Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Partikelföroreningar kopplas till en ökad förekomst av barnastma

    I veckan publicerades en ny studie som visar att ultrafina partiklar påverkar framkomsten av astma hos barn. Barnastman spås dessutom bli vanligare i takt med att den här typen av föroreningar ökar.

    Den nya studien visar att att mängden ultrafina partiklar som en gravid kvinna exponeras för under graviditeten har en direkt korrelation till astma hos barnen. Arton procent av de fyrahundra barn vars mammor deltog i studien, som utfördes i Boston, USA, utvecklade astma innan tre års ålder. Faktorer som ålder och vikt vägdes in i resultaten, såväl som andra sorters partiklar än just ultrafina. Resultaten stöds av en liknande studie som publicerades 2019.

    SMB har tidigare rapporterat om hur luftföroreningar och klimatförändringar påverkar foster, förekomsten av mikroplaster i placentan och hur kemikalier minskar fertilitet. 

    Till The Guardian beskriver professorn och forskningsledaren Rosalind Wright vid Icahn School of Medicine, Mount Sinai, hur barnastma utvecklats till en global epidemi och kopplar det till en ökning av partikelföroreningar.

    Vår forskning är ett viktigt tidigt steg i uppbyggnaden av bevisbasen som kan leda till bättre kontrollering av exponering till ultrafina partiklar och slutligen föreskrifter. Barnastma förblir en global epidemi som troligtvis kommer att växa i takt med den väntade ökningen av föroreningar partiklar till effekt av klimatförändringar säger Rosalind Wright till the Guardian.

    Britterna planerar ny grön investeringsbank – Sverige fortfarande utan

    Den brittiska regeringen planerar ny statlig grön bank för att finansiera Storbritanniens klimatambitioner. Informationen kommer tre år efter beslutet att sälja Storbritanniens föregående gröna investeringsbank, rapporterar The Guardian. I Sverige finns fortfarande inga planer om en grön investeringsbank trots att det skulle göra stor nytta.

    De brittiska planerna på att skapa en grön investeringsbank är en följd av påtryckningar från klimatkampanjer, ekonomer och akademiker som menar att det behövs investeringar i grön infrastruktur för att återuppliva Storbritanniens kämpande ekonomi och bidra till att nå landets klimatmål. Storbritanniens ursprungliga Green Investment Bank såldes till den australiska banken Macquarie 2017. Det var en kontroversiell affär som genomfördes endast fem år efter att banken bildades.

    Den brittiska energiministern Kwasi Kwarteng menar att det finns utrymme för en ny grön investeringsbank när en nettonoll-koldioxidutsläppsekonomi ska byggas. Enligt honom kommer det krävas enorma investeringar för att nå det målet. Kwarteng anser också att banken bör fokusera på konsumenter och att den nya gröna banken gärna får likna Tysklands statsägda utvecklingsbank KfW som bildades i kölvattnet av andra världskriget för att investera i infrastruktur.

    När den första brittiska gröna investeringsbanken startade fanns även röster om att Sverige borde skapa en liknande grön investeringsbank. Naturskyddsföreningen och KPA Pension menade då att det skulle ge ett starkt instrument för lönsamma investeringar i gröna projekt. Naturskyddsföreningen har även publicerat en rapport om fördelarna med en svensk grön investeringsbank.

    2019 lämnade även socialdemokratiska riksdagsledamoten Mathias Tegnér in en motion om en svensk grön investeringsbank, dock utan bifall. Istället har riksdagen därefter beslutat att via Internationella valutafonden (IMF) bland annat stödja internationellt klimatarbete. Sverige har också gett ut egna statliga gröna obligationer som ska användas för att finansiera klimatomställning.

    Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, säger till SMB att de fortfarande är för en svensk grön investeringsbank:

    Vi är fortfarande för förslaget om en statlig grön investeringsbank, eller motsvarande finansieringsmöjligheter i form av en utökad grön investeringsfond. Det finns innovativ grön verksamhet som har svårt att hitta kapital. Grundproblemet är att det är förknippat med risk att investera i ny teknik. En statlig investeringsbank skulle utöver att tillhandahålla kapital utgöra en garanti för att det är en god investering, vilket underlättar möjligheterna att mobilisera även externt kapital.

    Ny rapport: Sverige klarar inte ett enda av Aichimålen

    Det finns allvarliga brister i arbetet med att stoppa naturkrisen, enligt ny rapport från Naturskyddsföreningen och WWF. Sverige når inte upp till ett enda av de globala målen för biologisk mångfald.”Ett hot mot hela vår existens”, kommenterar Naturskyddsföreningens ordförande Karin Lexén.

    I den nya rapporten har WWF och Naturskyddsföreningen granskat Sveriges arbete med de 20 så kallade Aichimålen. Dessa instiftades 2010 inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) och skulle genomföras fram till 2020, i vissa fall till 2015. Målen handlar bland annat om att förhindra förlust av livsområden, minska föroreningar och ge finansiellt stöd till bevarandet av natur.

    Men trots viss förbättring i naturvården det senaste decenniet saknar Sverige fortfarande ett ordentligt helhetsgrepp för att möta artkrisen.

    Naturens artrikedom är i kris, vilket är ett allvarligt hot mot hela vår existens. Nu måste svenska politiker visa att de tar naturkrisen på allvar och ta fram en samlad nationell plan för biologisk mångfald motsvarande klimathandlingsplanen och samtidigt stärka miljömålssystemet. En nationell funktion för samordning av biologisk mångfald inom regeringen måste också tas fram, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

    Även på det globala planet ser läget illa ut för den biologiska mångfalden. SMB har tidigare rapporterat om att FN återkommande varnar för att hela världen kommer missa målen.

    Just nu pågår ett globalt arbete för att ersätta de utgångna Aichimålen med ett nytt ramverk som skulle kunna bli ett Parisavtal för biologisk mångfald. På grund av pandemin försenades fjolårets planerade toppmöte för att förhandla målen, men förhoppningen är att de avslutande slutförhandlingarna ska äga rum i kinesiska Kunming under hösten. Både Naturskyddsföreningen och WWF påtalar vikten av att Sverige driver på för nya ambitiösa mål.

    Regering ger bidrag till återvätning av torvmark

    Regeringen säger nu ja till Skogsstyrelsens förslag om att stimulera markägare till att återväta dikad skogsmark med ett särskilt bidrag. Åtgärden har potential att minska koldioxidutsläppen med miljontals ton per år.

    Regeringen beviljar sin skogsansvariga myndighet ett anslag under tre år på sammanlagt 169 miljoner kronor, varav 50 får användas under 2021. Pengarna ska huvudsakligen användas till en kompensation för de skogsägare som istället för traditionell återplantering väljer att återväta tidigare dikade skogsmarker.

