Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Manifestation under Nobelprisutdelningen: ”Ta vetenskapen på allvar”

    I samband med Nobelprisutdelningen den 10 december manifesterar Extinction Rebellion-anslutna mammor, pappor, forskare och hälso- och sjukvårdspersonal för klimatet. Syftet är att uppmana beslutsfattare att ta vetenskapen på allvar. 

    Det är Rebellmammorna, Rebellpapporna, Scientist Rebellion samt hälso- och sjukvårdspersonal inom Extinction Rebellion som står bakom manifestationen. Klockan 15-16 den 10 december, under Nobelprisutdelningen på Konserthuset i Stockholm, sätter sig representanterna ner för att visa sin ståndpunkt. 

     Vi vill uppmana alla beslutsfattare att ta steget från att mingla på tjusiga fester till att ta vetenskapen på allvar genom att använda den och låta fakta och kunskap genomsyra beslut som är avgörande för hela vår framtid.

    Terese Nilsson, trebarnsmamma, läkare och aktiv i Rebellmammorna och hälso-och sjukvårdspersonal för XR.

    Under Nobelprisutdelningen är Sverige i internationellt rampljus. Formellt är det vetenskapen som ska firas, men i praktiken hamnar fokus på kungligheter och klänningar, menar arrangörerna av manifestationen.

     Det blir pinsamt att utge sig för att fira vetenskapen om man samtidigt ignorerar dess budskap.

    Jeannette Eggers, rebellmamma och forskare aktiv i Scientist Rebellion.

    Man skickar också ett riktat budskap till statsminister Ulf Kristersson: att sluta frottera sig med kändisar och istället börja lyssna på forskarnas budskap och agera i enlighet med rådande planetära nödläge.

    Extinction Rebellion har dessutom publicerat ett pressmeddelande där man utmanar Nobelpristagarna. Budskapet är ”Du som har förmånen att veta, har plikten att agera”. I ett brev som skickats ut till årets pristagare uppmanas dessa att använda sin plattform för att uppmana till kraftsamling för klimatet.

    Ny studie belyser vikten av skydd för jordbruksmark

    Forskare från SLU och Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet visar på behovet av skydd för Sveriges jordbruksmark i ny studie. Deras studie ger insikter i hur kommuner hanterar och värderar jordbruksmark och dess konsekvenser för landets framtida livsmedelsförsörjning.

    Studien visar att det idag finns ett glapp mellan jordbruksmarkers marknadsvärde och deras verkliga värde. Detta ökar risken för exploatering av marken för icke-jordbruksändamål, vilket sedan är svårt att återställa.

    Forskarna menar att lagstiftningen ger kommuner stor frihet att exploatera jordbruksmark. Det här gör att kortsiktiga ekonomiska intressen ofta prioriteras över långsiktiga behov. Tillräckliga jordbruksmarker är avgörande för mänskligheten eftersom den bland annat möjliggör odling av mat, vilket är grundläggande för vår överlevnad och hälsa.

    För att motverka detta föreslår forskarna nya policyinstrument och lagar som reflekterar jordbruksmarkens verkliga värde. De understryker även behovet av tydliga nationella mål för att skydda jordbruksmark.

    PFAS-domen sänder viktig signal om statens ansvar

    Högsta Domstolens uppmärksammade beslut att fastslå skadeståndsskyldighet för Ronneby kommun gentemot 150 förgiftade Kallingebor spetsar till andra outredda konflikter i landet om PFAS-kemikalierna. Försvarsmakten och regeringen är till exempel i full färd med att åstadkomma höjda utsläpp i Vättern – något som kan hota dricksvattnet för 300 000 svenskar.

    Det jublades i PFAS-föreningen i Kallinge när det stod klart att HD gav de hårt prövade invånarna rätt till skadestånd för att de under många år druckit starkt förorenat kommunalt vatten ur sina kranar.

    Men i övrigt saknades huvudsakligen skäl att jubla. För vilka summor det kan komma att handla om, när ersättningen utbetalas och hur många som skadeståndet kommer att omfatta, är okänt. Och kan ta flera år att reda ut.

    De 150 som står bakom stämningen är bara en mindre del av antalet invånare i samhället som exponerats för PFAS i sitt dricksvatten. HD pekar ut det kommunala vattenbolaget som skyldigt, vilket är logiskt eftersom det är det som levererat kranvattnet.

    Men det är Försvarsmakten som förorenat täkten genom att använda det PFOS-haltiga släckningsskummet vid sina övningar på intilliggande flygflottilj. (PFOS är en av de mest toxiska och skadliga av de tusentals kemikalierna i PFAS-gruppen, förbjuden inom EU redan 2008.)

    Femdubblad flygplats i Karlsborg ökar föroreningen

    Det finns en direkt parallell mellan HD-domen och den pågående, mycket kontroversiella prövningen av utökad verksamhet vid den militära flygplatsen i Karlsborg intill Vättern.

    SMB har skrivit om ärendet tidigare vid flera tillfällen, se exempel här och här. Vi har även publicerat en debattartikel av organisationen Aktion Rädda Vättern.

    HD-domen i Kallinge slår fast att kommunen ansvarar för att man levererat dricksvatten som lett till personskada. Om Ronneby kommun väljer att gå vidare för att försöka nagla fast ansvaret hos Försvarsmakten, och i sista hand statsledningen, är okänt i dag.

    Och lika okänt är om man skulle få rätt i så fall.

    300 000 invånare i en lång rad kommuner dricker varje dag kommunalt vatten från Vättern, och ännu fler planerar att ansluta. Vättern är en klarvattensjö med mycket lång omloppstid, omkring 60 till 70 år. Det innebär ett problem om dagens PFAS-halt skulle öka. Eftersom ”evighetskemikalien” PFAS knappt bryts ned, stiger halterna ohjälpligt om tillförseln inte avstannar helt.

    EU:s gränsvärde har skärpts tusenfalt

    Och ökade halter av PFAS, och framförallt den skadliga PFOS, är vad en lång rad myndigheter, kommuner och även Aktion Rädda Vättern, fruktar blir följden om och när en kraftig utbyggnad av militärflygplatsen i Karlsborg genomförs och marken dräneras, utan att de mest förorenade områdena först saneras.

    Precis som i Kallinge har brandsläckningsskum runnit ned i marken från övningsplatserna, som är belägna på flottiljens område. Jord och grundvattnet har förorenats.

    I den värsta provpunkten är PFOS-halten 2,3 miljoner nanogram per liter vatten, vilket redogörs för i Aktion Rädda Vätterns överklagan. Det kan jämföras med rekommendationen på högsta halt av PFOS i inlandsvatten: 0,65 nanogram per liter.

