Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Timbro, Bryssel och klimatet

    En styrelseledamot vars arbetsplats motverkade EU:s nya klimatmål. Två fossilbackade lobbyorganisationer som ville stoppa Kyotoprotokollet. Tankesmedjan Timbro har flera kontakter i Bryssel som försökt sinka EU:s klimatomställning.


    Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik


    Timbro tillhör arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och har sedan 70-talet format opinion och påverkat svensk politik. 2017 rankades de som en av världens 100 mest inflytelserika tankesmedjor. 

    I en studie av Adrienne Sörbom, professor på Södertörns högskola som forskat om politikens organisering i tankesmedjor, beskriver en tidigare chef på Timbro synen på sitt arbete.

    Det finns liksom en agenda som man försöker driva på. Det är inte så att man går upp varje morgon och liksom ”jag är helt nollställd, nu ska jag ta reda på sanningen”, utan man driver så att säga en agenda på ett eller annat sätt.

    Som Supermiljöbloggen tidigare berättat är Timbro medlem i flera internationella nätverk som finansieras av fossilindustrin, såsom Atlas Network och Institute of Economic Affairs. Fossilindustrin jobbar hårt för att påverka opinionen kring klimatförändringar samt motverka utfasning av fossil energi och infrastruktur. 

    Timbros bidrag i klimatfrågan har länge varit densamma – färre regleringar och svagare miljölagstiftning för företag och industri. 

    Ellen Gustafsson, klimat- och miljöansvarig på Timbro, säger att Sverige borde fokusera mer på andra länders utsläpp.

    De här internationella satsningarna, det är något man redan satsar på idag (…) Jag tycker att Sverige borde göra mer för att sätta press på andra länder att sänka sina egna utsläpp.

    Trots ambitionerna om att underlätta internationell klimatomställning har profiler inom Timbro vid ett flertal tillfällen arbetat för organisationer som försökt hindra och fördröja EU:s klimatsatsningar. 

    Kolkraftverk i Polen. Foto: Pibwl CC3.0

    Styrelseledamoten lobbade mot EU:s Green New Deal 

    Timbros finansiär Svenskt Näringsliv ingår i BusinessEurope, en mäktig lobbygrupp i Bryssel. BusinessEurope är en av EU:s största arbetsgivarorganisationer och företräder fossilbolag som Shell, ExxonMobil, BP, och Total. 

    2017 tillträdde svenska Anna-Lena Bohm som ordförande för en av BusinessEuropes kommittéer, där hon sedan arbetade fram till juni 2021. Svenskt Näringsliv beskrev tjänsten som ett ”toppjobb”. Under samma period satt Bohm som ledamot i Timbros styrelse. 

    Läckta dokument visar hur BusinessEurope under EU:s arbete med att förnya klimatmålen uppmanade till motsättning mot ambitiösare klimatpolitik. Enligt BusinessEuropes officiella hållning borde EU satsa på fossilgas och behålla de gamla utsläppsmålen om 40 procents utsläppsminskning till 2030. 

    När målen slutligen klubbades i parlamentet förra sommaren landade det på 55 procent utsläppsminskning till 2030 istället för de 65-70 procent som både forskningen och parlamentets huvudförhandlare ansåg behövas. 

    I ett underlag för att bestämma BusinessEuropes linje i klimatfrågan listade organisationen ett antal strategier för att sinka de nya klimatmålen: ifrågasätta legitimiteten i beslutsprocesser, sprida oro om ekonomisk risk  och fokusera på andra regioners utsläpp, bland annat.

    BusinessEurope uppmanade även EU-kommissionen att pausa “icke-nödvändiga” klimatsatsningar för att lägga kunna lägga mer resurser på covid-19-pandemin. Ordföranden för BusinessEurope har personligen lobbat mot EU-kommissionens ordförande för att företag ska få behålla gratis utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel. 

    Ellen Gustafsson känner inte till att organisationen där Timbros styrelseledamot haft en ledande position motarbetat unionens klimatarbete.

    Jag är faktiskt inte insatt i just det fallet. Jag hade behövt mer information för att säga något om det.

    SMB har utan framgång sökt BusinessEurope för en kommentar. 

    Timbro och Kyotoprotokollet

    För att minska globala utsläpp av växthusgaser slöt en stor del av världens länder 1997 den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet, Parisavtalets föregångare. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. Poängen var att medlemsländer frivilligt skulle sänka sina utsläpp. Industriländer – som historiskt släppt ut mest – hade störst ansvar.

    År 2004 startades European Enterprise Institute (EEI), där två Timbroanknutna personer personer var involverade. Johnny Munkhammar var vid tiden programchef på Timbro och blev verksam som forskningschef på EEI. Han var även aktiv inom Moderaterna och Folkpartiet. 

    Gunnar Hökmark var chef för Timbro Idé 1987-1991. Han blev medgrundare till EEI samma år som han tillträdde i Europaparlamentet för Moderaterna. Han är idag ordförande för tankesmedjan Frivärld som, precis som Timbro, finansieras av Svenskt Näringsliv.

    Gunnar Hökmark (M) Foto: Pressbild.

    I en debattartikel i Timbros tidning Smedjan hösten 2019 skrev Hökmark att Sverige redan tar klimatfrågan på allvar, och att det som krävs bara är en omställning från fossila bränslen.

    Tvärtemot mot vad debatten ibland antyder är klimatfrågan inte nyupptäckt. Den är inte heller försummad. (…) Det handlar om att få en hel värld att vilja förändra för att utvecklas ekonomiskt, tekniskt och energimässigt så att fossila bränslen stannar under jorden.

    Så lät det inte när Hökmark lobbade i Bryssel. Läckta dokument visar hur EEI i samarbete med aktörer sponsrade av fossilindustrin bedrev en omfattande kampanj mot införandet av Kyotoprotokollet under tiden som Hökmark satt som medordförande. 

    En av nyckelspelarna i kampanjen var EEI:s chef för externa relationer, Chris Horner. Horner har under sin karriär mottagit donationer från kolbolag och är även ansluten till The Heartland Institute. Heartland är till stor del sponsrat av fossilindustrin och en av de mest inflytelserika rösterna inom den globala klimatförnekardebatten.

    Horners strategi var att bygga en allians av forskare, lobbyister, företag, och tankesmedjor som gemensamt skulle så tvivel kring allvaret med klimatförändringar och påvisa hur Kyotoprotokollet skulle skada europeisk tillväxt. 

    På Gunnar Hökmarks hemsida listas alla hans tidigare roller inom politiken och näringslivet. Hans inblandning i EEI nämns inte.

    En liknande kampanj mot Kyotoprotokollet drevs av den Brysselbaserade tankesmedjan Centre for New Europe (CNE) där före detta Timbrochefen Mattias Bengtsson satt i styrelsen. CNE har mottagit stora donationer från ExxonMobil.

    CNE anordnade bland annat en workshop för EU-parlamentariker där de varnade för hur Kyotoprotokollet både skulle vara för dyrt och ineffektivt. Tillställningen skedde i samarbete med Istituto Bruno Leoni och Institut Economique Molinari, två av nio tankesmedjor tillhörande nätverket Epicenter – där även Timbro ingår.

    ExxonMobil inför EU-rätt

    ExxonMobil är ett av världens största oljebolag och en av de absolut främsta finansiärerna av organisationer som sår tvivel om klimatförändringar och fördröjer omställningen. Oljebolaget har donerat pengar till flera organisationer med kopplingar till Timbro och har sedan 2010 spenderat nästan 400 miljoner kronor på lobbyarbete enbart i EU.

    Intervjuer med tidigare anställda på ExxonMobil visar hur företaget förstod sambandet mellan fossila utsläpp och varmare temperaturer sedan 1977 och sedan medvetet undanhållit forskningsresultat. Deras egna 40 år gamla klimatmodeller visade sig stämma och de lyckades nästan exakt förespå de temperaturer och koldioxidhalter vi ser idag.

