Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    SD siffertrixar om svenska klimatutsläpp

    Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser är egentligen bara cirka 6 miljoner ton om året, inte 46. Det hävdar SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen i en debattartikel. Han räknar bort skogens kolupptag – men räknar samtidigt också bort ett av fundamenten för klimatpolitiken.

    Det var i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan som Kinnunen och partikollegan Clara Aranda riktade en bredsida mot Centerpartiet och Miljöpartiet. De anklagade partierna för att helt obefogat skapa klimatångest hos de yngre i Sverige.

    Detta förnekades helt väntat av MP och C. De och många andra betonar att det snarare är SD:s obefintliga klimatpolitik som orsakar oron hos unga.

    Men i Sverige saknas helt anledning för yngre att vara rädda, anser SD-debattörerna med en säregen argumentation som både spelar ner allvaret i klimatkrisen och är behäftad med grova sakfel. Inte bara refereras till en internationell psykologistudie på felaktigt vis – vilket DN:s vetenskapsredaktion kunnat visa – Kinnunen och Aranda blandar dessutom bort korten för grundläggande utsläppsberäkningar.

    Eftersom de svenska utsläppen är så oerhört små i förhållande till de totala globala utsläppen kan vårt land ”omöjligen ha en direkt och avgörande påverkan på klimatet eller den globala miljön. Svenska barn och ungdomar ska därför under inga omständigheter behöva känna klimatångest” skriver de.

    De svenska växthusgasutsläppen är mycket riktigt mindre än en promille av världens totala. Men uppvärmningen av lufthavet och haven gör tyvärr inte halt vid svenska territorialgränsen. Och alla extra koldioxidmolekyler bidrar, var de än kommer från, till ökad växthuseffekt.

    Så exempelvis Kinas, Indiens, USA:s och Kanadas mångdubbelt större utsläpp leder till att svenskar också tyvärr har skäl att vara ordentligt oroliga för uppvärmningen av hela planetens biosfär, inklusive den svenska andelen.

    Men Kinnunen och Aranda gör faktiskt i sin artikel de svenska utsläppen ännu mindre än vad de egentligen är.

    Genom att räkna av nettolagringen av kol i svenska skogar och övrig mark, för år 2020 beräknad till 39,7 miljoner ton, från de fossila utsläppen på 46,3 miljoner ton, uppstår i deras inlägg den nätta siffran 6,6 miljoner ton.

    Att hålla fram denna nettosiffra som Sveriges faktiska bidrag av växthusgaser till atmosfären är dock att göra våld på det sätt att räkna som lagts fast i FN:s klimatkonvention redan år 1992, och därefter i såväl Kyotoprotokollet som Parisavtalet. Enligt förordningen LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry) bokförs världens länders upptag respektive avgång av kol från bland annat skogar, jordbruk och våtmarker enligt ett detaljerat regelvek.

    Sverige har högst nettoinlagring av kol i sina marker inom hela EU vilket främst beror på vår stora skogsareal med aktivt skogsbruk.

    Men det innebär inte att vi kan kvitta bort de faktiska utsläppen, vilket SD här försöker göra. Det blir en falsk klimatkompensation.

    Nederländerna, som saknar skog men har ett intensivt jordbruk, ligger i andra änden av skalan med högst kolläckage från sina marker. Alla EU:s länder ska nu, vid sidan om utsläppsminskningar inom trafik, industri och energiproduktion, även öka kolinlagringen i marker och skogar för att det ska bli möjligt att nå unionens klimatmål till år 2050.

    Fram till år 2030 vill EU att ländernas kollagring ska öka med drygt 40 miljoner ton, varav den svenska andelen skulle bli omkring tio procent. Frågan är inte avgjord ännu.

    Det här EU-förslaget irriterar den svenska skogsindustrin, liksom både regeringen och delar av oppositionen, då man fruktar att det kommer att krävas minskad avverkning för att klaras. Men såväl Frankrike som Spanien har faktiskt ett högre lagringskrav på sig, vilket framgår av en sammanställning gjord av miljökonsulten Magnus Nilsson.

    En av Naturvårdsverkets handläggare av LULUCF-protokollet säger till SMB att kolbudgeten för mark och skog inte ska blandas ihop med de fossila utsläppen. Sverige har under mycket lång tid haft en hög kollagring i våra skogar tack vare återplantering och stora arealer. De fossila utsläppen har däremot ökat kraftigt under 1900-talet och bidragit till världens uppvärmning.

    Om Sveriges regering följer SD-debattörernas exempel och börjar tillämpa synsättet att skogarnas kolbindning ska dras från våra fossila utsläpp, och att det bara ”återstår” 6,6 miljoner ton, raseras alltså det mesta av de internationella förpliktelser landet gjort. Det skulle också bryta mot riksdagens klimatpolitiska ramverk, som SD valt att ställa sig utanför.

    Med siffertrixandet sprider Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson misstro och obefogad förvirring i debatten. Läget är glasklart: För att klara klimatmålen måste både de fossila utsläppen ned och skogarna lagra mer kol.

    En iakttagelse som kan göras i övrigt är att SD:s debattörer riktar sig enbart mot C och MP. Vänsterpartiet har också profilerat sig tydligt i klimatfrågorna men omfattas inte av kritiken.

    En förklaring skulle kunna vara att Vänsterpartiet under våren gjort gemensam sak med bland andra Sverigedemokraterna och sänkt den svenska bensinskatten. Något som kritiserats av både ekonomer och klimatforskare, och även mött ogillande internt inom V.

    Klimatförändringar bakom ökad nederbörd i Europa

    För första gången kan en studie visa att ökad torka i Medelhavet och nederbörd över resten av Europa under vintern beror på utsläpp av växthusgaser orsakade av människor.

    På senare tid har allt fler attributionsstudier – som studerar i vilken mån enskilda klimathändelser kan kopplas till klimatförändringar – presenterats. De visar i vilken grad det är människans påverkan på klimatet som ligger bakom de extremväder vi har upplevt.

    Nu kommer den brittiska vädertjänsten Met Office med en studie, publicerad i Journal of Climate, som för första gången kan visa att utsläpp av växthusgaser orsakade av människor lett till de långsiktiga trenderna med uttorkning i Medelhavet och ökande nederbörd över resten av Europa under vintern.