    Dikade våtmarker släpper ut lika mycket växthusgaser som personbilstransporterna. Tack vare Skogsstyrelsens kompetens på området har vi bra chanser att få till lyckade åtgärder för att minska utsläppen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i regeringens pressmeddelande.

    En del arealer av landets dikade marker utgörs inte av produktionsmark för skog, utan är jordbruksmark . Dessa omfattas inte av de nya stödet. Avsevärda 6,5 miljoner ton koldioxid beräknas årligen läcka ut från den här typen av skogsmark – mer än tolv gånger det svenska inrikesflygets utsläpp.

    Utformningen av stödet får nu Skogsstyrelsen ansvaret för. Enligt uppgifter till Supermiljöbloggen kommer det troligen handla om ett schablonbidrag som ska kompensera för minskad avkastning från den återvätade marken, som istället kan planteras med fukttåliga lövträd, exempelvis al och björk.

    Enligt en nyligen utgiven rapport från Skogsstyrelsen är det alltså ett omfattande läckage av koldioxid från dikade våtmarker som omvandlats till produktiv skogsmark. När vattennivån höjs bryts inte längre torven ned eftersom syretillförseln upphör. Istället avges från den nybildade sumpmarken den i och för sig kraftigare växthusgasen metan, men Skogsstyrelsens uträkningar visar att nettoutsläppen till atmosfären sammanlagt minskar vid återvätning, jämfört med fortsatt traditionellt skogsbruk.

    IEA uppmanar till omedelbart fossilstopp

    Världens länder måste genast sätta stopp för all ny utvinning av fossila bränslen. Det är en av slutsatserna i en ovanligt skarp rapport från Internationella energirådet IEA, som för första gången gjort ett eget scenario om möjligheterna att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål.

    Det internationella energirådet IEA är en tung maktspelare i energifrågor, vars prognoser över energislagens utveckling i decennier spelat en viktig rådgivande roll till världens regeringar. Samarbetsorganisationen grundades i samband med 70-talets oljekris för att trygga medlemsländernas tillgång till olja.

    Även om IEA på senare år skärpt sitt arbete med förnybara bränslen har organisationen historiskt sett många gånger underskattat den förnybara energins framfart på marknaden.

    Nej till fossilt, mångdubbla satsningar på förnybart

    Därför väcker det uppståndelse när IEA nu levererar välförtjänt tuffare budskap mot fossilindustrin i sin första rapport om vad som krävs för att klara målen i Parisavtalet. All ny utvinning av olja, gas och kol måste omedelbart upphöra – inga nya investeringar i fossilindustrin får ske.

    Samtidigt måste stora satsningar på förnybart till. IEA räknar med en tjugodubbling av vindkraft och elva gånger mer solkraft än idag, liksom stark utveckling för grön vätgas. Samtidigt måste också stora beteendeförändringar hos världens befolkning till för att minska det totala energibehovet.

    För bara fem år sen fanns det många som ifrågasatte om den här snabba omställningen av vårt energisystem och utveckling av ny teknik ens var möjlig eller vettig att satsa på. Åtminstone för mig är det förvånande hur tydliga de är, säger Markus Wråke, vd på oberoende forskningsorganet Energiforsk till Sveriges Radio.

    Norska miljöorganisationer har tagit tillfället i akt genom att kräva att Norge förbjuder fortsatt oljeutvinning.

    Kritik mot rapporten: stor tillit till ökad bioenergi och ny teknik

    Men trots en ovanligt skarp rapport från IEA varnar bedömare för att delar av organisationens budskap ändå brister i trovärdighet och innebär stora risker.

    IEA ger ändå okej till att fortsätta bruka redan existerande fossila källor och räknar med att över 20 procent av energin 2050 fortfarande kommer komma från fossila bränslen, särskilt inom flygbranschen. Utsläppen från dessa hoppas man kunna köpa sig fri från genom att fångas in och lagra koldioxiden med olika metoder för CCS. Nära hälften av alla utsläppsminskningar som krävs till 2050 räknar IEA ska ske med hjälp av nya och osäkra tekniker som ännu inte provats i stor skala.

    Dessutom förutsätter IEA stora satsningar på bioenergi, vars klimatnytta varierar extremt mycket beroende på vilken typ av bränsle som används och i vilken omfattning förbränningen sker. Scenariot innebär att en yta lika stor som hela Indien och Pakistan skulle krävas för att odla nytt biobränsle, vilket även innebär risk för skador på biologisk mångfald.

    SMB värvar ”Sveriges första lokala klimatreporter”

    Supermiljöbloggen är superglada över att presentera redaktionens senaste tillskott – Jan Lindsten! Jan har arbetat som journalist med fokus på miljö- och energifrågor i flera decennier. De senaste åren har han – som landets enda heltidstjänstgörande klimatreporter i lokalmedia – bevakat klimatkrisen åt Borås Tidning.

    Hej och välkommen Jan! Berätta lite om dig själv för Supermiljöbloggens läsare – vem är du?

    – Jag är uppvuxen i Göteborg under 60-talet. Jag har alltid haft ett brinnande intresse för miljö- och resursfrågorna och har ägnat stora delar av mitt journalistiska arbetsliv åt att bevaka dem. Under min senare tonårstid var jag aktiv i den lokala miljörörelsen. Då var kollektivtrafiken och minskad biltrafik i centrala staden stora frågor, liksom kärnkraften. Sedan 2004 bor jag och min fru på en liten skogsgård strax utanför Alingsås, där vi både odlar köksväxter och håller bin.

    Du har länge arbetat med miljöjournalistik. Vad fick dig att vilja jobba inom det här området?

    – Under min uppväxt var Göteborg en stad med så gott som alltid pålitliga vintrar, vi kamrater hade alla sparkar som vi använde som plogar ibland, och kommunen spolade alltid lekplatsens gräsmatta på vintrarna så vi fick hockeyis. Allt detta självupplevda kontrasterar mot dagens ytterst korta, ibland obefintliga vintrar på västkusten – en vittnesbörd om den galopperande klimatuppvärmningen vi är inne i.

    – Mitt intresse fick ta sig uttryck i att journalistiskt bevaka miljö-, resurs- och energifrågorna. På Borås Tidning gavs en möjlighet, vid sidan om mina övriga arbetsuppgifter inom kommun- och regionbevakning, att både nyhetsmässigt och i reportage skriva om kärnkraft, kemikalieproblem inom textilindustrin, kärnkraften, naturvård, den katastrofala fiskepolitiken och mycket annat. Från början av sekelskiftet har jag i allt ökande grad skrivit om klimatet och efter den extraordinärt varma sommaren 2018 biföll arbetsgivaren mitt önskemål om att bevaka klimatkrisen på heltid.