    2019 hölls den första EU-rättegången någonsin mot klimatförnekelse där ExxonMobil skulle stå till svars för sina försök att vilseleda världen och förhindra omställning. VD:n på ExxonMobil, Darren Woods, var kallad till rättegången men vägrade att dyka upp.

    Detta ledde till en formell begäran att förhindra framtida lobbyism från oljegiganten i Europaparlamentet. Trots omfattande påtryckningar från politiker och organisationer blev begäran avslagen.

    Klimatfördröjare på framfart i Europaparlamentet 

    En studie visar hur 7 av 21 högerpopulistiska partier i Europaparlamentet – däribland Sverigedemokraterna – öppet förnekar eller är skeptiska till vetenskapen bakom klimatförändringarna. Forskarna bakom studien varnar för att utvecklingen kan påverka klimatomställningen, eftersom höger- och extremhögerpartier i större utsträckningen röstar mot klimatrelaterade åtgärder. 

    I flera granskningar av miljöpolitiken inför senaste EU-valet får de svenska högerpartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna genomgående väldigt låga betyg för sina voteringar under mandatperioden. 

    Samtidigt fortsätter påverkansarbetet från fossilindustrin. I en rapport från Corporate Europe Observatory som släpptes i oktober förra året beräknades hur stora summor världens fem största olje-, och gasbolag och deras lobbygrupper lagt på politisk påverkan. Tillsammans har de spenderat över två miljarder kronor på lobbying i EU sedan 2010. 


    Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Första delen: Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik


    Ljus framtid för svensk biogas – men nya EU-regler oroar

    Det finns goda förutsättningar att öka den ännu begränsade svenska biogasproduktionen, enligt vad som framkom på ett biogasseminarium med en lång rad aktörer i veckan. Investeringsviljan är hög och industrin är intresserad av att ersätta fossil energi med förnybart. Men ett orosmoln har nu dykt upp från EU-håll, trots att kommissionen för inte så länge sedan gett Sverige ett mångårigt tillstånd till skattebefrielse av gasen.

    Biogas från organiska avfallsprodukter, gödsel och avloppsslam från jordbruk, hushåll, slakterier och liknande har mycket hög verkningsgrad ur klimatsynpunkt. Den har ofta dubbel nytta eftersom den kan ersätta fossila drivmedel och samtidigt förhindra att klimatskadlig metan läcker ut i atmosfären från till exempel tippar eller gödselsilor.

    Trots det har den svenska biogasproduktionen stått och stampat på samma fläck under många år, med cirka två terawattimmar i årlig produktion. Detta kan bland annat förklaras av brist på långsiktiga spelregler och ojämlik konkurrens inom EU. Danmark fick för några år sedan, vilket var oväntat i Sverige, EU att ge klartecken till statsstödd produktion. Detta ledde till att flera svenska biogasproducenter tappade affärskontrakt då kunderna köpte den väsentligt billigare danska gasen istället.

    Men förhoppningsvis kan ett uppsving nu vara på gång. Åtminstone att döma av tongångarna på ett biogasseminarium under torsdagen med skånska och västsvenska branschorganisationer, regionpolitiker, länsmyndigheterna i Skåne och Högskolan i Halmstad som arrangörer.

    – Det finns förutsättningar att nå upp till den nivå på tio terawattimmar svensk biogas år 2030 som sattes som mål i biogasmarknadsutredningen 2019, förklarade Joel Karlberg, projektledare på Biogas Väst. Som jämförelse kan nämnas att samtliga inrikestransporter använder cirka 84 terawattimmar per år.

    Inom kort väntas regeringen lägga fram förordningen för det biogasstöd som från och med i år har finansiering under tre år, totalt med 1,9 miljarder kronor. Stödet kommer att ges till gödselbaserad biogas, en premie för uppgradering till fordonsgas, samt till så kallad förvätskning av biogasen som gör den användbar i fartyg och tunga lastbilar.

    Miljö- och produktionsansvariga från fyra inbjuda företag, bland andra kemi- och metalljättarna Perstorp och Höganäs, intygade att man är starkt intresserad av att gå över, allt mer eller helt till biogas, både för processvärme och som råvara.

    Efterfrågan kommer sannerligen inte att vara låg: Perstorps petrokemiska anläggning i västsvenska Stenungsund där ett stort försök pågår att ta fram klimatneutral metanol, använder 1,5 terawattimmar energi årligen och vill helt skifta ut den fossila naturgasen. Liknande ambitioner förklarade sig övriga företag också ha.

    Nyligen medgav EU Sverige skattebefrielse på biogas till år 2030. Ändå seglar EU:s kommande statsstödsregler upp som ett orosmoln. När unionens regelverk nu revideras kan möjligheterna begränsas att ge större anläggningar stöd, och andra tekniska hinder vara på gång, enligt Linus Klackenberg på Energigas Sverige.

    Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

    Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro är en av landets mäktigaste politiska institutioner. Vilket inflytande över klimat- och miljöpolitiken har Timbro egentligen? Och vilka intressen ligger bakom? I en ny artikelserie granskar SMB ett snårigt nätverk med kopplingar till fossilindustrin, media och politikens korridorer.  


    Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik


    Tankesmedjor är ett vanligt inslag i den politiska världen. Deras syfte är att påverka opinionen hos beslutsfattare och allmänhet genom idédebatt, studier och lobbying. Tankesmedjorna verkar som frontorganisationer för de intressen som ligger bakom, och finansieringen är ofta dold. I Sverige har tankesmedjor, likt svenska partier, ingen skyldighet att redovisa varifrån de får sin finansiering.

    Svenskt Näringsliv är en nyckelspelare bakom framväxten av tankesmedjor i Sverige. De representerar branschorganisationer som exempelvis Svensk Betong, Skogsindustrierna och Sveriges Bergmaterialindustri. Deras löfte till medlemsföretagen lyder:

    Vår påverkan gör skillnad för alla företag, oavsett storlek och bransch.
    Vi påverkar beslutsfattare och politiker över hela landet och på alla nivåer.
    Vi ger också det svenska näringslivet en röst inom EU.

    Under åren har Svenskt Näringsliv bildat ett stort nätverk av tankesmedjor, memekonton, och andra organisationer som sysslar med opinionsbildning. Flaggskeppet är tankesmedjan Timbro, som sedan 70-talet varit avgörande för spridningen av marknadsliberala idéer i Sverige. De är totalt överlägsna när tankesmedjorna slåss om utrymme i samhällsdebatten.

    Sedan starten har Svenskt Näringsliv lagt mer än en halv miljard kronor på Timbros verksamhet. Med sådant kapital i ryggen är det inte konstigt att tankesmedjan har stort inflytande över det offentliga samtalet – även när det gäller klimat och miljö.

    Timbros miljöpolitik: Sänkta ambitioner

    Timbro förespråkar marknadslösningar och minskad statlig inblandning i miljöpolitiken. De vill se lösare miljöskyddslagar och färre regleringar för företag och industrier.

    De senaste åren har Timbro ökat sitt fokus på klimatrelaterad politik, bland annat genom den nystartade utbildningen Klimatliberalerna där studenter får lära sig om marknadsliberal klimatpolitik.

    I en intervju med Supermiljöbloggen berättar Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro, om tankesmedjans inflytande över svensk klimatpolitik.

    Jag skulle säga att vi är en viktig borgerlig röst i den här frågan, eftersom det länge varit ett område där borgerligheten inte tagit för sig som man borde.

    Ellen Gustafsson är ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Timbro. 

    I tankesmedjans valmanifest inför valet 2022 finns förslag om att utöka trängselskatten, upphöra med fossilsubventioner till jordbruket och slopa bidragen till kommunala flygplatser. Men majoriteten av förslagen har tveksamma följder för utsläpp och natur.

    Under rubriken “Klimat och miljö” listas åtta åtgärder, däribland avskaffning av Klimatklivet, skrotade miljöskatter och satsningar på utsläppsminskningar utomlands istället för nationellt. Timbro vill också banta ner miljölagstiftningen och helt avskaffa miljöbalkens stoppregel, som idag ger regeringen möjlighet att säga nej till verksamheter som äventyrar liv och hälsa. Därtill vill man sänka skatten på el så mycket det bara går. Inga av förslagen handlar om hur värdefull natur ska kunna skyddas.