    Våta vintrar i stora delar av Europa

    Huvudförfattaren och klimatforskaren från Met Office, Nikos Christidis, betonade i ett pressmeddelande resultatens betydelse:

    För första gången har vi kunnat isolera fingeravtrycket av mänskliga inducerade klimatförändringar som den främsta inverkan på förändrade nederbördsmönster över hela Europa på vintern. Med denna tydliga identifiering av växthusgasernas roll ger den här studien ytterligare bevis på att förändringar i våra nederbördsmönster i Europa kommer att fortsätta när vår atmosfär värms upp.

    Med hjälp av en ny generation av CMIP6-klimatmodeller kunde forskarna jämföra olika scenarier:

    • Ett med naturligt klimat (där mänsklig påverkan tas bort)
    • Ett klimat påverkat av aerosoler
    • Ett klimat påverkat av utsläpp av växthusgaser
    • En klimatpåverkan av både utsläpp av växthusgaser och aerosoler

    Genom denna metod för tillskrivning av ”fingeravtryck” blev det möjligt att för första gången visa att utsläpp av växthusgaser är drivkraften bakom förändrade trender i nederbördsmönster i Europa under vintermånaderna. Detta mönster är starkare och mer utbrett på vintern, och svagare på sommaren när även Öst- och Västeuropa upplever torra förhållanden.

    Påverkas av luftföroreningar

    Teamet fann också att en del av denna trend mot ökande extrema nederbördshändelser har maskerats av andra atmosfäriska luftföroreningar, vilket innebär att växthusgasernas inverkan på nederbördsmönster kan komma att öka under de kommande åren.

    Därmed ger Met-forskarnas studie ytterligare bevis för att utsläpp av växthusgaser kan öka variationen i säsongsbetonad nederbörd i Europa, vilket tyder på att extrema händelser kommer att vara mer sannolika i framtiden. Det finns en ökande risk för extremt torra årstider i Medelhavet och extremt våta årstider på andra håll i Europa, vilket kan leda till stora konsekvenser som torka och översvämningar.

    För varje grads uppvärmning kan atmosfären bevara mellan 6-7 procent mer fukt, vilket har en betydande inverkan på nederbördsmönster över hela världen. Genom att använda maskininlärning har forskare exempelvis kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt.

    Attributionsforskning allt vanligare

    Denna typ av studier har tidigare kunnat tillskriva enskilda extrema händelser och långvariga förändringar i vissa regioner till klimatförändringar. Enskilda studier har exempelvis kunnat påvisa samband mellan klimatförändringar och nederbörd genom att studera skillnaden mellan observerade regnväder och en jämförelse mellan vad ett antal olika klimatmodeller förutsåg skulle inträffa under samma period.

    Förra sommaren kunde attributionsforskning visa att värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni hade varit osannolik utan global upphettning och att det extrema skyfallet som föll över Tyskland och Belgien i juli var mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik på grund av människans påverkan på klimatet.

    Nyligen kunde ytterligare en studie visa att klimatförändringarna gjorde Indiens och Pakistans rekordvarma mars och april minst 30 gånger så sannolik. Då hade dessutom redan Met Office släppt en liknande analys som fann att sannolikheten för en rekordvarm april och maj i nordvästra Indien och Pakistan har blivit ungefär 100 gånger så sannolik på grund av klimatförändringarna.

    Medförfattare till Met Office-studien om Europa, professor Peter Stott, lyfter fram vikten av attributionsforskning för att kunna planera för framtida scenarier:

    Den här typen av forskning är avgörande för att ge en vetenskaplig grund för medborgare, organisationer och beslutsfattare att förbereda sig för framtida förändringar i vårt klimat.

    Regeringen kritiseras inför Stockholm+50

    Svajig koordinering, dåligt ledarskap och oklarheter kring statsministerns närvaro färgar bilden av Sveriges värdskap inför miljötoppmötet 2-3 juni.

    1972 stod Stockholm värd för FN:s allra första miljömöte. Nu är det dags igen. Ett hundratal regeringschefer och miljöministrar från hela världen väntas delta, liksom även FN:s generalsekreterare António Guterres och USA:s klimatsändebud John Kerry.

    Det skulle kunna vara ett utmärkt tillfälle för Sverige att driva på för en ambitiös internationell miljöpolitik. Men regeringen får kritik för halvhjärtat engagemang. Från flera håll pratas det nu om att konferensen riskerar att gå förbi obemärkt.

    Fram till tisdagsförmiddagen var det ännu oklart om statsminister Magdalena Andersson ens kommer närvara på toppmötet. Nu är det bestämt att ministern öppningstalar. De sena beskeden ”ger inte intryck av att ha hela hjärtat med”, skriver Altingets Johanna Alskog i en analys.

    Anders Wijkman, miljödebattör och före detta EU-parlamentariker, menar att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) tappat bollen.

    Det är tidernas chans att göra någonting ordentligt. Jag förstår inte, och jag känner sorg. Jag har själv varit aktiv i de här frågorna sedan 1972 när jag var ung riksdagsman och delvis var med på konferensen. Det var något banbrytande. Nu om någonsin hade man behövt blicka tillbaka och utvärdera vad fasen som hänt sedan dess egentligen, säger han till Aktuell Hållbarhet.

    En förklaring kan vara höstens regeringsombildning. Socialdemokraterna ärvde Stockholm+50 av Miljöpartiet, vars dåvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin drog igång projektet 2019.

    Annika Strandhäll har inte svarat på kritiken, men hennes statssekreterare Anders Grönvall köper inte bilder av dåliga förberedelser.

    https://twitter.com/andersgronvall/status/1531886538199539712?s=20&t=1mKnJk7tTt_q1Zl6NUSdMA

    Regeringens miljöpolitik de senaste månaderna är ännu en black om foten inför Stockholm+50. Med bensinrabatt, tusenlappar till bilägare, minskat bistånd och godkännande av den FN-kritiserade Kallakgruvan framstår Sverige knappast som ett föregångsland i omställningen.

    Sedan 1972 har Sverige bara levt upp till en fjärdedel av 87 miljölöften, enligt en granskning av DN.

