Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii för 2021 ligger koldioxidhalten nu på 414,83 miljondelar (ppm), vilket är en liten minskning från förra veckan (415,53 ppm). Det är dock en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,35 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Trenden mot den globala upphettningen blir dessvärre allt tydligare. Enligt nya rapporter från klimatinstitut som NASA, Copernicus, NOAA, Met Office och Berkeley Earth var 2020 lika varmt – eller nästan lika varmt – som det hittills varmaste året 2016 och det sjätte året i en rad av exceptionellt varma år. Det senaste decenniet är därmed också det varmaste som registrerats. För Europas del innebar 2020 ett nytt värmerekord. det som är särskilt anmärkningsvärt med 2020 är att rekordtemperaturen uppnåddes utan påverkan av väderfenomenet El Niño – vilket var fallet 2016 – och vars uppvärmande effekt kan öka den globala temperaturen med så mycket som +0.2 grader.

    Under 2020 fortsatte koldioxidhalten i atmosfären att öka och steg med cirka 2,3 ppm jämfört med 2019. Under 2021 kommer dessutom världen, enligt en prognos från brittiska vädertjänsten Met Office, att nå koldioxidnivåer över 50 procent än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Det är med andra ord ett bekymmersamt läge och en trend som måste vändas. Återstår att se om världen har förstått under ett år av pandemihantering hur krishantering bör bedrivas.

    Franska miljöaktivister ställer staten till svars

    Ett historiskt rättsfall inleddes på torsdagen i Frankrike där miljöorganisationer anklagar staten för att vara ansvarigt för misslyckande i kampen mot den globala uppvärmningen.

    Fyra franska miljöorganisationer, Notre Affaire à tous, Greenpeace France, Fondation Nicolas Hulot och Oxfam France, anklagar Frankrike för att ha brutit mot sina miljöförpliktelser, och ställer nu staten till svars framför domstol. Detta är ett viktigt steg för klimatförespråkare som hoppas på ett erkännande av statens ansvar for ekologiska skador och dess effekter på människor och miljön. 

    Kampanjen som går under namnet L’Affaire du siècle (Århundrets affär) inleddes för 2 år sedan och har fått stöd av mer än 2,3 miljoner franska medborgare, vilket är betydligt fler namn än någon annan namninsamling någonsin tidigare uppnått i Frankrike. 

    Frankrike har officiellt lovat att minska sina utsläpp med 40 procent till 2030, men organisationerna invänder att staten bryter detta löfte genom att kraftigt överskrida sin koldioxidbudget, inte renoverar byggnader för att göra dem energieffektiva eller agerar tillräckligt snabbt för att för att utveckla förnybar energi. De hävdar att detta har en allvarlig inverkan på den dagliga livskvaliteten och hälsan hos människor i Frankrike.

    ”Om Århundrets affär vinner skulle det vara ett historiskt beslut för klimaträttvisa i Frankrike. Det skulle sätta politiker inför sina egna ekologiska motsägelser: mycket prat och lite handling”, säger Cécilia Rinaudo koordinator för Notre Affaire à tous till L’Agence France-Presse. 

    Hoppet är att fallet kommer att leda till större åtgärder för att begränsa klimatförändringarna genom att betrakta det som en mänsklig rättighet. Domen skulle representera en viktig symbolisk seger och kräva att den franska staten förverkliga sina löften.

    Kampanjen för rättsfallet fick fotfäste då den franska staten försökte höja priserna på bensin och diesel, men inte skatterna för stora förorenande företag och ansågs då lägga arbetsbördan på medel- och låginkomsttagare. Detta utlöste gula västarnas proteströrelse och flera stora miljödemonstrationer i Frankrike. 

    Det här blir den första stora klimaträttegången i Frankrike, men inte den första i Europa. Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat vann miljöaktivister i Nederländerna för ett år sedan ett historiskt domstolsbeslut som förpliktade den holländska regeringen att skärpa sina klimatmål. 

    Frågan är om regeringar i och med de här rättsfallen framöver kommer att kunna tvingas göra allvar av den tidigare allt för konsekvenslösa gröna retoriken.

    2020 blev rekordvarmt, även utan El Niño

    Extremåret 2020 innebar ett nytt värmerekord i Europa, och globalt var det lika varmt som rekordåret 2016, enligt flera klimatforskningsinstitut. Därmed har nu de senaste 6 åren varit de varmaste som någonsin uppmätts.

    Flera tunga rapporter från de främsta klimatinstituten har de senaste dagarna gjort ett första bokslut för 2020. Som väntat innebar förra året en fortsatt utveckling av den extrema uppvärmning vi nu ser och upplever. För det var varmt, riktigt varmt. Globalt var 2020 lika varmt som det hittills varmaste året 2016 och det sjätte året i en rad av exceptionellt varma år. Det senaste decenniet är också det varmaste som registrerats.

    På grund av olika metoder skiljer det bara någon hundradels grad mellan 2020 och 2016 och de olika klimatinstituten gör därför lite olika bedömning kring vilket år som var varmast. Medan NASA tillsammans med Copernicus sätter 2020 på oavgjord förstaplats med 2016 bedömer NOAA, Met Office och Berkeley Earth att 2016 fortfarande håller den positionen med 2020 strax efter. Enligt Berkeley Earth var skillnaden bara 0.022 grader och de tre varmaste åren 2020, 2019 och 2016 ligger så pass nära varandra att det är inom osäkerhetsmarginalen vilket år som är varmast.

    En viktigt skillnad är dock att 2020 inte påverkades av väderfenomenet El Niño som 2016 gjorde och vars uppvärmande effekt kan öka den globala temperaturen med så mycket som +0.2 grader. Istället präglades slutet av 2020 av La Niña som tvärtom har en avkylande effekt, vilket innebär att nästa El Niño under nuvarande värmeutveckling kan innebära ytterligare ökning. Det är en oroande utveckling för framtiden, särskilt med tanke på avsaknaden av de utsläppsminskningar som krävs och en ökad koncentration av växthusgaser i luften. 

    Rekorden kom inte oväntat då alla signaler pekade i denna riktning. Redan förra året räknade olika vädermyndigheter med en sannolikhet på mellan 50 till 75 procent att 2020 skulle slå det globala rekordet från 2016. Även i Sverige blev 2020 rekordvarmt efter en osedvanligt varm höst.

    Temperaturökningen 2020 var 1,25 grader över den temperatur som rådde under förindustriell tid mellan åren 1850 och 1900 och enligt Washington Post menar klimatexperter tyder flera exceptionellt varma år så nära inpå varandra att temperaturstegringen nu snabbar på. Därmed finns det risk för fler temperaturrekord som kan bryta mot Parisavtalets 1,5 gradersmål så snart som detta årtionde.

    Medeltemperaturen har med andra ord aldrig varit så hög som i år och även havstemperaturerna var rekordhöga under 2020, enligt en ny studie i Advances in atmospheric sciences som därmed överträffade rekordnoteringen från 2019.