    Klimatpolitiska rådet är tydliga med att det behövs väldigt stora offentliga satsningar de närmaste åren för att ha någon chans att klara klimatmålen. Hur ser Timbro på det?

    Jag tycker helt enkelt att det finns ett problem när staten ska ta ett så stort finansiellt ansvar. Det kan bli dyrt och riskerar också att bli fel i själva omställningen, säger Gustafsson. 

    När det gäller energipolitiken vill tankesmedjan satsa på kärnkraft och slopa subventioner till energislag. Enligt Gustafsson finns det för många politiska hinder för utökad elproduktion.

    Ett problem som kritiker pekat ut är att många av era förslag – till exempel utbyggnad av kärnkraft och stora internationella satsninga – tar väldigt lång tid att förverkliga. Vad säger du om det?

    Det tar inte så lång tid att bygga kärnkraft, det kan ta sju år. Och det ska också jämföras med att det kan ta tio-tolv år att bygga nya vindkraftverk på grund av de långa tillståndsprocesserna man har idag.

    När SMB rådfrågar Stockholms stads miljöförvaltning säger de att jämförelsen inte stämmer. Det är väl känt att kostnaden sjunker och hastigheten ökar i utbyggnaden av vind- och solkraft. Samtidigt är det väldigt hypotetiskt att prata om tidsramar för ny kärnkraft i Sverige, enligt handläggare på Strålsäkerhetsmyndigheten som SMB pratat med.

    Timbro får också mothugg av Mikael Karlsson, klimat- och miljöforskare på Uppsala universitet:

    Som så ofta annars i miljöfrågor rör sig Timbro i spannet mellan okunnigt och fånigt. En snäll tolkning är att det nu rör sig om det senare. Det håller inte att plocka siffror selektivt i syfte att prisa det ena och risa det andra. I det som kallas verkligheten susar vindkraften allt billigare och snabbare in, medan kärnkraftens livsfarliga rester så sakteliga färdas mot en dyr begravning i urberget.

    Utöver kärnkraft vill Timbro även se fler satsningar på marknadsincitament utomlands.

    Sverige borde göra mer för att fler länder ska sätta ett pris på koldioxid, det är ju den lösningen som nationalekonomer pekar ut som det absolut mest effektiva sättet att minska utsläppen och där ligger vi i Sverige i framkant. Vi har har en hög koldioxidskatt och vi ingår i EU:s utsläppshandelsystem. Det här är jätteviktiga styrmedel. Men det är fortfarande bara en femtedel av de globala utsläppen som har ett pris. Och därför tycker vi att Sverige borde göra mer för att sätta press på andra länder att sänka sina egna utsläpp, säger Gustafsson.

    Samtidigt går flera organisationer och aktörer med kopplingar till Timbro fossilindustrins ärenden. Just fossilindustrin är erkänt skickliga lobbyister, och har genom omfattande desinformationskampanjer format klimatdebatten ända sedan 50-talet.

    I USA har detta haft en enorm påverkan på policy, och än idag är landets klimatpolitik tydligt influerad av fossilindustrin. Bara under åren 2017-2018 spenderade fossilindustrin 359 miljoner dollar på att påverka amerikansk politik, samma siffra för förnybar energi var under samma period 26 miljoner dollar.

    IEA och Atlas Network – jobbar åt Exxon och Koch

    Timbro har kopplingar till många internationella institut och nätverk, varav flera finansieras av fossilbolag. Timbro tillhör Epicenter, ett större nätverk bestående av nio europeiska tankesmedjor,  som 2016 leddes av Gustav Blix, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna. Flera Timbroanställda är listade som medarbetare på Epicenters hemsida.

    Epicenter är i sin tur startat och finansierat av Institute of Economic Affairs (IEA), som grundats av Antony Fisher, en inflytelserik aktör bakom många av världens största libertarianska tankesmedjor. 

    Senare blev Fischer även medgrundare till Atlas Network, ett paraplynätverk bestående av över 500 tankesmedjor världen över, inklusive Timbro. Atlas Network har även sin egen akademi där framtida talanger formas. Atlas Network har haft en enorm påverkan på global policy – med inflytande i över 100 länder på sex kontinenter. 

    Ellen Gustafsson säger att de för närvarande inte har något samarbete med internationella aktörer inom hennes programområde.

    Det är klart att det hade varit roligt att se hur andra organisationer som i grund och botten delar åsikter eller ideologisk utgångspunkt med Timbro jobbar på just det här området. Men vi har hindrats av pandemin. Jag hade tyckt det varit jätteroligt att – när gränser öppnas upp – till exempel kunna åka till USA eller Storbritannien och diskutera med andra liberala miljövänner kring de här frågorna.

    Likt Timbro redovisar varken Atlas Network eller IEA sina donationer öppet. Det har dock visats att både IEA och Atlas Network mottagit enorma donationer från både tobaksbolag och fossilindustrin, med givare som Exxon Mobile, Shell, BP, och Koch-bröderna.

    På frågan om Gustafssons syn på faktumet att Timbros partners finansieras av fossilindustrin återkommer hon till att just hennes programområde inte har några aktiva samarbeten och svarar följande:

    Om man tycker att man kan utföra sitt arbete och vara självständig, säga det man själv tycker och tänker, oberoende av finansiering så är det ju inga problem. Men i grund och botten så tycker jag att om de finansieras med fossila verksamheter och de tycker att de kan utföra sitt arbete på ett bra sätt ändå så får det stå för dem. Jag kan inte riktigt uttala mig om hur andra organisationer finansieras.

    Sammanställning över Timbros kopplingar till lobbyorganisationer som finansieras av fossilindustrin.

    Koch och George Mason University

    David och Charles Koch är några av de mest prominenta profilerna inom den globala klimatförnekarindustrin. De har spenderat hundratals miljoner dollar på att finansiera forskning och organisationer med målet att ifrågasätta klimatförändringar och fördröja klimatåtgärder.

    Bland organisationerna finns Cato Institute, där före detta Timbro-anställde Johan Norberg är hedersledamot, samt ett flertal universitet där Koch-bröderna köpt inflytande i form av donationer. George Mason University och de tillhörande institutionerna Mercatus Center och Institute for Humane Studies (IHS) är bland de största mottagarna. Finansiering har genom dessa lärosäten dessutom gått till nyckelpersoner inom den amerikanska vit-maktrörelsen.

    Timbro har samarbetat med både Mercatus Center och IHS, bland annat genom att arrangera gästföreläsningar och publicera artiklar skrivna av anställda vid institutionerna. Timbro har även delat ut stipendier till studenter för att närvara vid IHS utbildningar i USA. Bland stipendiaterna finns Alice Teodorescu och Lydia Wålsten, som båda är verksamma som samhällsdebattörer och ledarskribenter.

    Forskning med bakomliggande motiv

    Timbro refererar ofta till artiklar och rapporter skrivna av institut och organisationer kopplade till Svenskt Näringsliv, Atlas Network och IEA. Atlas Network har även delfinansierat forskning utförd i Timbros regi.

    Svenskt Näringslivs eget forskningsinstitut Ratio – som har starka band till Timbro – har delat ut stipendium för studier på George Mason University. Flera av Ratios forskare har varit verksamma vid George Mason och Oxford Institute for Energy Studies, som i sin tur mottagit donationer från ExxonMobil. 

    Just forskningsfinansiering och utveckling av egna studier är viktiga delar i tankesmedjornas opinionsarbete. Studier utförda av och för tankesmedjor behöver varken vara falska eller missvisande, men målet bakom är att försvara ideologin och gynna särintressen.

    Adrienne Sörbom är professor på Södertörns högskola och har studerat politikens organisering i tankesmedjor, både i Sverige och internationellt. I en intervju med SMB beskriver hon tankesmedjors arbetssätt.

