed går de i linje med tidigare sammanställningar från Copernicus och WMO som kom tidigare i år. 

    Europa upplevde sin varmaste sommar någonsin och ligger redan 2 grader över genomsnittet för 1991-2020. Stora delar av världens hav upplevde minst en kraftig marin värmebölja under 2021 och haven har inte varit så försurade på minst 26 000 år.

    En snabb klimatomställning blir därmed allt viktigare och behöver få högsta prioritet. Vad som behöver göras är WMO:s generaldirektör Petteri Talas tydlig med i ett pressmeddelande till rapporten:

    Så länge vi fortsätter släppa ut växthusgaser kommer temperaturerna fortsätta öka.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    I Sverige har frågan dessvärre fastnat att handla om energi och kärnkraft samtidigt som tillstånd för vindkraftverk stoppas, trots att vindkraft tillsammans med solkraft tillhör de avgörande energislagen för övergången till förnybar energi. Detta enligt senaste IPCC-rapporten som lyfte fram att priserna på förnybart gått ner kraftigt och gjort dem till billiga energislag.

    Och om det inte vore nog kan ett utdraget krig i Ukraina göra det svårare för världen att nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det varnade nyligen USA:s klimatsändebud John Kerry, enligt The Guardian.

    Mikroplast funnen i avlägsna skogar

    Anmärkningsvärda halter av nanopartiklar av plast har hittats i orörda skogssjöar i Sverige och Sibirien. ”Djupt chockerande”, säger forskarna bakom fynden.

    De minimala plastpartiklarna, vars tjocklek motsvarar ungefär en hundradels hårstrå, har tidigare knappt kunnat mätas. Nu har höga halter hittats i svenska sjöar och vattendrag, enligt en ny studie från universitet i Utrecht tillsammans med andra universitet, däribland Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

    Forskarna drar slutsatsen att plastens väg till den svenska skogen sker genom en kombination av närbelägna och avlägsna källor. I de sibiriska testerna återfanns partiklarna långt från närmaste bebyggelse, något som tyder på att plastavfallet färdas med vinden över enorma ytor.

    Våra resultat är djupt chockerande. För att samla in dessa prover paddlade vi kajak över lugna sjöar och vandrade genom ödsliga skogar. Det fanns inga tecken på att landskapet skulle vara försämrat på något sätt. Sedan visar våra resultat att dessa vackra ekosystem faktiskt är fulla av osynligt, mänskligt producerat plastavfall, säger SLU-forskaren Mike Peacock, i en kommentar till Aktuell Hållbarhet.

    Återvunnen textil minskar bara klimatpåverkan med fem procent

    Återvunna kläder är väl det bästa sättet att döva det dåliga klimatsamvetet hos både kunder och modevaruhus? Nix, nyttan är i själva verket betydligt mindre än att laga plagg och handla second hand.

    Majoriteten av ett plaggs klimatpåverkan kommer från produktionen. För en tröja köpt i Sverige uppskattar Naturvårdsverket att ungefär 80 procent av utsläppen sker i de energikrävande processer då plagget till exempel ska vävas, spinnas och färgas.

    Det innebär att själva fibern som tyget skapas av bara står för en liten del av den totala klimatpåverkan. Att använda återvunnen fiber i en ny produkt minskar endast den totala klimatpåverkan med mellan 5 och 10 procent jämfört med att använda jungfrulig fiber, visar forskning från Mistra Future Fashion. Dessutom kräver också själva återvinningsprocessen kemikalier och vatten.

    Trots att återvunna fibrer knappt gör någon skillnad är textilindustrin inte sena med att marknadsföra återvunnet som hållbart – utan att satsa på andra, mer kvalitativa åtgärder. Problemet har bland annat uppmärksammats av hållbarhetsexperten Johanna Leymann, apropå klädmärket Ellos nya greenwashingkampanj.

    Utsläppsskillnaden är försvinnande liten. Det som DÄREMOT har effekt är att inte producera något nytt alls. Om kollektionen hade varit kurerad secondhand eller re-designad av gamla tyger då hade vi kunnat börja snacka, skriver Leymann på Instagram.

    Det bästa du som konsument kan göra är att ställa krav på företag och makthavare på tuffare hållbarhetsarbete. Bär dina kläder längre tid, handla second hand och laga och vårda det som gått sönder.