    Kemikalien sipprar redan i dag långsamt ut i Vättern från den sanka marken kring flygfältet. Och redan i dag tangerar, eller på vissa håll överskrider, PFAS-halten i Vätterns vatten det nya, tusenfaldigt skärpta, gränsvärdet för PFAS i Sverige på fyra nanogram per liter.

    Regeringen sa i ett föga uppmärksammat beslut i april i år ja till en femdubbling av den militära flygverksamheten i Karlsborg. Något som bara är möjligt om det sanka området vid landningsbanan dräneras och grundvattnet sänks. Samtidigt godkände regeringen en dispens till fortifikationsverket för själva markavvattningen och sänkningen av grundvattnet.

    ”Kommunerna runt Vättern borde ta varning”

    Båda dessa beslut är överklagade av Aktion Rädda Vättern och har hamnat i Högsta förvaltningsdomstolens. Inget av dem är lagliga, är deras uppfattning.

    Aktion Rädda Vätterns juridiska ombud, miljökonsulten Christer Haagman, säger till SMB att HD-domen i Kallinge nu borde sända en stark och varnande signal till alla kommuner med vattenverk runt Vättern.

    – Ja, de har nu fått svart på vitt att huvudmannen för dricksvattnet kan bli ansvarig för föroreningar i vattnet, även om man inte har vållat dem själv.

    Länsstyrelsen i Västra Götaland krävde för att säga ja till försvarets ansökan att dräneringsvattnet renades till 99 procent från PFAS. En siffra regeringen justerade ned till 95 procent.

    – Regeringen har, om EU:s vattendirektiv och miljöbalken ska följas, ingen möjlighet att alls godkänna projektet. Redan i dag överskrids miljökvalitetsnormen för vatten med det dubbla, och ingen åtgärd tillåts där vattenkvalitén ytterligare försämras, anser Christer Haagman. Det hade inte ens räckt med en reningsgrad på 99 procent om inte de mest förorenade delarna i området saneras först.

    Försvaret varnar för ökad förorening i framtiden

    Faktum är att FIHM, försvarets egen kontrollmyndighet, själv pekar på risken för att ett allt varmare klimat skapar just högre föroreningshalter. Men inte just nu, dock:

    Klimatförändringar kan leda till högre grundvattennivåer och förändrade flödesmönster på området i framtiden. Detta kan eventuellt resultera i större mängder inträngande grundvatten i dräneringsrören och en ökad föroreningsspridning i framtiden.

    FIHM, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, i sitt beslut

    Tvisterna i Karlsborg och Kallinge är inte de enda som pågår runtom i landet om PFAS. Försvarsmaktens ansvar har prövats rättsligt på en annan plats, Uppsala. Även här är det en militär flygplats som spökar.

    Det handlar om en friande dom där ansvaret för förorenandet en allmän vattentäkt prövades. Kommunens bolag Uppsala Vatten stämde försvaret för att få betalt för den rening av råvattnet från täkten som kommer att behövas under överskådlig tid.

    Försvarsmakten krävdes på närmare en kvarts miljard kronor, vilket mark- och miljödomstolen alltså avslog. Motiveringen var att bolaget inte kunde bevisa att föroreningen kom just från militärövningsplatsen.

    Bolaget överklagade, föga förvånande. En prövning pågår i Mark- och miljööverdomstolen och förhandlingarna är avslutade. Dom kommer att lämnas en bit in på nästa år.

    Utgången i samtliga dessa mål är av vitalt intresse för att fastslå det yttersta ansvaret för den pågående PFAS-föroreningen av vårt livsviktiga livsmedel – dricksvattnet.

    Renare sjöfart utan bunkerolja – forskare visar på alternativ

    Dagens sjöfart är smutsig och det till stor del på grund av den miljöskadliga bunkeroljan som används flitigt. Nu visar ny svensk forskning på lovande alternativ till den farliga oljan.

    Sjöfarten står för omkring tre procent av de globala koldioxidutsläppen, enligt en rapport från McKinsey och Mærsk Mc-Kinney Møller Center for Zero Carbon Shipping. Detta motsvarar ungefär 300 miljoner ton koldioxid per år.

    Med det som utgångspunkt siktar IMO, Internationella sjöfartsmyndigheten, på att minska sjöfartens koldioxidutsläpp med 70 procent till 2050 jämfört med 2008. Samtidigt har man inte på ett övertygande sätt lyckats visa hur det ska gå till. Nu har emellertid ny svensk forskning från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) kunnat visa på lovande alternativ. Framförallt handlar det om att ersätta bunkeroljan.

    Vad är bunkerolja?

    Bunkerolja är en tung och tjock oljeform som är mindre raffinerad än lättare bränslen som exempelvis diesel eller förnybara bränslen. Detta gör den till ett ekonomiskt attraktivt val för stora fartyg, men den medför även betydande miljöpåverkan. Bland annat leder förbränning av bunkerolja till högre koldioxidutsläpp per energienhet jämfört med lättare bränslen, på grund av dess höga koldioxidintensitet.

    Dessutom frigörs svart kol, sotpartiklar och andra miljöfarliga ämnen vid förbränningen. Det här bidrar bland annat till global uppvärmning genom att absorbera solstrålning och påskynda smältningen av snö och is när de deponeras på dessa ytor.

    Lovande alternativ

    Som alternativ till bunkeroljan föreslår forskarna förnybara bränslen som biometanol och vätebaserade bränslen. De är dyrare än bunkeroljan, men har många andra fördelar. Till att börja med: de bidrar till betydligt lägre koldioxidutsläpp.

    Förnybara bränslen som biometanol och vätebaserade bränslen kan dessutom produceras på ett miljövänligare sätt i jämförelse med bunkerolja. Deras produktionsprocess integrerar aktivt förnybar energi och hållbar biomassaproduktion, vilket minskar miljöavtrycket.

    Vid förbränningen syns fler fördelar då färre skadliga ämnen som svaveloxider, kväveoxider och partiklar frigörs från dessa bränslen, vilket markerar en tydlig förbättring jämfört med bunkeroljans föroreningar.

    Forskarna framhäver även att sjöfartsindustrin redan har börjat anpassa sig till de nya förnybara bränslena. Nydesignade skepp och specialiserade bränsleproduktionsanläggningar är under konstruktion nu, vilket smidigt underlättar övergången. Därmed erbjuder dessa alternativ en hållbar och praktisk lösning för att reducera sjöfartens miljöpåverkan effektivt.

    Eller med andra ord: genom politisk vilja och engagemang inom sjöfartsindustrin skulle vi ganska snabbt kunna få se en mindre smutsig sjöfart.

    Paris planterar urban skog och storsatsar på cykel

    Paris borgmästare Anne Hidalgo är på många sätt en förebild för städers klimatomställning. Nu tar hon och stadens rödgröna koalition nästa steg mot ett grönare Paris genom att anlägga en så kalla urban skog.