    Vilka frågor kommer du bevaka lite extra för SMB?

    – Jag kommer att försöka bistå med allmänt nyhetsarbete allt efter läge och behov, men ska försöka hålla särskild koll på det rent vetenskapliga kunskapsläget beträffande klimatförändringarna. Arbetet inför höstens globala klimatmöte i Glasgow, det sannolikt hittills viktigaste, vill jag försöka följa och rapportera om så gott det går.

    – I min egen hemregion, Västsverige, sker ofta i det tysta stora förändringar och projekt inom den koldioxidtunga industrin som följs, uppmuntras och stöttas av regionens akademier och högskolor liksom politiska församlingar. Det finns en rätt stor beredskap och villighet att ta sig an klimatutmaningen – även om väldigt mycket fattas – och det är viktigt att dessa positiva processer också skildras för Supermiljöbloggens läsare.


    Nyfiken på resten av redaktionen? Här kan du läsa mer om våra skribenter. Supermiljöbloggen har sedan starten 2010 drivits helt ideellt.

    Bilar – skiftet från förbränningsmotor till eldrift

    Övergången från bilar med förbränningsmotor till bilar som drivs på full eldrift pågår. Elbilarna blir allt fler, men när sker egentligen skiftet från fossilt till förnybart? SMB har undersökt när elbilar tros ta över bilmarknaden i Sverige, hur kostnadsläget ser ut och hur miljövänliga elbilarna egentligen är.

    Under 2020 och 2021 har flera bilmärken gått ut med att de kommer satsa på elbilar. Bland annat är det BMW som satsar på 25 elektrifierade bilmodeller till 2023, nya polska elbilsmärket Izera i budgetklass och Volvo som säger att de från 2030 inte längre ska sälja bilar med förbränningsmotor. En generell transformation från förbränningsmotor till eldrift är ett faktum.  

    Enligt Dagens Industri var 9,6 procent av Sveriges alla nyregistrerade bilar rena elbilar 2020 och 22,6 procent var laddhybrider, vilket är mer än en fördubbling mot året innan. Enligt analysföretaget Vrooms undersökning som kom ut i början av året var det i december 2020 nytt rekord för laddbara bilar i såväl antal registreringar som andelen av bilmarknaden. Totalt registrerades då 17 028 elbilar, vilket motsvarade 49 procent av det totala antalet nyregistrerade bilar under perioden. Dessutom var det en elbil som för första gången toppade listan av populäraste bilmodellerna. 

    Orsakerna bakom ökningen av antalet registrerade elbilar tros vara fler elbilsmodeller, gynnsamma ekonomiska incitament som bonussystemet och en minskad ångest för hur långt man kan köra på en laddning. Enligt Power Circle, eltransportbranschens intresseorganisation, kommer det till 2030 finnas ungefär 2,5 miljoner laddbara fordon i Sverige. Organisationen Bil Sweden tror att försäljningen av elbilar kommer fortsätta öka i Sverige och att 80 procent av alla bilar i Sverige kommer att gå på el om tio år.

    De flesta elbilar idag är tjänstebilar som används i jobbet, vilket ofta är ett led i företags försök att bli mer miljövänliga. Dock tror Bil Sweden att fler privatpersoner kommer att köpa elbilar de kommande åren när det blir lättare att ladda dem och priset är lägre, rapporterar Sveriges Radio.

    Men när blir det då billigare med elbilar? 

    Enligt studier är det redan nu billigare med elbilar. Exempelvis kom en avhandling från KTH 2020 som visade att elbilar visserligen har ett högre inköpspris, men att det ändå kan vara billigare att äga och köra en elbil jämfört med bensin- och dieselbilar av motsvarande storlek. Men många bilköpare tittar bara på inköpspriset och inte på helhetskostnaden, varför elbilen ändå kan upplevas som dyrare.

    Men även inköpskostnaden för elbilar tros inom bara några år bli lika eller billigare än det för bensinbilar. Det här har att göra med att fler biltillverkare nu ställer om för att bygga elbilar, men även på statliga subventioner och hur fossilbilar beskattas, säger motorjournalisten Jonas Fröberg till SVT. 

    Även sänkta kostnader för elbilarnas batterier ligger bakom sänkning av elbilspriserna. Batterierna har länge stått för nära hälften av kostnaden för nya elbilar, men har enligt SVT nu fallit med nära 90 procent. Orsakerna bakom prisfallet tros vara hård konkurrens och en gynnsam teknikutveckling. 

    Om ungefär tre år når vi det motsatta förhållandet. Bilar med förbränningsmotorer kommer att bli det dyrare alternativet. Att göra bilar med förbränningsmotorer rena kräver mycket tid och dyr teknik, säger Thomas Ingenlath, vd hos elbilstillverkaren Polestar, till SVT.

    Hur påverkar det nya förmånsvärdet elbilsmarknaden? 

    Från den första juli 2021 förändras förmånsvärdet för tjänstebilar. Förmånsvärde är ett reglerat ekonomiskt värde på förmånen att även få använda en arbetsgivares bil privat. Tanken med de nya reglerna är att minska subventionerna för bilåkande genom att även göra det dyrare att köra tjänstebilar. Enligt förespråkarna är det inte rimligt att ge statlig ekonomisk support för att köra bil, men kritiker menar emellertid att det kan bli ett slag mot elbilsanvändningen eftersom de flesta nya elbilarna är tjänstebilar.

    Vi måste förstå att tjänstebilsmarknaden är avgörande för att det kommer ut många laddbara bilar på marknaden, säger Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, till SVT.

    Enligt SVT kommer förmånsvärdet i ett av förslagen höjas för en liten elbil som Renault Zoe med 1 800 kronor i månaden och sänkas med 480 kronor i månaden för en stor diesel SUV som BMW X5. 

    Hur ser den globala elbilsmarknaden ut?

    2020 fanns omkring tio miljoner registrerade elbilar i världen, varav tre miljoner nyregistreringar. I Europa skedde den hittills största ökningen av elbilar 2020, medan det i Kina funnits relativt många elbilar i flera år.

    2020 gick emellertid Europa om som den marknaden med mest nyregistrerade elbilar då 1,4 miljoner nya elbilar registrerades på den europeiska marknaden och 1,2 miljoner nya elbilar registreringar på den kinesiska marknaden. Genombrottet för elbilar i USA verkar fortfarande ligga framför oss även om det sker en viss ökning av antalet elbilar varje år även på den marknaden. 2020 registrerades 295 000 nya elbilar i USA.

    En starkt bidragande faktor till den globala ökningen av antalet elbilar 2020 var att de blivit prismässigt mer konkurrenskraftiga. En orsak till det är att många länder infört olika typer av ekonomiska incitament för att människor ska köpa elbilar.