    Fler företagsmål för biologisk mångfald – men få vetenskapligt baserade

    biologisk mångfald

    Allt fler företag sätter mål kopplade till biologisk mångfald visar årets Ecogain Biodiversity Index. Samtidigt kritiseras målen för att inte vara i enlighet med vetenskapen.

    Som SMB tidigare rapporterat ökar intresset för biologisk mångfald inom näringslivet. Årets Ecogain Biodiversity Index visar även att allt fler företag sätter mål för biologisk mångfald. Jämfört med indexets resultat från 2021 visar årets resultat att andelen bolag som satt mål kopplade till biologisk mångfald ökat från 27 till 38 procent i Norden och från 21 till 29 procent i Sverige. 

    Men företagen får kritik för att inte göra tillräckligt. Enligt WWF är målen inte tillräckligt vetenskapligt förankrade, det vill säga att de inte är satta enligt det som rekommenderas inom forskningen.

    Intresset för biologisk mångfald och insikten om att det är en affärskritisk fråga ökar i näringslivet. Men bland de undersökta bolagen har bara en bråkdel satt mål kopplade till vetenskapen – här måste näringslivet växla upp. Annars finns det risk att mål och strategier inte leder till verklig effekt, vare sig för näringslivet eller planeten, säger Margareta Renström, sakkunnig Biologisk Mångfald & Näringsliv på WWF.  

    Från Ecogains sida beskrivs utvecklingen ändå som en positiv trend. Inga av de granskade företagen i indexrapporten för 2020 hade satt konkreta mål i linje med vetenskapen för biologisk mångfald, medan 10 procent av de svenska företagen och 14 procent av företagen i hela Europa i årets index nu har vetenskapsbaserade mål.

    Nytt upprop från Fridays For Future: ”Makthavarna har svikit”

    I veckan hålls miljökonferensen Stockholm+50 och organisationen Fridays For Future kommer i samband med konferensen att hålla en klimatstrejk genom Stockholm. De släpper även ett upprop där de listar sina lösningar på den stundande klimatkrisen.

    Den 1 juni är det 50 år sedan Sverige stod värd för Förenta nationernas FN:s första miljökonferens. Mycket – och samtidigt väldigt lite – har skett sedan 1972. Halten av koldioxid och andra växthusgaser har ökat markant och med det så har temperaturerna stigit. Som SMB berättat tidigare är det en slantsinglings sannolikhet att världen får uppleva en 1,5 grader varmare planet redan inom de närmsta fem åren.

    För att uppmärksamma 50-årsdagen anordnar Sverige, i samarbete med Kenya, miljökonferensen Stockholm +50. Än en gång kommer makthavare, politiker, forskare, journalister och klimataktivister samlas för att diskutera framtidens klimatåtaganden.

    Fredagen den 3e juni kommer den internationella organisationen Fridays For Future leda en klimatstrejk genom Stockholm. I samband med detta släpper FFF även ett upprop bestående av tre avsnitt skrivna av klimatforskare och personer drabbade av klimatförändringar världen över.

    Krisinsikt och rättvisa i fokus

    Avsnitten behandlar de punkter som FFF anser viktigast för att möta klimatförändringarna. Den första är kort och gott att behandla klimatkrisen som en kris, vilket innebär att sätta upp och följa konkreta, bindande och årliga utsläppsmål, transformera energisystem samt skydda ekosystem.

    Avsnitt två lägger fokus på klimaträttvisa och hur ojämnt fördelade historiska utsläpp har varit, samt hur konsekvenserna av dessa utsläpp i större grad drabbar fattiga länder i det globala syd. FFF vill se en omställning som är rättvis för alla.

    Rika ska ta ansvar genom att betala mer och fattiga ska garanteras kompensation för att övergången till fossilfritt ska bli hanterbar. Urfolk ska även får makt över sina marker, marker som idag innefattar 22 procent av jordens yta men hela 80 procent av jordens kvarvarande friska ekosystem, enligt FFF.

    Det tredje avsnittet förklarar hur klimatkrisen skapats genom dominans och förtryck, och hur en demokratisering av såväl politiska som ekonomiska maktförhållande måste ske för att leda oss ur den. Statlig greenwashing i form av vilseledande budskap och falska ”lösningar” såsom biobränslen, klimatkompensation, och förflyttad produktion utomlands måste upphöra och folket måste få en mer transparent bild av politiska beslut och dess konsekvenser.

    Som exempel menar FFF att svenska staten bara redovisar en tredjedel av Sveriges utsläpp vilket ger en missvisande bild av vår globala påverkan. FFF vill även att vi ska se bortom mandatperioder för att säkerställa rättvisa för framtida generationer. De pekar på Förenta nationernas barnkonvention som förbinder medlemsländer att värna om barns bästa, något som Sverige och andra länder misslyckas med till följd av sin otillräckliga klimatpolitik.

    ”Alla är skyldiga att agera”

    I veckan hölls en presskonferens med FFF där fyra representanter förklarade syftet med uppropet och den tillhörande klimatdemonstrationen.

    FFF har strejkat sen 2018 och fyra år senare lanserar vi ett upprop för att förena Sverige bakom ett enkelt budskap. Stora förändringar krävs för att hantera klimatkrisen. Dagens politik räcker inte till och makthavarna har svikit samhället. Det finns ett enormt gap mellan vad som krävs och vad som är möjligt i dagens politiska system. Vi kallar på allmänheten att strejka och göra sina röster hörda. Vi behöver en folkrörelse som pressar makten, säger Andreas Magnusson, Fridays For Future.

    Ungdomarna förklarar även varför inte FFF går med i ett politiskt parti, något som många tycker skulle vara ett mer effektivt sätt att få igenom förändringar. FFF menar att partipolitikens sätt att jobba med demokrati helt enkelt går för långsamt för att behandla en kris som denna. På frågan om den svenska demokratin fungerar så svarar FFF:

    Vi måste rösta men också göra våra röster hörda. Demokratin sker på valdagen men vi måste kämpa året runt. Vi har en skyldighet att agera och vi har en medborgerlig skyldighet att göra våra röster hörda. Politiker väljs men sedan är det svårt att vara delaktiga i deras arbete och att inte inkludera de som behöver leva bortom mandatperioden är ganska dumt. Vi måste även vara transparenta med vår kommunikation och om bara en tredjedel av svenska utsläpp redovisas måste det framgå att så är fallet.