    Precis som flera krönikörer påpekat kan det vara värt att notera att samtidigt som 2020 var det varmaste året någonsin kan det också för våra barn och barnbarn innebär det svalaste jämfört med de år det har att vänta i en oberäknelig framtid. 2020 innebar även rekordmånga och rekorddyra klimatkatastrofer, vilket gör det påtagligt tydligt hur det kan bli att leva i en allt varmare värld.

    Den stora frågan är vad som väntar oss de närmaste åren och hur situationens allvar kan kommuniceras och leda till konkret handling?

    Norwegian slutar med långdistansflyg

    Norska flygbolaget lägger ner all verksamhet utanför Europa, meddelas i ett pressmeddelande.

    Anledningen är enligt företaget det kraftigt minskade resandet under pandemin. Norwegian själva menar att ”det kommer ta lång tid innan efterfrågan på långdistansresor kommer tillbaka”.

    Istället vill Norwegian satsa på resor inom Norge, Norden och Europa. Det återstår att se hur resultatet av bolagets nya affärsplan blir. Ur miljösynpunkt är flyg på kortare distanser inte heller något att föredra, eftersom dessa är betydligt lättare att ersätta med det långt mer miljövänliga tåget.

    Flyget är en stor miljöbov som kräver stora mängder fossil energi. I Sverige motsvarar den totala klimatpåverkan från vårt flygande lika mycket utsläpp som hela landets personbilstrafik.

    Lågprishandel via nätet – vad betyder framtidens handel för miljön?

    Baserat på 2020 års handel har Handelns utredningsinstitut (HUI) tagit fram en prognos för den framtida handeln. SMB har tagit del av prognosen och analyserat vilka miljökonsekvenser som kan urskiljas.

    HUI:s prognos baserat på 2020 års handel innehåller såväl positiva som nedslående insikter. Något HUI observerat är att att lågprishandeln ökar, något som historiskt sett sällan gått hand i hand med miljön. Lågprisprodukter går ofta tvärsemot önskemålet om mindre miljöpåverkan, bland annat på grund av en ökad konsumtion av onödiga prylar och transporter till Sverige. 

    En annan av HUI:s oroväckande prognoser är en ytterligare ökning av e-handeln. Enligt HUI drevs e-handeln upp närmare 40 procent under 2020, mycket på grund av råden om social distansering. Henrik Pålsson, docent och lektor i förpackningslogistik vid Lunds universitet, har tidigare skrivit om e-handelns miljöpåverkan i Aktuell Hållbarhet.

    Enligt honom beror e-handelns miljöpåverkan på sex huvudsakliga faktorer: godstransporter, persontransporter, förpackningslösningar, energiförbrukning i byggnader, andel produktreturer samt andel osålda eller förstörda produkter. Ett specifikt problem med e-handelns förpackningslösningar är till exempel att mängden plast ökar.

    Företag som vill minska sin miljöpåverkan kan bland annat utveckla mer miljövänliga förpackningslösningar med förpackningsmaterial som genererar mindre förpackningsavfall vid ompackning av produktreturer eller sampacka ordrar i samma transportförpackning. Sådana lösningar kan leda till både mindre avfall och ökad fyllnadsgrad i transporterna.

    Till sist har HUI även en prognos som sannolikt glädjer många inom miljörörelsen och det är att den lokala handeln ökat. Lokal handel kan till exempel ge ökad insyn i produktionen, färre transporter och kanske en mer trivsam lokal social situation. Samtidigt visar information från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, att det inte är självklart att lokalproducerat har mindre miljöpåverkan. Det viktigaste är hur något produceras och att inte konsumera för mycket.

    Försämrad miljötillsyn med nya pandemilagen

    Den 8 januari beslutade riksdagen att anta en tillfällig pandemilag med syftet att effektivt hindra smittspridning av covid-19. Ansvariga för att bedriva miljötillsyn varnar dock att den nya lagen kan försämra kontroller av bland annat dricksvatten och miljöskadlig verksamhet.

    I Sverige är det länsstyrelserna som är tänkta att bedriva tillsynen som krävs i och med den tillfälliga pandemilagen som nu trätt i kraft. Det arbetet ska ske vid sidan av deras tillsyn av annat, bland annat dricksvatten och miljöskadlig verksamhet. 

    Den ordinarie tillsynen blir lidande, naturligtvis. Det blir undanträngningseffekter. Risken är att vi inte hinner med, säger Ulrika Samuelsson, avdelningschef och ansvarig för arbetet med den nya pandemilagen på Länsstyrelsen Västra Götaland, till TT.

    Tillsynen som nu tillkommit med den nya lagen innebär bland annat att verksamheter som exempelvis gym- eller sportanläggningar, badhus, köpcentrum, serviceställen, butiker samt och lokaler för privata sammankomster ska kontrolleras.

    Endast 11 riksdagsledamöter satsar på flygfritt år

    Endast elva av 349 riksdagsledamöter lovar att de inte kommer nöjesflyga nästa år. Detta trots att coronapandemin och den pågående klimatkrisen kräver ändrade resvanor hos befolkningen.

    Inför 2021 har den politiskt obundna organisationen Vi håller oss på jorden frågat samtliga ledamöter i Sveriges riksdag om de kommer att avstå från att flyga nästa år.

    Ledamöterna kunde välja mellan tre jakande svarsalternativ: Om de kommer att stanna på marken så länge klimatet kräver, om de ska låta bli att flyga helt under 2021, eller om de väljer låta bli att nöjesflyga under 2021.

    Av de 33 ledamöter som ens bemödade sig att svara kunde endast elva stycken (!) tänka sig något av ovan nämnda alternativ. Alla riksdagsledamöter som svarade ja till något av alternativen representerar Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

    Att se att andra är beredda att faktiskt göra det som krävs för att lösa klimatkrisen är ett effektivt sätt att få fler människor att inse klimatkrisens allvar och vilken omställning som krävs. Extra viktigt är det att politiker, forskare och andra som kommunicerar klimatkrisen lever som de lär eftersom människor då tar deras budskap på allvar, säger Maja Rosén från Vi håller oss på jorden. 

    Det finns också politiker som Moderaternas Jan Ericson (känd som klimatförnekare), som ”inte ser någon anledning alls” att sluta nöjesflyga och flyga i tjänsten. Sverigedemokraternas Björn Söder skriver i sitt svar att han ”inte alls delar synen på att flyget har stor klimatpåverkan”. Han menar att flyget bara står för två till tre procent av jordens samlade klimatutsläpp, utan att ta hänsyn till vare sig höghöjdseffekter eller att bortvalda flygresor är den största insatsen enskilda personer kan göra för klimatet.

    I undersökningen svarar en del politiker att de måste flyga i jobbet. Andra, till exempel Barbro Westerholm från Liberalerna och Rickard Nordin från Centerpartiet, vill inte delta i kampanjen men svarar att de ändå inte lär flyga under 2021.

    Vi håller oss på jorden tycker att riksdagsledamöterna både borde föregå med gott exempel och avancera politiken på området.

    Sluta stötta flygbranschen med skattepengar som behövs till annat och se till att flyget betalar sina kostnader. Det borde inte ens vara möjligt att nöjesflyga i det akuta läge vi befinner oss i, säger Maja Rosén.