    Paris planerar en “urban skog” för att minska föroreningar och buller samt ge skydd mot värmeböljor, rapporterar Reuters/Omni. Nästan 500 träd ska planteras i en rondell i centrum till nästa sommar.

    Anne Hidalgo, borgmästare i Paris och ledare för stadens rödgröna koalition, har tagit flera steg för att göra den franska huvudstaden grönare. Målet är att plantera totalt 170 000 träd mellan 2020 och 2026 runtom i Paris – hittills har 63 000 träd planterats.

    Planen är att den urbana skogen ska vara på plats i juni nästa år. Tanken är sedan att upprätta liknande grönområden på andra håll, som vid stadshuset, skriver Reuters.

    Paris borgmästare Anne Hidalgo, som tillhör det Socialistiska partiet. Foto: Inès Dieleman

    Träd viktiga för temperaturen 

    Ett av satsningens viktigaste ändamål är att sänka temperaturen, som annars kan bli farligt hög i Paris under värmeböljor. Hidalgo säger att temperaturen i den lilla skogen kommer att vara fyra grader lägre än på utsidan.

    Tidigare i år presenterades en studie som beräknat potentiella effekter på temperatur och värmerelaterade dödsfall om Europas städer planterar fler träd. Om ytan som utgörs av träd i städer ökar från 14,9 procent – som är det europeiska snittet idag – till 30 procent kan temperaturen minska med 0,4 grader. Det skulle minska dödsfallen med 39,5 procent.

    Ambitiösa cykelsatsningar

    Hidalgo har även vidtagit rejäla åtgärder för att minska biltrafiken i staden, vilket SMB tidigare rapporterat om. Cykelbanor har byggts ut och parkeringsavgifter höjts. Bensin- och dieselbilar håller på att fasas ut från stadskärnan.

    Mellan 2021 och 2026 ska Paris få 180 kilometer nya, separata cykelbanor. Man anlägger också 180 000 nya cykelparkeringsplatser – i utgångsläget fanns totalt 60 000 stycken.

    Paris stad har som mål att minska lokala utsläpp med 100 procent till 2050. Redan 2007 antog staden en ambitiös klimatplan som ledde till rejält minskade utsläpp – 25 procent mellan 2004 och 2018.

    Vetenskapen: 1,5-gradersgränsen kommer passeras och tippningspunkter troliga

    Världens utsläpp måste nästintill halveras till 2030 om vi ska ha en chans att hålla oss under 1,5-graders global uppvärmning. När världens utsläpp – precis som Sveriges – nu inte minskar verkar vetenskapens budskap vara att gränsen oundvikligen kommer att passeras. Vid 1,5 graders uppvärmning är risken för tippningspunkter stor. En ny alarmerande tippningspunktsrapport visar vad som står på spel.

    I december i fjol varnade FN:s generalsekreterare António Guterres för att 1,5-gradersgränsen “kippar efter andan”. Världen befinner sig just nu vid 1,2 graders global uppvärmning.

    Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent till 2030 och redan nu börja minska kraftigt för att världen ska behålla en 50-procentig chans att inte passera gränsen.

    Nyligen kunde SMB rapportera att 2023 års koldioxidutsläpp från fossila bränslen i stället ökar med 1,1 procent – till nya rekordnivåer. Med nuvarande utsläppsmängder är utsläppsbudgeten för 1,5 graders uppvärmning slut 2029, det vill säga om sex år.

    Gränsen kommer oundvikligen passeras

    Men redan veckorna innan pågående COP28-mötet slog ledande och av varandra oberoende klimatforskare fast att fönstret för att aldrig passera 1,5-gradersgränsen var stängt. Först ut var en rapporterande artikel i vetenskapliga tidskriften Nature. I den fastslog flertalet respekterade klimatforskare, givet världens hittills otillräckliga handlingar och implementerade åtgärder, följande:

    […] Konsensus bland forskarna är att det bara finns ett gångbart sätt att gräva oss ur denna röra. Det är att överskrida 1,5 °C-strecket under en tid och sedan sänka temperaturen tillbaka under senare hälften av seklet genom att utvinna koldioxid från atmosfären.

    En dryg vecka senare, den 30 november, publicerade DN Debatt en debattartikel från välkände klimatforskaren Johan Rockström, chef på Potsdaminstitutet. I den skriver Rockström att:

    Fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen håller snabbt på att stängas. Enda vägen dit är idag att acceptera en period av ”overshoot”. Detta innebär att den globala uppvärmningen under några årtionden överskrider 1,5 grader med 0,1–0,3 grader, för att sedan återgå till 1,5 grader cirka år 2100.

    Utsläppsminskningar först

    1,5-gradersgränsen kippar nu inte längre efter andan. Alla förhoppningar om att inte passera gränsen är praktiskt taget döda.

    Noterbart är att både Rockström och Nature-artikeln understryker att utsläppsminskningar och nollutsläpp kommer före så kallade negativa utsläpp som sänker temperaturen i ordningen. Detta är dels eftersom utsläppsminskningar är primära och negativa utsläpp sekundära, dels eftersom tekniker för negativa utsläpp är ofärdiga och kommer att vara dyra.

    Klimatforskaren Zeke Hausfather vid Berkeley Institute, som figurerar i Nature-artikeln, uppskattar att det kommer kosta världen 22 biljoner amerikanska dollar för att ta bort växthusgaser motsvarande 0,1 grader ur atmosfären. Det är ungefär 16 gånger mer än världens länder och företag i dag investerar i att ställa om.

    Flera tippningspunkter blir sårbara vid 1,5 graders uppvärmning

    Så vad riskerar att hända när – inte om – världen passerar 1,5-gradersgränsen? Som SMB tidigare rapporterat riskeras flertalet tippningspunkter att triggas, eller tippa över, när en och en halv grads uppvärmning nås.

    Gemensamt för alla är att de orsakar fara för mänskligheten i stort och hotar jordsystemets stabilitet som vi är beroende av. Alla innebär antingen kollaps, massdöd, storskalig förlust och eller betydande väderförändringar. 

    I november kunde SMB berätta att en tippningspunkt redan ser ut att vara triggad. Västantarktis istäcke förväntas vara förlorat till den grad att flera meters havshöjning från smältande is kommer är att vänta över hundratals år.

    I samma artikel skrev vi att ytterligare tre tippningspunkter anses så pass sårbara att de blir vetenskapligt ‘troliga’ att triggas vid 1,5 graders uppvärmning. Dessa är kollaps av Grönlands istäcke, massdöd av tropiska korallrev och avsmältning av permafrost i Arktis.