    FFF menar också på att nuvarande ekonomiska och politiska system inte är kompatibla med klimatmål.

    Våra system är baserade på vinst före mänskliga och naturliga rättigheter. Vetenskapen har funnits där. Kunskapen och viljan har funnits men det demokratiska systemet är inte tillräckligt.

    Mer information om klimatstrejken den 3e juni och hur du kan stödja Fridays For Future och deras arbete finner du här.

    Trädarter försvinner snabbare än forskare trott

    Nästan all forskning om utrotningshotade arter fokuserar på däggdjur och fåglar, men de utgör bara en bråkdel av vår biologiska mångfald. Läget är allvarligt även för världens växter, däribland 30 procent av alla trädarter.

    Vi känner till nära 600 växtarter som har dött ut under de senaste 250 åren men vi vet också att det är en underskattning. Det beror delvis på otillräcklig kunskap om den biologiska mångfalden i många delar av världen. I relativt outforskade delar av världen, till exempel tropikerna i Afrika eller Nya Guinea, hinner arter dö ut innan vi ens hittat eller hunnit beskriva dem som arter. Det är områden som vi vet har hög artrikedom och där vi fortfarande hittar många nya arter, berättar Aelys Humphreys vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik i en artikel från Stockholms universitet.

    Bland de utdöda växtarterna märks bland annat 142 slags träd. Nästan en tredjedel av dagens trädflora är idag hotad, enligt Global Tree Assessment. Takten går fortare än forskarna tidigare räknat med.

    Störst negativ påverkan för växterna sker när skogsskövling och jordbruk förstör livsmiljöer. Uttag av timmer och träråvara samt spridning av sjukdomar är också stora påverkansfaktorer. Men tiden kommer också klimatförändringar att förstärka utdöendet.

    Växtlivet utgör själva grunden till alla landbaserade ekosystem på klotet. Deras funktion är avgörande för djur och andra organismer.

    Vi vet inte exakt hur många andra arter en växtart samspelar med men en uppskattning som har gjorts visar att det kan vara upp till tusen arter som på något sätt interagerar med en enda växtart. Utrotningen av växter har därför kapacitet att starta en utrotningskaskad av andra arter. Konsekvenserna av utrotningen av växter kan vara enorma, säger Humpreys.

    I Sverige har flera vattenväxter försvunnit till följd av utdikning i skogs- och jordbruk. Dessutom har en nedgång i öppna beteslandskap lett till minskad mångfald bland ängsblommor.


    Mer läsning: WWF:s senaste Living Planet Report.

    Nytt koldioxidrekord förra veckan…igen

    Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter öka och i förra veckan slogs ytterligare ett oroväckande rekord, bara veckor efter det förra.

    För två veckor sedan inträffade ytterligare ett oroande klimatrekord när siffrorna för vecka 19 visade en koldioxhalt på hela 421,13 miljondelar (ppm) i atmosfären. Det innebar en ökning med 2,79 ppm jämfört med samma vecka förra året. På 10 år är det en ökning med otroliga 23,75 ppm.

    Det var dock inte länge detta rekord fick stå sig. När sammanställningen för förra veckan (v21) kom innebar det en ny högsta notering med 421,46 miljondelar (ppm). Detta är nu den högsta nivån någonsin av koldioxidhalt i atmosfären som människan upplevt och trenden fortsätter uppåt.

    Källa: CO2.earth

    Sammantaget låg halten koldioxid under april månad på 420,23 ppm, enligt preliminära data.

    Källa: NOAA. De röda strecken är veckosammanställningar.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Större miljövinster med fokus på leverantörskedjan och hela livscykeln

    Nya studier visar att transparens och ansvarstagande i en leverantörskedja ofta är viktigare för miljön än val av material. Det här är ytterligare en indikation på att mer fokus bör sättas på leverantörskedjor och produkters hela livscykel. 

    Ett ensidigt fokus på enskilda företag och materialval har länge härskat inom miljödebatten, men det verkar nu börja ändras. SMB har tidigare rapporterat om hur företag ofta har dålig koll på hållbarhetsrisker i leverantörskedjor, men även om att företag börjat få större fokus på leverantörskedjorna. Att ämnet är relevant visar nu ytterligare studier med fokus på var de verkliga miljövinsterna uppstår. 

    Exempelvis visar studier som SMB rapporterat om, utförda av forskare på RISE inom ramen för programmet Mistra Future Fashion, att en t-shirt av ekologisk bomull inte alltid är ett bättre miljöval än en av konventionell bomull. Istället visar studierna att fabriken, transparens och ansvarstagande i leverantörskedjan och ett livscykelperspektiv ofta är viktigare ur ett miljöperspektiv. 

    Ja, det räcker inte att bara titta på vilket material plagget är gjort av. Alla resurser som använts vid tillverkningen måste tas med. En fabrik kan använda ekologisk bomull, men samtidigt färga tyget med giftiga färgämnen och producera sin el och värme av fossila bränslen som kol. Det säger Sandra Roos, forskare på RISE och medförfattare till studiens två rapporter, del 1 och 2 av The Fiber Bibel från Mistra Future Fashion.

    Utifrån dessa rön underkänner forskarna förenklade jämförelser mellan kläder med huvudsakligt fokus på materialval. I stället menar forskarna att fokus bör vara på om producenterna har ett fungerande miljöarbete och hur textilfibrerna används genom hela livscykeln.

    I dessa studier ligger fokus uppåt i leverantörskedjan, på produktionen, men ett fokus på hela värdekedjan och ett helt livscykelperspektiv innefattar även konsumtionen. Det här blir särskilt viktigt eftersom världen konsumerar som aldrig förr.

    I Sverige har konsumtionen ökat stadigt de senaste 30 åren. Samtidigt underskattar svenskarna sin konsumtion och tror istället att den minskar. Faktum är att endast åtta av 135 länder gör slut på jordens resurser snabbare än vi svenskar.

    Därför behövs en mer helhetlig förståelse för den komplixitet som omfattar dagens miljöproblem, det vill säga hela vägen från odling och produktion, till konsumtion och avfall.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 421,99 miljondelar (ppm). Det är en ökning jämfört med förra veckans notering på 420,42 ppm, vilket inte är långt ifrån rekordet på 422,06 ppm som sattes 26:e april i år. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 1,34 ppm.