    Är elbilar miljövänliga?

    Ett enkelt svar på om elbilar är miljövänliga är nej, det finns inga miljövänliga bilar eftersom alla bilar orsakar negativ påverkan på såväl miljön som människors hälsa. Det som dock är fördelen med elbilar är att de orsakar mindre klimatpåverkan än bilar som drivs av fossila bränslen. 

    Däremot orsakar tillverkningen av elbilar fortfarande stora koldioxidutsläpp och slitagepartiklarna från bland annat elbilarnas däck och bromsar orsakar allvarliga hälsoproblem. Enligt Trafikverket är barn, äldre och personer med astma, lung- eller hjärt- kärlsjukdom särskilt utsatta för den typen av utsläpp.

    Dessutom kan många bilresor ersättas av gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Statistik visar att hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är bilresorna ännu kortare – 80 procent av alla bilresor där är under 3-4 kilometer. Det allra miljövänligaste är alltså att skippa bilen, vilket sannolikt många skulle kunna göra.

    Samtidigt behövs fortfarande en viss mängd bilar för att få vårt nuvarande samhälle att fungera. Av de bilar som då finns att välja på är elbilen ofta det mest miljövänliga alternativet, förutsatt att den laddas med förnybar el. Enligt beräkningar minskar Sveriges utsläpp för varje bil som byts ut mot ett laddbart fordon. 

    Det är särskilt bra att ladda elbilen nattetid när det ofta finns ett överskott på energi som vi för närvarande har svårt att nyttja. Elbilar kan då bli ett sätt att lagra förnybar energi som sedan kan nyttjas under dagen eller till och med säljas tillbaka till elnätet. 

    Nu blir det lättare att tågluffa i Sverige

    I sommar blir det enklare att resa klimatsmart kors och tvärs över hela Sverige. SJ släpper nämligen tågluffarkort som gör det möjligt med fria resor under perioder på 15 och 30 dagar.

    I sommar stannar fler svenskar i Sverige på semestern än tidigare och vi märker att många vill boka tågresor nu när vi återigen kan resa fritt inom Sverige. Med vårt tågluffarkort kan de upptäcka vårt vackra land under två eller fyra veckor. Man behöver inte resa långt bort för att få fantastiska semesterupplevelser säger Tobbe Lundell, presschef på SJ i ett pressmeddelande.

    Förra sommaren testade SJ tågluffarkort för studenter och ungdom. Den här sommaren kommer det även bli enklare att tågluffa för vuxna, pensionärer och barnfamiljer.

    Majoriteten av svenskarna vill kunna resa mer hållbart, men det är något som länge varit både krångligt och dyrt. Nu verkar det dock som om något händer och flera aktörer har tagit större kliv mot hållbart resande den senaste tiden.

    Sedan några år tillbaka erbjuder även Inlandsbanan och Norrtåg särskilda tågluffarkort. Det finns också mer långväga planer – snart går det att boka tågbiljetter från Sverige till bland annat Venedig, Paris och Berlin då SJ öppnar för bokning av tågbiljetter till kontinenten. SMB rapporterade förra året om hur regeringen beslutat att upphandla dagliga nattåg på sträckorna Stockholm-Hamburg och Malmö-Bryssel som förväntas börja gå nästa år.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 419,58 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 418,72 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    På ett år har koldioxidhalten ökat med 3,58 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Källa: SCRIPPS

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förra året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 grader och mängden växthusgaser ökar nu i allt snabbare takt. Ambitionen måste med andra ord skruvas upp avsevärt.

    Det är därför mer än bekymmersamt att av 800 städer som Carbon Disclosure Project (CDP) undersökt saknar nästan hälften (43%) cirka av dem en klimatanpassningsplan och en fjärdedel anser sig inte ha de ekonomiska resurser som krävs för att hantera klimathot. Det återstår med andra ord en del att göra.

    Tuffa besked om matproduktionens framtid

    En ny studie av forskare på Aalto universitetet i Finland målar upp en förskräckande bild av matproduktionens framtid. En slutsats som görs är att behovet av mat inte kommer att kunna mötas när temperaturen ökar till följd av klimatförändringarna.

    Forskarna bakom den nya studien introducerar konceptet “safe climatic space”, översatt till svenska blir det ett “ klimattryggt område”, vilket används för att beskriva de områden vars matproduktion inte påverkas avsevärt av global uppvärmning. Av jordens odlingsmark ligger 95% procent inom klimattrygga områden. Studien undersökte hur global uppvärmning kan komma att påverka  de 27 grödor och sju boskap som är vanligast.

    Deras slutsatser går att dela upp i två scenarier till år 2081-2100.

    Om temperaturen ökar mellan 1.5 till 2 grader:

    • Riskerar 5-8 procent av global matproduktion att gå till spillo/bli obrukbar.
    • Den boreala skogsregionen krymper från sju miljoner kvadratkilometer till sex miljoner. 

    Om temperaturen däremot ökar med mer än 3,7 grader leder det till: 

    • Att en tredjedel av den globala matproduktionen försvinner.
    • Fyra miljoner kvadratkilometer ny öken breder ut sig. 
    • Den boreala skogsregionen krymper till tre miljoner kvadratkilometer.

    Detta skulle främst påverka syd-och-sydost Asien och Afrikas Sudan-sahariska zon. Det betyder även att det i framtiden kan verka som att matproduktionen i Sverige ökar eftersom vi får det varmare, men också att våra produktionsmöjligheter inte räcker för att möta det globala behovet av mat. Vikten av att möta de mål som Parisavtalet stipulerar understryks av forskarna, och de hoppas att deras studie ska bli ännu en påminnelse om betydelsen av handling i stundande tider.

    Snabb återhämtning efter förbud mot bottentrålning

    Förbud mot bottentrålning ger snabbt positiva effekter i tropiska vatten. I en ny studie ökade antalet bottenlevande organismer med flera hundra procent på bara två och ett halvt år.

    Den glädjande nyheten bygger på en studie utförd i Hong Kong, rapporterar Natursidan. När forskargruppen mätte skillnaderna i biologisk mångfald före och efter ett lokalt förbud mot bottentrålning fann de att området oväntat fort hade återhämtat sig från den destruktiva fångstmetoden. 76 procent fler arter hittades, samtidigt som antalet enskilda individer ökade med 235 procent.

    Liknande resultat har påvisats på fler platser runtom i världen, bland annat i Skottland som 1984 införde trålningsförbud i ett marint område som då var en hårsmån från ekologisk kollaps.

    Bottentrålning är en mycket vanlig fiskemetod som kan liknas vid kalhuggning av havsbotten. Målet med bottentrålningen är ätbara fiskar och skaldjur som lever nära botten, men även stora mängder av andra organismer fångas upp som onödig bifångst.