    [Tankesmedjorna] skapar kunskapen för att underbygga deras argument. Ibland kallar de det för vetenskap. De använder den vetenskapliga världen och universitetens sätt att jobba på. Men ofta är det en ganska svag form av vetenskap, säger Sörbom.

    En av ExxonMobils anläggningar i Chicago. Foto: Richard Hurd, Flickr CC2.0.

    Medarbetare med förnekartendenser 

    Timbro har en historia av medarbetare som betvivlar allvaret i klimatförändringarna. Krönikörer och ledarskribenter har beskrivit klimatalarmismen som ett större hot än klimatförändringarna, att klimatsatsningar främst borde ske utomlands, och att Parisavtalet är för dyrt. 

    Timbros rådgivare Janerik Larsson har hänvisat till Klimatupplysningen – Sveriges största organiserade nätverk av klimatförnekare – med orden ”Klimatpanelens rapport är ett ovetenskapligt hafsverk” angående IPCCs senaste klimatrapport. En av ledamöterna i Klimatupplysningens styrelse, Ingemar Nordin, har gett ut ett flertal böcker på Timbros förlag.

    Forskning visar hur aktörer med intresse för att bibehålla fossilsamhället börjat byta strategi. Istället för att sprida ren klimatförnekelse fokuserar deras budskap numera på att varna för “klimatalarmism” samt kritisera förnybar energi och klimatpolitikens kostnader.

    Ser du några likheter mellan detta och Timbros agenda?

    Absolut inte. Det är ju skillnad på att vara klimatförnekare, det är väldigt få i Sverige idag som är klimatförnekare, och att kritisera dålig klimatpolitik. Att människan påverkar klimatet är inte ens en aktuell konflikt idag, säger Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro. 

    Du säger nu att klimatförnekande inte är en grej i Sverige. Ni har flera anställda och profiler kopplade till er som hänvisar till kända klimatförnekare, kallar IPCC för opålitliga och säger att “klimatalarmismen är ett större hot än klimatförändringar”. Hur påverkar det er trovärdighet?

    Jag vet inte vilka det är du pratar om. Jag är den som är ansvarig för Timbros klimat- och miljöområde, jag hänvisar frekvent till IPCC. Jag startade upp det här klimatområdet för att jag tycker att klimatet är viktigt och Timbro gjorde den här satsningen på klimat för att vi tycker att klimat- och miljöfrågor är viktiga. Men jag utgår från att folk helt enkelt lyssnar på det som mitt programområde producerar på de här frågorna och den policy vi tar fram.

    Flera krönikörer och medarbetare på Timbro jobbar även på uppdrag av PR-byråer och branschorganisationer som representerar bolag från fossil- och kärnkraftsindustrin. Gustafsson menar att inte heller detta har någon påverkan på Timbros trovärdighet i frågor om miljö och klimat.

    Många frågetecken om Timbros agenda 

    Med mer eller mindre dolda kopplingar i ett utbrett nät av tankesmedjor, utbildningar och lobbygrupper ingår Timbro i ett större sammanhang med stor möjlighet att påverka miljö- och klimatpolitiken, såväl i Sverige som utomlands. Det är oroande att Sveriges största tankesmedja har så starka kopplingar till fossilsponsrade verksamheter som dokumenterat fördröjer klimatomställningen. Men exakt hur det påverkar Timbros opinionsbildning är svårt att säkerställa.

    Adrienne Sörbom, professor vid Södertörns högskola, säger att det i allmänhet finns svårigheter när det kommer till transparens hos tankesmedjor, såväl till vänster som till höger.

    Om man tittar på de globala tankesmedjorna så ser man hur de hela tiden – även i det mest offentliga – jobbar med olika typer av mer eller mindre icke-transparenta signaler. Det finns ofta aspekter som det inte är meningen att vi ska känna till, för då skulle tankesmedjorna inte kunna verka.

    Timbro uppger att de inte får finansiering av varken George Mason University, Atlas Network eller IEA. Ellen Gustafsson säger själv att hon inte låter sig påverkas av enskilda branscher.

    Timbro genomför ju det arbete vi gör på basis av att vi tror på en fri marknad, ett fritt näringsliv, fria människor, fritt kapital och så vidare. Det är ingen som berättat för mig vad jag ska tycka och säga. Jag tror på en fri marknad för att det i grund och botten är vad jag tror på rent ideologiskt, inte för att ett enskilt företag skulle gynnas av det. 


    Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.

    Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet

    Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet

    Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

    Femte delen: Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik

    Nytt EU-förbud mot rutinmässig användning av antibiotika

    Från och med i dag är det förbjudet att använda antibiotika på friska djur inom EU.

    Antibiotika används ofta för att det är billigare än att förbättra djurens förhållanden, och görs i många länder rutinmässigt för att kompensera för dålig djurhållning. Enligt det nya beslutet ska antibiotika bara få användas i exceptionella fall.

    – Den nya EU-bestämmelsen är en positiv utveckling, och den första av sitt slag globalt, sa ESG-analytikern Philippa Thornton till Sentiment Media.

    Det finns dock oro för att beslutet inte kommer att implementeras som avsett. Peter Stevenson, jurist vid organisationen Compassion in World Farming, säger till Sentiment Media att förbudet effektivt skulle sätta stopp för billigt animaliskt protein och intensiv djuruppfödning om det implementerades ordentligt. Han menar att det dock finns skäl att tro att implementeringen kommer att misslyckas givet de enorma affärsintressena som är involverade.

    Forskare: ”Näst sämsta beslutet i modern politisk historia”

    Peter Szakalos, korrosionsforskare vid KTH, säger att beslutet om kärnavfall är det näst sämsta i modern politisk historia. Han menar att SKB inte tagit hänsyn till att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån och spricka.

    – Det finns ingen chans att det kommer att fungera som SKB har hävdat i sin ansökan. Det finns inte en möjlighet, säger han till Sveriges radio. Det sämsta beslutet menar han är förtida nedstängning av svensk fungerande kärnkraft.

    KTH-forskaren bedömer att kapslarna kommer att börja haverera inom 50-100 år, och att ingen kapsel kommer att överleva 1000-årsdagen.

    Han får mothugg från SKB:s VD Johan Dasht, som svarar att Strålsäkerhetsmyndigheten inte kunnat få belägg för Szakalos påstående.

    – Bara för att man har en titel forskare och säger en massa saker så blir det inte en sanning, säger Johan Dasht.

    I remissyttrandet från KTH går att läsa att SKB:s analyser lutar sig mot tio år gammal data, och att korrosionsforskningen sedan dess kunnat hitta ”lokala (snabba) korrosions- och försprödningsprocesser på olegerad koppar i slutförvarsmiljön”. Dessutom finns problem med kärnförvarets andra barriär, bentonitleran, då deponeringshålen och tunnlarna väntas vara fyllda med vatten efter några tusen år. Det gör att barriären inte kommer att fungera som det var tänkt från början.

    I SKB:s svar menar de att Szakalos uppgifter bygger på ”orealistiska förutsättningar” och att det därför inte går att bedöma rimligheten i tidsintervallerna.

    Fem framtidsinriktade förhållningssätt för valrörelsen

    Stärkta samarbeten, väljarfokus och respekt för tidsperspektiven. Mattias Goldmann presenterar fem förhoppningar om hur de politiska partierna borde ta sig an klimatkrisen inför valet 2022.

    En permanent valrörelse. Så har denna mandatperiod sett ut, och särskilt de senaste månaderna har allt analyserats utifrån ett valframgångsperspektiv. Men ännu har valrörelsen inte börjat, och visa av den senaste tidens felsteg bör politiken kunna enas om fem framtidsinriktade förhållningssätt för valrörelsen och den kommande mandatperioden:

    1. Utgå ifrån väljarnas prioriteringar

    I undersökning efter undersökning finns klimatfrågan med i den absoluta toppen av vad väljarna ser som viktigast. Medan andra frågor (brottslighet, invandring, sjukvård, skola, försvar med mera) stiger och dalar, är klimatfrågan stabil. I Tyskland, där klimatfrågan efter fruktansvärda översvämningar har ännu högre prioritet hos väljarna, svarade partierna upp mot detta och presenterade konkreta förslag som väljarna kunde jämföra.