    Flyget är det mest utsläppsintensiva transportmedlet som finns och har en mycket hög klimatpåverkan. Antalet flygresor som Sveriges befolkning gör har ökat med 120 procent sedan år 1990, enligt Naturvårdsverket. Antalet internationella resor har nästan fördubblats under samma period.


    Anmäl dig till kampanjen Flygfritt 2021 på https://vihallerosspajorden.se/.
    Artikeln har uppdaterats efter att en riksdagsledamot tillkommit.

    Norge klimatsatsar – åtta lärdomar för Sverige

    Foto på Mattias Goldmann, 2030-sekreterariatet

    Norska regeringen har nu presenterat sin klimatplan för 2021–2030. Här finns mycket att inspireras av för det fortsatta klimatarbetet – men också en fortsatt otydlighet om oljan. Mattias Goldmann listar det mest relevanta och jämför med vad Sverige åtagit sig.

    En årlig klimatbudget. Norge ska till 2050 vara i det närmaste klimatneutralt och till 2030 minska sin klimatpåverkan med 50–55 % jämfört med 1990. Detta ingår i Parisavtalets krav på ”Enhanced Action”, som Norge var tredje först i världen att svara upp mot, men det är som bekant inte de långsiktiga målen som gör skillnad utan det konkreta utsläppsminskningarna. Därför är det särskilt spännande att Norge inför årliga utsläppskvoter, som nu tas fram för första gången. De ska successivt skärpas fram till 2030, med första kontrollstation 2024.

    Skillnaden är tydlig mot Sverige; vårt klimatpolitiska ramverk är likt brittiska Climate Act men har inte med årliga koldioxidbudgetar.

    Klimatnyttan beräknad. Den norska klimatplanen är full av konkreta värden för hur stor klimatnyttan är per åtgärd. Utsläppsfria stadsbussar minskar utsläppen med cirka 1 miljon ton koldioxid åren 2025–2030, insatserna i sjöfarten ger ungefär den dubbla klimatnyttan.

    Skillnaden är markant mot den svenska klimatpolitiska handlingsplanen som riksdagen antog i somras, där åtgärdernas klimatpåverkan huvudsakligen inte är beräknad – vilket också Klimatpolitiska rådet kritiserat.

    Världens högsta koldioxidskatt. Norge ska stegvis drygt tredubbla sin koldioxidskatt från dagens 590 NOK/ton koldioxid till 2 000 NOK/ton år 2030. Det blir då den överlägset högsta koldioxidskatter som något land aviserat. Höjningen ska ske utan att det totala skattetrycket ökar, alltså som en del av en grön skatteväxling, där sänkningarna nu ska diskuteras politiskt.

    Norge har också beslutat att successivt vidga skatterna, och med den nya klimatavgiften på avfallsförbränning täcks över 70 % av utsläppen utanför handlande sektor. Sammantaget räcker detta för ungefär två tredjedelar av 2030 års klimatmål – så effektivt är det att beskatta utsläpp.

    Den svenska koldioxidskatten är i nuläget högre än den norska, med samma process att vidga vad den omfattas. Sveriges beslutade gröna skatteväxling på 15 miljarder kronor är mycket blygsam i jämförelse, men den gäller å andra sidan bara för denna mandatperiod.

    Nollutsläppsfordon. Transportsektorns klimatpåverkan ska halveras till 2030 – eftersom den står för ungefär 60 % av Norges klimatpåverkan utanför utsläppshandeln, så krävs det för att klara klimatmålen. Huvudsakligen ska målet nås genom att nya fordon ska ha nollutsläpp; 2025 för nybilsförsäljningen och redan nästa år för offentlig sektors inköp av personbilar och mindre transportfordon.

    Från 2023 ska alla nya norska upphandlade färjor vara nollutsläpp, 2024 alla servicefartyg i de marina näringarna och 2025 alla snabbfärjor. Alla nya stadsbussar ska ha nollutsläpp från 2025, fem år senare ska målet också nås för 75 % av nya långdistansbussar och 50 % av nya lastbilar.

    Järnvägen byggs ut, med mer än fördubblade anslag jämfört med år 2013, och under våren presenteras en ny nationell transportplan för åren 2022–2033, som ska leda till en snabbare överflyttning till hållbara transporter. Kommuner ska få införa nollutsläppszoner, till en början som pilotprojekt i utvalda städer.

    Det svenska målet för transportsektorn är klimatmässigt tuffare, med 70 % minskad klimatpåverkan mellan 2010 till 2030, men hittills har Sverige inte konkreta årtal för när olika delar av transporterna ska vara utsläppsfria. 

    Kvotplikt och flygskatt. I år ska 24,5 % av vägsektorns drivmedel vara förnybara, varav minst 9 % avancerade biodrivmedel. Nästa år införs en kvotplikt också för arbetsmaskiner och sjöfarten, som successivt höjs till samma nivå som för vägtrafiken.

    Också flyget har en kvotplikt, med krav på minst 0,5 % avancerade biodrivmedel i flygbränslet, utöver att Norge som enda land i EU/EES har Norge en koldioxidskatt på inrikesflyget – och år 2030 ska flygets totala klimatavgift vara 2 000 NOK/ton, med utsläppshandel och koldioxidskatt. En resa tur/retur Kanarieöarna blir därmed ungefär 3 000 kronor dyrare, mycket mer om också höghöjdseffekten räknas in; helt klart tillräckligt för att påverka resemönster.

    Sverige har istället en reduktionsplikt, där drivmedlens klimatpåverkan är i fokus och som successivt nu höjs, – även för flyget som i år får krav på 0,8% reduktion. I motsats till Norge har vi en flygskatt som inte relaterar till flygets klimatpåverkan, och som är mycket lägre än den nivå Norge nu aviserar.

    Koldioxidlagring. Stortinget behandlar just nu norska regeringens förslag Langskip, en första fullskale-anläggning för CCS (carbon capture and storage), med insamling, transport och lagring av koldioxid. Koldioxiden ska komma från Norcems cementfabrik i Brevik och transporten ske genom Northern Lights, ett samarbete mellan Equinor, Shell och Total. Staten medfinansierar också CCS vid Fortum Oslo Varmes avfallsförbränningsanläggning, förutsatt att också t.ex. EU medfinansierar.

    Allt detta är i linje med de svenska CCS-planerna, som precis konkretiserats i regleringsbrevet till Energimyndigheten, och öppnar för samverkan mellan Norge och Sverige.

    Teknikneutralt. Regeringen betonar att den vill styra med klimatmål men inte med teknikval. Till exempel kan utsläppsfria fordon uppnås med el, vätgas, biogas eller på andra sätt. Det finns undantag, som att färjelinjen Bodø-Moskenes ska gå på just vätgas, men de är begränsade.

    Sverige är på väg åt detta håll; reduktionsplikten, Klimatklivet och Industriklivet är alla teknikneutrala – men vi har haft en rad tydligt teknikstyrande satsningar såsom produktionstöd för biogas, elbusspremie och elcykelpremie, och nu elvägar. 