    Textil- och modeindustrin är idag en gigantisk miljöbov. Enligt en studie från Chalmers kan industrin stå för så mycket som tio procent av världens koldioxidutsläpp, samtidigt som upp till 79 biljoner liter vatten används i produktionen.

    Elbilar nu populärast på nybilsmarknaden

    Uppgången på elbilsmarknaden håller i sig, försäljningssiffrorna visar att flest väljer laddbara bilar. 27,4 procent av de hittills nyregistrerade bilarna 2022 är rena elbilar.

    Detta visar 2030-sekretariatets rapport från årets nybilsförsäljning som bygger på statistik från Mobility Sweden. Förutom rena elbilar bestod nyregisteringarna årets första fyra månader av 24,9 procent laddhybrider. Utöver det registrerades 0,4 procent gasbilar, vilket dock är en deppigt låg andel.

    Vi ser ett tredubbelt trendbrott. Laddbart är nu det vanligaste valet på nybilsmarknaden, rena elbilar slår laddhybriderna och försäljningen drivs av privatpersoner. För Sveriges möjligheter att nå 2030-målet och för vår roll som förebild i omställningen är detta mycket glädjande, säger Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet.

    Märkligt nog fortsätter dock samtidigt inköpen av fossilbilar. 23,9 procent av de nyregisterade bilarna drivs på bensin, 13,1 procent på diesel och 9,4 procent är icke-laddbara hybrider. Detta trots att fossildrivna bilar är dyrare i drift.

    En faktor i det, det vill säga valet mellan fossilt och miljömässigt bättre alternativ, är politiken. 2030-sekretariatet varnar för de många och snabba förändringar av villkoren på marknaden som nu föreslås från politiken och som stärker incitamenten för att skaffa just fossildrivna fordon. De betonar exempelvis problematiken med sänkt drivmedelsskatt och förändringar i bonus-malus. 

    Sammantaget är förändringarna till fördel för fossilbilarna som vi vill bort från, och de skapar en ryckighet som gör det svårt för konsumenten att göra en rimlig bedömning av sina framtida kostnader, skriver 2030-sekretariatet i sitt pressmeddelande.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 419,38 miljondelar (ppm). Det är på samma nivå som förra veckans notering på 419,40 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 0,90 ppm. Sammantaget låg halten koldioxid under mars månad på 418,81 ppm, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021.

    Källa: NOAA

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Redan har världen i år fått uppleva extremväder när Indien och Pakistan drabbades av en ovanligt tidigt och ihållande värmebölja med temperaturer uppemot 50 grader. Trots händelen samt IPCC:s allt tydligare klimatrapporter under våren ökade medieuppmärksamhet på klimatförändringar eller global uppvärmning i tidningar runt om i världen under april månad inte mer än med 4 % från mars 2022, enligt Media and Climate Change Observatory (MeCCO), ett samarbetsprojekt mellan olika universitet världen över. Det innebar en sämre täckning med 13 % jämfört med året innan (april 2021). Figur 1 visar trender i tidningsmediabevakning på global skala – organiserad i sju geografiska regioner runt om i världen – från januari 2004 till april 2022.

    Källa: MeCCO

    Eljättens storvinster från rysk fossil energi

    Majoriteten av Fortums intäkter kommer från fossila verksamheter i Ryssland. Det visar en granskning av energikoncernens intäkter som genomförts av SVT. 

    Fortum är med sina 2,5 miljoner kunder både Sveriges och Nordens största elhandelsbolag – med marknadslöftet “Alltid 100% fossilfri el”. 

    På Fortums hemsida finns även fler gröna löften, bland annat detta:

    Hållbarhet – för en renare värld

    Vi arbetar för att driva på övergången till en renare morgondag. Det återspeglas i det ekono­miska, sociala och miljö­mässiga ansvar som vi tar i våra verksam­heter.

    Samtidigt visar SVT:s granskning att koncernen föregåeende år handlade gas värt cirka 600 miljarder kronor genom dotterbolaget Uniper, varv merparten av gasen kom från Ryssland.

    Dessutom framgår det av granskningen att eljätten satsar hårt på fossilt då 60 procent av koncernens elproduktion under år 2021 kom från rysk och europeisk gas och kol. Deras värmeproduktion i Europa och Ryssland uppgick till omkring 90 procent fossilt.

    Det är missvisande och oärligt att marknadsföra sig som grön och fossilfri när företagets portfölj till 60 procent är fossil, säger Lina Bertling Tjernberg, ingenjör och professor i elkraftnät på KTH, till SVT. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.