    I Sverige ser vi hur de större partierna till stora delar outsourcat klimatfrågan till sina respektive mindre, möjliga konstellationspartners – inte många väljare skulle vara kapabla att beskriva särskilt mycket socialdemokratisk eller moderat klimatpolitik. Inför den egentliga valrörelsen ser vi fram emot en skärpning. 

    2. Se väljarna som mer än plånboksmaximerare

    Inför förra valet sammanställde Politologerna forskning kring i vad mån vi röstar med plånboken och kom fram till att ”Samhällsekonomin spelar en betydande roll medan privatekonomin, den så kallade plånboksröstningen, är obefintlig.” Ändå upplever vi alla hur vi reduceras till vandrande plånböcker när valet närmare sig.

    Socialdemokraterna skickar pengar till alla som drabbats av högre elpriser, Vänsterpartiet vill kapa kablarna till omvärlden för att sänka elpriset medan M-SD-KD-budgeten som bekant innebär sänkt pris på bensin och diesel – dock inte tillräckligt för KD som vill minska andelen förnybart till nästan samma låga nivå som SD för att därmed sänka priset vid pump. Gemensamt för alla förslagen är att de gynnar väljarnas plånbok på kort sikt, skickar ut helt felaktiga signaler om hur man bör bete sig, försvårar uppfyllandet av Sveriges, EU:s och världens klimatmål – och reducerar oss alla till plånboksmaxare.

    3. Respektera tidsperspektiven

    Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill bygga nya kärnkraftverk, dessutom av en helt ny typ, som svar både på de just nu mycket höga elpriserna och på hur 2030-målet för klimatet ska nås. Miljöpartiet lyfter fram höghastighetståget mellan Sveriges tre största stöder som en viktig del i hur transportsektorns klimatpåverkan ska nås.

    Det är i båda fallen en bristfällig respekt för tidsperspektiven: i vår del av världen ser vi att nya reaktorer i full skala tar en bra bit över ett årtionde att lösa, och om nya snabbtåg invigs kring 2045 så har de förstås ingen bäring på transportsektorns klimatmål som är för år 2030 (utom om man räknar in de enorma mängderna stål och betong; då gör projektet det avsevärt svårare att nå målet).  I valrörelsen behöver vi förslag som svarar upp mot både våra förväntningar på lösningar inom rimlig närtid, och klimatets behov av att utsläppsminskningarna sätter fart nu.

    4. Hedra ingångna överenskommelser – och visa hur de ska uppnås

    Bland det absolut finaste i svensk politik i modern tid är hur sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) när det verkligen gällde skärpte sig och enades om Sveriges klimatmål. År 2030 ska transportsektorn ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010 och år 2045 ska Sverige nå nettonoll.

    Också i den senaste tidens politiska tumult, då bland annat energiöverenskommelsen rivits upp, har alla partier hållit fast vid stödet till klimatpolitiska ramverket. För näringslivets, kommunernas och medborgarnas trygghet är det oerhört angeläget att enigheten överlever valrörelsen – och att alla sju partier vart och ett för sig visar hur de tänker sig att målen ska nås.  

    5. Stäng inte dörrar i onödan

    Efter förra valet tog det 134 dagar innan Sverige åter hade en regering, mycket beroende på alla kategoriska uttalanden i valrörelsen. Ur hållbarhetsperspektiv vore det värdefullt om dörren mot högerextremism kunde hållas stängd, medan andra lösningar som ger Sverige den handlingskraftiga politik vi så väl behöver inte bör uteslutas på förhand.

    Här kan just klimatfrågan vara en god grund att utgå ifrån: Ingen annan fråga har samma breda stöd både bland befolkningen och i riksdagen, där klimatramverket antogs med siffrorna 299-50. Det är också det område där politiken är mest enig om att Sverige ska vara ett föredöme för omvärlden; en god grund att bygga på när en vision om ett bättre framtida Sverige ska skrivas fram i nästa mandatperiods regeringsförklaring.

    Mattias Goldmann, klimatdebattör och författare till Klimatsynda!


    EU inför klimattullar: ”Enda möjligheten klara Parisavtalet”

    Den liberala gruppen i EU-parlamentet vill nu skärpa handelssystemet för utsläppsrätter (ETS) och stärka de klimattullar (CBAM) som förbereds inom EU för att klara Parisavtalet.

    CBAM, som står för Carbon Border Adjustment Mechanism, har som syfte att jämna ut kostnadsbördan mellan europeiska företag som ingår i EU:s utsläppshandel och företag utanför EU.

    I dagarna pågår behandling av förslaget i EU-parlamentets handelsutskott, och huvudförhandlare är svenska liberalen Karin Karlsbro. Från och med år 2022 ska klimattullen börja rulla under en testperiod.

    I förslaget betonas att forskningsstödet för ett globalt pris på fossila växthusgasutsläpp är massivt, i synnerhet beträffande koldioxid, eftersom det är ett av de effektivaste sätten att snabbt börja minska utsläppen. I väntan på ett sådant pris bör EU göra vad man kan för att öka omställningstrycket, enligt dokumentet.

    I avsaknad av en global prissättning av koldioxid kan CBAM spela en viktig roll. Men det krävs att den utformas i linje med världshandelsorganisationen WTO:s regler och riktas mot klimatutsläppen för att hindra koldioxidläckage. Förslaget innebär att när vissa varor med stora utsläpp importeras till EU kommer de behöva betala en summa som motsvarar vad samma produkt fått betala för sina utsläpp, om produktionen hade skett inom EU, skriver Karlsbro i ett pressmeddelande.

    Världshandelsorganisationens regler lär inte tillåta att EU lägger tullar på importvaror utan vidare, även om syftet är att bromsa koldioxidutsläppen, och samtidigt gynnar egna företag med liknande utsläppsprofil genom att tilldela dessa gratis utsläppsrätter. Det systemet har för övrigt kritiserats starkt och bidrog länge till en betydande ineffektivitet hos ETS-systemet. Därför ingår i planeringen att de gratis utsläppsrätterna ska fasas ut snabbt för berörda företag och helt upphöra för att därmed likställa företagen inom EU med konkurrenterna utanför unionens gränser.

    Parallellt med utarbetandet av CBAM vill den liberala parlamentsgruppen, som kallar sig Renew Europe (där svenska L och C ingår) vässa utsläppshandeln, ETS, som är föremål för revidering eftersom det inte räcker för att uppnå målet för 2030 om 55 procents lägre CO2-utsläpp inom EU.

    Bland de förslag som läggs fram av gruppen kan nämnas snabbare nedtrappning av antalet tillgängliga utsläppsrätter, fler industrigrupper i tullsystemet (till exempel kemikalie- och plasttillverkare), snabbare införande av detsamma, samt även inkludering av sjöfart, flyg, bostäder och vägtransporter i ETS.

    Allt fler äter vegetariskt

    Mer vegetariskt på svenskarnas tallrikar, det är sammanfattningen av Axfoods Vegobarometer för 2021. Hela 46 procent fler äter vegetariskt en gång i veckan i jämförelse med 2016. 

    Axfoods undersökning, utförd av Kantor Sifo, visar att allt fler säger sig äta mer vegetariskt. Enligt Axfood stöds det här även av ökande försäljningssiffror för vegetarisk mat. En av tio menar att de aldrig äter vegetariskt, vilket är en halvering jämfört med för 6 år sedan. Detta kan anses positivt då studier pekat på vikten av att äta mer vegetariskt för att vi ska kunna minska vår klimatpåverkan.