    Oljan ska hanteras – senare. Oljeindustrin står för ungefär en fjärdedel av Norges samlade klimatpåverkan. Från 2020 till 2030 förväntas dessa utsläpp minska från 13,4 till 9,7 miljoner ton, främst för att oljeanläggningarna elektrifieras. Från 2025 ska naturgas inte användas i byggprocesser och fossila bränslen ska fasas ut för industriellt bruk till 2030, en långsiktig plan för vätgas tas fram och nya torvtäkter kommer troligen att förbjudas.  Men det stora årtalet inom energipolitiken saknas i planen: Det finns inget slutår för oljeutvinningen.

    En direkt jämförelse med Sverige är svår, eftersom Norge är oljeproducent och Sverige oljekonsument. Det blir mer logiskt att jämföra med Danmark som är EU:s största oljeproducent och som beslutat sig för att avsluta produktionen senast år 2050 och redan stoppar alla nya licensrundor.

    Sverige ska vara en ”permanent världsutställning för klimatet”; Fossilfritt Sveriges paroll som stora delar av näringslivet anammat. Regeringsförklaringen slår också fast att vi ska bli ”världens första fossilfria välfärdsland”. Det är mycket glädjande att det nu finns en tydlig kamp om det klimatmässiga ledarskapet, där andra kan lära av oss och vi av andra – inte minst av vårt grannlands i stora delar ambitiösa klimatplan.

    Mattias Goldmann
    Mattias är hållbarhetschef på Sweco. Han arbetade tidigare som VD på tankesmedjan Fores och är en välkänd röst i miljödebatten.


    Detta är en fristående analys publicerad på Supermiljöbloggens hemsida.

    Storbritannien tillåter bi-dödande bekämpningsmedel

    EU-förbjudet bekämpningsmedel kommer tillåtas användas på sockerbetor i Storbritannien år 2021. Bekämpningsmedlet innehåller neonikotinoider som förbjudits på grund av den allvarliga skada de orsakar bin.

    En studie från 2017 fann en koppling mellan bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider och utrotning av bin. Året därpå kom EU överens om ett förbud mot all utomhusanvändning av neonikotinoida insekticider för att skydda pollinerande insekter som till exempel bin.

    Neonikotinoider förstör bland annat binas minne, orsakar lägre reproduktion och minskar antalet drottningar. Studier har också visat att ämnet skadar fåglar och vattenlevande djur.

    Bekämpningsmedlet har nu godkänts för användning i Storbritannien trots att den brittiska regeringen lovat att behålla begränsningarna efter Brexit. Neonikotinoider kommer tillåtas att användas på sockerbetsodlingar i ett försök att skydda grödan från ett virus som minskat produktionen av sockerbetor avsevärt. Storbritannien har redan år 2018 begärt användning av bekämpningsmedlet, men då avslogs ansökan eftersom det skulle orsaka oacceptabla konsekvenser för bin och blommande växter. 

    Ingenting har förändrats vetenskapligt sedan beslutet att förbjuda neoniker från användning på sockerbetor 2018. De kommer fortfarande att skada miljön. säger Matt Shardlow, VD för organisationen Buglife.

    Shardlow understryker också att britterna inte föreslår några som helst åtgärder för att förhindra förorening av floder med insektsmedel som appliceras på sockerbetor. 

    Forskare har observerat stora nedgångar bland brittiska biarter sedan 2007. En tredjedel av de brittiska bipopulationerna tros ha försvunnit på bara ett decennium. En studie har visat att även själva honungen blivit förorenad av neonikotinoider.  

    Den föreslagna användningen av bekämpningsmedlet för att skydda sockerbetsodlingarna uppskattades av den brittiska regeringen spara upp till 18 miljoner pund. Då verkar man glömt bort helhetsvärdet av pollinatörerna för hela livsmedelsindustrin.

    Vetenskapen bevisar nu att neonicotinoider utgör större risk för vår miljö än man tidigare förstått, särskilt för bin och andra pollinatörer som spelar en så viktig roll i vår livsmedelsindustri på 100 miljarder pund, sa dåvarande brittiska miljöministern, Michael Gove till The Guardian då EU-förbudet presenterades år 2017. 

    Dagens CO2-kurva

    Varje söndag redovisar SMB halten av koldioxid i luften och 2021 är inget undantag.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii för 2020 ligger koldioxidhalten nu på 415,53 miljondelar (ppm), vilket är en liten ökning från förra veckan (415,15 ppm). Det är en rejält märkbar ökning jämfört med för ett år sedan (+2,20 ppm).

    På bara 10 år har halten ökat från 393 ppm och 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Under de senaste 170 åren har mänskliga aktiviteter ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären med 47 procent över förindustriella nivåer (från 1850) och före det har det legat relativt stabilt.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och inte befunnit sig på den nivån på minst 800.000 år, troligen miljontals år. Vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och där havsnivån var 20 meter högre.

    Enligt en prognos från brittiska vädertjänsten Met Office kommer koldioxidhalten under 2021 att nå nivåer 50 procent som ligger högre än vad de var före den industriella revolutionen. Det skulle innebära en ökning med 2.29 ± 0.55 ppm jämfört med 2020 som en konsekvens av förbränning av fossila bränslen och avskogning.

    Under 2020 ökade enligt Copernicus klimattjänst fortsatte koldioxidhalten i atmosfären att öka och steg med cirka 2,3 ppm jämfört med 2019. Det är med andra ord ett bekymmersamt läge och en trend som måste vändas.

    22 nyheter som borde fått större uppmärksamhet

    Vissa avslöjanden och skandaler är tillräckligt stora för att folkliga protester ska starta, makthavare avgå och domar fällas. Trots det händer det allt för sällan att livsavgörande och livsförgörande miljönyheter får den uppmärksamhet de förtjänar. Här är några nyheter från 2020 som borde väckt större debatt.

    1. Massutdöendet: djur & växter försvinner
    Den biologiska mångfalden befinner sig i kris. På mindre än 46 år har världens bestånd av ryggradsdjur i snitt gått ned med 68 procent, visar Världsnaturfondens WWF Living Planet Report 2020. I Sverige ökar antalet hotade arter och över hälften av stora barriärrevets koraller är borta. Det är så extremt illa ställt att FN:s expertpanel IPBES bedömer att världen inte klarar ett enda av de globala Aichi-målen för biologisk mångfald.

    2. Regeringen bryter mot sin egen klimatlag
    Sveriges klimatpolitik sågas vid fotknölarna i Klimatpolitiska rådets nya rapport. Rådet menar att inget av klimatmålen kommer att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik.

    3. Sverige stöttar flygplatser i Vietnam med miljarder
    Under året har SMB gång på gång rapporterat om hur svenska finansaktörer, både statliga och privata, investerar i klimatförstörande verksamheter. Senast nu i december kunde vi berätta hur den svenska staten nyligen beviljat 17 miljarder kronor i lån för att bygga ut vietnamesiska flygplatser.

    4. Luftföroreningar och covid-19: En dödlig kombination
    En studie utfärdad under våren har visat att personer utsatta för luftföroreningar löper högre risk att dö av viruset. Nu visar en nederländsk studie att det även finns en korrelation mellan en regions antal fall av covid-19 och dess nivå av luftföroreningar. Luftföroreningar dödar bara i Europa över 400 000 personer om året.