    De största hoten i mänsklighetens historia

    Men inom forskningen för tippningspunkter går det fort. Igår publicerades en ny rapport om dessa allvarliga klimathot. Rapporten, skriven av världens främsta jordsystemforskare, är i huvudsak en utförlig sammanfattning av nuvarande forskning. Men till skillnad från tidigare anses nu ytterligare en tippningspunkt vara ‘trolig’ att passeras vid en och en halv grad: kollaps av den subpolära cirkulationen i Nordatlanten, av vilken Golfströmmen är en del av. Dessutom benämner författarna ytterligare tre som sårbara när gränsen passeras.

    Författarnas slutsatser är att ‘business as usual’ är över. Samhällen och ekonomiska system måste transformeras för att snabbt minska utsläppen och återställa naturen. De nuvarande metoder världens politiker och samhällen använder – med linjär och inkrementell förändring – räcker inte, betonar de.

    Om tippningspunkterna istället tillåts att triggas kan de komma att hota ekonomiska, politiska och sociala system med kollaps och sammanfall, påpekar författarna vidare. De är historiskt allvarliga:

    Tippningspunkterna i jordsystemet utgör hot av en omfattning som mänskligheten aldrig har ställts inför.

    Tim Lenton, en av rapportförfattarna, till brittiska The Guardian.

    Radikalt förändrad politik

    Så, vad är storleken och skalan på de omställningsåtgärder som behöver göras i praktiken? Som exempel kan årets upplaga av State of Climate Action-rapporten användas. Denna rapport – producerad av sex globala klimatorganisationer och klimattankesmedjor – utvärderar världens länders klimatpolitik och formulerar färdplaner för hur världen kan nå 1,5-gradersgränsen.

    Som The Guardian återger, utöver att fastslå att världen inte alls är rätt väg för att klara gränsen, menar rapporten att världen bland annat behöver göra följande:

    • Pensionera 240 normalstora kolkraftverk varje år mellan nu och 2030.
    • Bygga kollektivtrafik i storlek av New Yorks kollektivtrafiksystem gånger tre varje år det här decenniet.
    • Stoppa avskogningen innan 2030.
    • Öka tillväxten inom förnybar energi från dagens 14 procent till 24 procent per år.
    • Minska köttkonsumtionen från idisslare (ko och lamm) till två portioner per person per vecka i rika länder till 2030.

    Utmaningarna är således enorma och politiken behöver sannolikt radikalt förändras. Nu måste världens ledare ta sikte på att hålla uppvärmningen så nära 1.5-gradersgränsen som möjligt och minimera de ofantliga skador som väntar.

    Flygbolagsannonser stoppas – klassas som greenwashing

    Företag strösslar gärna med hållbarhetsbudskap i sin marknadsföring, men nu sätter Storbritannien stopp för några av de största utsläpparnas annonser. Flera flygbolag tvingas ta bort annonser som innehåller vilseledande klimat- och miljöpåståenden.

    Annonser för flygbolag som Air France och Lufthansa har stoppats i Storbritannien efter att de klassats som greenwashing, rapporterar BBC. I Sverige var Omni först med att rapportera om händelsen.

    Air France påstod att företaget “förbinder sig att skydda miljön” och Lufthansa uppmanade passagerare att “flyga mer hållbart”. Även flygbolaget Etihad har fått annonser stoppade. De använde begreppet ”environmental advocacy”. Lufthansa och Eithad tog bort sina annonser.

    Stoppet motiveras med att annonserna inte visar flygbolagens effekt på klimat och miljö. Reglerna för annonser om hållbarhet skärptes i Storbritannien för två år sedan. Då släppte ASA (The UK’s Advertising Standards Authority) nya riktlinjer för att säkerställa att konsumenter inte blir vilseledda av klimatpåståenden. 

    Även i Sverige finns regelverk kring hållbarhetsbudskap i till exempel annonser. Framför allt är det marknadsföringslagen som styr hur man får uttrycka sig. Det finns även icke-juridiska riktlinjer för företag att följa. 

    Svenska domstolar har i ett flertal fall konstaterat att miljömarknadsföring har ett betydande kommersiellt värde. Samtidigt är det svårt för konsumenter att kontrollera sanningshalten i budskapen. Det innebär att kraven på tydlighet är ännu större, och annonsören måste kunna styrka att påståendet är sant.

    Alva ny skribent på SMB: ”Alltid brytt mig om miljön”

    Under hösten har Supermiljöbloggen fått tillskott av flera vassa klimat- och miljöengagerade skribenter. En av dem är Alva Danielsson från Sundsvall, som redan hunnit skriva om extremväder, rikas koldioxidutsläpp och samiska aktivister.

    Hej Alva! Vem är du?

    – Jag är 21 år gammal och född och uppvuxen i en by strax utanför Sundsvall. Till vardags läser jag biologi- och geovetenskap på Umeå universitet och ägnar all resterande vaken tid åt klimatengagemang. Jag jobbar deltid i nordiska och baltiska ungdomsorganisationen ReGeneration 2030, och arrangerar konserter för klimaträttvisa med Climate Live.

    Hur startade ditt engagemang för klimat och miljö?

    – Jag kan inte minnas en tid då jag inte brytt mig om miljön. Under skolgången ökade krisinsikten allt mer i takt med att jag lärde mig mer om klimatkrisen och de miljöproblem vi står inför. Mitt engagemang började på allvar efter att Fridays For Futures skolstrejker startade. Jag deltog på min första strejk 2019, och gick så småningom med i organiseringsgruppen efter övertalan av en vän som ville att vi skulle bli fler unga i lokalgruppen. Jag hittade mitt sammanhang i FFF, både lokalt och nationellt, och har blivit kvar sen dess.

    Alva Danielsson.

    Vad fick dig att börja skriva för Supermiljöbloggen?

    – Jag har följt SMB i många år och har uppskattat sidan väldigt mycket. Jag har alltid älskat att skriva, och att kombinera det med mitt engagemang för klimat och miljö genom SMB känns klockrent.

    Vilka ämnen skriver du helst om?

    – Som mitt val av universitetsutbildning avslöjar är naturvetenskap min grej. Jag grottar gärna ner mig skogsfrågor och allt som rör de arktiska och subpolära klimatzonerna. Jag skriver gärna också om klimaträttvisa, aktivism och jordbruk.

    Berätta något otippat om dig!

    – Innan jag började på universitetet utbildade jag mig inom skyddet för kemiska, biologiska och nukleära vapen. Det var inte alls planerat men visade sig vara riktigt intressant, och jag har fortfarande en fot kvar i försvaret.

    Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat lästips?

    – Jag kan tipsa om Mats Söderlunds klimatdystopiska fantasy-/science fiction-trilogi Ättlingarna. Den utspelar sig i en framtid inte allt för långt bort, där vi inte riktigt lyckas vidta de klimatåtgärder som behövs. Jag tror vi alla kan behöva lite mer skönlitteratur med inslag av klimaträttvisa och aktivism!