    I Sverige är bottentrålning tillåtet även inom skyddade områden.

    Nu får EPA rapportera om klimatet igen – och läget ser allt annat än bra ut

    Efter fyra år med en vetenskapsförnekande Trumpadministration kan nu den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA återigen rapportera om hur klimatkrisen påverkar USA. Det blev genast tydligt hur allvarligt läget och vad det innebär när vetenskapen tystas och viktiga forskningsresultat hindras. Nu är det bråttom att sätta in åtgärder för att bromsa de värsta konsekvenserna.

    Under sin tid i Vita huset kallade den dåvarande presidenten Donald Trump upprepade gånger klimatkrisen för en bluff orkestrerad av Kina och såg till att riva upp så många beslut han kunde som tagits för att värna klimat och miljö. 2019 drog han USA ur Parisavtalet och senare även tillbaka två miljarder dollar (cirka 18 miljarder kronor) till den gröna klimatfonden som ska hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringar. Han hann under sina 4 år sammantaget dra tillbaka runt 100 regleringar på klimat- och miljöområdet. I skuggan av pandemin förra våren intensifierades arbetet dessutom för att ytterligare försvaga miljölagstiftningen.

    Flest inskränkningar eller ändringar utfördes av den myndighet som grundats i syfte att skydda miljön. Den federala miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency EPA (motsvarande Naturvårdsverket i Sverige) skapades 1970 som ett svar på de miljöproblem som människan orsakade i en allt starkare ekonomisk utveckling. Med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” 1962 började den moderna människan äntligen inse att vad hon gjorde faktiskt hade betydelse. Under Trumps tid vid makten användes istället myndigheten för att ta bort viktiga miljöregleringar och istället tillåta mer utsläpp. För att åstadkomma det byttes experter och forskare systematiskt ut för att istället ersättas med lobbyister, bland annat i ledande position.

    Nuvarande presidenten Joe Biden var därför tidigt ute under presidentvalskampanjen med att vilja föra en ambitiös amerikanskt klimatpolitik och återanslöt till Parisavtalet redan efter några dagar som president. Och med en ny administration och ledning på EPA kunde miljö- och klimatarbetet återstartas. Nu har myndigheten kunna återanställa forskare och presenterade nyligen en uppdaterad webbsida för att informera allmänheten om hur klimatförändringarna påverkar amerikanska samhällen. Den rapport som Trumpadministrationen förhalade i 3 år har också kunnat publiceras. Dessa uppdaterade klimatindikatorer ger en detaljerad och bekymmersam redogörelse för de häpnadsväckande förändringar som jordens uppvärmning hade på delar av USA under Trumps period.

    EPA-medarbetare sa att uppgifterna beskriver hur USA nu befinner sig outforskad mark där klimateffekterna är mer synliga, förändras snabbare och blir allt mer extrema. År 2020 nådde till exempel havsvärmen sin högsta nivå som hittills registrerats och som ger bränsle till marina värmeböljor och korallblekning. Omfattningen av arktisk havsis var den näst minsta som registrerats samtidigt som skogsbränder och pollensäsonger börjar tidigare och varar längre. USA drabbades även hårt av naturkatastrofer under 2020 som blev det sjätte året i rad där 10 eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar påverkat USA. 

    Den nya EPA-chefen Michael Regan sa till bland annat Washington Post att han vill tydliggöra farorna med stigande temperaturer i USA, vilket han noterade nu sker allt snabbare:

    Vi vill nå människor i landets alla hörn, eftersom det inte finns någon liten stad, storstad eller landsbygd som inte påverkas av klimatkrisen. Amerikaner ser och känner effekterna på nära håll med ökande regelbundenhet.

    EPA-rapporten illustrerar tydligt klyftan mellan den nuvarande administrationen och den gamla när det gäller klimatpolitiken. Till skillnad från Trumpadministrationen – som ifrågasatte att förbränning av fossila bränslen värmer upp planeten och istället ville satsa mer på amerikanska jobb inom fossilsektorn – har Bidenadministrationen istället identifierat minskade växthusgasutsläpp som en av sina högsta prioriteringar och insisterar på att en övergång från fossila bränslen till renare energiformer kan skapa nya gröna amerikanska jobb.

    Det återstår att se demokraterna kan övertyga republikanerna om den nödvändiga klimatomställningen som måste ske omgående, men en sak är i alla fall säkert och som Joe Biden sa när han besökte den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC i januari:

    Vetenskapen är tilllbaka.

    Mat & etik – bli en filosofisk foodie

    Mat påverkar inte bara oss själva, utan även resten av planeten. Om det här skriver Henrik Lagerlund i sin nyutgivna bok Matens filosofi: Hur du blir en filosofisk foodie. SMB har samtalat med Henrik om mat, etik och om han själv anser sig vara en filosofisk foodie.

    I boken Matens filosofi: Hur du blir en filosofisk foodie introducerar filosofiprofessor Henrik Lagerlund nya sätt att se på mat och våra matval utifrån ett etiskt perspektiv. Det beskrivs hur vår uppväxt, reklam och andra kulturella influenser på ett ofta omedvetet plan påverkar de här valen. Den filosofiska foodien försöker motarbeta de invanda mönstren genom att göra egna medvetna val. En filosofisk foodie är därmed en person som reflekterar över sina egna matvanor istället för att bara handla mat på känsla och som försöker eftersträva ett mer etiskt sätt att handla och konsumera mat.

    I boken erbjuds läsaren verktyg till att både njuta av och göra bättre etiska val när det kommer till mat. Henrik föreslår läsaren sju olika tankeövningar som är relevanta för en filosofisk foodie som vill göra medvetna och etiska matval. Dessa är kopplade till mat, livsmedelssystemet, mänskliga rättigheter, miljö och klimat, genmodifierade livsmedel (GMO), djurens rättigheter, svält och fattigdom, övervikt och fetma samt hälsa och lycka.

    Boken är informativ, inspirerande och väldigt praktisk om man vill förbättra sina egna val när det kommer till mat och de etiska perspektiven som följs av dem. Samtidigt blir man nyfiken på personen bakom boken, vilket ledde till ett samtal med författaren som gav en mer personlig inblick i det här med etiska matval, varför boken skrevs och om han själv anser sig vara en filosofisk foodie.

    Varför skrev du den här boken?

    Henrik berättar hur idén till boken funnits länge. Dels inspirerades han av en kurs som han höll om mat och filosofi där den här typen av etiska frågeställningar togs upp. Han tyckte innehållet på kursen var så relevant att det även borde spridas på fler sätt. Dels handlade det om Henriks egna intresse för mat och etik. Han är särskilt kritisk till det rådande livsmedelssystemet.