    5. Sveriges skogs- och artskydd hotas
    Den nya skogsutredningen får svidande kritik från landets miljöorganisationer. Transparensen minskar och nyckelbiotopsinventeringar slopas, vilket kan leda till att ekologiskt viktiga områden avverkas innan de ens upptäckts. Samtidigt har Sverige den högsta avverkningstaken i Europa.

    6. Försvaret kommer undan klimatansvar
    Den svenska försvarsmaktens klimatpåverkan är hittills ogranskad och omfattas inte av några lagkrav. Det skriver Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en rapport som granskar den svenska militärens klimatarbete. Gigantiska utsläpp flyger under radarn när försvaret vägrar redovisa sina utsläppssiffror.

    7. Svenska banker lånar ut miljarder till oljeutvinning i Arktis
    SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank har de senaste tre åren lånat ut 85 miljarder till bolag kopplade till oljeutvinning i Arktis. Det rapporterar Fair Finance Guide.

    8. Regeringen gav 8 miljarder till flyget mitt under brinnande klimatkris
    Löftena om grön återuppbyggnad efter coronakrisen klingade tyvärr falskt. SAS och Swedavia fick över 8 miljarder kronor – mer än hälften så mycket som Sveriges miljöbudget – hittills helt utan klimatkrav. Det liknar en global trend, där miljöförstörande verksamheter fått gigantiska subventioner i pandemins namn.

    9. Våra gemensamma pensionspengar går till fossilindustri och regnskogsskövling
    Trots skärpta hållbarhetskrav investerar de statliga AP-fonderna miljarder av våra gemensamma pensionspengar i 89 av världens 200 största kol-, gas- och oljebolag. Både AP-fonderna och flera storbanker som Swedbank har också pengar i ett ryskt gruvbolag som under 2020 gjorde sig känt för att ha mörkat ett gigantiskt oljespill. Samtidigt bidrar bankernas och AP-fondernas pengar även till regnskogsskövling i Amazonas och djuphavsborrning efter olja i Arktis. Under året har både första och andra AP-fonden bestämt sig för att sluta investera i fossilindustrin. Nu måste de andra följa efter.

    10. Klimatförändringar och luftföroreningar drabbar foster
    Forskare larmar om att luftföroreningar och varmare temperaturer ökar risken för havandeskapsförgiftning, hämmad tillväxt och för tidig födsel. Värst är risken för gravida i högtrafikerade storstäder. Psykisk ohälsa blir också värre av luftföroreningar.

    11. Gamla föroreningar tonas ned när Barsebäcksverket rivs
    I somras granskade SMB Sveriges första nedstängning av ett kärnkraftverk. Nedmonteringen av Barsebäcksverket är full av utmaningar, bland annat de mark- och vattenföroreningar som verksamheten har lett till. Trots att bland annat läckande PFAS, bly och zink i mark har påvisats går tillsynen på sparlåga.

    12. Västra Götaland bryter mot sina egna klimatmål
    Satsningen Klimat 2030 i Västra Götaland är tänkt att bidra till att nå målet att minska utsläppen med 80 procent i regionen till år 2030. Men risken är att projektet istället bidrar till greenwashing när företagen, som framhålls som förebilder genom att delta, inte har några särskilda krav på sig och när regionen själv antagit en transportplan som leder till ökade utsläpp.

    13. Den rikaste procenten släpper ut dubbelt så mycket som halva jordens befolkning
    Det har återigen bevisats hur orättvis världens klimatbelastning är. En enda procent av världens befolkning står för hela 15 procent av alla växthusgasutsläpp. Det är mer än dubbelt så mycket som de fattigaste 4 miljarder människorna orsakar. 1 ynka procent av alla människor står för 50 procent av alla flygresor. Även i Sverige finns liknande mönster.

    14. Mitt i klimatkris och pandemi: sju nya flyglinjer till Sälen
    Nu i vinter lanseras inte mindre än sju nya inrikes flyglinjer till Sälens nya fjällflygplats. “Signalerar framtidstro”, enligt VD:n – trots att Sälens snödagar försvinner i takt med klimatförändringarna. Logiken liknar Vasaloppets val att ha klimatförstörande Volvo och Preem som sponsorer.

    15. Naturkatastroferna ökar och blir allt dyrare
    Naturkatastroferna i världen blir allt fler och det är klimatförändringarna som driver dem. Samtidigt påverkas allt fler människor och de ekonomiska skadorna kommer bli astronomiska om inget görs och det är de redan sårbara grupperna som kommer drabbas hårdast.

    16. Farliga ämnen i både skönhetsprodukter och hemelektronik
    Många av de skönhetsprodukter som säljs på den svenska marknaden får bottenbetyg i en ny internationell granskning. Samtidigt visar en rapport från Kemikalieinspektionen att var fjärde hemelektronikprodukt innehåller farliga ämnen, som bly och klorparaffiner, i otillåtna halter.

    17. Matjorden försvinner
    I nuläget pågår en massiv förlust av bördig jord globalt. De senaste 150 åren antas sammanlagt ungefär hälften av all den fertila matjorden ha gått förlorad. Det motsvarar ungefär 30 fotbollsplaner i minuten.

    18. Trafikverket favoriserar bilen framför tåget
    Trafikverkets kalkyler över framtidens resande innehåller gigantiska fel. Tågtrafiken underskattas återkommande, samtidigt som de undermåliga kalkylerna leder till onödig utbyggnad av nya bilvägar. Dessutom värderas bilisters tid högre än tågresenärers.

    19. Regeringen lättade på klimatkraven för att gynna Volvo
    Trots att regeringen har pekat på att utsläpp från bilar är en viktig orsak till att Sveriges utsläpp inte minskar tillräckligt snabbt lättade man på miljökraven för att gynna Volvos bilmodeller.

    20. Företagen kommer undan med att skära sönder och slänga osålda produkter
    Under året avslöjades att Skopunkten förstör helt funktionsdugliga skor. Även möbeljätten Jysk förstör och slänger reklamerade produkter. Det är långt ifrån de resurseffektiva och cirkulära affärsmodeller som framtiden ställer krav på.

    21. 1 av 3 barn är blyförgiftat
    Föroreningar i mark och vatten innebär att 800 miljoner barn riskerar bestående hjärnskador. Det visar en ny rapport av Unicef, som avslöjar att en tredjedel av världens barn har blyvärden som överskrider farliga gränser.

    22. EU:s nya jordbrukspolitik är en katastrof för klimat och biologisk mångfald
    En ny studie visar att många miljarder av EU:s jordbruksstöd hamnar fel. Majoriteten av pengarna går till redan rika lantbruk med stora utsläpp och hög påverkan på den biologiska mångfalden.


    Vi förstår om det var utmattande att läsa om alla hemskheter som pågår. Behöver du peppas igång för att fortsätta miljökampen? Spana in vår lista med 87 positiva miljönyheter från året som gått.

    ”Inför avgift och utdelning i klimatpolitiken”

    I USA växer intresset för att höja koldioxidavgifterna och dela ut inkomsten till medborgarna. Sverige och EU borde följa samma väg. Det skriver Ingela Bollgren Hjertqvist, medgrundare av Klimatsvaret.