    Trenden att allt fler äter alltmer vegetarisk kost utan att helt överge köttet håller i sig, och är positiv både för den egna hälsan och för planeten. Att ställa om till mer växtbaserad mat är en förutsättning för att vi genom en mer hållbar matproduktion och matkonsumtion ska kunna minska matens totala klimatpåverkan, och för att nå de uppsatta och nödvändiga klimatmålen, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij

    Dessutom visar Vegobarometern att andelen som väljer att enbart äta vegetariskt, det vill säga vegetarianer och veganer, också ökar. Den andelen är nu uppe i nio procent, vilket är den hittills högst uppmätta andelen. 

    Det finns flera drivkrafter att äta mer vegetariskt, exempelvis hälsoskäl eller etiska aspekter, men undersökningen visar ändå att det är klimat- och miljöskäl som är huvudorsaken till att de flesta svarande nu minskat sin köttkonsumtion. 

    En annan intressant aspekt av undersökningen är att ursprungsmärkning verkar bli allt viktigare för vilka vegetariska val man gör. 

    Ny dom: även McDonalds måste källsortera

    Enligt en dom från Mark- och miljödomstolen i Nacka måste McDonalds källsortera sitt avfall. Absurt nog fortsätter flera restauranger hävda motsatsen.

    Bakgrunden till konflikten är att miljöinspektörer upptäckt att flera McDonalds inte källsorterar de förpackningar som används av matgästerna. SMB rapporterade även i våras om en restaurang i Ystad som blandar sopor som kunderna redan sorterat.

    Istället för att då snabbt försöka åtgärda problemet har McDonalds fortsatt hävda sin rätt att inte behöva källsortera. Det här blir extra märkligt utifrån att just vikten av att källsortera framhålls på McDonalds hemsida:

    Samhället behöver gå från en linjär ekonomi till en cirkulär – så att avfall betraktas som värdefulla resurser och tas om hand på bästa miljömässiga sätt. Vi jobbar löpande för att förbättra vår källsortering och arbetar för att så mycket som möjligt ska kunna materialåtervinnas.

    Det som flera McDonalds-restauranger menar är att det är andra förbrukare som har skyldighet att sortera avfallet, det vill säga deras matgäster. Domstolen har dock kommit till en annan slutsats: McDonalds-restaurangerna kan anses vara förbrukare av förpackningarna och därför också blir medansvariga. 

    Alla har skyldighet enligt lagstiftningen att sortera ut använda förpackningar och – om de inte kan återbrukas – se till att de i första hand går till materialåtervinning. Det gäller inte bara privatpersoner och hushåll utan även restauranger och andra verksamheter, säger Andrea Hjärne, senior miljöjurist på Avfall Sverige.

    McDonalds har emellertid aviserat att de avser att överklaga domen. Källsortering är uppenbarligen inte prioriterat av snabbmatkedjan.

    Länsråd tvingas sluta – hård gruvlobbying mot länsstyrelsen

    Gruvbolagen använder allt tuffare ton mot länsstyrelsen, rapporterar SVT Norrbotten. Nu avsätter regeringen Norrbottens länsråd från sin post, mitt i den infekterade debatten om gruvan i Gállok.

    Länsstyrelsen kritiseras av gruvbolagen för långdragna processer och för att prioritera miljö framför tillväxt. Länsstyrelsen – som i praktiken är statens förlängda arm – ser bland annat till att miljölagstiftningen följs.

    Nu vittnar anställda om hårdare ton från gruvindustrin, bland annat mot länsrådet Johan Antti.

    Det har blivit en personfixering under senare tid med kampanjer mot enskilda tjänstemän, säger tillståndshandläggaren David Berggård till SVT Norrbotten.

    Länsrådet tillsätts av regeringen och leder, som landshövdningens närmaste man, det dagliga arbetet på myndigheten. Johan Antti har jobbat för länsstyrelsen i 13 år och varit den som kommunicerat beslut om gruvnäringen utåt.

    Nu tvingar finansdepartementet honom att sluta, bara två månader efter att den nya socialdemokratiska regeringen börjat sätta spinn på gruvsatsningarna. Regeringen säger inte varför, med hänvisning till att de inte kommenterar personalärenden.

    Samtidigt fortsätter gruvbolagens inflytande växa.  Bland annat är tre tidigare ministrar från både S och M nu styrelseordföranden för olika gruvbolag. Lobbyingen riktas ofta mot att påverka länsstyrelse och regering.

    Det är kanske ett tecken på att många av de här gruvbolagen har sett att det är viktigt med politiska kontakter, säger näringsminister Karl Petter Thorwaldsson till SVT.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten i atmosfären nu på 417,51 miljondelar (ppm). Det är en minskning jämfört med förra veckans notering på 418,76 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,91 ppm. Sammantaget blev halten koldioxid under december månad 2021 416,71 ppm, vilket är en ökning med 2,45 ppm jämfört med december 2020.

    Källa: NOAA

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. 2020 nådde halten av koldioxid nya rekordnivåer på 413,2 ppm och ligger nu 49 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten.

    Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och det är tydligt att det sker en acceleration eftersom mer koldioxid släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år. Under 2021 nåddes nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid Mauna Loa.

    Källa: Carbon Brief

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2 000 åren.

    EPA anställer fler miljöpoliser för att utreda brott

    Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA anställer nu fler brottsutredare för att utreda miljöbrott. Samtidigt menar kritiker att det går för långsamt och att inte tillräckligt görs.

    Som SMB tidigare rapporterat om kan nu den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA Environmental Protection Agency (motsvarande till viss del Naturvårdsverket i Sverige) återigen rapportera om bland annat hur klimatkrisen påverkar USA efter fyra år med en vetenskapsförnekande Trumpadministration som hann göra stor skada för miljö- och klimatarbetet.

    Under Trumps tid vid makten användes istället myndigheten för att ta bort viktiga miljöregleringar och tillåta mer utsläpp. För att åstadkomma det byttes experter och forskare systematiskt ut för att istället ersättas med lobbyister, bland annat i ledande position. Den dåvarande presidenten hann på fyra år dra tillbaka runt 100 regleringar på klimat- och miljöområdet och kunde i skuggan av pandemin intensifiera arbetet för att ytterligare försvaga miljölagstiftningen. Sedan Bidenadministrationen kom till makten har EPA kunnat rulla tillbaka miljöskadliga beslut och istället börjat arbeta för att skydda miljön. 

    EPA skapades 1970 som ett svar på de miljöproblem som människan orsakade i en allt starkare ekonomisk utveckling. Med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” 1962 började den moderna människan äntligen inse att vad hon gjorde faktiskt hade betydelse. En viktig del i arbetet är därför att utreda miljöbrott och för detta har myndigheten särskilda brottsutredare. EPA har nu börjat anställa fler personer för att utreda miljöbrott, rapporterar den amerikanska tidningen The Hill som även talat med kritiker som anser att det inte går tillräckligt snabbt.

    Enligt en begäran som hänvisar till lagen om informationsfrihet (Freedom of Information Act) från serviceorganisation för offentligt anställda inom miljöområdet PEER (Public Employees for Environmental Responsibility, har EPA:s Office of Criminal Enforcement Forensics & Training för närvarande 161 miljöpoliser för att utreda miljöbrott.

    Detta är en ökning från de senaste åren under Trumpadministrationen, när deras antal blev så lågt som 140 under 2018, enligt en tidigare begäran. Trots ökningen är det långt under det minimum på 200 personer som fastställts av den amerikanska kongressen.

    Redan under valkampanjen var Joe Biden tydlig med att ta klimaträttvisa på allvar och ville skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet och har fortsatt betonat att han hoppas kunna fokusera mycket på miljörättvisa och ta itu med den oproportionerliga miljöskada som minoriteter och andra missgynnade samhällen står inför.

    Jeff Ruch, regional kontorschef vid PEER menar att stark brottsbekämpning kommer att vara nyckeln till detta mål och är därför bekymrad över det låga antalet hänvisningar av brottmål till justitiedepartementet:

    Bidens EPA kommer inte att stärka brottsbekämpningen, eller så finns det inga tecken på att de rör sig i den riktningen…deras miljörättvisa beror på åtal och ett av de första stegen de behöver göra är att anställa fler utredare – betydligt fler utredare – än vad de är

    EPA:s talesperson Enesta Jones har bekräftat för The Hill att byrån har cirka 160 specialagenter och att den anställer fler, men att processen tar tid.