    Vi önskar Alva varmt välkommen till SMB. Hennes texter hittar du här och vill du tipsa eller ställa en fråga till Alva kan du skicka ett mejl. Läs mer om oss och våra skribenter här.

    Klimathandlingsplan utan utsläppsberäkningar?

    Klimat- och miljöministern har genomgående hänvisat till klimathandlingsplanen när hon fått frågor om vad “effektiv klimatpolitik” faktiskt innebär – det vill säga när och hur utsläppen ska minska. I en DN-granskning får vi en fingervisning om ambitionsnivån: i ett utkast av planen har nästan alla utsläppsberäkningar strukits.

    “Det kommer i klimathandlingsplanen”. Ungefär så har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) svarat på frågor om hur utsläppen ska minska. Och frågor av det slaget har haglat sedan regeringen presenterade en budget som ökar utsläppen. 

    Förväntningarna är alltså höga på den kommande klimathandlingsplanen, som ska vara klar innan årsskiftet. Nu rapporterar Dagens Nyheter att beräkningar som visar hur utsläppen minskar har plockats bort i ett utkast av planen. 

    Intern strid om uträkningarna

    Lagen säger att beräkningar för utsläppsminskningar, bör finnas med – men det är inte juridiskt bindande. Beslutet tycks dock väcka kritik från regeringens egna experter. 

    DN har tagit del av interna mejl på Regeringskansliet samt två olika utkast av klimathandlingsplanen. Man har också pratat med ett tiotal personer som varit involverade i arbetet med planen. 

    Bilden som framkommer är, enligt DN, tydlig: det pågår en intern strid om de utlovade uträkningarna.

    I ett tidigare utkast fanns detaljerade beräkningar av hur utsläppen påverkas av politiken som föreslås. I ett senare utkast, från mitten av november, har nästan alla dessa beräkningar försvunnit.

    ”De försöker mörka”

    Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari avböjer DN:s intervjuförfrågan, men tidningen får svar av statssekreteraren Daniel Westlén. Han menar att det inte stämmer att den mer ambitiösa konsekvensanalysen har försvunnit. 

    Westléns uttalande möter motstånd. I mejl som DN tagit del av skriver tjänstemän att det är ett politiskt beslut att inte följa klimatlagens rekommendationer. I interna kommentarer till utkastet skriver tjänstemännen att orsaken till de slopade beräkningarna är “att den direkta utsläppseffekten av de åtgärder man kan räkna hem är väldigt liten”. 

    En källa på Regeringskansliet säger följande till DN: 

    De försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar.

    I oktober presenterade nationalekonomen John Hassler en mängd förslag för klimatpolitiken, som resultat av den utredning han lett på uppdrag av regeringen. Hans förslag har fått både ris och ros. Kritiken har framför allt kretsat kring förslaget om att slopa det nuvarande 2030-målet för transportsektorn och kring bristen på beteendeförändringar. 

    Klimathandlingsplanen är just nu under förhandling och ska som sagt presenteras innan årsskiftet. Det återstår att se vilka av Hasslers förslag som inkluderas i regeringens plan – och vilken effekt den föreslagna politiken har på utsläppen. Om vi nu får veta.

    Norge visar vägen – vill skydda all myrmark

    Det norska miljödirektoratet föreslår att all myrmark i landet ska skyddas, det vill säga nio procent av landets yta. Lagförslaget har potential att bli en stor seger för både den biologiska mångfalden och klimatet.

    I Norge har debatten varit het under de senaste åren om hur utbyggnad av vägar, vindkraft och fritidshus i myrområden leder till stora utsläpp av koldioxid och förlust av biologisk mångfald.

    I ett uppmärksammat reportage av NRK kallades utbyggnationen i myrmark för en ”klimatbomb”. I reportaget följde journalisterna myrforskaren Knut Rydgren som mätte hur stor kolinlagringen var i en myr där det skulle byggas en motorväg.

    Vi måste inse att myrarna är de mest koltäta ekosystemen vi har, att det är oerhört viktigt att bevara dem som kollager, och inte bygga ner dem så att vi förlorar mycket koldioxid, sa Knut Rydberg då till NRK.

    Nu verkar det alltså som om den norska staten ha tagit till sig forskarnas larm. Lagförslaget är ett svar på ett uppdrag som beställdes från det norska miljödirektoratet av det norska klimat- och miljödepartementet.

    Ett förbud ska förhindra utsläpp av växthusgaser som har lagrats i tusentals år, säkerställa framtida kolbindning och samtidigt bidra till att över 600 arter på rödlistan får behålla sina hem”, säger Ellen Hambro, direktör för miljödirektoratet till NRK.

    Går förslaget igenom innebär det att omfattningen blir på omkring 30 000 kvadratkilometer, det vill säga cirka nio procent av landets yta.

    Koldioxidutsläppen från fossila bränslen större än någonsin

    Koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar under 2023 och är därmed rekordstora. Det visar årets Global Carbon Budget-rapport som släpps samtidigt som klimattoppmötet COP28 pågår i Förenade Arabemiraten.

    Global Carbon Budget-rapporten beräknar årligen världens globala koldioxidutsläpp och bevakar flertalet utsläppsrelaterade trender. Rapporten produceras genom initiativet Global Carbon Project av över 100 klimatforskare från olika fält.

    Idag släpptes årets rapport. I den förkunnas det att världen i år sammanlagt släppa ut 36,8 miljarder ton koldioxid från fossila bränslen och cementproduktion. Det är en utsläppsökning på 1,1 procent, jämfört med i fjol. Det innebär att koldioxidutsläppen från förbränningen av fossila bränslen från i år – det åttonde året efter Parisavtalet – är högst någonsin. Dock kan det även urskönjas att sedan just 2015 har utsläppen i huvudsak stagnerat i jämförelse med tidigare, Covid-19-pandemin undantagen.

    De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen över tid. Källa: Global Carbon Budget 2023

    Ur ett regionalt perspektiv noterar rapporten att utsläppen minskar i EU och USA med sju respektive tre procent, medan Kina och Indien ser ökningar på fyra respektive åtta procent. Kina och Indien kan givetvis kritiseras – i synnerhet den föregåendes kolkraftprojekt – men sådan kritik bör bland annat sättas i ljuset av att Globala Nord (till vilka EU och USA tillhör) är ansvariga för 92 procent av mänsklighetens historiska växthusgasutsläpp.

    De totala koldioxidutsläppen, vilka även inkluderar utsläpp från landförändringar såsom avskogning, landar å sin sida precis under 2019 års rekordnivå. Med viss vetenskaplig osäkerhet kan det konstateras att de globala koldioxidutsläppen från markanvändning har minskat under de senaste två decennierna som en följd av bland annat just minskad avskogning samt ökad återskogning.