    Min nyårsönskan för 2021 är att klimatkrisen ska engagera oss alla och envar med full kraft. Tiden är inne för en allmän mobilisering av politiker, media och oss vanliga medborgare I kampen mot klimatförändringarna. Framsynta politiska beslut, ekonomiska styrmedel, teknikutveckling, bättre hushållande av naturresurser – ja, ett batteri av goda initiativ måste få blomstra detta avgörande år. 

    Kan 2021 bli året då klimatlösningen Fee and Dividend slår igenom? (Eller Avgift och Utdelning som förslaget benämns på svenska.) Förhoppningarna är stora att USA ska ta på sig ledartröjan för klimatet nu när Biden blir president. Ett första steg är att USA åter ansluter till Parisavtalet. Med Fee and Dividend i verktygslådan kan USA:s enorma koldioxidutsläpp sedan bromsas. 

    Redan 2007 började den amerikanska klimatrörelsen Citizens’ Climate Lobby (CCL) driva förslaget Fee and Dividend, med stöd av klimatforskaren James Hansen. CCL grundades av affärsmannen Marshall Saunders och är en snabbt växande gräsrotsrörelse, som numera finns i alla världsdelar utom i Antarktis.

    Målsättningen är att genom personliga kontakter påverka politiker att införa Free and Dividend. En grundläggande princip är att en hållbar klimatpolitik måste förankras i båda politiska lägren. 

    Fee and Dividend innebär ett klimatbidrag, lika stort till alla, finansierat av en stigande avgift på koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Många klimatekonomer är överens om att ett kraftigt ökat pris på utsläpp av växthusgaser är det bästa styrmedlet för att rädda klimatet.

    Så varför har koldioxidskatt inte införts globalt på bred front för länge sedan? Den enkla förklaringen är att politikerna bedömer att allmänheten skulle protestera mot prisökningen. Gula västarnas framfart i Frankrike utlöstes av ett förslag om dyrare bensin och är ett varnande exempel.

    CCL:s svar på dessa invändningar är alltså att hela intäkten ska betalas tillbaka direkt i lika delar till varje medborgare. Det betyder att högkonsumenter av fossil energi får betala mer än de får tillbaka, men för majoriteten kommer systemet att gå med vinst. 

    CCL:s ambition att Fee and Dividend ska vara partiövergripande har resulterat i en sammanslutning i Kongressen, Climate Solutions Caucus, där både republikaner och demokrater ingår. 

    En löftesrik åtgärd är att Janet Yellen är tilltänkt finansminister i den nya administrationen. Hon ingår i en koalition med andra framstående ekonomer, Climate Leadership Coalition, vars huvudsakliga inriktning är – just det – koldioxidskatt med utdelning. 

    I en uppmärksammad debattartikel i Wall Street Journal i januari 2019 framträder Janet Yellen tillsammans med över 3000 andra ekonomer, varav 27 tidigare mottagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Denna framstående skara presenterar där ett idéprogram för en effektivare klimatpolitik, där grundstommen är en stigande koldioxidavgift, som sedan delas ut till medborgarna i lika delar.

    I Kanada är Fee and Dividend infört sedan januari 2019 i delstater som inte redan har en koldioxidskatt. Den kanadensiska provinsen British Columbia införde Fee and Dividend för flera år sedan och systemet är populärt bland befolkningen. Koldioxidutsläppen har minskat där jämfört med övriga Kanada samtidigt som samhällsekonomin snarast förbättrats.

    Inom EU har också flera CCL-grupper bildats som bearbetar Europaparlamentet.

    I Sverige arbetar Klimatsvaret – CCL Sverige för förslaget Avgift och Utdelning och inriktar sig i första hand på vägtrafiken, som står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser (en stor andel av de övriga koldioxidutsläppen regleras av EU:s utsläppshandelssystem).

    Förslaget innebär att en stigande avgift ska läggas på alla drivmedel som alstrar koldioxid, alltså både bensin, diesel och biodrivmedel. Avgiften ska justeras varje år så att utsläppen minskar med 10 procent årligen.

    Intäkterna ska sedan delas ut månadsvis i princip i lika delar till varje vuxen medborgare och en halv andel till barn. De som bor på landsbygden och framför allt i glesbygden har ofta längre reseavstånd och sämre allmänna kommunikationer, så därför är en ökad andel till dessa grupper motiverad. 

    De som kör långt och med stora bensinslukande fordon kommer att få betala mer i koldioxidavgift än de får tillbaka. Däremot kommer de som kör bensinsnålt, eller inte alls, att gå med vinst. En rättvis princip och en effektiv väg att gå när klimatkrisen kräver radikala grepp. Vi har inte tid att vänta längre! 

    Ingela Bollgren Hjertqvist, medgrundare av Klimatsvaret – CCL Sverige

    Foto: Privat.

    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Rekordmånga och rekorddyra klimatkatastrofer 2020

    2020 blev ett mörkt rekordår för antal väder- och klimatrelaterade katastrofer, som innebar cirka 8 200 dödsfall och 210 miljarder dollar i ekonomisk förlust. Värst drabbat var USA där det nu är tydligt att vi går mot en ökad trend av större och värre naturkatastrofer. Samtidigt var under hälften av katastroferna försäkrade mot ekonomiska förluster, trots de senaste årens utveckling.

    Förra året innebar en rejäl ökning av naturkatastrofer jämfört med 2019. Det redovisar det tyska återförsäkringsbolaget Munich Re (där försäkringsbolag försäkrar sig mot stora kostnader) i sin årsrapport. Samtidigt konstaterar försäkringsbolaget att enbart 40 procent av skadorna var försäkrade. Totalkostnaden landade på runt 210 miljarder dollar (motsvarande 1 700 miljarder kronor), vilket var en rejäl ökning från 2019 som landade på 166 miljarder dollar.

    Enligt Torsten Jeworrek, ledamot i Munich Re:s styrelsen, är det tydlig att klimatförändringar kommer att spela en allt större roll:

    För fem år sedan i Paris satte det globala samfundet målet att hålla den globala uppvärmningen långt väl under 2 ° C. Det är dags att agera.

    Särskilt drabbat var USA där sex av de mest dyrbara naturkatastroferna skedde, vilket även bekräftas av den amerikanska vädertjänsten NOAA i en ny sammanställning. Sammantaget drabbades landet under 2020 av 22 väder- eller klimatrelaterade katastrofer som var och en kostade en miljard dollar eller mer.

    Det är sex fler än tidigare rekorden från 2011 och 2017. 2020 blev därmed det sjätte året i rad (2015-2020) där 10 eller fler väder- och klimatkatastrofhändelser som kostat över en miljard dollar påverkat USA. 

    Enligt NOAA krävde katastroferna minst 262 dödsfall och kostade sammantaget 95 miljarder dollar. Det handlade bland annat om de massiva bränderna i Kalifornien, rekordmånga tropiska stormar som nådde land (ett tag pågick sex stormar på en samma gång). Sju orkaner som drabbade USA var dessutom av miljarddollarsklassen, inkluderat orkanerna Laura och Sally.