    Det nuvarande livsmedelssystemet är väldigt kortsiktigt och handlar mest om pengar. Produktionen ska vara billig. Det är ytterst problematiskt. I den här boken ses mat ur ett bredare perspektiv där även exempelvis mänskliga rättigheter och köttätande tas upp. Att samla de olika etiska perspektiven av våra matval var något jag ville bidra med. Och att få in ett mer praktiskt synsätt på hur vi ska leva.

    Hur etiska är vi i Sverige när det kommer till maten?

    På frågan om hur etiskt vi svenskar äter kommer Henriks svar snabbt: ”inte särskilt”. Vi svenskar äter betydligt mer kött och fisk än vi borde, över 80 kilo per person och år, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet i världen. Henrik säger att köttkonsumtionen nu visserligen är på väg ner, men att det går alldeles för sakta. Sen pekar han på att vi borde gå mot ett mer småskaligt jordbruk med mindre bekämpningsmedel och att vi borde äta i relation till årstiderna.

    Vi borde inte gå och köpa jordgubbar mitt i vintern bara för att vi kan.

    Kan man bli en fulländad filosofisk foodie?

    Enligt Henrik är det svårt att bli en filosofisk foodie eftersom vi alla är beroende av den globala livsmedelsindustrin, vilken är djupt problematisk på flera sätt. Det är lätt att nedslås av systemets förvirrande komplexitet och bristen på politiska lösningar – ibland kan ett för stort individfokus snarare förlama än förbättra läget.

    Det är alltid en pågående process där vi strävar mot ett ideal och där det alltid går att bli bättre.

    Men Henrik menar också att det går att använda det här tankesättet om att bli bättre till att att skapa mening i våra liv. Det är välbeprövade tankar som sträcker sig hela vägen tillbaka till Aristoteles och de antika filosoferna. Det handlar alltså om att reflektera över hur man bör leva och sedan leva för att försöka uppnå det idealet.

    Inom filosofin finns det en uppfattning om att när man försöker leva etiskt och moraliskt rätt är det också ett sätt att bli lycklig. Henrik berättar att det skiljer sig åt mot psykologin, där lycka ses som en känsla snarare än en konsekvens av att leva ett meningsfullt liv.

    Är du själv en filosofisk foodie?

    Henrik anser sig vara en filosofisk foodie eftersom han reflekterar mycket kring de matval han gör och försöker att göra etiskt korrekta val.

    Jag köper till exempel inte frukt från Spanien eftersom den ofta plockas av migranter med väldigt dåliga arbetsförhållanden. Jag äter heller inte kött och när jag vid enstaka tillfällen väljer fisk gör jag ordentlig research om ursprunget.

    Henrik har dessutom valt att ge bort en del av sin inkomst till välgörenhet som kompensation för hans val att främst äta närodlat. Han förklarar att det visserligen är bra med närodlat ur ett miljöperspektiv, men att det samtidigt begränsar människor från andra delar av världen från att tjäna pengar och att hans pengar till välgörenhet delvis kan kompensera det.

    Men det är som sagt inte helt lätt at lyckas vara en filosofisk foodie. Henrik erkänner att även han hämmas i sina ambitioner.

    Jag har begränsade möjligheter att vara en filosofisk foodie eftersom jag har en familj som har andra uppfattningar. Fast det är oftast jag som handlar och lagar mat så det blir ändå ofta som jag vill.

    Rekordminskning av svenska utsläpp 2020

    Under pandemiåret minskade utsläppen inom landets gränser med knappt sju procent. De produktionsbaserade utsläppen, som även inkluderar internationellt flyg, sjönk med hela tio procent.

    Idag släppte både Naturvårdsverket och SCB den senaste utsläppsstatistiken för fjolåret. Det är en makalös minskning – där coronan onekligen haft stor påverkan – som ligger i linje med vad som krävs för att klara de svenska klimatmålen.

    Produktionsbaserade utsläpp

    Sveriges så kallade produktionsbaserade utsläpp av växthusgaser innefattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp utanför Sveriges gränser. Det kan till exempel handla om svenska flygföretags utsläpp utomlands. Dessa utsläpp minskade med tio procent 2020 jämfört med 2019, enligt SCB. Det beror på minskningar inom transportbranschen, tillverkningsindustrin, energibranschen och från personbilar. Utsläppen från transportsektorn, framför allt internationellt flyg, minskade med över 30 procent.

    Territoriella utsläpp

    De territoriella utsläppen gäller utsläpp som skett inom landets gränser. Enligt rykande färsk data från Naturvårdsverket var de totala utsläppen 2020 47,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning om 6,8 procent jämfört med föregående år.

    Det är en rekordminskning som ligger i linje med vad som skulle behövas i snitt varje år för att Sverige ska klara målet till 2045. Men minskningarna är till stor del en följd av pandemin och andra tillfälliga händelser, vilket inte är en hållbar väg för samhället, säger Anna-Karin Nyström, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

    Det krävs starka politiska åtgärder och styrmedel för att garantera att minskningstrenden blir bestående, enligt Naturvårdsverket. Sverige behöver också se till att minska de konsumtionsbaserade utsläppen, som även innefattar utsläpp som orsakas av svensk konsumtion av varor och tjänster som produceras utomlands. Enligt klimatmålen ska de territoriella utsläppen minska med minst 85 procent 2045 jämfört med 1990.

    Vi behöver nu fokusera återhämtningen i samhället på gröna investeringar för bestående utsläppsminskningar. Genom att växla upp nationella klimatsatsningar med EU-medel för omstarten av ekonomin efter pandemin har vi goda möjligheter att nå de klimatpolitiska målen framöver, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.

    Offentliga inköp orsakade nära 24 miljoner ton koldioxidutsläpp

    Enligt en analys av Upphandlingsmyndigheten uppgick de offentliga inköpens klimatpåverkan till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019. Kommuner och kommunala bostads- och fastighetsbolag stod för drygt hälften av den totala klimat- och miljöpåverkan. Problematiskt, men inköpens klimat- och miljöpåverkan kan minskas med bra strategier. 

    En offentlig upphandling är när en offentlig organisation, till exempel en kommun eller en region, köper varor och tjänster. Det kan till exempel handla om husbyggen, livsmedel, sjukvårdsartiklar, IT-system och mycket annat. Oftast handlar det om inköp av varor och tjänster från företag. De här inköpen är en mycket stor del av Sveriges totala konsumtion – det offentliga handlar för nära 800 miljarder kronor årligen. 

    Enligt Upphandlingsmyndighetens analys orsakade de här upphandlingarna utsläpp på 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Det är nära en fjärdedel av hela landets konsumtionsbaserade utsläpp som 2018 uppgick till 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt siffror från Naturvårdsverket.