    Utsläppen måste minska nu och kraftigt

    Till Dagens Nyheter säger Glen Peters, en av rapportförfattarna, att:

    Vi hör mycket om den snabba tillväxten för förnybar energi, för sol, vind, elfordon och batterier”. De växer alla snabbt, vilket är fantastiskt. Men det är bara ena sidan av myntet. Den andra är att vi inte är i närheten av de utsläppsminskningar som behövs från fossila bränslen. Det är därför utsläppen fortsätter att öka

    Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste de totala utsläppen från koldioxid och andra växthusgaser sjunka redan nu och minska med 43 procent till 2030, jämfört med 2019 års nivå, om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersgränsen.

    Som SMB tidigare rapporterat har den gröna omställningen inom energisektorn – där vi hittar merparten av utsläppen – ur ett globalt perspektiv knappt börjat. Andelen fossila bränslen har legat runt 80 procent under de senaste femtio åren, trots extraordinära utvecklingar inom förnybar energi. Detta i huvudsak som följd av växande energibehov och bristfällig politik, vilket även rapporten understryker.

    Ett exempel på denna otillräckliga politik poängteras idag av Klimatgranskaren: i fjol subventionerade världens stater fossila bränslen med 12 000 miljarder kronor. Utfasningen av dessa motarbetas i EU av bland annat Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

    Nya riktlinjer: Bankerna och den biologiska mångfalden

    Allt fler lyfter nu de stora ekologiska och ekonomiska riskerna med förlorad biologisk mångfald. Men banksektorn börjar vakna. Med rätt investeringar kan de bli en viktig del av lösningen. Nu presenteras nya riktlinjer för bankernas arbete för biologisk mångfald, ett arbete där bland annat Nordea deltagit.

    Biologisk mångfald avgörande för ekosystemen

    Att bevara en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera. Bibehållen biologisk mångfald har många nyttor som att rena vatten och luft, lagra kol och pollinera våra grödor. Utan mångfalden av arter med olika funktioner finns stor risk att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster.

    Sveriges riksdag har uttryckt målet om biologisk mångfald så här:

    Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

    Riksdagens definition av ett rikt växt- och djurliv

    Förlust av biologisk mångfald ger stor ekonomisk risk

    Enligt Världsbanken är mer än 50 procent av den globala BNP:n beroende av naturresurser så som vatten, pollinering och råmaterial. Vidare menar Världsbanken att 40 procent av alla konflikter är orsakade, förvärrade eller finansierade av naturresurser.

    När lokala ekosystem kollapsar eller kraftigt försvagas bedömer bland annat banken Nordea att det sannolikt ger effekter längs med företags värdekedjor. Och att detta kan leda till inflation och systemkritiska finansiella risker.

    Första vägledningen för finansektorn

    Nu har för första gången en gemensam vägledning för hur världens banker kan sätta mål för och minimera sin påverkan på naturen och den biologiska mångfalden presenterats. Riktlinjerna innehåller alltså inte mål i sig, utan är ett sätt att stödja bankernas målarbete. Med hjälp av vägledningen (på engelska: Nature Target Setting Guidance, PRB) som tagits fram av FN:s miljöprogram för finanssektorn (Unep Fi), ska bankerna kunna sätta mål för och införa åtgärder som bidrar till att bevara och öka den biologiska mångfalden. Det är en arbetsgrupp bestående av 34 banker, däribland Swedbank och Nordea som tagit fram vägledningen. Världsnaturfonden WWF har också bidragit i arbetet, som ses som ett viktigt steg för att samla branschen i arbetet för biologisk mångfald. De banker som deltagit i arbetet har alla undertecknat FNs principer för ansvarsfullt arbete inom banksektorn.

    Finansinstitut har viktig roll

    ”Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen är två kriser som är nära sammankopplade och som förstärker varandra. Det akuta behovet att stoppa förluster av biologisk mångfald och natur kräver samarbete inom och mellan sektorer, och finansinstitut anses ha en viktig roll i att ta itu med dessa utmaningar.” sa Anna-Karin Modin-Edman, specialist på biologisk mångfald på Nordea, när arbetet inleddes i våren 2023. Hon har sedan representerat Nordea i arbetsgruppen, som nu alltså presenterat de färdiga riktlinjerna för branschen kring biologisk mångfald.

    Riktlinjerna ska hjälpa bankerna att anpassa sina portföljer till det globala ramverket för biologisk mångfald, som kan ses som motsvarigheten till Parisavtalet när det gäller biologisk mångfald. 

    Branschen har tagit ett stort och viktigt steg framåt, kommenterar Anna-Karin Modin-Edman från Nordea

    Källa: Miljö&Uteckling

    Bankerna tycks i allt högre omfattning koppla förluster av biologisk mångfald till ökad risk för finanssektorn och världsekonomin som helhet. Det är en rimlig bedömning – det går självklart inte att såga av den gren som världsekonomin vilar på.

    Läs mer om riktlinjerna för banksektorns arbete för den biologiska mångfalden: här.

    Högsta Domstolen ger PFAS-offer rätt i unik dom

    De Kallingebor som under många år druckit starkt PFAS-förorenat dricksvatten har lidit skada och är berättigade till skadestånd. Det säger Högsta Domstolen i en unik dom, som kommer att få mycket stor betydelse.

    PFAS-kemikaliernas farlighet har undan för undan uppmärksammats allt mer, vilket SMB rapporterat om i flera artiklar de senaste åren. Men den svåra frågan har varit att slå fast om människor som exponerats kraftigt för kemikalierna även har skadats och blivit sjuka av dem.

    Tingsrätten gav i en tidigare dom Kallingeborna rätt och slog fast att de var berättigade till skadestånd. Detta ändrade senare hovrätten, dit Ronneby kommun – ägare till den aktuella vattentäkten – överklagat. Hovrätten ansåg att de drabbade inte kunde bevisa att det var just dricksvattnet som orsakat sjukdomar hos dem.

    HD:s dom innebär att Kallingeborna oavsett om de fått en viss sjukdom som följd av det mångåriga intaget eller ej ändå har skadats.

    150 personer boende i Kallinge i Blekinge har fått i sig så höga halter att detta ”utgör personskada i skaderättslig mening” slog man fast i domen som offentliggjordes på tisdagsmorgonen. Flera av de som ligger bakom stämningen har utvecklat cancer och andra sjukdomar som sätts i samband med kemikalien.

    Det handlar om extrema mängder av den sedan många år tillbaka förbjudna substansen PFOS, som är verksam beståndsdel i det brandskum som användes vid den militära flygflottiljen i Kallinge. Även om det är länge sedan ämnet försvann från brandskummet ligger PFOS kvar i mark och grundvatten under mycket lång tid. PFAS kallas ”evighetskemikalier” just på grund av sina egenskaper att knappt kunna brytas ned.