    Michael Mann, klimatforskare vid Penn State, säger till The Guardian att vi nu ser klimatförändringarna utspela sig i realtid och inte längre är subtila. Han hoppas att detta förhoppningsvis är året där vi äntligen ser vilken typ av åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att saker förvärras.

    SMB har tidigare rapporterat att de klimatrelaterade naturkatastroferna i världen blir allt fler. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har antalet naturkatastrofer i världen näst intill fördubblats sedan år 2000 och det största skälet till det är klimatförändringarna.

    Sedan 1970 uppger världsmeteorologiska organisation (WMO) att det har inträffat ungefär 11 072 katastrofer som kan tillskrivas väder, klimat och vattenrelaterade händelser som lett till två miljoner dödsfall och ekonomiska förluster på 3 640 miljarder dollar.

    För de kommande tio åren spår FN att det värsta problemet kommer att bli värmeböljor och varnar för att om världen inte agerar för att mildra klimatkrisens effekter kommer situationen fortsätta att förvärras. 2021 måste därför bli vändningens år.

    Storbritannien värdar för årets COP – startar ny kolgruva

    Den brittiska regeringen har lovat att fasa ut kolet, men vägrar samtidigt säga nej till planerna på att utvinna kol från havsbottnen under havet mellan Irland och Storbritannien. Det rimmar illa med att britterna om några månader ansvarar för det stora klimattoppmötet i Glasgow, där ledare från hela världen träffas för att försöka lösa klimatkrisen.

    I flera decennier har britterna avvecklat den tidigare stora kolsektorn till förmån för förnybar energi. 2019 blev det stora rubriker när Storbritannien klarade sig utan kolkraft i en hel vecka för första gången sen 1882. Det följer de globala trender där kolet döms ut som otidsenligt och klimatfarligt.

    Men kolet verkar fortfarande inte ha spelat ut sin roll i det brittiska ö-riket. Nu har de kontroversiella planerna på gruvan Cumbria Mine fått godkänt av lokala myndigheter för tredje gången sedan 2017, rapporterar BBC. Det är första gången på över 30 år som britterna öppnar en gruva för så kallad ”deep mining”.

    Planen är att utvinna kol från havsbottnen, vilket bara det är extremt skadligt för omkringliggande natur. Kolet, som är det fossila bränsle som genererar allra mest utsläpp, ska sedan användas i stålverk.

    Enligt BBC har den brittiska regeringen möjlighet att stoppa den nya gruvan, men så har ännu inte skett. Detta trots att Boris Johnson de senaste månaderna lovat att landets klimatpolitik ska skärpas rejält.

    En grönare brittisk profil behövs inte minst med tanke på att årets stora klimathändelse – klimattoppmötet COP26 – äger rum i Glasgow i november 2021. Under COP26 måste världens alla länder komma överens om hur åtagandena i Parisavtalet ska förbättras.

    Många har därför reagerat på att den nya kolgruvan har fått passera obehindrat genom myndigheter och domstolar.

    Att tillåta kolutvinning från den här gruvan i över ett kvarts sekel underminerar fullständigt regeringens trovärdighet i klimatkrisen. Globalt ledarskap i klimatnödläget innebär att kolet måste stanna i marken, där det hör hemma, säger Tony Bosworth, talesperson för Friends of the Earth, till BBC.

    Nya tekniker återvinner infångad koldioxid

    För att världen ska kunna hålla sig till Parisavtalet behöver redan existerande koldioxid i atmosfären fångas in. Den ifrågasatta metoden innebär att den infångade koldioxiden därefter förvaras, men nu öppnas även möjligheten för att återvinna gasen.

    För att temperaturerna ska stabilisera sig på en två-gradig ökning behöver vi enligt FN:s klimatpanel IPCC att få bort ungefär 10 miljarder ton koldioxid ur atmosfären. Även i den statliga SOU-utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid” föreslås att Sverige ska lagra koldioxid som ett sätt att nå nollutsläpp till år 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp.

    Trots att infångning av koldioxid, vilket ofta går under benämningen CCS (Carbon Capture and Storage), ofta presenteras som ett oundvikligt komplement till vanliga utsläppsminskningar finns det fortfarande stora osäkerheter med lösningen. Ännu finns till exempel inga storskaliga kommersiella anläggningar för CCS. En bidragande orsak till det är att industrin anser att tekniken för lagringen är för dyr.

    Nu aktualiseras dock nya möjligheter som handlar om att återvinna den infångade koldioxiden som ett alternativ till att enbart gräva ner den. Den infångade koldioxiden skulle till exempel kunna återvinnas som elektrobränsle eller nyttjas i tillverkningen av plastprodukter. Franska L’Oréal lanserar exempelvis inom kort schampo- och balsamflaskor tillverkade av infångad koldioxid.

    Med en industri för elektrobränslen på plats skulle vi kunna lagra så mycket koldioxid som vi måste och återanvända resten. Om allt går väl skulle andelen koldioxid som återanvänds kunna öka successivt, säger Jens Wolf, forskare på RISE.

    Möjligheten att återvinna koldioxiden gör att fler industrier skulle kunna se ekonomisk potential i att satsa på CCS. Ett problem med återvinningen är dock att koldioxiden riskerar att försvinna upp i atmosfären igen, till exempel om schampoflaskorna förbränns.

    Ökat intresse för att rensa haven från plast

    Både företag och organisationer satsar på att samla in plastskräp från haven. Samtidigt växer intresset för återvunnen plast.

    Mängderna plast i världshaven är enorma. Hela åtta miljoner ton plastavfall når årligen våra hav. Forskare har tidigare förutspått att det 2050 kommer finnas mer plast än fisk i haven. 

    Den bästa åtgärden för att minska plastmängden är så klart att minimera användandet av materialet från första början, och därefter återbruka och återvinna bättre. Men för att få bukt med de stora flytande sopbergen behöver haven också städas upp.

    Det är därför positivt att såväl nya organisationer som nya tekniker kommit fram och bidrar till att rensa haven från åtminstone en del av den plasten. Därtill är många företag med i processen att rensa och återvinna plasten från haven, vilket till stor del beror på pressen från medvetna konsumenter.

    Ett av företagen som gör en sådan satsning är Adidas som gått ut med att de från 2024 enbart ska använda återvunnen polyester i sina produkter. För att lyckas med det målet samarbetar Adidas med miljöorganisationen Parley for the Oceans. Parley for the Oceans och deras partners samlar skräp, framför allt plastflaskor, från kustområden som sedan sorteras och skickas till en bearbetningsanläggning. Det skräp som Adidas inte kan använda skickas till vanliga återvinningsanläggningar. 

    Det finns även organisationer som jobbar med att städa våra svenska vatten från plast. I Sverige finns till exempel den relativt nystartade organisationen CleanSea som rensar plast längs med västkusten. Hitills har organisationen samlat in 10 000 kilo plast. CleanSea lämnar in skräpet till kommuners återvinningsstationer, men man är även intresserade av att samarbeta med företag.

    Självklart är det intressant för oss att samarbeta med företag. Det är bra om den insamlade plasten kan återvinnas i nya produkter. Men det viktigaste är ändå att vi konsumerar mindre plast och att mindre plast hamnar i våra vatten, säger Lukas Julher, medgrundare av CleanSea.