    Källa: NOAA

    Som SMB rapporterade om slogs nytt veckorekord när 421,13 miljondelar ppm uppmättes vecka 19.

    Sammantaget låg halten koldioxid under mars månad på 418,81 ppm, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021. Den preliminära siffran för april är 420,23. Jämfört med för bara två år sedan är det en ökning med 3,78 ppm.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm, varav dagsrekordet redan slagits och majrekordet är rejält i fara rean i år. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.


    Aftonbladet springer fossilsamhällets ärenden

    Bild på flygplan i luften

    Klimatdebatten skulle må bra av färre slappa analyser om påhittade motsättningar. Chartervurmandet från Aftonbladets ledarsida missar att förändrade sociala normer går hand i hand med progressiva styrmedel.

    ”Alla har rätt att flyga charter på semestern”. Rubriken från Aftonbladets ledarredaktion fick många att sätta kaffet i vrångstrupen, mig själv inräknad. Skribenten Susanna Kierkegaard vill att vi ska fokusera på ”elitens” utsläpp genom progressiv flygskatt, istället för att skambelägga ”vanliga svenska semesterfirare”. Ja, flyget borde till och med bli billigare för den arbetande svensken.

    Texten har fått mycket kritik, bland annat från Expressen Kultur och Aftonbladets egna kultursida. Under gårdagen svarade Kierkegaard med att ”charterhatarna vet att de har förlorat”.

    Kierkegaard lyfter frågor om identifikation och metod i klimatrörelsen. Jag håller med om att det finns goda skäl för miljöengagerade att fundera över hur man bäst skapar en inkluderande omställning.

    Men att ställa ”charterhatare” mot ”vanligt folk” kan knappast kallas för en bra strategi om man vill ha verklig förändring. Se på den gängse politiken som förs, hur samhällets ekonomiska intressen fortfarande riktas mot en högkonsumerande ideologi som i rask takt kör oss mot avgrunden. Det är de fossila bakåtsträvarna som bromsar omställningen, inte miljörörelsen.

    Flera kritiker har rätteligen påpekat att chartersemester en gång om året inte är en mänsklig rättighet. De flesta människor på jorden har aldrig satt sin fot på ett flygplan. Svenskar – oavsett nationell klass – tillhör en global elit som ökat sitt flygande med 120 procent sedan 90-talet. Det är en bidragande faktor till att Sverige har mycket stora utsläpp per capita. Flygandet är en av de lättaste sakerna för individen att göra avkall på för att minska sin klimatpåverkan.

    Under dessa förutsättningar är det varken nyskapande eller effektivt att ifrågasätta flygkritiken med någon slags nedvärderande klassanalys (svenska arbetare MÅSTE uppenbarligen flyga till Medelhavet varje år) där miljörörelsen utmålas som boven. Det är fossilpopulism.

    Samma populism ser tyvärr ut att prägla hela valrörelsen. Från höger till vänster verkar partierna oförmögna att kommunicera forskningens jobbiga sanning: Klimatkrisen kommer, vare sig vi vill det eller inte, innebära förändringar i hur vi lever och konsumerar. Så är det.

    Istället talar Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sig enögt varma för fossilfritt stål och batterifabriker, men sänker samtidigt skatten på fossila drivmedel och uppmanar till fortsatt flygande. ”Sverige går före genom att satsa på industrins omställning, inte genom att undersköterskan som sparat hela året avstår från charterresan på grund av flygskam”, skriver miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S).

    Det är samma falska motsättning som Aftonbladets ledarsida ägnar sig åt. Progressiv flygskatt mot förändrade sociala normer. Industriomställning mot beteendeförändring. Är det verkligen för mycket begärt att det klimatpolitiska samtalet ska sluta vara nergrävt i poserande skyttegravar?

    För grattis hörrni, motsatsförhållandena ni letar efter existerar inte. Det går att göra två saker samtidigt. Det är till och med extremt eftersträvansvärt. I de allra flesta fallen kan de båda sidorna dessutom förstärka varandra.

    Om Aftonbladets ledarsida vill bidra till klimatomställningen bör de sluta slåss mot inbillade väderkvarnar. Istället vore det klädsamt med lite självinsikt och riktig solidaritet.

    Anna Ljungström, redaktör på SMB.


    Veckans lästips: Energidebatten är ännu ett område som präglas av onödig polarisering. Svensk Vindenergi och Uniper Sverige gick i veckan ut med ett gemensamt önskemål om att politiken ska sluta måla upp motsättningar mellan vindkraft och kärnkraft.

    Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från våra skribenter hittar du på SMB Opinion.

    Först nu undersöker Livsmedelsverket PFAS i mat

    Livsmedelsverket vill kraftigt skärpa gränsvärdet i dricksvatten för de hälsoskadliga PFAS, ”evighetskemikalierna”. Men när det gäller läget för övriga livsmedel saknar myndigheten i stort sett kunskap. Nu ska det äntligen bli ändring på det.

    Det var härom veckan som Livsmedelsverket presenterade sitt förslag till en avsevärd skärpning av riktvärdet för PFAS i dricksvatten, vilket SMB berättat om.

    Nuvarande 90 nanogram per liter dricksvatten ska från och med den 1 januari 2023 sänkas till fyra nanogram per liter. Förslaget som är ute på remiss innebär därtill att värdet skrivs in i lag vilket gör det till ett juridiskt gällande gränsvärde, även det en skärpning.

    Ska ingå i matanalysen

    Men Livsmedelsverket nämner inget om PFAS i andra livsmedel. Hur tar man höjd för att det inte ska finnas för höga halter i dessa?

    Enligt avdelningschef Maria Florin på Livsmedelsverkets enhet för säkra livsmedel är frågan mycket berättigad. Och den kommer att få svar.

    – Vi vet ju att man får i sig PFAS från andra håll än via dricksvatten. Det kan handla om andra livsmedel, och det finns även undersökningar som pekar på att vissa ytbeläggningar kan ge i från sig PFAS. Men vi har idag inte tillräcklig kunskap om hur det ser ut i våra övriga livsmedel, säger hon till Supermiljöbloggen.