    Jämförelser är ofta svåra att göra men med tanke på att vi har underlag för en stor del av de offentliga inköpen indikerar resultatet att de offentliga inköpen utgör en betydande andel av den svenska konsumtionens totala klimatpåverkan, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

    Kommuner och byggande av infrastruktur som orsakar mest utsläpp

    Enligt Upphandlingsmyndighetens analys stod kommunerna, tillsammans med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen, för mer än hälften av de offentliga inköpens miljöpåverkan. Regionerna stod för 24 procent av den totala klimatpåverkan och de statliga myndigheterna för en ungefär lika stor andel.

    Av analysen framgår att inköpskategorin Byggnad, fastighet och mark har störst miljöpåverkan. Kategorin Utrustning och material har näst störst påverkan på klimatet, samt orsakar utsläpp av partiklar som är skadliga vid inandning. I den sistnämnda kategorin ingår bland annat produkter som byggmaterial, fordonsbränslen, möbler, kontorsmaterial och förbrukningsmaterial.

    Att just byggnation orsakar större miljöpåverkan framgår även av vilka organisationer som i analysen visat sig ha störst klimatpåverkan.

    I det underlag vi har analyserat står tio myndigheter för mer än häften av klimatpåverkan till följd av statliga inköp. Flera av dem har byggande av infrastruktur som en del av sitt uppdrag, säger Jens Johansson.

    Initiativ och krav för mindre miljöpåverkan från offentliga inköp

    Flera initiativ och krav på förbättrade offentliga upphandlingar visar att det finns önskemål om att offentliga upphandlingar ska bli bättre ur miljösynpunkt. Bland annat har Fossilfritt Sverige bland sina tio förslag för fossilfri återhämtning att offentliga upphandlingar ska vara klimatneutrala inom några år.

    ModUpp är ett annat initiativ där man fokuserat på att upphandlingar ska påverka miljön mindre. Bakom ModUpp står tredjepartscertifieringarna Bra Miljöval (Naturskyddsföreningen), EU-Ecolabel, Fairtrade, KRAV, MSC, Svanen (Miljömärkning Sverige) och TCO Certified (TCO Development). I ModUpp samarbetar de för att driva på en modern och hållbar offentlig upphandling med hjälp av den expertis som certifieringar och märkningar erbjuder. Målet är att hållbarhetsmärkta varor och tjänster i större utsträckning ska prioriteras i offentliga upphandlingar.

    Så kan inköpens klimat- och miljöpåverkan bli lägre

    En rekommendation från Upphandlingsmyndigheten för att minska offentliga inköps miljöpåverkan är att arbeta strategiskt med inköpen. Enligt Upphandlingsmyndigheten är kunskap om vad som orsakar klimat- och miljöpåverkan en viktig aspekt av det, något organisationer kan få genom bland annat miljöspendanalys.

    De flesta vet att bränslen och fordon är viktiga att arbeta med för att minska klimatpåverkan men ger en analys av den totala inköpsvolymens påverkan det svaret? Och vad ska prioriteras efter bränslen och fordon? En miljöspendanalys gör nytta eftersom den visar om organisationen arbetar med de inköpsområden som har störst klimat- och miljöpåverkan, säger Jens Johansson. 

    Upphandlingsmyndigheten har även samlat ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med hållbara upphandlingar. Enligt myndigheten är det bra att utgå från de ambitioner som uttrycks i organisationens policy, miljömål, önskemål och behov. 

    Det är även viktigt att visa hur upphandlingen bidrar till organisationens övergripande miljökvalitetsmål, till exempel minskad klimatpåverkan eller en giftfri vardag. Det är också avgörande att identifiera särskilt viktiga inköp, exempelvis inköp som har stor miljöpåverkan, stora sociala risker eller där volymen är stor.

    McDonalds blandar och bränner sorterade sopor

    Det uppmärksammade avslöjandet görs av Sydsvenskan som pratat med Ystads lokala miljöinspektör. Den första inspektionen skedde 2019, och den andra i januari 2021. Vid båda tillfällena påträffades blandade sopor i sorteringsstationen. Det här är särskilt anmärkningsvärt då McDonalds på sin hemsida skriver att de strävar efter materialåtervinna allt avfall från deras restauranger.

    Den sortering som restauranggästerna gör vid slutet av sitt besök blir förgäves, då personalen ändå blandar sopor av plast, papper, servetter och matrester innan det skickas iväg till förbränning. Enligt McDonalds skickades 50 ton avfall till förbränning från Ystadsresturangen år 2018, vilket restaurangkedjans företrädare i Ystad har bekräftat i mejlkontakt med den lokala miljöinspektören Thomas Ferdinandsson.

    Det är 50 ton avfall som varit sorterat, och upp till 70% av avfallet hade kunnat gå till materialåtervinning eller kompost, istället för att bara energiåtervinnas. Att utvinna så mycket energi ur sopor som möjligt är en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Något som McDonalds är medvetna om, på deras hemsida går det att läsa följande om deras syn på återvinning:

    Vi jobbar löpande för att förbättra vår källsortering och arbetar för att så mycket som möjligt ska kunna materialåtervinnas. T ex återvinns all vår frityrolja till naturbiodiesel. Idag återvinns allt avfall från våra restauranger och blir nytt material eller återvinns som energi. Vi strävar även efter att minimera mängden plast, kartong och papper som går åt för att producera våra förpackningar och därmed minska mängden avfall. För de förpackningar som ändå behövs för att skydda maten och hålla den fräsch, så använder vi förnybara material i så stor utsträckning som möjligt.

    McDonalds presschef Henrik Nerell erkänner i en kommentar till Sydsvenskan att det förmodligen finns fler McDonaldsrestauranger i Sverige som blandar sopor som kunderna sorterat och skickar allt till vanlig förbränning.

    Uppenbarligen stämmer inte informationen på McDonald’s hemsida, vilket innebär att det är greenwashing. Att en av Sveriges mest besökta restaurangkedjor, som besöks av 400 000 personer varje dag, inte tar ett större ansvar är anmärkningsvärt. De har både möjlighet och skyldighet att göra skillnad i miljö- och klimatfrågor. En chans som, tillsammans med deras och andra icke-sorterade sopor, går upp i rök.

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 418,72 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 420,42 ppm och efter påskens rekordnotering med över 421 ppm, som även uppnåddes en vecka senare. Den generella ökningen och den ihållande höga halten av koldioxid i atmosfären är oroväckande med tanke på att den normalt sett ligger på max i maj för att sedan sjunka på sommaren när växtligheten kommer i gång och börjar ta upp koldioxid.

    På ett år har koldioxidhalten ökat med 1,75 ppm och ökningen för 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend. På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten.