    Ruch menar dock att utan åtal riskerar föroreningar bli en acceptabel kostnad för företag att göra affärer:

    Det är åtalet som ger företagsledare personligt ansvar som ändrar beteende, säger han.

    KD: Skrota krav på mer förnybart och sänk dieselpriset

    Kristdemokraterna vill göra diesel billigare genom att bland annat halvera reduktionsplikten. Förslagen sänker dieselpriset med 3,50 per liter vilket leder till att andelen fossilt bränsle i fordonsflottan skulle öka och därmed även hota Sveriges klimatmål.

    Det var på torsdagen som KD-ledaren Ebba Busch presenterade förslaget på partiets hemsida och på Twitter. ”Sverige har nått en ohållbar situation” säger hon till Aftonbladet, och pekar på att barnfamiljer och landsbygdsbor drabbas för hårt av det höga priset.

    Till och med drivmedelsbolag – som knappast är kända för att vurma för klimatet – är kritiska. ”En kovändning kring reduktionsplikten är extremt skadligt för omställningen”, skriver Preems presschef på Twitter.

    KD lägger dock även in ett parallellt förslag som till skillnad från dieselutspelet har en klimatprofil: man föreslår en klimatbonus på 45 000 kronor till de som köper en begagnad elbil och samtidigt byter in sin bensin- eller dieselbil. KD vill även anslå 1,5 miljarder till laddstationer för elbilar på landsbygden.

    Med dieselförslaget sällar sig emellertid KD ännu tydligare till M:s och SD:s försök att göra fossila bränslen billigare. SMB har rapporterat om att de tre partierna kapade bensinskatten med 50 öre per liter, en åtgärd som kostar flera miljarder och döms ut av klimatforskare som både ”teknikpessimistiskt” och ”farligt”.

    PR- och reklambyåer uppmanas sluta marknadsföra fossilt

    En stor kampanj har påbörjats mot PR- och reklambyråer med uppmaningen att dessa ska släppa kunder som sysslar med fossila bränslen. De uppmanas också sluta bidra till vilseledande klimatinformation, rapporterar Reuters.

    Världen befinner sig i en klimatkris och de klimatpåverkande utsläppen måste snabbt ner, det är ett tydligt budskap från IPCC. Samtidigt fortsätter företag att marknadsföra produkter och tjänster som bidrar till utsläppen. Inte alltför sällan uptäckts det till och med att stora företag lobbar för att hindra ny lagstiftning som ska hjälpa oss att hantera klimatförändringarna.

    Till sin hjälp har de här företagen PR- och reklambyråer och det är dessa som nu fler än 450 forskare tillsammans med projektet Clean Creatives uppmanar att avsluta sina affärskontakter med olje- och kolkunderna. De uppmanas dessutom att sluta bidra till spridning av vilseledande information om klimatförändringarna. Inom ramen för kampanjen har brev skickats till cheferna för stora globala PR- och reklambyråer. Bland byråerna som mottagit brev återfinns bland annat WPP, Edelman och IPG. 

    Forskarna i kampanjen betonar problematiken som uppstår när företag genom marknadsföring och PR försöker fördunkla eller tona ner den data som forskningen har om klimatförändringarna:

    Som forskare som studerar, och försöker kommunicera, realiteterna kring klimatkrisen på både planeten och bland människorna, står vi ständigt inför utmaningen att övervinna reklam- och PR-insatser från fossilbränsleföretag som försöker fördunkla eller tona ned våra data, och risken för en klimatnödsituation. Faktum är att dessa kampanjer utgör ett av de största hindren för regeringarnas åtgärder som vetenskapen visar är nödvändiga för att mildra den pågående klimatkrisen och avvärja total katastrof.

    Miljö- och klimatförslag stryks från regeringens lista

    Med bara några månader kvar av mandatperioden hänger ett stort antal viktiga miljö- och klimatförslag löst. Miljöminister Strandhäll svarar undvikande om var de tidigare utannonserade åtgärderna tagit vägen.

    När vårens lista över propositioner presenterades hajade många till över att flera förslag som utannonserats av tidigare S/MP-regeringen saknas, rapporterar Altinget. Det gäller bland annat utredningen om utfasning av fossila bränslen och satsningarna på att klimatanpassa miljöbalken.

    Dessutom lyser förslag från artskyddsutredningen och Miljömålsberedningens stora havspaket med sin frånvaro. Även bättre förpackningsinsamling, pantsystem för småelektronik och producentansvar för textil ligger illa till.

    De försvunna förslagen speglar den socialdemokratiska regeringen, nu när Miljöpartiet inte längre är motor på miljö- och klimatområdet, enligt flera statsvetare som Dagens ETC talat med.

    Det är ett resultat av att MP inte längre kan hålla S i hamporna, liksom att S inte längre är bundet av tidigare överenskommelser med januaripartierna, säger statsvetaren Roger Hildingsson på Lunds universitet.

    MP riktar skarp kritik mot S.

    Jag är väldigt bekymrad. Socialdemokraterna begraver några av mandatperiodens allra viktigaste klimatåtgärder, säger språkröret Per Bolund till Aftonbladet.

    Både Altinget och Dagens ETC rapporterar att klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, trots upprepade frågor, svarar undvikande om de uteblivna propositionerna. Dagens ETC får till sist en skriftlig kommentar:

    Att en fråga inte finns med på listan över propositioner betyder inte att vi inte arbetar vidare med den. Vi vill helst se att vi kan få ett brett stöd i riksdagen för viktiga klimat- och miljöfrågor för att också skapa stabila förutsättningar i arbetet med att ställa om Sverige till ett grönt, hållbart land.

    Rädda Vättern anmäler försvaret – bråket om PFAS trappas upp

    Försvarsmaktens nyttjande av flygplatsen i Karlsborg anmäls till åklagare av Aktion Rädda Vättern, som anser att miljötillstånd för flygverksamhet saknas. Därmed trappas striden upp om själva grundfrågan – om försvaret ska tillåtas att dränera ett av landets mest PFAS-förorenade markområde och släppa ut de extremt långlivade kemikalierna i Vättern.

    Vi tycker att det är konstigt att Försvarsmakten återupptar flygningarna utan att ha tillstånd. Vi har därför bett åklagaren undersöka detta. Försvarsmakten ska ju värna Sveriges demokrati och rättstat och kan ju då inte själv bryta mot lagarna, säger Elisabeth Lennartsson, ordförande i Aktion Rädda Vättern i ett pressmeddelande från organisationen om den anmälan som nu gjorts.

    Sedan Skövde kommun beslutat att stänga den egna flygplatsen utanför centralorten har försvaret helt nyligen börjat använda sin landningsbana i Karlsborg, vilket SVT Väst berättat om.

    Försvarets flygplats i Karlsborg behöver renoveras och ett vattenrikt område kring denna dräneras. Själva flygflottiljen i Karlsborg lades ned för drygt 25 år sedan, men landningsbanan har varit fortsatt viktig för försvaret. Det finns dock sedan mycket länge krav från miljömyndigheterna att verksamheten prövas enligt miljöbalken – en första sådan ansökan lämnades in redan 2001.

    Prövningen har dragit ut på tiden, och har dragit ihop sig till att bli en synnerligen het potatis för såväl försvarsmakten som miljömyndigheterna och regeringen. År 2013 upptäcktes att det fanns halter av så kallade PFAS, per- och polyfluorerade alkydsubstanser vid flygplatsen.

    Efter mångårig användning av släckskum för brandövningar på flygflottiljen visade sig, efter en omfattande konsultutredning, flera markområden innehålla stora mängder av dessa ämnen.

    PFAS är ett samlingsnamn för en kemikaliegrupp på över 4 000 likartade ämnen som nu står under bred avveckling inom EU. PFAS har konstaterats påverka immunsystemet negativt och är starkt misstänkt för att vara såväl cancerframkallande som hormonstörande på olika sätt.