    – Därför kommer PFAS-analyser ingå i vår återkommande så kallade Matkorgsundersökning, som påbörjas i höst. Det är ett omfattande analysarbete, som tidigare inte gjorts beträffande dessa kemikalier.

    Trots att det varit känt under lång tid att PFAS finns i dricksvatten på många håll, har de flesta övriga fasta födoämnens innehåll alltså undgått radarn fram till nutid. Fisk har det dock gjorts mätningar på, till exempel i Vättern, med otillfredsställande besked.

    Sverige är knappast förskonat

    Inte minst har PFAS-kontaminerat kött från naturbetande nötkreatur i danska Korsör väckt stor uppståndelse och debatt. Djuren fick i sig ämnet på betesvallar som förorenats av vatten från en intilliggande brandövningsplats. Barn i trakten som fått i sig kemikalien har uppvisat kraftigt försämrat immunförsvar och PFAS är ytterst starkt misstänkt som orsak.

    Det finns inga skäl att tro att Sverige skulle vara förskonat från den här sortens föroreningar av jordbruksmark, enligt Sveriges Radio som undersökt förhållandena i bland annat Östergötland.

    Remisstiden för Livsmedelsverkets förslag om skärpta dricksvattenregler går ut den 17 juni. Det ska tilläggas att förslaget omfattar fyra av de omvittnat skadligaste PFAS-kemikalierna, bland andra redan förbjudna PFOS och PFOA.

    PFAS är dock en oerhört stor ämnesgrupp om minst 5 000 enskilda, men likartade molekyler.

    Inom EU pågår arbetet med att inom några år mönstra ut i princip alla PFAS-kemikalier från marknaden, utom där de absolut inte kan undvaras. Argumentet, förutom deras direkta påverkan på folkhälsan, är att de på grund av sin mycket stabila kol-fluorbindning hela tiden anrikas i naturen och därmed även i människors och djurs kroppar.

    Vindkrafts- och kärnkraftsföreträdare i gemensamt uttalande: ”Finns ingen motsättning”

    VD:arna för Svensk Vindenergi och Uniper Sverige vill se ett slut på bråket i energidebatten.

    Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag.

    Så skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige, i en gemensam debattartikel i Dagens Industri. Uniper har ägarandelar i landets tre samtliga aktiva kärnkraftsanläggningar, liksom ansvarar för nedmonteringen av Barsebäcksverket.

    De båda företrädarna vänder sig mot den politiska debatten, som länge har präglats av påstådd motsättning mellan kärnkraftens och vindkraftens existens. Enligt Svensk Vindenergi och Uniper blockerar partiernas positionering framtida tillgång till fossilfri energi.

    Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem, skriver de.

    Uniper och ägarbolaget Fortum har tidigare i år hamnat i blåsväder för stora intäkter baserade på olja, kol och gas från Ryssland.

    Indiens rekordvärme osannolik utan klimatförändringar

    Klimatförändringarna gjorde Indiens och Pakistans rekordvarma mars och april minst 30 gånger så sannolik. Det visar en ny studie från det internationella forskarteamet World Weather Attribution.

    Den fruktansvärda värmeböljan som Indien och Pakistan upplevde i mars och april var den mest intensiva, utbredda och ihållande i regionens historia. Indien upplevde sina högsta temperaturer i mars på 122 år, och Pakistan och nordvästra och centrala Indien fick utstå sin varmaste april.

    Många temperaturrekord slogs i båda länderna. Under de två månaderna påverkade extrem värme nästan 70 procent av Indien och 30 procent av Pakistan och minst 90 dödsfall beräknas ha inträffat.

    Hundratals skogsbränder brann också över hela Indien och i Pakistan orsakade snösmältningen att en glaciärsjö översvämmades och utplånade en nyckelbro, skriver Washington Post.

    Nu har den internationella forskargruppen World Weather Attribution undersökt händelsen och kan i en ny rapport visa att klimatförändringar orsakade av människor gjorde denna historiska händelse minst 30 gånger mer sannolik.

    Även Friederike Otto, medförfattare till studien, var förvånad över utvecklingen:

    Det som var särskilt exceptionellt och särskilt ovanligt var hur tidigt det började.

    Gruppen använder sig av så kallad attributionsforskning, som studerar i vilken mån enskilda klimathändelser kan kopplas till klimatförändringar. Förra sommaren kunde de med den här typen av forskning visa att värmeböljan i Nordamerika i slutet av juni hade varit osannolik utan global upphettning och att det extrema skyfallet som föll över Tyskland och Belgien i juli var mellan 1,2 och nio gånger mer sannolik på grund av människans påverkan på klimatet.

    För några veckor sedan kunde de även visa att klimatförändringarna förvärrade nederbörden som orsakade de förödande översvämningarna i östra Sydafrika.

    För Indien och Pakistan blev värmen en enorm påfrestning för människor i hela regionen. Arbetarna kunde inte längre arbeta hela dagar utomhus, vilket belastade deras försörjning och ekonomin. Viktiga jordbruksområden i Indien förväntas nu se en 10-35 procentig minskning av skörden på grund av värmeböljan.

    Minskad skörd kommer få redan höga lokala marknadspriser att stiga ytterligare. Det kommer även att minska den globala vetetillgången i en situation när tillgången redan är stressad på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

    Källa: World Weather Attribution

    Studien släpptes fem dagar efter en liknande analys från brittiska vädertjänsten Met Office. Den fann att sannolikheten för en rekordvarm april och maj i nordvästra Indien och Pakistan har blivit ungefär 100 gånger så sannolik på grund av klimatförändringarna. Friederike Otto säger att den brittiska uppskattningen ligger väl inom osäkerheten i deras studie:

    Båda visar att klimatförändringarna innebär ett verkligt skifte när det kommer till den här typen av värmeböljor.

    World Weather Attribution-studien undersökte också sannolikheten för att en värmebölja som liknar den i Indien och Pakistan skulle inträffa om världens medeltemperatur blir ännu högre än idag. Teamet fann att en sådan värmebölja skulle bli två till tjugo gånger så sannolik om planeten når två grader över förindustriella nivåer. Då ska vi komma ihåg att Indien har värmts upp runt 1 grad och Pakistan 1,2 grader.