    Källa: SCRIPPS

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men i praktiken handlar det inte om några halveringar som behöver göras och det är svårt att få en överblick på satsningarna, eftersom länderna har olika startår för sina utsläppsmål. USA ska till exempel minska sina utsläpp med 50–52 procent mot 2005 års nivå, medan EU ska minska med 55 procent mot 1990 års nivå. Jämfört med 2019 ska EU:s utsläpp minska med 39 procent medan USA ska ha lägre 45 procent lägre utsläpp än 2019.

    Och trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förra året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 grader och mängden växthusgaser ökar nu i allt snabbare takt. Ambitionen måste med andra ord skruvas upp avsevärt.

    FN:s senaste rapport om de stora metanutsläppen är därför en riktigt god nyhet för om världen kan bromsa dessa utsläpp får världen samtidigt mer tid att göra omställningen. Enligt rapporten skulle de globala metanutsläppen som orsakas av människan kunna minska med 45 procent till 2030, och detta med relativt enkla åtgärder.

    Därmed skulle den globala uppvärmningen kunna minska med cirka 0,3 grader på tio år, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den uppvärmning som har skett sedan förindustriell tid. Det i sin tur skulle kunna innebära att 1,5 gradersmålet skulle kunna uppfylla. Hoppfullt med andra ord i en tid av oro och mindre uppmuntrande nyheter.

    Minskade metanutsläpp ger hopp om att nå Parisavtalet

    Enligt en ny FN-rapport skulle de globala metanutsläppen som orsakas av människan kunna minska med 45 procent till 2030, och detta med relativt enkla åtgärder. Därmed skulle den globala uppvärmningen kunna minska med cirka 0,3 grader på tio år, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den uppvärmning som har skett sedan förindustriell tid. Det i sin tur skulle kunna innebära att 1,5 gradersmålet skulle kunna uppfylla.

    Vanligtvis diskuteras utsläppen av koldioxid i atmosfären när det handlar om global uppvärmning och det är runt dessa utsläpp som länders och organisationers klimatpolitik fokuseras. När koldioxid väl släpps ut så tar det många år innan halten sjunker i atmosfären.

    För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 graders brukar sägas att utsläppen måste halveras till 2030 och närma sig noll 2050. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förra året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 grader och mängden växthusgaser ökar nu i allt snabbare takt. Ambitionen måste med andra ord skruvas upp avsevärt.

    FN:s senaste rapport om de stora metanutsläppen är därför en riktigt god nyhet för om världen kan bromsa dessa utsläpp får världen samtidigt mer tid att göra omställningen. Metan bryts nämligen ner i atmosfären på kortare tid än koldioxid och därför kommer en minskning av metanutsläppen även innebära märkbara effekter snabbare. Behovet av åtgärder är angeläget då metanutsläpp orsakade av människan ökar snabbare än någonsin.

    Rapporten som har gjorts av Climate and Clean Air Coalition (CCAC) tillsammans med FN: s miljöprogram (UNEP) visar att utsläpp av metan orsakade av människor kan minskas med upp till 45 procent detta decennium om det sker snabbt. För metanutsläpp som minskas påverkar nämligen temperaturen direkt, eftersom metan tar bara 20 år på sig att försvinna som klimatgas. Om vi snabbt bromsar metanutsläpp får vi mer tid att bromsa koldioxiden och andra växthusgaser.

    Metan står för nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser och behovet av åtgärder är därför angeläget. Rapporten konstaterar att de flesta mänskliga metanutsläppen kommer från tre sektorer: fossila bränslen, avfall och jordbruk. Inom sektorn för fossila bränslen står för utvinning, bearbetning och distribution av olja och gas 23 procent och kolbrytning för 12 procent av utsläppen. Inom avfallssektorn utgör deponier och avloppsvatten cirka 20 procent av utsläppen. Enbart boskapssektorn svarar för 32 procent av alla metanutsläpp som orsakas av människor.

    Och trots den pandemiorsakade ekonomiska avmattningen 2020 – som ledde till tillfälligt minskade koldioxidutsläpp – nådde mängden metan i atmosfären nya rekordnivåer, enligt den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

    Global CH4
    Källa: NOAA

    Rapporten identifierar ett antal lättillgängliga lösningar som om de genomförs kan minska metanutsläppen med 30 procent fram till 2030. De flesta lösningar är inom fossila bränslen där det är relativt enkelt att lokalisera och åtgärda metanläckage. Det finns också riktade åtgärder som kan användas inom avfalls- och jordbrukssektorn Gasinvesteringarna måste minska snabbt, fracking förbjudas, gasledningar stoppas. Det här är både globala och lokala frågor.

    Sådana minskningar skulle undvika nästan 0,3 grader av den globala uppvärmningen fram till 2045 och skulle därmed överensstämma med att hålla Parisavtalets 1,5 gradersmål inom räckhåll. Rapporten integrerar för första gången klimat- och luftföroreningskostnaderna och fördelarna med att minska metanutsläppen. Eftersom metan är en viktig beståndsdel i bildandet av ozon på marknivå skulle en minskning av utsläppen med 45 procent kunna förhindra 260 000 för tidiga dödsfall, 775 000 astmarelaterade sjukhusbesök, 73 miljarder timmars förlorat arbetskraft på grund av extrem värme och 25 miljoner ton skördeförluster årligen.

    Ungefär 60 procent av dessa riktade åtgärder är låga och 50 procent av dem har negativa kostnader, vilket innebär att företag tjänar pengar på att vidta åtgärder. Den största potentialen för negativa kostnader är inom olje- och gasindustrin där förhindrande av läckage och fångst av metan ökar intäkterna istället för att släppa ut gasen i atmosfären.

    Metanets klimatpåverkan har i allt större utsträckning börjat uppmärksammas. I oktober 2020 antog Europeiska kommissionen European Union Methane Strategy  som beskriver åtgärder för att minska metanutsläppen i Europa och internationellt. Under president Bidens klimattoppmöte Leaders Summit on Climate nyligen krävde flera av världens ledare minskningar av metan. Den amerikanska senaten röstade dessutom nyligen för att återinföra en miljöreglering som syftar till att begränsa utsläppen av metan.

    Climate and Clean Air Coalition är ett internationellt partnerskap som arbetar för att skydda klimatet och förbättra luftkvaliteten genom åtgärder för att minska kortlivade klimatföroreningar, inklusive metan, svart kol, troposfärisk ozon och fluorkolväten (HFC). Koalitionen har 71 statliga partner och 78 icke-statliga partner. När det gäller metan har det initiativ inom alla tre stora utsläppssektorerna: olja och gas, avfall och jordbruk. Koalitionens sekretariat är värd för UNEP.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.