    Det finns på enstaka platser runt flygplatsen även höga halter av den enskilda kemikalie i gruppen, PFOS, som har visat sig vara mest skadlig och som är extremt långlivad. Denna förbjöds inom EU redan år 2009.

    2018 lämnade Försvarsmakten in en ansökan om att inför en renovering och ombyggnad av flygplatsen få genomföra en omfattande markavvattning, vilket dock stött på mycket starkt motstånd hos allmänheten och inom kommunerna runt Vättern.

    Aktion Rädda Vättern framhåller för sin del att en omfattande dränering dels innebär ett hälsohot eftersom halterna av PFAS i dricksvatten från Vättern skulle öka, dels bryter mot de förpliktelser Sverige har gentemot EU kring skyddet av värdefull natur. Organisationen har också i en omfattande skrivelse till kommunerna runt sjön betonat att läget redan idag, utan markdränering av marken i Karlsborg, är problematisk.

    Försvarsmakten har nyligen stött på motgångar från högsta ort i det känsliga ärendet. Sommaren 2021 upphävde regeringen beslutet om att godkänna en ansökan från försvarets egen miljöenhet, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, att dränera marken allra närmast rullbanan. Detta handlade alltså om en väsentligt mer begränsad åtgärd än vad ansökan från 2018 avser. Regeringen meddelade så kallad inhibition, verkställighetsförbud, och skickade tillbaka ärendet till försvarsmakten för ny handläggning.

    Om den nu åtalsanmälda landningen med ett militärflygplan säger försvarsmaktens talesperson att man låtit experter gå igenom juridiken som styr användningen av flygplatsen och att man funnit att det inte bryter mot några regler att återuppta flygningarna.

    Den planetära gränsen för kemiska substanser har passerats

    För första gången har forskare lyckats bedöma den ”planetära gränsen” för plast och nya kemiska substanser. Resultatet är väldigt allvarligt – vi har redan överskridit gränsen.

    År 2009 identifierade ett internationellt team av forskare nio planetariska gränser som avgränsar det anmärkningsvärt stabila tillstånd som jorden har varit inom i 10 000 år – sedan civilisationens gryning. Dessa gränser inkluderar ozonlager, skogar, sötvatten, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser.

    Forskarna drog 2015 slutsatsen att fyra gränser redan hade passerats: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och flöden av kväve och fosfor. 

    Gränsen för nya kemiska substanser kunde dock inte kvantifieras vid tidpunkten.

    Nu presenterar fjorton forskare ny forskning som för första gången lyckats bedöma den ”planetära gränsen” för nya kemiska substanser, som exempelvis mikroplaster, antibiotika och organiska miljögifter. 

    I den nya studien – som publiceras i Environmental Science and Technology – menar forskarna att förändringar i ekosystemen på grund av människans kemiska substanser har varit snabbare under de senaste 50 åren än någonsin tidigare i människans historia och nu också passerat gränsen för vad som är hållbart.

    Huvudanledningen till den allvarliga bedömningen är att den årliga produktionen och utsläppen av nya kemiska substanser vida överstiger samhällets förmåga att bedöma risker och övervaka utsläppen, säger medförfattaren Patricia Villarubia-Gómez från Stockholm Resilience Centre:

    Det har skett en femtiofaldig ökning av produktionen av kemikalier sedan 1950. Den beräknas tredubblas igen till 2050.

    Skapade kemikalier växer lavinartat

    Det finns uppskattningsvis 350 000 olika typer av tillverkade kemikalier på den globala marknaden. Dessa inkluderar plaster, bekämpningsmedel, industrikemikalier, kemikalier i konsumentprodukter, antibiotika och andra läkemedel.

    Dessa så kallade ”novel entities” kännetecknas av att de är alla skapade av mänskliga aktiviteter med i stort sett okända effekter på jordsystemet. Betydande volymer av dessa okända ämnen introduceras i miljön varje år, vilket medför problem enligt Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet som deltagit i studien:

    Den hastighet med vilken dessa föroreningar förekommer i miljön överstiger vida regeringarnas kapacitet att bedöma globala och regionala risker, än mindre kontrollera eventuella problem.

    Produktionen av dessa nya ämnen ökar snabbt, i och med att kemikalieindustrin är den näst största tillverkningsindustrin i världen.

    Plastföroreningar är en långlivad bov

    Forskarna lyfter fram plastföroreningar som särskilt oroande. Plastproduktionen i världen ökade med 79 procent mellan 2000 och 2015.

    Den totala massan av plast på planeten är nu mer än dubbelt så stor som massan av alla levande däggdjur. Samtidigt finns ungefär 80 procent av all plast som någonsin producerats kvar i miljön.

    Enligt WWF beräknas plastföroreningarna varje år kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäring, handel och turism. 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, och utsläppen spås öka med 50 procent i takt med att produktionen ökar.

    Plastproduktion, dess användning och avfall påverkar även flera av de andra planetära gränserna, som exempelvis användning av fossila bränslen, mark- och sötvattensystem och biologisk mångfald.

    Forskarna säger att det finns många sätt som kemikalier och plaster har negativa effekter på planetens hälsa, från gruvdrift, fracking och borrning för att utvinna råmaterial till produktion och avfallshantering.

    En del av dessa föroreningar kan hittas globalt, från Arktis till Antarktis, och kan vara extremt långlivade. Vi har överväldigande bevis på negativa effekter på jordens system, inklusive biologisk mångfald och biogeokemiska kretslopp, säger Bethanie Carney Almroth.

    Snabba förändringar krävs

    Tillsammans med sina forskarkollegor varnar hon för att stora och snabba förändringar nu behövs för att återvända inom planetens hållbara gräns. Det gäller såväl riskhantering och miljöövervakning som kraftigt minskade utsläpp:

    Vi måste arbeta för att implementera ett fast tak för kemisk produktion och kemiska utsläpp.

    På senare tid har det varit flera reaktioner på den ökande kemikalieanvändningen i världen. Nyligen överlämnades en namninsamling till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) från ett upprop där hundratals svenska forskare kräver att regeringen ska inrätta en internationell panel för miljögifter, efter samma modell som IPCC arbetar med klimat och IPBES med biologisk mångfald.

    Ganska omgående svarade ministern på facebook att hon ser positivt på detta och ska verka för en sådan panel kommer till stånd. Det nationella uppropet inspirerades av uppropet från det internationella forskarnätverket International Panel on Chemical Pollution (IPCP) som SMB tidigare rapporterat om.

    Kemikalier och miljögifter har ofta hamnat i skuggan av klimatförändringar och biologisk mångfald, men förhoppningsvis kan studier som den ovan ge nödvändigt underlag till förändring.

    Trots klimatkris – drygt 1 miljon valde flyget i december

    Flygresor har pekats ut som en av våra största klimatbovar – trots det väljer oroväckande många svenskar att flyga. Flygandet upp till Luleå med hela 223 procent och bokningarna till varmare länder steg oroväckande mycket i slutet av hösten.

    Flygets klimatpåverkan är oroväckande hög, i Sverige är exempelvis utsläppen från flyget lika stora som från personbilstrafiken. Trots detta flyger svenskar nu dubbelt så mycket som på 1990-talet och 2021 var tyvärr inte en undantag. Statistik för hösten 2021 visade en kraftig ökning av resebokningar till framförallt Medelhavet. En del bokningar gäller för nästa år och är då till destinationer ännu längre bort som Thailand, Karibien och Miami.

    Enligt statistik från Swedavia valde 2021 drygt en miljoner personer att flyga från deras flygplatser i december. Även inrikesflyget ökar. Ungefär hälften av de totalt dryga miljonen passagerarna i december flög inrikes. I Luleå ökade antalet passagerare med hela 223 procent i december 2021 jämfört med samma period förra året.

    Att vi befinner oss i en klimatkris verkar därmed inte ha någon nämnvärd påverkan på människors benägenhet att flyga. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.