    Studien kompletterar därmed den växande forskning som understryker hur klimatförändringar ökar extrema väderhändelser över hela världen. Enligt IPCC:s senaste klimatrapport finns det tydliga bevis på att värmeböljor har ökat över nästan alla landområden på grund av klimatförändringarna.

    Och som om det inte var nog så avlöstes värmeböljan i Indien av kraftiga skyfall, skriver DN. Regn, åska och hårda vindar ledde till inställda flygavgångar, trafikkaos och fallande träd och förlamade samhällen ytterligare.

    Det blir allt tydligare att vi lever i extremvädrens tid. Det är bara början.

    V:s klimatpolitiska talesperson lämnar

    Vänsterpartiet har fått stark kritik för omkast i klimatpolitiken. Jens Holm, som länge varit partiets starke man i klimatfrågor, avslutar nu sitt uppdrag med hänvisning till ledningens nya linje.

    https://twitter.com/holmjens/status/1527980548408463361?s=20&t=dCPNw6vhFblm3Kq6lzPcDg

    Holm har tidigare aviserat att han lämnar riksdagen i samband med höstens val. Ny klimatpolitisk talesperson blir Elin Segerlind, som redan är en väletablerad miljöpolitiker i egenskap av miljöpolitisk talesperson.

    Rockaden kan ses i ljuset av Vänsterpartiets förändrade klimatpolitik. Inför förra valet fick V höga betyg i miljöorganisationernas partigranskningar, men sedan dess har politiken tagit en ny riktning.

    Från att tidigare har drivit en bredd av klimatåtgärder fokuserar nu Nooshi Dadgostars partiledning enbart på industrin, samtidigt som andra klimat- och miljöåtgärder saknas. Läckta interna dokument visar hur ledningen uppmanar partiet att inte prata om livsstilsförändringar och miljöpåverkan från köttkonsumtion och annan privat konsumtion.

    Det största bottennappet kom när V gick samman med KD, SD, L och M om att sänka skatten på bensin och diesel. SMB:s oberoende krönikör Mattias Goldmann skriver att V, liksom flera andra partier, driver en slags plånbokspopulism gentemot väljarna.

    Förändringen har också fått stor intern kritik i partiet, bland annat genom ett medlemsupprop i höstas. Konflikten märktes även på vårens kongress, där Jens Holm var en av förespråkarna för en bredare klimat- och miljölinje.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 420,42 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans extremt höga notering på 421,95 ppm. Jämfört med för exakt ett år sedan är det en ökning med 2,47 ppm.

    Källa: NOAA

    Som SMB rapporterade om slogs nytt veckorekord när 421,13 miljondelar ppm uppmättes vecka 19.

    Sammantaget låg halten koldioxid under mars månad på 418,81 ppm, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021. Den preliminära siffran för april är 420,23. Jämfört med för bara två år sedan är det en ökning med 3,78 ppm.

    Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 66 år sedan vid Mauna Loa. För bara 10 år sedan låg halten på 395 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.


    Bli skribent på SMB!

    Har du fått nog av slöa makthavare och miljöförstörande företag? Vill du påverka miljödebatten? Gillar du att skriva? Vi på på SMB söker nya vassa pennor till redaktionen.

    Supermiljöbloggen jobbar för att fylla luckan i medias miljö- och klimatbevakning. Vi opinionsbildar och informerar ideellt om vår tids absolut viktigaste utmaningar genom nyhetsrapportering, granskningar och påverkansarbete. Nu letar vi fler peppade skribenter!

    Vi tror att du som vill bli skribent är en dedikerad miljönörd som är snabb på tangenterna. Du är engagerad och redo att avsätta ordentligt med tid för skrivandet (minst två inlägg per vecka). Vi välkomnar alla typer av kompetenser och bakgrunder – det viktigaste är att du har tid och engagemang!

    Som SMB:are blir du del av ett tight och roligt gäng som hjälps åt att utveckla Supermiljöbloggen. Det spelar ingen roll var i världen du befinner dig, vi sitter alla på olika platser. Engagemanget är ideellt och oavlönat, men ger tillgång till en stor plattform, brett nätverk, fina meriter och en möjlighet att verkligen kunna påverka.

    Intresserad? Såklart du är! Mejla vår redaktör Anna på anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se och berätta lite om dig själv. Sista ansökningsdag är 31 maj. Tillsättning kan komma att ske löpande, så var gärna ute i god tid.

    Vi ser fram emot att höra från dig!


    Här kan du läsa mer om SMB, våra skribenter och vår styrelse. 

    Fyra klimatrekord vi inte ville se 2021

    Det ser allt sämre ut för flera kritiska globala indikatorer på klimatkrisen. Det menar WMO:s klimatrapport som summerar året 2021 och konstaterar att växthusgaskoncentrationer, höjning av havsnivån, havsvärme och havsförsurning går åt helt fel håll.

    Flera klimatrapporter har redan presenterat sin dystra bild av klimatåret 2021 och nu blev det FN:s meteorologiska organisation WMO:s tur med sin State of the Global Climate.

    Rapporten kan bekräfta tidigare rapporter om att de senaste sju åren har varit de varmaste sju åren någonsin och att även om 2021 inte blev det varmaste året någonsin uppmätt var det tydligt att en oroande uppvärmingstrend fortsatte, trots en La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt. Den globala medeltemperaturen 2021 var cirka 1,11 (± 0,13) grader över den förindustriella nivån. WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas sa i ett pressmeddelande att det är bara en tidsfråga innan vi får se ännu ett år som är det varmaste någonsin.

    Kanske får han rätt tidigare än vad tidigare trott. WMO skrev nyligen i en uppmärksammad uppdaterad rapport att världen med 50 procents sannolikhet kommer nå den globala medeltemperaturen 1,5 grader över förindustriella nivåer redan de kommande fem åren.

    Som EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus europeiska klimatrapport European State of the Climate nyligen visade är Europa redan 2 grader varmare och upplevde sin varmaste sommar någonsin 2021.