    Kallingeborna hör till de i hela världen som fått i sig högst halter av PFAS, men är långt ifrån ensamma om att ha druckit PFAS-haltigt dricksvatten. En rad andra miljömål runtom i Sverige har behandlat frågan, som nu kommer att ta fart igen som en följd av domen.

    Trots den extrema exponeringen som medborgarna i Kallinge utsattes för möttes de av kalla handen från alla statliga och kommunala instanser som kan tänkas vara ansvariga. Nu finns i alla fall en ansvarig utpekad – Ronneby kommuns vattenbolag, Ronneby Miljö och Teknik.

    Detta är Sveriges största miljöskandal. Under tio år har inte en enda myndighet ställt sig på de drabbades sida. Nu skrivs ett nytt kapitel i svensk skadeståndsrätt, säger toxikologen och expertvittnet Mattias Öberg i Svt.

    Hur högt skadestånd som de drabbade kan bli berättigade till återstår att utreda. En annan stor fråga som också söker svar är om exempelvis Ronneby kommun försöker gå fri från ansvar genom att i sin tur stämma staten och försvarsmakten, som spridit kemikalien och förgiftat grundvattnet.

    Ronneby kommunledning sa vid en presskonferens under eftermiddagen att man nu kommer att analysera domen och förbereda hanteringen av skadestånd, uppger tidningen BLT.

    Enligt kommunalrådet Roger Fredriksson var rättsläget så oklart att det var nödvändigt att överklaga den första domen i tingsrätten, som gav invånarna rätt.

    Man har slitits mellan kommuninvånarna som är drabbade och vår formella roll med de lagar vi måste hålla oss till. Vi kommer att analysera domen och nu kommer det bli lättare att ha en dialog, även om den initialt kommer att vara ganska formell, säger han till tidningen.

    Frågan om Ronneby kommun kommer att vända sig mot försvarsmakten för att utkräva ansvar för spridningen av PFOS är inte avgjord ännu.

    Domen kan läsas i sin helhet via HD:s hemsida.

    Oroväckande stora utsläpp mikroplast från färg

    En ny studie visar att färg är en stor källa till mikroplaster i Sverige. Resultaten pekar på att vi behöver hitta nya sätt att minska utsläpp av mikroplaster från färg.

    Studien, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket, visar att det finns flera typer av färg och lack som släpper ut oroväckande mängder mikroplast. De största utsläppen kommer från byggfärg, båtfärg, industrifärg och färg för bilar​​.

    Exempelvis släpper husfärg ut mellan 209 och 3 700 ton mikroplaster varje år, och båtfärg bidrar med ytterligare 30 till 308 ton. Dessa siffror bekräftar att färg är en av de största källorna till mikroplast i Sverige.

    Mest utsläpp av mikroplaster kommer emellertid från vägtrafiken som orsakar ungefär 7 674 ton mikroplast varje år. Från textilier kommer det 8 till 956 ton och från plastpelletsproduktion 12 till 235 ton varje år​​.

    Stor potential att lagra kol i världens skogar

    I dagsläget lagrar de globala skogarna markant mindre kol än vad de har potential att göra, visar en ny studie. Bevarande och återställande av skog samt hållbart skogsbruk är nyckelaspekter som kan bidra till att nå globala klimat- och miljömål.

    Studien som publiceras i tidskriften Nature har samlat flera olika modeller och metoder för koldioxidupptag i världens skogar. Över tvåhundra forskare har bidragit till studien, som kommit fram till att skogarna har stor potential att lagra kol, och därför utgör en viktig faktor för att möta klimatkrisen. Idag lagrar skogarna 328 gigaton (miljarder ton) kol mindre än vad de har kapacitet att göra. Men studien drar även slutsatserna att om fossilutsläppen fortsätter att öka, hotar det ekosystemens förmåga att fånga och lagra kol.

    Efterfrågan på trä och andra skogsbaserade produkter innebär begränsningar i potentialen att bevara och restaurera skog. Efterfrågan ökar när fler aktörer ska ersätta fossilbaserade produkter med mer klimatsmarta alternativ. Detta står därmed i strid med forskningsresultaten som nu visar att ett minskat skogsbruk innebär stora fördelar för klimatet.

    Sverige har stora skogsarealer och rapporten är högst relevant för det svenska skogsbruket. I en intervju med SVT berättar forskaren Stig-Olof Holm från Umeå universitet att avverkningarna har ökat under de senaste åren. Skogsindustrin argumenterar att en nyplanterad och växande skog binder koldioxid och därför kan räknas som koldioxidneutral. Holm belyser däremot att det tar uppemot hundra år för skogen att binda kolet, och det är tid vi inte har om vi ska klara Parisavtalet.

    Vi har en enorm potential att öka inlagring av kol i Sverige genom minskad skogsavverkning av i första hand äldre blandskog, som har högre mångfald, säger Stig-Olof Holm till SVT.

    Den nya studien i Nature understryker vikten av ett effektivt bevarande och brukande av skog för att minska utsläpp och fånga upp koldioxidutsläpp från atmosfären. Detta måste ske i samråd med lokala samhällen, särskilt ursprungsbefolkningar. Deras beslut måste respekteras, och deras rättigheter och välmående prioriteras, betonar studien.

    Läs hela studien här.

    Morgondagens koldioxidutsläpp mer potenta än gårdagens

    Den globala uppvärmningen är inte linjär med koncentrationen av koldioxid i atmosfären som tidigare antagits. En ny studie visar att koldioxidutsläppen vi skapar imorgon leder till intensivare uppvärmning än vad samma mängd gjorde igår. Det här är ytterligare ett skäl för att snabbt minska utsläppen, påpekar en av författarna.

    Världen går mot 2,7 graders uppvärmning och utsläppsbudgeten med endast 50 procents chans att klara 1,5 gradersgränsen förväntas ta slut redan 2029. Trots detta är en av huvudfrågorna under FN:s pågående årliga klimattoppmöte COP28 – som DN benämner som det “viktigaste och största sedan 2015” – om fossila bränslen ska “fasas ut” eller “fasas ned”.

    Grunden till klimatförändringarna är som bekant förbränningen av fossila bränslen, men ännu finns det ingen COP-skrivelse som förkunnar att de måste förpassas till historien. 

    Om varken det här, eller rekordåret 2023 – som redan i augusti med säkerhet förväntades bli det varmaste någonsin – var nog presenterar en ny studie ytterligare en anledning för att en snabb omställning är brådskande och nödvändig.

    Mer intensiv uppvärmning

    Den nya studien, publicerad i tidskriften Science, visar att den globala uppvärmningen, till skillnad från ofta antaget, inte är linjär. Det vill säga att exempelvis en dubblering av mängden utsläpp inte leder till en dubblering av uppvärmningen. Istället kommer studien fram till att koldioxid blir mer potent som växthusgas i takt med att Jorden värms upp och klimatet förändras. 