    Det är positivt att organisationer jobbar med att rensa våra vatten från plast, och att företag som Adidas tar ansvar för plasten i haven samt att de använder återvunnen plast istället för nytillverkad plast i sin tillverkning. Samtidigt bör det uppmärksammas att plast inte går att återvinna hur många gånger som helst. Hur lätt eller svårt det är att återvinna beror också på vilken typ av plast som det handlar om.

    Viktigast är att vi totalt sett konsumerar mindre plast och att använd plast tas om hand. Då slipper man dessutom problemet med mikroplaster, som annars är så pass små att de inte går att samla in och återvinna.

    Storföretag stöttar klimatförvillande politiker

    En undersökning av Bloomberg visar att amerikanska kongressledamöter som ofta röstar emot klimatförslag får störst företagsdonationer. Bland företagen som donerar mycket till de här ledamöterna återfinns stora företag som utåt kommunicerar ambitiösa miljömål, men som politiskt stöttar politiker som arbetar mot klimatförbättrande åtgärder.

    Bloomberg har kunnat visa att flera av de största amerikanska företagen, även de med ambitiösa miljömål, ger stora ekonomiska bidrag till lagstiftare som rutinmässigt stoppar olika typer av klimatfrämjande lagstiftningar.

    Det Bloomberg undersökt är till vilka kongressledamöter stora USA-baserade företag gjort donationer och hur stora donationerna varit. Undersökningen visade att för varje dollar som företag gav till de mest klimatvänliga kongressmedlemmarna under föregående valcykel gav de 1,84 dollar, det vill säga nästan dubbelt så mycket, till kongressmedlemmar som ivrigt hindrat proaktiv klimatpolitik.

    Bland företagen som gav mest donationer till kongressmedlemmar som hindrar proaktiv klimatpolitik återfinns bland annat Caterpillar, Exxon Mobil, Microsoft, FedEx och Honeywell International. För hela listan, se Bloomberg Green.

    Varning för den svenska fossilgasfällan

    Det pågår fortfarande en fossilgasexpansion i Sverige. 2017 grundade vi organisationen Fossilgasfällan, och idag vill vi lyfta fyra saker alla klimatkämpar behöver ha koll på 2021 – så att Sverige inte fastnar i ett nytt fossilberoende utan att någon märker det. Det skriver Olivia Linander och Andreas Jonsson.

    I oktober 2019 meddelade klimatminister Isabella Lövin att regeringen nekar koncessionstillstånd till fossilgasterminalen i Göteborgs hamn. Det skedde efter tre års envist arbete från vår sida i Fossilgasfällan och tack vare människor från hela landet som slutit upp. Vi firade med jubel och dans och skratt – och människor världen över hörde av sig till oss för att gratulera och tacka den svenska klimatrörelsen.

    Vårt stora genombrott innebar tyvärr inte att vi sett slutet på fossilgasens framfart i Sverige. När vi nu går 2021 till mötes är det viktigt att känna till att fossilgasen finns kvar, och att industrin vill att den ska ta allt större plats. Den här utvecklingen går fortfarande ofta under radarn eftersom fossilgasen beskrivs som “naturgas” och LNG (Liquified Natural Gas). Men vi kan inte låta oss luras av gröna ord! Här är några exempel på varningsklockor klimatrörelsen måste ta på allvar det här året: 

    1. Sveriges regering ser fossilgas som ett “övergångsbränsle”

    Regeringen har svalt myten om fossilgas som ett “övergångsbränsle” till förnybar energi – och riskerar därmed att trampa i den fälla som vi döpte vår kampanj efter. Det vill säga fällan att bygga fast oss i ett fortsatt beroende av fossilindustrin. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan (sida 147) ingår ett oroväckande ställningstagande för fossilgas. Man vill “öka tillgängligheten” till LNG och LBG i svenska hamnar, och legitimerar därmed en utveckling vi oroat oss för länge: Att rederierna bygger nya fartyg som ska drivas på flytande fossilgas, fartyg som kommer användas i många decennier framöver. Men mitt i en eskalerande klimatkris finns det inte plats för en enda sekund till av fossilgasförbränning. 

    1. Fler svenska fossilgasterminaler

    2016 planerades nya LNG-terminaler i Oxelösund, Helsingborg, Åhus, Gävle, Sundsvall, Umeå, Luleå och på Gotland. Vad vi vet har terminalen i Åhus stoppats av miljöskäl medan i Oxelösund är det full fart. Terminalen i Göteborg är tyvärr i bruk (vi stoppade terminalen från att kopplas an till gasnätet och bli en importväg för mer fossilgas till industrin, men terminalen är idag aktiv som tankstation för stora fartyg som drivs av LNG). Swedegas och andra inflytelserika aktörer på energimarknaden talar fortfarande om LNG som ett klimatsmart, miljövänligt bränsle som ska hjälpa till i klimatomställningen. Men fossilt och miljösmart är två helt oförenliga ord.

    1. Fossilgasledningar genom svenskt vatten: Baltic Pipe och Nord Stream 2

    2020 godkände Sverige det sista tillstånd som Gaz-System behövde för att bygga rörledningen Baltic Pipe. Baltic Pipe är tänkt att gå från Norge till Danmark och Polen. Gaz-System sa själva om Sveriges beslut att det visar att den svenska regeringen erkänner projektets vikt för hela EU. I och med det svenska tillståndet hoppas de vara färdiga med ledningen 2022. För ett par år sedan godkände Sverige även Gazproms rörledning genom Östersjön (Nord Stream 2) som är tänkt att dubbla kapaciteten för fossilgasleveranser från Ryssland till Europa via Tyskland. Notera att gasindustrin bygger dessa ledningar för långt större kapacitet än vad som används idag – med andra ord, de planerar för fortsatt expansion av Europas fossilgasberoende. Men 2021 måste det bli slut på denna världsfrånvända verklighetsuppfattning.

    1. Sverige tjänar på fossilgasutbyggnad

    Tyvärr fortsätter svenska institutioner att investera i riktning mot en klimatkatastrof: Våra pensionspengar i AP-fonderna är mycket involverade i fossilgasexpansionen världen över, liksom Nobelstiftelsens miljarder. Klimatrörelsen måste alltid hålla ögonen på var pengarna finns och hur vi kan styra om dem på riktigt.

    Fossilgasen är alltså redan här och det är upp till oss alla att mota bort den. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen!

    De 25 personer som genom åren utgjorde Fossilgasfällan har idag gått vidare in i andra kamper och sakfrågor. Vi skickar den här hälsningen till klimatrörelsen för att försäkra oss om att många fler i rörelsen har fossilgas på sin agenda det kommande året. 

    Gott nytt år och god kamp 2021!

    Olivia Linander och Andreas Jonsson, medgrundare av Fossilgasfällan 2017-2019

    PS. För dig med motfrågor såsom “men olja är väl värre”, “men luftkvalitén längs kusten då”, eller “vi vill ju ha biogas sen, hatar ni alla konstruktiva lösningar?”. Läs gärna Fossilgasfällans gasguide och forskningsbank för att få våra svar utan fördröjning och med mastiga källhänvisningar!


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.