    Källa: Copernicus

    Det riktigt allvarliga, enligt rapporten, är dock att fyra nyckelindikatorer för klimatförändringar – växthusgaskoncentrationer, höjning av havsnivån, havsvärme och havsförsurning – satte nya rekord 2021. Detta är, enligt rapporten, ytterligare ett tydligt tecken på att mänskliga aktiviteter orsakar förändringar i planetär skala på land, i havet och i atmosfären med skadliga och långvariga konsekvenser för hållbar utveckling och ekosystem.

    Källa: WMO

    Ökade utsläpp av växthusgaser

    Som SMB tidigare rapporterat fortsatte halterna av växthusgashalterna koldioxid (CO2) och metan (CH4) att öka under 2021, med cirka 2,3 respektive 16,5 ppb (parts per billion) Koldioxidnivåer nådde ett årligt globalt kolumnmedelvärde på cirka 414 ppm (parts per million). Allra högst var koncentrationen i april 2021 då månadsmedelvärdet nådde 416,1 ppm med rekordnoteringar över 420 ppm. De enorma skogsbränderna i nordöstra Ryssland orsakade rekordstora koldioxidutsläpp även om de inte nådde upp till 2020 års nivå. 

    Även metan nådde ett årligt rekord på cirka 1876 ppb, och även om metan försvinner snabbare än koldioxid är den 80 gånger mer kraftfull under de första 20 åren efter att den släppts ut i atmosfären. Växthusgasen står dessutom för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget.

    Med rekordhöga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och tillhörande global uppvärmning driver planeten nu in på okänt territorium, enligt WMO.

    Källa: Copernicus

    Koldioxidhalten ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många, många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Havsnivåhöjning

    Den globala medelhavsnivån nådde ett nytt rekord 2021, efter att ha ökat med i genomsnitt 4,5 mm per år under perioden 2013-2021. Detta är mer än dubbelt så mycket som mellan 1993 och 2002 och beror främst på den accelererade förlusten av ismassa från inlandsisarna. Detta har stora konsekvenser för hundratals miljoner kustnära invånare och ökar sårbarheten för tropiska cykloner.

    Källa:: AVISO altimetry (https://www.aviso. altimetry.fr)

    Varmare hav

    Enligt en tidigare rapport från WMO upplevde stora delar av haven globalt åtminstone en kraftig marin värmebölja under 2021. Havets övre 2000 meters djup fortsatte att värmas upp och det förväntas att haven kommer att fortsätta att värmas i framtiden. Enligt WMO-rapporten visar all tillgänglig data att havsuppvärmningen visar en särskilt kraftig ökning under de senaste två decennierna och att värmen tränger igenom till allt djupare nivåer.

    Försurade hav

    Haven har inte varit så här försurade på minst 26 000 år. Den ökande havsförsurningen hotar organismer och ekosystemtjänster och därmed livsmedelssäkerhet, turism och kustskydd, enligt rapporten. När havets pH minskar minskar också dess förmåga att absorbera koldioxid från atmosfären, vilket driver på den negativa utvecklingen ytterligare.

    Extremväder

    Som SMB tidigare rapporterat – och WMO ytterligare betonar – var 2021 ett år med omfattande extremväder globalt. Petteri Taalas upprepade därför från tidigare WMO-rapporter betydelsen av att etablera tidiga varningssystem som nu enbart är tillgängliga i mindre än hälften av WMO:s 187 medlemsländer.

    Redan i år har Indien och Pakistan fått uppleva extremväder i form av en ihållande värmebölja som blivit över 100 gånger mer sannolik på grund av klimatförändringar, enligt en ny studie från Met Office.

    FN:s generalsekreterare António Guterres sammanfattade WMO–rapportens innehåll med en enkel mening som sa allt:

    Dagens klimatrapport är en dyster litania om mänsklighetens misslyckande med att tackla klimatförändringar.

    Han betonade betydelsen av att satsa på förnybar energi och att bli av med vårt oljeberoende:

    Förnybar energi är den enda vägen till verklig energisäkerhet, stabila kraftpriser och hållbara sysselsättningsmöjligheter. Om vi agerar tillsammans kan omvandlingen av förnybar energi bli 2000-talets fredsprojekt.

    Mer samarbete krävs för att företag ska kunna minska sin klimatpåverkan

    Ny rapport visar hur 21 företag arbetar för att minska sina klimatpåverkande utsläpp i värdekedjan. Bland annat uppger företagen att de behöver arbeta mer tillsammans med leverantörer och kunder. 

    SMB har tidigare rapporterat om att företag har dåliga kunskaper kring klimatrisker i sina värdekedjor, det vill säga klimatrisker uppåt i leverantörskedjan och nedåt i kundledet.

    Det är därför positivt att företagsnätverket Hagainitiativet, med medlemmar som Swedbank, Stockholm Exergi och Coca-Cola, börjat fokusera på att få just hela värdekedjan mer hållbar. I en ny rapport beskrivs hur medlemsföretagen fått insikt om att de behöver arbeta aktivt med att inte enbart minska de klimatpåverkande utsläppen inom den egna organisationen, utan även i värdekedjan.

    Bakgrunden till det är bland annat att ungefär 70 procent av företags klimatpåverkan ligger i värdekedjan, det vill säga i det så kallade scope 3. Det innebär att företagen också är beroende av att få med sig både kunder och leverantörer för att kunna minska utsläppen i scope 3.

    Att minska utsläppen i värdekedjan är 2020-talets stora utmaning för företagen och studien visar att detta är ett prioriterat område som kommer att bli alltmer viktigt. Att ha koll på sina egenägda utsläpp i den [egna] verksamheten är idag självklart och en lägsta nivå för de flesta företagen. Utmaningarna kring utsläppen i värdekedjan kommer vi tampas med under 20-talet, säger Nina Ekelund, generalsekreterare i Hagainitiativet.

    Företagen som blivit intervjuade i rapporten beskriver även hur detta arbete det kan gå till i praktiken.
    Det kan till exempel handla om att ställa tuffare klimatkrav på leverantörer och utveckla nya former av samarbeten. 

    För att underlätta detta behöver företagen stöd från politiken, menar Hagainitiativet. Bland önskemålen finns stabila och långsiktiga beslut som underlättar för företag att minska sina utsläpp, bland annat beslut som gynnar en grön omställning för transportsektorn, styrmedel som gynnar cirkularitet och harmoniserade rapporteringsmetoder.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.