    Studien finner att en dubblering av mängden koldioxid i atmosfären innebär att den globala uppvärmningen går 25 procent snabbare för varje (ytterligare) ökning av koldioxidmängden. Med detta medföljer således att för varje ytterligare utsläpp mänskligheten skapar, desto mer intensiv blir uppvärmningen. 

    “Det här är ytterligare bekräftelse på att koldioxidutsläpp måste bromsas hellre förr än senare”, säger en av forskarna bakom studien, Bryan Soden, till Phys.org.

    Sedan 1850 har koncentrationerna av koldioxid i atmosfären gått från 289 ppm (miljondelar) till dagens 419 ppm, vilket är en ökning med 45 procent. Utsläppen vi producerar imorgon kommer alltså vara betydligt mer potenta än gårdagens.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären enligt Keelingkurvan 1 december på 420,09 miljondelar (ppm). Jämfört med för ett år sedan är det en ökning med 2,69 ppm. I våras slogs nytt rekord då mänskligheten för första gången passerade 425 ppm. Det senaste årets ökning är förmodligen den största som någonsin registrerats – mer än dubbelt så mycket som det senaste decenniets årliga genomsnitt.

    Källa: NOAA Global CO2 Trend webpage

    På grund av ett vulkanutbrott avbröts mätningarna från Mauna Loa-observatoriet den 29 november 2022. Observationer från december 2022 till 4 juli 2023 är från en plats vid Maunakea-observatoriet, cirka 33 mil norr om Mauna Loa observatorium. Mauna Loa-observationerna återupptogs i juli 2023.

    Förra veckans medeltal blev 420,59 ppm, vilket är en ökning med 2,78 ppm jämfört med för ett år sedan. På ett decennium är det en ökning med 24,38 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 418,82 ppm i september, vilket är en ökning med 3,42 ppm jämfört med för ett år sedan. Oktober 2023 var den varmaste oktober någonsin i världen, med en genomsnittlig ytlufttemperatur på 15,30°C, 0,85°C över genomsnittet 1991-2020 för oktober och 0,40°C över den tidigare varmaste oktober 2019.

    Källa: Copernicus

    För första gången passerade den globala uppvärmningen tillfälligt 2 grader den 17 november, dvs Parisavtalets gräns, även om den gränsen handlar om nivån ska hålla sig över den gränsen över flera decennier för att kunna bekräftas. Det är dock ett extremt oroande tecken som måste diskuteras under COP28.

    Daglig global ytlufttemperaturavvikelse för 1940-2023 med hänvisning till den förindustriella perioden 1850-1900. Credit: C3S/ECMWF

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. 

    Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: Scripps

    Så mår miljön – och så går det med miljömålen

    Hur mår vår miljö? Vilka är Sveriges miljömål – och når vi dem? Miljöfrågorna har en tendens att överskuggas av klimatfrågorna, och får inte alltid uppmärksamheten de förtjänar. SMB tar en titt på läget för djur och natur – och för de svenska miljömålen.

    Sverige har 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till, till exempel Frisk luft och Levande skogar. Prognosen för huruvida målen nås eller inte är inte särskilt ljus, rapporterar SVT.

    Bara ett av de 16 målen nås. Tre mål är nära att uppfyllas, resterande tolv når vi inte. För några av målen är utvecklingstrenden åtminstone positiv, men för majoriteten är trenden neutral – och för fyra mål går utvecklingen åt fel håll. (Se hela listan i faktarutan till den här artikeln.)

    Bland målen som inte nås är det fyra vars utvecklingstrend är negativ: Begränsad klimatpåverkan, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. 

    Politiken som sviker

    Kring flera av dessa har debatten blossat under hösten, sedan regeringen presenterade sin budgetproposition för 2024. I den konstateras bland annat att nuvarande klimatpolitik leder till ökade utsläpp, främst på grund av den kraftigt sänkta reduktionsplikten. 

    Fjällmiljön har också sett en negativ utveckling, en trend som enligt friluftsaktörer kommer att fortsätta till följd av regeringens prioriteringar. De sänkta anslagen till naturvård har bland annat resulterat i ett upprop av Svenska Turistföreningen (STF), som varnar för att leder och vindskydd kan tvingas stänga på grund av bristande resurser till underhåll. 

    Allvarlig situation globalt och i Sverige

    Vad gäller den biologiska mångfalden finns skäl för oro. Globalt riskerar en miljon arter att dö ut enligt FN. I Världsnaturfonden WWF:s Living Planet Report 2022 framkommer det att antalet djur inom drygt 5 200 undersökta arter minskat med nästan 70 procent mellan 1970 och 2019.

    Även i Sverige är situationen för mångfalden allvarlig, framför allt för slåtterängar och naturbetesmarker i odlingslandskapet samt för olika naturtyper i skog och hav, skriver Naturvårdsverket. Myndigheten pekar ut “förlusten av skogar med höga naturvärden som kontinuitetsskogar” som ett av de mest brådskande hoten mot biologisk mångfald. 

    Ålen en av de akut hotade arterna

    Bland de djurarter som är akut hotade finns ålen, flodkräftan, fjällugglan och den vitryggiga hackspetten, enligt SLU Artdatabanken:s senaste utgivning av Rödlistan.

    Ålen, som varit omdiskuterad i år på grund av förre statssekreteraren PM Nilssons illegala ålfiske, har nästan försvunnit helt. 99 procent av den svenska ålstammen har gått förlorad sedan omkring 1970. Trots detta valde Sverige att förlägga det EU-kravställda fiskestoppet till de månader på året när nästan inget fiske sker, vilket alltså inte har någon effekt. 

    Haven har fler utmaningar: beståndet av strömming i Östersjön är på väg att kollapsa. Trots det klubbade EU-kommissionen nyligen igenom en fiskekvot som är långt över vad forskningen rekommenderar. Den svenska regeringen var dock inte missnöjd med beslutet. Allt detta i ett läge då nästan all strömming försvunnit.

    Globalt ramverk för biologisk mångfald

    I skuggan av FN:s klimatmöten, som det nu pågående COP28 i Förenade Arabemiraten, anordnas vartannat år en konferens för biologisk mångfald. Senaste upplagan, CBD (Convention on Biological Diversity) COP15, hölls i Kanada i fjol.

    COP15 resulterade i ett nytt globalt ramverk, som bland annat innebär att 30 procent av jordens landområden, havsområden och inlandsvatten ska skyddas år 2030. Ramverket var en stor framgång som gav hopp om att stoppa den pågående artförlusten.

    Nästa konferens, CBD COP16, äger rum hösten 2024.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.